ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-10-04
1
STROKE – HJÄRNINFARKT OCH HJÄRNBLÖDNING
Stroke, eller slaganfall, är en gemensam term för blodproppar och blödningar i hjärnan. Vid
hjärninfarkt, som svarar för 85 % av alla stroke, blir en del av hjärnan skadad på grund av nedsatt
blodcirkulation (ischemi). I definitionen av stroke ingår att symtomen skall stå kvar längre än 24 timmar.
En liten blodpropp i hjärnan som snabbt löses upp kan ge strokesymtom som går över snabbare, oftast
inom några minuter. Detta kallas för TIA, en förkortning av transitoriska ischemiska attacker. TIA är en
viktig förvarning till stroke och behöver utredas och behandlas snabbt (se avsnitt Transitorisk ischemisk
attack (TIA) i Vårdalinstitutets tematiska rum om stroke). .
Hjärnblödning beror på att ett blodkärl inne i hjärnan brister. Ungefär vart tionde stroke beror på en
blödning inne i hjärnvävnaden. Subaraknoidalblödning (”hjärnhinneblödning”) är en särskild typ av
hjärnblödning som i regel beror på bristning av ett pulsåderbråck (aneurysm) i blodkärl på undersidan
av hjärnan. Ungefär vart tjugonde stroke beror på subaraknoidalblödning.
Hjärninfarkt och hjärnblödning går båda under beteckningen stroke, och de båda tillstånden har många
likheter när det gäller insjuknandesätt, symtom och behandling. Det finns emellertid också många
viktiga skillnader, bland annat kring prognos och vilka åtgärder som skall göras för att förebygga ett nytt
insjuknande i stroke. Vid misstänkt stroke är det rutin att alltid göra en datortomografi av hjärnan för
att säkert veta om en patient insjuknat i hjärninfarkt eller hjärnblödning. En hjärnblödning inne i
hjärnvävnaden syns alltid omedelbart på datortomografi, medan skadan av en hjärninfarkt ofta inte syns
på datortomografi förrän någon eller några dagar efter insjuknandet.
ORSAKER TILL HJÄRNINFARKT
Hjärninfarkt beror på att en blodpropp täppt till en pulsåder i hjärnan vilket lett till en skada av
hjärnvävnaden. Själva blodproppen löses i de flesta fall upp av sig självt inom något eller några dygn,
men om den inte behandlas sitter proppen kvar alltför länge så att en skada hinner ske. Tidig
behandling med blodproppslösande läkemedel (trombolys) är en viktig behandling som kan förhindra
eller lindra skadan (se avsnitten Kan den akuta skadan lindras, och Hur skall man agera vid misstänkta
strokesymtom i Vårdalinstitutets tematiska rum om stroke).
Ibland har blodproppen bildats lokalt i ett blodkärl i hjärnan, men det är vanligare att blodproppen
uppkommit i åderförkalkade blodkärl på halsen eller att den bildats i hjärtat och har förts med blodet
upp till hjärnan. Utredning för att fastställa varifrån en blodpropp har kommit är rutin i handläggningen
vid hjärninfarkt eftersom kunskapen har betydelse för val av förebyggande behandling. De vanligaste
orsakerna till hjärninfarkt är kardiell emboli (blodpropp från hjärtat), storkärlssjukdom (blodpropp från
de stora pulsådrorna som försörjer hjärnan med blod), och småkärlssjukdom (blodproppar som bildas
lokalt i de små blodkärlen i hjärnan) (se figur 1). Orsakerna till TIA är liknande dem vid hjärninfarkt.