ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet
ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. 2010-10-04 3 Storkärlssjukdom Den främre halspulsådern (arteria carotis) är ett av de vanligaste ställena för åderförkalkning i kroppen (andra vanliga ställen är kranskärlen i hjärtat, stora kroppspulsådern (aorta), njurartärerna, och artärerna till benen). I anslutning till en förträngning av halspulsådern kan en blodpropp bildas och föras med blodet upp till hjärnan. Risken för att det bildas en blodpropp ökar med graden av förträngning av halspulsådern. Om blodproppen är liten kan den snabbt lösas upp av sig självt, och kanske bara ge TIA, men om blodproppen är större kan den orsaka allvarligt stroke. Ultraljudsundersökning av halspulsådrorna används som rutinmetod för att undersöka om en patient med hjärninfarkt (eller TIA) har en förträngning av den främre halspulsådern som bakomliggande orsak. Undersökningen är enkel att göra och ofarlig. Man kan också undersöka blodkärlen på halsen (och i hjärnan) med hjälp av datortomografi (DT) eller magnetresonanstomografi (MR). Småkärlssjukdom Vid småkärlssjukdom sker en tilltäppning av ett litet blodkärl i de centrala delarna av hjärnan. Dessa blodkärl är endast cirka ½ millimeter i diameter, och det skadade området i hjärnan är därför i regel litet (5-15 millimeter i diameter). Blodproppar på grund av småkärlssjukdom kallas också för lakunära infarkter (från lacune, franskt ord för ”hålrum”). Småkärlssjukdom ger strokesymtom genom att de långa banorna för kraft och känsel skadas i sitt förlopp i djupet av hjärnan. Nervfibrerna för kraft och känsel ligger här mycket tätt sammanpackade vilket förklarar att även en mycket liten blodpropp i detta område kan ge uttalade symtom. Lakunära infarkter ger upphov till nedsatt kraft eller känsel i den motsatta kroppshalvan till skadan, men små blodproppar i djupet av hjärnan påverkar inte språkförmågan eller synen. ORSAKER TILL HJÄRNBLÖDNING Hjärnblödning beror på att ett blodkärl inne i hjärnan brustit och givit en blödning. Andra termer som ibland används för att ange detta är intracerebralt hematom och hemorrhagi. Vid hjärnblödning läcker blod ut i hjärnvävnaden, vilket kan förstöra celler och nervbanor i det aktuella området. Detta leder till neurologiska symptom liknande de vid en hjärninfarkt, och vid en liten hjärnblödning går det inte att med vanlig klinisk undersökning fastställa om det är blödning eller infarkt – för detta krävs datortomografi. Om en hjärnblödning är större stiger trycket i skallen, vilket kan leda till att vakenheten sjunker (medvetslöshet), och i värsta fall att patienten dör. Den akuta dödligheten vid hjärnblödning är cirka 50 %, 5 gånger större än vid en hjärninfarkt. Ungefär hälften av alla hjärnblödningar är lokaliserade till de djupa delarna av hjärnan. Dessa blödningar beror i regel på att små blodkärl med försvagad kärlvägg, oftast på grund av högt blodtryck, brister. Blödningar som är ytligt lokaliserade i hjärnan kan också ha en liknande orsak, men ibland kan dessa blödningar bero på andra orsaker som kärlmissbildning. ORSAKER TILL SUBARACHNOIDALBLÖDNING Subaraknoidalblödning, eller ”hjärnhinneblödning”, beror oftast på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på undersidan av hjärnan brister. Aneurysmet utvecklas i regel i det tysta, och ger sig tillkänna först när det brister.
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges. Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum. 2010-10-04 4 Det mest typiska symtomet vid insjuknande i hjärnhinneblödning är plötsligt debuterande svår huvudvärk, med eller utan påverkan på medvetandet. I de flesta fall ses en subaraknoidalblödning på datortomografi, men om blödningen är liten kan denna undersökning vara normal. I dessa fall görs ett ryggmärgsvätskeprov för att säkert påvisa (eller utesluta) en subaraknoidalblödning. RISKFAKTORER Vi har idag mycket goda kunskaper kring vilka faktorer som är kopplade till ökad risk att insjukna i stroke. Till riskfaktorerna hör biologiska skillnader (ålder, kön), fysiologiska faktorer (blodtryck, förhöjt blodsocker/diabetes, vikt), livsstilsfaktorer (rökning, kostvanor, alkoholintag), sociala förhållanden (etnisk tillhörighet, ekonomiska förhållanden), och omgivningsfaktorer (klimat, temperatur). Till riskfaktorer räknas också andra symtom eller tecken på kärlsjukdom, till exempel kranskärlssjukdom och tidigare TIA eller stroke. Ur praktisk synvinkel är det naturligtvis viktigast att upptäcka de riskfaktorer som är möjliga att behandla och härigenom minska risken för stroke. Hjärninfarkt I ett befolkningsperspektiv intar fem riskfaktorer en särställning: o högt blodtryck o förmaksflimmer o diabetes o rökning o låg fysisk aktivitet Beräkningar har visat att nästan två tredjedelar av alla stroke kan tillskrivas dessa fem riskfaktorer, som alla är möjliga att påverka. Högt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för hjärninfarkt. Risken för stroke ökar med ökande blodtryck. Diabetes ökar risken för stroke, två gånger för män och tre gånger för kvinnor. Förmaksflimmer ökar risken för hjärninfarkt i genomsnitt fem gånger, men en del patienter med förmaksflimmer har ännu större risk. Rökning och låg fysisk aktivitet innebär minst två gånger ökad risk för stroke.
- Page 1 and 2: ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE
- Page 3: Figur 1. En blodpropp kan Bildas i
- Page 7 and 8: Allt material är skyddat genom upp
- Page 9: SAMMANFATTNING o De två huvudtyper
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.<br />
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.<br />
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.<br />
2010-10-04<br />
3<br />
Storkärlssjukdom<br />
Den främre halspulsådern (arteria carotis) är ett av de vanligaste ställena för åderförkalkning i kroppen<br />
(andra vanliga ställen är kranskärlen i hjärtat, stora kroppspulsådern (aorta), njurartärerna, och artärerna<br />
till benen). I anslutning till en förträngning av halspulsådern kan en blodpropp bildas och föras med<br />
blodet upp till hjärnan. Risken för att det bildas en blodpropp ökar med graden av förträngning av<br />
halspulsådern. Om blodproppen är liten kan den snabbt lösas upp av sig självt, och kanske bara ge TIA,<br />
men om blodproppen är större kan den orsaka allvarligt stroke. Ultraljudsundersökning av<br />
halspulsådrorna används som rutinmetod för att undersöka om en patient med hjärninfarkt (eller TIA)<br />
har en förträngning av den främre halspulsådern som bakomliggande orsak. Undersökningen är enkel<br />
att göra och ofarlig. Man kan också undersöka blodkärlen på halsen (och i hjärnan) med hjälp av<br />
datortomografi (DT) eller magnetresonanstomografi (MR).<br />
Småkärlssjukdom<br />
Vid småkärlssjukdom sker en tilltäppning av ett litet blodkärl i de centrala delarna av hjärnan. Dessa<br />
blodkärl är endast cirka ½ millimeter i diameter, och det skadade området i hjärnan är därför i regel litet<br />
(5-15 millimeter i diameter). Blodproppar på grund av småkärlssjukdom kallas också för lakunära<br />
infarkter (från lacune, franskt ord för ”hålrum”). Småkärlssjukdom ger strokesymtom genom att de långa<br />
banorna för kraft och känsel skadas i sitt förlopp i djupet av hjärnan. Nervfibrerna för kraft och känsel<br />
ligger här mycket tätt sammanpackade vilket förklarar att även en mycket liten blodpropp i detta<br />
område kan ge uttalade symtom. Lakunära infarkter ger upphov till nedsatt kraft eller känsel i den<br />
motsatta kroppshalvan till skadan, men små blodproppar i djupet av hjärnan påverkar inte<br />
språkförmågan eller synen.<br />
<strong>ORSAKER</strong> <strong>TILL</strong> HJÄRNBLÖDNING<br />
Hjärnblödning beror på att ett blodkärl inne i hjärnan brustit och givit en blödning. Andra termer som<br />
ibland används för att ange detta är intracerebralt hematom och hemorrhagi. Vid hjärnblödning läcker blod ut<br />
i hjärnvävnaden, vilket kan förstöra celler och nervbanor i det aktuella området. Detta leder till<br />
neurologiska symptom liknande de vid en hjärninfarkt, och vid en liten hjärnblödning går det inte att<br />
med vanlig klinisk undersökning fastställa om det är blödning eller infarkt – för detta krävs<br />
datortomografi. Om en hjärnblödning är större stiger trycket i skallen, vilket kan leda till att vakenheten<br />
sjunker (medvetslöshet), och i värsta fall att patienten dör. Den akuta dödligheten vid hjärnblödning är<br />
cirka 50 %, 5 gånger större än vid en hjärninfarkt.<br />
Ungefär hälften av alla hjärnblödningar är lokaliserade till de djupa delarna av hjärnan. Dessa blödningar<br />
beror i regel på att små blodkärl med försvagad kärlvägg, oftast på grund av högt blodtryck, brister.<br />
Blödningar som är ytligt lokaliserade i hjärnan kan också ha en liknande orsak, men ibland kan dessa<br />
blödningar bero på andra orsaker som kärlmissbildning.<br />
<strong>ORSAKER</strong> <strong>TILL</strong> SUBARACHNOIDALBLÖDNING<br />
Subaraknoidalblödning, eller ”hjärnhinneblödning”, beror oftast på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på<br />
undersidan av hjärnan brister. Aneurysmet utvecklas i regel i det tysta, och ger sig tillkänna först när det<br />
brister.
Change language