Vägen tillbaka.indd - Kriminalvården
Vägen tillbaka.indd - Kriminalvården Vägen tillbaka.indd - Kriminalvården
K r i m i n a l v å r d e n Från brott till straff – resan genom det svenska rättssystemet Varje år anmäls drygt en miljon brott i Sverige. I ungefär en fjärdedel av fallen klaras brottet upp. För den som bryter mot lagen börjar resan genom det svenska rättssystemet. Tillsammans med polis, åklagare och domstolar ansvarar kriminalvården för att processen från brott till straff blir så rättvis och snabb som möjligt. Oavsett om det gäller en snattad godispåse eller ett grovt våldsbrott. Polisens förundersökning ligger till grund för åklagarens beslut om att väcka åtal eller inte, när någon begått ett brott. När åklagaren beslutar om att väcka åtal lämnas en stämningsansökan till tingsrätten. Domstolens uppgift är att avgöra om den misstänkte begått de brott som åklagaren påstår. Om den misstänkte bedöms vara skyldig döms han till påföljd enligt den lag han brutit mot. Regler om straffmätning och påföljd finns i brottsbalken. De påföljder som finns i brottsbalken är böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Kriminalvården ansvarar för påföljderna fängelse och skyddstillsyn samt villkorlig dom som är kombinerad med samhällstjänst. Fängelse anses som den mest ingripande påföljden i brottsbalken, eftersom det innebär frihetsberövande. Den dömde kan antingen dömas till ett tidsbestämt fängelsestraff eller livstid. Tidsbegränsade fängelsestraff är mycket sällan längre än tio år och aldrig kortare än två veckor. Vid upprepade återfall och gemensamt straff för flera brott, kan den övre tidsgränsen överskridas. Den som döms till livstids fängelse kan bli villkorligt frigiven först efter att han fått sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Unga lagöverträdare Straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år. Barn under 15 år som begått brott överlämnas till socialtjänsten. Vid grövre brottslighet kan ungdomar under 18 år dömas till sluten ungdomsvård upp till 4 år. Det innebär placering på slutet behandlingshem, som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SIS). Den som fyllt 18 år men är under 21 år får dömas till fängelse bara om brottet är mycket grovt eller om det finns risk för återfall. Personer under 21 år kan inte dömas till livstid.
Fängelse Intensivövervakning med elektronisk kontroll Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn Skyddstillsyn med samhällstjänst Kontraktsvård DOM ÅTAL TID I HÄKTE ANHÅLLANDE GRIPANDE Böter Villkorlig dom Omhändertagande av minderårig Polis Åklagare/Domstol Kriminalvården Kriminalvården finns på 134 platser i landet med drygt 9 000 medarbetare (43 % är kvinnor). Organisatoriskt är vi indelade i ett huvudkontor i Norrköping och 6 regioner med kansliorter i Härnösand, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö. Transporttjänsten finns i Göteborg. I regionerna finns verksamhetsställen som består av 35 frivårdskontor, 32 häkten och 59 anstalter.
- Page 1 and 2: Vägen tillbaka - en presentation a
- Page 3: K r i m i n a l v å r d e n Ingen
- Page 7 and 8: ”Häktespersonalen har stor betyd
- Page 9 and 10: Kriminalvården i samhället F r i
- Page 11 and 12: ”Vårt jobb är att få ut dem i
K r i m i n a l v å r d e n<br />
Från brott till straff<br />
– resan genom det svenska rättssystemet<br />
Varje år anmäls drygt en miljon brott i Sverige.<br />
I ungefär en fjärdedel av fallen klaras brottet<br />
upp. För den som bryter mot lagen börjar resan<br />
genom det svenska rättssystemet. Tillsammans<br />
med polis, åklagare och domstolar ansvarar kriminalvården<br />
för att processen från brott till straff<br />
blir så rättvis och snabb som möjligt. Oavsett<br />
om det gäller en snattad godispåse eller ett<br />
grovt våldsbrott.<br />
Polisens förundersökning ligger till grund för åklagarens<br />
beslut om att väcka åtal eller inte, när någon begått<br />
ett brott. När åklagaren beslutar om att väcka åtal lämnas<br />
en stämningsansökan till tingsrätten.<br />
Domstolens uppgift är att avgöra om den misstänkte<br />
begått de brott som åklagaren påstår. Om den misstänkte<br />
bedöms vara skyldig döms han till påföljd enligt<br />
den lag han brutit mot. Regler om straffmätning och<br />
påföljd finns i brottsbalken.<br />
De påföljder som finns i brottsbalken är böter och<br />
fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande<br />
till särskild vård.<br />
<strong>Kriminalvården</strong> ansvarar för påföljderna fängelse och<br />
skyddstillsyn samt villkorlig dom som är kombinerad<br />
med samhällstjänst.<br />
Fängelse anses som den mest ingripande påföljden<br />
i brottsbalken, eftersom det innebär frihetsberövande.<br />
Den dömde kan antingen dömas till ett tidsbestämt<br />
fängelsestraff eller livstid.<br />
Tidsbegränsade fängelsestraff är mycket sällan längre<br />
än tio år och aldrig kortare än två veckor. Vid upprepade<br />
återfall och gemensamt straff för flera brott, kan<br />
den övre tidsgränsen överskridas.<br />
Den som döms till livstids fängelse kan bli villkorligt<br />
frigiven först efter att han fått sitt straff omvandlat till<br />
ett tidsbestämt straff.<br />
Unga lagöverträdare<br />
Straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år. Barn under<br />
15 år som begått brott överlämnas till socialtjänsten.<br />
Vid grövre brottslighet kan ungdomar under 18 år<br />
dömas till sluten ungdomsvård upp till 4 år. Det innebär<br />
placering på slutet behandlingshem, som drivs av<br />
Statens Institutionsstyrelse (SIS).<br />
Den som fyllt 18 år men är under 21 år får dömas<br />
till fängelse bara om brottet är mycket grovt eller om<br />
det finns risk för återfall. Personer under 21 år kan inte<br />
dömas till livstid.
Change language