ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-10-04
7
ATT FÖREBYGGA NYTT INSJUKNANDE I STROKE
Ett insjuknande i stroke innebär en kraftigt ökad risk att drabbas av nytt stroke i framtiden, vilket
givetvis innebär att förebyggande åtgärder är mycket angelägna både på kort och på lång sikt. Den
genomsnittliga risken för ett återinsjuknande är 6 % per år, men det finns vissa typer av stroke där
risken är avsevärt större. Efter stroke är också risken att drabbas av någon annan kärlsjukdom, främst
hjärtinfarkt, klart ökad. Fortsatt behandling av riskfaktorer är lika angelägen efter som före ett
insjuknande i stroke.
Vid hjärninfarkt (och TIA) är behandling med trombocythammande läkemedel basterapi. Vanligast
används acetylsalicylsyra (Trombyl®) i låg dos: den blodproppsförebyggande effekten uppnås vid en
bråkdel av den dos som behövs for smärtstillning. Nya studier har visat att acetylsalicylsyra i
kombination med en annan trombocythammare (dipyridamol, Persanin®) har bättre effekt än enbart
acetylsalicylsyra. Acetylsalicylsyra och persantin finns också i kombinationstablett (Asasantin®). En
annan trombocythämmare, klopidogrel (Plavix®), används inom förebyggande strokebehandling främst
hos patienter som är överkänsliga mot acetylsalicylsyra.
Patienter med hjärninfarkt på grund av förmaksflimmer har nästan dubbelt så stor risk att återinsjukna
jämfört med den genomsnittlige patienten med stroke. Vid hjärninfarkt orsakat av förmaksflimmer har
studier visat att behandling med blodförtunnande läkemedel (warfarin, Waran®) är mycket effektivare
än behandling med trombocythämmare.
Patienter med hjärninfarkt (eller TIA) orsakat av en kraftig förträngning av den främre halspulsådern
(arteria carotis) har också en mycket hög risk att drabbas av stroke. Hos dessa patienter är behandling
med karotiskirurgi en mycket effektiv åtgärd: den förebyggande effekten på lång sikt är mycket större än
den lilla risk för komplikationer som finns i samband med ingreppet. Vid operationen gör man en
”sotning” av åderförkalknings-förträngningen i halspulsådern. Nyttan av operationen ökar med ökande
grad av förträngning liksom om operationen kan utföras utan onödig tidsfördröjning, helst inom 2
veckor efter symtomdebuten. Efter en karotisoperation fortsätter man givetvis med medicinsk
blodproppsförebyggande behandling och riskfaktorbehandling. Man har också studerat om angioplastik
(ballongvidgning med insättande av stent) på liknande sätt som vid kranskärlssjukdom kan vara ett
alternativ till sotningsoperation, men resultaten hittills har inte visat att angioplastik är lika bra.
Angioplastik är idag därför en andrahandsmetod hos personer där operation av någon anledning inte är
lämpligt.
Under de sista åren har möjligheterna att skydda mot ny stroke ytterligare förbättrats. Det har visat sig
att behandling med kolesterolsänkande läkemedel (statiner) minskar risken för nytt stroke med en
femtedel, och statiner ingår därför också nu i basbehandlingen av ischemiskt stroke och TIA. Därutöver
har det visat sig att blodtryckssänkning till stora flertalet patienter med stroke, även till dem som har
blodtryck som ligger inom normala nivåer, minskar risken att återinsjukna.