Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan
Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan
Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#5<br />
2005<br />
NEWS<br />
I DETTA NUMMER: Martin Wahl , smittskyddsläkare i Västra Götaland<br />
Johan af Donner, kommunikationschef på <strong>Svenska</strong> Röda Korset<br />
Dan Wargclou , Räddningsverket Hans-Allan Martinsson , Nilsson Special<br />
Vehicles Krister Jacobsson, länspolismästare i Västra Götaland<br />
HÖG TID ATT<br />
ANMÄLA SIG!<br />
Kom ihåg!<br />
EPS<br />
18-19 januari<br />
Glöm inte!<br />
Anmälan till<br />
EPS den<br />
18-19 januari<br />
Eva Martinsson Business Manager och ansvarig för EPS 2006<br />
PS<br />
Webbsystem<br />
förbättrar<br />
smittskyddet?<br />
– <strong>Svenska</strong> läkare är dåliga på att anmäla<br />
fall av smittsamma sjukdomar.<br />
Det hävdar Martin Wahl, smittskyddsläkare<br />
i Västra Götaland.<br />
Läkarna skall enligt lag anmäla ett befarat<br />
smittofall inom 24 timmar. I praktiken<br />
fungerar detta dåligt. Ett nytt, webbaserat<br />
system kan vara lösningen på problemet.<br />
I all smittorapportering är snabbheten av<br />
yttersta vikt. Läkare som stöter på en patient<br />
med befarad eller konstaterad s k anmälnings-<br />
Tipsa oss gärna om fl er personer i ditt nätverk som vill<br />
ha EPS Nyhetsbrev – ett bra sätt att vara uppdaterad.<br />
JANUARI<br />
18<br />
2006<br />
Det senaste året har varit ett av de mest katastroftyngda i modern tid! Och<br />
även för det svenska samhället och enskilda individer har påfrestningarna<br />
varit stora. Detta har också satt igång utredningar och debatter.<br />
Under EPS den 18 – 19 januari kommer ämnena att fokusera hur<br />
myndigheter/organisationer/enskilda personer måste samverka mera<br />
idag och imorgon.<br />
Ett komplext samhälle kräver nya tankar – därför välkomnar vi Dig till ett angeläget<br />
möte i inledningen av det nya året 2006.<br />
Anmäl Dig till EPS-konferensen NU genom att klicka här<br />
www.epsexpo.se<br />
pliktig sjukdom är enligt smittskydds lagen<br />
skyldig att anmäla det till regionens smitt-<br />
skyddsläkare inom ett dygn.<br />
– Men i praktiken fungerar det inte så, konsta-<br />
terar en luttrad Martin Wahl.<br />
– Långtifrån alla läkare rapporterar i tid. Istället<br />
får vi oftast en snabbare anmälan från labora-<br />
toriepersonalen, som analyserar proverna. »<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
PROJEKTTEAMET FÖR EPS 2006<br />
SVENSKA MÄSSAN • 18-19 JANUARI<br />
Eva Martinsson, Projektansvarig<br />
031-708 82 40, 0708-80 80 12<br />
E-post: eva.martinsson@swefair.se<br />
Anna Sandström, Projektkoordinator<br />
031-708 82 41, 0733-81 81 03<br />
E-post: anna.sandstrom@swefair.se<br />
Christian Pfolz, Projektsäljare<br />
031-708 80 59<br />
E-post: christian.pfolz@swefair.se<br />
MEDARRANGÖRER:<br />
Föreningen för säkerhet och<br />
beredskap i offentlig sektor<br />
Svensk Katastrofmedicinsk Förening<br />
Kunskapscentrum PreHospen<br />
Riksföreningen för Sjuksköterskor<br />
inom Trauma<br />
<strong>Svenska</strong> Brandbefälets Riksförbund<br />
<strong>Svenska</strong> Räddning- och<br />
Akutvårdsgruppen<br />
SUPPORTING SOCIETIES:<br />
Svensk Förening för Traumatologi<br />
MEDIAPARTNERS:<br />
Samverkan 112
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
Webbsystem förbättrar smittskyddet? »<br />
Övervakningssystemet med avseende på epidemier och smitt-<br />
samma sjukdomar måste vara fi nmaskigt om det ska fungera väl.<br />
Martin Wahl tycker inte att det är dåligt idag, men att det kan bli<br />
bättre. Här kan den moderna tekniken komma till hjälp.<br />
– Ett nytt, webbaserat system för anmälan av sjukdoms används<br />
snart i hela landet, berättar han.<br />
– Fördelen är att läkaren istället för att använda telefonen – det<br />
kan ju ibland vara svårt att få tag på den man söker – kan göra sin<br />
anmälan genom några knapptryck på en Internet-site.<br />
Anmälan går då synkront till den lokala smittskyddsenheten och<br />
nationella Smittskydssinstitutet.<br />
OBEFOGAD SKRÄCK<br />
Risken för pandemier och epidemier är ett givet diskussionsämne<br />
på EPS. Den massmediala uppmärksamheten kring fågelinfl uensan<br />
har gjort att allmänhetens medvetenhet kring dessa frågor ökat.<br />
– Tyvärr har det gjort att många upplever en obefogad skräck.<br />
Jag tycker nog att många fått fågelinfl uensan på hjärnan, säger<br />
Martin Wahl.<br />
– Det har bland annat lett till att årets infl uensavaccin i princip<br />
tagit slut – trots att det vaccinet inte ger det minsta skydd mot den<br />
aktuella fågelinfl uensan.<br />
Den årliga vinterinfl uensan ser han som ett större hot än att den<br />
pågående fågelinfl uensan skulle få fäste i Sverige.<br />
– Bristen på vaccin är ett problem eftersom det fi nns stora grupper<br />
som bör vaccineras mot den vanliga infl uensan: hjärt- och lungs-<br />
sjuka och diabetiker, t ex. All vårdpersonal borde också vaccineras.<br />
Men det klarar vi inte, vaccinet räcker inte i nuläget.<br />
VILL HA VACCINPRODUKTION<br />
Han tycker situationen är bekymmersam och förespråkar ivrigt<br />
att en egenprodukion av vaccin sätts igång.<br />
– Vi förbrukar 1,1 miljoner vaccindoser per år i Sverige. Det är för<br />
lite, vi är i själva verket bland de sämsta i Europa när det gäller<br />
användning av detta, säger Martin Wahl.<br />
– Problemet med den begränsade tillgången måste lösas. En sam-<br />
nordisk lösning, möjligen inkluderande de baltiska länderna, är<br />
det bästa alternativet som jag ser det.<br />
Mycket lutar åt att det också blir så. Förutsättningar för starta<br />
vaccinproduktion fi nns bl a i Köpenhamn och Stockholm, men<br />
för att en produktion ska löna sig måste man, enligt kalkylen,<br />
producera minst 20 miljoner doser per år.<br />
– Det ser jag som fullt realistiskt, bedömer Martin Wahl.<br />
ÖVERDRIVET HOT<br />
Fruktan för en pandemi, alltså en global epidemi, har koncentre-<br />
rats kring fågelinfl uensan. Martin Wahl anser att den risken är<br />
överdriven.<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
»I det globala perspektivet är<br />
det helt andra farsoter som oroar.«<br />
– Totalt har ett drygt 60-tal människor dött och vi har ännu inte<br />
sett att fågelinfl uensan säkert smittat från människa till människa.<br />
Hotet mot Sverige bedömer jag som mycket litet bl a med tanke<br />
på att vi inte har samma närhet till fåglar som t ex i Asien.<br />
Han har arbetat utomlands i omgångar och kom i somras hem från<br />
Afrika, där han bl a arbetat för SRV/WHO i Darfour-provinsen.<br />
– I det globala perspektivet är det helt andra farsoter som oroar. I<br />
Afrika och i delar av Asien är HIV och AIDS det stora hotet på<br />
lång sikt. I det kortare perspektivet är diarrésjukdomar, luftvägs-<br />
sjukdomar och tuberkulos.<br />
– I Västafrika skördar mässlingen och polio många liv, även Gula<br />
febern har blossat upp. I norra Indien och Nepal har vi ett allvarligt<br />
utbrott av japansk encefalit, som är hjärninfl ammation, i många<br />
fall med dödlig utgång.<br />
PANDEMIN KOMMER…<br />
Även om hotet från just fågelinfl uensan är överdrivet ser Martin<br />
Wahl en stor risk för en infl uensapandemi, som då också kommer<br />
att drabba Sverige.<br />
Men då handlar det om ett infl uensavirus som förändrats så<br />
mycket att inget befi ntligt vaccin skyddar. En svår infl uensa, allt-<br />
så, som orsakar avsevärt många fl er dödsfall bland de drabbade<br />
än den vanliga, årliga infl uensan.<br />
Sju sådana infl uensapandemier har inträffat de senaste hundra åren.<br />
De mest kända är ryska snuvan 1898, spanska sjukan 1918–19, asiaten<br />
1959–60 och hongkong-infl uensan 1968 – det senaste utbrottet.<br />
– De kommer med ojämna mella<strong>nr</strong>um. Det är nu 37 år sedan det se-<br />
naste utbrottet. Frågan är inte om, utan när, nästa svåra infl uensa<br />
kommer, menar Martin Wahl.<br />
– Vi har ett par, tre månaders förvarning när en sådan infl uensa<br />
utbryter. Det gäller alltså att ha beredskap att ta fram ett verk-<br />
samt vaccin under den perioden. Även mot den bakgrunden skulle<br />
en nordisk vaccinproduktion vara en fördel.
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
Det senaste året har varit ett av de mest katastroftyngda i<br />
modern tid.<br />
<strong>Svenska</strong> Röda Korset har samlat in över en halv miljard<br />
kronor till drabbade – och uppmärksammats stort för sina<br />
insatser utomlands. Medan det omfattande hjälparbetet på<br />
hemmaplan sker i det tysta…<br />
Vid Röda Korsets världskongress i Sydkorea, som avslutades här-<br />
omveckan, fi ck Sverige beröm för sina insatser vid det gångna<br />
årets många och svåra internationella katastrofer.<br />
– <strong>Svenska</strong> Röda Korset spelar en allt större roll i internationella<br />
sammanhang, menar Johan af Donner, kommunikationschef på<br />
<strong>Svenska</strong> Röda Korset.<br />
– Vi ses som viktiga aktörer vid katastrofer som tsunamin och<br />
jordbävningen i Pakistan. I räddningsarbetet efter tsunamin var<br />
vi en av de allra största, vårt totala bidrag uppgår till närmare en<br />
halv miljard kronor.<br />
Pengarna delas upp i tre faser. Fas ett handlar om mat, mediciner<br />
och tak över huvudet för de drabbade. Fas två om att ge familjer<br />
ett bättre liv, stöd till näringsverksamhet, fi skenät, etc. Fas tre<br />
om återuppbyggnad, vilket väntas pågå i ytterligare fem–tio år.<br />
KAMP MOT KYLAN<br />
I Pakistan bidrar <strong>Svenska</strong> Röda Korset med drygt 42 miljoner<br />
kronor, till största delen insamlat under TV 4-galan för jordbäv-<br />
ningens offer.<br />
– Pengarna används till klassiskt katastrofarbete: mat, mediciner<br />
och vård. Men då den allt strängare vinterkylan slår hårt mot de<br />
drabbade lägger vi också stora resurser på att skaffa fram kaminer<br />
och vintertält.<br />
Vid sidan av dessa katastrofer har <strong>Svenska</strong> Röda Korset samlat in<br />
drygt nio miljoner kronor för insatser i de orkandrabbade områ-<br />
dena i Centralamerika och i fl era länder i Afrika, som drabbats av<br />
epidemier och matbrist.<br />
– Tack vare att de lokala Röda Kors- eller Röda Halvmånen-orga-<br />
nisationerna styr arbetet når hjälpen fram snabbt och effektivt.<br />
Det är just detta som är Röda Korsets styrka, och i det avseendet<br />
är vi ganska oslagbara, menar Johan af Donner.<br />
Röda Korset – kända och okända hjälpinsatser:<br />
”Ensamhet kan också<br />
vara en katastrof…”<br />
VILL BRYTA ISOLERING<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
Röda Korsets insatser på hemmaplan inte lika uppmärksammade.<br />
Men mycket sker i det tysta. Just nu pågår Röda Korsets julinsam-<br />
ling för att bryta människors isolering.<br />
– Ensamheten är ett gissel för många i Sverige idag. Främst bland<br />
äldre, men det gäller människor i alla åldrar. Det är också ett tydligt<br />
exempel på där samhällets resurser inte räcker, säger Johan af<br />
Donner.<br />
– Därför satsar vi hårt på sociala insatser: vi söker upp ensamma<br />
människor och erbjuder vår hjälp och mänskligt sällskap. En<br />
bortglömd grupp är de som vårdar en sjuk anhörig, år efter år. Vi<br />
erbjuder dem stöd och avlösning.<br />
Det är Röda Korsets medlemmar som ställer upp. I Sverige fi nns<br />
280 000 medlemmar, varav 40 000 aktiva – många av dem aktiva<br />
pensionärer.<br />
BRETT SPEKTRUM<br />
<strong>Svenska</strong> Röda Korsets arbete på hemmaplan kännetecknas sedan många<br />
år av insatser inom ett brett humanitärt spektrum. Några exempel:<br />
• Kurser i första hjälpen över hela landet. 86 000 svenskar utbildas i år.<br />
• Fem centrum med psykologisk och medicinsk hjälp till torterade<br />
fl yktingar.<br />
• 280 ”kupor”, mötesplatser för utsatta. Tar också emot och syr om<br />
gamla kläder.<br />
• Läxhjälp till skolbarn över hela landet, i samarbete med skolor<br />
och bibliotek.<br />
• Noaks Ark, hjälp- och stödverksamhet för HIV-smittade, på ett<br />
80-tal platser.<br />
• Egen folkhögskola med humanitära ämnen, handel och ekonomi<br />
på schemat.<br />
STARTADE AMBULANSFLYG<br />
Man kan fråga sig hur det har blivit så här. Finns det en medveten<br />
policy – eller är det slumpen som avgör var insatserna ska göras?<br />
– Det fi nns en grundläggande idé om att Röda Korset ska vara en<br />
länk, förklarar Johan af Donner.<br />
– Vi har visat oss bra på att identifi era problem och visa hur man<br />
ska göra. Sedan ofta lämnar över till någon annan. Hur många<br />
vet idag att det var Röda Korset som en gång i världen startade<br />
folktandvården och ambulansfl yget, för att ta två exempel?
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
”HJÄLP! TA LOSS OSS!”<br />
Personal från Räddningstjänsten i Stor göteborg genomför vis-<br />
ningen, som sker under så realistiska former som möjligt.<br />
– Det här är ett sätt att visa hur vi arbetar på en trafi kolycksplats<br />
och hur räddningspersonalen övar för att kunna utföra ett så bra<br />
omhänder tagande av skadade som möjligt, säger Dan Wargclou,<br />
lärare vid Räddningsverkets skola i Skövde och samordnare för<br />
”losstagningen”.<br />
Aktiviteten på EPS har sitt upphov i SM i losstagning, som<br />
startade förra året och där räddningstjänster från hela landet<br />
tävlar mot varandra. Vid årets SM, som gick i september, segrade<br />
räddningstjänsten i Falkenberg.<br />
– Tävlingen har en seriös avsikt. Räddningspersonalen får träffas<br />
och ta del av varandras kunskaper, utbyta erfarenheter och dis-<br />
kutera teknik. Man måste också öva mycket och försöka utveckla<br />
nya metoder för att bli bra.<br />
Vid dessa tillfällen, liksom på EPS samarbetar Volvo Personvagnar<br />
AB med Räddningsverket genom att bidra med moderna bil-<br />
konstruktioner för räddningsövningarna. Dessa provbilar skulle<br />
annars gått till destruktion.<br />
SMINKAS BLODIGA<br />
I bilarna, som först deformeras, placeras markörer, d v s verkliga<br />
människor som sminkats med blod och olika sår. Allt för att ge<br />
illusion av en verklig trafi kolycka.<br />
I lunchpauserna, båda dagarna under EPS, iscensätts en trafi kolycka på mässgolvet.<br />
Ur ett bilvrak med sårade människor gäller det att så snabbt och säkert som möjligt<br />
få loss de nödställda.<br />
– Markörerna har fått instruktioner att simulera tillstånd, t ex<br />
brutna ben eller ryggsmärtor, på ett realistiskt sätt. När räddnings-<br />
personalen mäter blodtryck, puls och andning talar markörerna<br />
om vilka värden de har, förklarar Dan Wargclou.<br />
Det handlar nämligen inte bara om att få ut olycksoffren så snabbt<br />
som möjligt. Det måste ske med hänsyn till eventuella skador, så<br />
att deras tillstånd inte förvärras.<br />
– Det är alltid den skadade som står i centrum och hela räddnings-<br />
arbetet styrs av att ge den skadade det bästa omhändertagandet<br />
som är möjligt, säger Dan Wargclou.<br />
Vid befarade rygg- och nackskador måste man t ex vara extra<br />
försiktig.<br />
– Vi får se exempel på ett omhändertagande vid misstanke om<br />
nack och ryggskador. Då tar man bort biltaket för att på så sätt<br />
skapa utrymme för ett säkert och skonsamt utlyft.<br />
En viktig del i räddningsarbetet handlar om kinematik, d v s att<br />
läsa av olyckans förlopp utifrån det man kan iaktta: i vilken rikt-<br />
ning har man träffats, har lösa föremål fl ugit omkring, fi nns det<br />
blod på vindrutan, etc?<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
– Att på så sätt analysera olyckan kan ge oss viktig information<br />
om vilka skador vi kan förvänta oss. Tillsammans med de värden<br />
och det allmäntillstånd som skadade uppvisar avgör detta ofta<br />
i<strong>nr</strong>iktningen på räddningsarbetet och hur lång tid vi har på oss.
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
Framtidens ambulans<br />
Kraven på ambulanserna blir allt högre: de ska vara snabba och säkra med hög komfort<br />
och avancerad IT-utrustning för navigation och akutsjukvård.<br />
På EPS visar Nilsson Special Vehicles morgondagens ambulans – som fi nns redan idag!<br />
Med 60 års erfarenhet i ryggen är Nilsson Special Vehicles<br />
en av landets marknadsledande tillverkare av ambulanser,<br />
begravningsbilar, limousiner och specialfordon.<br />
Ambulanser är det största segmentet. Fabriken i Laholm<br />
producerar två i veckan. Plattformen är oftast en Volvo-<br />
modell, men man har också tagit fram en helt ny Mercedes-<br />
ambulans.<br />
– Vår mest populära ambulans är byggd på en fyrhjuls-<br />
driven Volvo S80. Den 5 december levererades den 200:e<br />
S80-ambulansen, säger Hans-Allan Martinsson, försälj-<br />
ningsansvarig.<br />
Ambulansen har unika kvaliteter. Den är bl a försedd med<br />
skjutdörrar längs båda sidorna för att förenkla arbetet för<br />
ambulanspersonalen. Bakluckan kan öppnas med fjärr-<br />
kontroll och har en elstängningsfunktion, som gör att den<br />
inte behöver slås igen med en smäll.<br />
På EPS delar Nilsson Special Vehicles monter med Teleca,<br />
som utrustar ambulanserna med den senaste GSM-tekni-<br />
ken för navigation och IT-utrustning för överföring av<br />
journaldata och sjukvårdsinformation.<br />
HÅRD KONKURRENS<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
Kunderna består i första hand av landsting och räddnings-<br />
tjänster. Men det har också börjat komma privata aktörer<br />
på marknaden.<br />
– Vi har till exempel sålt många ambulanser till Falcks<br />
Ambulans AB, förklarar Hans-Allan Martinsson.<br />
Konkurrensen på marknaden är stenhård.<br />
– Vi konkurrerar både med tillverkare i Sverige och i<br />
övriga Europa. Det fi nns också landsting som valt att köpa<br />
ambulanser direkt från USA.<br />
All upphandling sker med anbudsförfarande, enligt lagen<br />
om offentlig upphandling. Under anbudstiden är all dialog<br />
mellan köpare och leverantör förbjuden.<br />
– Ur den synpunkten är EPS en viktig mötesplats för oss.<br />
Här kan vi demonstrera och diskutera våra ambulanser<br />
med potentiella kunder och användare utan att hamna i<br />
konfl ikt med paragraferna.
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
Krister Jacobsson, länspolismästare:<br />
”Vi klarar<br />
inte allt på<br />
egen hand”<br />
– Vi behöver kunna begära hjälp från försvarsmakten.<br />
Krister Jacobsson, länspolismästare i Västra Götaland,<br />
tvekar inte.<br />
Hans recept för att möta nya hotbilder handlar mycket<br />
om skärpt beredskap genom ökad samverkan – över<br />
verksamhetsgränserna.<br />
Polisen har en central roll vid alla typer av större olyckor, kriser<br />
och katastrofer. Och är en självklar aktör och målgrupp under<br />
EPS.<br />
Men hur, mer exakt, är polisens beredskap uppbyggd? Ja, Krister<br />
Jacobsson ser egentligen hela polisorganisationen som en bered-<br />
skapsorganisation.<br />
STYRD AV LARM<br />
– Normalt sett är 30–40 procent av polisens arbete händelsestyrt,<br />
d v s blixtinsatser till följd av larm, förklarar han.<br />
– Vi har också något vi kallar ”särskild händelse”, d v s en händel-<br />
se, planerad eller oförutsedd, som ställer krav på förstärkning av<br />
den normala organisationen. Vi ”går i stab”, brukar vi säga.<br />
Det innebär att vakthavande befäl, som leder det vardagliga<br />
arbetet, blir avlöst av en ledningsorganisation med kommende-<br />
ringschef och insatschef. Staben knyter till sig de resurser som<br />
behövs för att lösa uppgiften.<br />
– Vi har t ex en specialutbildad piketstyrka och kan även tillkalla<br />
piket styrkorna från Malmö och Stockholm, berättar Krister<br />
Jacobsson.<br />
– Nationella insatsstyrkan, ett 60-tal man, kan tillkallas om vi har<br />
behov av specialtränad personal med specialutrusning. Den har<br />
också möjlighet att ingripa vid fl era tillfällen på olika geografi ska<br />
platser.<br />
SÄPO VIKTIG PARTNER<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
Säkerhetspolisen är naturligtvis också en viktig resurs, både vid<br />
oväntade och planerade händelser.<br />
– Inför EM i friidrott nästa år har vi t ex ett nära samarbete med<br />
Säpo. Deras underrättelseverksamhet ligger till grund för våra<br />
riskbedömningar.<br />
Han framhåller att huvudansvaret ligger lokalt, även vid stora<br />
evenemang.<br />
– Vid friidrotts-EM kommer fem olika staber att arbeta i skift,<br />
förklarar han.<br />
– Det operativa ansvaret ligger hos oss. Det är vi som väger av<br />
vilka insatser som bör göras, medan rikspolisstyrelsen har ett<br />
samordningsansvar som i huvudsak innebär att RPS hjälper till<br />
med personal- och övriga resursbehov.<br />
STOR KATASTROFRUTIN<br />
Polisen i Göteborg har erfarenhet från fl era katastrofer, t ex Tuve-<br />
raset 1977, den svåra spårvagnsolyckan 1992 och brandkatastrofen<br />
på Hisingen1998. Och från storevenemang som fotbolls-EM 1992,<br />
friidrotts-VM 1995 och EU-toppmötet 2001.<br />
Den erfarenheten är guld värd, enligt Krister Jacobsson. Inte<br />
minst ur samverkanssynpunkt.<br />
– Göteborg är en föregångare i det fallet, med väl upparbetade<br />
samarbetskanaler mellan polisen, räddningstjänsten, akutsjuk-<br />
»
#5<br />
NEWS<br />
2005<br />
”Vi klarar inte allt på egen hand”»<br />
vården och kommunen. Vi har regelbundna träffar och fastlagda<br />
rutiner ifall något skulle hända.<br />
Rutinerna innebär bl a en gemensam stab i katastrofsituationer.<br />
– I sådana lägen är det räddningsledaren som ber om vår hjälp.<br />
Vår huvudsakliga uppgift blir då att upprätthålla allmän ordning<br />
och säkerhet.<br />
»Vi vill få en lagändring,<br />
så att vi vid behov kan tillkalla<br />
försvarsmaktens stöd«<br />
Arbetsuppgifterna gäller alltifrån att spärra av området för<br />
obehöriga och omhänderta gods, till identifi ering av döda och<br />
överlämnande av dödsbud.<br />
– Finns det misstanke om brott startar självklart en brotts-<br />
utredning parallellt med räddningsinsatserna. Så var t ex fallet<br />
vid brandkatastrofen.<br />
Håll dig uppdaterad<br />
På www.epsexpo.se kan du läsa mer om konferensen,<br />
mässan, ladda hem konferensprogram och anmälan.<br />
Välkommen!<br />
VÄLKOMNAR RAKEL<br />
<strong>Läs</strong> mer på www.epsexpo.se<br />
På ledningsplanet har det alltså inte varit några samverkans-<br />
problem. Däremot har personal från de olika myndigheterna inte<br />
kunnat kommunicera sinsemellan via radio. Den bristen ska det<br />
RAKEL-systemet, som presenteras på EPS, råda bot på.<br />
– Med RAKEL fl yttar vi fram positionerna, tror Krister Jacobsson.<br />
– Samhället blir mer och mer komplicerat, nya hotbilder växer<br />
fram, det yttre trycket ökar liksom kraven på snabbare insatser.<br />
Vi behöver höja beredskapen och där fyller RAKEL en funktion:<br />
ett gemensamt radiosystem underlättar självklart samarbetet.<br />
VILL HA MILITÄR HJÄLP<br />
Förutom tekniska förbättringar för bättre beredskap har Krister<br />
Jacobsson ett annat önskemål, som han tror sig dela med polis-<br />
ledningen i hela Sverige.<br />
– Vi vill få en lagändring, så att vi vid behov kan tillkalla försvars-<br />
maktens stöd, säger han.<br />
En proposition med den innebörden håller som bäst på att arbetas<br />
fram i regeringskansliet.<br />
– Ur min synvinkel råder ingen tvekan: just med tanke på de nya<br />
hotbilderna behöver vi kunna begära hjälp av militären, fastslår<br />
Krister Jacobsson.<br />
– Det kan t ex handla om situationer där vi behöver spärra av ett<br />
jättestort område, det klarar inte vi med egna resurser. Det kan<br />
också gälla insatser med vapenverkan i luften, på eller under<br />
vattnet. Det kan vi heller inte klara på egen hand.