Läs nyhetsbrev nr. 5 - Svenska Mässan

#5
2005
NEWS
I DETTA NUMMER: Martin Wahl , smittskyddsläkare i Västra Götaland
Johan af Donner, kommunikationschef på Svenska Röda Korset
Dan Wargclou , Räddningsverket Hans-Allan Martinsson , Nilsson Special
Vehicles Krister Jacobsson, länspolismästare i Västra Götaland
HÖG TID ATT
ANMÄLA SIG!
Kom ihåg!
EPS
18-19 januari
Glöm inte!
Anmälan till
EPS den
18-19 januari
Eva Martinsson Business Manager och ansvarig för EPS 2006
PS
Webbsystem
förbättrar
smittskyddet?
– Svenska läkare är dåliga på att anmäla
fall av smittsamma sjukdomar.
Det hävdar Martin Wahl, smittskyddsläkare
i Västra Götaland.
Läkarna skall enligt lag anmäla ett befarat
smittofall inom 24 timmar. I praktiken
fungerar detta dåligt. Ett nytt, webbaserat
system kan vara lösningen på problemet.
I all smittorapportering är snabbheten av
yttersta vikt. Läkare som stöter på en patient
med befarad eller konstaterad s k anmälnings-
Tipsa oss gärna om fl er personer i ditt nätverk som vill
ha EPS Nyhetsbrev – ett bra sätt att vara uppdaterad.
JANUARI
18
2006
Det senaste året har varit ett av de mest katastroftyngda i modern tid! Och
även för det svenska samhället och enskilda individer har påfrestningarna
varit stora. Detta har också satt igång utredningar och debatter.
Under EPS den 18 – 19 januari kommer ämnena att fokusera hur
myndigheter/organisationer/enskilda personer måste samverka mera
idag och imorgon.
Ett komplext samhälle kräver nya tankar – därför välkomnar vi Dig till ett angeläget
möte i inledningen av det nya året 2006.
Anmäl Dig till EPS-konferensen NU genom att klicka här
www.epsexpo.se
pliktig sjukdom är enligt smittskydds lagen
skyldig att anmäla det till regionens smitt-
skyddsläkare inom ett dygn.
– Men i praktiken fungerar det inte så, konsta-
terar en luttrad Martin Wahl.
– Långtifrån alla läkare rapporterar i tid. Istället
får vi oftast en snabbare anmälan från labora-
toriepersonalen, som analyserar proverna. »
Läs mer på www.epsexpo.se
PROJEKTTEAMET FÖR EPS 2006
SVENSKA MÄSSAN • 18-19 JANUARI
Eva Martinsson, Projektansvarig
031-708 82 40, 0708-80 80 12
E-post: eva.martinsson@swefair.se
Anna Sandström, Projektkoordinator
031-708 82 41, 0733-81 81 03
E-post: anna.sandstrom@swefair.se
Christian Pfolz, Projektsäljare
031-708 80 59
E-post: christian.pfolz@swefair.se
MEDARRANGÖRER:
Föreningen för säkerhet och
beredskap i offentlig sektor
Svensk Katastrofmedicinsk Förening
Kunskapscentrum PreHospen
Riksföreningen för Sjuksköterskor
inom Trauma
Svenska Brandbefälets Riksförbund
Svenska Räddning- och
Akutvårdsgruppen
SUPPORTING SOCIETIES:
Svensk Förening för Traumatologi
MEDIAPARTNERS:
Samverkan 112

#5
NEWS
2005
Webbsystem förbättrar smittskyddet? »
Övervakningssystemet med avseende på epidemier och smitt-
samma sjukdomar måste vara fi nmaskigt om det ska fungera väl.
Martin Wahl tycker inte att det är dåligt idag, men att det kan bli
bättre. Här kan den moderna tekniken komma till hjälp.
– Ett nytt, webbaserat system för anmälan av sjukdoms används
snart i hela landet, berättar han.
– Fördelen är att läkaren istället för att använda telefonen – det
kan ju ibland vara svårt att få tag på den man söker – kan göra sin
anmälan genom några knapptryck på en Internet-site.
Anmälan går då synkront till den lokala smittskyddsenheten och
nationella Smittskydssinstitutet.
OBEFOGAD SKRÄCK
Risken för pandemier och epidemier är ett givet diskussionsämne
på EPS. Den massmediala uppmärksamheten kring fågelinfl uensan
har gjort att allmänhetens medvetenhet kring dessa frågor ökat.
– Tyvärr har det gjort att många upplever en obefogad skräck.
Jag tycker nog att många fått fågelinfl uensan på hjärnan, säger
Martin Wahl.
– Det har bland annat lett till att årets infl uensavaccin i princip
tagit slut – trots att det vaccinet inte ger det minsta skydd mot den
aktuella fågelinfl uensan.
Den årliga vinterinfl uensan ser han som ett större hot än att den
pågående fågelinfl uensan skulle få fäste i Sverige.
– Bristen på vaccin är ett problem eftersom det fi nns stora grupper
som bör vaccineras mot den vanliga infl uensan: hjärt- och lungs-
sjuka och diabetiker, t ex. All vårdpersonal borde också vaccineras.
Men det klarar vi inte, vaccinet räcker inte i nuläget.
VILL HA VACCINPRODUKTION
Han tycker situationen är bekymmersam och förespråkar ivrigt
att en egenprodukion av vaccin sätts igång.
– Vi förbrukar 1,1 miljoner vaccindoser per år i Sverige. Det är för
lite, vi är i själva verket bland de sämsta i Europa när det gäller
användning av detta, säger Martin Wahl.
– Problemet med den begränsade tillgången måste lösas. En sam-
nordisk lösning, möjligen inkluderande de baltiska länderna, är
det bästa alternativet som jag ser det.
Mycket lutar åt att det också blir så. Förutsättningar för starta
vaccinproduktion fi nns bl a i Köpenhamn och Stockholm, men
för att en produktion ska löna sig måste man, enligt kalkylen,
producera minst 20 miljoner doser per år.
– Det ser jag som fullt realistiskt, bedömer Martin Wahl.
ÖVERDRIVET HOT
Fruktan för en pandemi, alltså en global epidemi, har koncentre-
rats kring fågelinfl uensan. Martin Wahl anser att den risken är
överdriven.
Läs mer på www.epsexpo.se
»I det globala perspektivet är
det helt andra farsoter som oroar.«
– Totalt har ett drygt 60-tal människor dött och vi har ännu inte
sett att fågelinfl uensan säkert smittat från människa till människa.
Hotet mot Sverige bedömer jag som mycket litet bl a med tanke
på att vi inte har samma närhet till fåglar som t ex i Asien.
Han har arbetat utomlands i omgångar och kom i somras hem från
Afrika, där han bl a arbetat för SRV/WHO i Darfour-provinsen.
– I det globala perspektivet är det helt andra farsoter som oroar. I
Afrika och i delar av Asien är HIV och AIDS det stora hotet på
lång sikt. I det kortare perspektivet är diarrésjukdomar, luftvägs-
sjukdomar och tuberkulos.
– I Västafrika skördar mässlingen och polio många liv, även Gula
febern har blossat upp. I norra Indien och Nepal har vi ett allvarligt
utbrott av japansk encefalit, som är hjärninfl ammation, i många
fall med dödlig utgång.
PANDEMIN KOMMER…
Även om hotet från just fågelinfl uensan är överdrivet ser Martin
Wahl en stor risk för en infl uensapandemi, som då också kommer
att drabba Sverige.
Men då handlar det om ett infl uensavirus som förändrats så
mycket att inget befi ntligt vaccin skyddar. En svår infl uensa, allt-
så, som orsakar avsevärt många fl er dödsfall bland de drabbade
än den vanliga, årliga infl uensan.
Sju sådana infl uensapandemier har inträffat de senaste hundra åren.
De mest kända är ryska snuvan 1898, spanska sjukan 1918–19, asiaten
1959–60 och hongkong-infl uensan 1968 – det senaste utbrottet.
– De kommer med ojämna mellanrum. Det är nu 37 år sedan det se-
naste utbrottet. Frågan är inte om, utan när, nästa svåra infl uensa
kommer, menar Martin Wahl.
– Vi har ett par, tre månaders förvarning när en sådan infl uensa
utbryter. Det gäller alltså att ha beredskap att ta fram ett verk-
samt vaccin under den perioden. Även mot den bakgrunden skulle
en nordisk vaccinproduktion vara en fördel.

#5
NEWS
2005
Det senaste året har varit ett av de mest katastroftyngda i
modern tid.
Svenska Röda Korset har samlat in över en halv miljard
kronor till drabbade – och uppmärksammats stort för sina
insatser utomlands. Medan det omfattande hjälparbetet på
hemmaplan sker i det tysta…
Vid Röda Korsets världskongress i Sydkorea, som avslutades här-
omveckan, fi ck Sverige beröm för sina insatser vid det gångna
årets många och svåra internationella katastrofer.
– Svenska Röda Korset spelar en allt större roll i internationella
sammanhang, menar Johan af Donner, kommunikationschef på
Svenska Röda Korset.
– Vi ses som viktiga aktörer vid katastrofer som tsunamin och
jordbävningen i Pakistan. I räddningsarbetet efter tsunamin var
vi en av de allra största, vårt totala bidrag uppgår till närmare en
halv miljard kronor.
Pengarna delas upp i tre faser. Fas ett handlar om mat, mediciner
och tak över huvudet för de drabbade. Fas två om att ge familjer
ett bättre liv, stöd till näringsverksamhet, fi skenät, etc. Fas tre
om återuppbyggnad, vilket väntas pågå i ytterligare fem–tio år.
KAMP MOT KYLAN
I Pakistan bidrar Svenska Röda Korset med drygt 42 miljoner
kronor, till största delen insamlat under TV 4-galan för jordbäv-
ningens offer.
– Pengarna används till klassiskt katastrofarbete: mat, mediciner
och vård. Men då den allt strängare vinterkylan slår hårt mot de
drabbade lägger vi också stora resurser på att skaffa fram kaminer
och vintertält.
Vid sidan av dessa katastrofer har Svenska Röda Korset samlat in
drygt nio miljoner kronor för insatser i de orkandrabbade områ-
dena i Centralamerika och i fl era länder i Afrika, som drabbats av
epidemier och matbrist.
– Tack vare att de lokala Röda Kors- eller Röda Halvmånen-orga-
nisationerna styr arbetet når hjälpen fram snabbt och effektivt.
Det är just detta som är Röda Korsets styrka, och i det avseendet
är vi ganska oslagbara, menar Johan af Donner.
Röda Korset – kända och okända hjälpinsatser:
”Ensamhet kan också
vara en katastrof…”
VILL BRYTA ISOLERING
Läs mer på www.epsexpo.se
Röda Korsets insatser på hemmaplan inte lika uppmärksammade.
Men mycket sker i det tysta. Just nu pågår Röda Korsets julinsam-
ling för att bryta människors isolering.
– Ensamheten är ett gissel för många i Sverige idag. Främst bland
äldre, men det gäller människor i alla åldrar. Det är också ett tydligt
exempel på där samhällets resurser inte räcker, säger Johan af
Donner.
– Därför satsar vi hårt på sociala insatser: vi söker upp ensamma
människor och erbjuder vår hjälp och mänskligt sällskap. En
bortglömd grupp är de som vårdar en sjuk anhörig, år efter år. Vi
erbjuder dem stöd och avlösning.
Det är Röda Korsets medlemmar som ställer upp. I Sverige fi nns
280 000 medlemmar, varav 40 000 aktiva – många av dem aktiva
pensionärer.
BRETT SPEKTRUM
Svenska Röda Korsets arbete på hemmaplan kännetecknas sedan många
år av insatser inom ett brett humanitärt spektrum. Några exempel:
• Kurser i första hjälpen över hela landet. 86 000 svenskar utbildas i år.
• Fem centrum med psykologisk och medicinsk hjälp till torterade
fl yktingar.
• 280 ”kupor”, mötesplatser för utsatta. Tar också emot och syr om
gamla kläder.
• Läxhjälp till skolbarn över hela landet, i samarbete med skolor
och bibliotek.
• Noaks Ark, hjälp- och stödverksamhet för HIV-smittade, på ett
80-tal platser.
• Egen folkhögskola med humanitära ämnen, handel och ekonomi
på schemat.
STARTADE AMBULANSFLYG
Man kan fråga sig hur det har blivit så här. Finns det en medveten
policy – eller är det slumpen som avgör var insatserna ska göras?
– Det fi nns en grundläggande idé om att Röda Korset ska vara en
länk, förklarar Johan af Donner.
– Vi har visat oss bra på att identifi era problem och visa hur man
ska göra. Sedan ofta lämnar över till någon annan. Hur många
vet idag att det var Röda Korset som en gång i världen startade
folktandvården och ambulansfl yget, för att ta två exempel?

#5
NEWS
2005
”HJÄLP! TA LOSS OSS!”
Personal från Räddningstjänsten i Stor göteborg genomför vis-
ningen, som sker under så realistiska former som möjligt.
– Det här är ett sätt att visa hur vi arbetar på en trafi kolycksplats
och hur räddningspersonalen övar för att kunna utföra ett så bra
omhänder tagande av skadade som möjligt, säger Dan Wargclou,
lärare vid Räddningsverkets skola i Skövde och samordnare för
”losstagningen”.
Aktiviteten på EPS har sitt upphov i SM i losstagning, som
startade förra året och där räddningstjänster från hela landet
tävlar mot varandra. Vid årets SM, som gick i september, segrade
räddningstjänsten i Falkenberg.
– Tävlingen har en seriös avsikt. Räddningspersonalen får träffas
och ta del av varandras kunskaper, utbyta erfarenheter och dis-
kutera teknik. Man måste också öva mycket och försöka utveckla
nya metoder för att bli bra.
Vid dessa tillfällen, liksom på EPS samarbetar Volvo Personvagnar
AB med Räddningsverket genom att bidra med moderna bil-
konstruktioner för räddningsövningarna. Dessa provbilar skulle
annars gått till destruktion.
SMINKAS BLODIGA
I bilarna, som först deformeras, placeras markörer, d v s verkliga
människor som sminkats med blod och olika sår. Allt för att ge
illusion av en verklig trafi kolycka.
I lunchpauserna, båda dagarna under EPS, iscensätts en trafi kolycka på mässgolvet.
Ur ett bilvrak med sårade människor gäller det att så snabbt och säkert som möjligt
få loss de nödställda.
– Markörerna har fått instruktioner att simulera tillstånd, t ex
brutna ben eller ryggsmärtor, på ett realistiskt sätt. När räddnings-
personalen mäter blodtryck, puls och andning talar markörerna
om vilka värden de har, förklarar Dan Wargclou.
Det handlar nämligen inte bara om att få ut olycksoffren så snabbt
som möjligt. Det måste ske med hänsyn till eventuella skador, så
att deras tillstånd inte förvärras.
– Det är alltid den skadade som står i centrum och hela räddnings-
arbetet styrs av att ge den skadade det bästa omhändertagandet
som är möjligt, säger Dan Wargclou.
Vid befarade rygg- och nackskador måste man t ex vara extra
försiktig.
– Vi får se exempel på ett omhändertagande vid misstanke om
nack och ryggskador. Då tar man bort biltaket för att på så sätt
skapa utrymme för ett säkert och skonsamt utlyft.
En viktig del i räddningsarbetet handlar om kinematik, d v s att
läsa av olyckans förlopp utifrån det man kan iaktta: i vilken rikt-
ning har man träffats, har lösa föremål fl ugit omkring, fi nns det
blod på vindrutan, etc?
Läs mer på www.epsexpo.se
– Att på så sätt analysera olyckan kan ge oss viktig information
om vilka skador vi kan förvänta oss. Tillsammans med de värden
och det allmäntillstånd som skadade uppvisar avgör detta ofta
inriktningen på räddningsarbetet och hur lång tid vi har på oss.

#5
NEWS
2005
Framtidens ambulans
Kraven på ambulanserna blir allt högre: de ska vara snabba och säkra med hög komfort
och avancerad IT-utrustning för navigation och akutsjukvård.
På EPS visar Nilsson Special Vehicles morgondagens ambulans – som fi nns redan idag!
Med 60 års erfarenhet i ryggen är Nilsson Special Vehicles
en av landets marknadsledande tillverkare av ambulanser,
begravningsbilar, limousiner och specialfordon.
Ambulanser är det största segmentet. Fabriken i Laholm
producerar två i veckan. Plattformen är oftast en Volvo-
modell, men man har också tagit fram en helt ny Mercedes-
ambulans.
– Vår mest populära ambulans är byggd på en fyrhjuls-
driven Volvo S80. Den 5 december levererades den 200:e
S80-ambulansen, säger Hans-Allan Martinsson, försälj-
ningsansvarig.
Ambulansen har unika kvaliteter. Den är bl a försedd med
skjutdörrar längs båda sidorna för att förenkla arbetet för
ambulanspersonalen. Bakluckan kan öppnas med fjärr-
kontroll och har en elstängningsfunktion, som gör att den
inte behöver slås igen med en smäll.
På EPS delar Nilsson Special Vehicles monter med Teleca,
som utrustar ambulanserna med den senaste GSM-tekni-
ken för navigation och IT-utrustning för överföring av
journaldata och sjukvårdsinformation.
HÅRD KONKURRENS
Läs mer på www.epsexpo.se
Kunderna består i första hand av landsting och räddnings-
tjänster. Men det har också börjat komma privata aktörer
på marknaden.
– Vi har till exempel sålt många ambulanser till Falcks
Ambulans AB, förklarar Hans-Allan Martinsson.
Konkurrensen på marknaden är stenhård.
– Vi konkurrerar både med tillverkare i Sverige och i
övriga Europa. Det fi nns också landsting som valt att köpa
ambulanser direkt från USA.
All upphandling sker med anbudsförfarande, enligt lagen
om offentlig upphandling. Under anbudstiden är all dialog
mellan köpare och leverantör förbjuden.
– Ur den synpunkten är EPS en viktig mötesplats för oss.
Här kan vi demonstrera och diskutera våra ambulanser
med potentiella kunder och användare utan att hamna i
konfl ikt med paragraferna.

#5
NEWS
2005
Krister Jacobsson, länspolismästare:
”Vi klarar
inte allt på
egen hand”
– Vi behöver kunna begära hjälp från försvarsmakten.
Krister Jacobsson, länspolismästare i Västra Götaland,
tvekar inte.
Hans recept för att möta nya hotbilder handlar mycket
om skärpt beredskap genom ökad samverkan – över
verksamhetsgränserna.
Polisen har en central roll vid alla typer av större olyckor, kriser
och katastrofer. Och är en självklar aktör och målgrupp under
EPS.
Men hur, mer exakt, är polisens beredskap uppbyggd? Ja, Krister
Jacobsson ser egentligen hela polisorganisationen som en bered-
skapsorganisation.
STYRD AV LARM
– Normalt sett är 30–40 procent av polisens arbete händelsestyrt,
d v s blixtinsatser till följd av larm, förklarar han.
– Vi har också något vi kallar ”särskild händelse”, d v s en händel-
se, planerad eller oförutsedd, som ställer krav på förstärkning av
den normala organisationen. Vi ”går i stab”, brukar vi säga.
Det innebär att vakthavande befäl, som leder det vardagliga
arbetet, blir avlöst av en ledningsorganisation med kommende-
ringschef och insatschef. Staben knyter till sig de resurser som
behövs för att lösa uppgiften.
– Vi har t ex en specialutbildad piketstyrka och kan även tillkalla
piket styrkorna från Malmö och Stockholm, berättar Krister
Jacobsson.
– Nationella insatsstyrkan, ett 60-tal man, kan tillkallas om vi har
behov av specialtränad personal med specialutrusning. Den har
också möjlighet att ingripa vid fl era tillfällen på olika geografi ska
platser.
SÄPO VIKTIG PARTNER
Läs mer på www.epsexpo.se
Säkerhetspolisen är naturligtvis också en viktig resurs, både vid
oväntade och planerade händelser.
– Inför EM i friidrott nästa år har vi t ex ett nära samarbete med
Säpo. Deras underrättelseverksamhet ligger till grund för våra
riskbedömningar.
Han framhåller att huvudansvaret ligger lokalt, även vid stora
evenemang.
– Vid friidrotts-EM kommer fem olika staber att arbeta i skift,
förklarar han.
– Det operativa ansvaret ligger hos oss. Det är vi som väger av
vilka insatser som bör göras, medan rikspolisstyrelsen har ett
samordningsansvar som i huvudsak innebär att RPS hjälper till
med personal- och övriga resursbehov.
STOR KATASTROFRUTIN
Polisen i Göteborg har erfarenhet från fl era katastrofer, t ex Tuve-
raset 1977, den svåra spårvagnsolyckan 1992 och brandkatastrofen
på Hisingen1998. Och från storevenemang som fotbolls-EM 1992,
friidrotts-VM 1995 och EU-toppmötet 2001.
Den erfarenheten är guld värd, enligt Krister Jacobsson. Inte
minst ur samverkanssynpunkt.
– Göteborg är en föregångare i det fallet, med väl upparbetade
samarbetskanaler mellan polisen, räddningstjänsten, akutsjuk-
»

#5
NEWS
2005
”Vi klarar inte allt på egen hand”»
vården och kommunen. Vi har regelbundna träffar och fastlagda
rutiner ifall något skulle hända.
Rutinerna innebär bl a en gemensam stab i katastrofsituationer.
– I sådana lägen är det räddningsledaren som ber om vår hjälp.
Vår huvudsakliga uppgift blir då att upprätthålla allmän ordning
och säkerhet.
»Vi vill få en lagändring,
så att vi vid behov kan tillkalla
försvarsmaktens stöd«
Arbetsuppgifterna gäller alltifrån att spärra av området för
obehöriga och omhänderta gods, till identifi ering av döda och
överlämnande av dödsbud.
– Finns det misstanke om brott startar självklart en brotts-
utredning parallellt med räddningsinsatserna. Så var t ex fallet
vid brandkatastrofen.
Håll dig uppdaterad
På www.epsexpo.se kan du läsa mer om konferensen,
mässan, ladda hem konferensprogram och anmälan.
Välkommen!
VÄLKOMNAR RAKEL
Läs mer på www.epsexpo.se
På ledningsplanet har det alltså inte varit några samverkans-
problem. Däremot har personal från de olika myndigheterna inte
kunnat kommunicera sinsemellan via radio. Den bristen ska det
RAKEL-systemet, som presenteras på EPS, råda bot på.
– Med RAKEL fl yttar vi fram positionerna, tror Krister Jacobsson.
– Samhället blir mer och mer komplicerat, nya hotbilder växer
fram, det yttre trycket ökar liksom kraven på snabbare insatser.
Vi behöver höja beredskapen och där fyller RAKEL en funktion:
ett gemensamt radiosystem underlättar självklart samarbetet.
VILL HA MILITÄR HJÄLP
Förutom tekniska förbättringar för bättre beredskap har Krister
Jacobsson ett annat önskemål, som han tror sig dela med polis-
ledningen i hela Sverige.
– Vi vill få en lagändring, så att vi vid behov kan tillkalla försvars-
maktens stöd, säger han.
En proposition med den innebörden håller som bäst på att arbetas
fram i regeringskansliet.
– Ur min synvinkel råder ingen tvekan: just med tanke på de nya
hotbilderna behöver vi kunna begära hjälp av militären, fastslår
Krister Jacobsson.
– Det kan t ex handla om situationer där vi behöver spärra av ett
jättestort område, det klarar inte vi med egna resurser. Det kan
också gälla insatser med vapenverkan i luften, på eller under
vattnet. Det kan vi heller inte klara på egen hand.