TEMA: Droger och sex - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Drogtester i gruvstaden Kiruna 

Mexikaner styr narkotikamarknaden 

Norges störste dopingsmugglare 

En cannabisrökares bekännelser 

Nr 4/2009 

TEMA: Droger och sex

svenska 

NarkotIkapoLIsförENINgENs 

tidskrift 

aNsVarIg UtgIVarE: 

thomas H ekman 

CHEfrEDaktör: 

gunnar Hermansson 

rEDaktIoNskoMMIttÉ: 

gunnar Hermansson (gH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Heidi Joensuu (HJ) 

lennart karlsson (lk) 

Jessica vikberg (Jv) 

aDrEss: 

snpf:s tidning 

polismyndigheten i västra götaland 

lkp – narkr 

Box 429 

401 26 göteborg 

telefon: 070-751 53 71 

Webb: www.snpf.org 

sVENska NarkotIkapoLIsförENINgENs 

aNNoNsaVDELNINg: 

c/o Mediahuset i göteborg aB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 göteborg 

telefon: 031-707 59 55 

fax: 031-84 86 82 

annonser@snpf.org 

MEDLEMskap 150 kr pEr År 

ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen svenska narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 göteborg 

tel: 0703-74 13 93. . 

ansökan via hemsidan www.snpf.org 

postgiro snpf 63 73 06-2 

aDrEssÄNDrINg: 

använd gärna mailadressen snpf@snpf. 

org eller eller tel 0703-74 13 93. 

MaNUsstopp: 

1 februari 2010. 

Utgivning v. 10, 2010. skicka in bidrag 

och bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

oMsLagEt: 

Drogning kan föregå sexuella övergrepp. 

foto: gunnar Hermansson 

proDUktIoN oCH trYCk: 

Åkessons tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 emmaboda 

telefon. 0471-482 50 

issn 1101-6817 

4/09 Årgång 22 

MilJöMÄrkt Åkessons trYCkeri 

liCensnUMMer 341093 

INNEHÅLL 

ordföranden har ordet ........................................................................ 2 

info från styrelsen ................................................................................ 3 

redaktörens spalt ............................................................................... 3 

Tema: Droger och sex 

afrodisiaka – kemisk hjälp för sexdrömmar .................... 6 

sex and Drugs and rock and roll ............................... 10 

Missbruk som missbruk? ............................................... 14 

Drogning och sexuella övergrepp .................................. 18 

om beroende och förlorad intimitet ............................... 22 

Drogtester i gruvstaden kiruna – en markering .................................. 26 

Drogtester på lkaB .......................................................................... 27 

insatser mot tiggeri och missbruk i rumänien .................................. 30 

rotaryklubbar mot droger .................................................................. 31 

Carl g. persson fyller 90 år ............................................................... 31 

Utbildningsdag i Umeå ...................................................................... 34 

inbjudan till snpf-konferensen i västerås i maj 2010 ..................... 35 

Mexikaner styr narkotikamarknaden ................................................. 38 

svensk tullare på utbildningsuppdrag i addis abeba ........................ 42 

Är det bättre att polisen tar urinprov än att skolan gör det? ............. 50 

rättsrutan ..................................................................................... 51 

notiser: världen runt ....................................................................... 54 

landet runt ........................................................................ 55 

nnpf-konferens i natursköna Ålesund ............................................. 58 

tomas – norges största dopingsmugglare ....................................... 59 

professorn som gick vilse ................................................................. 64 

obama och narkotikapolitiken ........................................................... 69 

en cannabisrökares bekännelser ...................................................... 72 

Boktips ..................................................................................... 76 

lösning och vinnare till kryss 3-09 ................................................... 78 

stipendierutan ................................................................................... 78 

kryss 4-09 ..................................................................................... 80 

Utbildningsdag i Umeå 

SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste 

länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett 

hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade 

tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från 

andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande 

och förplägnad. 

Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson 

från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och 

genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia 

Konferenscenter. 

Många hade startat tidigt för att hinna fram till 

Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare 

Krister Sandqvist inledde dagens program. 

Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a. 

hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det 

lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser. 

Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer 

Söktidshypotesen bygger 

på idén att en ökning av 

söktiderna, dvs. tiden som 

de som vill köpa narkotika 

måste använda tills en 

överlåtelse skett, är en viktig 

faktor för att begränsa 

bruk och nyrekrytering av 

missbrukare. 

Den andra hypotesen 

bygger på att bäst resultat 

uppnås om upptäckt, lagföring 

och stödinsatser sätts 

in i ett så tidigt skede som 

möjligt i en missbrukares Länspolismästare Krister 

karriär. 

Sandqvist. 

Krister Sandqvist underströk 

att en förutsättning 

för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet 

mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt 

– brukarna, gatulangningen och grossistledet. 

Brukarna 

Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott 

syftar i första hand till att identifiera nya 

missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar 

detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen 

avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan 

en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras. 

Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning 

för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån. 

Gatulangning 

Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till 

en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att 

i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar 

söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt 

genererar arbetet underrättelseinformation som är 

nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på 

mellannivån. 

Grossister 

Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, 

ofta i storstäderna inom landet, och transporterar 

därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas 

till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med 

planlagda insatser och med hjälp av informatörer. 

Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka 

söktiderna under en längre period. 

Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå 

Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde 

den 1 september posten som chef för den s.k. 

Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket 

som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten 

i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från 

Göteborg. 

Bertil Östgård berättade om den nya 

Norrlandsfunktionen som han utsetts till 

chef för. 

Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur 

den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad 

och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras. 

Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall, 

berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande 

arbetar med. 

Anabola steroider och nya droger 

En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider 

och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets 

läkare Martin Fahlström från Norrlands 

Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska 

effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson 

beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. 

Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att 

gå av stapeln i Luleå. 

GH 

34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 35 

sidan 42 

Inbjudan 

till Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens 

och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås 

Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens 

och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås. 

Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat 

till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn 

gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. 

Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. 

Ur det preliminära programmet: 

Fredag eftermiddag 

Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren 

i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att 

berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur 

missbruket har sett ut. 

Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu 

inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan. 

Föreläsningar lördag – söndag 

Svensk tullare på utbildningsuppdrag 

i Addis Abeba 

Gängkultur bland unga 

Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende 

Gängbildningar 

En tablettmissbrukares liv 

Knarksituationen i Mexiko 

Narkotika basic 

Razzior mot bodybuilders i Göteborg 

Nya preparat 

Den svåraste gömman 

Analys av hårprover 

Röd åklagare i Kina, nu i Sverige 

Metamfetamin 

Hot mot åklagare 

Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg 

En sambandsman berättar 

Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten 

Ett opiumärende med förgreningar 

 

Inbjudan med anmälningstalong skickas ut per post till SNPF:s medlemmar i början av 2010. 

TEXT: ANDERS LUNDGREN, 

Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda 

Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram 

för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis 

Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC). 

ole International Airport är en av de viktigaste in- 

Bpasserings- och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen 

in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad 

som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån 

olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till 

Europa och Nordamerika. 

För att effektivisera narkotikabekämpningen på 

flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i 

UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till 

med att starta upp ett Inter Agency Team bestående 

av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och 

flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen, 

varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två 

tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole. 

I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, 

profilering av flygpassagerare och i viss mån 

även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var 

steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning 

tidigare i år, och sedan om planerna går i lås 

skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång. 

Narkotikasituationen i Etiopien. 

Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen 

i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis, 

som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska 

kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera 

år. 

Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska 

immigranter som bosatte sig i landets södra delar på 

1960 talet. 

Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om 

Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen 

av cannabis. 

Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner 

och är den enda typen av narkotika som smugglas till 

närliggande länder, men även till Europa och då framförallt 

till England. 

Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar 

och är landets tredje största exportvara. Khat är som 

bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, 

produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, 

snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn, 

men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer 

hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som 

exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per 

knippe. 

Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara 

låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är 

alltför högt och att tillgången är begränsad. 

Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen 

i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har 

ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna 

kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen 

roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo, 

sidan 34 

Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e 

ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen 

i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste. 

Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett 

generellt fängelsestraff på tre månader till fem år. 

Bole International Airport. 

Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen 

Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba 

centrum. 

Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella 

flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största 

flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här 

6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler 

varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre 

start- och landningsbanor. 

Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer 

in i terminalen, vare sig man är passagerare, 

anställd eller mötande, så får man passera genom en 

säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade 

när de passerar in till flygplatsens olika områden 

och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen 

för att visa att de har tillstånd till att vistas 

i det specifika området. 

Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll 

innan de går ombord på planet. 

Polisen gör narkotikakontroller 

Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer 

och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30 

och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde, 

frånsett inrikespassagerare. 

I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar 

med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift. 

Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när 

högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram 

till lunch. Sen går man hem och återkommer på kväl- Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare 

man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse. len när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen vid deras check point. 

forts s 46 

42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-09 43 

svenska narkotikapolisföreningen 4-09 

ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer 

i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet. 

Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras 

på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika 

delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av 

Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och 

sedan skall resa vidare till övriga världen. 

Polisen har en checkpoint i transitområdet där de 

selekterar ut misstänkta passagerare. 

När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare 

närmare så tar man med vederbörande ner till ett av 

sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn 

som fungerar som någon form platschef. Handbagaget 

kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka 

eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med 

Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på 

detta och ta ner det till polisens lokaler. 

1

Jag är orolig för ekonomin…. 

Vår konferens i Göteborg slog alla rekord på många 

sätt. Aldrig tidigare har vi subventionerat så mycket 

för deltagande medlemmar. Föreningen betalade totalt 

2 381 953 kronor för konferensen och intäkterna var 

945 000 kronor. 

Mellanskillnaden blir 1 436 953 kr och det innebär 

att varje deltagare subventionerades med nästan 1800 

kronor. 

Frågan blir till slut, har vi råd att vara i Göteborg till 

25 årsjubileet? Jag tror det om vi kör två billigare konferensarrangemang 

såsom Västerås/Karlstad/Örebro. 

En viktig inkomst för oss är medlemsavgifterna, alla 

känner till vad vi får för 150: - per år. Fördelen är att 

vi är ca 3 100 medlemmar, nackdelen är att varje höst 

är det bara 2 000 medlemmar som betalat in dessa 

etthundrafemtiokronor! Det blir ett nytt utskick till 

medlemmar som inte betalat, och därmed ytterligare 

kostnader för att få in pengarna som vi redan skulle 

ha haft. Just nu är det ”bara” 650 personer som inte 

betalat. Det innebär nästan 100 000 kr som vi självklart 

behöver till verksamheten. Tyvärr är detta ingen 

ny företeelse, utan det har varit så här i några år. 

Självklart kan man lämna föreningen, men det underlättar 

om man kan meddela detta via hemsidan, likaså 

kan adressändringar anmälas där. 

Vad är då bäst för föreningen? 1 000 medlemmar 

som betalar för sig, eller är det så att man behöver 

bara betala medlemsavgiften det året som man deltar 

på konferensen? Såhär kan vi inte ha det, eller? Nu har 

jag surat färdigt! 

2 svenska narkotikapolisföreningen 4-09 

ordföranden 

har ordet 

På sikt skall vi försöka komma ifrån pappersutskick 

och istället få ut informationen via e-post. Detta kommer 

att kräva en hel del arbete när vi rullar igång och 

jag vet att Björn Ekström redan har börjat med förberedelsearbetet. 

Vi återkommer i frågan inom kort. 

Styrelsen har varit i Ålesund under en oktoberhelg 

och fått fram ett preliminärt program till 

Västeråskonferensen. Som vanligt är det både lärorikt 

och omväxlande att vara konferensbesökare vid 

NNPFs utdanningskonferanser. Ordförande Lars 

Holmen avgick efter åtta framgångsrika år och Anette 

Gultvedt valdes in som ny leder. Hon är verksam vid 

Oslopolisen och vi kommer att få se mer av henne och 

det norska styret under Västeråshelgen. 

Helt klart att NNPF får till olika arrangemang riktigt 

bra och vi kan inte göra annat än att ta lärdom. 

Men det är tur att vi vet vilken förening som är äldst 

och gjort detta med konferenser mest. Tänkte kanske 

inte på SNPF i första hand, utan på CNOA i USA. Vi 

är några som åker till Californien senare i veckan och 

hoppas fånga upp nya erfarenheter på plats vid deras 

45:e konferens i San Francisco. 

Vi syns! 

mika.jornelius@snpf.org

Info från styrelsen 

SNPF:s utbildningskonferens maj 2010 

Vi flaggar nu för att utbildningskonferensen 2010 går av stapeln 

i Västerås den 7-9 maj. Programmet spikas nu i december och 

för mer detaljer, titta på sidan 35 i tidningen. 

Foto: Västerås stad 

Nominera stipendiater 

Som ni vet delar vi varje år ut ett antal stipendier till förtjänta 

medlemmar och utdelningen kommer att ske i Västerås i maj. 

Känner ni att ni vill nominera någon kollega till något av stipendierna 

på sidan 78, tar vi tacksamt emot era förslag på e-post 

snpf@snpf.org. Men vänta inte. Skicka in namnförslag nu, eller 

senast den 1 mars 2010. 

Extra tidning på temat detaljhandel 

I början av november gav vi för tredje året ut ett specialnummer 

av SNPF-tidningen. Denna tidning distribueras till företag 

och annonsörer som stödjer Svenska Narkotikapolisföreningen 

genom annonsering. Medlemmar i SNPF och alla andra kan läsa 

den i sin helhet i pdf-format på www.snpf.org/Tidningen. 

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

TEMA: Detaljhandel 

Nr X/2009 

Tullverket arbetar för en säker vardag för alla 

Kriminell mentalitet: ”Jag tar vad jag har rätt till” 

Rån – handelns största arbetsmiljöproblem 

Handelns övervakningskameror löser brott 

God Jul och Gott Nytt År 

redaktörens 

spalt 

Har skolungdomar i Europa genomskådat 

cannabis? Ja enligt EU:s 

drogmyndighet ECNN i Lissabon 

finns det nu för första gången tecken 

som indikerar ett minskat cannabismissbruk 

just bland skolungdomar. 

Det kan alltså vara en förändring 

på gång och varje litet tecken åt det 

hållet är positivt. 

Men samtidigt skriver Folkhälsoinstitutet 

i en ny rapport, att missbruket 

av cannabis ökar något i 

Sverige bland unga män i åldrarna 

16-29 år. Trenderna brukar komma 

lite senare till Sverige. 

I Norge har en känd professor, 

som tidigare var emot användning 

av cannabis, nu svängt och propagerar 

för att avkriminalisera och 

legalisera cannabis i Norge. Vad är 

det som händer. 

Den sakliga cannabisdebatten får 

aldrig tystna, och vi drar vårt lilla 

strå till stacken genom några artiklar 

i denna tidning. 

Huvudtemat i tidningen är annars 

Droger och Sex. Vad finns det att 

skriva om i detta ämne? Ja många 

droger främjar ju sexuella aktiviteter, 

både medvetna och omedvetna, 

lagliga och olagliga. Andra droger 

har en helt motsatt effekt på sexlivet. 

Droger kan användas till att tvinga 

andra till sex och drogmissbruk kan 

ofta förstöra relationer. 

Även sex kan missbrukas eftersom 

sex också har stark påverkan på 

hjärnans belöningssystem. 

Vi hittade alltså några trådar i 

ämnet att spinna vidare på och som 

ni kan läsa och begrunda i lugn och 

ro under julledigheten. 

Från redaktionen önskar vi våra 

läsare en skön avslutning på året 

och vi ses nästa år med nya idéer och 

nya artiklar i kampen mot illegala 

droger. 

g u n n a r h e r m a n s s o n 

070-751 53 71 


3

Droger och sex 

afrodisiaka 

– kemisk hjälp för sexdrömmar 

t e x t: j o n a s h a r t e l i u s 

Afrodite var kärlekens gudinna i den antika grekiska 

föreställningsvärlden. Hon förkroppsligade 

den kvinnliga skönheten och representerade både den 

abstrakta och den fysiska kärleken. När åkallan av 

henne inte räckte till kunde man för att hjälpa den 

fysiska kärleken på traven tillgripa olika kemiska 

medel. Sådana medel fick med tiden beteckningen 

”afrodisiaka” (sing. ”afrodisiakum”). Termen översätts 

av Collinder (1983) med ”kåtmedel”. Ibland ser 

man översättningen ”kärleksdroger”. Även i bibeln (1 

Mos. 30: 14 ff.) talas om ”kärleksäpplen”, som hjälper 

älskogen och barnalstringen. I en engelsk bibelöversättning 

(NEB) anges de som ”mandrakes”, d.v.s. mandragora 

(lat. Mandragora officinarum), som innehåller 

hallucinogena ämnen (bl.a. hyoscyamin) och som har 

varit känt som fruktsamhetsfrämjande medel. 

Idag finns en lång rad medel som har ord och rykte 

om sig att kunna öka den sexuella lusten och prestationsförmågan. 

Några av dem används även som 

rusmedel. 

Därutöver finns det en rad andra beredningar 

som används som afrodisiaka, t.ex. hormonella dopningsmedel 

(testosteron m.fl.) och t.o.m. choklad. 

Läkemedlet Viagra ® (sildenafil) förskrivs mot ”erektil 

dysfunktion” (svårigheter att få stånd). Det säljs även 

i stora mängder på den svarta marknaden som ett allmänt 

potenshöjande medel och konsumeras ofta utan 

föregående medicinska undersökningar. I historien och 

folkmedicinen har en rad ämnen använts, bl.a. noshörningshorn 

eller spansk fluga (Lytta vesicatoria). Sådana 

medel kan ha en stark placeboeffekt, d.v.s. psykologisk 

effekt genom att skapa en förväntan att något skall 

hända p.g.a. själva intaget. En del kan vara mycket giftiga, 

t.ex. spansk fluga. Alkoholen är också ett mycket 

vanligt drivmedel för kärleken. Alkoholruset har dock 

en viktig nackdel, som portvakten påpekade i Macbeth 

(Shakespeare): ”I älskogsväg både hjelper det och stjelper 

det: det hjelper fram begärelsen men det stjäl undan 

förmågan” (Hagbergs översättning). 

Egen stimulering 

Droger kan höja den sexuella aktiviteten genom att 

stegra den sexuella fantasin, minska hämningarna och 

hetsa upp rent allmänt. 

Stegrad sexuell fantasi gör det lättare att föreställa sig 

sexuella aktiviteter. En sådan stegring kan förekomma 


vid intag av bl.a. cannabis eller opium. Under hippiekulturens 

högperiod under 1960-talet hade LSD rykte 

om sig att öka de sexuella fantasierna. Slutresultatet är 

dock i mycket en dosfråga för hallucinogenerna: vid 

höga doser kan hallucinationerna bli så kraftiga att de 

dominerar över de sexuella drömmarna och missbrukaren 

blir för utflippad för att ägna sig åt fysiskt sex. 

Minskade hämningar löser upp motståndet mot sexuellt 

närmande. I sådant syfte används bl.a. cannabis 

och GHB. Dessa medel och ecstasy (MDMA m.fl.) kan 

användas för att öka känsligheten vid beröring. 

Drogframkallad allmän upphetsning kan öka kraften 

och intensiteten i det sexuella beteendet, så att den 

påverkade kan hålla på längre med de fysiska aktiviteterna 

och därmed få hårdare mekanisk stimulering. 

För alla medel som använts som afrodisiakum är 

det emellertid svårt att visa en specifik farmakologisk 

effekt i form av sexuell stimulans. De förväntas tillhandahålla 

en teknisk lösning på sexuella problem: tillförandet 

av en kemikalie antas leda till en viss fysiologisk 

och emotionell reaktion. Eftersom effekten ofta är lätt 

att nå, tänker man sällan på att den kortsluter eller 

försvårar den normala sexuella funktionen med dess 

inslag av social och kroppslig stimulans. 

Afrodisiaka kan vid långvarigt intag nedsätta både 

intresse och förmåga till sex. Flera faktorer bidrar 

till detta. En del medel som amfetamin och kokain, 

men även heroin, kan ge ”kickar” som mycket liknar 

en sexuellt framkallad orgasm. För en heroinist kan 

”kicken” vara så euforiserande att han inte bryr sig 

om traditionellt sex. Opiater dämpar sexualdriften, 

vilket gjort att psykoanalytiker sett opiatnarkomanin 

(som historiskt sett är den äldsta och den i tidig psykoanalys 

mest studerade formen) som en sublimering av 

sexualiteten. Drogrusets intensitet kan vara så hög att 

traditionellt sex verkar blekt. Påverkan på kroppsuppfattningen 

kan göra att vanlig kroppslig stimulans som 

beröring inte räcker. 

Drogpåverkan kan framkalla våld i anslutning till 

sex, bl.a. övergrepp, eftersom den påverkade kan bli 

aggressiv och ha svårt att tolka andra människors 

signaler. 

Drogning 

Drogning innebär att tillförseln av en drog sker i syfte 

att påverka en annan människas tillstånd, exempelvis

Afrodite var grekernas gudinna för kärleken, sexualiteten 

och den kvinnliga skönheten. Romarna kallade henne Venus. 

Afrodite har givit upphov till beteckningen ”afrodisiakum” 

(plur. ”afrodisiaka”) för medel som stimulerar kärleken. 

Teckning ur Petiscus: Olympen (1878). 

för sexuella övergrepp. Vid sådana övergrepp kan 

medel med dövande egenskaper vara mera intressanta, 

t.ex. barbiturater, bensodiazepiner eller GHB, eftersom 

syftet är att få offret viljelöst. Det utesluter inte 

att gärningsmannen för egen del kan vara berusad av 

andra medel. 

Behandlingsproblem 

Vid behandling av narkotikamissbrukare i syfte att 

återföra dem till ett drogfritt liv han deras invanda 

relationer till sex och droger skapa betydande problem. 

Den praktiska och psykologiska kopplingen mellan sex 

och droger kan vara så stark att missbrukare som är på 

väg bort från droger har svårt att föreställa sig drogfritt 

sex. Långvarigt missbruk kan också förändra, ofta förgrova, 

missbrukarens personlighet med minskad känslighet 

för andra människors behov m.m. Missbruket 

kan även påverka den egna kroppsupplevelsen, vilket 

gör det svårt att få tillräcklig stimulans genom vanlig 

kroppskontakt och -rörelse. För kvinnliga missbrukare 

Vanliga afrodisiaka 

som är narkotika m.m. 

Amfetamin och andra syntetiska centralstimulantia 

ger förutom orgasmliknande kickar en kraftig 

ökning av den allmänna energin och därmed 

möjligheterna att orka med långvarigt – och ofta 

ruffigt – sex. 

Cannabis kan vid lägre grader av påverkan öka 

intresset för sex genom att nedsätta hämningarna 

och framkalla sexuella fantasier. 

GHB kan öka intresset för sex och känsligheten 

för beröring. 

Kokain ger en orgasmliknande eufori. Kokain 

kan också appliceras på ollonet för att minska 

stimuleringen, då kokainet har lokalbedövande 

effekt. Det minskar risken för snabb utlösning. 

MDMA och andra ecstasyvarianter kallas 

ibland ”empatikogener” för sin förmåga att 

skapa en känsla av empati och sexuellt intresse. 

”Poppers” (butylnitrit m.fl.) används för att 

höja den sexuellt upphetsningen just före utlösningen 

och därmed ge en kraftigare upplevelse 

under orgasmen. Det kräver tillförsel alldeles före 

klimax. 

Spansk fluga betecknade ursprungligen en 

mycket giftig beredning av insekten Lytta vesicatoria. 

Den användes tidigare i sjukvården som 

medel mot vårtor. Men hade också ord om sig 

att vara ett kraftigt afrodisiakum, bl.a. genom 

att markisen de Sade skrev om den. Medlet kan 

framkalla ytterst plågsamma, livshotande förgiftningar. 

Numera säljs även en del substanser 

på internet som kallas ”spansk fluga” men innehåller 

varierande växtdroger (bl.a. yohimbin). 

De kanske kan ha en placeboeffekt men är inte 

uppenbart giftiga. 

Många narkotika, t.ex. barbiturater och opiater, 

fungerar i praktiken knappast som afrodisiaka 

över längre tid, eftersom de sätter ned sexualdriften 

eller ger en allt för kraftig bedövning för 

att hålla det sexuella intresset uppe. 

tillkommer ofta att prostitution kan ha varit en viktig 

finansieringskälla för droginköp. Många kan ha drogats 

eller drogat sig själva för att stå ut med de återkommande 

övergreppen. Sex riskerar då att ständigt 

förknippas med den gamla livssituationen. 

Både sex och droger kan användas för utagerande 

och ångestdämpande beteenden, som ett sätt att fly 

från spänningsladdade situationer. Drogmissbrukare 

kan bli sexmissbrukare i stället. 

Allt sådant gör att en framgångsrik social rehabilitering 

av drogmissbrukare kräver inträning av nya sexuella 

attityder och beteenden, ofta även en egen självuppfattning. 

Men framgångar med drogfritt sex kan i 

gengäld ge motivation för att fortsätta vara drogfri. n 

Referenser kan fås från författaren. 


7

sex and Drugs 

and rock and roll 

t e x t: g ö r a n b o h l i n 

Redaktören ringde och förklarade att nästa nummer av vår tidning skulle ha temat ”Sex 

och narkotika”. Min bok ”DEN IDIOTISKA KLUBBEN” har underrubriken ”Sex and Drugs 

and Rock and Roll”. Kunde jag tänka mig skriva en artikel med denna rubrik? Min bok 

innehåller ju mest drogernas koppling till rockmusiken och inte så mycket om sex - men 

varför inte? Jag gör ett försök… Åldern på min publik – och mig själv - vid föredrag har 

numera förskjutits från ungdom till PRO. Det blir alltså inte så mycket självupplevt, dagsaktuellt 

sexstoff i artikeln utan med nödvändighet endast några fragmentariska återblickar 

i ämnet Sex and Drugs and Rock and Roll. 

förbjuden frukt 

Begreppet “Sex And Drugs And Rock And Roll” 

myntades av den brittiske rocksångaren Ian Dury. De 

numera berömda raderna “Sex and drugs and rock and 

roll is all my brain and body need. Sex and drugs and 

rock and roll is very good indeed” hördes för första 

gången i augusti 1977. Låten bannlystes direkt av BBC. 

Kopplingen av sex och droger till musik var långt ifrån 

ny. Någon kunde lika gärna ha skrivit en låt med titel 

som till exempel ”Sex And Drugs And Be-Bop eller 

Jazz eller Blues eller Latino”. Samma månad som Ian 

Durys låt släpptes dog den förste sexsymbolen inom 

rockmusiken - Elvis Presley. 

Mae Axton var i mitten på 50-talet en diversehandlare 

inom show business i USA. Hon var bland annat 

med om att skriva Elvis Presleys första nationella hit 

”Heartbreak Hotel”. Hon har berättat att första gången 

hon gjorde den direkta kopplingen mellan Elvis och 

sex var i samband med en countryshow i Florida 1955. 

Skeeter Davis och June Carter var stjärnorna och den 

då i stort sett okände Elvis namn fanns inte ens med i 

det tryckta programmet. Han fick ändå en chans att 

sjunga en låt. Mae Axton höll på med pappersarbete 

back-stage när hon plötsligt hörde ett öronbedövande 

skrikande från tonårsflickorna. Hon såg Elvis minst 

sagt utmanande uppträdande och hon såg de hysteriska 

tonårsflickorna som skrek rakt ut. Hon frågade efteråt 

en av flickorna varför de uppträdde så okontrollerat 

och fick svaret: ”Oh, Mrs. Axton, he´s just a great big, 

beautiful hunk of forbidden fruit”. Det tycker jag är 

en bra beskrivning. Ungdomen har alltid lockats av 

förbjuden frukt. Det må vara sex, droger eller farlig 


musik. Ofta testar man gränser ihop med andra ungdomar. 

Sex And Drugs And Rock And Roll hör alltså 

i första hand ihop med ungdomen. Låt oss först och 

främst slå fast: Rockń´roll var de svartas slang för 

knulla. Det är alltså inte fel att koppla ihop sex and 

drugs med rock and roll. Rock And Roll är den tuffa, 

hårda musikstilen. Jag minns en bild på en betongvägg 

i Angered, Göteborg på 70-talet där någon hade 

sprayat: ”Blåvitt e disco, GAIS e rock´ n´ roll”. 

sex and Drugs and rock and roll i filmens 

värld – några exempel 

På 1930-talet pågick i USA en intensiv debatt om hur 

man skulle skydda ungdomen från droger och ett i 

övrigt ”lösaktigt leverne”. Det finns tre filmer med 

detta budskap som numera fått kultstatus. 

”The Cocaine Fiends” (Kokaindjävularna) var först ut 

1934 och hade underrubriken ”The white dust from 

Hell!”. Reklamen på affischerna innehöll ord som 

WARNING! SIN! ADULTS ONLY! och FORBIDDEN 

PLEASURES! Filmen har ett förebyggande budskap 

som riktar sig till en vuxen publik. ”Låt inte din dotter 

blir en Jane Bradford!” Jane är den präktiga flickan 

från landet som jobbar på en vägkrog någonstans i 

USA i mitten på 30-talet. En dag stannar en smörig, 

insmickrande kokainlangare vid krogen för en bit mat. 

Jane har tydligen jobbat hårt. Hon har huvudvärk. 

Langaren bjuder på ”huvudvärkspulver” (kokain). 

Huvudvärken är som bortblåst. Jane låter sig med ett 

leende övertalas att följa med in till den syndiga stor-

staden. Sedan ett välbekant koncept: sena nätter, fester, 

smussel med pengar/kokain under bordet på restauranger 

/ nattklubbar, enskilda rendez-vous. Kokainet 

lossar alla band inklusive BH-banden. Hormoner och 

svällkroppar har inte en chans att stå emot ”the white 

dust from hell”. Musiken i filmen är inte så mycket 

rock and roll utan mer storbandsjazz. Filmen slutar 

inte lyckligt. Jane återvänder inte till sin mor på landet 

som varje dag gått till brevlådan och hoppats på ett 

livstecken. 

”Marihuana” (”Weed with roots in Hell!”) kom 

1936. På affischerna stod LUST! CRIME! MISERY! 

PROTECT YOUR DAUGHTERS! - och inte minst 

CONTAINS NUDITY! Här kallas marihuanan 

genomgående för ”The Giggle weed”. Förutom till 

okontrollerat fnitter leder marihuanan bara till elände. 

Handlingen i stort: Till en ungdomsfest i ett hus vid 

havet kommer två 

cannabislangare. 

Den ene placerar 

ut en ask med 

”nya” cigarretter. 

Ungdomen testar och 

gillar vad de röker. 

Marihuanarökandet 

medför att alla hämningar 

släpper. Fem 

unga fnissiga flickor 

kastar kläderna och 

tar sig ett nakenbad 

i havet. En av 

flickorna drunknar. 

En annan flicka blir 

med barn efter ett 

möte med likasinnad 

kille på stranden. 

Hon överger barnet 

och blir langare. Så 

mycket rock and roll 

finns inte i filmen, 

däremot tidstypiska, 

skuttande, härliga 

dansscéner med 

mycket jazz, foxtrot 

och two-step. Allt 

under alkohol- och 

cannabisintag. Sexet 

består av hångel på 

dansgolv, i bil och 

på privata fester. 

”Reefer Madness” 

från 1938 med underrubriken ”Drug Crazed Abandon” 

lockar på affischerna med SIN!, VICE! INSANITY! 

Reefer är slang för marihuana. Hela filmen utspelar sig 

i ungdomsmiljö i en storstad. Budskapet är litet hårddraget: 

”En joint och det är kört!” Det finns fog för ett 

av orden i filmens titel Madness. Under filmens gång 

hinns det med såväl våldtäktsförsök som slagsmål, 

vådaskott och en ung flickas onda bråda död, tra- 

fikolycka med smitning och dödlig utgång, självmord 

och mord. Musiken är dels av det enklare slaget med 

snabbt, hetsigt pianospel under en hemmafest med 

marihuana, dels jazzmusik för kostymklädd ungdom 

på restaurang. Knappast rockń´roll. Lättklädda sängkammarscéner 

där marihuana varit lusttändande – och 

som sagt skratt och fnitter. 

”Reefer Madness” var från början ett lovvärt försök 

i det förebyggande drogarbetet. 

Filmen var ett beställningsjobb från en liten kyrkoförsamling 

riktad till föräldrar. Framgången var 

begränsad. På 1970-talet köpte pro-cannabisorgansationen 

NORML filmrättigheterna och gav ut den på 

nytt. Filmen hade åldrats och blev tönt- och kultförklarad 

på amerikanska college. Den har även blivit 

musical. Filmens slutord i text och ord är TELL YOUR 

CHILDREN. 

Dessa tre filmer från det svartvita 30-talet togs 

fram alltså i lovvärt, 

förebyggande syfte. 

Om vi hoppar 40 

år fram i tiden och 

ser på en modernare 

drogfilm – till exempel 

”Up In Smoke” 

från 1978 med det 

amerikanska komikerparet 

Cheech & 

Chong- är bilden 

en annan. I de tre 

30-talsfilmerna ovan 

skulle ungdomarnas 

drogtestande, klädsel, 

uppträdande och 

dekadenta stil utgöra 

en varningssignal till 

föräldrarna. I ”Up 

in Smoke” som riktar 

sig till en yngre 

publik är det precis 

tvärt om. Där vinklas 

det som häftigt. 

”Up in Smoke” är 

enligt reklamen en 

rockń´roll komedi 

med budskapet att 

sex and drugs and 

rock and roll är häftigt. 

Filmen är en s k 

roadmovie där ett 

antal mer eller mindre 

roliga scéner 

utspelar sig på den marihuanadimmiga vägen till en 

rocktävling. Filmens poliser utgör som väntat inte de 

vassaste knivarna i lådan. En del sex, mycket drugs och 

ganska mycket rock and roll. Cheech & Chong sålde 

miljontals skivor med marihuanaanknytning i början 

av 70-talet. ”Up in Smoke” var deras första film. De 

gjorde totalt sju filmer med samma marihuanabudskap. 

Åtminstone en av dem gick upp i Sverige. 


11

”Hångel, skogsstjärnan och Dragspel” 

Under 1940-talet pågick i Sverige en het sedlighetsdebatt 

knuten till ungdomens förlustelser på landsbygdens 

folkparker och i städernas danspalats. Debatten 

rörande dansen i folkparkerna gick under benämningen 

”Dansbane-eländet”. Delar av vuxenvärlden 

fruktade att dansmusiken i form av den kroppsnära 

foxtroten och den vansinniga jazzen bara kunde leda 

till en sak: moraliskt förfall. Benämningen Sex and 

Drugs and Rock and Roll låg fortfarande 30 år fram i 

tiden. ”Hångel, Skogsstjärnan och Dragspel” var nog 

mer relevant. Ungdomens agerande innebar även stora 

förmodade problem vad gäller sex (läs: oönskade graviditeter). 

De från 1938 tillåtna preventivmedlen ”nästan 

uppmanade till sex”. Spriten gjorde att pojkarna ofta 

”gick rakt på sak”. Dansbanan fick nästan hela skulden 

för att könssjukdomar och aborter ökade. Några 

pressklipp: ”På dansbanorna figurerar formliga pesthärdar 

varifrån de veneriska sjukdomarna breder ut sig 

på orten” eller ”Musiken gick in som ett narkotiskt gift 

i de unga sinnena och dansen blev till en extatisk ritual 

vars höjdpunkt och klimax bara kunde bli förförelse”. 

Dragspelsmusiken kan sägas vara en förridare till 

rockń´rollen. Sven-Ingvars har en del att berätta från 

senare tiders folkparksuppträdande i sin bok med den 

vitsiga titeln: ”Spex, dragspel och rockń´roll”. 

Bland landets danspalats var kanske Vinterpalatset 

i Stockholm det mest kända i mitten på 1940-talet. I 

den härliga boken ”Farlig pardans på Vinterpalatset” 

berättar Martin Westin hur det kunde gå till på dans- 


golvet. Dansen för dagen var den vilda Jitterbuggen. 

Den ansågs omoralisk och det fanns speciella ”danspoliser” 

som såg till att paren inte dansade för intimt. 

Om de ansåg att så var fallet gick de fram till paret och 

avbröt dansen. 

Modernare tider - stones, 

hippies och ravepartyn 

Jag anser att världens största rockband alla kategorier 

är The Rolling Stones. Det har skrivits spaltmil om 

dem och deras anknytning till sex and drugs and rock 

and roll. Redan i februari 1967 orsakade en knarkrazzia 

hemma hos Keith Richard i Sussex stora rubriker. 

Inte bara för ett mindre knarkbeslag utan för att Mick 

Jaggers dåvarande fästmö Marianne Faithful påträffades 

endast iklädd en ryamatta. ”Nude girl at Stones 

party!” Sex sålde och säljer. 

I mitten av 60-talet föddes i USA en ny ungdomskultur 

– hippierörelsen. Den hade vuxit fram 

ur demonstrationstågen mot Vietnamkriget och för 

Medborgarrättsrörelsen. Protestbanderollerna blandades 

med huvudbudskapet ”Love and Peace”. Sommaren 

1967 blev ”Summer of Love”. Ungdomens livsstil blev 

friare med kollektiva levnads- och boendeformer, 

fri sex och droger. 1967 kom också den första stora 

popfestivalen i Monterrey, Kalifornien. De bilder som 

kablades ut kunde definitivt hamna under rubriken sex 

and drugs and rock and roll. 

Två år senare var det dags för festivalen med stort F: 

Woodstock. Ännu tydligare att sex and drugs and rock 

and roll hörde ihop. Mycket rock, mycket barbröstat, 

nakenbad och älskande par finns dokumenterade i den 

stora mängd foto- och filmmaterial som finns bevarat 

från festivalen. Under 1960-talet myntades uttryck som 

”Make Love Not War” och ”Love The Pill”. Hippies 

tillhörde ”The Love Generation” och deltog bland 

annat i s.k. Love-Ins och andra kärleksbefrämjande 

tillställningar. 

På 70-talet kom discomusiken och en mängd låtar 

med anspelning på sex och droger. Kokainet var 

decenniets ”Hot Stuff!” Ett känt exempel: ”Yes Sir, I 

can Boogie” med den spanska duon Baccara. Låten 

handlade inte om dans. På 90-talet var det bland annat 

technomusik och ravepartyn som gällde. I samband 

med att jag skrev boken “Den idiotiska klubben” 1994 

– 95 ingick i researchen ett antal besök på ravepartyn i 

Sverige och i Storbritannien. Eftersom min ålder avvek 

från tonårspubliken brukade jag säga att jag skulle 

kontrollera det elektriska. Ravepartyna var häftiga 

upplevelser med blandade intryck. Jag har aldrig varit 

på några fester med så många leende, kramiga ungdomar. 

Ecstasy… Detta hade jag noterat redan i oktober 

1992 då ”Sveriges första lagliga” rave (kallat ”BLOB”) 

gick av stapeln på Vågen i Göteborg. Jag reagerade över 

alla kramar från för mig okända ungdomar. Jag förstod 

bättre när jag läst på om ecstasys verkningar… n 

Läs mer om Göran Bohlins bok DEN IDIOTISKA 

KLUBBEN på boktips sidan 77. /Red

Missbruk som missbruk? 

t e x t o c h foto: j e s s i c a v i k b e r g 

Jag ska prata sex och droger med paret Katerina Janouch och Robert Bohman. Hon sexrådgivare. 

Han konceptdesigner och sedan nio år nykter drogmissbrukare. 

Robert träffar jag i butiken som han driver tillsammans 

med Katerina på Stockholms största 

shoppinggata. Här finns spets, oljor och erotiska 

hjälpmedel. Katerinas böcker och annan litteratur i 

ämnet ligger tittvänligt på ett stort bord. Stämningen 

känns soft och kundkretsen verkar varierad. Vi lämnar 

Pom Pom Parlour för att hitta en mer dämpad plats att 

samtala på. 

I Hotell Ricas foajé är det tyst och lugnt. Ända tills 

vi kommer dit och börjar hojta om sex och droger. 

Katerina, som befinner sig i Barcelona är med i samtalet 

per telefon. 

Ni har på olika vis kunskap av drogmissbruk 

och sexmissbruk. ser ni något 

gemensamt för dessa beroendetillstånd? 

Ett beroende kan bli resultatet av att man söker lösningen 

på känslomässiga problem med kickar. Kickar 

som ska hjälpa dig att döva eller hjälpa dig att fly dina 

taskiga känslor, svarar Robert. 

Det måste inte vara genom missbruk av en substans, 

som narkotika. Det kan även vara ett beteende som ger 

dig tillfällig frid som skapar beroende. En typ av beroende 

kan gå över i ett annat. Olika missbruk kan även 

gå hand i hand i ett korsbeteende, menar Katerina. 

Gemensamt för missbrukare är ofta, men inte alltid, 

att det finns missbruk med i personens bakgrund. 

Man har ett gränslöst beteende. Det man gör, gör man 

mycket. Ibland avgör slumpen vilket missbruk som blir 

huvuddrog; mat, spel, sex, kokain… 

Det är inte heller ovanligt att t.ex. en sexmissbrukande 

tjej har en alkoholiserad pappa, säger Katerina. 

Missbrukare som tillfrisknat beskriver att det är 

känslan i inledningsfasen man jagar som missbrukare. 

Den första kicken. Man vill åt den positiva känslan av 

att känna sig hel. Men missbruket går i nerförsbacke. 

Och det går snabbare och snabbare. 

knark och sex i kombination då, 

undrar jag vidare? 

Droger gör att du tappar perspektiv och går över gränsen. 

Centralstimulerande medel förknippas mer med 

sex än dämpande medel. Kokain är en drog som är 

starkt förknippat med sex. Framförallt på grund av sät- 


Katerina Janouch och Robert Bohman. 

Foto: Gunnar Hermansson 

tet det påverkar hjärnan. Både i kropp och på organen 

används kokain som stimulanshöjare. I dag är det vanligt 

med anabola steroider och Viagra i kombination 

med amfetamin och kokain. ”Den kombon förekom 

inte när jag höll på”, berättar Robert. 

” 

I dag är det vanligt med anabola 

steroider och Viagra i kombination 

med amfetamin och kokain 

Amfetamin beskriver han som en tvångsmässig sexdrog. 

Missbrukaren inser inte alltid själv det onormala

med sitt sätt. En gång på ett möte 

på NA (Anonyma narkomaner) så 

delade en kille med sig av sitt tidigare 

liv, så som man gör på dessa möten. 

Killen beskrev ingenting om sexuella 

dysfunktioner i samband med sitt tidigare 

amfetaminmissbruk. När Robert 

frågade honom om detta visade det 

sig att han hade gjort lika extrema 

saker som många andra under sitt 

missbruk. Men killen insåg inte att 

detta inte tillhörde ett normalt sexbeteende. 

som vad då? 

Allt från att flukta med kikare på 

stränder till ”tokrunkning” i timmar 

med saker uppkörda både här och 

där, till riktigt grisig parsex. 

Vad vill ni säga till unga killar 

och tjejer som använder 

droger i kombination med sex? 

Dina känslor förvrids under påverkan. De oäkta känslorna 

gör att du inte känner igen dig när du ”vaknar 

upp”. Du kan bli rädd för att ha sex nykter om du 

tidigare bara haft det under påverkan. Du kan också ha 

gått med på saker du ångrar. Risken för att du utsätts 

för övergrepp ökar. Kondomen glöms förstås lätt när 

du tappar omdömet. 

Så - Lär dig dansa nykter! - uppmanar Katerina och 

syftar på annat än dans. 

får jag fråga hur er relation förändrades 

när kokainet kom in i bilden, där alkoholen 

så länge varit roberts och därmed ert 

lilla helvete? 

När Robert gick över till att vara både alkoholist och 

kokainist drabbades han av okontrollerad svartsjuka, 

svarar Katerina. 

Katerinas dagbok hade legat på nattduksbordet i sex 

år utan att jag brytt mig om den, fyller Robert i. Nu 

började jag smygläsa den. Jag började anklaga henne 

för otrohet. 

Dessutom var jag förstås nojig för poliser. Jag hade 

förföljelsemani. Spioner fanns i min verklighet i stort 

sett överallt i och utanför hemmet. 

(I Katerina Janouch bok Anhörig får man en skrämmande 

inblick i Robert och Katerinas liv med missbruk, 

medberoende och småbarn) 

Är det lika vanligt med män som kvinnor i 

sex- och relationsmissbruk? 

Tvångsmässigt sexmissbruk i form av porr och prostitution 

verkar vara mer knutet till män, säger Robert. 

Missbruk av relationer är nog mer kvinnligt. Men 

missbruken kan även här lika gärna gå hand i hand. 

Robert Bohman driver tillsammans med hustrun Katerina 

boudoir-boutiquerna Pom Pom Parlour i Stockholm. 

Foto: Jessica Vikberg 

Vad finns det för hjälp att få? 

Det finns hjälp att få. Precis som självhjälpsgrupperna 

AA för alkoholister och NA för narkomaner, så finns 

SLAA som är en självhjälpsgrupp för sex- och relationsmissbrukare. 

Samverkansgruppen Korpberget är 

ett annat ställe med erfarenhet i form av öppenvårdsbehandling 

för sex- och relationsmissbrukare. 

Katerina och Robert avslutar samtalet med att konstatera 

att du kan ta bort alkohol och narkotika ur ditt 

liv. Men du kan inte ta bort relationer, känslor och 

människor. 

Känslor och relationer har dessutom bara att vinna 

på oberoende människor, tänker jag när jag vandrar ut 

i mörkret som lyses upp av blommorna på Hötorget. n 

fakta om korpberget 

Korpbergets Behandlingscenter i Ångermanland 

har som mål att ge professionell behandling med 

12-stegs filosofin som grund. Behandlingen är 

behovsbaserad och vänder sig till dysberoende 

personer och deras anhöriga. Vi förespråkar en 

behandling helt utan sinnesförändrande medel. 

Korpberget använder begreppet Dysberoende 

som beroendesjukdomens insida eller rötter. Det 

är ett tillstånd av sammansatt oro, rastlöshet och 

tomhet som kan vara ärftligt eller förvärvat. Vi ser 

arvet som genetiskt, socialt, känslomässigt och systemiskt. 

Dys)beroendepersonligheten eller ’Diffe’ 

motsvarar utsidan, de yttre beteendena eller symptomen 

såsom alkohol-, drog-, spel-, mat-, och/eller 

sexmissbruk mm. 

Källa: www.korpberget.se 


15

Drogning och sexuella övergrepp 

t e x t o c h foto: g u n n a r h e r m a n s s o n 

Våldtäkt och andra sexuella övergrepp mot drogade kvinnor förekommer, men ingen vet i 

hur stor omfattning. Drogningar rapporteras av olika skäl alltför sällan eller alltför sent. 

En kvinna som misstänker att hon blivit drogad 

och därefter utnyttjats sexuellt, tänker kanske 

inte i första hand på att kontakta polisen och göra en 

anmälan. 

När drogade brottsoffer vaknar upp är de oftast förvirrade 

och desorienterade på grund av drogeffekten. 

Rörelseförmågan kan också vara nedsatt. 

Man kanske har svårt att komma ihåg vad som 

hänt, eftersom vissa droger ger minnesluckor. 

Om man varit ute på krogen och druckit alkohol 

innan drogningen, och sedan inte kan komma ihåg 

förövaren eller förövarna, så kan detta bidra till att 

anmälan inte görs, eller görs långt senare. Den utsatta 

kvinnan kan tveka över risken att inte bli tagen på 

allvar eller att hon får skylla sig själv om hon druckit 

sig berusad. 

provtagning är en färskvara 

När drogning anmäls till polisen ska urin- och blodprovstagning 

göras skyndsamt om detta inte redan har 

gjorts. Oftast har det då förflutit några timmar eller 

något dygn sedan drogningstillfället, och redan då kan 

det vara för sent att hitta spår av vissa droger i kroppen. 

GHB, som antas vara en vanlig drog i dessa sammanhang, 

lämnar kroppen fullständigt inom 12 timmar 

och hittas därför sällan vid analys. 

Drogning sker i regel i samband med att man medvetet 

druckit alkohol och alkohol är också den drog som 

oftast påvisas. 


I fruktiga drinkar kan 

smaken av inblandade 

läkemedel eller andra 

droger döljas. 

Preparat som används vid drogning har oftast egenskaper 

som ger lugnande och sövande verkan och orsakar 

minnesförlust. De löses lätt i alkohol och andra 

drycker, är lukt- och smaklösa och absorberas snabbt 

i kroppen. 

Snabbverkande bensodiazepiner, dvs. lugnande 

medel och sömnmedel, samt GHB har alla dessa egenskaper. 

Men många andra droger som cannabis och 

opiater och till och med centralstimulerande medel som 

ecstasy och kokain har förekommit i drogningsfall. 

allmänna råd om hur man kan skydda sig 

samt vad man bör göra om man tror att 

man blivit drogad. 

• Vid fest med flyktigt kända personer undvik att dricka 

hemmagjorda drinkar och bevaka alltid din drink 

• Undvik drinkar med onaturlig smak eller kon- 

sistens (de flesta läkemedel ger en något sur smak 

när de löses upp i en drink) 

• Vid festande med flyktigt kända personer, lämna 

aldrig kvar en kompis ensam som blivit berusad 

• Undvik höggradig berusning. Sannolikheten av en 

otillbörlig drogning ökar snabbt med stigande 

alkoholhalt i blodet 

• Blanda aldrig läkemedel med alkohol 

• Om man misstänker att man blivit drogad bör man 

kontakta polisen för anmälan och provtagning av urin 

och blod så snart som möjligt. 

• Om du måste kissa redan i hemmet, samla urin i ett 

tillfälligt provglas. Samlad urin bör bevaras i ett slutet 

kärl i kyl eller frys. Urinprover kan i regel analyseras 

upp till fyra dagar efter förgiftningstillbudet men redan 

efter två dygn och i vissa fall redan efter ett dygn kan 

spår efter droger ha gått ur kroppen. Analyser tagna 

senare än fyra dygn efter ett övergrepp är i regel utan 

värde. 

• Försök att minnas hur mycket alkohol du druckit, 

vilka läkemedel du intagit de sista två dygnen samt om 

du använt några droger. Uppge detta för personalen 

vid provtagningen. Uppge också om du tar några mediciner, 

t ex insulin vid diabetes. 

• Behöver du stöd efter händelsen kontakta Brottsofferjouren 

eller Stödcentrum för unga brottsoffer. 

• Tänk på att ett rus som upplevs som märkligt eller 

ovanligt inte behöver bero på inblandning av droger, 

vanligaste drogen i samband med brott under rusverkan 

är faktiskt enbart alkohol. n

om beroende och förlorad intimitet 

Ett drogberoende kan förenklat 

ses som ett sjukdomsliknande 

tillstånd, som 

bygger på att den beroende 

utvecklat en slags överkänslighet 

och viljeskada i relation 

till de preparat som beroendet 

riktas mot. 

Ett kardinalsymtom hos ett 

kemiskt beroende är att det 

förändrar sin bärares personlighet. 

Vår personlighet har ju sitt organiska säte i 

hjärnan. Med obalanser i hjärnans kemi följer därför 

klara förändringar i personlighet och beteende. I korthet 

betyder det att individens sätt att uppfatta och 

relatera till sig själv och sin omvärld genomgår en mer 

eller mindre påtaglig förändring. Inom populärvetenskapen 

brukar det heta att individen ifråga utvecklat 

en beroendepersonlighet. Begreppet kan te sig något 

märkligt men det betyder att droger med vidhängande 

livsstil intar en allt större plats inom den som han/ 

hon var innan beroendeutvecklingen. Individen blir då 

något av en dubbelnatur och har i beroendejaget fått 

en outsäglig tvilling med samma blodomlopp och som 

försåtligt suggererar ”jag finns alltid med dig när du 

behöver en riktig vän. En som förstår dig och som du 

alltid kan lita på”. 

Konsekvenserna på sikt av denna livsstil kan stavas 

i ett enda ord, SAMMANBROTT. Sammanbrott för 

hälsa, ekonomi och moral. En tragedi för den beroende 

men också för individens alla närmaste. De värden och 

principer som håller samman en frisk familj attackeras 

och drar igång en skuld- och skamkarusell som 

den beroende söker lindra med samma destruktiva 

metoder som en gång startade den. Istället för trygghet 

börjar den beroende representera oberäknelighet. 

Istället för omsorg kommer krav på att omgivningen 

skall anpassa sig. Istället för uppmuntran och kärlek 

till de närmaste levereras en allt torftigare soppa av 

rigida och inte sällan paranoida föreställningar och 

anklagelser. Ofta paras utspelen med olika former av 

övergrepp: fysiska hot om våld eller sexuella förödmjukelser 

med incestuösa inslag och olika slags psykiskt 

förtryck. Familjemedlemmarna utsätts för en konstant 

stress och lever med den rädsla som kommer sig av att 

ingenting längre är säkert eller förutsägbart. Den beroendes 

oberäkneliga livsstil förrycker all normal balans 

i en familj. 

Här följer några klassiska exempel på hur den beroendes 

alltmer skadade förmåga till närhet och förtroende 

(intimitet) kan visa sig. Vad möter anhöriga (och alla 

de som i yrket har kontakt med den här kategorin av 

problemmänniskor) när väl en beroendelivsstil utvecklats. 


a) Den beroende klandrar och kritiserar sin omgivning, 

vilket automatiskt innebär ett förringande av 

andra. 

b) Den beroende omtolkar och omformulerar det 

som hänt tidigare i livet och har en klar tendens att 

förtränga, eller i nedvärderande ordalag återge minnet 

av människor som i själva verket visat äkta omsorg och 

kärlek. Istället kan han/hon idealisera de som i praktiken 

medverkat till utvecklingen av beroendet och som 

okritiskt backar upp den förödande livsstilen. 

c) Tilltagande isolering och avståndstagande från 

andra med bagatellisering av ömsesidiga och normala 

mellanmänskliga relationer. 

d) Allt större risktagande och likgiltighet inför den 

egna livssituationen och välbefinnandet. Sörjer i bästa 

fall nödtorftigt för hälsa och överlevnad. 

e) Blir insisterande och krävande och måste få saker 

och ting på sitt vis. Hävdar att: ”mitt sätt är rätt sätt”! 

Konstant missnöjd; allt vad andra gör är för sent, för 

lite och fel. 

f) Allt torftigare känsloliv med växande inslag av 

aggressivitet. Ofta undertrycks ilskan och den beroende 

framstår utåt som ”nollställd”. Vansinnesutbrott 

är inte ovanliga; vare sig glädje eller sorg existerar 

g) Eftersom samvetet bedövas och avtrubbas samtidigt 

som uttrycksförmågan blir alltmer burdus och 

begränsad, så kommer kontakten med andra att mer 

och mer handla om att dupera, kontrollera och skrämma. 

Motivationen, om den alls infinner sig, för att bryta ett 

allvarligt beroendetillstånd föregås av det gamla vanliga 

beteendet. Man vill eller kan inte erkänna saken, 

inbillar sig att man kan lägga av när som helst, bara 

man får hjälp med att ordna upp ditt eller datt. Och då 

kan man förverkliga den gamla önskedrömmen om lite 

lagom superi eller schysst knark. En dröm som alltför 

många har tagit med sig ända ner i graven. 

Men det är inte heller alldeles ovanligt att den beroende 

till slut blir så själsligen och kroppsligen nergången 

att han/hon måste göra något åt saken. Antingen 

blir man nykterist eller dricker man ihjäl sig. 

Ove Rosengren, 

förbundsordförande i RNS, 

som arbetar för ett samhälle fritt från narkotika.

Drogtester i gruvstaden kiruna 

– en markering 

t e x t o c h foto: m a r i a s ö d e r b e r g 

En 21-årig man och en 19-årig kvinna hittades 

inom ett dygn i april döda 2009 på olika platser 

i Gällivare. Dödsorsaken var överdosering av narkotika. 

Det gick en chockvåg genom staden och sorgen var 

stor. Ilska riktades mot polisen som kvällstid har en 

ensam patrull för hela Gällivare och Jokkmokks kommuner. 

I lokaltidningarna sade sig många invånare ha 

tröttnat på att narkotikahandeln kunde ske helt öppet 

och att tipsen inte följs upp. 

– Tyvärr är det så att användning kan resultera i 

dödsfall, det är tragiskt men så är det. Så länge drogerna 

florerar så tvingas vi leva med det, säger Per-Olov 

Andersson, chef för narkotikaenheten i länet. 

Han beskriver de kriminella nätverk och de enskilda 

personer som finns bakom näthandeln. Leveranserna 

kommer i brev eller paket. Prioriteringen om hur brott 

ska bekämpas i länet är svår med vikande resurser. 

– Mest effektivt vore väl fungerande förebyggande 

arbete från var och en. Mycket beror på att vi bryr oss 

mindre om varandra. Det är det stora problemet. 

kiruna: “Här ligger ingen död i någon 

lägenhet” 

– Jaha, du ska till “Dödens väntrum”, säger Stig 

Starlind, när jag ska åka till Åkaregatan 1 Kiruna. Men 

skriv inte att jag säger så. 

– Vi i Gruvtolvan hade kontor rakt över gatan tidigare 

och det var sorgligt att se hur kommunen samlade 

folk med missbruksproblem på ett ställe. 

I folkmun blir inte allt så förskönat, men det är 

svårt att inte låta bli att använda uttrycket när även 

kommunalrådet Kennet Stålnacke i min intervju säger 

så om gatuadressen. 

Stig Starlind, försäkringsansvarig i Gruvtolvan, med arbetsplats 

på LKAB, har tagit strid mot spriten och drogerna på 

arbetsplatsen. Attityden smittar av sig på det övriga Kiruna. 


Kiruna föddes som stad för 105 år sedan när gruvdriften 

startade. Närmare 18 000 bor i centralorten och resten är 

fördelade på 50-talet byar. 

Samtidigt erkänner han att fastigheten är en skamfläck 

i det i övrigt så stiliga Kiruna. 

– Den är mitt onda samvete. 

Själv minns jag min egen uppväxt i Arjeplog. När nya 

hyreshus byggdes på Drottninggatan fick någon för sig 

att de såg ut som fängelser. Trettio år senare kallas 

husen fortfarande ”Kumla” och ”Hall”. 

På Åkaregatan har Kirunabostäder AB upplåtit 

en hyresfastighet som inrymmer trettio små lägenheter. 

Här har också socialtjänsten inrymt en dagligstuga 

med café som är öppen mellan åtta och tolv. I en annan 

del av fastigheten finns behandlingspersonal mellan 

åtta och fem på vardagar. 

Gruppchef Lena Häggroth ansvarar för verksamheten: 

– Vi vill erbjuda en nykter mötesplats. Här ska 

man kunna ta en fika och pratat med personal 

som erbjuder en mänsklig kontakt utanför missbrukarkretsen. 

Hon har ingen uppfattning om det finns just narkotikaproblem 

i någon av lägenheterna idag. 

– Ibland kan man bara höra ett rykte, men det 

är polisens sak att ingripa om det begås brott. Några 

som bor här har rökt hasch i trettio år. Visst förekommer 

det droger här, men det är mycket svårare. Här 

finns personal och vi kan gå in i lägenheterna om vi 

misstänker att det finns problem. Här ligger ingen död 

i någon lägenhet, säger Lena Häggroth med eftertryck 

och värjer sig mot uttrycket ”Dödens väntrum”. 

Fastigheten är i förfall. Man behöver inte vara byggnadsarbetare 

för att inse att här finns faror. På en balkong 

lutar en bräda farligt över ingången nedanför. 

Även om socialtjänstens dagliga verksamhet är drogfri 

är det uppenbart att missbruk pågår i lägenheterna. 

En medelålders kvinna bjuder in till en titt hos sig.

Polisen och socialtjänsten oroas över den ökande användningen 

av nätdroger. I Kiruna, med 120 mil till Stockholm, 

och 185 mil till Malmö, har Internet blivit en möjliggörare 

för snabbare leveranser och kontakter. 

Hon har missbruksproblem ”med femton LVM bakom 

sig” och det är sorgligt att få en glimt av hennes livssituation. 

Samtidigt har, enligt Lena Häggroth, hennes 

livssituation blivit bättre idag. Här finns tillsyn och 

aktiviteter. 

Hyrorna i fastigheten betalas främst av skattemedel. 

Lena Häggroth suckar tungt. För det första har 

de påtalat problemen med fastigheten länge. Här 

skulle verkligen behöva rustas upp. Socialtjänsten har 

inte rätt att dirigera hur människor ska leva sina liv i 

sitt privata så länge de inte begår något brottsligt. 

Åkaregatan 1 i Kiruna: Insparkade hål i fasaden. Trasiga möbler 

står utanför. “Men i Lombolo utanför centrum är det 

värre”, berättar Lena Häggroth. 

På det kommunala bostadsbolaget Kirunabostäder 

är Åkaregatan 1 en återkommande visa. 

– Flera av våra fastigheter är i behov att stort underhåll, 

säger Thomas Stålnacke, som säger att man harkontinuerliga 

möten med socialtjänsten. 

– Det är självklart ingen bra situation. 

Något besked om när man ska ta itu med fastigheten 

kan inte lämnas. 

”Dödens väntrum” får – vänta. n 

Maria Söderberg är filmare, reporter och fotograf. 

Uppvuxen i Norrbotten har hon gjort en film och 

en bok om den nedlagda gruvan i Laisvall. Hon har 

engagerat sig för yttrandefrihet i Vitryssland. Hon har 

gjort fotoreportage i bokform om bl.a. haschare i Goa 

(Indien) och kvinnors liv i Afghanistan. 

fack och ledning eniga 

om drogtester på LkaB 

IF Metall har utgjort spjutspetsen i ett drogtestprogram 

som omfattar samtliga anställda på LKAB. Företaget 

har drygt 3 000 anställda i Sverige. År 2008 testades 

810 personer, men även anställda inom entreprenörsföretag 

som uppgår till 235. 

För tre år sedan väntade LKAB:s ledning och de 

fackliga organisationerna på svar om hur den fackliga 

centrala ledningen såg på tester. Företaget ville inte 

gärna dra igång utan samförstånd. Besked dröjde, och 

IF Metalls ledning sade till sist att de inte stod bakom 

testprogrammet. 

– Vi körde ändå, vi förstår inte alls varför det här 

skulle vara så svårt, säger Harry Rantakyrö som varit 

ordförande i Gruvtolvan i sex år. 

Drogtestprogrammet ställdes på prov i september 

2008. En ung anställd vägrade lämna urinprov och 

ansåg att testet var ”kränkande”. Det blev avsked. 

– Det handlar bara om att lämna ett enkelt urinprov. 

Om man ställer det mot alla risker vi har i gruvbrytningen 

är det en struntsak, säger Stig Starlind och 

försvarar avskedet. 

färre än en procent 

När slumpmässiga drogtester genomförs på stora 

arbetsplatser är det vanligt att man hittar spår av narkotika 

i ungefär två procent av fallen. På LKAB är det 

färre än en procent föregående år, och då är alkohol 

inräknat. Johanna Nordin, chef för företagshälsan, 

gläds åt resultatet. 

– Det visar att vi är på rätt väg. Testerna är bara ett 

hjälpmedel. Vi vet hur svårt det är att hitta personer 

som använder stora mängder läkemedel eller narkotika. 

När det gäller alkohol pratar vi om riskbeteende. 

De har ett tiotal som fått positivt utslag på ett år. 

Även om det finns en handlingsplan är all rehabilitering 

individuellt anpassad. Varje år erbjuds fem och tio 

personer en eller flera perioder på behandlingshem. 

Testerna omfattar bensodiazepiner (lugnande medel), 

kokain, opiater (morfin, heroin och kodein), cannabis 

och amfetamin. För alkohol är gränsen densamma som 

för rattfylleri – 0,2 promille. Årligen kallas 25 procent 

av de anställda. Förutom Kiruna ingår också de 

anställda i Malmberget, Luleå och Svappavaara. Alla 

prover skickas till Karolinska institutet i Stockholm 

eller Ängelholms sjukhus. n 

Maria Söderberg 


27

umänskt polisarbete 

Insatser mot tiggeri och missbruk viktiga 

för att hindra organiserad brottslighet 

t e x t: r e n é e b e s s e l i n g, a l i n botezatu o c h i o n u t e p u r e n u i 

Provinshuvudstaden Suceava ligger i nordöstra 

Rumänien och har ca 100 000 invånare. Staden 

ligger nära gränsen till Moldavien och Ukrania och 

därmed vid ett kraftigt stråk för smuggling av bl.a. 

människor och droger. I polisarbetet prioriteras narkotika, 

tiggeri och ungdomskriminalitet. Polisen ser 

ett nära samband mellan dessa problem och försöker 

därför samordna insatserna. 

Polisens preventionsavdelning arbetar bl.a. med att 

förebygga och hejda människohandel, men även organiserad 

narkotikabrottslighet samt att förbättra samarbetet 

och skapa förtroende mellan polismyndigheten 

och befolkningen. Det gör de genom att vara närvarande, 

alltid ge respons, initiera, stödja eller finansiera 

lokala aktiviter och projekt. Andra viktiga uppgifter 

är att förebygga ungdomskriminalitet, rattfylleri och 

familjevåld, liksom att öka tryggheten i lokalsamhället, 

t.ex. genom att ingripa mot rån. 

Kampen mot organiserad narkotikabrottslighet är 

en prioritet i den nationella rumänska handlingsplanen 

mot narkotika, som antogs 2003. 

Narkotikakaféer av holländsk modell, s.k. coffee 

shops, har etablerats i några städer, bl.a. i Suceava. De 

säljer s.k. legala droger men även cannabis under disken. 

En del erbjuder även kvinnor till sina kunder. 

tiggeri 

Ett viktigt polisarbete riktas mot det omfattande 

tiggeri som utförs av barn på gatorna. Tiggeri och 

bidrag till barn som tigger kvarhåller barnen i samma 

sociala och moraliska utsatthet som när de började. 

Tiggeriet minskar deras möjligheter till ett anständigt 


liv, bl.a. genom att det hindrar dem från att gå i skolan. 

Tiggeriet är numera organiserat som vilken annan stor 

brottssektor som helst. 

Att allmänheten slutar med att ge pengar till tiggeri 

är den enda linjen som fungerar, anser rumänsk polis. 

De påpekar att även västländerna måste inse detta. 

Resonemanget är det samma som när vi i Sverige arbetar 

med att stoppa pengarna till den organiserade narkotikabrottsligheten 

genom att förebygga och ingripa 

mot missbruket. 

Under 2009 har polisen i Suceava genomfört en 

kampanj för att minska tiggeriet – särskilt det synliga 

tiggeriet – med 30 procent. I polisens insatser har ingått 

bl.a. att informera allmänheten om att deras till synes 

vällovliga bidrag endast stöder en utslagningsmekanism 

och ett organiserat profiterande. Tiggeri finansierar 

också missbruk av alkohol och narkotika, både för 

barnen och för deras föräldrar eller profitörer. Polisen 

upplyser också om de allvarliga rättsliga konsekvenserna 

för dem som organiserar och lever av tiggare och 

deras inkomster. 

Människohandeln i Europa omfattar numera också 

tiggare som flyttas runt av sina profitörer för att inte 

bli alltför kända av de lokala myndigheterna och råka 

ut för ingripanden. Även i Sverige förekommer tiggare 

som flyttats hit från Rumänien. n 

Renée Besseling är ordförande i Europe Against Drugs 

(EURAD), en sammanslutning för frivilliga organisationer 

som arbetar mot narkotika i Europa. Alin 

Botezatu är internationell kontaktman för polisen i 

Suceava. Ionut Epurenui är brottsförebyggande polis 

i Suceava. 

Rumänska lagar mot barns tiggeri 

Rumänska strafflagen förbjuder tiggeri. Sådant 

definieras som att en person som trots att han 

är förmögen att arbeta vid upprepade tillfällen 

vädjar till andra människors barmhärtighet för 

att få materiellt stöd. Barnavårdslagen betraktar 

barns tiggeri som en särskilt allvarlig form av 

barnarbete. Lagen om skydd och främjande av 

barns rättigheter bestraffar att någon inleder 

barn i tiggeri eller lever på inkomster från barns 

tiggeri. Straffet kan bli flera års fängelse.

otaryklubbar mot droger 

södertälje/Nykvarns rotaryklubbars 

stipendium för missbruksprevention 

Detta nyinstiftade stipendium vill Rotary tilldela en 

ung polis som med stort intresse och entusiasm 

arbetar för att förebygga narkotika- och alkoholmissbruk 

i Södertälje/Nykvarn. 

Stipendiet delades ut på Rotaryklubbarnas galaföreställning 

mot droger den 10 oktober och mottagare 

var polismannen Fredrik Allard. I motiveringen till 

stipendiet framgår att Fredrik i ett tidigt skede av sin 

karriär visat intresse för arbete mot droger. Han är nu 

placerad på span- och narkotikaroteln i Södertälje och 

har fått förtroendet att leda särskilda insatser mot unga 

missbrukare. 

Södertälje/Nykvarns Rotaryklubbar har följt 

Göteborg/Frölunda Rotaryklubbs initiativ att dela ut 

ett årligt stipendium till en ung, initiativrik drogbekämpare. 

Nu utmanar man i Södertälje/Nykvarn andra 

Rotaryklubbar i Sverige till liknande initiativ. n SNPF-medlemmen Fredrik Allard fick ta emot stipendiet 

på Rotarys musikgala i Södertälje. Utdelare var Torgny 

Carlsson, även han medlem i SNPF sedan länge. 

sNpf:s hedersordförande Carl g. persson fyller 90 år 

Den förre rikspolischefen Carl G. Perssons engagemang 

och stöd hade mycket stor betydelse för att Svenska 

Narkotikapolisföreningen kunde bildas 1987. Carl G. 

Persson var vid den tiden styrelseordförande i Svenska 

Carnegie Institutet och han valdes att leda SNPF:s 

första stämma i Hindås, då föreningen bildades. Innan 

stämman avslutades utsågs Carl G. Persson till SNPF:s 

beskyddare och hedersordförande. n 

Svenska 

Narkotikapolisföreningen 

hyllar jubilaren, 

som nyligen fyllde 90 år, 

med varma hälsningar 

från styrelse och medlemmar. 

Carl G. Persson var ett stort stöd för Thomas Cederqvist som 

grundade SNPF. 

Foto: Jonas Hartelius (bilden är beskuren) 


31

Utbildningsdag i Umeå 

SNPF:s Norrlandsseminarium för de fyra nordligaste 

länen gick i år av stapeln den 1 oktober i Umeå. Ett 

hundratal deltagare, mest poliser och tullare, utnyttjade 

tillfället till förkovran och till att träffa kollegor från 

andra län - och allt detta utan kostnad för deltagande 

och förplägnad. 

Åsa Dahlberg, Jan Westling och Gunnar Hermansson 

från SNPF:s styrelse ansvarade för att arrangera och 

genomföra utbildningsdagen, som var förlagd till Nolia 

Konferenscenter. 

Många hade startat tidigt för att hinna fram till 

Umeå och få kaffe och fralla innan Västerbottens länspolismästare 

Krister Sandqvist inledde dagens program. 

Han hälsade välkommen till Umeå och förklarade bl.a. 

hur polisens arbete mot narkotikabrottsligheten på det 

lokala planet generellt bedrivs utifrån två huvudteser. 

Lokal narkotikabekämpning på tre nivåer 

Söktidshypotesen bygger 

på idén att en ökning av 

söktiderna, dvs. tiden som 

de som vill köpa narkotika 

måste använda tills en 

överlåtelse skett, är en viktig 

faktor för att begränsa 

bruk och nyrekrytering av 

missbrukare. 

Den andra hypotesen 

bygger på att bäst resultat 

uppnås om upptäckt, lagföring 

och stödinsatser sätts 

in i ett så tidigt skede som 

möjligt i en missbrukares 

karriär. 

Krister Sandqvist underströk 

att en förutsättning 

Länspolismästare Krister 

Sandqvist. 

för att uppnå dessa mål är att det lokala polisarbetet 

mot narkotikabrottslighet sker mot tre nivåer samtidigt 

– brukarna, gatulangningen och grossistledet. 

Brukarna 

Att identifiera och lagföra gärningsmän för ringa narkotikabrott 

syftar i första hand till att identifiera nya 

missbrukare. Tillsammans med stödinsatser bidrar 

detta, ofta oplanerade polisarbete, till att individen 

avbryter en nyligen påbörjad missbrukskarriär innan 

en asocial eller kriminell livsstil hunnit etableras. 

Arbetet genererar också underrättelser som är en förutsättning 

för att effektivt bekämpa den lägsta distributionsnivån. 

Gatulangning 

Försäljning av missbruksdoser från en missbrukare till 

en annan är den lägsta distributionsnivån. Genom att 

i det ordinarie polisarbetet störa gatulangningen, ökar 

söktiderna för de som vill köpa narkotika. Samtidigt 

genererar arbetet underrättelseinformation som är 


nödvändig för insatser mot de lokala grossisterna på 

mellannivån. 

Grossister 

Distribution på mellannivån köper upp narkotikapartier, 

ofta i storstäderna inom landet, och transporterar 

därefter narkotikan till mindre orter där den fördelas 

till gatulangningsnivån. Grossister bekämpas med 

planlagda insatser och med hjälp av informatörer. 

Detta arbete kan lokalt begränsa tillgången och öka 

söktiderna under en längre period. 

Norrlandsfunktionen – ny tullenhet i Umeå 

Bertil Östgård, tidigare polis i Umeå, tillträdde 

den 1 september posten som chef för den s.k. 

Norrlandsfunktionen, en ny enhet inom Tullverket 

som ska svara för den brottsbekämpande verksamheten 

i Norrland. Detta arbete styrdes tidigare helt från 

Göteborg. 

Bertil Östgård berättade om den nya 

Norrlandsfunktionen som han utsetts till 

chef för. 

Bertil Östgård redogjorde under seminariet för hur 

den nya enheten med ett 40-tal tjänster är organiserad 

och vilka arbetsuppgifter som kommer att prioriteras. 

Sven Eriksson, gruppchef för tullenheten i Sundsvall, 

berättade bl.a. om ett opiumärende som man fortfarande 

arbetar med. 

anabola steroider och nya droger 

En stor del av programmet ägnades åt anabola steroider 

och nya droger. Överläkaren och tillika badmintonlandslagets 

läkare Martin Fahlström från Norrlands 

Universitetssjukhus i Umeå, talade om medicinska 

effekter av AAS-missbruk och Gunnar Hermansson 

beskrev den illegala marknaden av dessa preparat. n 

Nästa höst kommer SNPF:s Norrlandsseminarium att 

gå av stapeln i Luleå. 

GH

Gängkultur bland unga 

Gängbildningar 

Knarksituationen i Mexiko 

Razzior mot bodybuilders i Göteborg 

Den svåraste gömman 

Röd åklagare i Kina, nu i Sverige 

Hot mot åklagare 

En sambandsman berättar 

Ett opiumärende med förgreningar 

Inbjudan 

till svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens 

och årsmöte den 7-9 maj 2010 i Västerås 

Nu är det dags att boka in helgen 7-9 maj 2010 för SNPF:s utbildningskonferens 

och årsmöte på Aros Congress Center i Västerås. 

Vi räknar som vanligt med många deltagare, men antalet platser är i år begränsat 

till 550, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn 

gäller.Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org. 

Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. 

Inbjudan med anmälningstalong skickas även ut per post till 

SNPF:s medlemmar i början av 2010. 

Ur det preliminära programmet: 

Fredag eftermiddag 

Förutom sedvanliga inledningsanföranden av SNPF:s ordförande och av länspolismästaren 

i Västmanland, kommer Mia Törnblom KRIS-ordföranden Krister Karlsson att 

berätta om hur det var att leva som missbrukare och hur deras respektive vägar ut ur 

missbruket har sett ut. 

Övriga programpunkter under eftermiddagen, förutom stipendieutdelningar, är ännu 

inte helt klara. Bevaka uppdateringar på hemsidan. 

Föreläsningar lördag – söndag 

Adam – ett mycket lyckosamt narkotikaärende 

En tablettmissbrukares liv 

Narkotika basic 

Nya preparat 

Analys av hårprover 

Metamfetamin 

Det stora postrånet på Kruthusgatan i Göteborg 

Hur bekämpas den grova organiserade brottsligheten 

OBS! Programmet är ännu preliminärt. Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan. 


35

Mexikaner styr narkotikamarknaden 

t e x t: s y n n ö v e l a b r å t e n o c h f r o d e r ö e 

De mexikanska narkotikakartellerna styr numera praktiskt taget all narkotikatrafik till USA, 

och de håller på att få fotfäste i Europa och i resten av världen. 

De mexikanska narkotikakartellerna (MK) står för 

merparten av produktion, införsel och omsättning 

av kokain, marijuana, metamfetamin, oxykodon-tabletter 

och heroin till USA, Sydamerika och Kanada. Utöver 

narkotikatrafiken ägnar de sig också åt hot, kidnappningar 

och mord. De beskrivs som extremt våldsamma 

och har ingen eller liten respekt för ett människoliv. 

Kartellerna är också involverade i människosmuggling 

och illegal invandring till USA. Kort sagt ägnar de 

sig åt all slags kriminalitet som ger god vinst. 

Den amerikanska narkotikapolisen DEA (Drug 

Enforcement Administration) uppger att 90 procent 

av allt kokain och 80 procent av allt metamfetamin 

smugglas in av de mexikanska kartellerna. 

Mer än 100 narkotikakarteller 

Det finns idag över 100 kriminella narkotikakarteller 

i Mexiko. Vem eller vilka av dessa som har makten 

varierar och det styrs av geografin. De grupperingar 

som sitter med makt i de rätta geografiska städerna/ 

områdena är de som har kontroll över smugglingsrutterna 

in mot USA. Den geografiska kontrollen innebär 

att man också har kontroll över lokal polis och lokala 

myndigheter. 


Historiskt sett har man haft kriminella karteller i 

flera generationer, men det var först efter andra världskriget 

som de började med smuggling av narkotika till 

USA. 

Idag är det Tijuana, Sinaloa och Gulfkartellen som 

är de mäktigaste kartellerna i Mexiko. 

Inga informatörer 

För att rekrytera folk till kartellerna använder man sig 

av verktyg som är välkända i kriminell nätverksuppbyggnad. 

Det innefattar i synnerhet alla former av hot, 

våld och som yttersta konsekvens mord. Det förekommer 

nästan inga informatörer i eller omkring dessa 

karteller. Ingen törs prata och den inre lagföringen är 

minst sagt knallhård. 

Kartellerna lever efter följande motto:”It´s better six 

innocent men to die, than one guilty man to live.” 

När man misstänker att någon eller några tjallar, blir 

de skjutna och dödade utan att man undersöker saken 

mer ingående. Det är också mycket svårt att infiltrera 

kartellerna eftersom det är mycket täta band inåt i 

grupperna. Det beror på att aktörerna i de olika kartellerna 

har täta band via antingen familjerelationer och/ 

eller geografiska knytningar. Dialekter avslöjar områ-

destillhörighet och familjenamn visar familjerelationer. 

Den information som myndigheter i USA har samlat 

om mexikanska grupperingar är sådana uppgifter som 

man fått vid ingripanden och utredningar av beslag. 

stora resurser 

Kartellerna sysselsätter omkring 150 000 personer i 

Mexiko, varav 100 000 är säkerhetspersoner som bär 

vapen. Dessa personer har oftast en bakgrund som 

militär eller polis. Kartellerna har god tillgång på resurser, 

både ekonomiskt och när det gäller utrustning. Det 

kan till exempel nämnas att Gulf-kartellen har 22 flygplan 

till sin disposition för transport av narkotika. 

De mexikanska kartellerna omsätter svindlande 

summor per år. I USA uppskattar man att kartellerna 

har ett överskott på omkring 10 miljarder dollar varje 

år på sin kriminella verksamhet, medan den årliga narkotikatrafiken 

är värderad till 65 miljarder dollar. 

Cirka 50 procent av omsättningen investeras i 

omfattande korruption genom att bland andra betala 

politiker, poliser och andra lokala och offentliga myndighetspersoner, 

huvudsakligen i Mexiko men också i 

USA. Kartellerna använder med andra ord svindlande 

belopp till korruption och detta är en av huvudorsakerna 

till att de är så svåra att slå ut. 

För att sätta in dessa siffror i ett perspektiv kan 

det nämnas att det i april 2009 gjordes ett tillslag 

mot Sinaloa-kartellen. Detta resulterade i ett litet nätt 

beslag på 59 miljoner dollar, 13 ton kokain, 8 ton 

marijuana, 550 kilo metamfetamin, 8 kilo heroin, 6,5 

miljoner ecstasytabletter, 149 bilar och 169 vapen. 

Mexikansk polis 

En av huvudaktörerna i en av kartellerna har sagt: ”To 

control a city, you need to control the police first.” 

För en tid sedan blev organisationen Los Zetas 

upprättad i avsikt att bekämpa de mexikanska narkotikakartellerna. 

Från början skulle Los Zetas vara den 

mexikanska elitpolisen och de blev utbildade av bland 

annat US Army och amerikansk polis i vapenhantering, 

spaning och efterforskning. Detta blev ett totalt 

misslyckat projekt då organisationen Los Zetas gick 

sin egen väg och utvecklade sig efter en kort tid till en 

egen narkotikakartell. 

Los Zetas är idag en 

mycket våldsam organisation 

som bara ägnar sig 

åt kriminell verksamhet. 

De har god kunskap om 

polismetoder, använder 

polis- och militäruniformer, 

behärskar moderna 

telefonavlyssningssystem 

och kontrollerar flera telebolag. 

Dessutom ägnar 

de sig åt omfattande förfalskning 

av identiteter 

då de utfärdar offentliga 

ID-handlingar och andra 

offentliga dokument. 

Los Zetas opererar i 

mer än 30 amerikanska stater. De mexikanska kartellerna 

är aktiva i 230 städer i USA. 

Hur bekämpas Mk av 

mexikanska myndigheter? 

Mexiko fick i december 2006 en ny president, Felipe 

Calderon, som har startat en kamp mot kartellerna. MK 

skadar Mexikos ekonomi då all laglöshet skrämmer 

bort turister från Mexiko. I vissa områden har turismen 

gått ner med över 70 procent de senaste åren. 

Myndigheterna i Mexiko har gett upp när det gäller 

att använda mexikansk polis i kampen mot kartellerna, 

eftersom polisen är genomsyrad av korruption. 

President Calderon har satt in militär i kampen mot 

kartellerna och han kör offensiva räder in i flera områden 

där kartellerna styr både städer och områdena 

omkring. 

Efter att Calderon tog över som president har mer 

än 11 000 personer dödats i kampen mot kartellerna, 

vilket ger ett snitt på 366 dödade i månaden. 90 procent 

av alla som dödats är kartellmedlemmar eller 

personer som medverkar till narkotikasmuggling. De 

resterande 4 procenten är oskyldiga civila. 

Hur bekämpas Mk av Usa? 

USA tänker sända 500 nyanställda i federala byråer 

(bl.a. DHS, DEA och FBI) ner mot gränsen till Mexiko. 

De ska ha som huvuduppgift att stoppa smuggling av 

vapen och pengar UT ur USA, samt narkotika IN till 

USA. Mexiko önskar inte operativt bistånd från USA 

i Mexiko, men man vill ha utredningsinformation om 

kartellerna från amerikanerna. 

USA är också i färd med att installera ett avancerat 

övervakningssystem som ska övervaka gränsen mellan 

USA och Mexiko. När detta system är i drift räknar 

man med att smugglingsförsöken ska gå ner med kanske 

75 procent. Det är värt att påpeka att gränsen är 

mer än 3200 km lång och är idag omöjlig att övervaka 

i sin helhet. n 

Artikelförfattarna är norska poliser som varit på en 

veckolång kurs hos polisen i Miami. Texten är fritt 

översatt från norska till svenska./ Red. anm. 


39

svensk tullare på utbildningsuppdrag 

i addis abeba 

t e x t: a n d e r s l u n d g r e n, 

Operativ underrättelse vid Tullen Arlanda 

Anders Lundgren genomförde mellan 20 september och 2 oktober, 2009, ett utbildningsprogram 

för de narkotikabekämpande myndigheterna på Bole International Airport i Addis 

Abeba på uppdrag av United Nation Office On Drugs and Crime (UNODC). 

Bole International Airport är en av de viktigaste inpasserings- 

och transitflygplatserna för narkotikasmugglingen 

in till Afrika. Flygplatsen är främst utnyttjad 

som transitflygplats för heroinsmugglingen ifrån 

olika delar av Asien till Västafrika och sedan vidare till 

Europa och Nordamerika. 

För att effektivisera narkotikabekämpningen på 

flygplatsen genomfördes detta utbildningsprogram i 

UNODC’s regi. Uppdraget gick ut på att hjälpa till 

med att starta upp ett Inter Agency Team bestående 

av medlemmar ifrån den federala polisen, tullen och 

flygplatsmyndigheten. 22 elever deltog i utbildningen, 

varav 12 var federala poliser, 8 tulltjänstemän och två 

tjänstemän från flygplatsmyndigheten på Bole. 

I uppdraget ingick att utbilda dem i passagerarkontroller, 

profilering av flygpassagerare och i viss mån 

även i kontroller av frakt- och expressgods. Detta var 

steg två i deras utbildning. De hade genomgått en grundutbildning 

tidigare i år, och sedan om planerna går i lås 

skall DEA organisera en tredje utbildningsomgång. 

Narkotikasituationen i Etiopien. 

Problemet med narkotika är på intet sätt ett nytt fenomen 

i Etiopien. Missbruket och odlingen av cannabis, 

som lokalt benämns ”Estefaris” och vilket på engelska 

kan översättas till ”Persian Plant”, har varit känt i flera 

år. 


Cannabis introducerades i Etiopien av jamaicanska 

immigranter som bosatte sig i landets södra delar på 

1960 talet. 

Shashamene, en stad ca 250 kilometer söder om 

Addis Abeba, är centrum för odlingen och produktionen 

av cannabis. 

Cannabis missbrukas i de flesta av landets regioner 

och är den enda typen av narkotika som smugglas till 

närliggande länder, men även till Europa och då framförallt 

till England. 

Khat odlas i Etiopiens sydvästra och sydöstra delar 

och är landets tredje största exportvara. Khat är som 

bekant inte narkotikaklassat i Etiopien, men konsumtionen, 

produktionen och exporten av khat är inte obetydlig, 

snarare tvärt om. Khat säljs inte i varje gathörn, 

men nästan. I många mindre grönsaks och fruktaffärer 

hittar man även khat. Khat av bästa kvalitet, den som 

exporteras till Europa, kostar cirka 6 US dollar per 

knippe. 

Missbruket i landet av heroin och kokain antas vara 

låg, främst beroende på att priset på dessa preparat är 

alltför högt och att tillgången är begränsad. 

Den Federala polisen är ansvarig för narkotikabekämpningen 

i Etiopien. Det etiopiska rättsväsendet har 

ingen större erfarenhet av narkotikamål och straffsatserna 

kan tyckas vara lite märkliga. Det spelar ingen 

roll om man smugglar 10 gram heroin eller ett kilo, 

man får ändå samma straff, cirka fem års fängelse.

Ett gruppfoto på poliser, tullare och representanter ifrån flygplatsmyndigheten som deltog i utbildningen. Översta raden, 4:e 

ifrån vänster, Abraham Kashay projekt manager UNODC i Addis Abeba. Till höger om honom, chefen för den Federala polisen 

i Etiopien, hans ställföreträdare, undertecknad samt Mr Mengiste. 

Straffen har dock skärpts under de senaste åren från ett 

generellt fängelsestraff på tre månader till fem år. 

Bole International airport. 

Addis Abeba Bole International Airport ligger i stadsdelen 

Bole, cirka 18 kilometer ifrån Addis Abeba 

centrum. 

Flygplatsen är den stora ”hubben” för det nationella 

flygbolaget Ethiopian Airlines. Bole är den sjätte största 

flygplatsen i Afrika och under 2008 passerade här 

6 295 713 passagerare. Flygplatsen har två terminaler 

varav endast den nya från 2003 används. Det finns tre 

start- och landningsbanor. 

Säkerheten på flygplasten är hög. Innan man kommer 

in i terminalen, vare sig man är passagerare, 

anställd eller mötande, så får man passera genom en 

säkerhetskontroll. Alla anställda blir sedan skyddsvisiterade 

när de passerar in till flygplatsens olika områden 

och sektioner. De får även uppvisa badge för säkerhetspersonalen 

för att visa att de har tillstånd till att vistas 

i det specifika området. 

Passagerare genomgår även en andra säkerhetskontroll 

innan de går ombord på planet. 

polisen gör narkotikakontroller 

Trafikbilden på Bole är att de flesta flygen ankommer 

och avgår i mellan 06.00 och 10.00 samt mellan 19.30 

och 01.00. Mitt på dagen är flygplatsen ganska öde, 

frånsett inrikespassagerare. 

I dag är det cirka 20 federala poliser som arbetar 

med passagerarkontroller på flygplatsen i olika skift. 

Man inleder arbetet runt klockan 6 på morgonen, när 

högriskflygen ifrån Asien ankommer, och arbetar fram 

till lunch. Sen går man hem och återkommer på kvällen 

när nästa peak i trafiken kommer, högriskflygen 

ifrån Västafrika. Det finns dock alltid en Duty Officer 

i tjänst som är på plats 24 timmar om dygnet. 

Polisens arbete med passagerarkontroller fokuseras 

på transitresenärer, dels de som ankommer ifrån olika 

delar av Asien och skall resa vidare till andra delar av 

Afrika och de som ankommer ifrån Västafrika och 

sedan skall resa vidare till övriga världen. 

Polisen har en checkpoint i transitområdet där de 

selekterar ut misstänkta passagerare. 

När de beslutar sig för att kontrollera en passagerare 

närmare så tar man med vederbörande ner till ett av 

sina kontor, som för övrigt tillhör poliskoordinatorn 

som fungerar som någon form platschef. Handbagaget 

kontrolleras på hans skrivbord. Vill man undersöka 

eventuellt incheckat bagage tar man kontakt med 

Ethiophian Airlines markpersonal, som får leta rätt på 

detta och ta ner det till polisens lokaler. 

Dokumentinspektion och utfrågning av transitpassagerare 

vid deras check point. 

+ forts s 46 


43

Hela tiden är det en kamp mot klockan eftersom 

den normala transittiden för en passagerare bara är 

1-2 timmar. 

I de fall som ankommande flight är sen, och några 

passagerare på flighten riskerar att missa sitt anslutningsflyg, 

så plockas de åt sidan av Ethiopian Airlines 

markpersonal och förs direkt till gaten innan de kommer 

fram till polisens checkpoint. 

Polisen har ett samarbete med securitypersonalen på 

flygplatsen. De har utbildat dem i att leta efter narkotika 

i samband med säkerhetskontrollerna och samarbetet 

har gett resultat. De två stora cannabisbeslagen 

som gjorts i år har upptäckts i samband med röntgen 

av bagage. 

Inga förundersökningar görs av polisen på flygplatsen 

utan man lämnar över detta till den federala polisen 

inne i Addis Abeba. 

Mr Mengiste på sitt kontor där alla passagerarkontroller 

genomförs. 

Tullen har fram till nu inte arbetat med narkotikakontroller. 

De har inte fått någon utbildning i att leta 

efter narkotika och deras arbete har fokuserats på att 

säkerställa så att tull och andra avgifter kommit in till 

den etiopiska staten, och att se till att införselregler 

efterföljs vad det gäller kommersiellt gods och valuta. 

Tulltjänstemännen har dock en högre status än 

poliser i Etiopien och det ser man framför allt på att 

de har en högre lön. En tulltjänsteman tjänar cirka 

3000 birr per månad, vilket är ungefär 300 US dollar, 

medan en polis tjänar 1000 birr per månad. Detta kan 

jämföras med en pilot på Ethoipian Airlines som tjänar 

ca 40 000 birr per månad. 

Cirka 300 tulltjänstemän arbetade på Bole i passagerare 

och fraktterminalerna. 

kurirer och beslag 

Mellan 2004 och 2007 greps sammanlagt 44 narkotikakurirer 

med klass A-droger. Av dessa var 24 

nigerianer, 12 tanzanier, 6 ghaneser och 2 medborgare 

i Benin. 

Den sammanlagda mängden beslagtagen narkotika 

uppgick till 52 681 gram heroin och 1198 gram 

kokain. Under det senaste året har man inte gripit en 

enda nigerian med klass A-droger. Den icke ärofyllda 

förstaplatsen har nu övertagits av tanzanier. 


Hittills under 2009 har man gripit 23 personer för 

narkotikasmuggling. Av dessa har nio haft cannabis för 

eget bruk och två har medfört runt 10 kilo cannabis 

vardera. Sju har haft heroin och fem kokain. 

Heroinkurirerna som man gripit i år har kommit 

ifrån Guangzhou i Kina, Hong Kong och Mumbay, 

medan kokainkurirerna har anlänt ifrån Lagos och 

Dubai. 

Den federala polisen har överhuvudtaget inga egna 

tekniska hjälpmedel att tillgå, inga visitationsnålar eller 

andra verktyg, ingen röntgen, inga urintester och inga 

narkotikatester. 

De har inga datorer. De hade en fax men visste inte 

om den fungerade och telefonerna gick ej att ringa 

utomlands med. 

All selektering sker med hjälp av dokumentinspektion 

och intervjuer. 

Polisen hade ett handelvapen som beväpning i sitt 

enda fordon. De bar det dock inte inne på flygplatsen. 

I Addis Abeba-området fanns två hundar som var 

utbildade för att söka efter narkotika. Hundarna var 

på flygplatsen någon dag per vecka, men enligt polisen 

så var de inte speciellt effektiva så man hade inte så stor 

tilltro till dem. 

Vanligt med sväljare 

Vanligaste modus operandi för heroin och kokainkurirerna 

är att de är sväljare. Två sväljare har avlidit i år 

på grund av att förpackningarna i magen hade börjat 

läcka. En heroinkurir och en kokainkurir hade blivit 

dåliga på planet innan ankomsten och hade transporterats 

till sjukhus där de senare hade avlidit. 

När polisen har en misstänkt sväljare så jobbar de 

med lite udda metoder. Den misstänkte erbjuds att gå 

på en toalett som finns i polisens lokaler. Det är ingen 

”tulltoa” utan en vanlig toalett. 

Den misstänkte bevakas hela tiden av en polis som 

ser till att denne inte smusslar undan något eller hinner 

spola. Kan denne inte producera någonting så erbjuder 

man mat och dryck för att på skynda processen. 

Godtar han eller hon erbjudandet, tar de med sig denne 

upp till Ethiopian Airlines business lounge för att äta. 

Vägrar den misstänkt delta, ger man honom eller 

henne följande alternativ: Oom du inte kan eller vill 

gå på toaletten, och inte tar emot erbjudandet om att 

äta för att påskynda processen, så cancellerar vi din 

vidareflight. Och de gör verkligen det. De är tuffa men 

på ett korrekt sett. 

Skulle det trots allt visa sig att han eller hon är 

oskyldig, så ser man till att denne bokas om med en 

annan flight. Under tiden tills denna flight avgår, står 

Ethiopian Airlines för mat och dryck. 

Andra metoder man använder för att avslöja sväljare 

är att man klämmer och känner på den misstänktes 

mage. Man instruerar den misstänkte till att göra 

armhävningar och situps. De kör med metalldetektor 

över magen, det har visat sig att några av de sväljare 

som de gripit under den senaste tiden haft aluminiumfolie 

runt sväljareförpackningarna. 

Under den tiden som jag var på flygplatsen så greps

Till höger, en etiopisk tulltjänsteman som klarerar inkommande gods på DHL i Addis Abeba. 

en sväljare med 600 gram heroin och denne avslöjades 

med metalldetektor. Det var en manlig kurir, medborgare 

i Guinea, som ankom ifrån Hong Kong och 

transiterade via Bole för en planerad vidarefärd till 

Bamako. 

När poliserna är övertygade om att de har en 

sväljare så transporterar men denne till ett sjukhus, 

som också fungerar 

som en företagshälsovård 

för poliser, 

där man genomför 

en röntgen. De 

behöver inga åklagarbeslut 

för detta, 

utan det kan den 

enskilda polismannen 

besluta. 

En etiopisk tullkollega 

som avslutningsdagen 

till ära hade klätt upp 

sig i en dräkt ifrån hans 

hemby. 

frakt, kurir och postkontroller 

På Bole International Airport finns en ren flygfraktsterminal 

som ägs och drivs av Ethiopian Airlines. De 

hade inga dokumenterade narkotikabeslag i flygfraktsändningar. 

Den federala polisen har ett samarbete med kurirföretag 

som DHL, FEDEX och UPS samt med det 

etiopiska postverket. Samarbetet gick ut på att polisen 

utbildat dem i att leta efter narkotika i kurir- och 

postförsändelser. Och detta hade gett till resultat att 

cirka 30 narkotikabeslag hade gjorts under det senaste 

året. I samtliga fall var det cannabis som påträffats. De 

flesta beslagen låg runt 1-2 kilo och det största var på 

9 kilo. 

stimulerande uppdrag 

Det var verkligen en upplevelse att få möjlighet att 

genomföra detta uppdrag. Det var oerhört stimulerande 

att få jobba tillsammans med dessa tullare och 

poliser. Trots att de inte har de bästa förutsättningarna 

vad det gäller tekniska hjälpmedel, lokaler och annat, 

så var de engagerade, entusiastiska och oerhört lätta att 

ha att göra med och tog till sig den utbildningen som 

vi gav dem. 

Och jag är övertygad om att när de har genomgått 

de utbildningarna som är planerade och fått den 

utrustning de har blivit lovade så kommer beslagen att 

öka, vilket de också har gjort under de senaste åren. 

n 


47

Är det bättre att polisen tar urinprov 

än att skolan gör det? 

t e x t: k a t a r i n a c n a t t i n g i u s 

Frågan om drogtester i skolan har nu diskuterats i 30 år. Som nybliven ANT-lärare inbjöd 

jag våren 1982 socialministern Karin Söder (C) till ett av mina första föräldramöten. Jag 

arbetade då som textillärare på Skolhagenskolan i Täby. 

På min fråga om skolans möjligheter att drogtesta 

en elev som jag var mycket orolig för, svarade hon: 

”Det kan möjligen låta sig göra om föräldrarna gav sitt 

tillstånd” m.a.o. med stöd av Föräldrabalken. 

I praktiken skulle det alltså innebära att skolhälsovården 

eller skolledningen måste vänta på att en 

förälder ger sitt tillstånd. Det kan ta tid och kräva 

övertalning för att få fram ett sådant samtycke. Under 

tiden hinner eleven pinka ut drogerna ur kroppen. I det 

dagliga arbetet sker inga drogtester utan elevens eget 

samtycke. Vad lagen exakt medger har så vitt jag vet 

aldrig prövats rättsligt i kommunala skolor. 

Den elev som föranledde min fråga är idag en person 

i 42-års åldern som talar förvirrat och högljutt för sig 

själv när jag möter honom i Täby centrum och jag får 

gråten i halsen. 

Det var skolans dag i Kulturhuset härförleden. Där 

uppträdde Jan Björklund (FP)och Maria Granlund (S). 

Jag ställde frågan om drogtester i skolan och Maria 

Granlund svarade: ”Man kan inte kan behandla elever 

som presumtiva knarkare.” 

Dagens behandling av unga människor med missbruksproblem 

är minst lika kränkande. Den familj som 

fått problem måste berätta om sitt liv för socialarbetare 

1, som åker på semester. Då får familjen berätta allt för 

socionom 2, som blir gravid och avlöses av socialarbetare 

3. Berättelsen går vidare till polis 1, 2,och 3 samt 

åklagare och advokat, läkare, behandlare. Hur blir det 

med elevens och anhörigas integritet när så många skall 

ta del av dess historia? 

Skolverket har inte tagit några initiativ. Tvärtom har 

Skolverket kritiserat lokala drogtestningsprogram som 

integritetskränkande. Uppenbarligen anser Skolverket 

att sakernas tillstånd är tillfredsställande. Samtidigt 

finns det i varje klass minst en elev som håller på med 

ett icke-obetydligt missbruk av narkotika. En annan 

viktig erfarenhet, som Skolverket bortser från, är att 

det i allmänhet tar två år från missbruksdebut till 

upptäckt av missbruket och dessutom tar det vanligen 

ytterligare två år till dess att någon ansvarig person 

eller instans ingriper, om de alls ingriper. Två år – eller 

ännu värre fyra år – av låt-gå-hållning mot en ung 

människas missbruk kan få förödande konsekvenser. 

Under tiden har privata skolor i många fall löst pro- 


blemet genom att skriva in i avtalet med föräldrarna att 

skolan får ta urinprov och att eleven vid vägran avförs 

från skolan. 

Frågan om drogtester på unga har varit föremål för 

utredning. I december 2008 lämnades ett betänkande 

till justitieministern (SOU 2008:111). Det skulle bli 

möjligt att narkotikatesta barn under 15 år genom 

socialtjänsten – inte skolan. Åtgärden måste vara av 

synnerlig vikt för socialtjänstens arbete. Det kommer 

i praktiken att betyda att man viftar bort tidiga 

misstankar, just sådana där tester skulle kunna öka 

upptäcktsmöjligheterna. Skolan – där eleverna visats 

större delen av sin vardag och där personalen har 

längre observationstider – kommer inte att få några 

ytterligare befogenheter. 

Om det blir lag av förslaget kommer det i praktiken 

inte att göra stor skillnad. Även i fortsättningen kommer 

polisen att få utföra det viktigaste arbetet med att 

spåra upp unga missbrukare. 

I stället behöver vi laglig rätt till ofrivilliga drogtester 

i skolan – både misstankebaserade och slumpmässiga. 

De skulle kunna få en avskräckande effekt men också 

vara ett viktigt hjälpmedel för att skapa klarhet kring 

misstänkt missbruk och bryta igenom förnekandeprocessen. 

Efter trettio års pratande och utredande måste till 

slut våra folkvalda i Riksdagen ställa sig frågan: Är 

det bättre att fortsätta dagens linje av vänta och se där 

polisen till slut får göra jobbet att testa unga missbrukare 

– eller är det bättre att skolan får egna befogenheter 

att drogtesta elever? 

Katarina Cnattingius 

har som volontär arbetat 

mot narkotika i 30 

år, bl.a. inom FMN 

(Föräldraföreningen 

mot narkotika) och 

i Svenska Carnegie 

Institutets styrelse och 

arbetsutskott.

§ rättsrutan § § rättsrutan § 

VEM ska Ha straffraBatt? 

Titt som tätt uppkommer frågan om det ska kunna 

löna sig att samarbeta med polisen. Antingen för 

att man erkänner brott man själv begått, eller i 

kombination med att man samtidigt berättar om 

andras delaktighet, eller att helt fristående personer 

berättar om andras brottslighet. 

Tyvärr måste man konstatera att de svenska 

domstolarna i normalfallet inte ger några särskilda 

favörer, varken till den som erkänner ett brott 

eller till den som väljer att avslöja andras brott. 

Undantaget är om man frivilligt anger sig. Detta 

beror ytterst på vår svenska lagstiftning i 29 kap 

5 brottsbalken. 

Högsta domstolen har nyligen i en dom från 

den 21 oktober 2009, rörande bl.a. medhjälp till 

mord och allmänfarlig ödeläggelse, nämnt att en 

person som frivilligt angett sig ska få viss straffrabatt, 

men inte särskild straffrabatt för det att han 

berättat om andras delaktighet. I detta fall hade 

personen drabbats hårt genom sina avslöjanden 

och därför tvingats byta bostad fjorton gånger, blivit 

isolerad, knappast kunna träffa sin familj, gått 

på psykoterapi och dessutom kunde tvingas byta 

identitet och flytta utomlands, vilket gjorde att 

han av just dessa skäl fick en särskild straffrabatt. 

Fallet hade troligen aldrig klarats upp utan att den 

aktuelle personen lagt alla korten på bordet. HD 

hade möjlighet att ge straffreduktion för att personen 

berättat om andras brott genom att tillämpa 

en undantagsregel i 29 kap 5 § p 8 brottsbalken, 

men valde en oerhört försiktig framtoning, trots 

vissa öppningar i förarbetena, och menade att ett 

kronvittnessystem är främmande för det svenska 

rättssystemet. HD hänvisade också till rättegångsbalken 

23 kap 12 § att man i en förhörssituation 

inte får lämna löften om särskilda förmåner. 

Man kan konstatera att den svenska lagen och 

åtföljande praxis på området radikalt skiljer sig 

från flera av våra grannländers praxis. Jag vet att 

det både i Tyskland, Polen, Danmark och Norge 

ges straffreduktion för dels egna erkännanden som 

underlättar förundersökningen, men även för de 

fall man samtidigt berättar om andras brottslig- 

het. Ett eget erkännande brukar i Danmark och 

Norge ge en straffrabatt på cirka en tredjedel och 

ännu mer, om man dessutom berättar om andras 

brottsliga verksamhet. 

Effektiviteten ökar hos både polis, åklagare 

och domstol och kostnaderna blir lägre för kriminalvården. 

Fler brott klaras upp till en lägre 

kostnad och på kortare tid. Detta har man insett i 

flera andra länder och vid kontakter jag haft med 

jurister i andra länder frågar man sig vilken uppklarningsprocent 

vi har. Jag har själv varit med 

om att importera och åberopa sådan bevisning 

från Norge, Tyskland samt Polen, och de svenska 

domstolarna har varit helt kapabla att göra en 

rimlig bevisvärdering av de utländska förhörspersonernas 

utsagor. 

Risken finns att det i förlängningen görs så 

kallad forumshopping, där bevispersoner vid möjlighet 

att välja blir lagförda där de får möjlighet 

till straffreduktion, och att vi i Sverige lagför 

brottslingar för att de kanske får längst straff här 

för narkotikabrott. 

Internationellt sett så framstår Sverige som ett 

ganska omodernt land, där gamla inbitna rättstraditioner 

väger tyngre än viljan till förändring. Jag 

har dock en känsla av att Sverige inte kan stå 

utanför så länge till, utan kan inom ramen för 

EU-samarbetet tvingas anpassa sig. 

Utrymmet för att få straffrabatt vid de fall man 

begår flera brott är dock stort, men utrymmet i 

denna spalt är inte lika generöst, så tankegången 

kring vilka principer man har i dessa fall sparar 

jag till nästa gång det är dags att klottra i rättsrutan. 

Kom ihåg: Erkänn inget. Det 

lönar sig inte. I varje fall inte i 

Sverige. 

Hans-Jörgen Hanström 

§ rättsrutan § § rättsrutan § 


51

Världen runt 

Lokala narkotikarazzior i serbien 

Landsomfattande narkotikarazzior genomfördes i 

Serbien den första lördagen i november. 2000 poliser 

slog till på 600 platser och grep 500 personer, 

varav 100 anhölls. Vidare beslagtogs mängder av 

narkotika, vapen, stulna bilar och förfalskade dollarsedlar. 

Enligt Anders Stolpe, som tjänstgör som 

Organized Crime Advisor vid OSCE i Belgrad, var 

detta en planerad aktion som genomfördes helt och 

hållet av lokal polis. 

Chefen för serbiens narkotikapolis, Ivan Brandic, 

har besökt Sverige ett par gånger under senaste 

året, bl.a. som föreläsare vid SNPF:s höstseminarium 

i Malmö i november 2008. Serbisk polis har 

velat förstärka insatser mot narkotika på lokalplanet 

och bland annat tagit svenska gatulangningsgrupper 

som modell. 

Vid ett workshop i Belgrad, som leddes av 

Anders Stolpe och Ivan Brandic, beskrevs problem 

och möjligheter och nödvändiga strategier vid 

lokal narkotikabekämpning penetrerades. Detta 

har sedan utmynnat i en nationell strategi och de 

nyligen genomförda razziorna var den första reella 

insatsen. 

Narkotikabekämpning har också stöd av befolkningen 

i Serbien, som i en nyligen genomförd 

trygghetsundersökning framhöll narkotikaproblemet 

som den mest angelägna frågan att få en lösning 

på. 

Hårdare tag mot doping i ryssland 

Den ryske premiärministern Vladimir Putin meddelade 

i början av november att ett statligt dopingkontrollsystem 

ska inrättas för ryska idrottsutövare 

och hårdare bestraffningar kan bli nödvändiga. 

Uttalandet gjordes på ett möte inför 2014 års 

vinter-OS i Sochi vid östra svartahavskusten. 

Tre veckor tidigare hade tre ryska skidskyttar 

testat positivt på rysktillverkat EPO vid tävlingar 

i Sydkorea. De diskvalificerades och fick lämna 

landet. 

Förra året, dagarna 

före OS i Peking, 

diskvalificerades sju 

ryska kvinnliga idrottare, 

sedan de bytt ut 

urinprov vid dopingtester. 

Nuförtiden är det 

inte en fråga om vilka 

preparat man tar, utan 

snarare hur man undgår 

upptäckt. Dagens 

doping är mycket mer 

vetenskapligt avancerad och därför svårare att 

upptäcka, slutar notisen i MoscowTopNews.com 


Nätdroger oroar i EU 

Cannabismissbruket minskar något i hela EU, särskilt 

bland skolungdomar, och trenden tycks vara 

densamma i USA och Australien. Detta konstaterar 

EU:s drogmyndighet ECNN i sin senaste årsrapport. 

Användarnivåerna är dock fortfarande 

höga i de flesta EU-länder jämfört med Sverige. 

ECNN har nu fått upp ögonen för drogförsäljningen 

via Internet. Den stora tillgången på 

psykoaktiva ämnen via nätet oroar. Man nämner 

t.ex. Spice som är en örtblandning för rökning, 

men som också innehåller syntetiska substanser 

som är tillverkade i laboratorier och som inte är 

testade på människor. 

ECNN:s direktör Wolfgang Götz kommenterar: 

”Försök att kringgå narkotikakontrollen genom 

att marknadsföra ämnen som inte är narkotikaklassade 

är inget nytt. Vad som är nytt är det 

stora utbudet av olika ämnen som nu utprovas, 

den aggressiva marknadsföringen av produkter 

med avsiktligt missvisande etiketter, den ökande 

användningen av Internet, och den snabbhet med 

vilken marknaden reagerar på kontrollåtgärder. 

Om ’spice’ ger en försmak av framtiden, kommer 

EU att behöva se till att dess svar är tillräckliga för 

att hantera denna växande utmaning.” 

Årsrapporten kan laddas ner på: 

http://www.emcdda.europa.eu/publications/ 

annual-report/2008 

ökad internationell efterfrågan 

på safrole och sassafrasolja 

Europol varnar för en ökad användning av safrole 

och sassafrasolja, eftersom dessa ämnen kan 

omvandlas till PMK eller användas direkt vid tillverkning 

av ecstasy (MDMA). 

PMK, som tidigare varit den viktigaste kemikalien 

för framställning av ecstasy, är numera en 

bristvara. Trots detta fortsätter tillverkningen av 

ecstasy, även om antalet beslagtagna tabletter inom 

EU har minskat drastiskt de senaste två åren. 

Däremot har man från organiserade kriminella 

grupper märkt en ökad efterfrågan på safrole och 

sassafrasolja. Stora beslag av dessa ämnen har 

gjorts i Holland, Litauen och Guinea. 

Europol uppmanar nu myndigheter i andra länder 

att vara observanta på framställning, import, 

export eller annan hantering av safrole och sassafrasolja. 

Safrole/sassafrasolja utvinns ur rotbarken på 

sassafrasträdet som växer bl.a. i Nordamerika. 

Safrole kan också tillverkas syntetiskt.

Metedron är nu narkotika sedan 

den 9 december 

Årets storsäljare bland lagliga Internetdroger är 

Metedron och den drogen är nu klassad som narkotika. 

Regeringens beslut trädde i kraft den 9 

december 2009. 

Metedron är en centralstimulerande drog som 

oftast förekommer som ett vitt pulver. Intagssättet 

är som för de flesta syntetdroger snortning eller 

nedsväljning. 

Drogens popularitet fick ett uppsving på Internet 

sedan föregångaren mefedron först klassats som 

hälsofarlig vara i december 2008 och den 25 maj 

2009 blev förklarad som narkotika. 

Mefedron och Metedron säljs fortfarande på 

utländska sajter som s.k. RC-droger, vilket innebär 

research chemical. De är ännu inte klassat i 

de flesta andra länder, men i t.ex. England och 

Tyskland är det förbjudet att sälja Metedron och 

andra liknande kemikaliedroger för mänskligt 

bruk. Försäljningen som RC-droger ger då sken av 

att det inte är frågan om drogförsäljning. 

Mefedron fortsatt populär drog 

Mefedron dök upp i Sverige vid årsskiftet 2007/2008 

och var således helt laglig att hantera och använda 

fram till december 2008. Drogen blev en omåttligt 

populär Internetdrog och populariteten tycks 

hålla i sig. Detta påpekades också i en artikel i 

Läkartidningen i oktober 2009. Mefedron beskrivs 

där som en drog som tycks frisätta både dopamin 

och serotonim. Missbrukare som kommit till Maria 

Ungdom var mycket förtjusta i ruseffekterna, men 

de hade också mycket svårt att sluta med mefedron. 

Drogen har skördat dödsfall och i nuläget 

saknas vetenskapligt underlag för att kunna uttala 

sig om långtidseffekter. 

Narkotikaklassning av spice gav 

oväntad effekt 

I början av september fick narkotikaroteln i 

Göteborg ett annorlunda telefonsamtal. En orolig 

näthandelsföretagare hade ett pikant problem: 

illegaliseringen av den cannabisliknande nätdrogen 

”Spice” närmade sig och nu visste han inte 

vad han skulle göra med de paket som han redan 

postat. Risken fanns ju att mottagarna inte skulle 

hämta ut försändelserna, som istället skulle returneras 

till honom. Vad göra med dessa paket, 

och de som fortfarande fanns kvar i företagets 

lokaler? 

Det visade sig snart att mannen och ytterligare 

två personer från Göteborg hade en omfattande 

affärsverksamhet med ”lagliga droger” som säljs 

över Internet. Enligt egna uppgifter hade företaget 

sju anställda och omsatte flera miljoner i månaden 

innan narkotikaklassningen av Spice. Och nu när 

Spice skulle bli narkotika ville de ju inte riskera att 

begå något brott. 

Efter ett besök på företaget och ett visst mått av 

juridiskt huvudbry stämdes träff på den postterminal 

som mottagit returerna, och polispersonal 

hjälpte till med att sortera ut de förpackningar 

som innehöll Spice. Inräknat det som fanns i företagets 

lokaler handlade det om totalt 6-7 kg av 

drogen. Detta överlämnades till narkotikaroteln 

med önskemål om att det skulle förstöras. 

Männen bakom nätbutiken förväntade sig dock 

att inom kort kunna sälja liknande preparat som 

inte är narkotikaklassade. 

Text/foto: Anders Persson 

Landet runt 

Delar av det Spice som lämnades in till polisen i 

Göteborg. Totalt handlade det om ett par tusen påsar, 

de flesta förpackade med 3 gram Spice i varje. Spice 

narkotikaklassades den 15 september 2009. 


55

NNpf-konferens i natursköna Ålesund 

Norska Narkotikapolisföreningens 19:e utbildningskonferens hölls den 23-25 oktober i 

Ålesund –världens kanske vackraste stad? Årets konferenstema var ”Ungdom och rus”, 

varför det förebyggande arbetet mot narkotika stod för en stor del av programmet. 

Konferensen inleddes på fredagen av den färgstarke, 

och nu avgående ordföranden, Lars Holmen, som 

höll ett sedvanligt mycket känslofyllt och välregisserat 

tal. Talet var laddat med narkotikapolitiska ställningstaganden 

och det framgick tydligt att våra norska 

narkotikapoliskollegor inte kan unna sig lyxen att ta 

kampen mot narkotika för given. 

Han kritiserade skarpt den eftergiftstanke som verkar 

förekomma som ett inslag i den norska narkotikadebatten. 

Bland annat kritiserades hälsoministern och 

de delar av läkemedelindustrin som framfört tankar om 

fri utskrivning av heroin. Kommentaren till detta var 

sylvass: ”När blev det en human narkotikapolitik att 

köra missbrukare längre ned i missbruket? Värdighet 

är inget man kan få utskrivet på Apotek!” 

Trovärdigheten i talet stärktes även av att han riktade 

kritik mot den egna organisationen. Polischefer 

som har gett upp och blivit trötta trots att det inte 

är de som behöver kämpa med narkotikans problem 

i vardagen. Mot slutet av talet passade han även på 

att kritisera den mer uppluckrade inställningen till 

cannabis. Bland annat förde han fram diskussionen 

om industrihampa i ljuset. ”Det finns ingen egentlig 

avsättning på marknaden för produkter framställda av 


hampa. Allt är ett svepskäl vars enda syfte är att stärka 

legaliseringsrörelsen”. 

I samband med kritiken av legaliseringsförespråkarna 

uppmanar han åhörarna att ställa frågor till 

efterföljande dags föreläsare, forskaren och professorn 

Willy Pedersen. 

Riksadvokat Tor-Aksel Busch talade om hur viktig 

konferensen och de engagerade deltagarna är och att 

han gärna emotser genomarbetade lagförslag på narkotikaområdet 

från medlemmarna. Han lovade att alla 

sådana kommer att beaktas. 

Den långväga gästen General Mohammed Dawood 

Daud – vice inrikesminister i Afghanistan – talade om 

narkotikasituationen i landet. Han framförde också sitt 

lands tacksamhet för stödet från den norska närvaron 

i Afghanistan. 

En klarblå himmel, ett stilla hav, jugendinspirerad 

arkitektur och omgivande fjäll lockade många till 

strövtåg i staden och en hel del deltagare var stolta 

över att de tagit sig hela vägen upp för de dryga 400 

trappstegen till utsiktsplatsen. n 

Heidi Joensuu och Lennart Karlsson

tomas – Norges största 

dopingsmugglare 

t e x t: h e i d i j o e n s u u 

Tomas var troligen Norges genom tiderna största dopingsmugglare fram till och med år 

2002. Då greps han efter en tullkontroll som resulterade i beslag av 10 kg amfetamin samt 

anabola steroider och ecstasy i massor. Tomas dömdes till 12 års fängelse och nu sonar 

han sista delen av sitt straff. 

Att hålla sitt föredrag på NNPF-konferensen inför 

en publik som till största delen består av tullare 

och poliser känns bisarrt. Vissa ansikten känner Tomas 

igen från sin kriminella tid. Trots detta vill Tomas 

”betala tillbaka” till samhället på det enda sätt han 

kan. Genom att berätta om hur och varför hans kriminella 

karriär utvecklade sig som den gjorde. 

gymmet 

Tomas uppväxt var ”normal” och bra och han hade 

två välutbildade föräldrar. Efter skola och genomförd 

militärtjänst jobbade han utomlands och återvände 

efter ett par år till Norge. Av en tillfällighet hamnade 

Tomas i en styrketräningsförening. Under det tidiga 

90-talet var det lagligt att bruka anabola steroider 

och införseln reglerades endast av Läkemedelslagen. 

Och steroider var ett normalt inslag i träningsmiljön. 

Steroiderna kom från länder kring Medelhavet och 

främst från Spanien. Införseln var varken stor eller välorganiserad 

och fanns i princip endast för privat bruk. 

Steroider skickades per post eller så passade man på att 

handla under charterresan. 

kriminalisering i mitten på 90-talet 

Införseln av anabola steroider till Norge kriminaliserades 

en bit in på 90-talet. Nu slutade de som tog in 

anabola för privat bruk och andra aktörer tog över, 

bl a Tomas. Man organiserade sig och då gärna med 

medhjälpare i Sverige. Det var lätt att ta en mc-tur över 

gränsen för att hämta anabola. Fortfarande rörde sig 

dock införseln om ganska små mängder. Och fortfarande 

var Spanien stort som avsändarland. De många 

nordbor som bodde i Spanien gjorde att det var lätt att 

få med sig en sändning i personbil eller på reguljärbussarna 

från solkusten till Norden. Eller så åkte man båt 

till Skagen, hyrde en segelbåt som man seglade tillbaka 

till Norge med. Nu försvann länder som Italien och 

Frankrike som leverantörer och öststatsländerna kom 

in i bilden. Ju korruptare land, desto lättare var det att 

få tag i anabola. Mot slutet av 90-talet blev smugglingen 

av anabola steroider mer och mer storskalig, 

mer brotts- och strömlinjeformad. 

Modus före och efter 11 september 2001 

Det vanligaste modus för den mer organiserade smugglingen 

var de s k ”trasketurerna”. De gick till enligt följande. 

Man beställde önskat preparatet från Spanien, 

åkte ner med en kurir som man klädde upp ordentligt. 

Sedan instruerades kuriren till att köpa taxfree-varor 

som en ”normal” resenär och kuriren kunde utan 

problem åka till Arlanda med en väska full av anabola 

steroider. Men efter att de hårda säkerhetskontrollerna 

infördes efter 11 september-dåden var man tvungen att 

tänka om. Och det var när man började utnyttja den 

reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga 

smugglingen tog form. Tomas som var språkbegåvad, 

reste mycket, var kreativ och hade ett brett kontaktnät 

fick nu en central roll. Till slut kontrollerade Tomas 

hela smugglingskedjan. 

Från ”trasketurernas” 40-50 000 tabletter och 

10 000 ampuller som normalsändning ökade kvantiteterna 

till 500 000 tabletter och 20 000 ampuller i och 

med det nya moduset. Med 4-6 resor per år tjänade 

Tomas mycket pengar. Och allt Tomas tog in kunde 

han sälja – efterfrågan var det inget fel på. 

+ forts s 61 


59

Det var när man började utnyttja den reguljära lastbilstrafiken som den riktiga storskaliga smugglingen tog form. 

Den kriminella organisationen 

När Tomas skulle köpa in ett nytt parti växlades pengar 

till euro eller till lokal valuta. Inköpspengarna togs 

ut eller växlades av någon utanför den kriminella organisationen. 

Dopingpreparaten beställdes via fax/mail/ 

telefon i god tid, själva köpet fick inte ta för lång tid, 

det innebar en ökad säkerhetsrisk. När allt var klart 

åkte Tomas ner till Spanien och genomförde köpet. 

Steroiderna smugglades sedan till Tyskland i lastbil. 

Från Tyskland tog en annan lastbilschaufför över och 

körde till Norge. Lastbilsmoduset var mycket säkert 

och bra. Chaufförerna körde i reguljärtrafik med fisk 

från Norge till Holland och lastades med blommor och 

frukt på returresan. De stoppades sällan eller aldrig för 

kontroller. I Norge hade Tomas 5-6 centralt placerade 

mellanhänder som hämtade sin andel av sändningen. 

”Bra” kunder kunde till och med få sin andel postad 

till sig. Betalningen skedde med cash eller på kredit, 

varav det senare naturligtvis var dyrare. 

Och eftersom det gick så bra blev Tomas mer och 

mer självsäker. Snart lierade han sig med andra narkotikasmugglare 

och sändningarna bestod snart även av 

andra preparat - kokain, amfetamin etc. När Tomas 

började med steroider tänkte han: ”Jag ska aldrig börja 

med narkotika.” När han ändå gjorde det försökte han 

distansera sig från det mentalt. ”Det syntes ju inte på 

pengarna om de kom från kokain eller steroider, tänkte 

han.” 

Tomas goda kontaktnät gjorde det enkelt för 

honom att få tag i ”rätt” lastbilschaufförer och för 

en smugglingsresa med anabola steroider tjänade de 

ca 20-30 000 NOK. Om lasten även innehöll annat 

än anabola, exempelvis kokain eller amfetamin, fick 

chaufförerna mer betalt. Men i ärlighetens namn var 

inte chaufförerna alltid medvetna om vad de fraktade. 

Tomas transportansvarige kunde ibland ”glömma” att 

tala om för chauffören att det förutom anabola fanns 

4 kg kokain med i lasten… Att chauffören skulle hålla 

tyst om de åkte fast var självklart. ”De som kör ska 

hålla käft! Annars kan man lika gärna köra själv, resonerade 

Tomas.” Efter ett tag kunde pålitliga chaufförer 

få lov att rekrytera sina kollegor och få en större del 

av vinsten. 

kunderna och pengarna 

Tomas träffade många av sina kunder på gym och 

inom kampsports- eller dörrvaktsmiljön. Kunder, som 

i början bara ville ha anabola steroider och eventuellt 

även amfetamin och efedrin, blev med tiden intresserade 

av att köpa annat också. Kokain, GHB, Rohypnol, 

Valium mm. Ju mer trendig träningskulturen blev 

desto fler blev de potentiella kunderna. Träningsmiljön 

innebar att det var socialt accepterat att använda exempelvis 

bantningspiller, medicin för ökad lungkapacitet 

och Tomas tog in alla möjliga preparat som han kunde 

tjäna pengar på. Kundkretsen tredubblades och Tomas 

sålde även till många kvinnor. ”Vanliga” kvinnor som 

tog bantningspiller visste kanske inte att vad de egentligen 

knaprade på var amfetamin. Dock var det helt tabu 

att sälja till tonåringar. Mitt i all galenskap fanns ändå 

någon sorts moral. 

När Tomas ska spekulera i omsättningen på hans 

kriminella verksamhet är han något tveksam. Bara 

på steroider omsatte han omkring 4 miljoner NOK. 

Kokainet omsatte naturligtvis betydligt mer, men 

Tomas påpekar att det var många aktörer som skulle 

dela på pengarna. Och om någon last beslagtogs skulle 

de satsade pengarna ersättas. Tomas drevs helt av den 

ekonomiska vinningen som det kriminella livet gav. 

Det var mycket och hårt arbete som krävdes så det var 

inte helt lättförtjänta pengar. Han skulle sluta snart 

tänkte han. Han skulle bara tjäna så och så mycket 

pengar… Eller hålla på ett år till… Eller… Men han 

hann aldrig sluta. n 


61

professorn som gick vilse 

reflektioner från en föreläsning om cannabis 

t e x t o c h foto: l e n n a r t k a r l s s o n 

När jag tillsammans, med SNPF:s styrelse och delar av redaktionen, hade förmånen att 

besöka NNPF-konferensen i Ålesund, fastnade jag direkt för en föreläsning av professorn 

Willy Pedersen med det ganska anonyma arbetsnamnet ”Hasj - Det viktigste illegale 

rusmiddlet”. Jag kunde knappast ana att denna föreläsning skulle vara bland det mest 

anmärkningsvärda som jag som polis upplevt i konferenssammanhang. 

Cannabis är farligt 

Willy Pedersen är forskare och professor i sociologi 

vid universitetet i Oslo. I Norge är Pedersen ett ansett 

namn och har bedrivit forskning på bland annat cannabis 

i 30 års tid. 

Han har ansetts vara en av de forskare som bedrivit 

seriös forskning på området och som en logisk följd av 

sina egna forskningsresultat därigenom varit motståndare 

till cannabis. 

I föreläsningens inledning finns det inget som tyder 

på att denna föreläsning kommer att skilja sig från liknande 

jag har hört under åren. Enda skillnaden är att 

jag tycker mig ana att Pedersen ser lite mer ansträngd 

ut än genomsnittsföreläsaren. De poliser som sitter 

som åhörare ser möjligen också lite mera taggade ut. I 

inledningen förklarar Pedersen att han ska presentera 

lite av sin forskning och mot slutet också ge uttryck för 

sina åsikter på området. 

Han börjar med att ge en historisk tillbakablick. 

Han beskriver hur haschet fick sitt fäste i Norge i 

samband med hippierörelsen och sammankomsterna 

i slottsparken 1967. Han refererar till hasch som en 

drog som är starkt förknippad med subkulturella 

strömningar i samhället. 68-rörelsen, som var politiskt 

oppositionell, gav haschet en särskild status. Det talades 

om att revolutionen skulle komma inifrån. Han 

fortsätter sedan på samma spår och utvidgar sitt resonemang 

om att haschet kom att få tydliga kopplingar 

till viss musik och vissa kulturer där han bland annat 

nämner Indien och Jamaica. Slutsatsen i hans inledande 

resonemang är att cannabis är en drog som är omgiven 

av ett stort mått av mystik. ”Om man vill nå framgång 


i bekämpande av cannabis så måste man avmystifiera 

drogen”. Så här långt finns inte mycket kontroversiellt 

i Pedersens forskning. 

Föreläsningen fortsätter sedan med att han presenterar 

siffror som han uppnått i sina egna studier. Han 

har studerat norska ungdomar i åldern 15-25 år och 

hur många av dessa som någon gång har provat cannabis. 

Det skiljer ett antal procentenheter mellan Oslo 

och övriga Norge. Tittar man på Oslo över tid så är 

de ungefärliga talen att ca 20 procent av ungdomarna 

någon gång har provat cannabis. Toppnoteringen är 

ca 25 procent. I övriga Norge är talen lägre. 15 procent 

har provat någon gång medan toppnoteringen är 

ca 20 procent. Pedersen uppger att han fick en känsla 

under sina studier. Siffrorna skulle förändras om man 

utökade målgruppen. I en mer begränsad studie på 

Osloregionen flyttade man fram målgruppens ålder till 

28 år. Resultatet blev nedslående. 55 till 60 procent av 

dessa har någon gång provat cannabis. 

Vad är det då som påverkar och är orsakerna till 

bruk av cannabis i det norska samhället? Pedersen 

menar att hans studier inte har kunnat hitta några 

kopplingar till exempelvis arbetslöshet eller annan 

social och ekonomisk utsatthet. Istället är det resultatet 

av breda sociokulturella strömningar. Han har gjort ett 

diagram på statistik gjord mellan 1992 och 2007. Han 

har sedan jämfört detta diagram med ett diagram gjort 

på amerikanska studier under samma tidsperiod. Även 

om nivåerna skiljer sig avsevärt så är kurvorna nästan 

identiska. Slutsatsen är att strömningar i bland annat 

populärkultur påverkar konsumtionsmönstret.

Många upprörda åhörare ville diskutera med Willy Pedersen efter föreläsningen. 

olika risk- och brukargrupper 

Pedersen refererar även till sin forskning när han på 

ett eget sätt riskklassificerar ungdomar. Han delar in 

ungdomar i tre schablongrupper. Den första gruppen 

definierar han med termen traditionellt engagemang, 

”elevrådsordföranden”. Grupp nummer två kallar 

han för oppositionellt engagemang, ”husockupanten”. 

Grupp tre benämner han som ungdomar med psykosociala 

problem, ”den sårbare”. Han delar därefter in 

brukare av cannabis i två kategorier, kraftiga brukare 

och engångsanvändare. Engångsanvändare finns både 

i grupp ett och två men sällan hos grupp tre. Kraftiga 

brukare finns bara i grupp två och tre. 

Han kopplar återigen på temat musik och klassificerar 

cannabistolerans inom olika musikstilar. 

Ungdomar som lyssnar på popmusik av typen Aqua, 

A-ha eller Westlife är mindre benägna att röka cannabis. 

Ungdomar som lyssnar på reggae och experimentell 

musik löper högre risk. Han säger sedan lite 

skämtsamt att man kan titta på idolplanscherna på 

pojkrummet och att detta förmodligen är lika säkert 

som ett urinprov. 

Vem är då den typiske haschmissbrukaren? Enligt 

Pedersen så är han en man, ca 30 år, bor i Oslo, har 

dålig mental hälsa och hade svårigheter att klara av 

skolan. I denna åsikt så slår Pedersen också fast att 

”det finns inget glamoröst över en 30-årig haschmissbrukare. 

Detta är ett fastställande att cannabis är 

farligt” 

kollegan får puls 

I den avslutande faktadelen av föreläsningen fokuserar 

Pedersen på sina studier av gatuförsäljningen av hasch 

vid Akerselva i Oslo. Sakta men säkert märker man nu 

hur föreläsningen börjar gå mot en mer åsiktsorienterad 

fas. Där Pedersen tidigare presenterat bakgrundsfakta 

så börjar han allt oftare hänvisa till en avhandling 

som han skrivit i bokform, ”Dealing at the river”. 

Han talar om att det är en stor myt att man tjänar stora 

pengar som gatuförsäljare. Däremot måste man vara 

en skicklig yrkesman för att vara en bra gatuförsäljare, 

”High competence”. Och ju skickligare man blir desto 

mer beroende blir man av sin skicklighet, ”High dependency”. 

Haschförsäljningen i Oslo domineras av unga 

män med afrikanskt ursprung. Pedersen menar att det 

finns inslag av ”keeping the culture together” som styr 

detta. Han avslutar med att han har den bestämda 

uppfattningen att priser på cannabis inte har någon 

påverkan på efterfrågan och bruk. Han slår också fast 

att den illegala cannabismarknaden är en inkörsport 

för tyngre droger. Att cannabisköparna tvingas expo- 


65

neras för dessa droger och att säljarna tvingas djupare 

in i kriminalitet genom att sälja dessa droger. Han 

sveper snabbt förbi ett konstaterande att den illegala 

cannabishandeln tankar upp brottsligheten och en tung 

illegal ekonomi. 

Nu börjar det hela bli riktigt intressant. Pedersen 

försöker sig nu på att förklara varför han en vecka 

innan denna föreläsning gått ut offentligt i Aftenposten 

och förklarat att han under trettio års tid har haft fel 

om cannabis. Artikeln publicerades under namnet 

”Jag har tagit fel om cannabis”. Pedersen menar att 

man nu på allvar måste överväga att avkriminalisera 

och legalisera cannabis i Norge. Jag sneglar lite roat 

på min redaktionskollega Jessica som är röd om kinderna. 

”Jag får puls”, väser hon fram. Pedersen försöker 

nu lista sina argument till varför han har ändrat 

ståndpunkt. Jag tittar mig omkring och upptäcker att 

det är betydligt fler åhörare än Jessica som har fått 

puls. Pedersens argument är inga andra än de gamla 

klassiska som legaliseringsförespråkare använt under 

många år. Han vill inte att vi ska stigmatisera vanliga 

användare genom att straffa dem. Han vill ta bort 

födkroken för aktörerna på den illegala marknaden 

genom att sälja cannabis på apotek. Han vill tillåta 

cannabis för medicinskt bruk. Han vill förhindra att 

farlig cannabis med stark THC halt ska komma ut på 

marknaden genom att sälja den svagare (mer ofarliga?) 

cannabisen på apoteket. 

När föreläsningen börjar lida mot sitt slut så verkar 

det som den första chocken har lagt sig hos åhörarna. 

Hur kan denna högt ansedda forskare på området ha 

svängt så totalt? Hur kan han stå och argumentera mot 

sin egen forskning? Nu börjar det snabbt formuleras 

frågor till Pedersen. ”Tror du på allvar att den illegala 

marknaden kommer att försvinna om vi säljer hasch 

på apoteket?” Pedersen, svävar på svaret. En annan 

åhörare påpekar att Pedersens forskning har visat på 

riskerna med att en ökad exponering av cannabis ökar 

användandet. ”Tror du då inte att en ökning av den 

totala mängden hasch såväl legal som illegal innebär 

att vi får fler som röker hasch?” Pedersen står svarslös 

på den frågan. Tiden för föreläsningen är slut och 

man kan kanske påstå att Pedersen räddas av ringdomaren. 

Men för många åhörare är matchen inte slut. 

Diskussionen förs nu framme vid podiet av sammanbitna 

narkotikabekämpare. Till sist tvingas dock alla inse 

att tiden har runnit ut. Frustrationen är påtaglig hos de 

åhörare som inte har fått sina frågor besvarade. 

Modigt men ogenomtänkt 

När föreläsningen har avslutats kliver jag ut ur salen. 

Jag har svårt att samla tankarna. Det blir väldigt många 

intryck som ska sorteras. Jag bestämmer mig för att 

bästa sättet att rensa huvudet är med hjälp av fysisk 

aktivitet. Jag tar på mina löparkläder och springer de 

drygt 500 trappstegen upp till fjällstugan som bjuder 

en fantastisk utsikt över Ålesund. Väl uppe på toppen 

så klarnar såväl vädret som mina tankar. 

Man måste ge Willy Pedersen respekt för att han 

vågar ställa sig upp inför så många narkotikapoliser 


och stå för sina nyvunna åsikter. Samtidigt är det oansvarigt 

på gränsen till idiotiskt, att han inte har tänkt 

igenom sin ståndpunkt på ett tydligare sätt. Pedersen 

betonar vid ett tillfälle att även forskare har rätt till en 

åsikt. Självklart är det så. Men forskare har också ett 

särskilt ansvar. För många utgör de en auktoritet och i 

den offentliga debatten uppfattas de oftast som objektiva. 

För mig är det en gåta hur Pedersen kan sabla 

ned den egna forskning som han hållit på med i 30 år. 

Hans nya åsikter går ju i många stycken rakt emot de 

forskningsresultat han presenterar. Man undrar ju vad 

som har hänt. Har Pedersen fått någon kris och känner 

att han måste fram i rampljuset? Han kanske själv har 

påverkats av de breda sociokulturella strömningar han 

nämnde innan och vill vara en professor i tiden? Har 

han låtit sig påverkas av narkotikaliberala kollegor? 

Jag kommer att tänka på Nils Bejerots teorier om narkotikans 

smittsamhet. Kan det vara så enkelt som att 

tankesätt om och attityder till narkotika smittar också. 

Pedersen har ju under många år jobbat nära och studerat 

haschrökare. Har deras liberala och drogförhärligande 

attityder till slut bitit sig fast? Professorn kanske 

bara har haft en lång inkubationstid. 

Man kan naturligtvis raljera lite skämtsamt men det 

finns också en allvarlig sida av det hela. Om en forskare 

som Willy Pedersen går ut på det sätt som han gör, 

är han då medveten om vad han sätter igång? Och om 

han nu är så övertygad, borde han inte ha underbyggt 

sin argumentation lite bättre. Många av de norska kollegor 

som jag senare talar med påpekar att Pedersen i 

sina studier har en hel del faktafel. Bland annat är han 

helt ute och cyklar när det gäller priserna på cannabis 

och möjligheterna till förtjänst vid försäljning på gatan. 

Minst sagt oansvarigt. Om du ska argumentera för din 

sak så se till att bygga dina argument på fakta. 

Min förhoppning är att Pedersens nya åsikter endast 

är resultatet av en akademisk tankevurpa. Att han får 

tid till reflektion och tillräckligt mycket mothugg så att 

han återigen kan se objektivt på sin egen forskning. Då 

kanske han kan hitta tillbaks och slipper vara en vilsen 

professor. n 

polisen storsatsar mot 

cannabis i stockholm 

Polisen i Stockholm, Söderort, satsar nu stort mot 

det utbredda missbruket av cannabis bland ungdomar. 

Hemmaodling av högpotent marijuana blir 

också allt vanligare och nu ska polisen, socialtjänsten 

och akutmottagningen på Maria Ungdom göra 

något tillsammans åt problemet. 

Under en tid ska alla Söderorts poliser i yttre 

tjänst vara inblandade i Operation Gåsen, som 

insatsen kallas. De cannabismissbrukare man träffar 

på förs till den speciella polisstationen på Maria 

Ungdom för behandling. Socialtjänsten kopplas 

också in direkt. 

Man hoppas på kort sikt att ett 100-tal ungdomar 

ska motiveras för vård genom operationen. 

GH

obama och 

narkotikapolitiken 

Vad man än har för åsikter om USA kan vi alla vara överens om att trender uppstår där. 

Då menar jag inte bara inom populärkultur som film, tv och musik utan mer djuplodande 

vanor som konsumtionsmönster, politisk kultur, forskning osv. Och naturligtvis är inte alla 

trender bra och önskvärda även om många är det. Narkotikamissbruket i sin moderna form 

etablerade sig i USA långt innan det blev vanligt på vår sida Atlanten. Just i vårt land var 

vi sällsynt snabba på att haka på trenden jämfört med andra europeiska länder – i och för 

sig inte mycket att skryta om. 

När Barack Obama tog plats i Vita Huset var det 

många knarkliberaler i USA som hoppades att han 

skulle vrida om narkotikapolitiken i deras riktning; 

avkriminalisering (som väl egentligen är ett annat ord 

för legalisering) av cannabis är fokus nr ett för de här 

grupperna. 

Frågan om ”medicinsk” marijuana flöt upp till ytan 

ganska omedelbart och är sannerligen inte lätthanterlig 

för den nye presidenten. Till dags dato har 13 delstater 

infört lagar som gör det möjligt för invånarna att 

röka marijuana som ”medicin”, vilket är helt absurt. 

Inte i några andra sammanhang ordinerar läkare sina 

patienter att inandas röken från brinnande löv. Man 

skulle kunna likna detta vid att kommunfullmäktige i 

Stockholm röstar igenom en förordning som ”godkänner” 

en medicin som Läkemedelsverket inte vill registrera 

av vetenskapliga skäl. 

Obama-administrationen har nyligen bestämt att 

federala poliser inte ska arbeta för att lagföra de 

”patienter” som röker marijuana på läkares rekommendation 

(Obs! det handlar inte om att läkarna skriver 

ut några recept) i de 13 delstaterna. Är detta ett steg 

mot legalisering av marijuana? Jag tror inte det. 

Som sin nye drogtsar har Obama utsett en polischef 

från Seattle, Gil Kerlikowske. Att utse en polis är ett 

budskap i sig, istället för en läkare, en sociolog eller 

en ekonom. Kerlikowske kommer dessutom att arbeta 

direkt under vice president Joe Biden, som under sin 

långa tid i senaten återkommande engagerat sig för en 

restriktiv linje i narkotikapolitiken. 

Gil Kerlikowske har som svar på frågan om hur han 

ser på att legalisera cannabis sagt: ”det ordet ingår 

inte i presidentens vokabulär och inte heller i min”. 

Han har också sagt att han inte alls stöder idén om att 

delstaterna röstar om ”medicinsk” marijuana och att 

inte åtala ”patienterna” ska nog ses mer som en taktisk 

manöver än som en eftergift. 

Per Johansson 

Generalsekreterare RNS 

krönika 

Tidigt nästa år ska president Obama presentera sin 

egen narkotikapolitik. Tydligt är att han vill bort från 

begreppet ”war on drugs”. I Mexiko sa presidenten att 

USA måste ta sitt eget ansvar och minska efterfrågan 

på narkotika på hemmaplan. Mycket talar för att centralt 

i den nya politiken blir att få rättsväsendet och 

narkomanvården att samarbeta mer. Det vill säga att 

folk döms till vård istället för till fängelse. Redan idag 

är ungefär hälften av alla som får någon form av narkomanvård 

i USA där på grund av rättsväsendet. 

De som hoppas att Obama ska göra det juridiskt 

riskfritt att röka på eller använda narkotika i största 

allmänhet kommer med allra största sannolikhet bli 

rejält besvikna. Den som lever får se. n 


69

En cannabisrökares bekännelser 

t e x t: l e n n a r t k a r l s s o n 

De flesta av oss vet att narkotikabrott är ett upptäcktsbrott. Men det finns undantag 

som bekräftar regeln. Den här berättelsen ska handla om ett sällsynt undantag. 

Jag vill anmäla mig själv 

I slutet av juli 2009 utspelar sig en ovanlig händelse på 

Södermalms polisstation i Stockholm. 

I polisstationens reception sitter en mycket förvånad 

polis. På andra sidan receptionsdisken står Joakim 

och säger ”Hej jag vill anmäla mig själv för narkotikabrott”. 

Polisens förvåning blir inte mindre när 

Joakim plockar upp tretton stycken prydligt förpackade 

5-grams påsar innehållande marijuana. Joakim 

berättar utan att blinka att han har odlat marijuanan 

hemma i sin lägenhet och att det finns mer marijuana 

där. Den marijuana som han har odlat har dels varit 

avsedd för eget bruk men även för försäljning. För att 

understryka sitt engagemang så säger Joakim att han 

rökt av sin marijuana så sent som föregående dag. 

Joakim blir gripen, något som han ställer sig mycket 

positiv till. Husrannsakan genomförs i Joakims lägenhet. 

Där tas mer marijuana i beslag tillsammans med 

den utrustning som Joakim har använt när han odlat 

marijuanan. 24:8 förhöret tar en minut att genomföra. 

Joakim delges misstanke och svarar kort och koncist 

att han erkänner brott. 

Ett knippe cannabisväxter som Joakim själv odlat i 

sin lägenhet. 


Marijuana ska legaliseras 

Joakim blir anhållen. I nästkommande förhör så 

utvecklar han och motiverar sitt agerande. Han berättar 

att han under de senaste fyra åren har provat alla 

typer av narkotika. Han har dock i huvudsak och den 

senaste tiden uteslutande använt marijuana. Skälet till 

att han anmält sig själv är att han vill protestera mot 

den svenska narkotikalagstiftningen. Han anser att 

lagstiftningen är felaktig. Att han har odlat, sålt, innehaft 

och brukat marijuana är något som enligt Joakim 

inte bör anses som ett brott. Marijuana ska legaliseras, 

framförallt för medicinskt bruk. 

Han berättar detaljerat om hur han har gått till 

väga. Fröerna som han har använt är beställda från 

Holland. När det kommer till de obligatoriska frågorna 

om beslaget så är Joakims inställning glasklar. Han 

gör anspråk på allt. Han får därefter frågan om han 

kommer att fortsätta odla om han blir släppt. Joakim 

svarar att det knappast är troligt. Han vill nu avvakta 

utgången av detta ärende. Åklagaren finner anledning 

att tro på Joakim. Han är inte tidigare dömd för något 

brott. Joakim släpps fri i avvaktan på rättegång. 

ted goldberg har inspirerat 

Det är dagen för rättegången. Jag sitter i rättssalen och 

hör åklagaren läsa upp gärningsbeskrivningen. Joakim 

sköter sitt eget försvar. Rättens ledamöter ser ut som 

om de inte riktigt vet vad de ska tro. Joakim erkänner 

allt som åklagaren lägger honom till last. 

Åklagaren genomför sin slutplädering och hänvisar 

till gängse praxis och den tabell som finns avseende 

dessa brott. Åklagaren menar också att avsikten och 

motivet att vilja legalisera ska ses som en försvårande 

omständighet. Åklagaren yrkar på fängelse. Joakim 

genomför sin slutplädering. Nu verkar den tidigare 

mycket självsäkre unge mannen plötsligt bli osäker. 

Han tycks inte riktigt längre vara övertygad om det 

förnuftiga i sitt handlande. Hans argumentation känns 

förvirrad. Det enda konkreta han kan presentera är 

en åsikt om att alkohol och tobak är lika farligt som 

cannabis. Rätten tar en paus för att senare meddela 

domen. 

tio månaders fängelse för narkotikabrott 

Jag passar på att intervjua Joakim i pausen. Han känns

forcerat övertygad i sin uppfattning. Jag kan inte 

motstå att testa honom med några argument. När vi 

diskuterar så visar det sig att hans argument inte är särskilt 

grundmurade. Vi pratar om medicinsk marijuana. 

Joakim vet med säkerhet att marijuanan är smärtlindrande, 

bra för de som lider av multipel skleros samt 

i vissa fall hämmar cancertumörers tillväxt. När jag 

frågar honom varför inte läkemedelsindustrin har tagit 

fasta på detta så ser han lite vilsen ut. Vi resonerar om 

cannabis i förhållande till alkohol och tobak. Jag ställer 

frågan om varför Joakim vill införa ytterligare ett legalt 

rusmedel i samhället, räcker det inte med de två vi har? 

Joakim kan inte riktigt motivera detta heller. Jag frågar 

Joakim om hur han har kommit fram till sina åsikter. 

Han svarar då att Ted Goldberg har inspirerat honom 

genom sin avhandling samhället i narkotikan. 

Plötsligt hörs en röst i tingsrättens högtalarsystem. 

Dom avkunnas i sal 3. 

Rättens ordförande förkunnar domen, 10 månaders 

fängelse. Joakim ser oberörd ut, sånär som att han skakar 

oroligt på sina ben. Efter att domskälen lästs upp 

så lämnar parterna rättssalen. Jag följer med Joakim 

ut. Vi fortsätter pratstunden. Jag frågar hur det känns. 

Joakim svarar att han får ta konsekvenserna av sitt 

agerande. Han fortsätter sin argumentation och menar 

på att man inte ska stigmatisera cannabisrökare genom 

att straffa dem. Det borde i vart fall vara tillåtet att 

odla, inneha och bruka. Det här med att sälja tycker 

Joakim är mer komplicerat. Han tycker att det är en 

viss skillnad i vilket syfte man säljer. Om man bara 

säljer för vinnings skull så borde det vara förbjudet. 

Individens frihet är överordnad lagföring 

Jag frågar Joakim om han inte tror att det blir svårt 

för rättsystemet att göra gränsdragningar i ett sådant 

system. Han svarar då att man i vissa fall får räkna 

med utebliven lagföring, men att individens frihet är 

ett överordnat värde. Han menar vidare att cannabisrökare 

inte ska ses som kriminella utan snarare som 

offer. Man skall hjälpa och inte straffa. Jag frågar om 

Joakim ser sig själv som ett offer. Han ser fundersam 

ut men kommer till slut fram till att han inte är det. 

Plötsligt ser han väldigt ledsen ut. Framför mig sitter 

en ung man vars självsäkerhet känns som bortblåst. 

Jag förklarar för Joakim att jag undrar hur det kunde 

gå så här långt för honom. Jag frågar honom om inte 

han skulle ha uppskattat en vuxen hand på sin axel och 

någon som hade sagt åt honom att det här med droger 

inte är en bra väg. Han nickar tyst och förklarar att det 

här med att ta droger inte är något som han rekommenderar 

i grunden. 

Plötsligt känns det som om Joakims värld har rasat 

ihop. Han försöker att hålla skenet uppe. 

När vi har skiljts åt så får jag plötsligt känslan av 

att Joakim visst är ett offer. En vilsen ung man som 

har låtit alla legalitetsförespråkares argument sjunka 

in. Ansvarslösa debattörer som inte förstår att deras 

ord ger bränsle åt sårbara individers självdestruktiva 

beteende. Jag hoppas verkligen att Joakim använder 

sina 10 månader till att hitta sig själv igen. n 

Cannabis skadar 

Cannabismissbruket i Sverige ligger på en låg nivå 

i jämförelse med övriga Europa. Men, medan cannabismissbruket 

tenderar att minska i omvärlden, 

visar färska undersökningar att missbruket har ökat 

i Sverige bland unga män i åldrarna 16-29 år. I den 

gruppen uppger elva procent att de använt hasch eller 

marijuana senaste året. Tidigare har nivån varit mellan 

åtta och nio procent. 

En nyligen presenterad sammanställning av aktuell 

forskning visar än en gång att användning av cannabis 

är kopplat till en rad skaderisker. I kunskapsöversikten 

Skador av hasch och marijuana, som har gjorts av Jan 

Stenström, enhetschef på Folkhälsoinstitutet, framgår 

att särskilt tonåringar riskerar att få försämrad förmåga 

att tänka och lära in nya saker. Cannabisrökning 

kan också orsaka schizofreni och psykos och det är 

tonåringar som är särskilt utsatta för psykiatriska skador 

och sjukdomar. Innan hjärnan är fullt utvecklad är 

den också känsligare för påverkan av gifter som THC, 

den aktiva substansen i cannabis. Risken att skadas är 

också större ju tidigare debuten sker. 

tonåringar särskilt utsatta 

För människor med en benägenhet för psykiska störningar, 

kan cannabisrökning framkalla eller orsaka 

återfall i och försämra psykiska sjukdomar, särskilt 

schizofreni. 

Kunskapsöversikten fokuserar mycket på psykiska 

skador, eftersom cannabis ses som det narkotiska 

preparat som har störst benägenhet att orsaka eller 

framkalla skador på psyket. 

Men författaren till rapporten anser att avsnittet om 

Cannabisrökning under tonåren är skriftens viktigaste 

kapitel. Några av skälen är att cannabisrökning stör 

hormonbalansen för båda könen och cannabis fungerar 

också som inkörsport och stimulerar till övergång 

till andra illegala droger. 

Som tidigare nämnts är tonåringens omogna hjärna 

särskilt känslig och tar lättare skada 

En annan anledning, och en viktig anledning, till att 

ta rapporten om cannabisrökningens farlighet på allvar, 

är att hasch och i synnerhet marijuana, är betydligt 

starkare numera än det var för bara några år sedan. 

Den inhemska odlingen av starkt marijuana ökar och 

Sverige anses ha blivit självförsörjande. n 


73

Boktips 

EN Bra Dag att Dö 

En bra dag att dö är en uppföljare till ”Handel med 

döden” av samma författare. 

Expolisen och massmördaren Dennis Milne lever 

nu på Filippinerna under ett annat namn och försörjer 

sig fortfarande som yrkesmördare. Under ett uppdrag 

snubblar han över en ledtråd som har med mordet på 

en av hans tidigare kollegor att göra. 

Milnes återvänder till ett kallt och fientligt London 

och även om hans f.d. kollegor inte vet att han är tillbaka 

så finns det andra som vet. 

Hämndlysten och fast besluten att skipa rättvisa 

tar Milnes upp jakten på sanningen och snart är historien 

lika blodig som den förra. En blodig jakt som 

dessutom leder till en mörk hemlighet, som är länkad 

till hans eget dunkla förflutna. Sanningen är svart och 

plågsam. 

Som omväxling till våldsscenerna får man långsamt 

reda på hur det ligger till med mordet på kollegan och 

varför det utfördes. Milne reflekterar ibland över om 

det är rätt av honom att döda och läsaren övertygas om 

att han bara dödar människor som förtjänar det. 

Boken är en frisk fläkt bland deckare, lättläst och 

underhållande. 

Författaren Simon Kernick är född 1966 och bakom 

hans böcker ligger en grundlig research och han har 

hyllats av en enhällig kritikerkår för sina verklighetstrogna 

skildringar av brittiskt polisarbete. 

Författare: Simon Kernick 

Pocketförlaget 

Recension: Åsa Dahlberg 


grundläggande kriminalteknik 

Den tekniska bevisningen har blivit allt viktigare i 

brottmålsutredningar och kan också ha stor och ibland 

avgörande betydelse för utgången av ett mål i domstol. 

Kriminalteknik är därför ett ämnesområde som alla 

poliser, och även tullare som arbetar med spaning och 

utredning, bör ha grundläggande kunskaper om. 

Kriminalteknik spänner över ett stort område och 

nu har det kommit en ny och unik bok med titeln 

Grundläggande kriminalteknik. Författarna Jan Olsson 

och Thomas Kupper har tillsammans drygt 80 års 

erfarenhet av polisarbete i allmänhet och kriminalteknik 

i synnerhet. Boken utgår från svenska förhållanden 

och svensk lagstiftning och följer läroplanen vid 

Polishögskolan och polisutbildningen i Växjö. 

Förutom de klassiska kriminaltekniska avsnitten om 

fingeravtryck, verktygsspår, skospår med mera, är en 

stor del av boken rent allmänbildande. Man behöver 

sannerligen inte vara brottsutredare eller tekniker för 

att ha stor behållning av att läsa kapitlen om fotografering, 

digital bildbehandling och även avsnitten om 

skjutvapen och stöldskydd. Här finns mycket bra och 

allmänt nyttig kunskap att ta till sig. 

Den här typen av böcker brukar inte komma ut 

särskilt ofta. I Grundläggande kriminalteknik finns de 

moderna teknikerna och kunskaperna beskrivna och 

det är detta som gör boken unik. 

Författare: Jan Olsson och Thomas Kupper 

Jure förlag 

Recension: Gunnar Hermansson

Böcker som kan beställas från sNpf:s hemsida www.snpf.org 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 10.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor 

ger en detaljerad bild av 

det aktuella svenska missbrukspanoramat. 

För ett 

hundratal aktuella droger 

beskrivs deras sammansättning,missbruksmönster, 

ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. 

I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med 

missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett 

hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, 

missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga 

ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska 

och medicinska termer. 

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 350.000 

exemplar. Skriften har fått omfattande användning i 

utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete 

inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska 

och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 

anabola 

androgena 

steroider 

Upplaga 1.1 

Boktips 

Missbruk av anabola 

androgena steroider, 

AAS, och tillgången på 

dessa preparat på den 

illegala marknaden har 

flerdubblats på tio år. 

AAS-missbrukare belastar 

sjukvården eftersom de 

kräver behandling för de psykiska och fysiska skador 

som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas 

eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat 

till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats 

till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas 

med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt 

många. 

Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information 

är stor och författarna till boken Mandom, mod 

och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift 

i A4-format, som på ett okomplicerat språk 

och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur 

alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i 

alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper 

i ämnet. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 

Gunnar Hermansson 

Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till 

missbruk av anabola steroider 

ökar. Sambandet mellan 

AAS-missbruk och våld är ett 

vedertaget faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal 

marknad av anabola steroider noterats och samhällets 

motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 


77

stIpENDIErUtaN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet 

att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast den 

1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater 

och namnen tillkännages på SNPF:s årliga 

utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga 

utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos 

nordisk PTN-sambandsman i Europa. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium 

till Årets Nykomling 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort in- 

tresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning kryss 3-09 

Vi tackar såväl gamla som nya krysslösare för era 

insända bidrag. Denna gång har följande fem en dubbel 

trisslott att se fram emot. 

Grattis till 

Linda Amberntsson, JÖNKÖPING 

Lars Norberg, SPÅNGA 

Pär Jirhall, KALMAR 

Leif Andersson, GRANGÄRDE 

Jan och Eva Nordqvist, SUNNE 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser 

inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

kryss 4-09 


Lösningar skall senast den 6 februari 2010 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. 

Namn och adress: .............................................................................................

TEMA: Droger och sex - Svenska Narkotikapolisföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?