Vägen tillbaka.indd - Kriminalvården

Vägen tillbaka
– en presentation av svensk kriminalvård

”Kriminalvårdens uppgift är att arbeta för
att klienterna ska vara bättre rustade för
att klara ett liv utan brott och missbruk
efter tiden i kriminalvården.”

K r i m i n a l v å r d e n
Ingen människa mår bra av att sitta inlåst. Men alla
människor har rätt att leva i ett tryggt samhälle. Vi inom
svensk kriminalvård tror på att en human kriminalvård är
vägen till ett tryggare samhälle. Vår vision är en kriminalvård
som förändrar snarare än förvarar. Som utvecklar
snarare än utestänger. Som ger människor chansen till
ett bättre liv efter att straffet är avtjänat. Det är något vi
alla tjänar på.
Vi som arbetar i kriminalvården litar på att alla människor
har en förmåga att utvecklas och förändras. Dömda,
häktade och andra som Kriminalvården kommer i kontakt
med ska bemötas med ärlighet och respekt. De ska
stöttas och uppmuntras i att ändra sin livsföring så att
den i fortsättningen inte leder till kriminalitet. På detta sätt
försöker även kriminalvården att öka klienternas respekt
för andra människor.
Kriminalvården kan inte verka ensam i sina uppdrag.
En nedgång i brotts- och återfallstalen kräver samverkan
mellan berörda myndigheter och andra aktörer i samhället,
till exempel föreningar och andra organisationer. Även
enskilda människor, som lekmannaövervakare, är mycket
viktiga för kriminalvården.

K r i m i n a l v å r d e n
Från brott till straff
– resan genom det svenska rättssystemet
Varje år anmäls drygt en miljon brott i Sverige.
I ungefär en fjärdedel av fallen klaras brottet
upp. För den som bryter mot lagen börjar resan
genom det svenska rättssystemet. Tillsammans
med polis, åklagare och domstolar ansvarar kriminalvården
för att processen från brott till straff
blir så rättvis och snabb som möjligt. Oavsett
om det gäller en snattad godispåse eller ett
grovt våldsbrott.
Polisens förundersökning ligger till grund för åklagarens
beslut om att väcka åtal eller inte, när någon begått
ett brott. När åklagaren beslutar om att väcka åtal lämnas
en stämningsansökan till tingsrätten.
Domstolens uppgift är att avgöra om den misstänkte
begått de brott som åklagaren påstår. Om den misstänkte
bedöms vara skyldig döms han till påföljd enligt
den lag han brutit mot. Regler om straffmätning och
påföljd finns i brottsbalken.
De påföljder som finns i brottsbalken är böter och
fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande
till särskild vård.
Kriminalvården ansvarar för påföljderna fängelse och
skyddstillsyn samt villkorlig dom som är kombinerad
med samhällstjänst.
Fängelse anses som den mest ingripande påföljden
i brottsbalken, eftersom det innebär frihetsberövande.
Den dömde kan antingen dömas till ett tidsbestämt
fängelsestraff eller livstid.
Tidsbegränsade fängelsestraff är mycket sällan längre
än tio år och aldrig kortare än två veckor. Vid upprepade
återfall och gemensamt straff för flera brott, kan
den övre tidsgränsen överskridas.
Den som döms till livstids fängelse kan bli villkorligt
frigiven först efter att han fått sitt straff omvandlat till
ett tidsbestämt straff.
Unga lagöverträdare
Straffmyndighetsåldern i Sverige är 15 år. Barn under
15 år som begått brott överlämnas till socialtjänsten.
Vid grövre brottslighet kan ungdomar under 18 år
dömas till sluten ungdomsvård upp till 4 år. Det innebär
placering på slutet behandlingshem, som drivs av
Statens Institutionsstyrelse (SIS).
Den som fyllt 18 år men är under 21 år får dömas
till fängelse bara om brottet är mycket grovt eller om
det finns risk för återfall. Personer under 21 år kan inte
dömas till livstid.

Fängelse
Intensivövervakning med
elektronisk kontroll
Villkorlig dom med samhällstjänst
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn med samhällstjänst
Kontraktsvård
DOM
ÅTAL
TID I HÄKTE
ANHÅLLANDE
GRIPANDE
Böter
Villkorlig dom
Omhändertagande
av minderårig
Polis Åklagare/Domstol Kriminalvården
Kriminalvården finns på 134 platser i landet med drygt 9 000 medarbetare
(43 % är kvinnor). Organisatoriskt är vi indelade i ett huvudkontor
i Norrköping och 6 regioner med kansliorter i Härnösand, Stockholm,
Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö. Transporttjänsten finns i
Göteborg. I regionerna finns verksamhetsställen som består av 35
frivårdskontor, 32 häkten och 59 anstalter.

I väntan på nästa steg
H ä k t e
Att sitta i häkte innebär att vänta. På att en utredning
ska bli färdig. Att en rättegång ska bli av. Att få
en plats i fängelse. Eller på att utvisas ur landet.
I häkte vistas personer som häktats på grund av ett
grovt brott. Men också personer som omhändertagits
av andra orsaker, som gripna, anhållna, asylsökande
som ska avvisas, missbrukare eller psykiskt sjuka som
ska placeras på institution. Här finns personer som
gripits efter att ha rymt eller misskött övervakning.
Det är således många människor som varje år strömmar
genom landets häkten.
Många gripna släpps efter förhör, även om de erkänt
sig skyldiga. Det sker när brottet inte bedömts som så
allvarligt. Många av de personer som passerar genom
häktet är missbrukare. För dessa kan häktningstiden
innebära avgiftning efter långvarigt missbruk, vilket
innebär att abstinensbesvär är relativt vanliga.
Transporter en viktig del av
kriminalvårdens verksamhet
Kriminalvårdens transporttjänst utför transporter för
den egna verksamheten genom utrikestransporter
och inrikestransporter. Transporter utförs även för
andra myndigheters räkning, till exempel Polisen
och Migrationsverket. Drygt 40 000 personer transporteras
varje år.
För att möta missbrukarna tidigt har kriminalvården
inrättat narkomanvårdsteam på en del av landets
häkten. Här tillvaratar man tiden för att motivera klienterna
att ta itu med sitt missbruk. Det kan underlätta
en placering på en behandlingsinriktad anstalt,
eller behandling under kontraktsvård som kan hjälpa
klienten att komma ur sitt drogberoende.

”Häktespersonalen har stor betydelse
för det fortsatta, behandlande arbetet i
kriminalvården. Vi är de första klienten
möter, här finns en bra chans att leda in
urspårade själar på stadigare räls, eller i
varje fall knuffa dem i rätt riktning.”
Anna Terins Brande, kriminalvårdsinspektör
”Ska man jobba här måste man
tycka om människor.
Tycka om alla människor, alltså”
Anders Schill, kriminalvårdare

”De flesta klienters självkänsla
är körd i botten, mitt jobb är att
bygga upp den igen. Det är enda
sättet att få någon att förändra
sitt liv.”
Handläggare, frivården Norrköping
”Våra klienter är ute i samhället. Jag tror
att vi har lättare att säga ’Allting kan bli
bättre, hur eländigt det än verkar, kan
det bli bättre’. Det är en skillnad om du
jämför med kriminalvård på häkten och
anstalter.”
Tommy Wikström, frivårdsinspektör, Norrköping

Kriminalvården i samhället
F r i v å r d
Att hålla människor inlåsta är dyrt för samhället och
hårt för individen. Därför strävar vi efter att så många
som möjligt ska kunna avtjäna sitt straff utanför våra
fängelser. Och idag har vi kommit så långt att det
finns fler klienter inom frivården än på våra anstalter.
För många är kriminalvård detsamma som fängelse,
men i praktiken verkställs den största delen av alla
domar av frivården. Frivården har alla sina klienter ute i
samhället och det är ca 13 000 klienter per dag, jämfört
med fängelserna som har drygt 5 000 intagna per dag.
Klienter som är dömda till skyddstillsyn eller är villkorligt
frigivna från anstalt står under övervakning, vilket
innebär att det finns en särskild övervakare utsedd
för varje klient. Övervakaren är antingen en tjänsteman
vid frivården eller en lekman, en vanlig medborgare
som ansetts lämplig för övervakningsuppdrag. För att
övervakningen ska fungera har varje klient en plan för
övervakningstiden som reglerar hur ofta han ska träffa
sin övervakare.
Frivården har ett omfattande samarbete med övriga
aktörer inom rättsväsendet; polis, åklagare, advokater
och domstolar. Den myndighet som frivården har mest
kontakt med utanför kriminalvården är kommunernas
socialtjänst. I samarbete med dessa bedrivs samråd och
planering av klientens framtid.
Intensivövervakning
Intensivövervakning med elektronisk kontroll (s k fotboja)
är ett alternativt sätt att avtjäna fängelsestraff.
Den dömde övervakas dygnet runt med hjälp av en sänd-
are som sätts runt foten. Den som döms till fängelse i
högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.
Villkorlig dom med samhällstjänst
Domen används främst när en person begår brott av
engångskaraktär. Kan förenas med samhällstjänst –
om den dömde samtycker.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn är en icke frihetsberövande påföljd.
Skyddstillsyn innebär en prövotid på tre år, där den
dömde ställs under övervakning första året. Vid missskötsamhet
kan prövotiden förlängas.
Skyddstillsyn med samhällstjänst
Skyddstillsynen kompletteras med en föreskrift att
utföra ett ideellt arbete. Domstolen bestämmer antalet
timmar till minst 40 och högst 240.
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan
– Kontraktsvård
Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse i upp till
ca två år. En förutsättning för domen är att missbruk
(eller något annat som kan kräva behandling) väsentligt
bidragit till brottsligheten.
Att jobba som övervakare
I arbetet som övervakare är det första
mötet med klienten viktigt. Ibland kan
det ta tid att vinna klientens förtroende,
så det krävs lite tålamod. Du behöver
inte någon särskild utbildning. Det som
krävs är ett genuint intresse för människor,
ett sunt förnuft och uthållighet.

Vägen tillbaka till samhället
F ä n g e l s e
För många slutar resan genom rättssystemet med
en plats på någon av våra anstalter. Men att hamna
i fängelse är långt ifrån någon ändstation. Tvärtom,
med ett individuellt anpassat program kan tiden
som intagen bli början på en helt ny resa. En resa
tillbaka till ett hederligt liv.
De klienter som kommer till kriminalvården har ofta
dålig skolunderbyggnad, beroende på tidigare anpassningssvårigheter
som inneburit skolk och därmed
kunskapsluckor. Många saknar yrkesutbildning och
har dålig eller ingen anknytning till arbetsmarknaden.
En mycket hög andel av dem som dömts till fängelse har
svåra drogproblem. Mer än hälften av dessa har erfarenhet
av injektionsmissbruk med narkotika. Många saknar
bostad och har en mycket dålig ekonomi.
Under tiden i fängelse är det Kriminalvårdens ansvar
att förbereda den intagne till ett bättre liv i frihet efter
strafftiden. Detta görs genom utbildning och arbete
men även genom olika former av påverkansprogram.
De flesta klienter är män. Drygt hälften av de som
tas in i anstalt har tidigare suttit i fängelse. Bland de
intagna finns personer i alla åldrar, från ungdomar till
ålderspensionärer.
Missbruk och kriminalitet är sociala faktorer
som hör nära samman. Kriminalvården bedriver
en utveckling för program som har vetenskapligt
bevisade effekter på återfall i brott och missbruk.
Kriminalvården har också byggt upp behandlings-
och motivationsavdelningar på anstalterna för att
klienterna ska komma tillrätta med sitt missbruk.
Trots att kriminalvården satsar stort på säkerhet och
kontroll förekommer narkotika inne på anstalterna.
Detta är ett stort problem, då klienter som är påverkade
av narkotika är svåra att påverka och behandla. De
är också oberäkneliga och utgör en säkerhetsrisk för
personal och andra intagna. Kriminalvården använder
narkotikahundar för att söka efter och avskräcka
från att föra in narkotika. Urinprov och visitationer är
andra sätt att kontrollera narkotikainförseln.
Kvinnor i fängelse har ofta andra problem och
förutsättningar än männen och de placeras därför
på särskilda anstalter. Många av kvinnorna har missbruksproblem
som kan ha medfört att de blivit fysiskt
nedgångna. Många har barn och bär på en skuld, då
de känner att de svikit dem. För att underlätta kontakten
mellan mor och barn har besökslägenheter och
lekplatser inrättats på de flesta anstalter.
”Kvinnor som döms till fängelse
är trasigare än män, både
fysiskt och psykiskt. Det ställer
höga krav på personalen, och
naturligtvis på mer resurser.”
Benny Andersson, kriminalvårdsinspektör,
Hinseberg

”Vårt jobb är att få ut dem i bättre skick
än de var när de kom hit. För att nå dit
måste vi skapa en trygghet på anstalten,
en trygghet som gäller för både fångar och
vårdare.”
Karin Rundqvist, rättsvårdshandläggare, anstalten Norrköping

www.kvv.se
601 80 Norrköping
Tel: 011-496 30 00
Fax: 011-496 35 17
Best. nr. 4657
Anfang Reklambyrå, Norrköping