Vägar till välmående. Utdrag 2 - Stress - Karin Isberg

Utdrag 2
Hur vi hanterar stress
Det här är utdrag 2 av 7 från boken
Vägar till välmående. Innehållet är
hämtat från avsnittet Stress och din
hjärna. I utdraget kan du läsa om:
• Återkommande stress
• Stress som obalans
• Hur mycket stress klarar vi?
•
Du hittar alla utdrag på Karin Isbergs
livscoachblogg hos amelia.se
Klicka på loggan eller gå till
blogg.amelia.se/karinisberg för att hitta dit.

Karin Isberg
Återkommande stress
Kroppens försvarsmekanismer bygger på att när det akuta
hotet är över, neutraliseras stressreaktionen. Problemet
med återkommande eller långvarig stress är att vi inte får
tid för den neutraliseringen. Det skadar våra kroppar på
ett sätt som kan liknas vid ett automatiskt sprinklersystem.
När ett brandlarm går börjar vatten att spruta, och
det stängs av när elden släckts. Golvet har blivit vattendränkt,
och behöver tid på sig för att torka. Om larmet går
igen, sprutar vatten på nytt och golvet förblir blött.
Om man tänker sig att våra kroppar är trägolv som
det sprutas vatten över utan att ges möjlighet att torka, är
liknelsen med sprinklersystem ganska obehaglig. Trägolv
spricker eller möglar om de hålls fuktiga.
I det här sammanhanget kan det vara värt att reflektera
över ett så vanligt vardagsfenomen som mobiltelefoner.
Ring- och sms-signaler är ljud som kan aktivera hjärnans
alarmsystem. De är ofta höga, uppstår plötsligt och sätter
därmed igång en stressreaktion i kroppen. Det gäller även
vibrationssignaler, som vår urgamla reptilhjärna kan tolka
som en rasslande giftorm. Den här stressen utsätter vi oss
själva för helt frivilligt, flera gånger om dagen.
Stress som obalans
Vi brukar må bra när vi har balans mellan det som livet
kräver av oss och det som vi har förmåga att ge. Det här
innebär paradoxalt nog att stress även kan uppstå när livet
kräver för lite av oss. Att vara understimulerad och inaktiv
är stressande, vilket säkert många långtidsarbetslösa kan
vittna om. När vi har möjlighet att använda våra inneboende
resurser på ett balanserat sätt och livet erbjuder oss
möjlighet att anstränga oss lagom mycket, mår vi bra. Men
alla har vi vår gräns och om man ignorerar de psykiska
32

Vägar till välmående
och kroppsliga signalerna som talar om att gränsen börjar
vara nådd, så ökar vi risken att drabbas av ångest, depression
eller utmattning. Kroppen lägger till slut in sitt veto:
Stopp. Nu går det inte längre. Nu är obalansen för stor.
Hur mycket stress klarar vi?
Alla människors kroppar är gjorda för att klara av stress,
eftersom stressreaktionerna är till för att skydda oss.
Kortvarig stress är inte farligt; stress blir bara ett problem
om den pågår för länge och/eller vi inte får möjlighet att
återhämta oss. Det är därför som avkoppling och sömn är
så centralt för vårt välmående.
Kropp och själ hänger ihop. När vi känner oss glada
kan vi beskriva det som ”fjärilar i magen”. Om vi är oroliga
kan magen i stället göra ont eller upplevas som en
klump. Vad som vi känner i kroppen är ofta signaler från
själen huruvida allt står rätt till med oss eller inte. Det som
gör att vi kan driva oss själva för hårt under lång tid är att
stresshormonerna gör oss mer okänsliga för smärta och
trötthet. Därför kan vi intala oss själva att vi faktiskt inte
lever skadligt, eftersom livet fungerar hyggligt. Men under
ytan gör det inte det. Det är bara en tidsfråga innan kropp
och själ lägger in sitt veto.
Kroppen signalerar ganska tidigt om vi börjar vara för
stressade. Det är vanligt att få problem med sömn, mage
och huvud. Sexlusten försvinner och vi känner diverse
krämpor i kroppen samtidigt som vi lättare blir ledsna och
irriterade. Andra effekter av stress är infektioner, utslag,
koncentrationssvårigheter och problem med minnet.
Om vi inte lyssnar på de signalerna från oss själva kan
det gå så långt att det inte går längre. Det är som om kroppen
har konstaterat att ”du lyssnar ju inte på mig när
jag försöker prata, så nu skriker jag så att du ska höra
33

Karin Isberg
mig”. Det kan ta sig uttryck som ångest, utmattning eller
depression.
Stressignaler är värda att tas på allvar. De är inte påhittade.
De är din kropp och själs sätt att säga. Snälla, ta det
lugnt. Jag behöver omsorg.
Psykologisk stress
Långvarig psykologisk stress är en bra grogrund för depressioner
och ångest. Den sortens stress kan vi uppleva
under många år utan att knappt vara medvetna om det,
eftersom vi vänjer oss vid tillståndet. Exempel på sådant
som skapar psykologisk stress är känslor av otillräcklighet
eller värdelöshet. Det kan också handla om relationsproblem,
återkommande konflikter eller sjukdom i familjen.
**
Varningssignaler på långvarig stress
I boken Duktighetsfällan, skriven bland annat av stressforskaren
Alexander Perski, beskriver författarna kroppens
olika strategier för att hantera stress. I stället för 3F
pratar de om Kamp/flykt-programmet och Spela död-programmet.
Innebörden är detsamma som Fly, Fäkta eller
Frysa till is.
Spela död sätts igång när hjärnan bedömer läget som
hopplöst. Vi känner oss maktlösa inför vår situation. Det
är ingen idé varken att kämpa eller försöka fly. Vi släcker
ner, blir apatiska och verkar sakna livskraft. En av konsekvenserna
när kroppen lägger av på det här sättet kan bli
depression. •
Om Om du vill du läsa misstänker mer om boken att din eller kropp beställa länge den varit kan du utsatt göra det för
via stress, Adlibris. kan Du det kommer vara stärkande direkt till Vägar att börja till välmående ta hand genom extra
att klicka på loggan.
34