Mfnltoåffige i Helsingfors,
Mfnltoåffige i Helsingfors,
Mfnltoåffige i Helsingfors,
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 22 December 1882.<br />
N:o 326.<br />
<strong>Mfnltoåffige</strong> i <strong>Helsingfors</strong>,<br />
1883.<br />
Handlingar i frågan om hontrollen öfver gaslysningen.<br />
Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Uti remiss af den 29 sistlidne Juni anmodade Stadsfullmäktige Drätselkammaren<br />
att till Fullmäktige inkomma med utlåtande i anledning såväl af Direktorn<br />
August Fredrik Soldans gjorda anmälan *) derom att han vore sinnad att afgå från<br />
sin befattning såsom gaskontrollör för staden som ock Magistratens till Stadsfullmäktige<br />
aflåtna framställning **) om antagande af annan person till nämnda befattning.<br />
Drätselkammaren har till följd häraf öfverlemnat åt ett särskildt utskott, bestående<br />
af Direktorn E. Qvist, ledamoten i Kammaren Ingenjören M. Hallberg och<br />
undertecknad Öhman, att förbereda 'förevarande ärende och i sammanhang dermed<br />
jemväl öfverväga och utlåta sig huruvida., på sätt äfven Gaskontrollören Soldan i<br />
sin senast afgifna berättelse *) framstält, skäl förekomme att med Gaslysningsaktiebolaget<br />
härstädes söka träffa öfverenskommelse om vidtagande af ändringar i det<br />
mellan <strong>Helsingfors</strong> stad och bolaget den 30 Maj 1860 afslutade kontrakt om gaslysnings<br />
införande i staden, till den del detta kontrakt innefattar bestämningar rörande<br />
normen för gasens lyskraft, sättet för dennas undersökande samt påföljden för bolaget<br />
i händelse lyskraften skulle understiga det derför föreskrifna minimum. Och<br />
sedan nämnda utskott, som i nyssberörda del af frågan meddelat sig med disponenten<br />
för gasverket E. Bergroth samt t. f. gaskontrollören Bandirektörsassistenten<br />
Gummerus, slutfört sitt uppdrag, får Kammaren nu, i hufvudsaklig öfvérensstämmelse<br />
med de resultat, hvartill utskottet kommit, afgifva följande yttrande och förslag<br />
i ämnet,<br />
Beträffande först den blifvande gaskontrollörens åligganden har Drätselkammaren,<br />
med sammanfattning af de göromål, som^ äfven nu ankommit å denne funktionär,<br />
ansett för gaskontrollören böra i sådant afseende fastställas skyldighet:<br />
l:o) att undersöka och kontrollera såväl gasens lyskraft, minst två gånger<br />
i veckan under lysningsåret, som ock den kontraktsenliga beskaffenheten af de vid<br />
gatubelysningen använda brännare samt att en gång hvarje månad uti å orten utkommande<br />
tidningar offentliggöra resultaten af förstnämnda undersökningar:<br />
2:o) att, på anmälan af vederbörande gaskonsumenter, kontrollera de af gaslysningsbolaget<br />
åt dem anskaffade gasur eller gasmätare, dock endast mot den sär-<br />
*) Se Bilaga A.<br />
**) Se Bilaga B.<br />
***) Se Bilaga C.
2<br />
skilda godtgörelse härför af alla andre konsumenter än staden hvarom gaskontrollören<br />
kan med dem öfverenskomma;<br />
3:o) att efter utgången af hvarje lysningsår till stadsmyndigheterna afgifva<br />
berättelse om sin verksamhet under nämnda tid;<br />
4:o) att på anmodan af staden och vederbörande myndigheter samt på eljes<br />
gifven anledning afgifva utlåtanden i frågor, som röra gaslysningen och att föra stadens<br />
talan vid uppkommande tvist i dylika frågor; samt<br />
5:o) att handhafva den tillsyn öfver gasverket och verkställa den inspektion,<br />
af detsamma, som Kejserliga Senaten den 28 Maj 1880 åhvälft gaskontrollören.<br />
Arvodet för gaskontrollören anser Drätselkammaren, med hänsyn till de för<br />
honom nytillkomna, ofvanföre under punkt 5:o omnämnda göromåien, böra höjas till<br />
ettusen tvåhundra mark, hvaremot Kammaren, i motsats till Magistraten, ej tror någon<br />
förhöjning derutöfver nödig för att till sysslandet erhålla en kompetent person.<br />
Lämpligaste sättet för kontrollörens antagande vore, enligt Kammarens tanke, det<br />
vanliga medelst lediganslående af befattningen.<br />
På grund häraf får Drätselkammaren således vördsamt föreslå, det Stadsfullmäktige<br />
ville besluta .<br />
att gaskontrollösbefattningen, hvarmed ofvan uppgifna åligganden<br />
skola vara förenade och som åtföljes af ett årligt arvode af etttusen<br />
tvåhundra mark, skall af Drätselkammaren kungöras ledig, att<br />
hos Kammaren ansökas inom trettio dagar och, på förslag af Kammaren,<br />
besättas af Stadsfullmäktige.<br />
Vidkommande sedan de ifrågasatta ändringarna och tilläggen uti ofvan uppgifna<br />
delar af gaslysningskontraktet, eller i dess 28, 27, 28 och 35 §§*) får Kammaren<br />
till Fullmäktige öfverlemna nedan affattade och med utskottets, i hufvudsak,<br />
öfverensstämmande förslag till förändrad lydelse af berörda §§, härvid dock förutskickande<br />
den anmärkning, att förslaget för såvidt angår de tekniska detalj bestämningarna,<br />
som uppställts af Direktorn Qvist, men hvilkas ändamålsenlighet Kammaren<br />
icke tilltrott sig att bedöma, ännu torde tarfva granskning af fackmän. — De<br />
nämnda §§ följa bär, med utmärkande af förändringarna medelst deras understrykande.<br />
§ 26.<br />
Bolaget förbinder sig att till lysningen använda gas, renad eniigt de bästa<br />
godkända metoder och af den styrka, att en brännare, beräknad att förtära fem<br />
svenska kubikfot gas i timmen, skall gifva en låga, som i lyskraft och klarnet motsvarar<br />
tolf brinnande normala spermacetiljm^ hvarmed i detta kontrakt förstås sådana,<br />
som hafva en vigt af omkring 77 gramm, en längd af 25 centimeter och en tjocklek<br />
af 21 millimeter på midten af ljuset, hvilket vid ostörd förbränning bör visa en vigtförlust<br />
af omkring 7,5 gramm i timmen. Af dessa ljus förvaras några stycken under<br />
båda kontrahenter nes sigill i och för af görande af tilläfventyrs uppkommande tvister.<br />
Men som gasmaterialiernas beskaffenhet och atmosferiska förhållanden kunna<br />
*) Den nuvarande lydelsen af desssa §§ se Bilaga D
hafva betydligt inflytande på gasens lyskraft, komma de i § 35 bestämda påföljder<br />
icke att tillämpas, desest icke ljusstyrkan hos profbrännaren understiger den af tio<br />
normala spermaceti\)m; och är bolaget, i händelse gasljuset icke befinnes motsvara<br />
det af tio sådana spermacetiljus, pligtigt att utan åtnjutande af särskild betalning<br />
använda den större myckenhet gas, som för tillvägabringande af sådan ljusstyrka<br />
kan erfordras. Skulle profbrännaren med en förtäring af fyra kubikfot gas<br />
befinnas lysa starkare än tolf spermaceti\)m^ får gasmängden, för gatulyktorna i<br />
samma förhållande minskas.<br />
§ 27.<br />
På det gasljusets beskaffenhet må kunna kontrolleras, bör i en af staden<br />
upplåten lokal anbringas en profbrännare. Undersökning företages af stadens gaskontrollör<br />
vid en tid af dygnet då normal gatubelysning eger rum. Dervid bör „Bunsens<br />
a eller annan allmän antagen fotometer, anskaffad på stadens bekostnad, användas.<br />
Hvarken reverberer eller gascylindrar må vid sådan profmätning anbringas.<br />
Vid prof ningen bör normalljuset vara stillastående och befinna sig i ostörd förbränning;<br />
vekens spets bör utträda i lågans yta och der befinna sig i liflig glödning; lågans<br />
höjd bör vara 45 å 47 millimeter, vekens höjd i lågan omkring 11 millimeter<br />
samt den af veken bildade kurvans plan parallelt med fotometer skärmen. Om ändamålsenligheten<br />
och nog granheten af de vid profningen använda apparaterna böra stadens<br />
kontrollör och af bolaget utsedt sakkunnigt ombud vara ense; och för af gör ande<br />
af tilläfventyrs uppkommande tvister förvaras några stycken nu begagnade brännare<br />
under båda kontrahentemes sigill. Fotometerrummet bör hafva tillräcklig storlek och<br />
god luftvexling; och bör profningen anställas vid vanlig rumvärme. För utrönande i<br />
öfrigt huruvida gatulyktorna förses med gas till qvantitet och qvalitet i enlighet med<br />
hvad i kontraktet finnes bestämdt, äga stadsmyndigheterna att vidtaga de åtgärder,<br />
som för undersökningen deraf anses mest ändamålsenliga; skolande instrumentalier<br />
och den gas, som för kontrollernas verkställande erfordras, på bolagets bekostnad<br />
anskaffas.<br />
§ 28.<br />
Gatulyktornas brännare skola i allmänhet vara i likhet med profbrännaren<br />
beräknade att förtära fem svenska kubikfot gas i timmen, men större lampor för<br />
torg och öppna platser erhålla brännare, afpassade efter den för en större ljusstyrka<br />
erforderliga myckenhet gas.<br />
§ 35.<br />
Skulle gaslågornas lyskraft befinnas understiga det minimum som i § 26<br />
medgifves, bör bolaget der om genast underrättas och profmätningen upprepas i närvaro<br />
af bolagets ombud. Utredes dervid, att gasens lyskraft verkligen är för liten,<br />
bör bolaget efter skedd tillsägelse sådant ofördröjligen rätta samt är derjemte genast<br />
skyldigt att förutom det betalningen i samma mån minskas, utgifva ersättning med<br />
nedannämnda belopp, nemligen:<br />
3
4<br />
l:o) Om berörde minskning utgör åtta procent af hvad derom är såsom minimum<br />
stadgadt, fyratio mark för hvarje dag.<br />
2:o) om minskningen utgör från och med åtta till och med sexton procent,<br />
sextio mark för hvarje dag.<br />
3:o) om minskningen utgör från sexton till och med tjugufyra procent, åttatio<br />
mark för hvarje dag och så vidare i samma proportion.<br />
Från utgifvande af sådan ersättning, hvilken beräknas intill dess den bestämda<br />
ljusstyrkan är återstäld, är bolaget fritt, derest med bevis, som af stadsmyndigheterna<br />
godkännes, styrkas kan, att ofvanberörda förhållande inträffat i följd af omständigheter,<br />
som icke kunnat förekommas.<br />
Enligt förestående förslag komme vid undersökningen af gasens lyskraft de<br />
dertill förut afsedda vaxljusen, enär sådana ej mera tillverkas, att, såsom redan nu<br />
varit fallet, ersättas af spermacetiljus, men enskildheterna i bestämningarna om beskaffenheten<br />
af dessa ljus är Drätselkammaren, såsom ofvanföre antyddes, ej i tillfälle<br />
att närmare motivera. Den punkt i § 26 af gastysningskontraktet, som bestämmer,<br />
att gasen skall ha den renhet och styrka, att en brännare, beräknad att förtära<br />
fem kubikfot gas i timmen, skall gifva en låga, som i lyskraft och klarhet motsvarar<br />
tolf brinnande normalljus, har härtills varit föremål för olika tolknin gaf gaskontrollören<br />
och gasverkets ombud, i ty att den förre med nämnda kubikmått velat förstå<br />
svenska kubikfot, men den sednare engelska kubikfot, enär inom gasindustrin begagnandet<br />
af engelskt mått vore det vanliga. Men då kontraktet är här uppgjordt samt det<br />
således bordt uttryckligen der utsättas att engelskt mått var afsedt, om meningen varit<br />
sådan, kan staden icke finnas förbunden att ingå på bolagets omordade tolkning,<br />
hvilken, då det engelska måttet öfverstiger det svenska (1 eng. kubfot = 1,0819<br />
sv. kubtot) en faktisk eftergift skulle, staden till nackdel, göras i föreskriften om<br />
gasens minimiljusstyrka: och har Kammaren derföre förtydligat ifrågavarande punkt<br />
genom utsättande der af svenska kubikfot. — Alla öfriga ofvan föreslagna förändringar<br />
och tilläggsbestämmelser i gaslysningskontraktet har deremot Ingeniören Bergroth<br />
förmält kunna af Gaslysningsaktiebolaget godkännas.<br />
Remisshandlingarna får Kammaren härhos återställa, hvarhos Kammaren bör<br />
anmäla, att Kammarens viceordförande Bandirektörsassistenfen H. E. Gummerus,<br />
med hänsyn dertill att han för närvarande bestrider gaskontrollörs befattningen, icke<br />
deltagit i ärendets afgörande.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Öhman.<br />
Lars Homén.
Till Herr Politieborgmästaren O. L. Palmgren.<br />
Högädle Herr Borgmästare!<br />
Bilaga A.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 5 Juni 1882<br />
Sedan ett par år har jag af tilltagande sjuklighet känt mig manad, att afgå<br />
från min befattning såsom gaskontrollör. Att jag dock intill denna stund uppskjutit<br />
hvarje äfgörande åtgärd till afskedets förverkligande har varit en följd af den sväfvande<br />
ställning, hvaruti frågan om justering af hufvudstadens kontrakt med Gaslysningsaktiebolaget<br />
under de senaste åren råkat. Jag trodde mig icke böra utan absolut<br />
nödvändighet taga ett steg, som syntes mig innebära ett våldsamt afbrott i de<br />
till ärendet hörande förhandlingarnas kontinuitet.<br />
Men för att äfven nu, då jag icke längre vågar emotse någon möjlighet, att<br />
under loppet af nästa vinter med nödig kraft handhafva nämnde befattning, såvidt<br />
sig göra låter undvika ett dylikt afbrott, tager jag mig härmedelst friheten, att preliminärt<br />
underrätta Herr Borgmästaren om situationen för tillfället samt om den deraf<br />
följande nödvändigheten för Magistraten att utse en efterträdare, till hvilken jag,<br />
såsnart omständigheterna det med fog tillåta, finge öfverlemna befattningen.<br />
Det är nu omkring 20 år sedan jag tillträdde densamma, d. v. s. det skedde<br />
samtidigt med gaslysningens begynnelse i <strong>Helsingfors</strong>. Måhända är det vid detta<br />
tillfälle icke opåkalladt, att bringa i åtanke några omständigheter rörande den ifrågavarande<br />
funktionen, om hvars rätta beskaffenhet jag under denna långa tid haft<br />
tillfälle, att bilda mig en bestämd öfvertygelse; omständigheter, hvilka enligt min<br />
tanke vid ett nytt besättande af platsen icke borde lemnas ur sigte.<br />
Hvad man i ordets trängre och vanliga mening förstår med att „kontrollera<br />
gasen% d. v. s. den regelbundna fotometriska undersökningen af gasens ljusstyrka<br />
är i och för sig en operation så enkel, att densamma icke förutsätter någon teknologisk,<br />
eller ens öfverbufvudtaget någon vetenskaplig bildning att tala om. Den kräfver<br />
s. a. s. endast friska ögon och nödig skritkunnighet för att anteckna de å en<br />
färdig skala aflästa siffrorna. — Gällde det således ingenting annat, än sjelfva denna<br />
gaskontroll och anmälandet af de funna resultaten, så erbjöde ett lämpligt besättande<br />
af platsen inga svårigheter. Men, såsom sakerna s-tå, är det icke så mycket en<br />
kontrollör öfver gasens fluktuerande beskaffenhet, det gäller att anställa, som fastmer<br />
en person, hvilken är förpligtad och fullt kompetent att i fråga om gaslysningen<br />
bevaka hufvudstadens intresse, dels i och för sig, dels och i synnerhet gentemot<br />
gasbolaget; en hufvudstadens gasombudsman således, antingen han sedan benämnes<br />
kontrollör eller annorledes.<br />
För att om denne funktionärs qvalifikation kunna uttala min hela tanke, måste<br />
jag dock göra det förbehåll, att få helt och hållet förbise, huru ofullkomligt jag<br />
sjelf under min långa tjenstetid motsvarat den erforderliga kompetensen. — På den<br />
5
6<br />
tiden, då jag anställdes stod vår bufvudstad, i afseende å tekniska insigter och förmågor<br />
på en jemförelsevis ganska anspråkslös ståndpunkt. Numera har detta förhållande<br />
på ett glädjande sätt förbättrats, vi äga s. a. s. en hel korps af ingeniörer<br />
ocb tekniskt bildade personer. Derför torde äfven stadens anspråk på sin gasombudsman<br />
kunna ställas på vederbörlig höjd.<br />
Bortsedt från alla karaktersegenskaper — om hvilka det ju icke kan anstå<br />
mig att orda, huru magtpåliggande än dessa måste anses — ville jag således beteckna<br />
en verklig teknologisk bildning såsom en qvalifikation sine qua non, deruti<br />
inberäknad äfven en närmare bekantskap med gastekniken. — Det är, som sagdt,<br />
icke vid det normala kontrollörsarbetet, en högre qvalifikation ifrågakommer, utan<br />
vid förefallande abnormiteter af ett eller annat slag: vid inträffande fel och brister<br />
i gaslysningen, eller uti inrättningarna, vid uppkommen tvist med gasbolaget, vid<br />
mötande frågor om rörnätets utvidgning, vid frågor om fara och säkerhet om önskvärda<br />
förändringar (bland hvilka möjligen äfven den om gasverkets inlösen för kommunen)<br />
m. m. d.<br />
Hvad; särskildt beträffar bekantskapen med gasteknikens enskildheter, är<br />
detta fack, af lätt begripliga skäl, i vårt land en specialitet, åt hvilkeu just ingen<br />
ingeniör, utan särskild anledning kan finna mödan värdt, att egna någon närmare<br />
uppmärksamhet. Men den är tillika af sådan beskaffenhet, att hvar och en, som<br />
studerat teknologi samt egnat sig åt något praktiskt yrke, med största lätthet kan<br />
tillegna sig den nödiga specialkunskapen — om han blott finner sig dertill föranledd.<br />
Jag tror, att några veckors deråt egnadt verkligt studium och derpå en liten utflygt<br />
för att besöka några utländska (framför allt nordiska) gasverk, för en person af<br />
nämnda kategori skulle utgöra hela den förberedelse, ifrågavarande kompetens toge<br />
i anspråk.<br />
Det kunde möjligen emot denna min framställning invändas, att våra förhållanden<br />
öfverhufvudtaget äro alltför små och den ifrågavarande befattningen slutligen<br />
dock alltför oansenlig, för att rättfärdiga ett extra bemödande i afseende å platsens<br />
återbesättande. Jag kan härtill blott säga, att enligt min uppfattning gaslysningsintresset<br />
i vår hufvudstad ännu är i hög grad outveckladt. Ställningen för 20 år<br />
sedan medförde, att sjelfva. kontraktet emellan gaslysningsaktiebolaget och hufvudstaden<br />
i flere stycken, för den sistnämnda är i betänklig grad ofördelaktigt. Bestämningarna<br />
rörande gaslysningens utbredning (hvilken från början alltför knappt<br />
utstakades) hafva tvungit staden att, utmed den offentliga belysningen med gas, anlita<br />
en annan uppfinning än lysgas, och de lemna föga utsigt till försatt utvidgning<br />
af rörnätet; allt medan staden befinner sig i rask tillväxt. — Bestämningarna rörande<br />
gaskontrollen och den dermed sammanhängande ansvarigheten för gasbolaget äro<br />
intill denna stund s. a. s. omöjliga. — Icke heller ligger det i gaslysningens egen<br />
natur att förblifva inskränkt endast till kommunens förmögnaste befolkning, eller till<br />
en konsumtion hufvudsakligast blott i teatrar, butiker och verkstäder. Men totalkonsumtionen<br />
Csom enligt folkmängden kunde vara ojemförligt större än den är) visar<br />
hos oss sedan några år föga eller ingen tendens till stegring. Jag kan ej annat
tro, än att allt detta kunde erfara vigtiga förbättringar, om blott nödig sakkännedom<br />
i förbund med friska krafter egnades detta intresse.<br />
MAGISTRATEN<br />
•Med största högaktning.<br />
Aug*. F. Soldan.<br />
1 Bilaga B.<br />
<strong>Helsingfors</strong>.<br />
Den 17 Juni 1882. Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
N:o 176.<br />
Uti en till undertecknad aflåten skrifvelse har Direktorn för myntverket August<br />
Fredrik Soldan anmält sig vara sinnad att afgå från sin befattning såsom gaskontrollör<br />
för staden, såsnart en efterträdare kan varda utsedd. Med anledning härai<br />
har undertecknad för erhållande af annan kompetent person till gaskontrollör gjort<br />
förfrågan hos Ingeniören Herman Erik Gummerus, huruvida han vore villig att åtaga<br />
sig berörda sysslande: och som Ingeniören Gummerus, efter flagen kännedom om de<br />
änsagda befattning åtföljande skyldigheter, förklarat sig icke obenägen att emottaga<br />
sysslandet mot ett arvode af ettusen åttahundra å tvåtusen mark om året, får Magistraten<br />
som, med afseende derå att åt gaskontrollören redan vid tiden för det med<br />
gaslysningsaktiebolaget ingångna kontrakt eller år 1860 ansetts böra bestämmas ett<br />
årligt arvode af ettusen mark, finner den af Ingeniören Gummerus fordrade godtgörelsen<br />
ej vara för högt tilltagen, enär arbetet med sjelfva garantikontrollen, såsom<br />
kändt är, under de senaste åren betydligt ökats samt kontrollören, förutom den egentliga<br />
tillsynen öfver gasens lyskraft, numera och framdeles äfven har att, på<br />
sätt 2o § i gaslysningskontraktet föreskrifver, profva och stämpla gasmätare, äfvensom<br />
afgifna yttranden i hvarjehanda gaslysningen rörande frågor m. m., hos Herrar<br />
Stadsfullmäktige äran föreslå, att Ingeniören Gummerus blefve till gaskontrollör antagen<br />
emot ett arvode af ettusen åttahundra mark om året, så mycket hellre som<br />
stor vigt ligger derpå, att nu, då underhandlingar pågå om åstadkommande af nya<br />
för staden fördelaktigare bestämuingar om gaslysningen, ifrågavarande befattning handhafves<br />
af en så insigtsfull och för kommunens angelägenheter så varmt intresserad<br />
person som Ingeniören Gummerus det är.<br />
Direktorn Soldans omnämnda skrifvelse bilägges, med begäran att återfå densamma<br />
i sinom tid.<br />
På Magistratens vägnar:<br />
Oskar Palmgren.<br />
K. G. Kollin.<br />
7
B<br />
Till vällofliga Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Bilaga C.<br />
Härmedelst får jag äran aflemna berättelse om gaskontrollen i <strong>Helsingfors</strong> under<br />
lysåret 1881—1882 samt tillika bilägga den under samma tid förda fotometriska<br />
dagboken jemte en tabellarisk öfversigt af kontrollresultaten.<br />
Nämnda handlingar utvisa, att fotometrisk gaspröfning under detta lysår blifvit<br />
utförd vid 83 tillfällen. — Härvid åligger mig dock att anmäla, det jag, under<br />
loppet af sistlidne vinter, i följd af inträffade sjukdomsfall, oftare än vanligt var<br />
nödsakad, att om gaspröfningens verkställande anlita Underdirektorn för myntverket,<br />
Herr J. C. Lihr, som äfven förut, under årens lopp, upprepade gånger i mitt ställe<br />
utfört detta göromål.<br />
Såsom af öfversigts tabellen lätteligen kan inhemtas har gasen under det nu<br />
afslutade lysåret synnerligen ofta befunnits icke uppnå den såsom tillbörligt minimum<br />
betraktade siffran af 12 normalljus. Gasens ljusstyrka understeg nämligen:<br />
den af 12 normalljus 65 gånger<br />
»5 5» IQ 51 ^ ??<br />
samt utgjorde i medeltal för hela året: 10>95 normalljus. Men då, i likhet med vanliga<br />
förhållandet, ljusstyrkan äfven under detta lysår de första månaderna ofta uppnådde,<br />
ja oftast äfven ansenligen öfversteg 12 normalljus, var densamma under den<br />
mörkare och längre årstiden så mycket lägre. Från början af November intill lysårets<br />
slut blir medelsiffran (beräknad, likasom årsmedeltalet, enligt observationsaftnarnes<br />
resultat) endast 10,22 normalljus.*)<br />
Detta resultat, likasom det nästföregående lysårets (då ljusstyrkan, enligt<br />
enahanda norm, endast 10 gånger bland 72 uppnådde den af 12 normalljus) höra<br />
onekligen till de mest ogynnsamma årsresultat, som hos oss förekommit. — Hvad<br />
nu i fråga varande lysår beträffar, förefaller detta i allo oväntadt, i det att sistlidne<br />
vinter var en af de för vårt klimat allra mildaste. Men sjelfva sakförhållandet,<br />
nämligen en otillräcklig lyskraft hos gasen under senare år bör så mycket mindre<br />
nu lemnas oanmärkt, som detsamma knappast torde kunna undgå att ytterligare försvåra<br />
den redan i sig sjelf invecklade frågan om förbättrad formulering af gaskontraktet.<br />
— Bekanteligen var det Stockholms gaskontrakt af år 1853, som togs till förebild<br />
för det hos oss år 1860 uppgjorda. Särskildt öfvergingo de stockholmska<br />
bestämningarna om gasens ljusstyrka och gaskontrollen så godt som ordagrant i<br />
vårt kontrakt. Men dessa bestämningar voro, såsom ytterligt sväfvande, redan vid<br />
sistnämnda tid föråldrade. I Stockholm hade denna omständighet redan år 1873<br />
*) En närmare förklaring angående dessa siffrors betydelse har jag ansett lämpligast, att bifoga<br />
den öfversigtstabell, som åtföljer denna berättelse.
framkallat en ny uppgörelse af vissa punkter i kontraktet Det gällde då, att, med<br />
bibehållande af den ursprungligen öfverenskomna normen för gasens lyskraft, få<br />
denna norm lagligen så fastsälld, att densamma kunde effektivt kontrolleras; äfvensom<br />
att för framtiden förebygga en möjlig försämring af gasen i följd af förbättrade<br />
metoder att tillgodogöra dess lyskraft. De nya uppfinningar, som i detta syfte tid<br />
efter annan uppdyka — hvilka dock städse hänföra sig endast till stenkolsgasen, såsom<br />
den nästan öfverallt begagnade — borde nämligen billigtvis komma, icke blott<br />
gasbolagen, utan äfven kommunerne till godo. Men det visade sig vid nyssnämnda<br />
kontraktsrevision (1873) i Stockholm, att hvardera kontrahentens rättvisa anspråk<br />
utan svårighet kunde tillgodoses, blott i följd af den omständighet, att den stockholmska<br />
gaslysningens då varande faktiska tillstånd kunde såsom det ursprungligen<br />
aftalade erkännas och såsom lagligen giltig norm för framtiden fastställas.<br />
I alla fall synes det högeligen af omständigheterna påkalladt, att vår hufvudstad<br />
nu, i samband med den ombildning, dess gasinrättning som bäst undergår<br />
— i det att stenkolsgas införes — vidtoge definitiva åtgärder, för att få sitt kontrakt<br />
med bolaget tillbörligt rättadt i alla de punkter, som hänföra sig till gasens<br />
ljusstyrka, gaskontrollen och den med hvardera sammanhängande ansvarigheten för<br />
gasbolaget. Ty i och med stenkolsgasens införande synes en ny utväg öppnad att<br />
på ett omisstydligt och med all billighet öfverensstämmande sätt, äfven hos oss, förverkliga<br />
den ursprungligen aftalade normen.<br />
Frågan om denna angelägenhet bos oss behandlades, såsom kändt är, under<br />
loppet af ett par år af en dertill år 1877 utsedd komité, som dock icke lyckades<br />
bringa densamma till bestämdt resultat. Om våren 1880 upplöste sig denna komité<br />
samt öfverlemnade de i ärendet uppkomna handlingarna till mig, som i egenskap<br />
af gaskontrollör ansågs böra och kunna föra frågan till sitt slutliga afgörancle.<br />
Följande redogörelse skall utvisa, huruledes icke heller under sistförflutna år mitt<br />
enskilda bemödande i detta syfte uppnått målet:<br />
Såsom jag uti min senaste årsberättelse hade äran anmäla, ansågs ärendet<br />
för tillfället bero uppå anskaffandet af ett bättre exemplar af fotometrisk apparat,<br />
än det kort förut erhållna. En sådan, fullkomligt tillfredsställande apparat erhölls<br />
omsider från Berlin i December 1881. De härförinnan omtalade experiment, på<br />
grund af hvilka ett definitivt aftal emellan Ingeniör Bergroth och mig skulle uppgöras,<br />
företogs dock — i anseende till mellankomna hinder — icke förr, än den 7<br />
sistledne Mars. Under 4 möten utförde vi nu en serie af försök rörande normalljusens<br />
beskaffenhet. Försöken skulle än vidare fortsättas; men nya hinder mellankommo.<br />
Först vid tidpunkten af landtdageus afslutning, i början af Juni, kunde saken<br />
åter komma till tals. Och nu anmodade mig Ingeniör Bergroth att utan vidare<br />
uppgöra ett skriftligt förslag i ämnet, hvilket han sedan ville underställa gasaktiebolagets<br />
pröfning.<br />
På denna punkt står saken för det närvarande. Jag har icke inlemnat ett<br />
sådant förslag — af orsak, att jag, i följd af förändrade omständigheter, numera icke<br />
9
10<br />
ansåg mig böra göra det. En af dessa omständigheter var den ofvannämnda öfvergången<br />
till stenkolsgas. En annan är följande:<br />
Jag har under senare år genom tilltagande sjuklighet känt mig allt mera manad,<br />
att från min befattning med stadens gasfrågor afgå, och hade redan vid sistnämnda<br />
tillfälle fattat mitt beslut att så göra, så snart en efterträdare vore redo att<br />
omhändertaga ärendena. Medan jag nu för ingen del eftersträfvar att undandraga<br />
mig de göromål, en fortsatt förmedling vid kommunens i fråga varande intresse kan<br />
medföra — i fall min förmedling ännu anses af behofvet påkallad — tror jag mig<br />
likväl, sedan saken en gång kommit att draga så långt ut på tiden, att min helsa<br />
och mina krafter derunder hunnit betydligt försvagas, icke längre böra ikläda mig<br />
det stora ansvar, ett ensamt uppträdande såsom kommunens rådgifvare i närvarande<br />
fall, enligt min uppfattning innebär. — Det synes å ömse sidor billigt, att det förslag,<br />
jag möjligen ännu kan anses befogad att framlägga, af mig uppgöres i samråd<br />
med den, antagligen sakkunniga person, som skall efterträda mig i befattningen, och<br />
för hvilken den nya uppgörelsen kommer att ega en särskild och vigtig betydelse.<br />
Enligt häfdvunnen ordning torde slutligen en öfversigt af gaskonsumtionens<br />
närvarande ståndpunkt i hufvudstaden här vara på sin plats:<br />
Å r Privat konsumtion Gatubelysning Total konsumtion<br />
1880 15,339,149 4,146,416 19,485,565<br />
1881 16,691,091 4,221,997 20,913,088<br />
Tillökning 1,351,942 75,581 1,427,523<br />
Blindsund Kyrkslätt den 31 Juli 1882.<br />
Ang*. F. Soldan.<br />
Utdrag ur kontraktet om gaslysnings införande i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
§ 26.<br />
Bilaga D.<br />
Bolaget förbinder sig att till lysningen använda gas, renad enligt de bästa,<br />
godkända methoder och af den styrka, att en brännare, beräknad att förtära fem kubikfot<br />
gas i timmen, skall gifva en låga, som i lyskraft och klarhet motsvarar tolf<br />
brinnande normala vaxljus, hvarmed i detta kontrakt förstås sådana, af hvilka sex
väga ett skålpund viktualievigt, livarje ljus af vid pass tretton verktums längd och<br />
förtärande trefemtedels lod vax i timmen.<br />
Men som gasmaterialiernas beskaffenhet och atmosferiska förhållanden kunna<br />
hafva betydligt inflytande på gasens lyskraft, komma de i § 35 bestämda påföljder<br />
icke att tillämpas, derest icke ljusstyrkan hos profbrännaren understiger den af tio<br />
normala vaxljus; och är bolaget, i händelse gasljuset icke befinnes motsvara det af<br />
tio sådana vaxljus, pligtigt att utan åtnjutande af särskild betalning använda den<br />
större myckenhet gas, som för tillvägabringande af en sådan ljusstyrka kan erfordras.<br />
Skulle profbrännaren med en förtäring af fyra kubikfot gas befinnas lysa starkare<br />
än tolf vaxljus får gasmängden för gatulyktorne i samma förhållande minskas.<br />
§ 27,<br />
På det gasljusets beskaffenhet må kunna kontrolleras, bör i någon offentlig<br />
byggnad anbringas en profbännare. Undersökning kan af Magistraten eller dess ombud<br />
när som helst, medan lysning pågår, företagas. Dervid bör „Bunsens" eller annan<br />
allmännare antagen fotometer, anskaffad på stadens bekostnad, användas. Hvarken<br />
reverberer eller glascylindrar må vid sådan profmätning anbringas. För utrönande<br />
huruvida gatulyktorne förses med gas till qvantitet och qvalitet i enlighet med<br />
hvad i kontraktet finnes bestämdt, äger Magistraten att vidtaga de åtgärder, som för<br />
undersökningen deraf anses mest ändamålsenliga; skolande instrumentalier och den<br />
gas, som för kontrollemes verkställande erfordras, på bolagets bekostnad anskaffas.<br />
§ 28.<br />
Gatulyktornas brännare skola i allmänhet vara i likhet med profbrännaren,<br />
beräknade att förtära fyra och en half kubikfot gas i timmen, men större lampor<br />
för torg och öppna platser erhålla brännare, afpassade efter den för en större ljusstyrka<br />
erforderliga myckenhet gas.<br />
§ 35.<br />
Skulle gaslågornas lyskraft befinnas mindre än § 26 bestämmer, bör bolaget<br />
efter skedd tillsägelse sådant ofördröjligen rätta, men om så, det oaktadt, ej sker,<br />
erkännes bolaget skyldigt att förutom det betalningen i samma mån minskas, utgifva<br />
ersättning med nedannämnde belopp, nemligen:<br />
l:o Om berörde minskning utgör åtta procent af hvad derom är såsom minimum<br />
stadgad t, tio rubel för hvarje dag.<br />
2:o Om minskningen utgör från och med åtta till och med sexton procent,<br />
femton rubel för hvarje dag.<br />
3:o Om minskningen utgör från sexton till och med tjugufyra procent, tjugu<br />
rubel för hvarje dag och så vidare i samma proportion.<br />
Från utgifvande af sådan ersättning, hvilken beräknas intill dess den bestämda<br />
ljusstyrkan är återställd, är bolaget fritt, derest med bevis som af Magistraten<br />
godkännes, styrkas kan, att ofvanberörde förhållande inträffat i följd af omständigheter,<br />
som icke kunnat förekommas.<br />
11
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.<br />
i
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 15 December 1882.<br />
N:o 316.<br />
Staflsfullmälrtige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
1883.<br />
Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Uti skrifvelse till Drätselkammaren af den 10 sistlidne Oktober hafva Stadsfullmäktige<br />
meddelat Kammaren de vilkor, som Fullmäktige funnit böra å stadens sida<br />
uppställas för tilldelande åt Ingeniören D, Fraser af ansökt koncession å en spårvägsanläggning<br />
i denna stad, hvarjemte Fullmäktige anmodat Kammaren att, efter inhemtad<br />
underrättelse huruvida Herr Fraser vore villig att ingå på dessa vilkor, uppgöra<br />
förslag till koncessionskontrakt och insända det till Fullmäktiges skärskådande.<br />
Till följd häraf har Kammaren meddelat sig med Ingeniör Fraser i ärendet<br />
och fått af honom emottaga bilagda skrift *), deri han framställer sin önskan om vidtagande<br />
af särskilda uppgifna förändringar i de ofvan berörda vilkoren. Af dessa förslag<br />
till förändringar har Kammaren emellertid ansett följande icke kunna godkännas,<br />
nemligen: l:o) förslaget att koncessionären skulle befrias från skyldigheten att ombesörja<br />
renhållningen af den del utaf gata eller allmän plats, som ligger emellan spårvägsskenorna;<br />
ty detta skulle möta synnerliga praktiska svårigheter och leda till förvecklingar<br />
med de gårdsegare, hvilka renhållningen af de tillstötande gatuandelarne<br />
åligger; och 2:o) förslagen derom att koncessionären skulle vara skyldig att låta endast<br />
sådana jernvägsspår, som afgiftsfritt upplåtas till allmän person-trafik, korsa koncessionärens<br />
spår i samma plan samt vara berättigad att förse hvilka som helst andra<br />
gat- och vägsträckor inom stadens område, än de nu ifrågasatta tre spårvägslinierna,<br />
med spårvägar på enahanda vilkor, som blifva gällande för dessa linier, eller således<br />
med andras uteslutande; härigenom skulle nemligen för koncessionären faktiskt uppstå<br />
ett uteslutande monopol å spårvägsanläggning öfverhufvud i staden, ehuru ett sådant<br />
afsetts att tilldelas honom endast beträffande de tre nämnda linierna. Deremot måste<br />
det finnas billigt att, vid fråga om utvidgningar af spårvägsnätet, rättigheten till företagande<br />
af sådana främst hembjudes koncessionären. — De öfriga önskningsmål, Ingeniören<br />
Fraser uttalat, har Kammaren deremot funnit staden väl kunna tillmötesgå;<br />
likasom Kammaren ock, beträffande den tid af dygnet då spårvägen bör trafikeras och<br />
hvarom förut ej varit närmare bestämdt än att turerne skulle ega rum med högst 30<br />
minuters mellanskof, omfattat Herr Frasers uttalade åsigt, att åt koncessionären lämpligast<br />
skulle öfverlemnas att bestämma härom, endast med den inskränkning att minst<br />
tjugu turer dagligen borde expedieras från hvardera ändpunkten af hvarje linie. Då<br />
Kammaren derpå delgifvit Ingeniören Fraser sitt beslut i anledning af hans framställning,<br />
har han förklarat sig nöjd med detsamma.<br />
*) Se Bilaga A.
2<br />
I enlighet härmed och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan berörda, af<br />
Stadsfullmäktige härförinnan i förevarande afseende godkända bestämningar har Kammaren<br />
nu uppgjort härhos bilagda förslag till koncessionskontrakt emellan staden och<br />
Ingeniören Fraser eller det bolag, han komme att för ändamålet bilda. Och får Kammaren<br />
således vördsamt föreslå, det Fullmäktige ville besluta:<br />
l:o) att godkänna omordade förslag;<br />
2:o) att till vederbörlig ort ingå med framställning om tillstånd till anläggande<br />
af spårväg i <strong>Helsingfors</strong> i enlighet med detta förslag; och<br />
3:o) att, sedan nämnda tillstånd erhållits, åt Drätselkammaren öfverlemna att<br />
med vederbörande afsluta koncessionskontrakt.<br />
Ingeniören Frasers ofvanberörda skrift torde Kammaren framdeles återfå.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Öhman.<br />
Lars Hornen.<br />
Koncessionskontrakt om anläggning* af spårvägar i <strong>Helsingfors</strong> stad.<br />
Åt Ingeniören Daniel Fraser, från denne stad, eller det bolag han kan för<br />
ifrågavarande ändamål bilda, meddelas härigenom koncession, att, med uteslutande af<br />
alla andra, anlägga och drifva spårvägar för person- och godsbefordran å nedannämnda<br />
linier inom stadens område på de i det följande upptagna vilkor:<br />
§ i.<br />
Koncessionen meddelas för en tid af trettio år, räknadt från den dag detta<br />
kontrakt afslutats, och afser följande linier:<br />
linien N:o 1, sträckande sig från villan Hagasund eller så nära Tölö sockerbruk,<br />
som markens stigning tillåter, utmed Östra Henriksgatan, Norra Esplanadgatan,<br />
öfver Salutorget och Vestra kajen, samt utmed Brunnshusvägen så långt stigningen<br />
derstädes sådant medgifver;<br />
linien N:o 2 med sträckning från Brunnshusvägen längs Bergmansgatan och<br />
derifrån å lämpligaste väg till Boulevardsgatan samt längs denna öfver Skillnaden till<br />
Norra Esplanadgatan, för att der förenas med linien N:o 1; och<br />
linien N:o 3 från Salutorget förbi Skatuddskanalen, längs Norra kajen till Elisabetstorg<br />
samt derifrån antingen utmed Elisabetsgatan, eller ock, i fall Norra kajen<br />
framdeles förenas med Brobergskajen och denna fortsattes till Långa bron, utmed<br />
nämnda kajsträcka till Unionsgatan; vidare längs denna gata, Trädgårds-, Fabians-och<br />
Wiihelinsgatorna till Mikaelsgatan samt utmed denna till Norra Esplanadgatan, der<br />
denna linie förenas med de öfriga.<br />
Angående linierna N:ris 2 och 3 gäller dock, att om synnerliga hinder i följd<br />
af stigningsförhållanden skulle finnas möta deras dragande i nu angifna sträckning,
eger koncessionären förelägga stadsmyndigheterna, till granskning och godkännande<br />
förslag till förändrad riktning af sagda linier. *<br />
Uppstår fråga om utvidgning af spårnätet och finna stadsmyndigheterna koncessionären<br />
hafva på ett tillfredsställande sätt fullgjort sina skyldigheter enligt detta<br />
kontrakt, skall, innan rättighet meddelas annan till anläggande och begagnande af nya<br />
spårvägar inom staden eller dess område, sådan rättighet hembjudas koncessionären.<br />
§<br />
Angående ordningen för ofvannämnda spårvägars begagnande och tiden, då de<br />
skola vara färdiga för trafikering, gälla följande bestämningar:<br />
l:o) Inom ett år efter det förevarande koncessionsaftal afslutats skall arbetet<br />
vidtaga å linien N:o 1, och inom ytterligare ett år framåt skall denna linie vara färdig<br />
och till allmänt begagnande upplåten; och<br />
2:o) Inom högst sex år efter det linien N:o 1 begynt trafikeras skall, om denna<br />
linie då lemnar en nettovinst af minst sex procent å anläggningskapitalet, men i annat<br />
fall så snart vinsten uppgår till nämnda procenttal, anläggandet af linien N:o 2 vidtaga;<br />
och så snart äfven sistnämnda linie uppvisar samma resultat, skall jemväl arbetet<br />
å linien N:o 3 påbörjas. Begge dessa linier skola ock inom ett år efter det deras<br />
byggande, enligt hvad nu är sagdt, bordt vidtaga, vara färdiga och för trafikering<br />
upplåtna.<br />
§ 3.<br />
Koncessionären skall vidare vara underkastad följande bestämmelser:<br />
l;o) spårvägarne få icke utgöra hinder:<br />
för andra trafikerande att färdas öfver spåren eller att med åkdon, som icke<br />
äro enkom för spårvägar konstruerade, färdas längs med spåren;<br />
för anläggning och begagnande af banor för trafik med jernvägsvagnar från<br />
eller till bangårdar, hamnar, stadens packhus eller salutorg, och ej heller för anläggande<br />
och begagnande af sådana spår eller spårvägar, hvilka antingen alls icke eller<br />
ock afgiftsfritt upplåtas till allmänhetens begagnande;<br />
för ändring, omläggning eller reparation af gata och allmän plats, af rör- eller<br />
kloakledningar; och må af sådana anledningar härrörande af brott eller hinder i rörelsen<br />
å spårvägarne icke föranleda till några ersättningsanspråk.<br />
2:o) Koncessionären är skyldig att låta andra jernvägsspår och spårvägar, som<br />
med behörigt tillstånd anläggas, korsa koncessionärens spår i samma plan.<br />
§ 4.<br />
Beträffande det närmare utförandet af ifrågavarande arbete och handhafvandet<br />
af spårvägsinrättningen gälla för koncessionären följande föreskrifter:<br />
l:o) arbetet skall utföras i öfverensstämmelse med vederbörligen faststäld plan<br />
och under inseende af stadsmyndigheterna;<br />
2:o) spårvidden blir en meter, och spåren, hvilkas öfverkant skall ligga i gatans<br />
plan med de undantag, som kunna af krökningar påkallas, bildas af skenor, hvi-<br />
3
4<br />
lande på långsyllar, som äro omkring fyra tum breda och omkring sju tum djupa samt<br />
förses med nödiga tvärförbindningar; *<br />
3:o) arbetet utföres på det sätt, som är minst störande för den allmänna trafiken,<br />
och med största möjliga skyndsamhet, för hvilket ändamål de materialier, som<br />
erfordras såväl för den första anläggningen som spårvägarnes framtida underhåll, skola,<br />
såvidt ske kan, vara så tillredda, att de kunna i mån af arbetets fortskridande framföras<br />
och användas, så att gator och platser, hvarest spårvägarne framgå, må i minsta<br />
måtto med upplag af materialier belamras;<br />
4:o) Koncessionären vidkännes alla de kostnader, hvilka erfordras vid eller till<br />
följd af nedläggandet af spår och underlag, ehvad utgifterna förorsakats genom nödiga<br />
anordningar af terrängen, ändring eller flyttning af vatten- och gasledningar och trummor<br />
eller andra arbeten;<br />
5:o) Koncessionären bekostar och underhåller gatuläggningen inom spåren och<br />
till två fots bredd på hvardera sidan utanför desamma med enahanda materialier,<br />
hvarmed gatan i öfrigt är lagd eller kommer att läggas; åliggande det honom derjemte<br />
att på sin bekostnad bättra den skada, som till följd af spårvägen kan uppkomma på<br />
tillstötande gatläggning. Renhållningen af den del af gata eller allmän plats, som ligger<br />
emellan skenorna, skall likaledes af koncessionären bekostas. Från denna renhållningsskyldighet<br />
frikallas koncessionären dock under den tid af vintern, då andra åkdon<br />
i stället för spårvagnar af en ellerann an orsak begagnas;<br />
6:0) Koncessionären är skyldig att hålla spårvägarne med all deras materiel<br />
i ett godt och tidsenligt skick; och skola vagnarne till konstruktion och utseende vara<br />
lika beskaffade med de vid enahanda inrättningar å andra orter vanliga. Öfver vagnarnes,<br />
hästarnes, körsvennernes m. m. anständiga skick utöfvar polisens tillsyn;<br />
7:o) Spårvägarne må icke för allmän trafik öppnas förrän de blifvit vederbörligen<br />
afsynade och godkända. Drifkraften vid dem blir tills vidare hästkraft; men efter<br />
särskildt utverkadt tillstånd kan äfven annan drifkraft, hvars begagnande icke är förenadt<br />
med' eldfara eller störing af öfrig gatutrafik, framdeles komma till användning,<br />
om skäl finnes till sådan förändring;<br />
8:0) Trafiken bör af koncessionären oafbrutet underhållas med iakttagande af<br />
att åtminstone tjugu turer dagligen, enligt kungjord turlista, företagas från hvardera<br />
ändpunkten af hvarje spårvägslinie, hvilket antal turer icke får minskas utan stadsmyndigheternas<br />
begifvande. Skulle dock trafiken omöjliggöras af snöhinder, berättigas koncessionären<br />
att, om han så önskar, utbyta vagnarne emot andra lämpliga åkdon på<br />
medar. Skulle åter spårvägarne genom hopad snömassa blifva till hinder för öfrig samfärdsel,<br />
bör dessutom trafiken med vagnar på polisens tillsägelse afbrytas. Afbrytes<br />
deremot, utan dertill på förhand utverkadt tillstånd, rörelsen på hela spårvägen, eller<br />
någon del deraf, under mera än fyra dygn, och kan koncessionären ej visa, att sådant<br />
härrört af naturhinder eller annat olycksfall, som ej kan läggas bolaget till last, ega<br />
Stadsfullmäktige förklara koncessionen förverkad.<br />
9:o) Afgift för begagnande af ordinarie tur å spårväg får af koncessionären<br />
icke uppbäras med högre belopp än efter beräkning af tjugu penni för en tillryggalagd
sträcka af tillochmed en verst; och får koncessionären icke utan stadsmyndigheternas<br />
begifvande höja sina taxor för ifrågavarande afgifter utöfver de häraf följande maximibeloppen.<br />
Dock är det honom obetaget att med trafikerande enskildt öfverenskomma<br />
om pris för extra turer, likasom ock om tider för deras företagande;<br />
10:o) Koncessionen är förverkad, förutom uti det ofvanföre under mom. 8:0<br />
förutsedda fall, jemväl derest icke koncessionären inom ett år, räknadt från den dag<br />
då detta kontrakt blifvit afslutadt, till stadsmyndigheterna inlemnat fullständig plan<br />
för arbetets utförande och trafikens bedrifvande, eller derest icke anläggningen af de<br />
uppgifna linierna blifvit fullbordad inom den i § 2 härofvan derför bestämda tid;<br />
11 :o) Den erhållna koncessionen må icke å annan öfverlåtas utan att stadsmyndigheterna<br />
sådant medgifva;<br />
12:o) När koncessionstiden utgår eller koncessionen förverkas eller koncessionären<br />
hos staden anmäler sig vilja åt annan öfverlåta koncessionen, är staden berättigad<br />
att till sig lösa spårvägsanläggningen med dertill hörande redskap och dragare<br />
samt annan för spårvägsrörelsen nödig egendom för ett värde motsvarande medelnettoinkomsten<br />
under de tio sista åren, kapitaliserad efter sex procent, med afdrag af det<br />
värde, som af fem gode män anses nödigt för bringande af spårvägen och dertill hörande<br />
materiel i fullgodt skick. Denna lösningssumma må dock i ingen händelse öfverstiga<br />
halfannan gång den summa, som af samme gode män anses nödig för utförande<br />
af en helt och hållet ny spårvägsanläggning. Af desse gode män utser koncessionären<br />
tvenne och stadsmyndigheterna tvenne; desse fyra välja den femte, skolande,<br />
derest någondera parten underlåter att utse gode män eller de fyra utsedde icke blifva<br />
om valet af den femte ense, till <strong>Helsingfors</strong> stads rådstufvurätt öfverlemnas att fylla<br />
antalet. Vill staden vid koncesionstidens utgång begagna sig af nämnda lösningsrätt,<br />
bör den derom tillsäga koncessionären senast ett år före koncessionstidens utgång.<br />
Vill staden deremot icke då ännu begagna sig af sin lösningsrätt, må koncessionstiden<br />
utsträckas ytterligare tio år; efter denna tids förlopp står det ännu staden fritt att inlösa<br />
spårvägsanläggningen med dertill hörande redskap och dragare samt annan för<br />
spårvägsrörelsen nödig egendom för samma kapital, som vid den ursprungliga koncessionstidens<br />
utgång skulle varit tillfyllest, dock sålunda att det ofvan nämnda kapitalafdraget<br />
för anläggningens försättande i fullgodt skick fastställes efter den förlängda<br />
koncessionstidens utgång. Vill icke staden efter äfven denna tids utgång inlösa spårvägsanläggningen,<br />
eller kan nytt aftal om koncessionens förlängning icke träffas, är<br />
koncessionären skyldig att inom lämplig, af Guvernören i länet bestämd tid borttaga<br />
spårvägsanläggningen och sätta de gator och platser, hvaröfver den framgått, uti godt<br />
stånd, i öfverensstämmelse med hvad ofvan är stadgadt, vid äfventyr att sådant eljest<br />
af staden på koncessionärens bekostnad verkställes;<br />
13:o) Till säkerhet för de kostnader, som antingen kunna uppkomma i följd<br />
deraf att koncessionären icke ställer sig de i förevarande kontrakt ingående föreskrifter<br />
till efterrättelse, eller ock, i händelse koncessionen förverkas eller företaget nedlägges<br />
och icke af annan med stadens begifvande öfvertages, kunna blifva erforderliga för<br />
iståndsättande af gator och andra platser, skall koncessionären, innan arbetet får vid-<br />
5
6<br />
taga, hos Drätselkammaren deponera i räntebärande papper, hvilka af Drätselkammaren<br />
godkännas, en summa af tiotusen mark. Detta belopp skall alltid hållas oförminskadt;<br />
och skall derföre, i fall staden nödgats använda något deraf för arbetens verkställande,<br />
bristen genast af koncessionären fyllas; och eger staden, der detta ej af koncessionären<br />
fullgöres, hålla sig till hans öfriga tillhörigheter för beloppets fyllande.<br />
Först när staden icke vidare kan hafva något ersättningsanspråk emot koncessionären,<br />
må han återbekomma den deponerade säkerheten. Koncessionären äger deremot tillgodonjuta<br />
de å säkerhetshandlingarna upplupna räntor;<br />
14:o) Allt hvad här ofvan blifvit sagdt om koncessionären gäller vare sig att<br />
koncessionen kommer att utöfvas af sökanden, Ingeniören Fraser, eller af det bolag,<br />
som han kan för ändamålet bilda.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den
Bilaga Å.<br />
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Vid uppsättandet af kontraktet om koncession å spårvägar i <strong>Helsingfors</strong>, beder<br />
jag att få föreslå följande små förändringar uti Spårvägsutskottets betänkande, nemligen:<br />
Uti klausulen e) föreslås att ordet gatudelar utbytes mot tillstötande gatläggning.<br />
Äfvenså torde förpligtelsen till renhållning emellan skenorna, som samma klausul<br />
bestämmer, kunna bortlämnas, på den grund, att det redan åligger gårdsägare att<br />
hålla gatudel ren, och emedan spårväg torde väl minska, men ingalunda öka, bildandet<br />
af orenlighet; derjemte får gårdsägare förmånen att icke behöfva underhålla gatläggningen,<br />
som är föreslaget att spårvägen skall göra, såväl emellan skenorna som en aln<br />
å hvardera sidan.<br />
Klausulen h) bör förändras så att den får följande lydelse, nemligen: Koncessionären<br />
är skyldig att låta andra jernvägsspår, hvilka ej mot af gift upplåtas till allmän<br />
persontrafik, men som med behörigt tillstånd anläggas, korsa sina spår i samma plan.<br />
Klausulen k) torde äfven med fördel kunna förändras sålunda att efter ordet<br />
turer tillsättes under minimum och efter taxa tillsättes utöfver maximi. — Äfvenså<br />
vore önskligt att få följande tillägg neml.: Dock må med enskild person eller personer<br />
öfverenskommas om pris för extra tur.<br />
Förutom dessa förändringar uti Spårvägsutskottets betänkande, bedes att i<br />
kontraktet få intaget följande tillägg, beträffande linien N:o 2 & 3, nemligen att de<br />
anläggas i sinom tid, såvida icke oöfvervinnerliga hinder möta, hvad stigningen beträffar,<br />
då i så fall förslag till annan riktning bör föreläggas stadens myndigheter.<br />
Alla öfriga gator och vägar inom stadens område bör det stå Koncessionären<br />
fritt att förse med spårvägar, då föregången anmälan derom blifvit gjord hos stadsmyndigheterna,<br />
på enahanda vilkor som förestående linier.<br />
-g-**-!<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.<br />
David Fraser.
N s o StaMnllmäMp i <strong>Helsingfors</strong>,<br />
Utskottsbetänkande i fråga om fastställande af inqvarteringstariff<br />
för hyresåret 1883—1884 m. m.<br />
Vid sitt sammanträde den 16 dennes beslöto Stadsfullmäktige att åt ett särskildt<br />
utskott, till livars medlemmar undertecknade vid samma tillfälle utsågos, uppdraga<br />
att afgifva yttrande med anledning af bilagda handlingar, nämligen:<br />
l:o) Magistratens skrifvelse af den 28 December 1882, hvarmedels Magistraten,<br />
med anhållan »om vidtagande af den åtgärd sakens beskaffenhet påkallar», till Stadsfullmäktige<br />
öfversändt bestyrkta afskrifter af Inqvarteringsnämiidens den 31 föregående<br />
Oktober uppgjorda »förslag till den ersättning i penningar, som den i <strong>Helsingfors</strong><br />
förlagda militären under nästinstundande hyresår från den 1 Juni 1883 till den<br />
1 Juni 1884 eger åtnjuta i stället för rum och öfriga inqvarteringsförmåner in natura»,<br />
äfvensom af Inqvarteringsnämndens skrifvelse af den 23 December 1882 angående<br />
särskilda tillägg och förändringar i detta förslag. Sistnämnda handlingar äro af<br />
följande lydelse:<br />
Förslag<br />
till den ersättning i penningar, som den i <strong>Helsingfors</strong> förlagda militären under nästinstundande<br />
hyresår från den 1 Juni 1883 till den 1 Juni 1884 eger åtnjuta i stället<br />
för rum och öfriga inqvarteringsförmoner in natura.<br />
Motsvarande<br />
klass<br />
För<br />
månad<br />
För<br />
helt kr<br />
i civil tjenst. Fmk. p:i. Fmk. p:i.<br />
n En gift general 375 — 4,500<br />
En ogift general 334 — 4,008 —<br />
III En gift generallöjtnant 300 — 3,600 — |<br />
n En ogift generallöjtnant 267 — 3,204 - —<br />
IV En gift generalmajor 267 — 3,204 —<br />
J J En ogift generalmajor 229 — 2,748 —<br />
v En gift stabsofficer, hvilken är regementsbefälhafvare<br />
eller åtnjuter regementsbefälhafvares<br />
233 — 2,796 —<br />
200 — 2,400 —
2<br />
VI--VIII En gift öfverste, öfverstelöjtnant och major som<br />
ej åtnjuter förenämnde rättigheter 158 — 1,896 —<br />
En ogift dito dito 125 — 1,500 —<br />
IX-X En gift kapten eller stabskapten 120 — 1,440 —<br />
il En ogift dito dito 84 — 1,008 —<br />
XI-I1X En gift löjtnant eller underlöjtnant och fänrik . 84 — 1,008 —<br />
En ogift dito dito 54 — 648 —<br />
Ett soldatqvarter för 10 man 50 — 600 —<br />
Ett kansli- eller arkivrum 20 | — 240 —<br />
Anmärkning: Stabs- och öfverofficerare som icke äro regementsbefälhafvare<br />
eller åtnjuta regementsbefälhafvarerättigheter, äfvensom vid militären anstälde civile<br />
tjenstemän af V—XIV klasserna, erhålla ersättning för stallrum endast för det antal<br />
hästar, för hvilka fourage bestås enligt stat och utbetalas sådan ersättning åt dem,<br />
som åtnjuta fourage för två hästar med 100 mark och för en häst med 60 mark om<br />
året. <strong>Helsingfors</strong> den 31 Oktober 1882.<br />
På Inqvarteringsnämndens vägnar :<br />
F. Mansner.<br />
B. Sirén.<br />
INQVARTERINGSNÄMNDEN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 23 Dec. 1882. pm Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
N:o 113.<br />
Jemte skrifvelse af den 31 sistlidne Oktober insände Inqvarteringsnämnden till<br />
Magistraten, i följd af derom erhållen föreskrift, förslag till hyresmedel-tariff för den<br />
ryska militär, som under nästkommande hyresår 1883—1884 kommer att förläggas i<br />
<strong>Helsingfors</strong> stad. Detta förslag var uppstäldt efter härintills följda grunder och upptog<br />
förty endast hyresbeloppet för de skilda militära graderna tillkommande lokaler<br />
samt för truppernas kansli- och arkivrum, men icke något hyresanslag för de i § 7 af<br />
Nådiga Inqvarterings Reglementet af den 19 Januari 1876 omförmälde särskilda militärförvaltningar,<br />
af hvilka följande för närvarande äro i <strong>Helsingfors</strong> stationerade, nemligen:<br />
Finländska militärdistriktets stab, Distriktskonseljen, Distriktsintendents styrelsen,<br />
Distrikts artilleristyrelsen, Distrikts ingeniör styrelsen, Distrikts medicinal styrelsen och Distrikts<br />
gendarme styrelsen samt Styrelserna för militära byggnaderna utom fästningarne,<br />
för 23:e infanteridivisionen och för 23:e artilleribrigaden. Likaledes upptager berörda för-
slag icke något särskildt hyresanslag till anskaffande af logis för till inqvartering berättigade<br />
militärpersoner, hvilka i följd af tillfällig kommendering härstädes äroibehof af bostad,<br />
äfvensom för härvarande ryska truppers judiska synagoga och mohamedanska bönehus.<br />
Emedan alla dessa militärförvaltningar och inrättningar, med undantag af styrelsen<br />
för 23:e infanteridivisionen, som är inlogerad uti kronans hus, nu äro inqvarterade<br />
uti genom Inqvarteringsnämndens försorg upphyrda lokaler, får Nämnden, för<br />
den händelse sådant äfven framdeles komme att ske, äran anhålla om Magistratens<br />
benägna åtgärd derhän att hyresbeloppet också för de för ifrågavarande militära förvaltningar<br />
och inrättningar erforderliga lokaler för nästkommande hyresår 1883—1884,<br />
på sätt i Nådiga Förordningen af den 18:e Januari 1882, angående grunderna för militär<br />
inqvartering i Finland, stadgas, så fort sig göra låter närmare bestämmas, och har<br />
Nämnden, med afseende å de stora och i stadens centrum belägna kostsamma lokaler,<br />
hvilka härintills i allmänhet tagits i anspråk för bemälde militära förvaltningar, samt<br />
i närmaste öfverensstämmelse med för dessa lokaler nu utgående hyror, ansett sig böra<br />
föreslå hyresbeloppet för desamma, inberäknadt nödig ved till lokalernas eldning, till<br />
450 mark per rum; och får Inqvarteringsnämnden tillika hemställa om icke det kunde<br />
tillåtas Nämnden att emot för hyresåret afgifvande skild redovisning, få upphyra erforderligt<br />
logis för sådana till inqvartering berättigade militärpersoner, hvilka i följd af<br />
tillfällig kommendering härstädes äro i behof af bostad, äfvensom att för truppernas<br />
judiska synagoga och mohamedanska bönehus få anskaffa behöfliga lokaler, enär kostnaden<br />
för förstnämnda logis svårligen på förhand kan beräknas och såväl judiska som<br />
isynnerhet den mohamendanska kultens seder och bruk äro af sådan beskaffenhet att<br />
lokaler sannolikt endast med svårighet och mot hög hyresersättning kunna för dem<br />
anskaffas, derest de nu upphyrda af en eller annan orsak komme att uppsägas. Upplysningsvis<br />
får Inqvarteringsnämnden dock meddela att följande hyresbelopp för innevarande<br />
utgå: för en å Kleinehs hotel upphyrd lokal, å sju boningsrum, för till staden<br />
i tillfälliga tjensteuppdrag ankommande militärpersoner, med 4,000 mark, hvilken<br />
summa likväl befunnits vara otillräcklig och förty för nästkommande hyresår förslagsvis<br />
borde bestämmas åtminstone till 5,000 mark, samt för judiska synagogan, för tre<br />
rum, med 800 mark äfvensom för mohamedanska bönehuset, för tre rum och kök, med<br />
1,400 mark finskt mynt, hvartill kommer för sistnämnde tvenne lokaler nödig ved till<br />
rummens eldning.<br />
På Inqvarteringsnämndens vägnar:<br />
F. Mansner.<br />
B. Siren.
4<br />
2:6) Inqvarteringsnamndens skrifve se af den 12 Januari 1883, hvilken likaledes<br />
åtföljes |af här ofVan intagna handlingar i bestyrktJafskrift samt for öfrigt är af<br />
följande innehåll:<br />
1NQVARTERINGSNÄMNDEN<br />
<strong>Helsingfors</strong>, ^^ Herrar Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 12 Jan. 1883.<br />
N:o 7.<br />
Enligt § 8 mom. a. i den för Inqvarteringsnämnden fastställda instruktion af<br />
den 25 Januari 1878 åligger det Nämnden att årligen inom Februari månads utgång<br />
uppgöra samt till granskning och godkännande öfverlemna ett på gångbara priser grundadt<br />
förslag till den ersättning i penningar som får erbjudas inqvarteringsberättigad<br />
i stället för qvarter och förmåner in natura under nästp af oljande hyresår.<br />
Ehuruväl Nämnden, i följd af Magistratens i skrifvelse för den 21 nästvikne<br />
Oktober derom meddelade föreskrift, afgifvit förslag till tariff för hyresmedel i stället<br />
för natura-qvarter för den ryska militär, som under nästinstundande hyresår komme<br />
att förläggas härstädes samt Nämnden sedermera, med afseende derå att den ersättning,<br />
som från den 1 Juni 1884 tillkomme kommunen för upphyrda natura-qvarter möjligen<br />
kunde komma att baseras på ännämnda tariff, i skrifvelse af den 23 nästvikne Detember<br />
hos Magistraten framhållit nödvändigheten att utverka bestämmelse rörande hyresbeloppet<br />
för de här förlagda större militära styrelserna oeh embetsverken samt för<br />
anskaffande af lokaler för mohamedanska bönehuset oeh judiska synagogan oeh för de<br />
i tillfälliga tjensteuppdrag till staden anländande militär-personer, — har Nämnden<br />
dock, till fullgörande af föreskriften i åberopade instruktion, trott sig böra till Herrar<br />
Stadsfullmäktige insända afskrift af ej mindre omförmälda hyrestariff för hyresåret<br />
1883—1884, än af sistnämnda till Magistraten aflåtna skrifvelse.<br />
Då emellertid någon ersättnings- eller hyrestariff i det syfte Kejserliga förordningen,<br />
angående grunderna för militär inqvartering, gifven den 18 Januari 1882, innehåller<br />
och bestämmer, snarligen icke torde vara att emotse, hvaremot samtliga för<br />
natura-inqvarterings utgörande afslutade kontrakt, hvilka uppgå till ett antal af 48<br />
och representera en årlig hyressumma af 74,800 mark, eller något derutöfver, måste<br />
dels under denna månad dels under Februari ocli Mars månader uppsägas eller förnyas,<br />
får i sammanhang [ härmed hos Herrar Stadsfullmäktige Nämnden äran förfråga<br />
huru med de upphyrda natura-lokalerna samt om dem afslutade kontrakt bör förfaras.<br />
Att låta med upphyrande af rum bero, torde icke vara att tillgodose kommunens bästa,<br />
enär dessa styrelser hafva behof af stora lokaler, af hvilka flere äro mera centralt<br />
belägna samt nästan omöjliga att anskaffa efter tiden för hyresaftals afslutande, samt
då endast emot stegrade hyresbelopp. Många ganska svära samt med dryga omkostnader<br />
förenade förvecklingar skola uppstå om ej det närvarande förhållandet om inqvarteringens<br />
utgörande kan förlängas intill dess att närmare bestämda stadganden i<br />
ämnet hunnit emanera, hvadan Nämnden, med uppmärksammande härom, får äran<br />
hemställa huruvida icke, då Kejserliga Senaten i skrifvelse från Militie Expeditionen<br />
af den 17 Mars 1882 förordnade att inqvarteringen skulle under det nu löpande hyresåret<br />
utgöras i enlighet med inqvarteringsreglementet af den 19 Januari 1876 med<br />
tillämpning af 1881 års tariff samt derjemte tillförsäkrade kommunen full ersättning för<br />
dessa utgifter, Herrar Stadsfullmäktige funne skäl vara för handen att söka utverka<br />
enahanda bestämmelse för det nästinstundande hyresåret 1883—1884.<br />
På Inqvarteringsnämndens vägnar:<br />
Aiig. Bergenstrål©.<br />
B. Siren.<br />
De handlingar, hvilka sålunda hänskjutits till utskottets öfvervägande, beröra<br />
hufvudsakligen tvänne frågor. Den ena gäller åstadkommandet af en, i överensstämmelse<br />
med stadgandet i § 5 i Kejserliga Förordningen af den 18 Januari 1882, angående<br />
grunderna för militärinqvarteringens utgörande i Storfurstendömet Finland, uppgjord<br />
inqvarteringstariff för hyresåret 1883—1884, enligt hvilken staden skulle vara<br />
berättigad att af ryska Riksskattkammaren utbekomma hyresersättning för de qvarter<br />
som upplåtas åt ryske militärpersoner och ryska militära inrättningar, hvilka i stället<br />
för hyresmedel vilja åtnjuta af kommunen anvisadt qvarter.<br />
Den andra frågan åter angår de åtgärder, som böra vidtagas, för att staden<br />
skall kunna för nästinstundande hyresår hafva i beredskap nödiga lokaler till bestridande<br />
af den natura-inqvartering, som möjligen kommer att påfordras.<br />
Hvad först beträffar bestämmandet af en inqvarteringstariff, stadgas i § 5 af<br />
nyssnämnda förordning af den 18 Januari 1882 att densamma, för så vidt den angår<br />
rysk militär och ryska militära inrättningar, skall fastställas af vederbörande myndighet<br />
i Kejsaredömet årligen i öfverensstämmelse med de hyrespris, som, på grund af<br />
Kommunalstyrelsernas uppgifter, blifvit af Senaten och Generalguvernören för de<br />
skilda kommunerna godkända; hvilka uppgifter af Generalguvernören genom Ministerstatssekreteraren<br />
insändas till vederberörande Minister i Kejsaredömet.<br />
Med anledning af de uppgifter som ingå ingå i föreliggande handlingar, har<br />
utskottet förskaffat sig upplysning om de åtgärder som redan vidtagits för åstadkommande<br />
af en dylik inqvarteringstariff, och har dervid erfarit följande:<br />
Den 12 Oktober sistlidet år afläts ifrån Militieexpeditionen i Kejserliga Sena-<br />
5
6<br />
ten till Guvernören i Nylands län en skrifvelse, hvari Guvernören anbefaldes att »i<br />
det afseende § 5 uti Nåd. Förordningen den 18 Januari 1882, angående grunderna för<br />
militärinqvarteringens utgörande i Storfurstendömet Finland, innehåller, oförtöfvadt af<br />
vederbörande myndigheter i städerna <strong>Helsingfors</strong> och Lovisa infordra prisuppgifter eller<br />
förslag till tariff å de ersättningar, som för möjligen erforderlig inqvartering af<br />
rysk militär under nästinstundande hyresår från den 1 Juni 1883 till samma dag 1884<br />
borde utgifvas», hvarvid tillika föreskrefs att militärens inqvarteringsförmåner skulle<br />
anses och beräknas enligt de uti Nåd. Inqvarteringsreglementet af den 19 Januari 1876<br />
bestämda grunder. Dessa uppgifter borde af Guvernören till Kejserliga Senaten in- 4<br />
sändas så snart ske kunde och ovilkorligen senast innan utgången af nästinstundande<br />
November månad, hvarjemte Guvernören borde utlåta sig om, huruvida uppgifterna<br />
voro med verkliga prisförhållanden å orterna öfverensstämmande.<br />
På grund af denna föreskrift anmodade Guvernören i länet medels skrifvelse<br />
af den 17 Oktober Magistraten i <strong>Helsingfors</strong> att så fort ske kunde och senast inom den<br />
15 förstinstundande November till Guvernören inkomma, i det afseende § 5 uti nyssaberopade<br />
Kejs. Förordning innehåller, med äskade, »af vederbörande myndighet upprättade»<br />
prisuppgifter. Och i skrifvelse af den 21 Oktober vände sig då Magistraten<br />
till Inqvarteringsnämnden med anhållan om förenämnda uppgifter, hvilka skulle till Magistraten<br />
insändas senast inom den 10 nästinstundande November.<br />
Men emedan § 8 mom. a i den för Inqvarteringsnämnden faststälda instruktion<br />
af den 25 Januari 1878 stadgar att Nämnden årligen inom Februari månads utgång<br />
eger uppgöra samt till granskning och godkännande öfverlemna »ett på gångbara<br />
priser grundadt förslag till den ersättning i penningar, som får erbjudas inqvarteringsberättigad<br />
i stället för qvarter och förmoner in natura under nästpåföljande hyresår»,<br />
— så fattades Magistratens omförmälda föreskrift af Nämnden antagligen såsom<br />
åsyftande blott detta sedvanliga årsförslag. På grund deraf uppgjorde Nämnden och<br />
insände till Magistraten det ofvanför intagna förslaget, hvilket, såsom upprättadt blott<br />
i öfverensstämmelse med föregående årsförslag, icke afsåg att utgöra en sådan grund<br />
för bestämmandet af stadens ersättning för inqvarteringstungans utgörande, som i oftanämnda<br />
förordning af 1882 omnämnes, hvarjemte detsamma, såsom af Inqvarteringsnämnden<br />
ofvanintagna skrifvelser framgår, äfven för öfrigt var ofullständigt.<br />
Oaktadt dessa brister blef detta »förslag» den 4 November 1882 af Magistraten<br />
till Guvernören insändt, såsom varande den af Guvernören »infordrade tariff å<br />
ersättning i stället för natura-inqvartering för ryskmilitär», och af Guvernören aflemnades<br />
förslaget till Militieexpeditionen i Kejserliga Senaten, med uppgift tillika att<br />
uppgifterna deri voro med verkliga prisförhållandena å orten öfverensstämmande.<br />
Då nu emellertid i § 5 af Kejs. Förordningen den 18 Januari 1882 uttryckligen<br />
stadgas att ifrågavarande tariff skall grundas på kommunalstyrelsernas uppgifter,<br />
samt <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige likväl icke blifvit satta i tillfälle att uttala sig om<br />
de prisuppgifter, som uti detta afseende inlemnats, hvilka tillika äro af den art, att,<br />
ifall inqvarteringstariffen för nästkommande hyresår uteslutande baserades på den-
samma, staden ofcvifvelaktigt komme att lida stor förlust, får utskottet föreslå att Stadsfullmäktige<br />
vill besluta<br />
att fordersammmast till Hans Kejserliga Majestät ingå med en<br />
underdånig skrifvelse af följande lydelse:<br />
»St. A. K. o. St.<br />
Uti Eders Kejserliga Majestät Nådiga Förordning angående grunderna för militärinqvarteringens<br />
utgörande i Storfurstendömet Finland, gifven den 18 Januari 1882,<br />
stadgas, att kostnaderna för beredande af qvarter åt rysk militär och ryska militära<br />
inrättningar skola kommunerna i Finland ersättas af Riksskattkammaren i Kejsaredömet,<br />
enligt tariff som årligen fastställes af vederbörande myndighet i Kejsaredömet,<br />
i öfverensstämmelse med de hyrespris, som, på grund af Kommunalstyrelsernas<br />
uppgifter, blifvit af Eders Kejserliga Majestäts Senat för Finland och Generalguvernören<br />
för de skilda kommunerna godkända.<br />
Under det pågående hyresåret, från den 1 Juni 1882 till samma dag 1883,<br />
har den <strong>Helsingfors</strong> stad tillkommande ersättningen för åt rysk militär upplåtna qvarter,<br />
på grund af Militieexpeditionens i Kejserliga Senaten skrifvelse af den 17 Mars<br />
1882, förskottsvis utbetalts af finska Kronan enligt grunderna i Nådiga Inqvarteringsreglementet<br />
af den 19 Januari 1876 och med tillämpning af de för hyresåret 1881—<br />
1882 faställda hyrespris.<br />
Men denna anordning synes blott varit provisoriskt gällande för det löpande<br />
hyresåret, och torde derför, vtd fastställandet af den <strong>Helsingfors</strong> stad tillfallande inqvarteringsersättningen<br />
för nästkommande hyresår 1883 — 1884, föreskrifterna i 1882<br />
års Nådiga Förordning komma att tillämpas.<br />
Med anledning af en skrifvelse från Magistraten i <strong>Helsingfors</strong> af den 28 December<br />
1882, hvilken kommit <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige tillhanda; den 7 innevarande<br />
Januari, hafva Stadsfullmäktige emellertid nu erfarit, att på grund af Militieexpeditionens<br />
skrifvelse till Guvernören i Nylands län af den 12 Oktober 1882, Magistraten i<br />
<strong>Helsingfors</strong> redan den 17 Oktober förlidet år af Guvernören anmodats att inkomma, i<br />
det afseende § 5 i ofvannämnda Nådiga Förordning af den 18 Januari 1882 innehåller,<br />
med af vederbörande myndighet upprättade prisuppgifter eller förslag till inqvarteringstariff<br />
för hyresåret 1883—1884.<br />
Likaså hafva Stadsfnllmäktige inhemtat, att, enligt Magistratens föreskrift, af<br />
Inqvarteringsnämnden i staden ett förslag i nyssnämndt afseende upprättats, hvilket<br />
förslag — ehuru detsamma af Nämnden uppgjorts i öfverensstämmelse med de årsförslag,<br />
som Nämnden äfven förut på grund af sin instruktion haft sig ålagdt att till<br />
stadsstyrelsen aflemna, för beräknande af den ersättning som ryska militärpersoner, på<br />
grund af § 9 i 1876 års Nådiga Inqvarteringsreglemente, äro berättigade att åtnjuta<br />
i stället för natura-inqvartering, samt oaktadt det sålunda icke varit afsedt att utgöra<br />
den grund, enligt hvilken stadens ersättning för inqvarteringen framdeles borde beräknas,<br />
och i följd deraf icke heller fullständigt upptagit alla de i § 7, jemförd med § 21, i<br />
nyssåberopade inqvarteringsreglemente omfö^mälda lokaler, — emellertid af Magistraten<br />
7
8<br />
utan Stadsfullmäktiges hörande, insändts till Guvernörsembetet, hvarifrån detsamma<br />
ytterligare torde expedierats till Militieexpeditionen, för att tjena som bas för bestämmandet<br />
af stadens inqvarteringsersättning för nästkommande hyresår.<br />
Enär dock, såsom af nedanstående ytterligare framgår, de prisuppgifter, hvilka<br />
sålunda aflemnats, både äro ofullständiga och delvis af den art, att genom deras läggande<br />
till grund för ifrågavarande ersättning stor förlust skulle åsamkas staden, i följd<br />
af skilnaden mellan den verkliga inqvarteringskostnaden och den ersättning staden enligt<br />
tariff komme att uppbära, samt då dessa uppgifter, hvilka enligt § 5 af ännämnda<br />
1882 års Nådiga Förordning borde afgifvas af kommunalstyrelsen, nu aflemnats utan<br />
att Stadsfullmäktige på något sätt satts i tillfälle att pröfva desamma, så våga Stadsfullmäktige<br />
i djupaste underdånighet anhålla att Eders Kejserliga Majestät, till afböjande<br />
af den betydliga förlust, som annars skulle drabba staden, Nådigst ville låta,<br />
vid fastställandet af inqvarteringstariffen för <strong>Helsingfors</strong> stad för hyresåret 1883—1884,<br />
taga i betraktande följande tillägg och ändringar i de genom Magistraten härförinnan<br />
insända prisuppgifterna å qvarter m. m. Dessa ändringar hafva redan framhållits i<br />
en från Inqvarteringsnämnden den 23 December 1882 till Magistraten aflåten skrifvelse,<br />
hvilken jemväl torde blifvit till Guvernören i länet insänd, men då det är Stadsfullmäktige<br />
obekant, huruvida densamma till Eders Kejserliga Majestät öfverlemnats,<br />
tillåta sig Stadsfullmäktige att här upprepa desamma.<br />
Det af Inqvarteringsnämnden uppgjorda, ofvanberörda förslaget upptog endast<br />
hyresbeloppet för personer i de skilda militära graderna tillkommande boningslokaler<br />
samt för truppernas kansli- och arkivrum, men icke något hyresanslag för de i § 7 af<br />
Nådiga Inqvarteringsreglementet af den 19 Januari 1876 omförmälda särskilda militärförvaltningar,<br />
af hvilka följande för närvarande äro i Helsigfors stationerade, nämligen:<br />
Finländska militärdistriktets stab, Distriktskonseljen, Distriktsintendentstyrelsen,<br />
Distriktsartilleristyrelsen, Distriktsingeniörstyrelsen, Distriktsmedicinalstyrelsen och Distriktsgensclarmstyrelsen<br />
samt Styrelserna för militära byggnaderna utom fästningarne,<br />
för 23:e infanteridivisionen och för 23:e artilleribrigaden. Likaså upptog nämnda förslag<br />
icke något särskildt hyresanslag till anskaffande af logis för till inqvartering berättigade<br />
militärpersoner, hvilka i följd af tillfällig kommendering härstädes äro i behof<br />
af bostad, äfvensom för härvarande ryska truppers judiska synagoga och mohamedanska<br />
bönehus.<br />
Samtliga ofvannämnda militärförvaltningar och inrättningar, med undantag af<br />
Styrelsen för 23:e infanteridivisionen, som är inlogerad i kronans hus, hafva fortfarande<br />
under loppet af flere år varit inqvarterade uti af staden upphyrda qvarter, för hvilka<br />
sammanlagda årliga hyressumman uppgår till omkring 70,000 mark; och med afseende<br />
å de stora och i stadens centrum belägna kostsamma lokaler, hvilka härintills<br />
i allmänhet tagits i anspråk för bemälda militära förvaltningar, samt i närmaste överensstämmelse<br />
med för dessa lokaler utgående hyror, hafva Stadsfullmäktige ansett sig<br />
böra hos Eders Kejserliga Majestät i underdånighet anhålla att hyresbeloppet för desamma,<br />
inberäknadt nödig ved för lokalernas uppvärmning, måtte bestämmas till 450<br />
mark pr rum om året.
Kostnaderna för anskaffandet af logis åt sådana till inqvartering berättigade<br />
militärpersoner, hvilka i följd af tillfällig kommendering härstädes äro i behof af bostad,<br />
hafva härförinnan beräknats till 4000 mark, men i sjelfva verket hafva dessa<br />
kostnader i icke ringa mon befunnits öfverstiga denna summa, hvarför Stadsfullmäktige<br />
jemväl underdånigst anhålla om upptagande i tariffen af ett belopp af 5000 mark<br />
för detta ändamål.<br />
Hvad åter beträffas hyresprisen för de till judisk synagoga och mohamedanskt<br />
bönehus upplåtna lokalerna, hafva de härförinnan årligen stigit till följande belopp:<br />
för judiska synagogan, innehållande tre rum, till 800 mark. samt för mohamedanska<br />
bönehuset, omfattande tre rum och kök, till 1,400 mark, förutom nödig ved till dessa<br />
lokalers uppvärmning; och våga Stadsfullmäktige underdånigst uttala den förhoppning<br />
att äfven dessa summor skola varda uti den ifrågavarande tariffen upptagna.<br />
Ytterligare anse sig Stadsfullmäktige pligtige framhålla att samtliga afgifna<br />
prisuppgifter, både de som förut genom Magistraten aflemnats och de ofvan anförda,<br />
hänföra sig uteslutande till bestämningarna i det fortfarande gällande Nådiga Inqvarteringsreglementet<br />
af den 19 Januari 1876, Skulle emellertid genom det nya Inqvarteringsreglemente,<br />
som, i öfverensstämmelse med hvad i sista §:n af 1882 års Nådiga<br />
Förordning säges, framdeles torde komma att i Nåder utfärdas, kommunens skyldighet<br />
att i förekommande fall utgöra inqvartering utsträckas äfven till andra ändamål än de<br />
som faststälts genom § 7, jemförd med § '21, i nyssberörda Inqvarteringsreglemente<br />
af 1876, så torde rättvisligen få förutsättas att staden i sådan händelse komme att åtnjuta<br />
full ersättning för den ökning i inqvarteringsbesväret, som derigenom blefve densamma<br />
åhvälfd.<br />
För den händelse åter, att Eders Kejserliga Majestät, i motsats till hvad^Stadsfullmäktige<br />
i underdånighet ansett sig kunna hoppas, icke skulle täckas fästa Nådigt<br />
afseende vid deras förevarande framställning, våga Stadsfullmäktige slutligen underdånigst<br />
anhålla, att för hyresåret 1883—1884 samma förfarande i afseende å liqviderandet<br />
af den <strong>Helsingfors</strong> stad tillfallande inqvarteringsersättningen måtte fastställas, som<br />
på grund af Militieexpeditionens i Eders Kejserliga Majestäts Senat för Finland skrifvelse<br />
af den 17 Mars 1882 iakttagits under nu löpande hyresåret, nämligen att hela<br />
den faktiska kostnaden för inqvarteringen förskottsvis ersatts staden af finska Kronan.<br />
St. A. K. o. St. etc.' 1<br />
Beträffande åter den af Inqvarteringsnämnden väckta frågan om de åtgärder<br />
som böra vidtagas, för att staden skall kunna utan svårighet under nästa hyresår bestrida<br />
den inqvartering som kan påfordras, har utskottet visserligen funnit en fördelaktig<br />
lösning af densamma förbunden med många svårigheter, då någon hyrestariff ännu<br />
icke tinnes faststäld, samt icke ens, på sätt § 2 mom. 2 af 1882 års förordning förutsätter,<br />
någon kungörelse emanerat angående det antal rum, hvartill ryske militärper-<br />
9
10<br />
söner i förekommande fall äro berättigade, medan å andra sidan den sedvanliga tiden<br />
för upphyrande af rum i staden för nästkommande hyresår samt för uppsägning af<br />
gällande hyreskontrakt inom kort utgår. Emellertid har utskottet ansett det mest antagligt,<br />
att ungefär samma inqvartering, som under pågående hyresår af staden utgjorts,<br />
äfven under nästkommande år torde ifrågakomma, hvarför det vore för staden<br />
fördelaktigast, om Inqvarteringsnämnden, utan att försumma tiden för hyresaftals ingående,<br />
skulle för stadens räkning upphyra så många lämpliga lokaler som pröfvas<br />
nödiga, dock med* iakttagande deraf, att för de militära styrelseverken och förvaltningarna<br />
lika stora lokaler som härintills bibehållas endast i det fall, att nämnda inrättningar<br />
påyrka det.<br />
Utskottet föreslår derföre, att Stadsfullmäktige ville besluta:<br />
att till svar å Inqvarteringsnämndens skrifvelse af den 12 innevarande<br />
Januari anmoda Nämnden, att hos vederbörande inqvarteringsberättigade<br />
militärförvaltningar underrätta sig om, huruvida de anse<br />
sig vara i ovilkorligt behof af sådana lokaler som de härförinnan åtnjutit,<br />
samt att derefter på grund af mottagna uppgifter och den kännedom<br />
Nämnden kan förskaffa sig angående behofvet af qvarter för<br />
inqvarteringens bestridande under nästkommande hyresår, utan dröjsmål<br />
skrida till upphyrande af erforderligt antal lämpliga lokaler.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 2? januari 1888.<br />
Wilh. Brummer.<br />
Carl Gust. Borg. J. G. Sohliuan,<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Sitnelii arfvingars tryckeri, 1883.
N:o StaflsfnllmäKti£e i <strong>Helsingfors</strong>, 1883.<br />
Utskottsbetänkande angående förslaget till nytt reglemente<br />
för börsauktionerna i staden.<br />
Den 8 sistlidne Juni hafva Stadsfullmäktige uppdragit åt undertecknade,<br />
såsom ett särskildt utskott, att till Stadsfullmäktige inkomma med utlåtande i<br />
anledning af G-uvernörsembetets bilagda remiss af den 19 föregående Maj, hvarigenom<br />
Stadsfullmäktiges till Hans Kejserliga Majestät ställda underdåniga yttrande<br />
infordrats rörande en af Fullmäktige för Handelsföreningen härstädes ingifven<br />
ansökan om stadfästelse å ett nytt reglemente för börsauktionerna i staden.<br />
Den af Fullmäktige för Handelsföreningen i sådant syfte ingifna ansökningen<br />
är af följande innehåll:<br />
Stormägtigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste.<br />
Hos Eders Kejserliga Majestät få i djupaste underdånighet fullmäktige<br />
för handelsföreningen i <strong>Helsingfors</strong> anhålla om Nådig stadfästelse af närslutna<br />
förslag till förändradt reglemente för börsauktioner i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
De skäl, som föranledt fullmäktige att redan nu underdånigst ansöka om<br />
ändring i det af Eders Kejserliga Majestät den 3 September 1879 faststälda reglemente<br />
för sagda börsauktioner, hafva varit dels behofvet af en lindrig förhöjning<br />
i den börsmäklaren tillkommande provision för försäljning af värdepapper<br />
äfvensom nödvändigheten att förtydliga några stadganden i det nuvarande reglementet,<br />
särskildt i fråga om hvad med „återrop och återgång" skall förstås, dels<br />
och förnämligast önskan att på en ort i Finland åstadkomma börsauktioner å handelsvaror<br />
partivis.<br />
Det har härvid ingalunda undfallit Fullmäktige, att Eders Kejserliga Majestät<br />
vid fastställandet af det nu gällande reglementet för börsauktioner å värdepapper<br />
icke ansett sig kunna för tiden bifalla en då jemväl framstäld underdånig<br />
anhållan om rätt till anställande af börs auktioner å varor. Men fullmäktige hafva<br />
trott, att detta Eders Kejserliga Majestäts beslut föranledts företrädesvis deraf<br />
att i det förslag till reglemente, som fullmäktige vid berörda tillfälle till Eders<br />
Kejserliga Majestät inlemnade, börsauktioner å värdepapper och varubörsauktioner<br />
icke tillbörligen åtskiljts från hvarandra. Till sin natur äro de dock i sjelfva<br />
verket väsendtligen olikartade och påkalla derför i vissa delar olika bestämninningar.<br />
Ty medan öfvergången från hand till hand af värdepapper är ytterst lätt<br />
och man derför utan fara kan åt en börsmäklare öfverlemna att, der säljaren icke<br />
önskar gifva sig vid auktionen tillkänna, öfvertaga ansvaret för det såldas leve-
2<br />
rerande, kan sådant svårligen medgifvas eller befinnas lämpligt, då fråga är om<br />
handelsvaror af allehanda slag. Möjligheten af tvist om den levererande varans<br />
godhet eller öfverensstämmelse med det, som vid utropet utlofvats, ligger så nära<br />
nära till hands att det är nödvändigt att fritaga börsmäklaren från allt ansvar<br />
härutinnan. Dessutom böra varorna kunna levereras ej blott å auktio isorten utan<br />
i annan finsk hamn eller viss jernvägsstation i landet, om man skall kunna pär<br />
räkna större deltagande och utbildandet efterhand af en gemensam börsplats för<br />
landet. — Fullmäktige hafva derför vid uppgörandet af sitt nya förslag sökt, för<br />
så vidt angår varubörsauktioner, strängt vidhålla den princip, att förhållandet<br />
må gestaltas alldeles såsom om aftal träffats direkt mellan säljare och köpare, endast<br />
att priset bestämmes genom stegring af tillstädeskomne spekulanter och att<br />
stipulationerna vid aftalet upptagas af mäklaren i slutsedeln samt ytterligare bestyrkas<br />
genom det af den öfvervakande tjenstemannen förda protokoll, hvarigenom<br />
allt bevisningen för hvardera parten, i händelse af tvist, blir vida säkrare<br />
än vid aft^l vanligen är fallet.<br />
I enlighet härmed har i förslaget åtskilnad blifvit gjord mellan fondbörsoch<br />
varubörsauktioner. Hvad de senare angår, har uppstälts den fordran, att säljaren<br />
eller den, som svarar för levere r andet af varan, alltid skall vid utropet<br />
namngifvas, på det hvarje spekulant må, såsom annars vid uppgörande af aftal,<br />
pröfva, huruvida han finner det rådligt att inlåta sig i affärstransaktioner med<br />
den, som säljer. Säljaren åter förklaras berättigad att af okänd köpare eller annars,<br />
der han finner sådant nödigt, fordra handpenning. — Lika litet som beträffande<br />
varans levererande, är börsmäklare medlare i fråga om betalningens erläggande;<br />
denna bör af köparen utgifvas direkte till säljaren vid det försåldas emottagande.<br />
Varan bör vidare kunna säljas att levereras antingen omedelbart eller<br />
inom viss, om ock kortare termin. Utom att det ligger i sakens natur, att rådrum<br />
för emottagandet måste gifvas, då varan levereras å mera aflägsen ort, bör<br />
man förutse en mängd fåll, då säljaren föryttrar varor, dem han först inom någon<br />
tid kan leverera. En handlande kan till exempel sälja så kallad flytande<br />
last, det är varor, som äro destinerade och på väg till någon ort, en tegelfabrikant<br />
kan sälja, hvad som är under tillverkning, men först efter någon tid blir<br />
färdig vara o. s. v. — Slutligen torde böra framhållas att fullmäktige ansett nödigt<br />
förebygga, att varor må i alltför små partier utropas, enär annars de större<br />
partihandlandenes intresse för dessa auktioner skulle slappas. Grenom fixerande<br />
af visst stycke- eller kollytal kan emellertid icke bestämmas hvad med större<br />
parti skall förstås, enär varorna till sin beskaffenhet och sitt värde äro inbördes<br />
så ofantligt olika. Men fullmäktige hafva trott ändamålet vinnas genom fastställandet<br />
af en slagafgift för hvarje utropadt parti samt genom bestämningen att<br />
denna afgift ej må tillfalla mäklaren, som sålunda ej har något intresse att föreslå<br />
en för honom endast besvärlig försäljning i små partier. Den föreslagna slagafgiften,<br />
25 penni, skall vid större partier ej väga mycket, men är tillräckligt stor<br />
att förekomma utminutering i smått.
Då i hvärje land, der omsättningen är helst något lifligare, en eller flere,<br />
för vidsträckta trakter gemensamma, varubörser med till dem hörande auktioner<br />
utbildat sig och visat sig medföra synnerligen lyckliga följder, i ty att det verkliga<br />
marknadspriset, det verkliga förhållandet mellan tillgång och efterfrågan<br />
framträdt och säljare bäst funnit köpare, synes åstadkommandet af en dylik varubörs<br />
så mycket hellre önskvärd i vårt land, som af naturförhållanden är så stor<br />
del af året afstängdt och hvarest just till följd deraf så ofta måste inträffa, att<br />
en partihandlande öfverskattar det kommande behofvet å en ort af en vara och<br />
förser sig med alltför stort lager deraf, medan å en annan ort just samma slags<br />
vara har god åtgång. För åstadkommandet af en gemensam varubörs har också<br />
redan ofta röster i landet höjt sig. Senast vid det allmänna köpmannamötet i<br />
<strong>Helsingfors</strong> år 1881 uttalades den önskan, att en gemensam börs i sagda stad<br />
skulle bringas till stånd och såsom en af de nödvändiga förutsättningarna framhölls,<br />
att rätt till anställande af varubörs auktioner skulle vinnas.<br />
Något intrång på auktionsverkets i staden inkomster skola dessa börsauktioner<br />
å partier af frivilligt till auktion anmälda handelsvaror icke medföra. Ty<br />
dylika partier försäljas ej å auktionskammaren, dels emedan försäljningsprovisionen<br />
är mycket större, men framförallt emedan denna provision måste erläggas<br />
äfven i det fall att det pris, som bjudes, icke konvenerar säljaren och denne sjelf<br />
nödgas återinropa sin vara. Också hade stadens myndigheter, då fullmäktiges<br />
förut omförmälda, tidigare ansökning i enahanda syfte till deras hörande öfverlemnades,<br />
för sin del intet att i detta afseende emot ansökningen erinra. Staden<br />
skall i sjelfva verket genom dessa varubörs auktioner vinna en icke obetydande<br />
inkomst, som den nu alldeles icke har. Tilläggas må slutligen att väl i Stockholm<br />
förhållandena gestaltat sig så att varuauktionerna å börsen förmedlas af<br />
auktionskammaren, men denna af historiska förhållanden betingade anordning<br />
återfinnes ej annorstädes och synes endast vara egnad att onödigtvis inveckla<br />
saken.<br />
Underdånigst hysande den tillförsigt, att Eders Kejserliga Majestät i betraktande<br />
af det ofvan anförda nådigst skall finna skäl medgifva rätt till anställande<br />
af de nu föreslagna varubörsauktionerna, hvilka, om de i sin mån komme<br />
att bidraga till åstadkommande af en gemensam verklig varubörs för vårt land,<br />
skulle för utvecklingen af våra kommersiela förhållanden blifva af stor betydelse,<br />
framhärda med djupaste undersåtliga vördnad och trohet<br />
N. Wavulin.<br />
C. O. Lindström.<br />
O. Kjällmanson.<br />
Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste<br />
Eders Kejserliga Majestäts<br />
underdånigste och tropligtigste undersåtar<br />
Fullmäktige för Handelsföreningen i <strong>Helsingfors</strong>:<br />
A. F. Wasenius.<br />
Leon. Borgström. A. Ferlmann.<br />
B. Rudolpk. C. M. Eskolin.<br />
HJ. Schildt.<br />
Th. Wegelim.<br />
3
4<br />
Förslaget till nytt reglemente åter har följande lydelse:<br />
Reglemente<br />
för börsauktioner i <strong>Helsingfors</strong> stad.<br />
§ l.<br />
Fondbörs auktion eller sådan börsauktion, vid hvilken försäljas obligationer,<br />
aktier och dylika värdepapper, förrättas i <strong>Helsingfors</strong> första helgfria onsdag<br />
i hvarje månad.<br />
Varubörsauktion eller sådan börsauktion, vid hvilken frivilligt till auktion<br />
anmälda handelsvaror försäljas partivis enligt profver eller annan qvalitetsbestämning,<br />
förrättas i <strong>Helsingfors</strong> första helgfria fredag i hvarje månad.<br />
Förenämnda börsauktioner vidtaga å uppgifne dagar klockan ett efter<br />
middagen och fortgå, derest myckenheten af det till försäljning anmälda sådant<br />
påkallar, ej mindre samma dagar till klockan tre eftermiddagen, än närmast påföljande<br />
helgfria dag från klockan ett till klockan tre eftermiddagen.<br />
Skulle framdeles finnas behöfligt att dylika auktioner förrättas oftare, eger<br />
Guvernören i Nylands län derom förordna.<br />
§ 2.<br />
Börsauktionerna förrättas af den eller de bland stadens edsvurne mäklare,<br />
som emottagit försäljningsuppdraget, samt i lokal, som för ändamålet blifvit af<br />
fullmäktige för handelsföreningen anskaffad, och om hvilken bör i landets officiela<br />
tidningar genom fullmäktiges försorg kungöras.<br />
§ 3.<br />
Börsauktionernas lagliga gång öfvervakas af en dertill, på fullmäktiges<br />
anhållan, af stadens magistrat förordnad tjensteman, som i protokoll antecknar<br />
förloppet vid auktionen.<br />
§ 4.<br />
Säljare bör före auktionstimmans ingång sjelf eller genom befullmäktigadt<br />
ombud till auktionsförrättaren aflemna skriftlig uppgift å de värdepapper eller<br />
varupartier, som han önskar afyttra, och utsätte dervid, om han så för godt finner,<br />
det eller de pris, hvarunder försäljning icke må ega rum. Då fråga är om<br />
försäljning af varupartier, bör säljare vidare, likaledes före auktionstimmans ingång,<br />
till auktionsförrättaren aflemna profver eller annan q valitetsbestämning beträffande<br />
de till försäljning anmälda varor.<br />
För öfrigt eger säljare, sjelf eller genom ombud, bevaka sin rätt.<br />
Om. vid fondbörsauktion, säljarens namn vid utropet uppgifvits, är han<br />
sjelf för det såldas åtkomst, och beskaffenhet ansvarig samt skyldig att mot det
vid auktionsförrättningen fäststälda pris tillhandahålla köparen det försålda; men<br />
om säljarens namn icke varder uppgifvet, åligger sagda ansvar auktionsförrättaren,<br />
som då jemväl, mot erhållande betalning utlemnar hvad såldt blifvit.<br />
Vid varubörsauktioner bör städse, innan utropet för spekulanterne tillkännagifvas<br />
säljarens namn, orten, antingen i finsk hamn eller vid viss jernvägsstation<br />
i landet, hvarest, äfvensom tidpunkten, antingen genast eller å viss<br />
dag senast inom tre månader, då varan skall levereras. Och åligger det säljaren<br />
att till köparen eller dennes rättsinnehafvare å uppgifven ort och tid, mot erhållande<br />
betalning, genast utlemna hvad såldt blifvit till sådan godhet, som profven<br />
utvisa eller annan qvalitetsbestämning angifver; ersätte annars skadan.<br />
§ 6.<br />
Har säljare faststält ett pris, derunder försäljning ej inå ega rum, bör den<br />
auktionen förrättande mäklaren genast vid utropet af varan uppgifva detta lägsta<br />
pris. Göres intet anbud till detta lägsta pris eller deröfver, eger återgång af<br />
försäljning rum.<br />
§ 7.<br />
Kommer försäljning till stånd, men köparen är okänd eller säljare eller<br />
auktionsförrättare annars anser för sin säkerhet erforderligt att handpenning erlägges,<br />
må sådant ej vägras, vid äfventyr att det försålda annars genast ånyo utropas.<br />
Bortgår då samma vara till mindre summa än vid första utropet, skall<br />
skilnaden af första inroparen godtgöras. I handpenning må ej fordras mer än<br />
högst tio procent af försäljningspriset. Handpenningen omhändertages af auktionsförrättaren,<br />
som deröfver bär till köparen utfärda qvitto.<br />
§8.<br />
Öfver hvarje försäljning skall genast eller omedelbart efter auktionens<br />
slut upprättas och såväl säljare som köpare tillställas en kortligen affattad slutsedel,<br />
innehållande säljarens namn, der sådant är vid auktionstillfället uppgifvet,<br />
köparens namn, det såldas benämning, myckenhet och pris, orten hvarest, och<br />
tidpunkten då det sålda skall levereras och emottagas samt andra vid auktionen<br />
faststälda vilkor, äfvensom förrättnings dagen och auktionsförrättarens namnunderskrift.<br />
§ 9.<br />
Betalningen för det, som å fondbörsauktion försåldt blifvit, erlägges af<br />
köparen, efter som å auktionen före utropet blifvit tillkännagifvet, vid det försåldas<br />
emottagande hos säljaren eller auktionsförrättaren, antingen genast eller å<br />
viss uppgifven dag innan påföljande veckas utgång.<br />
Betalningen för det, som å varubörsauktion försåldt blifvit, erlägges af<br />
köparen till säljaren vid det försåldas emottagande å den dag, som för varans levererande<br />
vid auktionen faststäld blifvit. Försummar köpare att å sagde dag ombesörja<br />
varans omhändertagande, svare han för all skada, som deraf härflyta kan.<br />
Vid liqviden mellan säljare och köpare är den sistnämnde berättigad att<br />
5
6<br />
såsom liqvidationsmedel använda auktionsförrättares qvitto öfver emottagen handpenning,<br />
men bör i sådant fall å samma qvitto anteckna bemyndigande för säljaren<br />
att de deponerade medlen hos auktionsförrättaren lyfta.<br />
§ 10.<br />
De profver å varor, livilka till förrättare af varubörsauktion blifvit före<br />
auktionen öfverlemnade, skola af densamme i säkert förvar hållas minst en månad<br />
efter den bestämda levereringsdagen samt derutöfver, om köpare eller dennes<br />
rättsinnehafvare, sjelf eller genom ombud, inom sagda tid hos auktionsförrättare<br />
anmäler att tvist om varans leverering eller godhet uppstått.<br />
§ 11.<br />
För det, som å börsauktion såldt blifvit, erlägger säljaren till auktionsförrättaren<br />
en provision, som utgår med tre mark för tusendet af försäljningssumman<br />
för det å fondbörsauktion försålda och sju mark femtio penni för tusendet<br />
af försäljningssumman för det å varubörsauktion försålda, och är auktionsförrättaren<br />
i alla de fall, då betalningen af köpeskillingen skall erläggas af köpareil<br />
direkte till säljaren och icke till auktionsförrättaren, berättigad att, före<br />
auktionen, af säljare fordra säkerhet för erläggandet af förenänmda provision.<br />
För hvarje parti varor, som å varubörsauktion i ett utrop utbjudet blifvit,<br />
erlägger säljaren vidare en slagafgift, stor tjugufem penni.<br />
Förstnämnda provision fördelas mellan <strong>Helsingfors</strong> stad, den tjensteman,<br />
som öfvervakat auktionen, och auktionsförrättaren, sålunda att en tredjedel deraf<br />
tillfaller stadskassan, en sjettedel förenämnde tjensteman och återstoden auktionsförrättaren,<br />
hvilken det åligger ej mindre ombesörja att stadens andel varder behörigen<br />
till stadskassan inlevererad, än äfven tillhandahålla den, som öfvervakat<br />
auktionen, hvad honom derför tillhör.<br />
Slagafgiften inkasseras af auktionsförrättaren och inlevereras af honom<br />
till fullmäktige för handelsföreningen, hvilka ega använda de sålunda inflytande<br />
medlen till bestridande af kostnaden för börslokalen.<br />
§ 12.<br />
För annonsering om börsauktion och vård af varuprofver, der sådant ifrågakommer,<br />
eger auktionsförrättare af säljare uppbära ersättning, beräknad enligt<br />
grunder, som af fullmäktige för handelsföreningen bestämmas.<br />
§ 13.<br />
Vid återgång af försäljning, hvarom i § 6 talas, erlägges icke någon<br />
provision, men är säljare skyldig utgifva den slagafgift för å varubörsauktion<br />
utropade varupartier äfvensom den ersättning för annonsering om börsauktion<br />
och vård af varuprofver, som i §§ 12 och 13 omförmälas.
Utskottet har vid granskningen af det föreliggande förslaget ansett att<br />
från synpunkten af stadens fördel någon gensaga icke borde göras mot dess godkännande.<br />
Utskottet har nämligen trott att det föreslagna införandet af börsauktioner<br />
å varor, hvilket utgör hufvudsyftet med den ifrågasatta förändringen<br />
af det nu gällande börsreglementet, utan att i nämnvärd mon kunna skada stadens<br />
intresse genom minskande af auktionsverkets inkomster, vore väl egnadt att<br />
höja affärsverksamheten å orten samt dymedels bidraga till stadens förkofran.<br />
Stadsfullmäktige hafva också redan förut tillstyrkt en af Handelsföreningen i<br />
ungefär samma syfte gjord tidigare framställning, hvarför någon invändning mot<br />
förslaget ur sådan synpunkt så mycket mindre torde ifrågakomma.<br />
Då emellertid åtskilliga ändringar i förslaget befunnits önskliga, dels för<br />
undvikande af otydlighet, dels af andra orsaker, som här nedan skola anföras,<br />
föreslår utskottet<br />
att Stadsfullmäktige ville genom Magistraten till högvederbörlig<br />
ort insända ett underdånigt yttrande af följande<br />
lydelse :<br />
„St. A. K. o. St.<br />
Medels Civilexpeditionens i Eders Kejserliga Majestäts Senat för Finland<br />
remiss af den 16 sistlidne Maj, som genom Gruvernörsembetet i länet och Magistraten<br />
härstädes tillställts <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige, har Stadsfullmäktiges<br />
underdåniga utlåtande infordrats angående en af Fullmäktige för Handelsföreningen<br />
i denna stad gjord ansökning om fastställande af nytt reglemente för börsauktionerna<br />
i staden. På grund deraf få Stadsfullmäktige, jemte återsändande<br />
af remisshandlingarne, i underdånighet anföra följande:<br />
Den hufvudsakligaste ändring af det bestående, som det föreslagna reglementet<br />
åsyftar, gäller införandet af försäljning å börsauktion af varor som icke<br />
är o tillstädes eller ännu finnas till. Grenom denna auktionsform utsträckes auktionsbegreppet<br />
betydligt utöfver hvad detsamma härintills hos oss ansetts omfatta.<br />
Såsom äfven Fullmäktige för Handelsföreningen i sin underdåniga ansökan<br />
framhålla, kräfves vid anordnandet af ett dylikt försäljningssätt särskilda bestämningar<br />
till förebyggande af förvecklingar mellan köpare och säljare; och de<br />
stadganden, Handelsfullmäktige i detta afseende föreslagit, förefalla jemväl Stadsfullmäktige<br />
i allmänhet lämpliga och tillfyllesgörande. Dock synes det enligt<br />
Stadsfullmäktiges åsigt icke nödigt att för undvikande af slika tvister försaka<br />
de fördelar, som möjligheten att anonymt försälja äfven varupartier onekligen<br />
innebär; hvarför Stadsfullmäktige för sin del önskade underdånigst hemställa,<br />
huruvida icke äfven vid börsauktion å varor säljarens namn kunde lemnas ouppgifvet,<br />
så framt varan finnes till hands vid auktionstillfället samt mäklaren är<br />
villig att åtaga sig hemulsmanna-ansvaret.<br />
Hvad åter beträffar den af Handelsfullmäktige uttalade åsigten att genom<br />
varubörsers inrättande härstädes varunoteringar kunde åstadkommas, hvilka skulle<br />
7
8<br />
motsvara det verkliga marknadspriset, kan deremot visserligen invändas, att det<br />
åsyftade ändamålets vinnande stundom kunde försvåras derigenom, att personer,<br />
hvilka funne det med sitt intresse förenligt att åstadkomma låg prisnotering å<br />
en vara, skulle utbjuda dylik vara på leverans genom osolid säljare, men då anställandet<br />
af börsauktioner å varor komme att medföra andra väsentliga fördelar,<br />
anse sig Stadsfullmäktige underdånigst böra förorda deras anordnande.<br />
I afseende å andra vigtigare ändringar i det förevarande förslaget hafva<br />
Stadsfullmäktige väl icke kunnat undgå att finna, det den nu föreslagna förhöjningen<br />
af provisionen vid försäljning å fondbörs icke kan bidraga till att öka<br />
försäljningarna inom denna gren, men med afseende å nödvändigheten att äfven<br />
tillgodose mäklarens anspråk på skälig ersättning hafva Stadsfullmäktige dock<br />
velat tillstyrka förh öjningen.<br />
Beträffande detaljbestämningarne i förslaget hafva Stadsfullmäktige funnit<br />
skäl till följande erinringar:<br />
§ 1. I första momentet af denna § synes böra införas ett tydligt stadgande<br />
derom, att äfven vid fondbörsauktion icke någon exekutiv försäljning kan<br />
ifrågakomma. Denna princip, som uttalats redan i Eders Kejserliga Majestäts<br />
Nådiga kungörelse af den 3 September 1879, angående tillstånd att i <strong>Helsingfors</strong><br />
anställa börsauktioner å obligationer, aktier och dylika värdepapper, torde nämligen<br />
fortfarande på goda skäl böra vidhållas, och i afseende å varubörsauktioner<br />
nämnes också i det föreliggande förslaget uttryckligen att vid desamma endast<br />
frivillig försäljning af varor kan ega rum. — I tredje momentet af samma §<br />
stadgas, att, ifall vid börsauktion mängden af det till försäljning utbjudna sådant<br />
påkallar, auktionen skall fortsättas påföljande helgfria dag; men då möjligt<br />
är att försäljningen icke ens då hinner slutföras, torde ordet „dag" böra utbytas<br />
mot „dagar". — I slutmomentet synes åter initiativet till anordnande af tätare återkommande<br />
börsauktioner böra tillerkännas någon myndighet, som omedelbart kan<br />
hafva kännedom om behofvet deraf, hvarför Handelsfullmäktige borde medgifvas<br />
rätt att i sådant afseende göra framställning hos Gruvernören.<br />
§ 2. Emedan förslaget icke innehåller något stadgande om det förfarande,<br />
som vid börsauktion bör iakttagas, exempelvis i afseende å anmälning till försäljning,<br />
och icke heller rörande den ordning, enligt hvilken framdeles flera mäklare<br />
vid samma auktion ega verkställa försäljning, anse Stadsfullmäktige att Fullmäktige<br />
för Handelsföreningen borde berättigas att i händelse af behof i detta<br />
afseende utfärda speciela föreskrifter. Stadsfullmäktige hemställa derför, huruvida<br />
icke denna § kunde erhålla följande innehåll: „Börsauktionerna förrättas af<br />
den eller de bland stadens edsvurne mäklare, som emottagit försäljningsuppdraget,<br />
samt i lokal, som för ändamålet blifvit af Fullmäktige för Handelsföreningen anskaffad<br />
och hvarom genom desses försorg skall i landets officiela tidningar kungöras<br />
; egande bemälde Fullmäktige derhos att, om de anse sådant nödigt, utfärda<br />
ordningsregler för börsauktionerna, innefattande bland annat föreskrifter beträffande<br />
ej mindre sättet för värdepappers och varors anmälande till försäljning
samt tillkännagifvande om hvad till försäljning anmälts, än ock ordningen för<br />
de skilda försäljningsnumrens utbjudande".<br />
§ 4. Enär bestämmandet af den tid, inom hvilken anmälan om försäljning<br />
bör ega rum, synes böra till de detaljföreskrifter, om Ii vilka nyss nämndes, borde<br />
här bestämmas att sådan anmälan skall göras före auktionstimmens ingång, eller<br />
inom den tid dessförinnan som af Handelsfullmäktige tilläfventyrs fastställes.<br />
Inom samma tid borde äfven profven eller de andra qvalitetsbestämningarne å de<br />
till försäljning anmälda varorna aflemnas. — Sista momentet i denna § torde såsom<br />
betydelselöst kunna utgå.<br />
§ 5. Alldenstund första momentet i denna § enligt den föreslagna lydelsen<br />
förefaller Stadsfullmäktige otydligt, skulle Stadsfullmäktige för sin del vilja'<br />
föreslå följande formulering deraf: „Om vid fondbörsauktion säljarens namn icke<br />
blifvit af auktionsförrättaren uppgifvet, eger den sistbemälde ansvara för att det<br />
försålda till uppgifvet belopp och af behörig beskaffenhet emot utfäst betalning<br />
till köparen utlemnas; men om säljarens namn vid auktionen uppgifvits, ansvarar<br />
säljaren ensam för leveransens behöriga fullgörande". — Den i senare momentet<br />
ingående inskränkningen, att å varubörs till salu utbjuden vara skall levereras<br />
antingen i finsk hamn eller vid viss jernvägsstation i landet, kunna Stadsfullmäktige<br />
icke finna af behofvet påkallad, då ju leveransorten synes kunna äfven<br />
på annat sätt med erforderlig noggrannhet bestämmas. — Beträffande leveranstiden<br />
synes åter för vissa fall,, exempelvis leverering af en fartygslast, erfordras<br />
längre tid än en dag; men då det å andra sidan är af vigt att denna tid icke<br />
utsträckes alltför långt, borde dock en maximitid af förslagsvis 10 dagar bestämmas.<br />
— Slutligen tyckes den skadeersättning, som enligt förslaget skulle åligga<br />
säljaren blott vid försäljning å varubörsauktion, böra ega rum äfven vid försäljning<br />
å fondbörsauktion.<br />
§ 6. Det här använda uttrycket att „återgång af försäljning" skall ega<br />
rum, ifall intet anbud göres, som uppgår till det af säljaren uppgifna lägsta priset,<br />
förefaller icke sakenligt, då i sjelfva verket någon försäljning i sådan händelse<br />
icke egt rum.<br />
§ 9. I öfverensstämmelse med Stadsfullmäktiges under § 5 gjorda förslag<br />
att leveranstiden skall utsträckas utöfver en dag, önskade Stadsfullmäktige<br />
att i af seende å betalningens erläggande föreslå den bestämning, att betalningen<br />
skall erläggas å viss dag eller, ifall leveransen sker under flera dagar, i mon af<br />
leveransens fortgång.<br />
§ 10. Den köpare här medgifna rätten att yrka på bevarandet af de varuprof,<br />
enligt hvilka försäljning å varubörs egt rum, utöfver den vanliga tiden af en månad,<br />
borde enligt Stadsfullmäktiges tanke medgifvas äfven säljare, då det jemväl<br />
för denne kan blifva nödvändigt att ådagalägga, att det levererade öfverensstämmer<br />
med profven eller de andra qvalitetsbestämningarne.<br />
§ 13. Med afseende å hvad ofvan nämnts angående § 6, torde orden:<br />
„Vid återgång af försäljning, hvarom i § 6 talas" böra utbytas mot exempelvis:<br />
9
10<br />
„Då, såsom i § 6 är nämndt, försäljning af ett å varubörsauktion utbjudet varuparti<br />
ej kommit till stånd, utan varan afslås för säljarens räkning" etc. — Derjemte<br />
böra hänvisningarna till §§ 12 och 13 ändras till §§ 11 och 12.<br />
St. A. K. o. St. etc".<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 30 Januari 1883.<br />
R. Elvingf.<br />
Å. Laurell. M. Svensson.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Sitnelii arfvingars tryckeri, 1883.
Stadsfullmäktige i Helsiiiefors.<br />
Handlingar angående bestämmandet af tolagsafgiften i <strong>Helsingfors</strong> för<br />
åren 1883—1892.<br />
GUVERNÖREN<br />
i<br />
NYLANDS LÄN.<br />
LANDSKANSLIET.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, d. 15 dec. 1882.<br />
Jfe 2,083.<br />
Till Magistraten i <strong>Helsingfors</strong> stad.<br />
Sedan genom Nådiga förordningen af 'den 20 nyssvikne november stadgats<br />
att, med bibehållande af den nu gällande och sednast uti förordningen af den 31 december<br />
1877 fastställda grund för tolagsafgiftens beräknande, sagda afgift skulle från<br />
och med den 1 januari 1883 intill utgångeu af år 1892 bestämmas till någon viss<br />
procent af tullsatsen å den tolagsbeskattning underkastade varan, på sätt nådiga kungörelsen<br />
angående tillämpningen häraf, daterad förstberörda dag, närmare innehölle,<br />
varder Magistraten, jemlikt Kejserliga Senatens befallning, härmed anmodad att<br />
skyndsamt affordra Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong> stad förslag till det procenttal af<br />
tullsatsen, hvartillåtolagen anses böra i staden uppbäras, med iakttagande, vid uppgörande<br />
af detta förslag, att det i åberopade kungörelse bestämda högsta procenttal<br />
icke öfverskrides; skolande det uppgjorda förslaget, åtföljdt ej mindre af Magistratens<br />
yttrande samt uppgift å det belopp, hvartiil tolagen eller ock tullinkomsterna i<br />
staden sedan år 1878 årligen uppgått, än äfven af öfriga upplysningar, hvilka för<br />
pröfningen af förslaget kunna anses nödiga, till mig ofördröjligen insändas för att<br />
till Kejserliga Senaten i afseende å pröfning och stadfästelse öfverlemnas.<br />
I sammanhang härmed och då den för staden nu gällande tolagsprocenten<br />
blifvit fastställd att fortfara endast till utgången af innevarande år, samt Kejserliga<br />
Senaten i betraktande deraf, att endast kort tid i berördt hänseende numera återstår,<br />
funnit godt tillåta att, derest ny bestämning i ämnet innan detta års slut icke hinner<br />
komma till stånd, staden må än vidare och intill dess sådant nytt bestämmande<br />
varder mecldeladt, dock icke längre än till utgången af April månad nästinstundande<br />
år 1883, tillgodonjuta tolag i öfverensstämmelse med livad derom för närvarande är<br />
gällande, får detta Kejserliga Senatens förordnande jag härmed Magistraten till<br />
kännedom och efterrättelse samt vederbörandes förständigande meddela.<br />
G. t. Alfthan.<br />
W. Nysten.
2<br />
DRÄTSELKAMMAREN<br />
1<br />
<strong>Helsingfors</strong>, ^^ <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige,<br />
den 18 februari 1883.<br />
M 31.<br />
Den 19 december sistlidet år remitterade Stadsfullmäktige till utlåtande af<br />
Drätselkammaren ärendet angående Stadsfullmäktige affordradt förslag rörande det<br />
procenttal af tullsatsen å tullpligtiga varor, bvartill tolagsafgiften bär i staden ansåges<br />
böra bestämmas för tiden intill utgången af år 1892.<br />
För att förbereda detta ärende tillsatte Drätselkammaren ett särskildt utskott,<br />
bestående af Handlandene M. Hallberg och K. H. Renlund samt Bankkamreraren E.<br />
Schybergson. Utskottet fann skäl att, i sammanhang med sitt egentliga uppdrag,<br />
äfven ingå i undersökning såväl huruvida anledning förekomme till revision af nu<br />
gällande trafiktaxa som ock om förändring i sättet för tolags- och trafikafgiftemas<br />
uppbärande kunde åvägabringas i det syfte att, i likhet med hvad i Åbo är fallet,<br />
denna uppbörd verkstäldes af tullkammaren på engång med uppbörden af tullafgifterna;<br />
men i ansende till den tidsutdrägt, de förberedande arbetena för pröfningen<br />
af dessa frågor kräfde, blef utskottet nödsakadt att tills vidare inskränka sig till<br />
afgifvande af yttrande allenast i nu förevarande ärende. Detta skriftligen aftattade<br />
yttrande får Kammaren här hos insända till Stadsfullmäktige*}.<br />
För egen del har också Drätselkammaren funnit sig böra gilla de synpunkter,<br />
utskottet framhållit, och biträda det resultat bvartill det kommit, härvid dock<br />
anmärkande emot utskottets uppfattning derom att tolagen skulle kunna fastställas<br />
till oiika procenttal för transitovaror, som förtullas å annan ort, och andra hit inkommande<br />
varor, att denna uppfattning kunde anses stå i strid med Kejserliga kungörelsen<br />
af den 20 november 1882, den der, i likhet ined tidigare författningar, stadgar:<br />
att tolagsafgiften skall utgöras "till lika procent af tullen å både inkommande<br />
och utgående varor", eller således ock till lika procent å alla inkommande varor,<br />
bland dem äfven transitogods, hvarutom Kejserliga kungörelsen den 1 juni 1881 föreskrifver,<br />
att tolagsafgilt för dylikt transitogods skall utgöras enligt i den stad gällande<br />
taxa, för hvars räkning sådan af gift uppbäres.<br />
Den nedsättning af tolagsafgiften från 3 till 2 procent å tullsatsen, h vilken Drätselkammaren,<br />
i likhet med utskottet, sålunda funnit sig böra förorda, skulle väl till en<br />
början innebära en rätt betydlig minskning i stadens inkomst, nemligen, efter den i innevarande<br />
års budget gjorda beräkning af tolagen, med 32,000 mark för ett år. Men i<br />
sjelfva verket komme ifrågavarande åtgärd, enligt Kammarens öfvertygelse, ganska snart<br />
att verka till den tillväxt i rafiken, att stadens på grund häraf ökade inkomst mer än väl<br />
*) Se Bilaga R.
uppvägde den af anförd orsak vållade minskningen. Parti- och kommissionshandeln<br />
har icke i <strong>Helsingfors</strong> nått den ståndpunkt, som man i betraktande af ortens läge<br />
och öfriga förhållanden ägde rätt att] vänta; och såsom väsendtligen medverkande<br />
härtill måste man anse den omständighet, att varuimporten för inlandet kan göras<br />
billigare öfver andra konkurrerande hamnplatser, såsom Borgå och Hangö, der, förutom<br />
annat, tolagen utgör blott 2 procent, eller Åbo, der jernvägen är ledd ned<br />
längs hamnstranden. För t. ex. en större kaffelast motsvarar ifrågavarande skilnad<br />
af en procent i tolagsafgiften en summa af nära 500 mark, för socker inemot x /4t<br />
penni för skålpundet o. s. v. (den större transportkostnaden exempelvis från Hangö<br />
till Tammerfors motväger endast i mindre mån detta förhållande); och vid konkurrens<br />
om import af dessa och andra s. k. stora artiklar spela dylika prisdifferenser<br />
en nära nog afgörande rol. Det föreslagna nedsättandet af tolagsafgiften skulle således<br />
otvifvelaktigt stegra importen, men derigenom äfven exporten i följd af den<br />
ökade tillgången på fraktlägetfhet: och i stället för den tredjedel af tolagsafgiften<br />
enligt de föregående trafikförhållandena, som bortgått, skulle staden få tillgodonjuta<br />
tolags-, trafik- och hamnafgifter för tillväxten i trafiken. Uti årets budget upptagas,<br />
i grund af härtills vunnen erfarenhet, trafikafgifterna till ö x /2 gånger och hamnafgifterna<br />
til 1 2 gånger de 32,000 mark, som utgöra en tredjedel af den beräknade tolagsinkomsten:<br />
och häraf inses i hvilken ringa grad trafiken i sjelfva verket behöfver<br />
växa för att staden skall hafva fördel af tolagsskattens nedsättande. Den indirekta<br />
vinst <strong>Helsingfors</strong> skulle draga af handelns uppblomstring och hvilken mäktig<br />
häfstång för hufvudstadens framåtgående derigenom vunnes, behöfver icke framhå!<br />
las. Med anledning af utskottets uttalande rörande inqvarteringstolagen bör Drätselkammaren<br />
ännu nämna, att om också inqvarteringskostnademas bestridande numera<br />
ankommer å ryska statsverket, staden dock, enligt hvad som förljudits, snart har att<br />
förvänta sig icke så obetydliga utgifter för inq var teringen i följd af att den tariff,<br />
enligt hvilken detta besvär skall utgöras, lärer fastställas lägre än att natura-qvarter<br />
enligt densamma här kan presteras och denna prisskilnad kommer att drabba<br />
staden, hvartill torde få läggas kostnaderna för sjelfva Inqvarteringsnämnden. Men<br />
emedan inqvarteringstungan emellertid till större delen blifvit från staden aflyftad<br />
och inqvarteringstolagens anvisande särskildt för hithörande kostnaders bestridande<br />
skulle bereda de uti ifrågavarande besvär delaktige i förhållande till de derifrån i<br />
grund af privilegier befriade endast en ytterst obetydlig lindring, är Drätselkammaren,<br />
så mycket hellre som redan 1877 års ständer läto det dertills gällande stadgandet<br />
att det finge bero på städerna att bestämma huru stor del af tolagsinkomsten<br />
skulle anslås till inqvarteringens bekostande bortfalla från den sedermera den 31 december<br />
1877 promulgerade författningen i ämnet, ense med utskottet derom att någon<br />
del af tolagen icke vidare bör för inqvarteringen anvisas. Uppenbart är ock<br />
att nuberörda förhållande lemnar ett ytterligare skäl för tolagsafgiftens nedsättande.<br />
3
4<br />
Drätselkammaren får således vördsamt föreslå, det Stadsfullmäktige ville<br />
besluta:<br />
att uti det i förevarande ärende å Stadsfullmäktige ankommande<br />
utlåtande anhålla, det tolagsafgiften i <strong>Helsingfors</strong> måtte<br />
fastställas att utgå med 2 procent af tullsatsen å den tolagsbeskattning<br />
underkastade varan, och att stadens tolagsinkomst härefter<br />
skall i sin helhet ingå i stadens allmänna kassa.<br />
Remisshandlingarna återställas, hvarjemte den infordrade uppgiften om beloppen<br />
af stadens tolagsinkomst under åren 1878 tillochmed 1882 *) bilägges.<br />
Bilaga A»<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Öhman.<br />
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Lars Homén.<br />
K. K. af den 17 november 1873 om tolagsafgiftens beräknande stadgar bl.<br />
a. att det må ankomma på städerna, huru stor del af tolagsinkomsten anslås till inqvarteringens<br />
bekostande. Detta stadgande återfinnes icke i senare tolagsförordningar.<br />
Men i <strong>Helsingfors</strong> har 1 /z-de\ af tolagen icke desto mindre fortfarande varit<br />
fastställd att användas till utgifter för inqvarteringen och tillochmed innevarande års<br />
budget upptager särskildt posten inqvarteringstolag. Från och med sistlidet år, då<br />
den städerna åliggande inqvarteringstungan aflyftades, har emellertid denna del af<br />
tolagen tagits i anspråk för stadens gemensamma behof och icke, såsom förut, kommit<br />
endast dess inqvarteringsskyldige medlemmar till godo.<br />
Då gällande författning icke ger anledning att för inqvarteringen reservera<br />
någon del af tolagen, torde i den hemställan, som med anledning af Guvernörens öfver<br />
Nylands län skrifvelse af 15 dec. 1882 kommer att afgifvas, någon skilnad icke<br />
böra göras mellan inqvarterings- och annan tolag.<br />
Hvad sedan vidkommer tolagens belopp anser utskottet förty att densamma<br />
numer icke borde utgå med mera än 2 procent af tullsatsen. Det kan väl synas<br />
djerft att med ens frånsäga staden en så betydlig inkomst som denna ena procent i<br />
*) Se Bilaga R.
sjelfva verket utgör (i 1883 års budget 32,000 mark), men det får icke förglömmas<br />
att förut, medan inqvarteringstungan hvilade på staden, denna ena procent de facto<br />
tillföll icke stadens allmänna budget utan blott den del deraf, som uppbar inqvarteringskostnaden,<br />
hvadan staden jämnväl då noga taget åtnjöt endast 2 % i tolagsmedel.<br />
Och då man vidare besinnar att stadens handel på senaste tid vunnit en glädjande<br />
tillvext och väl äfven framgent skall vidare utveckla sig, är det att hoppas det<br />
den minskning i uppbörd nu föreslagna nedsättning förorsakar icke skall blifva af<br />
lång varaktighet utan snart nog visa sig vara ett välbetänkt steg, egnadt att till vår<br />
stad draga mer och mer af Finlands import.<br />
Utskottet har vidare icke kunnat undgå att fästa särskild uppmärksamhet vid<br />
sådana varor, som ehuru sjöledes hit inkomna jämnlikt K. k. den 2i mars 1877 förtullas<br />
icke härstädes, utan vid Tammerfors och Tavastehus tullkamrar och för hvilka<br />
icke desto mindre i öfverensstämmelse med K. k. den 1 juni 1881 tolag skall vid vederbörande<br />
tullkamrar för <strong>Helsingfors</strong> stads räkning uppbäras.<br />
Dessa varor åtnjuta redan nu en lättnad så till vida att trafikafgifterna,<br />
hvilka motsvara c. 2—6 procent af resp. tullsatser, uppdebiteras uteslutande på grund<br />
af uppgifter från <strong>Helsingfors</strong> tullkammare rörande der angifna varor och af sådan anledning<br />
icke uppbäras för ifrågavarande transitoartiklar. Men å andra sidan förekomma<br />
alls inga trafikafgifter t. ex. i Hangö, med hvilken stad <strong>Helsingfors</strong> närmast<br />
har att uthärda konkurrensen på detta område, och tolagsafgiften är der endast 2<br />
procent af tullsatserna eller lägre än den i <strong>Helsingfors</strong> för det närvarande gällande.<br />
Det vore dessutom, enligt utskottets tanke, af synnerlig vigt att minsta möjliga hinder<br />
lades för denna transitotrafik, hvilken kunde på mer än ett sätt bereda staden<br />
och dess innevånare ökade inkomstkällor. Utskottet har derför trott det vara med<br />
stadens fördel öfverensstämmande att äfven för dessa varor, hvilka dessutom såsom<br />
genomgående icke belamra stadens packhus, vågar etc., fastställa en tolagsafgift af<br />
2 procent.<br />
Någon kännbarare uppoffring för stadskassan skulle en nedsättning af tolagsafgiften<br />
för sådana transitovaror icke medföra. Den för <strong>Helsingfors</strong> uppburna tolagen<br />
utgjorde under sistlidet år:<br />
B: to. N:t0.<br />
i Tammerfors 5,938: 85. 5,744: 79.<br />
i Tavastehus . . . . . . 3,178: 06. 3,071: 24.<br />
9fnf 9,116: 91. 8,816: 03.<br />
Under förutsättning att tolagen framdeles äfven för dessa varor komme att utgå<br />
med 2 i st. f. 3 % a f tullsatserna samt under antagande tillika, att transitotrafiken i<br />
motsats mot livad utskottet anser sig kunna förutsätta, icke komme att i följd af denna<br />
nedsättning tilltaga, skulle förändringen för stadskassan innebära en förlust at högst<br />
2,933 mark 68 penni. Denna förlust ingår dock redan i den till 32,000 mark kal»<br />
kylerade förlusten som möjligen kunde uppkomma om tolags proeenten för alla varor,<br />
både transito- och icke transito , bestämdes till 2 %.<br />
5
6<br />
På ofvan anförda skäl har utskottet äran föreslå att tolagsafgifterna i <strong>Helsingfors</strong><br />
måtte lastställas till 2 procent af tullsatserna för så väl här förtullade som<br />
för transito-varor å annan ort. <strong>Helsingfors</strong>, den 15 Februari 1883.<br />
Mauritz Hallberg. K. H. Renlund. E. Schybergsoii.<br />
Bilaga B.<br />
Tablå, utvisande totalbeloppet af uppdebiterad Tolag för <strong>Helsingfors</strong><br />
stad under åren 1878 till och med 1882.<br />
Året. Ordinarie Tolag. Inqvarterings-<br />
Tolag.<br />
Summa.<br />
1878 52,859 68 26,172 97 79,032 65<br />
1879 45,049 57 22,525 34 67,574 91<br />
1880 . 49,982 06 24,991 18 74,973 24<br />
1881 66,771 70 33,385 90 100,157 nO<br />
1882 73,780 05 36,875 05 110,655 10<br />
<strong>Helsingfors</strong> Stads Drätselkontor, den 19 Februari 1883.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Sitnelii arfvingars tryckeri, 1883.<br />
Teodor Holmberg,
3 Staisfnllmåffige i <strong>Helsingfors</strong>, 1 8 8 3<br />
Utskottsbetänkande med förslag till taxor för fasta försäljningsplatser<br />
å stadens torg.<br />
Sedan revisorerne af stadens räkenskaper för år 1880 i sin berättelse öfver den<br />
verkställda revisionen framhållit, att någon taxa för debiteringen af afgifterna för mark<br />
nadsstånd och bord icke förefinnes, utan att denna debitering sker efter gammal häfd,<br />
beslöto Stadsfullmäktige å sammanträde den 11 oktober 1881 vid behandlingen af det<br />
i anledning af denna revisionsberättelse afgifna utskottsbetänkandet (N:o 18 för 1881)<br />
att anmoda Drätselkammaren att inkomma med förslag till nya taxor för marknadsstånd<br />
och bord.<br />
Ett dylikt förslag afgafs äfven af Drätselkammaren i skrifvelse af den 16 juni<br />
1882*). hvilken skrifvelse blifvit särskildt till tryck befordrad och bland Stadsfullmäktige<br />
utdelad. Men då detta förslag vid dess föredragning hos Stadsfullmäktige ansågs<br />
vara både ofullständigt och upptaga för låga afgifter, beslöto Stadsfullmäktige vid sitt<br />
sammanträde den 10 oktober 1882 a!t uppdraga åt undertecknade såsom ett särskildt<br />
utskott att afgifva nytt förslag i ämnet.<br />
Den första fråga som vid handläggningen af detta ärende sjelffallet framstälde<br />
sig för utskottet var den, hvilka personer kunde och borde åläggas att till staden erlägga<br />
afgift för den handel de bedrifva å stadens torg, och har utskottet angående<br />
densamma utan tvekan omfattat den af Drätselkammaren uttalade åsigten, att afgifter<br />
icke borde affordras andra än dem. som derigenom önska tillförsäkra sig rätt att få<br />
bedrifva handel på viss bestämd plats å torget. I § 8 af K. Förordningen angående<br />
näringarne af den 31 mars 1879 stadgas visserligen blott, att särskild afgift ej får påföras<br />
dem som i stad å torg, i hamn eller annat försäljningsställe föryttra landtmannaalsier,<br />
men att om dervid stånd eller diskar begagnas, faststälda afgifter för desamma<br />
böra till staden erläggas; och på grund deraf kunde väl påstås att försäljare å torget<br />
af andra varor än lancltmannaalster vore skyldige att till staden erlägga skälig platshyra.<br />
Men utskottet anser dock stadens fördel icke bjuda att för den inkomst, som<br />
genom slik afgifts uppbärande kunde vinnas, möjligen riskera att från stadens torg utestänga<br />
tillförseln af en del af de mångahanda artiklar, som nu derstädes fritt föryttras<br />
*) Se Bilaga A.
2<br />
och hvilkas utbjudande å torget just sätter stadens innevånare i tillfälle att lätt och<br />
beqvämt fylla sina behof. Medan utskottet derför i detta afseende velat likställa öfriga<br />
varor med landtmannaalster, har utskottet å andra sidan ansett att försäljare, som<br />
vilja bereda sig fördelen att städse på en bestämd plats af torget få till salu hålla<br />
sina varor, borde för denna rättighet erlägga en skälig platshyra eller afgift, antingen<br />
försäljningen omfattar landtmannaalster eller andra artiklar. Någon orättvisa mot<br />
landtmannavaruförsäljarne eller något öfverträdande af nyssåberopade lagstadgande<br />
skulle derigenom icke uppkomma, då de försäljare, som ej vilja tillösa sig dylik fast<br />
saluplats, vore oförhindrade att å annan del af torget bedrifva sin handel.<br />
Utskottet har nämligen trott det vara ändamålsenligast och för ordningens<br />
upprätthållande lämpligast, om torghandeln blefve sålunda ordnad att den vestra delen<br />
af Salutorget, som ligger mellan Unionsgatan och förlängningen af Sotiegatan, skulle i<br />
sin helhet upplåtas åt försäljare hvilka tillöst sig rätt till fasta saluplatser, men att<br />
den återstående delen af torget anvisades för den öfriga, s. k. rörliga torghandeln.<br />
Dessutom kunde fasta försäljningsplatser anordnas å den söder om hamnkontorsbyggnaden<br />
eller våghuset befintliga delen af Vestra kajen, som äfven för närvarande upptages<br />
af personer, hvilka vid diskar och bord försälja tyger, böcker, matvaror samt<br />
diverse sinåkram.<br />
Utlegningen af dessa fasta försäljningsplatser, för hvilka här nedan skall närmare<br />
redogöras, har utskottet ansett kunna försiggå sålunda att sedan en allmän plan<br />
för fördelningen af platserna på nyssnämnda delar af torget blifvit mellan försäljare<br />
af olika artiklar behörigen fastställd, skulle polletter, berättigande till handel på viss<br />
plats under ett åts tid, af Drätselkontoret på anmälan tillhandahållas hugade torgförsäljare<br />
mot erläggandet af en viss på förhand bestämd afgift. Inom utskottet har visserligen<br />
framhållits att det blefve fördelaktigare för staden, ifall intresserade spekulanter<br />
tillätes att vid offentlig auktion göra konkurrerande anbud å de särskilda platserna,<br />
men utskottet har dock stannat vid den åsigt att åtminstone till en början, innan<br />
resp. försäljare hunnit bilda sig en på erfarenheten grundad åsigt om fördelarne<br />
af de olika platserna vore bestämmandet af fixa priser mera att rekommendera. —<br />
Hvad åter beträffar erläggandet af de fastställda afgifterna synes det, på grund af de<br />
af Drätselkammaren framhållna skälen, lämpligast att afgifterna inbetalas förskottsvis.<br />
Men då det|för mången torgförsäljare kunde blifva synnerligen betungande, att på förhand<br />
erlägga afgiften för ett helt år, borde dem beredas tillfälle till qvartalsvis skeende<br />
inbetalning.<br />
För att de torgförsäljare, som tillöst sig rätt till fast saluplats, deraf icke måtte<br />
taga sig anledning att till hinder för den allmänna trafiken under hela dagens lopp<br />
upptaga Salutorget, torde den bestämning böra göras att all handel å detta torg hvarje<br />
dag skall ovilkorligen upphöra kl. 1 e. m.<br />
Och då utom annat äfven bättre ordning derigenom skulle vinnas om de bord,<br />
diskar m. m., vid hvilka torghandlarne försälja sina varor, vore likformiga, torde Drätselkammaren<br />
anmodas att gå i författning om anskaffande af lämpliga modeller för
desamma, hvilken äfven borde förses med lätt handterliga skärmar, genom hvilka solljuset<br />
kunde vid behof afstängas och äfven något skydd mot regn och snö åstadkommas.<br />
För att åskådliggöra den fördelning af de fasta försäljningsplatserna, som utskottet<br />
efter inhemtade upplysningar om den nuvarande torghandeln ansett lämpligast,<br />
har utskottet låtit uppgöra härhos bilagda tvänne planer, af hvilka den ena utvisar<br />
platserna å den ofvannämnda delen af Salutorget mellan Unionsgatan och förlängningen<br />
af Sofiegatan, samt den andra dem å Vestra kajen söderom om våghuset. Under<br />
framhållande deraf, att samtliga här utmärkta platser måhända icke genast vore behöfliga,<br />
ehuru flertalet af dem redan nu torde komma att af försäljare intagas, meddelar<br />
utskottet följande närmare redogörelse för ifrågavarande planer:<br />
I. Salutorget.<br />
Här äro platserna anordnade dels på ömse sidor om åtta från ett centrum i<br />
radier utlöpande gångar, dels utefter de denna del af torget omgifvande Södra och<br />
Norra Esplanadgatorna samt Unionsgatan och förlängningen af Sofiegatan. Dessa gångar,<br />
som äro afsedda blott för den köpslagande publiken, borde enligt utskottets tanke<br />
i allmänhet icke under pågående handel få med åkdon befaras, ehuru de samtliga, med<br />
undantag endast af den vertikalt mot Södra Esplanadgatan löpande gången, som i<br />
bredd mäter blott 10 fot, äro af 20 fots bredd och således tillåta tvänne åkdon att<br />
passera förbi hvarandra, då sådant för varornas släpning till och från torget kan blifva<br />
behöfligt.<br />
Tydligt är att handeln bör försiggå vid dessa gångar, medan de triangelformiga<br />
tomrum, som bildas mellan de åt gångarna och de omgifvande gatorna vettande platserna,<br />
äro afsedda endast för försäljarnes beqvämlighet och användande. Å de utmed<br />
gatorna anordnade platserna är handeln beräknad att bedrifvas på den åt gatan belägna<br />
sidan, såvida nämligen å planen att mellanrum är angifvet mellan försäljningsplatserna<br />
och gatan. Der detta icke är fallet, hvilket eger rum å de vid Södra Esplanadgatan<br />
och till densamma närmast liggande delar af Unionsgatan och Sofiegatans förlängning<br />
utmärkta platserna, torde handeln lämpligast ske från motsatta sidan, vid den 10 fot<br />
breda gång som här finnes mellan de ytterst vid gatlinien belägna platserna och en<br />
annan inre, parallelt med dessa löpande rad af saluplatser.<br />
Å den nu ifrågavarande delen af Salutorget upptager planen följande försäljningsplatser:<br />
A) För 27 stycken köttvagnar (af 10 X fots yta), uppställda dels längs<br />
Södra Esplanadgatan, dels längs de dertill stötande delarna af Unionsgatan och Sofiegatan<br />
förlängning.<br />
B) För 68 st. bord för kött (3 X 4 fots yta), placerade dels midt emot före<br />
3
4<br />
nämnda köttvagnar, på andra sidan om den framför dem löpande gången, dels på ömse<br />
sidor om den mot Södra Esplanadgatan vertikala gången.<br />
C) För 60 st. handkärror eller bord för smör (4X6 fots yta), anordnade j å<br />
ömse sidor om de tvänne snedt löpande gångarne från centrum till hörnen af Södra<br />
Esplanadgatan och Unionsgatan samt förstnämnda gata och förlängningen af Sofiegatan.<br />
D) För 14 st. bord eller kärror för saltad lax, sik, fiskrom m. m. (4 X 6 fots<br />
yta), längs södra sidan af de tvänne vertikalt emot Unionsgatan och Sofiegatan riktade<br />
midtelgångarne *).<br />
E & F) För 40 st. bord för grönsaksförsäljare (3 x 7 fots yta), placerade<br />
dels på båda sidor om den mot Norra Esplanadgatan vinkelrätt löpande gången, dels<br />
längs sistnämnda gata samt de dertill stötande delarne af Unionsgatan och förlängningen<br />
af Sofiegatan.<br />
G) För 6 st. kärror eller bord för blommor (4 X 6 fots yta) längs vestra sidan<br />
af den mot Norra Esplanadgatan vertikala gången.<br />
H) För rotfrukter 6 platser (4x6 fots yta) längs östra sidan af nyssnämnda<br />
gång; samt<br />
I) För 86 st. bord för frukter, ägg, ost, mjölk, bröd, fogel, gryn m. m. (3 X<br />
4 fots yta), längs norra sidan af de vertikalt mot Unionsgatan och Sofiegatan löpande<br />
gångarne, äfvensom på ömse sidor om de båda gångar, som från centrum leda till<br />
hörnen af Unionsgatan och Norra Esplanadgatan samt sistnämnda gata och Sofiegatan.<br />
II. Vestra kajen.<br />
För de fasta saluplatserna härstädes, der handeln kunde eg a rum under hela<br />
dagens lopp, föreslår utskottet i den framlagda planen följande anordning:<br />
A) För 12 st. kramhandelsvagnar (10 X 5 l /2 fots yta) upplåtas platser närmast<br />
våghuset i en längre, mot kajen vinkelrät, och tvänne kortare, med densamma<br />
parallela, rader.<br />
De öfriga försäljningsplatserna anordnas i sex rektangulära figurer, inom hvilka<br />
försäljarne hafva sin plats, medan allmänheten rör sig längs de ungefär 10 fot breda<br />
gångar, som löpa emellan rektanglarne. Fem af dessa rektanglar hafva långsidorna parallela<br />
med kajarmen, men den sjettes äro vinkelräta emot densamma. — I de fem förstnämnda<br />
rektanglarne, af hvilka fyra äro ställda i tvänne rader samt den femte längre<br />
norrut mellan kramhandelsplatserna, äro platser beräknade för:<br />
B) 20 st. bord för tyghandel (6x4 fots yta), närmast längs efter kajarmen;<br />
samt<br />
*) För handeln med färsk fisk samt försäljningen af salt strömming, m. m. torde platser<br />
såsom härförinnan böra afgiftsfritt upplåtas vid hamnen, på det den från nämnda handel<br />
oskiljaktiga dåliga lukten icke måtte sprida sig öfver torget.
C) 08 st. bord for böcker, lerkärl, blecksaker och diverse (3 X 4 fots yta),<br />
upptagande de öfriga platserna.<br />
Den sjette rektangeln, hvars södra långsida är belägen utmed förlängningen af<br />
Norra Magasinsgatan, är afsedd för den matförsäljning, delvis till förtäring på stället,<br />
som äfven förut egt rum på Vestra kajen, men för hvilken de nu föreslagna, mera afsides<br />
liggande platserna synas vara lämpligare än de hittills använda. För ifrågavarande<br />
ändamål finnas här<br />
D) platser för 35 bord (med 3x4 fots yta).<br />
Dessutom äro på södra sidan af Norra Magasinsgatans förlängning platser beräknade<br />
för försäljning af träkärl; men då för detta ändamål erfordras mera tillfälliga<br />
platser, hvilkas areal ej kan på förhand bestämmas, har utskottet ansett att nödiga<br />
platser härstädes kunde af drätselverket upplåtas för ett pris af 2—5 mk pr månad,<br />
dock med rätt för den som sådant önskar, att äfven få betinga sig plats för hela året.<br />
Hvad sedan beträffar afgifterna för de nu omnämnda platserna, så har följande<br />
tariff för dem uppgjorts af utskottet och hemställes till Stadsfullmäktiges antagande<br />
:<br />
I. Platserna å Salutorget.<br />
A) Köttvagnar pr år 5%: 160: —<br />
B) Bord för köttförsäljning » t> » 40: —<br />
C) Smörkärror eller bord » » » 80:<br />
I)) Kärror eller bord för salt fisk . . . . » » > 60: —<br />
E é F) Bord för grönsaker •» » » 60: —<br />
G) Kärror eller bord för blommor . . , . > » » 60; —<br />
H) D:o för rotfrukter ». » » 40: —<br />
I) Bord för frukter, ägg, mjölk, ost, bröd,<br />
gryn m. m » » » 40: —<br />
II. Platserna å Vestra kajen.<br />
A) Vagnar för kramhandel pr år Smf 160: —<br />
B) Bord för tyghandel » » » 40: —<br />
C) D:o för böcker, porsliner, lerkärl, blecksaker<br />
m. m » » » 32: —<br />
D) Bord för matförsäljning » » » 20: —<br />
E) För försäljning af träarbeten, 2—5 mk<br />
pr månad eller . » » » 24 å 60: —<br />
5
52<br />
Sedan samtliga ofvan föreslagna platser blifvit åt vederbörande försäljare utlegda,<br />
komme stadens inkomst från dem att uppgå till följande ungefärliga belopp:<br />
I. Salutorget.<br />
A) 27 st. köttvagnar, å 9mf 160 9mf 4,320: -<br />
B) 68 st. bord för köttförsäljning, ä 3mf 40 . . » 2,720: —<br />
C) 60 st. smörkärror, å $hfi 80 » 4,800: —<br />
D) 14 st. kärror för salt fisk, å Smf 60. . . . » 840: —<br />
E & F) 40 st. bord för grönsaker, å 9mf 60 . . » 2,400: —<br />
G) 6 st. kärror eller bord för blommor, å $mf 60 » 360: —<br />
H) 6 st. d:o för rotfrukter, å 5%: 40 . . . . » 240: —<br />
I) 86 st. bord för frukter, ägg, mjölk, ost, bröd,<br />
fogel, gryn m. m. å 3mf 40 » 3,440: —<br />
II. Yestra kajen.<br />
A) 12 st. vagnar för kramhandel, å $mfi 160. . $mf 1,920: —<br />
B) 20 st. bord för tyghandel, å %: 40. . . . » 800: -<br />
C) 98 st. d:o för böcker, porsliner, lerkärl, blecksaker<br />
m. m., å $mf. 32 » 3,136:<br />
D) 35 st. d:o för matförsäljning, å $mf 20. . . » 700: —<br />
E) Platser för försäljning af träarbeten, approximativt<br />
» 500: —<br />
Summa 9mf 26,176: —<br />
Beträffande slutligen frågan om afgifter för stånd och diskar vid marknader,<br />
hvilken egentligen gifvit upphofvet till detta ärendes upptagande, anser utskottet i likhet<br />
med Drätselkammaren, att afgiften för stånd eller kärror vid marknader kunde bestämmas<br />
till 10 mark, hvaremot utskottet för bord och diskar ville föreslå en något<br />
olika norm, nämligen för bord af 3 X 4 fots yta 5 mark samt för större bord i proportion<br />
derefter, äfvensom för mindre bord, begagnade till handel med hvetebröd och<br />
dylikt, en afgift af 3 mark.<br />
Utskottet, som , anser önskligt vara att äfven Drätselkammaren blefve hörd öfver<br />
detta förslag till torghandelns ordnande, får fördenskull och med stöd af allt det<br />
ofvan anförda föreslå<br />
att Stadsfullmäktige först ville inhemta Drätselkammarens<br />
åsigt beträffande detta betänkande i hela dess vidd;<br />
att Stadsfullmäktige derefter, med de förändringar hvartill<br />
Drätselkammarens yttrande möjligen kunde gifva anledning, måtte<br />
godkänna utskottets förslag till ordnande af den fasta torghandeln<br />
i staden enligt bilagda tvänne planer äfvensom till de åtgärder,<br />
utskottet i sammanhang dermed ansett böra vidtagas; samt
genom Magistraten hos Guvernören i länet anhålla om fastställelse<br />
af en i öfverensstämmelse med utskottets ofvanstående<br />
förslag uppgjord taxa för fasta försäljningsplatser å stadens Salutorg<br />
och Vestra kajen invid Södra hamnen, samt för stånd och<br />
diskar vid marknader.<br />
En reservation bifogas.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 28 februari 1883.<br />
Carl Gust. Borgr.<br />
C. M. Eskolin.<br />
Wllh. Brummer.<br />
Reservation.<br />
Otto Höljer.<br />
Gk Tallgren,<br />
(frånv. vid justeringen*.<br />
Till utskottets förslag i afseende å torghandelns ordnande i närmaste framtid<br />
ber jag att för min enskilda del få göra ett väsendtligt tillägg. Då, såsom utaf närlagde<br />
planer framgår, en behöflig omgestaltning af torghandeln till fromma för såväl<br />
försäljningen som staden häraf kommer att framkallas, anser jag det både nyttigt, riktigt<br />
och nödvändigt, att gränslinierna för de olika platserna med tuktad sten utmärhas.<br />
Man behöfver blott tänka sig att flere hundra platser här skola bestämmas, hvilka äro<br />
beräknade efter fot, och att ordnandet och uppställningen af dem, som här skola drifva<br />
sin handel sker nära nog samtidigt om morgonen, huru nödig den af mig föreslagna<br />
anordningen är för upprätthållande af god ordning. Kostnaderna härför borde ej särdeles<br />
komma att betunga staden i jemnförelse med den opåräknade årliga inkomst,<br />
som staden af sina torgplatser kommer att njuta. Någon väsendtlig tidsutdrägt till arbetets<br />
utförande torde väl ej heller behöfva befaras, och har jag tänkt mig det hela<br />
så bedrifvet, att torghandeln, ordnad på sätt af utskottet föreslaget blifvit, skulle komma<br />
till full användning ifrån den 1 Juli, en lämplig tid för platsernas upplåtande och hyressummornas<br />
erläggande i förskott qvartalsvis.<br />
Bland utskottets medlemmar har den åsigten uttalats, att gränslinierna på torget<br />
kunde utmärkas med färg, men mig förefaller det mindre praktiskt för hållbarheten<br />
och snyggheten, utom det att ett så beskaffadt randigt och rutigt torg^skulle taga<br />
sig ganska egendomligt ut för hufvudstaden.<br />
Med anledning häraf vågar jag vördsammast anhålla att Hrr Stadsfullmäktige<br />
ville uppmärksamma detta mitt förslag i det afseende det kan förtjena och dertill<br />
lemna mitt bifall och godkännande.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 2 Mars 1883.<br />
Otto Höljer.<br />
7
8<br />
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>.<br />
Den 16 Juni 1882. Till Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
N:o 148.<br />
Bilaga A.<br />
Då Stadsfullmäktige den 11 Oktober sistlidet år till behandling förehade berättelsen<br />
angående verkstäld revision af <strong>Helsingfors</strong> stads räkenskaper för år 1880 och<br />
1 sammanhang dermed det betänkande, som af ett utaf Fullmäktige nedsatt utskott i<br />
frågan aflemnats. hafva Fullmäktige, bland annat, beslutit att anmoda Drätselkammaren<br />
att till Fullmäktige inkomna med förslag Ull nya taxor för af gifter för marknadsstånd<br />
och bord; och får Drätselkammaren, sedan ett af Kammaren i ärendet tillsatt<br />
utskott med yttrande i saken till Kammaren inkommit, i öfverensstämmelse med sagda<br />
yttrande vördsamt afgifva följande:<br />
Enligt af bemälda utskott inhemtade underrättelser har för rättigheten att å<br />
stadens Salutorg drifva handel härintills uppburits afgifter endast för dem, som handla<br />
med grönsaker och] öfriga trädgårdsalster, och hafva de derför erlagt en årlig afgälcl<br />
af 16 mark, hvarförutom för rättigheten att å det s. k. strandiorget, emellan stadens<br />
hamnkontor och kokhus, drifva månglerihandel med olikartade varor en årlig afgift af<br />
2 mark 50 penni blifvit till stadskassan erlagd Vid marknader hafva härintills åter<br />
i platshyra för stånd uppburits af <strong>Helsingfors</strong> stadsbor 2 mark 40 penni samt af<br />
fremmande personer 4 mark 80 penni äfvensom för bord och diskar hälften af nästnämnda<br />
summor eller resp. 1 mark 20 penni och 2 mark 40 penni.<br />
Uti 8 § af nu gällande näringslag af den 31 Mars 1*79 stadgas, att särskild<br />
afgift ej farjpåföras dem, somj. stad å torg, i hamn eller annat försäljningsställe föryttra<br />
landtmanna-alster, men att om dervid stånd eller diskar begagnas, „böra faststälda<br />
afgifter för desamma till staden erläggas. 4 ' Beträffande öfriga varor än landtmanna-alster<br />
finnes ingenting särskildt stadgadt, hvarför staden bör anses berättigad<br />
att af försäljare af sådana varor uppbära skälig platshyra. Dock synes det Drätselkammaren<br />
att afgifter för plats å torget icke borde atfordras andra än dem, som derigenom<br />
önska tillförsäkra sig rättighet att på viss bestämd plats å torget få bedrifva sin handel.<br />
Beträffande beloppet af de afgifter, som borde åläggas torghandeln, anser Drätselkammaren<br />
att desamma borde bestämmas till en månatlig afgäld af 3 mark för<br />
stånd och 1 mark \5() penni för diskar, i areal ej öfverstigande 20 qvadratfot, å det<br />
egentliga Salutorget, samt 2 mark för stånd och 1 mark för diskar å strandtorget, på<br />
h vilket sistnämnda i allmänhet en jemförelsevis mindre inbringande handel bedrifves.<br />
Önskade någon använda diskar af större areal än 20 qvadratfot så borde derlör betalas<br />
samma afgifter som för stånd.<br />
För att förenkla uppbörden af dessa afgifter samt för att undvika det några
ester å dem skulle uppstå, borde desamma erläggas förskottsvis, och enär handeln å<br />
torget bedrifves af olika personer under vintern än under sommaren, borde afgifterna<br />
få erläggas halfårsvis den 1 Maj och den 1 November och kunde uppbörden af nämnde<br />
afgifter lämpligen anordnas sålunda, att poletter, som berättigade till handel å viss<br />
plats på torget under tiden från den 1 Maj till den 1 November, samt andra sådana<br />
för tiden från 1 November till 1 Maj följande år, skulle å Drätselkontoret, mot erläggande<br />
af de bestämda afgifterna, tillhandahållas vederbörande.<br />
Vidkommande sedan afgifterna för användandet af stånd och diskar å stadens<br />
torg vid marknader, får Drätselkammaren föreslå att desamma, jemte det den olika<br />
debiteringen för <strong>Helsingfors</strong>bor och fremmande sjelffallet borde upphöra, skulle något<br />
forhöjas samt bestämmas till 3 mark för disk och 10 mark för stånd. Sistnämnda afgifter<br />
borde likasom hitintills uppbäras å hamnkontoret,<br />
I öfverensstämmelse med det af Drätselkammaren här ofvan anförda får Kammaren<br />
alltså vördsamt föreslå att Stadsfullmäktige ville besluta, att genom Magistraten<br />
hos Guvernören i länet anhålla om fastställelse å en taxa, dessmedels staden blefve<br />
berättigad att såsom platshyra uppbära:<br />
för stånd å stadens salutorg en månatlig afgift af 3 mark — penni<br />
„ disk af högst 20 qvadratfots areal å samma<br />
torg månatligen . 1 ,, 50 „<br />
„ stånd å strandtorget månatligen 2 „ — „<br />
„ disk af förberörda storlek å sistnämnda torg<br />
månatligen 1 „ „<br />
stånd vid hvarje marknad 10 ,, —<br />
jf disk vid marknaden 3 „ — „<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
B. Öhman.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1888,<br />
Lars Homén.<br />
9
я»
N s o Stadsfnlliäffip i <strong>Helsingfors</strong>. 1 S 8 3<br />
Utskottsbetänkande i frågan om polisinrättningens i <strong>Helsingfors</strong><br />
förstärkande.<br />
Sedan de militära vaktpatrullerna i <strong>Helsingfors</strong>, i enlighet med Generalguvernörens<br />
skrifvelse till Kejserliga senaten af den 28 (16) december 1881, blifvit indragna,<br />
väcktes af Guvernören i länet fråga om polisens i <strong>Helsingfors</strong> förstärkande med två<br />
öfverkonstaplar och tolf konstaplar, hvaraf sex under tjenstgöringen vore beridne, för<br />
ordningspolisen samt tre konstaplar för detektiva eller spaningspolisen, och genom Guvernörens<br />
skrifvelse till Magistraten härstädes af den 13 januari 1882*) affordrades enligt<br />
Kejserliga senatens föreskrift Magistratens och Stadsfullmäktiges underdåniga yttranden<br />
rörande detta förslag jemte utlåtande, huruvida och till hvilket belopp staden<br />
vore villig att erlägga de för polisens förstärkning nödiga kostnaderna.<br />
I sitt med anledning häraf afgifna, till Hans Kejserliga Majestät ställda underdåniga<br />
yttrande af den 7 juni 1882 förordade Stadsfullmäktige Guvernörens förslag rörande<br />
ordningspolisens ökande med tolf konstaplar, hvaremot Fullmäktige på framhållna<br />
skäl afstyrkte anställandet af ytterligare tvänne öfverkonstaplar vid ordningspolisen och<br />
tre konstaplar vid. detektiva polisen samt ansågo det för ordningspolisen föreslagna antalet<br />
af sex hästar kunna minskas till fyra. Tillika förklarade sig Stadsfullmäktige villige<br />
att i den härigenom uppkommande, till 15,120 mk beräknade kostnaden för polisens<br />
förstärkande deltaga med 5,540 mk, eller i samma proportion enligt hvilken anslaget<br />
från statsverket och bidraget från staden till polisens bekostande för närvarande utgå.<br />
Och då Guvernören sedermera, med anledning deraf att Magistraten tillstyrkt ökning<br />
jemväl af polisöfverkonstaplarnes antal samt Poliskammaren anfört hvarjehanda skäl till<br />
stöd för Guvernörens förslag om det erforderliga antalet hästar, medels resolution af<br />
den 5 oktober 1882**) beredt Stadsfullmäktige tillfälle att ånyo yttra sig i ämnet, biföllo<br />
Stadsfullmäktige, uti skrifvelse till Guvernören af den 21 derpåföljande november,<br />
jemväl till inrättandet af de tvänne föreslagna öfverkonstapelsplatserna samt förklarade<br />
sig beredde att i den sålunda uppkommande totalökningen i polisinrättningens stat,<br />
hvilken komme att belöpa sig till 18,120 mk, deltaga med en efter nyssanförda proportion<br />
afpassad summa af 6,525 mk.<br />
Emellertid hafva Stadsfullmäktige nu genom Guvernören och Magistraten fått<br />
emottaga ett till Guvernören i Nylands län stäldt bref från Kejserliga Senatens Civilexpedition<br />
af följande lydelse:<br />
*) Se tryckta utskotts betänkandet N:o 12 för 1882.<br />
**) Se d:o d:o N:o 25 för 1882.
C1VIL-EXPED1TI0NEN<br />
i<br />
Kejserliga Senaten<br />
för<br />
Finland.<br />
Kfors d. 24 Jan. 1883.<br />
N:o 56. ,<br />
Till Herr Guvernören i Nylands län.<br />
Sedan Herr Guvernören, i följd af de militära vaktpatrullernas i <strong>Helsingfors</strong><br />
stad indragning, hemställt huruvida icke polisen derstädes kunde förstärkas med två<br />
öfverkonstaplar och femton konstaplar, af hvilka åtminstone sex under tjenstgöringen<br />
vore beridne, samt Kejserliga Senaten anbefallt Herr Guvernören att i anledning deraf<br />
affordra stadens Magistrat och Stadsfullmäktige underdåniga yttranden, innefattande<br />
jemväl huruvida och till hvilket belopp staden vore villig att erlägga de för polisens<br />
förstärkande nödiga kostnader, har Herr Guvernören uti underdånig skrifvelse af den<br />
11 December 1882 icke allenast insändt nämnda yttranden, af hvilka framgår att ordningspolisen<br />
ansetts böra förstärkas med två öfverkonstaplar och tolf konstaplar samt<br />
förses med fyra hästar, för hvilken förstärkning kostnaden beräknats uppgå till adertontusen<br />
etthundra tjugu mark om året samt att Stadsfullmäktige förklarat sig villige<br />
att i bekostandet af denna utgift deltaga i samma förhållande, som råder emellan de<br />
från statsverket och staden för närvarande utgående bidrag till polisens aflöning eller<br />
i rundt tal med sextusen femhundra tjugufem mark, utan äfven tillstyrkt polisens i staden<br />
förstärkande i enlighet med Magistratens och Stadsfullmäktiges berörda förslag.<br />
Vid i dag skedd föredragning af detta ärende har Kejserliga Senaten, med afseende<br />
derå att af de etthundra tjugutretusen femhundra fyratio mark, hvartill polisinrättningens<br />
i <strong>Helsingfors</strong> stad stat för närvarande uppgår, utgifterna för poliskammaren<br />
och de till Guvernörens disposition för polisändamål ställda medel utgöra tjugusjutusen<br />
sexhundra mark, som Kejserliga Senaten anser böra uteslutande af statsverket<br />
bekostas, samt att således, då statsverket med tillsammans sjuttioåttatusen tvåhundra<br />
åttatio mark bidrager till polisinrättningens i staden underhåll, af de å polisens stat,<br />
efter afdrag af omförmälda tjugusjutusen sexhundra mark, återstående nittiofemtusen<br />
niohundra fyratio mark, för närvarande femtiotusen sexhundra åttatio mark af statsverket<br />
och fyratiofemtusen tvåhundra sextio mark af staden erläggas, funnit de af staden<br />
för polisens förstärkande utlofvade sextusen femhundra tjugufem mark icke motsvara<br />
det belopp, hvarmed staden i förhållande till statsverket borde deltaga i polisens<br />
bekostande; och som Kejserliga Senaten ansett sig ega anledning att hos Hans<br />
Kejserliga Majestät i underdånighet hemställa huruvida icke statens bidrag till polisinrättningens<br />
i staden underhåll under tiden från den 1 Januari 1883 till samma dag<br />
år 1893 finge utgå till förhöj dt belopp af åttatiosextusen mark om året, emot skyldighet<br />
för staden att erlägga alla derutöfver för polisväsendets underhållande erforderliga<br />
kostnader, har Kejserliga Senaten, innan vidare i ärendet tillgöres, velat hafva Herr<br />
Guvernören anbefaldt att i anledning häraf affordra Stadsfullmäktige ytterligare under-
dånigt utlåtande i saken och med detsamma till Kejserliga Senaten inkomma; hvilket<br />
Civil Expeditionen, enligt Kejserliga Senatens beslut, får Herr Guvernören till kännedom<br />
och efterrättelse härigenom meddela, jemte det handlingarna i ärendet, hvilka åter<br />
införväntas, härhos biläggas.<br />
W. Zilliacus.<br />
Oskar Knmlin.<br />
Vid föredragningen af denna skrift hos Stadsfullmäktige vid sammanträde den<br />
20 sistlidne februari beslöto Stadsfullmäktige uppdraga åt undertecknade, som förut<br />
förberedt ärendet i fråga, att ånyo ingå i pröfning af detsamma samt sedan med förslag<br />
i ämnet till Stadsfullmäktige inkomma.<br />
Utskottet anser sig då först böra framhålla att, medan i förestående skrifvelse<br />
staten för <strong>Helsingfors</strong> stads polisinrättning, i öfverensstämmelse med Kejs. Förordningen<br />
den 29 juni 1876, är upptagen till 123,540 mk — deri inberäknad den summa af<br />
5,000 mk som är ställd till Guvernörens disposition för polisändamål och utbetalas af<br />
statsmedel —, de beräknade kostnaderna för den nuvarande polisen enligt innevarande<br />
års budget för <strong>Helsingfors</strong> stad, med tillägg af nyssnämnda 5,000 mk, uppgå till inalles<br />
126,340 mk. Utöfver de i 1876 års stat ingående posterna utbetalas nämligen af<br />
staden 400 mk i expenser för poliskammaren samt 2,400 mk i hyra för andra polisvaktkontorets<br />
lokal.<br />
På grund af nyssnämnda stat angifves äfven i Civilexpeditionens ofvanstående<br />
skrifvelse stadens bidrag till polisens underhåll blott till 45,260 mk samt statsanslaget<br />
till 78,280 mk, under det staden i sjelfva verket deltager i bestridandet af kostnaderna<br />
för denna institution med 48,060 mk.<br />
Förhållandet mellan stadens nuvarande bidrag till polisinrättningen och statsanslaget<br />
för densamma kan sålunda enligt 1876 års stat uttryckas genom 1 : 1,7 samt<br />
efter tillkomsten af den utöfver staten försiggångna ökningen med 1 : 1,6. Efter samma<br />
proportion af 1 : 1,7 är äfven den andel uträknad, hvarmed staden jemlikt Stadsfullmäktiges<br />
ofvan åberopade skrifvelse af den 21 november 1882 skulle bidraga i bekostandet<br />
af den nu ifrågavarande polisförstärkningen, för hvilken utgifterna beräknats<br />
till 18,120 mk, ty enligt Stadsmäktiges förslag komme denna kostnad att fördelas så<br />
att 6,525 mk skulle erläggas af staden och 11,595 mk af statsverket, hvarigenom stadens<br />
bidrag i sin helhet skulle uppgå till 54,585 mk och statsverkets anslag till 84,875 m.<br />
Enligt Civilexpeditionens ofta nämnda skrifvelse komme deremot ifrågavarande<br />
proportioner att blifva helt andra. Då statsverket nämligen enligt densamma skulle<br />
deltaga i utgifterna för förstärkningen blott med den summa, hvarmed det utlofvade<br />
totalbidraget af 86,000 mk öfverstiger det nu utgående beloppet af 78,280 mk, eller<br />
med 7,720 mk, skulle förhållandet mellan stadens bidrag (10,400 mk) och statsverkets<br />
3
4<br />
andel (7720 mk) blifva =1,3 : 1 och proportionen mellan stadens och statsverkets totalutgifter<br />
för polisen blifva = 58,460 : 86,000 eller — 1 :1,4.<br />
Ifall den i Civilexpeditionens bref föreslagna fördelningen af kostnaderna för<br />
polisinrättningen komme att af Stadsfullmäktige bifallas, skulle sålunda det bestående<br />
förhållandet mellan stadens bidrag och statsanslaget för detta ändamål helt och hållet<br />
rubbas.<br />
Men icke nog dermed. Genom antagandet af det i brefvet inryckta vilkoret<br />
för det förhöjda statsanslagets beviljande eller att staden skulle åtaga sig skyldigheten<br />
»att erlägga alla derutöfver för polisväsendets underhållande erforderliga kostnader»,<br />
om ock till en början blott på tio år, skulle »polisinrättningen i <strong>Helsingfors</strong>» sjelifallet<br />
komma att utgöra och anses för en kommunal inrättning, medan den i sjelfva verket<br />
är och af stadens myndigheter städse betraktats som en statsinstitution, hvilken tillkommit<br />
utan stadens hörande och utan beaktande af städernas grundlagsenliga privilegier<br />
att öfver politien hålla öfverinseende, samt förty äfven bör i hufvudsak af statsverket<br />
bekostas, mot åtnjutande af det bidrag från kommunen, som med hänsyn till<br />
dess gagnelighet kan pröfvas skäligt.<br />
I detta afseende anhåller utskottet att få erinra om hvad Stadsfullmäktige<br />
förut i sin till Guvernören öfver Nylands län aflåtna skrifvelse af den 29 juni 1875*)<br />
framhållit i en likartad fråga.<br />
Stadsfullmäktige yttrade nämligen bl. a. följande:<br />
»Hvad vidare beträffar frågan om den andel hvarmed staden bör deltaga i polisens<br />
aflöning få Stadsfullmäktige anföra följande:<br />
Handhafvandet af ärender, rörande städernas handel, politi och hushållning<br />
har af ålder tillkommit och ålegat städernas Magistrater (se härom Kongl. Stadgan om<br />
städernas administration af den 26 December 1619 mom. 3, Kongl. Resolution på städernas<br />
besvär af den 28 Augusti 1727, försäkran för Rikets Borgerskap och städerna<br />
i allmänhet af den 23 Februari 1789 samt Förenings- och Säkerhetsakten af den 21<br />
Februari och 3 April 1789, m. fl.). På grund deraf har äfven i <strong>Helsingfors</strong> polisvården<br />
handhafts af Magistraten ända till år 1826 då Hans Kejserliga Majestät genom<br />
Nådiga Stadgan och Kungörelsen af den 21 Februari 1826 »fann godt förordna till en<br />
Police-inrättning i <strong>Helsingfors</strong>«.<br />
I denna författning stadgades bland annat, att »Polisen i <strong>Helsingfors</strong> handhafves<br />
af en särskild Police-kammare»; att »Landshöfdingen i Länet äger deruti föra<br />
ordet», att, »när Landshöfdingen är frånvarande, föres ordet af Police-Mästaren, som<br />
af Generalgouverneuren och Senaten gemensamt, och utan förslag tillsättes»; samt att<br />
»till Bisittare äger Landshöfdingen och Magistraten årligen utse 2:ne af stadens Rådmän».<br />
Poliskammaren reorganiserades sedermera genom nådiga förordningen den 6<br />
Maj 1861, uti hvilken stadgas att »polisen i <strong>Helsingfors</strong> handhafves, under Guvernörens<br />
i länet öfverinseende, af en Polismästare och en Underpolismästare, biträdde, vid<br />
*) I öfverensstämmelse med tryckta utskottsbetänkandet N:o 25 för 1875.
de på Poliskammaren ankommande göromål, af två Ledamöter, en Sekreterare» med<br />
flere tjenstemän och betjente»; att »Polismästaren och Underpolismästaren, af hvilka<br />
endera bör tillhöra militära ståndet och den andre, såsom civil tjenstemän, hafva aflagt<br />
de kunskapsprof, som erfordras för inträde i landets Hofrätter, och förvärfvat sig<br />
erfarenhet i domarekallets utöfning, utnämnas af Hans Kejserliga Majestät». I sådant<br />
afseende bör Guvernören till Senaten insända ansökningarne jemte sitt förord, hvarefter<br />
Senaten jemte eget utlåtande genom Generalguvernören öfverlemnar ärendet till<br />
Hans Kejserliga Majestäts afgörande.<br />
Genom dessa författningar betogs Staden sålunda icke blott rättigheten att<br />
ordna och ombesörja polisvården i staden utan ock det inflytande å polisstyrelsen som<br />
staden, så länge närmaste ledningen af polisvården handhades af Magistraten, utöfvade<br />
genom den staden tillkommande rätt att genom val utse Magistratens ledamöter och<br />
bestämma förslaget vid tillsättande af dess ordförande, Politie Borgmästaren, som tilllika<br />
var polisens chef.<br />
Då polisvården sålunda af styrelsen öfverflyttades från Magistraten till Poliskammaren<br />
och denna ställdes under Polismästare, hvilka utan förslag tillsättas af styrelsen,<br />
blef Poliskammaren alltså en statsinstitution, och till följd deraf har styrelsen<br />
äfven, enligt åberopade författningar, öfvertagit hufvudsakligaste delen af kostnaderne<br />
för den sålunda omorganiserade polisens aflöning. — —<br />
På dessa skäl och då den enda giltiga grund för att staden med ett betydligare<br />
bidrag skulle deltaga i polismaktens underhåll vore den, att staden återfinge<br />
sin på ofvananförda sätt densamma frångångna rätt att sjelf handhafva de ärender som<br />
röra stadens polisväsende och utöfva inflytande på dess närmaste ledning, hafva Stadsfullmäktige<br />
ansett att, under nu rådande förhållanden, stadens bidrag till polismaktens<br />
underhåll i förhållande till styrelsens ej bör ökas».<br />
Och i detta uttalande förenade sig äfven stadens magistrat, ty dess i frågan<br />
afgifna yttrande af den 30 augusti 1875 var af följande lydelse:<br />
»Sedan Herr Guvernören uti skrifvelse af den 8 Februari innevarande år anmodat<br />
Magistraten att inkomma med såväl eget som <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktiges yttranden,<br />
angående ej mindre det af Herr Guvernören uppgjorda förslag till ny stat för<br />
polisinrättningen i denna stad, än frågan om den andel, hvarmed staden borde i polisens<br />
aflöning deltaga, så får Magistraten, jemlikt derom i dag fattadt beslut, med återställande<br />
af handlingarne i saken samt med biläggande af det utaf Stadsfullmäktige<br />
afgifna utlåtande i ämnet, i afseende å det på Magistraten ankommande yttrande ödmjukast<br />
anföra, att Magistraten, enär Stadsfullmäktige beträffande hvarken anslagsfrågan<br />
eller sättet för polisens organisation enligt Magistratens omdöme öfverskridit deras<br />
rättsliga befogenhet samt då Stadsfullmäktiges åsigter rörande polisens ordnande synas<br />
Magistraten förtjenta af erkännande, icke kan annat än i Stadsfullmäktiges utlåtande<br />
i saken instämma».<br />
Då de förhållanden som år 1875 betingade ett dylikt uttalande från kommunens<br />
sida ännu äro bestående samt stadsmyndigheterna fortfarande äro i afsaknad af<br />
all rättighet att handhafva polisväsendet och att öfver polisen utöfva inseende, synes<br />
5
62<br />
staden icke kunna ingå på förslaget att under tio år tillskjuta alla utöfver det utlofvade<br />
statsanslaget möjligen erforderliga extra bidrag för polisen, så mycket mindre som<br />
all utredning saknas derom, hvem som skall bestämma tillskottens såväl erforderlighet<br />
som belopp.<br />
Med afseende å allt det anförda och alldenstund staden icke heller på något<br />
sätt gifvit anledning till upptagandet af frågan om den tillämade förstärkningen af<br />
polisväsendet, för hvilken kostnaderna enligt det nu framlagda förslaget till större delen<br />
komme att falla på kommunen, föreslår utskottet<br />
att Stadsfullmäktige, med anslutning till hvad utskottet ofvan<br />
anfört, ville till Hans Kejserliga Majestät afgifva underdånigt<br />
yttrande i det syfte, att staden nödgas undandraga sig att i den<br />
till 18,120 mark uppskattade årliga kostnaden för den nu påtänkta<br />
förstärkningen af polisstyrkan bidraga i högre proportion,<br />
än som för närvarande enligt 1876 års stat råder mellan de från<br />
staden och statsverket utgående anslagen för polisens upprätthålhållande,<br />
eller med inalles 6,525 mark.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 15 mars 1883.<br />
Wilh. Brummer. Viktor Höckert» M. Weenerberg.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Sitnelii arfvingars tryckeri, 1883.
Ständerhus-<br />
delegationen.<br />
StaMnlMffige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
1883.<br />
Handlingar i fråga om upplåtande af plats för<br />
Ständer huset.<br />
Till Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
J.fors d. 10 Febr. 1883. *<br />
N:o 1.<br />
Sedan Ständerhusdelegationen genom beslut af den 1 innevarande Februari för<br />
sin del utsett östra delen af Observatoriibergen till plats for uppförande af ett ständerhus<br />
och dervicl tillika ansett att för nödig befunnen planering samt anläggning af<br />
gator, vägar och planteringar, för ändamålet skulle erfordras det tomtområde, som å<br />
bilagde kartor öfver platsen begränsas af linierna sub litt. A—I, får delegationen hos<br />
Herrar Stadsfullmäktige vördsamt anhålla, att ifrågavarande område måtte af staden<br />
till Ständerhusets ego upplåtas, äfvensom tillstånd, såvidt på Stadsfullmäktige kan bero,<br />
beviljas till sådan ändring i uppfarten från vestra quaien till länemagasinet, som af<br />
omständigheterna möjligen varder påkallad, mot förbindelse för Ständerhuset att ansvara<br />
för framtida underhåll af ofvan antydda gator, vägar och planteringar samt för<br />
öfrigt på vilkor, som Herrar Stadsfullmäktige kunna finna lämpligt att bestämma; och<br />
enär ej mindre den afsedda Ständerhusbyggnaden än ock de tillernade promenad- och<br />
parkanläggningarne invid densamma komme att för staden utgöra en prydnad, vågar<br />
delegationen härvid uttala den förhoppning, att Herrar Stadsfullmäktige skola pröfva<br />
skäligt afstå merberörda område i öfrigt kostnadsfritt utom hvad beräknas kan i lösen<br />
för magasinet sub litt. M och uthuset sub litt. N äfvensom i godtgörelse af ett staden<br />
frångående arrende för arrendetomten sub litt. O (s k. Dahlströmska badstugutomten),<br />
hvilken icke såsom byggnadstomt ingår i den nu gällande stadsplanen.<br />
Slutligen utber sig delegationen få tillägga att, om oftanämnda område af Observatoriibergen<br />
till Ständerhuset öfverlemnas mot vilkor, på hvilka delegationen kan<br />
ingå, delegationen i sådant fall skall vidtaga erforderliga åtgärder för en cleraf påkallad<br />
ändring i närvarande stadsplan.<br />
På Ständerhusdelegationens vägnar;<br />
J. Sohlman.<br />
Carl Joh. Lindeqvist.
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 16 Mars 1883.<br />
M 74.<br />
Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Uti remiss af den 20 sistlidne Februari infordrade Stadsfullmäktige utlåtande<br />
af Drätselkammaren i anledning af en till Fullmäktige från Ständerhusdelegationen inkommen<br />
skrifvelse, deri Delegationen, med förmälan att den för sin del utsett östra<br />
delen af Observatoriibergen till plats för det blifvande ständerhuset, anhållit, att ett<br />
uppgifvet område derstädes måtte af staden för sådant ändamål upplåtas till ständerderhusets<br />
ego, äfvensom att tillstånd, såvidt på Fullmäktige kunde bero, blefve beviljadt<br />
till den förändring af uppfarten från yestra kajen till länemagasinet, som häraf<br />
möjligen påkallades, allt detta emot förbindelse för ständerhuset att ansvara för framtida<br />
underhållet af nödiga gator, vägar och planteringar inom ifrågavarande område,<br />
samt att till staden erlägga såväl lösen för ett magasin och ett uthus, hvilka fölle inom<br />
området, som ock godtgörelse för ett staden frångående arrende från den för en badstuguinrättning<br />
upplåtna tomt söder om länemagasinet och tyska kyrkan.<br />
Härvid har Drätselkammaren att främst bemärka, det afgörandet af huruvida<br />
och under hvilka vilkor staden kan åt ständerhuset afstå den begärda platsen å Observatoriiberget<br />
förutsätter ett ingående på frågan om den blifvande omregleringen af<br />
trakten nedanom berget utmed Badhusvägen. Enligt den för <strong>Helsingfors</strong> senast faststälda<br />
stadsplan skola nemligen de nuvarande, öster om Badhusvägen befintliga magasinerna<br />
undanskaffas och lemna rum för en öppen plats med trädplanteringar, men<br />
kostnaderna för den härför nödiga expropriationen samt för utförandet af sprängnings-,<br />
planerings- och planteringsarbeten samt af alla öfriga härmed sammanhängande anordningar<br />
komme, enligt approximativ beräkning, att uppgå till den enorma summan<br />
af 700,000 mark, äfven sedan stadens till omkring 100,000 mark ungefärligen uppskattade<br />
inkomst af nyplanerade magasinstomter vester om Badhusvägen afdragits. Med<br />
afseende härpå äfvensom derå att omordade omreglering? ehuru med så dryga kostnader<br />
förenad, icke komme att för staden medföra några materiela fördelar, utan tvärtom<br />
stora årliga underhållskostnader, samt att den dessutom skulle i betänklig grad<br />
stå i strid med handelns och sjöfartens intressen, har man för afsigt att i det projekt<br />
till förändring i vissa delar af stadsplanen, som nu är under utarbetning å byggnads<br />
kontoret, äfven väcka förslag derom, att den ofvan nämnda bestämningen om magasinernas<br />
bortskaffande finge förfalla, och regleringen af området vid Bådhusvägen inskränkas<br />
derhän att, jemte det magasinstomterna öster om densamma bibehölles såvidt<br />
möjligt oförändrade, beqväma och tillräckligt breda gator utmed dem tillika bildades.<br />
Men ehuruväl det således, enligt Kammarens tanke, för staden ligger stor vigt uppå,<br />
att nu berörda förändring uti gällande stadsplan kan utverkas, är det å andra sidan<br />
att befaras, att om staden, utan att inlåta sig på denna fråga och göra något förbehåll<br />
i antydt syfte, tillåter ständerhusets placerande å Observatoriiberget, tillkomsten<br />
sålunda af en monumental byggnad derstädes skall komma att å högvederbörlig ort
öka den äfven eljes sannolika obenägenheten för bifall å en ansökan af staden om rätt<br />
för sig att i närheten af nämnda byggnad bibehålla de visserligen för handeln behöfliga,<br />
men, huru de än må upputsas och dekoreras, ögat dock ej tilltalande varumagasinerna.<br />
Kammaren anser fördenskull, att staden i hvarje fall bör, om den nu begärda<br />
platsen upplåtes för ständerhuset, härvid uppställa det vilkor, att sådant icke får utgöra<br />
hinder för en förändring af ofvan antydd art uti nuvarande stadsplans bestämmelser<br />
beträffande området vid Badhusvägen.<br />
Vidare har Kammaren funnit det nödigt att, för pröfningen af förevarande<br />
ärende, nu redan inlåta sig äfven närmare på frågan om på hvad sätt —- i stället för<br />
det i stadsplanen afsedda — nyssberörda område bör af staden omregleras; ty om<br />
Ständerhusdelegationens förslag förverkligas, måste, enligt hvad här nedan skall visas,<br />
en del af kostnaden för denna reglering rättvisligen drabba ständerhuset. — I nämnda<br />
hänseende har Stadsingeniören Ehrström uppgjort tre alternativa förslag, dem tiden<br />
dock ännu ej medgifvit honom att i detalj utarbeta, och beträffande hvilka Kammaren<br />
får åberopa bilagda ritning och dertill hörande promemoria af Herr Ehrström. Enligt<br />
alternativet 1) skulle magasinsområdena A, B och C, eller de öster om Badhusvägen<br />
belägna, förblifva oförändrade, men de onödigtvis breda uppfarterna emellan dem göras<br />
smalare, hvarigenom tillsammans 2,400 qvadratfot vunnes för föryttring till nya<br />
magasinstomter. Den nu 30 fot breda Badhusvägen skulle utvidgas till sextio fots<br />
bredd på bekostnad af magasinslinien vester om sagde väg eller af grupperna D och<br />
E, hvilka komme att inlösas af staden, hvarjemte vägen skulle gifvas en beqvämare<br />
stigning. Deremot skulle området längs vestra sidan af den sålunda blifvande nya<br />
Badhusgatan på en sträcka af 530 fot och till 45 fots bredd upplåtas till magasinstomter,<br />
samt ytterligare vester om dessa en tjugu fot bred väg anläggas i jemnhöjd<br />
med andra våningen af de der blifvande magasinerna eller tolf fot högre än Badhusgatan.<br />
Och slutligen skulle den innanför träkajen nu befintliga men obehöfliga båthamnen<br />
igenfyllas för vinnande af bättre strandutrymme, men sagde kaj i öfrigt bibehållas<br />
oförändrad. För genomförandet af detta alternativ 1) har stadsingeniören äfven<br />
uppgjort ett approximativt kostnadsförslag, som härhos bilägges och enligt hvilket<br />
ifrågavarande kostnad beräknats uppgå till 238,000 mark, hvartill ännu väl skulle komma<br />
utgiften för inlösen af de nuvarande magasinerna vester om Badhusvägen, de der upptaga<br />
en areal af 14,580 qvadratfot; .men till uppvägande af sistnämnda utgift skulle<br />
staden få att tillgå löseskillingarna såväl för tvenne nya tomter, om tillsammans 2,400<br />
qvadratfot å de nuvarande, men, såsom ofvanföre nämndes, framdeles inknappade tvärgatorna<br />
emellan Badhusgatan och magasinskajen som ock för de nytillkommande magasinstomterna<br />
vester om den blifvande Badhusgatan, dessa sednare med en areal af<br />
inalles 23,800 qvadratfot. På de skäl, stadsingeniören framlagt för antagande af alternativet<br />
1), har äfven Kammaren funnit sig böra gifva detta afgjordt företräde framför<br />
alternativen 2) och 3), beträffande hvilkas innehåll Kammaren nödgas inskränka sig<br />
till att hänvisa till stadsingeniörens ofvanberörda ritning och promemoria, endast framhållande,<br />
att regleringens utförande enligt alternativet 1) måste blifva betydligt billigare<br />
än efter de begge andra, emedan dessa förutsätta att hela den östra magasins-<br />
3
4<br />
komplexen antingen flyttas mera vesterut eller inlöses. — Vid ifrågavarande, i en ej<br />
aflägsen framtid förestående omreglering — hvilken Drätselkammaren, om ändring i<br />
stadsplanen vinnes, således ville förorda till utförande enligt alternativet 1), åtminstone<br />
till dettas hufvuddrag — blefve staden alltså i tillfälle att, i stället för de nuvarande<br />
tomterna med magasiner, vester om Badhusvägen, de cler staden nödgades inlösa, utbjuda<br />
till försäljning andra tomtplatser, tillsammans om 23,850 qvadratfots areal, vester<br />
om den utvidgade Badhusgatan, i fall marken derstädes ej tages i anspråk för<br />
annat ändamål; men disponeras nu för ständerhuset det område, som af Delegationen<br />
härför afsetts, komme den der tillämnade uppfartsvägen från vestra kajen att ej mera<br />
lemna tillräcklig mark öfrig för sistnämnde tomter med den till dem nödiga väg. Drätselkammaren<br />
måste derföre finna det billigt att staden för sin häraf vållade förlust,<br />
hvilken icke kan ens närmelsevis uppskattas, hålles ersatt af ständerhuset derigenom<br />
att detta bestrider alla omkostnader för expropriationen af såväl de nuvarande magasinstomterna<br />
vester om Badhusvägen, betecknade i stadens tomtbok med N:ris 19—27<br />
vestra linien som ock för de å dem uppförda byggnader.<br />
Delegationen har, för den händelse att den begärda platsen inom linierna A—I<br />
å kartan öfver densamma upplåtes för ifrågavarande ändamål, förklarat ständerhuset<br />
skola, såsom sjelftållet är, ansvara för planering af detta område samt för anläggning<br />
och framtida underhåll af gator, vägar och planteringar inom detsamma. Men i följd<br />
af ständerhusets uppförande å denna plats och öfriga anläggningars utförande derstädes,<br />
blir det inom kort nödvändigt att planera och plantera äfven marken närmast intill<br />
ständerhusområdet, om den ej skall komma att stå i en skriande motsats till det<br />
sistnämnda; och, såframt annat förbehåll derom ej göres, blir det naturligtvis stadens<br />
sak att utföra detta kostsamma och improduktiva arbete, som eljes hade kunnat uppskjutas<br />
till läglig tid och verkställas småningom. Drätselkammaren anser derföre äfven<br />
det vilkor böra uppställas för bifall till Delegationens framställning, att det skall<br />
åligga ständerhuset att planera, plantera och underhålla hela den östliga delen af Observatoriiberget<br />
intill Unionsgatan, observatoriitomten och en linie, som från nedfarten<br />
till Bergmansgatan dragés i denna nedfarts riktning till nämnda tomt. Och enahanda<br />
skyldighet borde äfven åhvälfvas ständerhuset beträffande den långsträckta jordremsa,<br />
som uppstår emellan den blifvande Badhusgatan och den tillämnade vägen från vestra<br />
kajen till stänclerhustomten, enär denna remsa, på sätt ofvanföre framhållits, icke kan,<br />
i anseende till dess af nyssberörde väg orsakade ringa bredd, af staden användas.<br />
För den händelse Ständerhusdelegationen ingår på samtliga nu framstälda vilkor<br />
anser Drätselkammaren hinder icke möta för staden att villfara Delegationens ifrågavarande<br />
anhållan, och får Kammaren således vördsamt föreslå, det Stadsfullmäktige<br />
ville besluta:<br />
att för uppförande af ett ständerhus upplåta, utan lösen,<br />
det område å Observatoriiberget, hvarom Ständerhusdelegationen<br />
gjort anhållan och som begränsas af linierna A—I å en af Delegationen<br />
bilagd karta, dock ej allenast med förbehåll, att sådant<br />
icke får utgöra hinder för den förändring i gällande stadsplan att
magasinerna öster om Badhusvägen fortfarande få å stället bibehållas,<br />
utan ock under vilkor om förbindelse för ständerhuset:<br />
a) att planera, plantera och underhålla såväl den östliga delen<br />
af Observatoriiberget intill den nuvarande inhägnaden söder om<br />
länemagasinet, Tyska kyrkans tomt, Unionsgatan, observatoriitomten<br />
och en linie, dragen från nedfarten till Bergmansgatan i<br />
denna nedfarts riktning till observatoriitomten, som ock den jordremsa,<br />
som uppkommer emellan den nya Badhusgatan och den<br />
blifvande vägen från vestra kajen till ständerhuset; b) att till staden<br />
erlägga lösen för inom ifrågavarande område fallande magasins*<br />
och uthusbyggnader, litt. M och N, samt arrendetomt litt.<br />
O, allt enligt ofvan nämnda karta, med å denna tomt uppförd<br />
badstuga; och c) att ersätta staden samtliga kostnader för skeende<br />
expropriation af magasinstomterna N:ris 19—27 vester om<br />
Badhusvägen jemte de å dem uppförda byggnader.<br />
Remisshandlingarna återställas härjemte.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Öhnian.<br />
Lars Homén.<br />
Promemoria till den föreslagna omregleringen af magasinstomterna vid Badhusgatan<br />
och Magasinskajen.<br />
Anordningarnes, i gällande stadsplan,<br />
utförande skulle medföra följande kostnader<br />
och olägenheter:<br />
Inlösen af samtliga nuvarande magasiner (vestra linien är icke å gällande stadsplan<br />
bibehållen å samma ställe der de nuvarande magasinerna stå utan framdragna åt<br />
öster 20 fot samt hafva ett djup af 60 fot emot 30 som de nuvarande hafva). Kostnaderna<br />
beräknas:<br />
Grupp. A N:o 1, 2, 3, 4 = qv. fot 12,960<br />
B , • 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 . . = 25,704<br />
C s • 13, 14, 15, 16, 17, 18 . . . 19,560<br />
D ! > 19, 20, 21, 22 6,480<br />
E j > 23, 24, 25, 26, 27. . . . . 8,100<br />
qv. fot 72,804 ä 4 % 291,216 ®hf<br />
Öfriga kostnader för genomförande af anordningarne enligt stadsplan:<br />
Sprängning 1200 kub. famnar å 50 9mf 60,000 6Jmf<br />
Stenkaj 500 str. fot (på pålning) å 750 » 75,000 »<br />
Igenfyllning af båthamnen, pålning, rostbädd och på denna hvilande<br />
jordlager, 29,250 qv. fot . . . . . . å 10 * 292,500 »<br />
5
6<br />
Anläggning af alléer och planteringar 43,000 3mf<br />
D:o af gator och grusade, med kantsten omgifna, gångar. . . . . . 39,000 *<br />
Summa 800,716 »<br />
Afdrages värdet på 26,400 qv. fot nya färdig planerade tomter å 4 Smf 105,600 »<br />
Återstår 695,116 9mf<br />
Inga materiela fördelar men dryga årliga underhållskostnader tillskyndas staden<br />
härigenom.<br />
Kajerne äro betydligt försämrade om de ens mera afses att betjena handeln<br />
och sjöfarten, derigenom att promenaderna inkräkta 20 fot af den eljest smala strandkajen.<br />
Omregleringen går ut på att såvidt<br />
möjligt är bibehålla magasinstomterna oförändrade<br />
men att tillika bilda beqväma, tillräckligt<br />
breda gator omkring desamma. Tre<br />
alternativa förslag äro i sådant afseende uppgjorda;<br />
af dessa förordas<br />
Alternativ 1\ hvilket afser:<br />
l:o. Att bibehålla magasinsgrupperna A, B och C oförändrade; endast de nu<br />
onödigt breda uppfarterna mellan magasinsgrupperna skulle göras smalare genom att<br />
20 fot, utgörande tillsammans 2400 qvadratfot, skulle till magasinstomter föryttras.<br />
2:o. Att utvidga den 30 fot breda Badhusgatan till 60 fots bredd, på bekostnad<br />
af vestra magasinslinien (grupperna D och E), hvilken måste inlösas samt gifva<br />
denna gata en beqvämare stigning upp till höjden vid dess södra ända utanför skeppshvarfvét.<br />
3:o. Att upplåta området längs vestra sidan af den nya Badhusgatan, på en<br />
sträcka af 530 fot, till 45 fot djupa magasinstomter, samt att vesterom dessa magasiner<br />
anlägga en 20 fot bred väg i höjd med magasinernas 2:dra våning eller 12 fot högre<br />
än Badhusgatan.<br />
4:o. Att igenfylla den innanför träkajen befintliga båthamnen med bibehållande<br />
af träkajen oförändrad.<br />
Dessa anordningar motiveras på följande sätt:<br />
Genom att bibehålla tomterna till så stor del som möjligt, nemligen grupperna<br />
A, B och C oförändrade, åsamkas staden inga kostnader för deras inlösen och omgifvande<br />
gator komma att underhållas af tomtegarene.<br />
Bibehållandet af en gata på landsidan eller vesterom dessa magasinsgrupper,<br />
der Badhusgatan nu går, nödvändiggöres deraf att varutrafiken å kajen, till fartyg och<br />
magasiner, med åkdon och framdeles äfven med jernvägsvagnar, icke bör störas af den<br />
stora rörelsen mellan Brunnsparken och staden. Denna gata är om vintern äfven skyddad<br />
för ifrån hamnen med ostlig vind uppdrifvande snö, hvilken tidtals gör all trafik<br />
omöjlig på den öppna af inga utanför liggande kajarmar (såsom vid vestra kajen är<br />
fallet) skyddad strandgata. Stigningen från kajen till den höjd gatans fortsättning
utanför Skeppshvarfvet har, som utgör 13 fot, blir längs Badhusgatan beqväm (1 fot<br />
på 40). För den händelse att denna gata bortlemnades och magasinerna blefve flyttade<br />
vesterut med sin baksida mot här befintliga bergvägg, skulle en uppfart med ändamålsenlig<br />
lutning endast med stor svårighet och dryga kostnader kunna åstadkommas.<br />
Dess föreslagna bredd 60 fot motiveras af att denna gata redan nu är lifligt trafikerad,<br />
att hästjernväg antagligen kommer att i framtiden här anläggas, samt att<br />
denna gata kommer att utgöra hufvudtrafikleden mellan den å nyaste förslag till stadsplan,<br />
till fabrikstomter upplåtna Rödbergstrakten och södra hamnen för såväl vanliga<br />
fordon som för jernvägsvagnar då lokomotivbana hit utsträckes från kajerna.<br />
I stället för de 30 fot djupa magasinstomterna i grupperna D, E, hvilka helt<br />
och hållet upptagas af den med lika många fot utvidgade gatan, skulle magasinstomter<br />
till motsvarande längd och med 45 fots djup upplåtas till försäljning å den jemförelsevis<br />
ländiga terrängen längs vestra sidan af den nya Badhusgatan. För att fördela<br />
trafiken till och ifrån dessa magasiner och så mycket som möjligt afleda densamma<br />
ifrån Badhusgatan, skulle en 20 fot bred väg anläggas vesterom denna magasinsrad<br />
på 12 fots höjd öfver Badhusgatan eller i nivå smed magasinernas 2:dra våning.<br />
Den från torget till länemagasinet ledande gata skulle äfven utgöra uppfart till<br />
denna väg. Grupperna D och E innehålla 14,580 qv. fot och utgöra de nya tomternas<br />
areal 23,850 qv. fot. Planeringen af sjelfva tomterna skulle åligga köparene.<br />
Igenfyllningen af båthamnen utanför grupp C medför en stor vinst i utrymmet<br />
vid den djupaste delen af kajen och blir för magasinerna i denna grupp af stor nytta,<br />
enär dessa blifva tillgängliga från sjösidan såväl för vanliga åkdon som framdeles för<br />
jernvägsvagnar. Båthamnen kan dock ej utan vidare igenfyllas genom tillförande af<br />
fyllningsmaterial emedan en dylik fyllning, genom sitt sidotryck, otvifvelaktigt skulle<br />
förstöra den i lös dy på starkt sluttande bergbotten stående träkajen. I förslaget har<br />
derföre förutsatts att fyllningen skulle hvila på pålrust, under lägsta vattenståndet, uppburen<br />
af till berget inrammade pålar, emedan detta torde vara det billigaste sätt för<br />
åstadkommande af en fyllning hvilken utvecklar endast vertikaltryck och sålunda har<br />
intet inflytande på träkajen. Sjelfva träkajen skulle som sådan bibehållas enär den<br />
hvarken är eller kan blifva invändigt fylld och kostnaderna för att förvandla densamma<br />
till en fäst kaj blefve så dryga att räntan på detta kapital antagligen mångfaldiga<br />
gånger skulle Öfverstiga årliga remontkostnaden på kajen sådan den nu är.<br />
Alternativ II, hvilket likasom Alt. III blifvit uppgjordt hufvudsakligen för att<br />
visa att förändringar af de bestående magasinsgrupperna A, B och C, i ett eller annat<br />
syfte, medför ojemförligt mycket drygare kostnader än Alt. I, utan att motsvarande<br />
förbättringar eller fördelar vinnas.<br />
Alternativ II afser att genom främre magasinsradens förflyttande 20 fot mot<br />
vester, åstadkomma en bredare strandkaj, hvilket för lossning och lastning af fartyg<br />
och för forsling till och ifrån magasinerna väl vore önskligt. En 60 fot bred gata<br />
löper längs dessa magasiners baksida och är ytterligare en magasinsrad tänkbar vesterom<br />
denna gata, ehuru anläggning af dessa magasiner är förenad med stora utgifter<br />
för bergsprängning. Kostnaden för endast planering af gatan mellan magasinsraderna<br />
7
8<br />
stiger till 186,000 mark, då motsvarande arbete i Alt. I är beräknadt till 116,000 mark,<br />
och kommer förflyttningen af magasinerna, äfven om egarene vid ombyggnad af desamma<br />
icke egentligen kunna förlora någonting uppå att de byggas 20 fot längre från<br />
kajen, dock antagligen att orsaka förvecklingar och ersättningsanspråk af en eller annan<br />
anledning.<br />
Alternativ III afser åter att öka magasinera as antal och på samma gång göra<br />
dem lätt tillgängliga från två sidor. I sådant afseende äro de fördelade på tvenne<br />
rader, af 40 fots bredd, skilda genom en 30 fot bred gata. Vester om båda raderna<br />
är en gata för den genomgående trafiken till 7:de stadsdelen och Brunnsparken förlagd<br />
12 fot högre än gatan mellan magasinerna för att i möjligaste mån undvika bergsprängningsarbetet.<br />
Då hela platsen emellertid genom dessa anordningar utbredes, blir<br />
kostnaden för planeringsarbetet i detta alternativ 232,000 mark och således 46,000<br />
mark större än i Alt. II och 116,000 mark större än i Alt I. I detta fall skulle stånden<br />
nödgas inlösa samtliga magasinstomter med derå befintliga byggnader och efter<br />
slutförd planering föryttra de nya tomterna, hvilket icke torde låta sig göra utan stora<br />
uppoffringar från stadens sida.<br />
Anmärkning. Förslaget till omreglering af ifrågavarande tomter och gator är<br />
ännu icke i detalj utarbetadt, likasom ock kostnadsberäkningarne äro endast approximativa,<br />
men blir detsamma antagligen dock till sina hufvuddrag oförändradt. <strong>Helsingfors</strong><br />
stads Byggnadskontor den 13 Mars 1883.<br />
Otto Ehrström.
Approximativt Kostnadsförslag till omreglering af magasins-<br />
tomterna vid Badhusgatan.<br />
Alternativ I.<br />
Omreglering af magasinstomterna vid Badhusgatan:<br />
2,450 kub. fmr bergsprängning . . . ä 50 3mf 122,500: —•<br />
170 > » jordschaktning . . . . å 8 » 1,360: —<br />
100 » » grusfyllning å 16 » 1,600: —<br />
60 » » sten att utsläpa och ifylla å 6 » 360: -<br />
100 » » stödjemur å 24 » 2,400: —<br />
80 str. fmr barriére å 6 » 480: —<br />
600 qv. fmr omläggning af gata . . å 5 » 3,000: —<br />
1,205 » » nyläggning af d:o . . å 8 » 9,640: -<br />
2,120 qv. alnar nyläggning med nubbsten å 2 » 4,240: —<br />
2,550 löp. fot kantsten incl. läggning . å 2 » 5,100: —<br />
3 st. infalls brunnar med aflopp 5,100: —<br />
Sänkning af vattenledningen å en sträcka af circa<br />
500 fot å Swif 2 1,000: —<br />
1,125 qv. fot inlösen af tomten N:o 1 vid Bergmansgatan<br />
. å Svif 2: 50 2,812:50.<br />
Igenfyllning af båthamnen framför grupp C medelst<br />
på pålrust hvilande sten- och grusbädd, incl.<br />
stenläggning 67,000: — 226,592:50.<br />
Transporter, arbetsredskap & diverse, c:a 5 % . . — — 11,407: 50. 238,000: —<br />
Summa 9mf 238,000: —<br />
Härtill kommer inlösen af magasinstomterna N:ris 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25,<br />
26 och 27 af vestra linien med 1,620 qv fot hvarje eller tillsammans 14,580 qv. fot.<br />
Deremot minskas kostnaden med löseskillingen för tvenne nya tomter å nuvarande<br />
tvärgator å 1,200 qv. fot eller tillsammans 2,400 qv. fot, samt 23,850 qv. fot<br />
oplanerade magasinstomter vester om den nya Badhusgatan.<br />
<strong>Helsingfors</strong> stads Byggnadskontor den 17 Mars 1883.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfyingars tryckeri, 1883.<br />
Otto Ehrström.<br />
9
INso<br />
Staflsfullmättige i <strong>Helsingfors</strong>. i®®».<br />
Utskottsbetänkande i frågan om kontrollen öfver gaslysningen<br />
i staden.<br />
Vid sitt sammanträde den 30 sistlidne januari gåfvö Stadsfullmäktige åt undertecknade,<br />
såsom ett särskildt utskott, i uppdrag att från teknisk synpunkt granska<br />
Drätselkammarens i skrifvelse af den 22 december 1882*) afgifna förslag till<br />
bestämmelser rörande gaskontrollörens åligganden samt. till ny formulering af vissa<br />
§§ i det mellan <strong>Helsingfors</strong> stad och Gaslysningsaktiebolaget härstädes den 30 maj<br />
1860 afslutade kontrakt om gaslysnings införande i staden.<br />
Sedan utskottet på grund käraf genomgått ifrågavarande förslag samt af disponenten<br />
för gasverket, Herr Ingeniören E. Bergroth, inbemtat huruvida utsigt förefinnes<br />
för att de ifrågasatta ändringarna skola af Gaslysningsaktiebolaget godkännas,<br />
får utskottet här framlägga de erinringar som utskottet ansett sig böra göra<br />
mot Drätselkammarens förslag.<br />
Beträffande sammanfattningen af gaskontrollörens åligganden synes det utskottet,<br />
för vinnande af nödig kontroll öfver gatubelysningens kontraktsenlighet, icke<br />
nog med att kontrollören öfvervakar blott den behöriga beskaffenheten af de vid gatubelysningen<br />
använda brännarene. Äfven med begagnande af fullkomligt riktiga<br />
brännare kan lyskraften blifva alldeles olika, allt etter den mängd af gas som får<br />
strömma till brännaren, och denna mängd kan regleras på flera andra sätt, genom,<br />
anbringandet af dubbla kranar m. m. Det bör derför enligt utskottets tanke åligga<br />
gaskontrollören äfven att tillse det gaskonsumtionen vid gatulyktorna öfverensstämmer<br />
med det i kontraktet föreskrifna beloppet.<br />
De öfriga bestämmelserna rörande kontrollörens skyldigheter synas deremot<br />
utskottet lämpliga och tillfyllesgörande, och får utskottet derför föreslå:<br />
att Stadsfullmäktige ville godkänna Drätselkammarens förslag<br />
till sammanfattning af gaskontrollörens åligganden med den<br />
förändring att första momentet deri erhåller följande lydelse:<br />
1:0) att undersöka och kontrollera såväl gasens lyskraft,<br />
minst två gånger i veckan under lysningsåret, som ock den<br />
kontraktsenliga gaskonsumtionen och beskaffenheten af de vid<br />
gatubelysningen använda brännare samt att en gång hvarje månad<br />
uti å orten utkommande tidningar offentliggöra resultaten<br />
af förstnämnda undersökningar.<br />
•) Se „Handlingar i frågan om kontrollen öfver gaslysningen", tr. 1883.
2<br />
Hvad åter angår de ifrågasatta ändringarna i gaslysningskontraktet, beröra<br />
desamma §§ 26, 27, 28 och 35 i kontraktet.<br />
I § 26 har Drätselkammaren föreslagit införandet af ett förtydligande tillägg<br />
i det syfte att profbrännaren får förtära blott fem svenska kubikfot gas i timmen, för<br />
att gifva en ljuseffekt motsvarande tolf normalljus, medan kontraktet för närvarande<br />
endast upptager att nämnda konsumtion får utgöra fem kubikfot, utan angifvande af<br />
måttets beskaffenhet, med stöd hvaraf gasbolagets ombud yrkat att beräkningen bör<br />
ske efter det i gasindustrin vanligen begagnade engelska måttet, som något öfverstiger<br />
det svenska, i det att 1 eng. kub. fot är lika med 1,0819 sv. kub. fot. Drätselkammaren<br />
anför nämligen att då kontraktet är här uppgjordt samt det derför<br />
bort der uttryckligen nämnas att engelskt mått var afsedt, om meningen varit sådan,<br />
staden ej vore förbunden att ingå på bolagets tolkning, som skulle lända staden<br />
till nackdel.<br />
Ehuru utskottet erkänner befogenheten af Drätselkammarens betraktelsesätt,<br />
och genom medgifvandet af gasbolagets yrkande en obetydlig eftergift i afseende å<br />
gasens qvalitet skulle bolaget beviljas, anser utskottet dock att detta tillägg kunde<br />
uteslutas, emedan någon förbättring i gasbelysningen derigenom faktiskt ej skulle<br />
åstadkommas. Enär nämligen, såsom nämndt, det engelska måttet allmänt begagnas<br />
inom gasfabrikationen, äro äfven alla mätningsapparater m. m. konstruerade efter<br />
detta mått, och om å ena sidan brännarne äro afsedda att förtära fem engelska kubikfot<br />
gas i timmen, för att producera en ljusstyrka af tolf normalljus, mäter också<br />
bolaget å andra sidan ut gasen åt konsumenterne enligt engelskt mått. Ifall nu uttryckligen<br />
bestämmes att beräkningen skall ske enligt svenskt mått, måste gasens<br />
qvalitet väl ökas med omkring 8 °/0, för att med den mindre qvantiteten åstadkomma<br />
samma ljuseffekt, men på samma gång komma ock alla konsumenter att få<br />
v sin gas utmätt enligt det mindre måttet, hvadan resultatet blefve detsamma. Förändringen<br />
komme sålunda blott att medföra omgångar vid uträkningen.<br />
De i § 26 i öfrigt föreslagna förändringarna anser utskottet sig i allo böra<br />
förorda, så mycket mer som de i det gällande kontraktet som normalljus faststälda<br />
vaxljusen äro svåra att anskaffa samt spermacetiljusen synas med fördel kunna för<br />
ändamålet användas.<br />
Likaså vill utskottet för sin del tillstyrka äfven det sätt för verkställandet<br />
af fotometerprofningen, som i § 27 föreslagits. Utskottet har sig visserligen bekant<br />
att äfven ett annat profningssätt på goda skäl blifvit hos oss förordadt, men då utskottet<br />
anser den nu ifrågasatta metoden i praktiskt afseende fullkomligt tillfredsställande<br />
samt Gaslysningsaktiebolaget befunnits villigt att äfven för sin del godkänna<br />
densamma, synas några hinder icke böra sättas för förslagets antagande.<br />
I § 28 har Drätselkammaren rättat det i det bestående kontraktet ingående<br />
felet att gatulyktornas brännare angifvas beräknade att förtära blott fyra och en half<br />
kubikfot gas i timmen, ehuru af kontraktet i öfrigt samt särskildt af § 29, der priset<br />
per brännare angifves, framgår att ifrågavarande brännare i likhet med profbrännaren<br />
beräknas förtära fem kubikfot i timmen. Rättelsen möter ej motstånd från gasbolagets<br />
sida och synes derför böra godkännas.
För öfrigt ingår i förslaget till denna § samma tillägg som i § 26, eller att<br />
gaskonsumtionen pr brännare beräknas till fem svenska kubikfot, hvilket tillägg utskottet<br />
på ofvan anförda skäl anser kunna bortfalla.<br />
I afseende å § 35 har Drätselkammaren föreslagit införandet af en bestämning<br />
derom att då gasens lyskraft vid profning befinnes understiga det kontraktsenliga<br />
minimum, bör bolaget derom genast underrättas och profmätningen upprepas i<br />
närvaro af bolagets ombud. På det emellertid icke omöjligheten att vid förefallande<br />
behof påträffa något ombud för bolaget måtte hindra den förnyade profningens behöriga<br />
verkställande, anser utskottet en förändring "böra införas i det syfte att sistnämnda<br />
profning äfven utan bolagets underrättande kan företagas i närvaro af någon<br />
kompetent person, som på förhand blifvit af staden och bolaget för ändamålet<br />
godkänd.<br />
På grund af allt det anförda och alldenstund hinder från Gasbolagets sida<br />
icke torde möta för en ändring af kontraktet i den omfattning utskottet föreslagit,<br />
får utskottet föreslå att Stadsfullmäktige ville besluta<br />
att för sin del bifalla till de ändringar i det nu gällande<br />
kontraktet mellan staden och Gaslysningsaktiebolaget af den 30<br />
maj 1860, som föreslagits i Drätselkammarens skrifvelse af den<br />
22 december 1882, blott med de ändringar<br />
l:o) att i första meningen af § 26 äfvensom i § 28 ordet<br />
„svenska" utelemnas; samt<br />
2:o) att första meningen i § 35 erhåller följande lydelse:<br />
„Skulle gaslågornas lyskraft befinnas understiga det minimum<br />
som i § 26 medgifves, bör profmätningen upprepas i närvaro af<br />
bolagets ombud eller annan kompetent person, som af staden<br />
och gasbolaget blifvit för ändamålet godkänd".<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 9 april 1883.<br />
J. C. Lihr. E. Qvist. K. Moring.<br />
(frånv. vid justeringen.)<br />
3
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.
HELSOVÅRDSNÄMNDEN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 20 April 1883.<br />
M 35.<br />
Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
1883.<br />
Handlingar i fråga om inrättande af en besigtningsbyrå<br />
för lifsmedel.<br />
Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Genom återremiss af den 24 Oktober sistlidet år ha Stadsfullmäktige i anledning<br />
af ett förslag till inrättande uti staden af en undersökningsstation för lifsmedel<br />
uppdragit åt belsovårdsnämnden att uppgöra och till Stadsfullmäktige inkomma<br />
med fullständigt, detaljeradt förslag till instruktion eller arbetsordning för<br />
ifrågavarande besigtningsstation äfvensom med kostnadsförslag för dess första uppsättning<br />
och vidare underhåll.<br />
Enär helsovårdsnämnden ansett att framgången af den föreslagna, för våra<br />
förhållanden nya inrättningen måste i väsendtlig mån blifva beroende af den persons<br />
skicklighet, nit och kunskaper, åt hvilken besigtningen skulle anförtros, kar<br />
nämnden trott sig till först böra för saken söka intressera en man af berörde qvalifikationer,<br />
som kunde uppställas såsom kandidat till föreståndareplatsen vid stationen<br />
och har nämnden jemväl lyckats finna en sådan i Provisom J. Hynén, hvilken<br />
förklarat sig villig att, derest vederbörande skulle fästa afseende vid honom, efter<br />
en delvis i och för här ifrågavarande ändamål under denna sommar företagande studieresa,<br />
öfvertaga ledningen af stationen.<br />
Aterhemtande hvad nämnden i sitt till Magistraten inlemnade förslag af den<br />
23 September sistlidet år, som här jemväl bifogas,*) yttrat rörande oändamålsenligheten<br />
af en obligatorisk köttbesigtning, äfvensom olämpligheten eller snart sagdt<br />
omöjligheten att utsträcka en sådan obligatorisk besigtning till alla torgförda lifs<br />
medel, hvilka emellertid i lika hög grad, som köttet, kunde behöfva öfvervakas, äfvensom<br />
åberopande hvad der jemväl föreslagits angående tillsättandet af föreståndaren<br />
af besigtningsstationen genom Magistraten, samt antagandet genom honom, i<br />
fall af behof, af ett eller flera biträden, hvilka dock äfven borde af Magistraten godkännas,<br />
har nämnden äran framlägga följande förslag till<br />
arbetsordning vid stationen:<br />
1) Besigtningsstationen, som bör vara inrymd uti en lokal i närheten af<br />
stadens förnämsta saluplats för lifsmedel, hålles öppen för allmänheten tre<br />
timmar hvarje söckendag, under månaderna Mars till och med September<br />
*) Se Bilaga A.
2<br />
från klockan 7—10 f. m. och under månaderna Oktober till och med Februari<br />
från kl. 8—11 f. m.<br />
2) Å stationen utföras undersökningar å lifsmedel af alla slag, som torgföras,<br />
d. ä. till salu utbjudas å torg eller i öppen butik, och gälla deras<br />
äkthet eller förfalskning, skadlighet eller oskadlighet för helsan m. m.,<br />
allt efter hvad den åstundar, som undersökningen äskar.<br />
3) Undersökningarne verkställas, såvidt möjligt är, i den ordning, de<br />
till utförande anmälts, och med görligaste skyndsamhet, så att enhvar må<br />
se sig på bästa sätt för sitt intresse betjenad.<br />
4) Undersökning sker kostnadsfritt, då den af någon af stadens myndigheter<br />
begäres.<br />
5) Enskilde personer, vare sig köpare eller säljare, tillhandagås vid stationen<br />
med dessa undersökningar enligt en af Magistraten fastställd taxa<br />
och tillfalla tillsvidare de uppburna afgifterna föreståndaren, hvilken likväl<br />
är skyldig att bokföra samt på begäran till Magistraten inlemna förteckning<br />
öfver desamma.<br />
6) Andra undersökningar, än de som gälla lifsmedel, må föreståndaren<br />
vid stationen utföra och derför låta godtgöra sig enligt fri överenskommelse,<br />
dock få dessa undersökningar icke göra intrång på hans här bestämda,<br />
till stationens egentliga uppgift hörande åligganden.<br />
Beträffande omkostnaderna för besigtningsstationen anhåller helsovårdsnämnden<br />
att få till Stadsfullmäktige inkomma med följande förslag:<br />
a) Uppsättningskostnad:<br />
l:o 1 st. analytisk våg . . . . 250 mark<br />
2:o 1 „ polaristrobometer . . . 100 „<br />
3:o 1 „ mikroskop 100 „<br />
4:o 1 „ mindre spektroskop . . 100 „<br />
5:o diverse glasapparater, utensi<br />
lier och kemikalier . . . 1,000 „<br />
6:o inredning<br />
men<br />
af laboratorii-rum<br />
J>22 2,050<br />
b) Årlig underhållskostnad:<br />
l:o hyra för 2 rum och kök . . 1,500<br />
2:o aflöning åt föreståndaren . . 3,000<br />
3:o dito åt laboratoriidräng . . 480<br />
4:o för underhåll af apparat- och<br />
boksamling . . . . . . . 500 5,480<br />
Summa Smf 7.530.<br />
Som motivering för det åt föreståndaren bestämda fasta arvodet och hans<br />
derjemte stipulerade rättighet att tillsvidare uppbära alla vid stationen ingående afgifter<br />
anhåller helsovårdsnämnden få anföra, att någon beräkning öfver de sist-
nämnda svårligen torde på förhand kunna anställas, enär det icke kan förutses i<br />
hvilken utsträckning stationen af allmänheten till en början kommer att anlitas, med<br />
afseende hvarå nämnden ej trott sig kunna annat än för närvarande alldeles af se<br />
från dessa tillfälliga intrader.<br />
Nämnden anhåller vidare få tillägga, att till ofvanstående förslag äfven skulle<br />
höra uppgörandet förslagsvis af den taxa, eniigt hvilken enskilda personer skola erlägga<br />
afgift för af dern äskade undersökningar, men då nämnden för detta ändamål<br />
önskat taga kännedom om de tariffer, hvilka äro gällande å vissa utrikesorter, der<br />
undersökningsstationer af detta slag äro inrättade, så ber nämnden att framdeles,<br />
så snart några af dessa tariffer erhållits, få ingifva förslag i detta afgeende.<br />
Helsovårdsnämnden har ännu äran anmäla att provisorn Hynén framställt<br />
anhållan om ett understöd af staden till ett belopp af sexhundra mark till betäckande,<br />
delvis, af kostnaderna för den utrikes resa, han jemte andra ändamål för<br />
studier uti här ifråga varande afseende under instundande sommar ärnar företaga,<br />
och ber nämnden att få hos Stadsfullmäktige inlägga sitt förord för utgifvande af<br />
sagda understöd.<br />
Och får helsovårdsnämnden slutligen tillägga att, sedan ofvanstående förslag<br />
blifvit uppsatt och justeradt, ett meddelande gjorts nämnden att föreståndaren för<br />
agrikultur- och handelskemiska laboratorium härstädes Magistern A. W. Forsberg,<br />
i händelse det af honom nu ansökta bidrag från staden till nämnda laboratorii underhåll<br />
om 1,600 mark på tre års tid beviljas, vore villig att utan särskildt arvode,<br />
men mot de vilkor i öfrigt som derför kunna blifva fastställda, verkställa jemväl<br />
undersökning af lifsmedel, som i staden till salu utbjudas. Medan nämnden anser<br />
sig böra omnämna detta enskildta delgifvande, som icke i skriftlig form till densamma<br />
inkommit, tillåter sig nämnden likväl framhålla att enligt dess mening de<br />
ändamål, hvilka med inrättandet af den ifrågavarande besigtningsstationen för torgförda<br />
lifsmedel åsyftas, icke skulle vinnas, i händelse denna besigtning och dermed<br />
förenade undersökningar öfverlemnades åt ett agrikultur- och handelskemiskt laboratorium,<br />
der de sannolikt skulle behandlas som en underordnad verksamhetsgren vid<br />
sidan af laboratoriets egentliga och hufvuduppgiftei\<br />
På helso vårdsnämndens vägnar:<br />
C, Q vist.<br />
Herman Tranberg.<br />
3
SUNDHETSNÄMNDEN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 23 Sep<br />
ternber 1882.<br />
M 63.<br />
Till Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Bilaga A.<br />
Hos Magistraten får Sundhetsnämnden vördsamt framhålla följande:<br />
Redan länge har behofvet af en noggrannare kontroll med hänsyn till beskaffenheten<br />
af de lifsmedel, som torgföras och utbjudas till salu i staden, gjort sig<br />
gällande. En 'fullt tillfredsställande anordning häraf kan dock icke vinnas förrän<br />
staden erhåller en särskild sundhetspolis, inom hvars verksamhetsområde sjelffallet<br />
äfven utöfvandet at en dylik kontroll skulle falla. Men det synes dock som om staden<br />
redan nu borde vidtaga några åtgärder lör att möjliggöra ett verksammare öfvervakande<br />
från den allmänna polisens sida af handeln med lifsmedel äfvensom för<br />
att lemna de enskildta tillfälle att få de lifsmedel, hvilka kunna anses vara af tvifvelaktig<br />
beskaffenhet, utan omgångar och till ett skäligt pris undersökta af sakkunnig<br />
person.<br />
I sådant afseende tillåter sig Sundhetsnämnden föreslå att en undersökningsstation<br />
för lifsmedel skulle af staden inrättas och bekostas. Stationen, som borde<br />
förses med nödiga profvare och öfriga instrument samt placeras invid eller i närmaste<br />
närhet af salutorget, skulle förestås af en af staden aflönad person, hvilken<br />
tillförordnades af Magistraten. I fall af behof ägde föreståndaren antaga en eller<br />
flere biträden, hvilka likväl äfven borde af Magistraten godkännas, men för hvilkas<br />
verksamhet föreståndaren vore ansvarig. Vid stationen borde utan vidare ersättning<br />
verkställas de undersökningar, som af polisen eller andra stadsmyndigheter äskades,<br />
meti föreståndaren skulle af enskildta, hvilka önskade få någon undersökning verkställd,<br />
uppbära afgift enligt en af Magistraten fastställd taxa. Stationen borde hållas<br />
öppen hvarje dag på tid, som af Magistraten på föreståndarens förslag bestämmes<br />
allt efter de under olika årstider förekommande omständigheter.<br />
Såsom motiver för detta förslag får Sundhetsnämnden yttermera framhålla<br />
följande:<br />
Såsom kändt finnes uti några af landets städer införd obligatorisk besigtning<br />
af allt torgfördt kött och inom Sundhetsnämnden har äfven fråga förevarit om icke<br />
en dylik äfven borde införas härstädes. Men Sundhetsnämnden har ansett att en<br />
ovilkorlig besigtning af allt det kött, som utbjudes till salu i <strong>Helsingfors</strong>, i händelse<br />
densamma noggrannt genomfördes, skulle i hög grad vara hinderlig för det fria utbytet<br />
och medföra dryga kostnader, hvarigenom priset på denna nödvändighetsvara<br />
icke obetydligt skulle fördyras utan att en motsvarande fördel ernåddes. Ty genom<br />
besigtning al det styckade slagtdjuret såsom köttet vanligen torgföres kunna med<br />
nu tillgängliga undersökningsmetoder icke andra sjukdomar än dynt och trikiner<br />
igenkännas. Men faran af dessa måste anses vara ganska ringa, emedan svinköttet
hos oss nästan alltid komina till användning endast efter en tillredning, som fullkomligt<br />
oskadliggör dessa parasiter. Anmärkas bör äfven att troligen just i följd<br />
häraf trikinsjukdomen hos oss alls icke blifvit iakttagen och att den art binnikemask,<br />
som uppkommer genom förtärande af dynthaltigt fläsk, är ganska sällsynt.<br />
Nyttan af köttbesigtningen skulle derföre nästan uteslutande inskränka sig till att<br />
förhindra torgföring af förskämdt eller annars odugligt kött, hvilket af hvarje uppmärksam<br />
köpare kan såsom sådant igenkännas. Att endast härför vidtaga en så<br />
kostsam och för trafiken hinderlig anordning, som den obligatoriska besigtningen af<br />
allt torgiördt kött, anser nämnden icke vara ändamålsenligt.<br />
En sådan åtgärd vore dessutom högst ofullständig, då den helt och hållet<br />
lemnade å sido öfriga lifsmedel såsom fisk, mjölk, smör, mjöl och bröd etc. Att åter<br />
påbjuda en obligatorisk besigtning af alla torgförda lifsmedel, hvilkas beskaffenhet i<br />
lika hög grad, som köttet, kunde behöfva öfvervakas, kan sjelffallet icke ifrågakomma.<br />
Sundhetsnämnden har derföre ansett att en sådan anordning, som den<br />
nämnden nu föreslagit, för det närvarande bäst och fullständigast skulle motsvara<br />
ändamålet. Enligt nämndens åsigt bör kostnaderna för den föreslagna stationen bestridas<br />
af staden. Möjligen kan det framdeles visa sig att stationen skulle af de<br />
enskildta anlitas i den utsträckning att kostnaderna till större delen eller helt och<br />
hållet kunde betäckas genom de inflytande afgifterna. Men till en början kan detta<br />
icke påräknas, utan måste staden derföre ikläda sig den utgift, som denna stadens<br />
allmänna nytta afseende inrättning komme att medföra.<br />
På 8 und h etsnämn de ns vägnar:<br />
J. W. Runeberg:.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfyingars tryckeri, 1883.<br />
Herman Tranbery.<br />
5
Sis-Sb Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>. 1883.<br />
Utskottsbetänkande med förslag till allmän plan för ett<br />
spårvägsnät i <strong>Helsingfors</strong> samt till ny formulering af det<br />
föreslagna kon eessionskontråktet om anläggning af ett sådant.<br />
Då Stadsfullmäktige vid sitt sammanträde den 30 sistlidne Januari skulle till<br />
fortsatt behandling upptaga det af Drätselkammaren, med anledning af Ingeniören<br />
D. Frasers ansökan om erhållande af koncession för anläggning af spårvägar i staden*)<br />
uppgjorda förslaget till koncessionskontrakt om slika vägars anläggning **),<br />
beslöto Fullmäktige uppdraga åt undertecknade såsom ett särskildt utskott att uppgöra<br />
en allmän plan för spårvägsnät i staden samt att i sammanhang dermed omarbeta<br />
det framlagda förslaget till koncessionskontrakt.<br />
På grund deraf får utskottet nu till Stadsfullmäktiges pröfning förelägga nedan<br />
intagna förslag till koncessionskontrakt, i hvliket äfven ingår den allmänna<br />
planen för ett framtida spårvägsnät, sådant utskottet tänkt sig detsamma. Till m o<br />
tivering af de föreslagna bestämmelserna i kontraktet får utskottet anföra följande.<br />
Vid sitt försök att uppgöra ett förslag till spårvägsnät för <strong>Helsingfors</strong> stad har<br />
utskottet utgått från den forutsättning, att de aflägsnare stadsdelarne och af dessa i<br />
främsta rummet sådana, hvarifrån och hvarthän en större folkströmning gör sig<br />
märkbar, vore i behof af den förbättrade kommunikation med stadens inre delar,<br />
som spårvägar erbjuda. Härigenom har utskottet kommit till ett system af spårvägslinier,<br />
hvilka från salutorget såsom centrum i strålar utlöpa till stadens utkanter och<br />
villamarker.<br />
Men på det att spårvägarne tillika måtte kunna betjena äfven den publik,<br />
som på kortare distanser rör sig fram och äter i de inre delarne af staden, har ut*<br />
skottet ansett, att spårvägsförbindelsen mellan stadens centralare och aflägsnare delar<br />
bör ske utmed stadens mest trafikerade gator, älven om denna väg ej blefve den<br />
kortaste möjliga förbindelse meilan en spårvägslinies ändpunkter; ty endast sålunda<br />
dragna kunna spårvägarne i tillbörlig mån motsvara sin dubbla uppgift att samtidigt<br />
tillgodose både den mera långväga och den mera lokala rörelsen i staden.<br />
Härjemte har utskottet tagit hänsyn till befintliga stigningsförhållanden å<br />
stadens gator och visar sig härvid, såsom ju äfven är att antaga, att de mest trafikerade<br />
och de mest plana gatorna i hufvudsak äro desamma. Då gatorna i <strong>Helsingfors</strong><br />
för det mesta äro besvärade af icke obetydliga backar, och spårvägar, ledda ötver<br />
dessa, äro, om ej omöjliga, så åtminstone högst kostsamma att trafikera, blir äf-<br />
*) Se tryckta utskottsbetänkandet N:o 22 för 1882.<br />
**) Se Drätselkammarens till tryck befordrade skrifvelse af den 15 december 1882.
2<br />
ven med afseende härå — naturligtvis på mindre betydande afvikelser när — en<br />
väsendtligen annan anordning af spårvägslinierna, än sådan utskottet föreslagit den<br />
i § 1 af bilagda förslag till koncessionskontrakt, knappast tänkbar.<br />
Den i tekniskt afseende största möjliga afvikelse, som kunde komma ifråga,<br />
vore tvenne alternativa linier till den föreslagna linien N:o 4, af hvilka den ena<br />
skulle hafva samma sträckning, som nyssnämnda linie ända till hörnet af Unionsoch<br />
Elisabetsgatorna, men derifrån löpa utmed sistsagda gata, Elisabetstorg, Norra<br />
kajen och Kyrkogatan till Nikolaigatan och sedan vidare, såsom den föreslagna linien<br />
N:o 4; och den andra alternativa linien i öfrigt vara lika med den första, utom<br />
att linien fortsatte längs Norra kajen och sidan af Skatuddskanalen direkte till Salutorget.<br />
Linien N:o 5 kunde också med afseende å stigningar likaså väl löpa utmed<br />
Nylands- som stora Robertsgatan, men komme i det förra fallet att blifva en mera<br />
onödig parallellinie till linien N:o 3. Att från Stora Robertsgatan fortsätta linien<br />
N:o 5 utmed Lilla Robertsgatan och vidare ned till linien N:o 1, antingen utmed Kasern-,<br />
Södra Esplanad- och Fabiansgatorna eller snedt öfver Kaserntorget och derifrån<br />
utmed Fabiansgatan eller Norra Magasins- och Unionsgatorna, möter betänkliga<br />
tekniska svårigheter.<br />
Genom de af utskottet föreslagna fem hufvudlinierna beröres hvarje redan<br />
bebyggd stadsdel, sä godt sådant sig göra låter, och håller utskottet för, att en spårväg,<br />
såsom en stråle dragen något så när genom midten af en viss stadsdel, bättre<br />
skall betjena densamma samt derjemte till sin anläggning och drift blifva mera ekonomisk<br />
än en ringbana deromkring, Ii vilken i många fall förutsatte att en person,<br />
för att komma till sitt slutmål, åtminstone till att börja med ginge i rakt motsatt<br />
riktning dertiil. Härmed är dock icke sagdt, att ej en vidare förlängning framdeles<br />
af de föreslagna banorna och möjligen en eller par förbindande tvärbanor dem emellan<br />
kunde bidraga till ytterligare beqvämlighet.<br />
Att slutligen koncessionera spårvägslinier, sådana som linierna N:o 2 och 3<br />
i det tidigare förslaget till koncessionskontrakt med Ingeniör Fraser, hvilka dels<br />
icke äro fullkomligt bestämda, dels föreslagna att dragas å gator och vägar, som<br />
ännu icke finnas och antagligen ej ens i närmaste framtid komma att finnas och som<br />
ingalunda blifva af de planaste i staden, har synts utskottet såsom en betänklig<br />
oformlighet.<br />
Ehuru spårvägar i- och för sig onekligen äro kommunikationsmedel af stort<br />
värde, följer deraf icke enligt utskottets åsigt, att de under hvilka. vilkor som helst endast<br />
medföra fördelar och inga ölägenheter. Det är hvarken otänkbart eller ens oantagligt,<br />
att ej en eller par spårvägslinier i en stads mest trafikerade delar skall kunna<br />
undantränga, minska och fördyra, andra, äldre kommunikationsmedel .— hos oss hyrkuskarne<br />
~ hvaraf åter följer att det för afiägsnare stadsdelar, som äro hänvisade<br />
uteslutande till dessa enklare samfärdsmedel, blir ännu svårare än förut att konkurrera<br />
med de centralare stadsdelarne, hvarför ock stadens ntvidning och förkofran,<br />
i dess helhet tagen, till någon grad kan komma att hämmas.<br />
Det förefaller utskottet derför som en pligt för en stadsstyrelse, att den-
samma redan vid den första anläggningen af spårvägar i staden må taga tillbörlig<br />
hänsyn dertill, att spårvägarne inom en icke alltför aflägsen framtid kunna erhålla<br />
nödig utsträckning öfver hela staden, samt att möjligheten för spårvägsnätets utvidning<br />
ingalunda må genom en eller annan olämplig kontraktsbestämmelse försvåras.<br />
Som utskottet dessutom med afseende såväl å stadens område och planläggning, som<br />
å spårvägsliniernas N:ris I, 2 och 3 stora företräde, hvad inkomst från desamma beträffar,<br />
framför andra möjliga spårvägslinier i staden, icke för dessa senare kan tänka<br />
sig möjligheten af en spekulant sedan de förra medels koncession bortgifvits, så<br />
anser utskottet stadens sauna intresse fordra, att vid uppgörandet af nu ifrågavarande<br />
konecssionskontrakt den princip deri göres gällande, att de sämre linierna<br />
böra åtfölja de bättre. Dessa sämre linier borde så mycket mindre ifrån kontraktet<br />
uteslutas, som utskottet icke kunnat finna på någon allmän formel, hvarigenom koncessioniircn<br />
kunde förpligtas att vid behof framdeles utvidga spårvägsnätet.<br />
Ä andra sidan anser utskottet att koncessionären redan genom nu ifrågavarande<br />
kontrakt bör sättas i tillfälle att, utan andra omgångar än Stadsfullmäktiges<br />
dertill för hvarje gång utverkade tillstånd, få utvidga spårvägsnätet, då sådant kan<br />
af ett eller annat skäl komma att ligga i hans intresse.<br />
Från å stadens byggnadskontor befintliga profiler öfver stadens gator och<br />
chausscer har utskottet funnit längd- och lutningsförhållandena för de fem föreslagna<br />
linierna vara i hufvudsak följande:<br />
Liniens<br />
|<br />
N:o.<br />
]<br />
Sträckningen.<br />
!Längd i Lutning |<br />
fot. 1: x, ;<br />
j<br />
Liniens<br />
!<br />
i N:o.<br />
!<br />
|<br />
Sträckningen<br />
| Längd i Lutning<br />
fot. 1: x<br />
i<br />
1 Vestra chausséen 65 1<br />
750<br />
150<br />
00 1<br />
Brunnsgatan<br />
Jernvägstorget<br />
253<br />
126<br />
43<br />
180<br />
200 40 16 80<br />
i 650 i 20 60 120<br />
250 1 50 207 230<br />
|<br />
400 i<br />
200 i<br />
150<br />
co<br />
30<br />
CO<br />
!<br />
Mikaelsgatan<br />
242<br />
174<br />
371<br />
800<br />
350<br />
oo<br />
j<br />
i<br />
;<br />
1<br />
i<br />
IOO<br />
150<br />
400<br />
100<br />
30<br />
GC<br />
30<br />
00 |<br />
I<br />
Alexandersgatan 352<br />
319<br />
38<br />
160<br />
00<br />
52<br />
47<br />
1<br />
27<br />
700<br />
300<br />
30 I<br />
i<br />
oo<br />
Senatstorget<br />
106<br />
47<br />
44<br />
39<br />
Östra Henriksgatan<br />
500<br />
400<br />
250<br />
73<br />
44<br />
120<br />
73<br />
70<br />
i<br />
| Brunnsgatan<br />
106<br />
226<br />
165<br />
115<br />
59<br />
74<br />
28,4<br />
95 I<br />
Katrinegatan<br />
126<br />
150<br />
16<br />
32<br />
96<br />
118<br />
oo<br />
00<br />
94 oo i 77 85<br />
3
Katrinegatan<br />
Platsen nedanför<br />
Katolska kyrkan<br />
Badhusgatan<br />
Tvärgata<br />
Magasinskajen<br />
Vestra kajen<br />
Salutorget<br />
Platsen framför<br />
luth. begrafningsplatsens<br />
port<br />
Lappviksgatan<br />
Arbetaregatan<br />
Barnhemsgatan<br />
Abrahamsgatan<br />
Boulevardsgatan<br />
291<br />
304<br />
46<br />
00<br />
!<br />
i<br />
]<br />
!<br />
Boulevardsgatan j 156<br />
| Skiluaden i 165<br />
71<br />
31,<<br />
276 46<br />
140<br />
203<br />
103<br />
127<br />
•X'<br />
43<br />
60<br />
OD<br />
1<br />
|<br />
Norra Esplanadgatan<br />
232<br />
| 96<br />
1 232<br />
19<br />
730<br />
52<br />
87<br />
52<br />
190<br />
154<br />
89<br />
118<br />
128<br />
169<br />
i 365<br />
192<br />
113<br />
137<br />
157<br />
79<br />
24,6<br />
158<br />
i<br />
i<br />
| 288 480<br />
81<br />
198<br />
60<br />
1,120<br />
1,040<br />
450<br />
22,5<br />
180<br />
14<br />
CO<br />
CO<br />
CO<br />
1<br />
' 4 i Östra Chausséen<br />
Vägen från Chausséeuppbördshuset<br />
till Unionsgatan<br />
^<br />
980<br />
110<br />
530 i<br />
97 I<br />
103 !<br />
177<br />
50<br />
500<br />
00<br />
00<br />
126<br />
39<br />
20<br />
250<br />
100 •30<br />
!<br />
i<br />
|<br />
110<br />
92<br />
336 |<br />
23<br />
47<br />
OD<br />
152<br />
62<br />
40<br />
438<br />
65<br />
34<br />
80<br />
33,1<br />
t<br />
Unionsgatan<br />
234 1<br />
306 1<br />
126 j<br />
46<br />
43<br />
54<br />
26<br />
46<br />
40 00 135 42<br />
608 200 150 75<br />
75<br />
255<br />
00<br />
65<br />
167<br />
340<br />
45<br />
34<br />
;<br />
i<br />
;<br />
94<br />
200<br />
so<br />
252<br />
52<br />
83<br />
125<br />
79<br />
Fredsgatan<br />
i<br />
i<br />
100<br />
163<br />
100<br />
102<br />
24<br />
81<br />
42<br />
! i 50 26,3<br />
i<br />
; 283<br />
86<br />
31<br />
! 448<br />
i 650<br />
1 368<br />
56<br />
46<br />
68<br />
Ni kol a i ga tan<br />
; 69<br />
1 42 i<br />
1 106<br />
29<br />
140<br />
62<br />
I 206<br />
! 38<br />
147<br />
oo<br />
: 196 ! 82<br />
i<br />
1 146 104<br />
Seuatstorget | 336 24<br />
i<br />
241<br />
io6<br />
142<br />
96<br />
5 Styrmansgatan<br />
Rödbergsgatan<br />
i<br />
100<br />
420<br />
CX)<br />
27<br />
: 38 190<br />
| 134 60<br />
246 246 Sammanbindnings- 120 | 30<br />
!<br />
141<br />
125<br />
282<br />
156<br />
gatan !• 138 !<br />
! 180<br />
18<br />
50<br />
19 63 Stora Robertsgatan ! 180 140<br />
156 94 Tvärgatan ! 236 40
Rödbergsgatan<br />
Fredriksgatau<br />
Stora Robertsgatau<br />
;uo<br />
159<br />
130<br />
296<br />
150<br />
86<br />
38<br />
} i<br />
! Linien N:o.<br />
i<br />
t<br />
i<br />
N:o 1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
100<br />
28<br />
81<br />
164<br />
116<br />
143<br />
190<br />
Sammandrag.<br />
Stora Robertsgatau 156 111<br />
337 96<br />
174 348<br />
132 147<br />
328 80<br />
80 89<br />
120 50<br />
L ä n g d<br />
i fot i verst<br />
9,652<br />
3,965<br />
; 8,095<br />
5,734<br />
4,034<br />
2,68<br />
1,10<br />
2,2 5<br />
1,59<br />
1,12<br />
31,480 8,75<br />
Hvad tiden för de skilda spårvägsliniernas fullbordande och upplåtande till<br />
allmänt begagnande beträffar, har utskottet icke kunnat omfatta den åsigt, att detta,<br />
så när som på linien N:o 1 i det tidigare förslaget till koncessionskontrakt med Ingeuiören<br />
Fraser, helt och hållet borde göras beroende af den nettoinkomst koncessionären<br />
kunde komma att göra sig vid driften af redan fullbordade linier, emedan<br />
denna nettoinkomst, beroende bland annat på den administrationskostnad och de afskrifningar,<br />
koncessionären finner för godt att påföra affären, i sjelfva verket svårligen<br />
kan kontrolleras och densamma för resten till väsendtlig del är beroende af den sakkännedom<br />
och sparsamhet vid anläggningen samt den drift och omsorg vid trafikerandet,<br />
som af koncessionären kan utvecklas, hvarför ock en dylik tidsbestämning blir till den<br />
grad obestämd, att den icke kan betraktas annorlunda än som ett kringgående af sjelfva<br />
saken i det syfte, att tiden för anläggningen af de skilda linierna helt och hållet lemnades<br />
beroende af den ena kontraherande partens, koncessionärens, godtycke. Utskottet har<br />
derför, utan att likväl synnerligen vilja pressera koncessionären, härvid tagande hänsyn<br />
till affärens, åtminstone till en början, mindre indrägtighet, försökt närmare fixera tiderna,<br />
då de skilda linierna skola kunna till begagnande upplåtas, sålunda äfvenatt<br />
den andra kontraherande partens, stadens, intresse blefve behörigen beaktadt. Vid<br />
hvarje affär är förknippad en viss risk och från denna kan koncessionären, som bör<br />
hafva kalkylerat sin affär så godt sig göra låter, icke i allo befrias. Utskottet tror<br />
för resten ifrågavarande affär, förståndigt planlagd och skött, icke var alldeles<br />
omöjlig samt att <strong>Helsingfors</strong> stad ej så alltför länge behöfde vänta på ett spårvägs-
6<br />
nät, om också frågan för denna gång skulle förfalla; ty såväl till folkmängd som<br />
utvidgning befinner sig staden i stark tillväxt och exempel saknas icke, att till och<br />
med städer med ungefärligen samma antal innevånare, som <strong>Helsingfors</strong> redan nu<br />
eger, hafva spårvagnar. Såsom några för uppkomsten af spårvägar i <strong>Helsingfors</strong><br />
försvårande omständigheter måste likväl de å stadens gator vissa vintrar hopade<br />
snömassorna samt vår publiks ovanligt goda tillgång på tid betraktas. Med teknikens<br />
rastlösa utveckling blifva emellertid dylika anläggningar, ju mera tiden framskrider,<br />
allt billigare och derigenom äfven mera möjliga. I bvarje fall anser sig utskottet<br />
böra afrådä från ett förhastande på grunden af för stora eftergifter.<br />
I och för belysning af frågan om spårvägars möjlighet i <strong>Helsingfors</strong> från<br />
ekonomisk synpunkt må nedanstående kostnadsberäkning för deras anläggning, antaglig<br />
inkomst från desamma och vissa andra data anföras, för att gälla hvad de kunna.<br />
Kostnaden för 1 verst spårväg beräknas på följande sätt:<br />
Arbetskostnad.<br />
Upprifning och schaktning af gata eller chaussée<br />
till 8 fots bredd och 1 V2 fots djup, 3,600<br />
löp. fot å 0,3 5 1,260: —<br />
Utläggning och hophuggning af tvär- och<br />
långslipers samt utläggning och spikning<br />
af räler jemte fyllning och stoppning<br />
mellan slipers, 3,600 löp. fot . å 0,75 2,700: —<br />
Gatläggning eller chausséering till 8 fots<br />
bredd, inberäknaclt transport af grus,<br />
28,800 qv. fot å 0,2o 5,760: - 9,720:<br />
Materialkostnad.<br />
Tvärslipers 0,4' X 0,5' X 6' från midt till<br />
midt 5 fot = 720 st å 1,50 1,080: —<br />
Långslipers 0,4' X 0,6' = 7,200 löp. fot å 0,25 1,800: —<br />
Rälor 7,200 löp. fot å 15 skålp. per fot<br />
= 1,080 centner å 8,50 9,180: -<br />
Vinkeljern 4 st, per tvärslipers = 2,880<br />
st. med spik 5 . . å 0,35 1,008: —<br />
Rälspik 4 st. per slipers = 2,880 st.. . å 0,15 432: —<br />
Tillägges för vexlar cirka 10 °/0 af såväl<br />
arbets- som materialkostnad<br />
materiel.<br />
1 personvagn 6,000<br />
5 hästar å 1,000 5,000<br />
13,500: —<br />
2,320: - 25,540:<br />
Va släda : . . . å 1,500 750<br />
1,5 seldon . å 300 450 12,200: —
Husbyggnader.<br />
Stall, vagnslider m. fl. mindre byggnader . . . — — 7,000: —<br />
Arbetsledning.<br />
Uppsigt öfver arbetet, en del redskap och inventarier,<br />
diverse jemte ränteförlust under byggnadstiden<br />
ni. m., cirka 23 %, som till summans<br />
afrundning utföres med . . . . . . , . — —- 10,260: — 29,460: —<br />
Summa $mf — — — — 55,000: —<br />
Och då den sammanlagda längden af spårvägslinierna N:ris 1, 2 och 3,<br />
Ii vilka först komma till utförande, utgör 6 verst, komme hela anläggningen af dessa<br />
linier alltså att uppgå till 330,000 mark<br />
Vid beräkning af den antagliga inkomsten från spårvägarne har man att utgå<br />
från antalet innevånare i staden. I Köpenhamn befordrades år 1873 på 2,22 mil<br />
spårvägar 8,700,000 passagerare, hvilket, då folkmängden uppgick till 200,000, angifver<br />
att på hvarje innevånare belöpt sig 43,5 turer å spårvägarne. Samma år befordrades<br />
å spårvägarne i Hannover af 0,8 9 mils längd 1,800,000 passagerare eller<br />
18 gånger innevånareantalet. A Stockholms spårvägar af cirka 1 mils längd befordrades<br />
år 1881 3,700.000 passagerare, som på ett innevånareantal af 170,000 utgör<br />
cirka 22 gånger samtliga innnvånare. Räknas innevånarene i <strong>Helsingfors</strong> för närvarande<br />
till 45,000 och efter 6 år till 50,000 och antages på hvarje innevånare om<br />
åiet belöpa sig respektive 15 och 20 turer på spårvägarne, skulle med en farafgift<br />
al 15 penni per tur erhållas en årlig inträd af 101,250 och 150,000 mark, den förra<br />
summan omkring x /5 af hvacl man nödgas antaga att hyrkuskarne i <strong>Helsingfors</strong> nu<br />
minst uppbära.<br />
Om från ofvanantagna bruttoinkomst af 150,000 mark öfverst afdrages ränta<br />
å anläggningen efter 5% me( * ^ 6,500 mark, återstår för drift- och remontkostnaden<br />
163,500 mark, hvilket utgör 22,250 mark per verst eller 365 mark per hvarje dag<br />
af året,<br />
Änskönt utskottet, beträffande alla tekniskt konstruktiva delar i spårvägsanläggningen,<br />
med afseende å dessa delars med tiden föränderliga natur, är af den<br />
åsigt, att desamma i allmänhet icke böra ingå uti ett dokument af den oföränderliga<br />
beskaffenhet, som ett på lång tid stäldt koncessionskontrakt, utan lämpligast bestämmas<br />
vid granskning och godkännande af den allmänna plan för anläggningen jemte<br />
dertill hörande ritningar och beskrifning, hvars underställande Stadsfullmäktige böra<br />
förbehålla sig, har utskottet emellertid ansett att vissa kardinala bestämmelser rörande<br />
spårvägarnes konstruktion, i nedanstående förslag till koncessionskontrakt upptagna<br />
under § 3 mom. b., icke böra från detta kontrakt utelemnas. Af dessa bestämmelser<br />
torde likväl icke andra, än de som gälla vagnarne, behöfva närmare<br />
motiveras.<br />
Med afseende å beskaffenheten af vår publik, som väsendtligen sönderfaller<br />
i herramanna- och arbetareklassen, och hvilka klasser ej äro vana att sammanföras,<br />
7
8<br />
har utskottet ansett att det kos oss tills vidare vore såväl med publikens som koncessionärens<br />
intresse förenligt, att spårvagnarne byggdes med indelning i tvenne<br />
klasser, hvarpå äfven annorstädes finnes exempel. Utskottet befarar nemligen, om<br />
så icke skedde, att spårvägarne nästan uteslutande komme att anlitas antingen endast<br />
af den ena eller andast af den andra folkklassen, bvarigenom affären naturligtvis<br />
gestaltade sig betydligt sämre, än om det blefve sed och vana för begge folkklasserna<br />
att betjena sig af spårvägarne.<br />
Ehuru tyngre och för ett större antal personer afsedda vagnar visserligen<br />
kunde äfven i <strong>Helsingfors</strong> komma till användning, efter som det såsom allmän regel<br />
gäller, att såväl en som tvåspanns spårvägsvagnar kunna gå upp för hvilken som<br />
helst å gator och vägar bruklig stigning, då möjligheten alltid förefinnes att vid mötande<br />
skarpare stigningar öka dragarenes antal i förhållande till stigningen, och utskottet<br />
äfven har sig bekant att stigningar af ända till 1: 15 förekomma å -spårvägar,<br />
som trafikeras med häst, så har utskottet likväl genom en skild bestämmelse i koncessionskontraktet<br />
velat hafva uttryckt att endast lätta enspannsvagnar få användas.<br />
Då nämligen drift-kostnaden ökas i förhållande icke blott till stigningen utan äfven<br />
till vagnens tyngd, men skarpa stigningar i en sådan terräng som den i <strong>Helsingfors</strong><br />
icke kunna undvikas, böra vagnarne i stället hållas lätta, och då dessutom lättare,<br />
— eller, hvad som är detsamma, mindre rymliga — vagnar vid en svagare trafik<br />
hafva mera utsigt än större vagnar att blifva temmeligen fullbesatta, så har utskottet<br />
ansett det vara af vigt, att å <strong>Helsingfors</strong> blifvande spårvägar i allmänhet och innan<br />
trafiken vunnit en större utveckling ej må införas större vagnar än sådana som inrymma<br />
omkring 20 personer oeh ännu kunna å plan väg och i måttligare stigningar<br />
dragas af en häst och hvartill vid de starkare stigningarne behöfves ytterligare endast<br />
en hjelphäst. Mindre vagnar och tätare turer betjena derjernte publiken bättre<br />
än större vagnar och färre turer.<br />
Under förutsättning af dylika lättare vagnar erfordras å linien N:o 1 en hjelphäst<br />
vid stigningen utanför villan Hagasund, å linien N:o 2 en hjelphäst vid backen Irån Magasinskajen<br />
till Badhusgatan och vidare längs denna gata ända till Bergmansgatan, å linien<br />
N:o 3 fordras ingen hjelphäst; å linien N:o 4 torde en hjelphäst deremot blifva behöflig på<br />
hela sträckan ända från och med Broholmen till Senatstorget samt å linien N:o 5 en hjelphäst<br />
på sträckan emellan liniens begynnelsepunkt och hörnet af Stora Roberts- och<br />
Tvärgatan.<br />
Beträffande spårvägarnes trafikering anser utskottet, då trafikens storlek nu<br />
icke ens för den närmaste framtiden, ännu mindre för en mera aflägsen tid kan<br />
uppskattas, att de dagliga turernas antal på de skilda linierna nu ej heller kan<br />
bestämmas, utan borde det öfverlemnas åt stadens Drätselkammare att halftärsvis fastställa<br />
af koncessionären föreslagna turlistor, vid hvilkas fastställelse rättvisan<br />
fordrar, att å ena sidan tages hänsyn till publikens behof och å den andra till koncessionärens<br />
förmåga, med afseende å affärens rentabilitet; koncessionärens intresse<br />
i öfrigt skyddadt genom vissa maximibestäinmelser, dels rörande den tid. af dygnet,
hvuiutöfvcr koncessionären icke kan tvingas att underhålla rörelse å spårvägarne,<br />
dels rörande tätheten af turer å de skilda liniema.<br />
Då i begreppet af spårvägarnes trafikering inneligger en viss regelbundenhet \<br />
och kontinuitet, och då publiken, en gång vänjd vid denna trafik, härefter till bo- \<br />
sättning och all ar etablerar sig, så betingar detta att den en gång påbörjade spår- j<br />
vägsdriitcn äfven skall underhållas utan störande afhrott. Af detta skäl har utskottet<br />
ansett att konecssionären, vid äfventyr dels af vissa penningeböter dels i svårare fäll<br />
af koncessionens förlust, borde vara ålagd att fullgöra sina skyldigheter beräffande<br />
trafikens oalbrutna gång, hvilka i annat fall lätteligen kunde försummas. Af samma<br />
skäl har utskottet i koncessionskontraktet låtit den bestämmelse ingå, att koncessioniiren,<br />
då svårare snöhinder om vintern omöjliggöra spårvägstrafik med vagnar, sedan<br />
lian utbytt vagnarne mot andra lämpliga åkdon på medar, med sina hästar bör stå<br />
specielt den publik, som röres utmed de af honom trafikerade liniema, så regelbundet<br />
till tjenst, som omständigheterna kunna medgifva. Utskottet anser likväl, att<br />
den vanliga afgiften för ordinarie tur i detta fall rättvisligen borde förhöjas med<br />
femtio procent, bland annat af det skäl, att af en och samma häst och körsven då<br />
ett betydligt mindre antal passagerare kunna befordras.<br />
En högsta far-afgift för begagnande af ordinarie tur å spårvägarne af ända<br />
till tjugu penni för en tillryggalagd sträcka af till och med en verst synes utskottet<br />
i allmänhet alldeles för högt beräknad. Fortskaffning i spårvagnar, i hvilka man<br />
färdas massvis och liksom i association, innebär låga farafgifter; men en afgift af<br />
tjugu penni per verst icke blott icke uppgår till, utan till och med betydligt öfverstiger<br />
— ja närmar sig det dubbla — priset för begagnande af hyrkusk i <strong>Helsingfors</strong><br />
efter nu gällande taxa, om man tänker sig en något längre tur och tillika beaktar<br />
att i en hyrkusks åkdon två personer äro berättigade till plats. Och likväl bjuder<br />
hyrkuskens åkdon ett stort företräde framför spårvagnarne, i det man derrned kan<br />
färdras oberoende af någon turlista samt å alldeles godtyckliga linier, äfvensom komma<br />
fram precis till den punkt man önskar, och ej behöfver afstiga endast i närheten deraf,<br />
såsom öfverhufvud vid begagnande af spårvagn. Med höga farafgifter hafva spårvägarne<br />
föga utsigt att bära sig.<br />
Från 13 stycken spårvägar i tyska och österrikiska städer, der ett likformigt<br />
pris af 10 Pfennige per tur är gällande och af hvilka spårvägar den kortaste<br />
har en längd af 1,27 verst och den längsta af 3,5 verst, har utskottet uträknat den<br />
medellängd, uppgående till 2,21 verst, hvarå man kunde färdas för 10 Pfennige.<br />
Som 10 Pfe äro lika med 12,5 penni, erhåller man en afgift af cirka 5,7 penni per<br />
verst. Å jernvägarna i landet utgör afgiften i I, II och III klass respektive 10. 7<br />
och 5 å 4 penni per verst. Utskottet anser derför att en afgift för ordinarie tur å<br />
spårvägarne, beräknad till 10 penni för I:a och 7 penni för II:a klass, i allmänhet är<br />
det högsta, hvartill koncessionären med fog kan berättigas, om derifrån undantages<br />
afgiften för alldeles korta linier eller resesträckor af ända till två versts längd,<br />
hvarför kunde medgifvas en och samma minimifarafgift, uppgående högst till det<br />
dubbla af hvad som i allmänhet bestämts såsom högsta priset för en verst.<br />
9
10<br />
Enligt o fv an nämnda beräkningsgrunder biel ve de högsta tillåtna farafgiftema<br />
ä de skilda linierna med deras nu föreslagna längder följande:<br />
ä lin. N:o 1 för I klass 25 p:ni, för II klass 20 penni<br />
,, N:o 2 ,, ,, ,, 20 ,, 5, ,, ,, lo ,,<br />
1> 15 ° 41 J1 '1 ^ 51 51 »J 5?<br />
„ ,, N:o 4 (ända till Salutorget) 20 p:ni „ 15 „<br />
« ii N:o 5 „ „ „ 20 „ „ „ 15<br />
men torde sakens natur bjuda koncessionären att afrunda farafgifteu till likformig<br />
på alla linier för enkel tur inom stadens egentliga område, samt endast för turer<br />
utom stadens område hafva varierande och något förhöjda priser. Ehuru nedsatta<br />
afgifter för de passagerare, som direkte önska flytta ölver från en linie till en annan,<br />
betydligt bör bidraga till spårvägarnes anlitande och rentabilitet, har utskottet<br />
likväl ansett, alt härom icke någon bestämmelse borde i koucessionskontraktet ingå,<br />
dels af skäl att en sådan anordning torde ligga i koncessionärens egna väl förstådda<br />
intresse, dels emedan utskottet ej känner till något sätt, huru det missbruk, som härvid<br />
kunde af en mindre samvetsgrann passagerare bedrifvas. skulle genom kontroll<br />
kunna fullständigt förebyggas, ehuru å andra sidan ringa praktisk betydelse<br />
den ligger.<br />
På grund af alla här oivan anförda motiv har utskottat uppgjort följande<br />
förslag till<br />
Koncessionskontrakt om anläggning af spårvägar i <strong>Helsingfors</strong> stad.<br />
Ät Iugeniören Daniel Fraser från denna stad meddelas härigenom koncession,<br />
att med uteslutande af alla andra, anlägga och drifva spårvägar för personbefordran<br />
å nedannämnda linier inom stadens område på de i det följande upptagna vilkor:<br />
§ 1.<br />
Koncessionen afser följande linier:<br />
a) Linien N:o 1, begynnande der vägen till Fattiggården afviker från Vestra<br />
chausséen och sträckande sig utmed denna chaussée, Östra Henriksgatan, Brunnsgatan,<br />
Jeruvägstorget, Mikaelsgatan, Alexandersgatan, Senatstorget och Katarinegataii<br />
till en centralstation å Salutorget framför qvarteret N:o 4, Elefanten.<br />
b) Linien N:o 2, begynnande nedanom backen, hvarå katolska kyrkan är uppförd<br />
och sträckande sig utmed Badhusgatan, första tvärgatan emellan handelsmagasinerna,<br />
Magasins- och Vestra kajen till centralstationen å Salutorget.<br />
c) Linien N:o 3, begynnande utanför Lutherska begrafningsplatsen och sträckande<br />
sig utmed Lappviksgatan, Arbetaregatan, Barnhemsgatan, Abrahamsgatan, Sandvikstorget,<br />
Boulevardsgatan, Skilnaden, Östra Henriksgatan och Norra Esplatiadgatau<br />
till centralstationen å Salutorget.<br />
d) Linien N:o 4, begynnande pä Östra chausséen nedanför backen utanför
villan Neckcn ocli sträckande sig utmed denna chaussée, Långabron, Unionsgatan,<br />
I i eds-nian. Nikolaigatan och Senatstorget i förening med linien N:o 1.<br />
o Linien N:o 5, begynnande i hörnet emellan Styrmans- och Rödbergsgatoma<br />
>;iini siriickandc sig utmed sist sagda gata, Sammanbindningsgatan, Stora Robertsfjii.-m,<br />
Tv ii rgat.au, Rödbergsgatan, Fredriksgatan, Stora Robertsgatan och Georgs.<br />
I* a la n till Boulevardsgatan i förening med linien N:o<br />
f) Skulle det vid anläggningen eller driften al ofvanuppräknade spårvägslin<br />
icr visa sig, att någon fördel i ett eller annat hänseende ernåddes genom några<br />
mindre väsendtliga afvikelser i liniernas sträckning, är koncessionären sådan afvikelse<br />
medgifven, under vilkor af Stadsfullmäktiges bifall dertill.<br />
g) Önskar koncessionären för spårvägsnätets vidare utvidgning anlägga och<br />
drifva äfven andra spårvägslinier, än de ofvan uppräknade, på så beskaffade gator<br />
och vägar inom stadens område, å hvilka terrängförhållandena det medgifva, är han<br />
dertill berättigad, för den händelse Stadsfullmäktiges tillstånd härtill kunnat utverkas,<br />
önska deremot Stadsfullmäktige en dylik utvidgning, ega de full rätt att antingen<br />
diiekt genom stadens Drätselkammare eller genom enskild person låta anlägga och<br />
drifva ifrågavarande spårvägar, sedan dessa först hembjudits koncessionären, men<br />
lians bifall å Stadsfullmäktiges anbud och vilkor inom tre månaders tid icke erhållits.<br />
§ 2.<br />
a) Koncessionen meddelas för en tid af 30 år, räknadt från den dag detta<br />
kontrakt vederbörligen faststälts och kan ytterligare förlängas för en tid af 10 år,<br />
för den händelse spårvägsrörelsen blifvit så bedrifven, att den fullkomligt motsvarat<br />
behofvet, hvilket Stadsfullmäktige ega pröfva.<br />
b) Senast inom ett och ett hälft år från den dag koncessionen träder i gällande<br />
kraft, skall arbetet å linierna. N:ris 1 och 2 vidtaga och inom ytterligare ett<br />
år framåt skola dessa linier vara färdiga och till allmänt begagnande upplåtna.<br />
c) Senast inom sex år från den dag koncessionen träder i gällande kraft skall<br />
åter linien N:o 3 vara färdig och till allmänt begagnande upplåten.<br />
d) Härefter följa till utförande och upplåtande till allmänt begagnande linierna,<br />
N:ris 4 och 5 senast inom tider, som af Stadsfullmäktige, då med vunnen erfarenhet<br />
från tidigare linier utsigt till rentabilitet förefinnes, framdeles bestämmas Tidsbestämmelserna<br />
böra likväl meddelas koncessionären minst ett år, innan arbetena skola<br />
påbörjas och Koncessionären för hvardera liniens fullbordande erhålla en byggnadstid<br />
af äfven minst ett år.<br />
§<br />
Koncessions-vilkoren beträffande spårvägarnes ändamål, konstruktion och utförande<br />
äro:<br />
a) Koncessionen, såvidt den gällar uteslutande af alla andras rätt, afser endast<br />
personbefordran : koncessionären likväl icke förbjudet att på de af honom anlaggda<br />
spårvägar äfven befordra gods, -såvidt det lör personbefordran icke medför<br />
11
någon olägenhet, hvaröfver polisen eger hålla noggrann uppsigt. Spårvägarne få<br />
derför icke utgöra hinder för anläggning och begagnande af spårbanor, afsedda uteslutande<br />
för godsbefordran, af hvad art och beskaffenhet de vara må och hvarstädes<br />
inom stadens område de än må befinnas nödiga. Dylika spar, äfvensom de i senare<br />
delen af mom. g. § 1 omnämnda spårvägar, skola således ock få korsa koncessionärens<br />
spår i samma plan.<br />
b) Koncessionären skall vid konstruktion af spärvägarne med dertill hörande<br />
vagnar iakttaga:<br />
l:o) att spårvägarne byggas efter den princip, att spårvägsvagnarne vid möte<br />
med andra gatuåkdon behålla spåret. I öfrigt få spårvägarne ej utgöra något hinder<br />
för andra vanliga gatuåkdon att färdas öfver och längs spåren. Spårvägsskenornas<br />
öfra kant skall derför äfven ligga i gatans plan ;<br />
2:o) att spårvägarne byggas „smal- och enkel-spåriga u med nödigt antal<br />
omfartsspår;<br />
3:o) att vagnarne hafva tak, äro indelade i tvenne klasser och af en enspännig<br />
vagns vigt och dimensioner med utrymme för omkring 20 personer, så vida ej<br />
Stadsfullmäktiges tillstånd till ändring häri kunnat utverkas;<br />
4:o) att till dritkraft för vagnarne tills vidare användas hästar.<br />
c) Koncessionären är förbunden att till Stadsfullmäktiges granskning framlägga<br />
icke allenast fullständig planritning, upptagande spårens läge å respektive gator,<br />
deras förhållande till befintliga kloak-, vatten- och gasledningsrör jemte hithörande<br />
inrättningar samt omfartsspårens antal, längd och inbördes afstånd, utan äfven<br />
fullständiga ritningar och noggrann beskritning öfver alla såväl till sjelfva spåret som<br />
till den rörliga materielen hörande konstruktiva delar och inrättningar, och eger koncessionären<br />
först efter Stadsfullmäktiges godkännande häraf skrida till utförande af<br />
spårvägarne. För ofvan beskrifna granskning ega Stadsfullmäktige använda en tid<br />
af ända till två månader.<br />
d) Arbetet skall utföras under inseende och kontroll af person eller myndighet,<br />
som af Stadsfullmäktige härtill utses, och är koncessionären i anledning deraf<br />
skyldig att minst en månad före arbetets påbörjande derom göra anmälan å stadens<br />
Drätselkammare.<br />
e) Arbetet skell ulföras på det sätt, som är minst störande för den allmänna<br />
trafiken, och med största möjliga skyndsamhet, för hvilket ändamål de materialier,<br />
som erfordras såväl för den första anläggningen som spårvägarnes framtida underhåll,<br />
skola, såvidt ske kan, vara så tillredda, att de kunna i mån af arbetets fortskridande<br />
framföras och användas, så att gator och platser, hvarest spårvägarne<br />
framgå, må i minsta måtto med upplag af materialier belamras;<br />
f) De i denna § momm. c. och cl. upptagna vilkor gälla äfven vid framdeles<br />
möjligen behöfliga väsendtligare förändringar i spårvägsanläggningen. Nya omfartsspår,<br />
som icke finnas upptagna i den i denna § mom. c. omnämnda planritningen för<br />
spårens läge m. m., men senare kunna finnas ai behofvet påkallade, åligger det koncessionären<br />
att efter tillsägelse af Stadsfullmäktige anlägga.
§ 4.<br />
Koncessions vilkoren beträffande spårvägarnes trafikering äro:<br />
a) Spårvägarne må icke för allmän trafik öppnas, förrän de blifvit vederbörligen<br />
afsynade och godkända.<br />
b) Trafiken underhålles af koncessionären derefter oafbrutet i enlighet med<br />
af koncessionären föreslagna och af stadens Drätselkammare halftårsvis fastställda<br />
turlistor, första halfåret omfattande April till och med September månader, det andra<br />
halfåret årets öfriga månader. Vid turlistornas fastställande bör hänsyn tagas å<br />
ena sidan till den trafikerande publikens behof, och å den andra sidan till affärens<br />
rentabilitet samt får koncessionären icke åläggas att begynna rörelsen tidigare om<br />
morgnarne än kl. 7 eller att fortfara dermed på aftnarne senare än till kl. 10, ej heller<br />
till tätare turer i liniernas hvardera riktningar än hvarje qvart-timme. Bestämmandet<br />
af tider för extra turers företagande beror uteslutande på öfverenskommelse<br />
emellan koncessionären och de trafikerande.<br />
c) Koncessionären är skyldig att hålla spårvägarne med all deras materiel<br />
i ett godt och tidsenligt skick. Häröfver, äfvensom öfver hästarnes och körsvennemes<br />
anständiga skick utöfvar polisen tillsyn. För öfrigt är koncessionären underkastad<br />
alla på hans affär tillämpliga bestämmelser i nu gällande eller framdeles utfärdande<br />
polisordning.<br />
d) Afgiften för begagnande af ordinarie tur å de skilda spårvägsliniema<br />
fastställes af Stadsfullmäktige för vissa bestämda tidslängder på förslag af koncessionären.<br />
Härvid medgifves koncessionären att uppbära för tur å alla kortare linier<br />
af till och med två versts längt äfvensom för tur å likartade sektioner af längre linier<br />
en likformig minimifärafgift af högst 20 penni i första och högst 15 penni i<br />
andra klass per person, men gäller för tur å längre distanser såsom allmän beräkningsgrund<br />
ett pris af högst 10 penni i första och högst 7 penni i andra klass för en<br />
spårvägslängd af en verst. Afgiften afrundas till närmast lägre eller högre tal, slutande<br />
på noll eller fem. Taxa för extra turer äfvensom för transport af gods uppgöres<br />
af koncessionären ensam. Denna taxa äfvensom förändringar deri böra offentliggöras<br />
minst fjorton dagar, innan de träda i gällande kraft.<br />
e) Vid spårvägstrafikens omöjliggörande af snöhinder skyldigkännes koncessionären<br />
att utbyta vagnarne mot andra lämpliga åkdon på medar, hvilka så regelbundet,<br />
som förhållandena medgifva. hållas i gång på samma linier, som för spårvägarne<br />
äro bestämda. Afgift för ordinarie tur i detta fall får likväl uppbäras med<br />
ända till femtio procents förhöjning.<br />
§ 5.<br />
Beträffande ändring, remont och renhållning af gator, chausséer, vägar, afloppskanaler<br />
och andra rörledningar gälla för koncessionären följande föreskrifter:<br />
a) Koncessionären vidkännes alla de kostnader, hvilka erfordras vid eller till<br />
följd af nedläggandet af spår och underlag, ehvad utgifterna förorsakats genom nödiga<br />
anordningar af terrängen, ändring eller flyttning af afioppskanaler, vatten- och<br />
gasledningar eller andra arbeten.<br />
13
14<br />
b) Koncessionären bekostar och underhåller gatuläggningen, chausseringen<br />
och grusningen inom spåren och till två fots bredd på hvardera sidan utanför desamma<br />
med enahanda materialier, hvarmed gatan, chausséen eller vägen i öfrigt är<br />
lagt eller kommer att läggas; åliggande det honom derjemte att på sin bekostnad<br />
bättra den skada, som till följd af spårvägen kan uppkomma på tillstötande gata,<br />
chaussée eller väg. Renhållningen af den del af gata, chaussée, väg eller allmän<br />
plats, som ligger emellan skenorna, skall likaledes af koncessionären bekostas. Från<br />
denna renhållningsskyldighet frikallas koncessionären dock under den tid af vintern,<br />
då andra åkdon i stället för spårvägsvagnar af en eller annan orsak begagnas.<br />
Chaussée-afgift behöfver deremot ej af koncessionären erläggas.<br />
c) Spårvägarne få ej utgöra hinder för ändring, omläggning eller reparation<br />
af gata, chaussée. väg eller allmän plats, och må al sådana anledningar härrörande<br />
afbrott eller hinder i rörelsen å spårvägarne icke föranleda till några ersättningsanspråk.<br />
d) Vid undanskaffande af snö från spårvägarne bör detta å gata, chaussée<br />
eller väg utsträckas så bredt och så utföras att hvarken någon våda eller hinder för<br />
öfrig samfärdsel uppstår eller slädföret förstöres. Skulle likväl spårvägarne genom<br />
hopad snömasssa blifva till hinder för öfrig samfärdsel, bör trafiken med vagnar på<br />
polisens tillsägelse afbrytas, till dess hindret upphört att ega rum.<br />
§ 6.<br />
Vilkoren för koncessionens öfverlåtande, äfventyr af plikter samt orsaker till<br />
koncessionens förverkande äro:<br />
a) Koncessionen må icke å annan öfverlåtas utan att Stadsfullmäktige sådant<br />
medgifva.<br />
b) Koncessionen är förverkad för den händelse, att koncessionären uraktlåtit<br />
att påbörja arbetena å de i § 2 mom. b, c och d föreskrifna tider. Öfverskridas de<br />
i samma mom. bestämda tider för spåivägsliniernas färdigblifvande och upplåtande<br />
för allmänt begagnande, så pliktar koncessionären till stadskassan 1000 finska mark<br />
för hvarje sålunda öfverskriden månad. Öfverskridas samma ifrågavarande tider med<br />
ända till tolf månader, ärfkoncessionen förverkad.<br />
c) För hvarje dygn rörelsen å hela spårvägsnätet eller någon del deraf afbrytes<br />
och koncessionären ej kan visa, att sådant härrört af naturhinder eller annat<br />
olycksfall, som ej kan läggas koncessionären till last, pliktar koncessionären till<br />
stadskassan från 100 till 1000 finska mark, beroende på Stadsfullmäktiges pröfning,<br />
och fortfar afbrottet till och med 30 dagar, ega Stadsfullmäktige rätt förklara koncessionen<br />
förverkad.<br />
d) När koncessionstiden utgår eller koncessionen förverkats eller anhållan<br />
till Stadsfullmäktige inkommit om dess öfverlåtande på annan person eller annat bolag,<br />
äro Stadsfullmäktige berättigade att lör stadens räkning inlösa spårvägsanläggningen<br />
med dertill hörande redskap och dragare samt annan för spårvägsrörelsen nödig<br />
egendom efter det värde, som utan någon hänsyn till spårvägens aikastning bestäm»
mes af fem gode män. Af dessa gode män utser koncessionären tvenne och Stadsfullmäktige<br />
tvenne: desse fyra välja den femte, skolande, derest någondera parten<br />
underlåter att utse gode män eller de fyra utsedde icke blifva om valet af den femte<br />
ense, till <strong>Helsingfors</strong> stads rådstufvurätt öfverlemnas att fylla antalet. Vill staden vid<br />
koncessionstidens utgång begagna sig af nämnda lösningsrätt, bör den derom tillsäga<br />
koncessionären senast ett år före koncessionstidens utgång. Vill icke staden efter<br />
denna tids utgång inlösa spårvägsanlägningen eller kan nytt aftal om koncessionens<br />
förlängning icke träffas, är koncessionären skyldig att inom lämplig, af Guvernören<br />
i länet bestämd tid borttaga spårsvägsanläggningen och sätta de gator och platser,<br />
bvaröfver den framgått, uti godt stånd, i öfverensstämmelse med hvad ofvan är<br />
stadgadt, vid äfventyr att sådant eljes af staden på koncessionärens bekostnad<br />
verkställes.<br />
e) Till säkerhet för möjligen till stadskassan förfallna plikter och för de kostnader,<br />
som antingen kunna uppkomma i följd deraf, att koncessionären icke ställer<br />
sig de i förevarande kontrakt ingående föreskrifter till efterrättelse, eller ock i händelse<br />
koncessionen förverkas eller företaget nedlägges och icke af annan med stadens<br />
begifvande öfvertages, kunna blifva erforderliga för iståndsättande af gator och<br />
andra platser, skall koncessionären, innan arbetet får vidtaga, hos Drätselkammaren<br />
deponera i räntebärande papper, hvilka af Drätselkammaren godkännas, en summa<br />
motsvarande tiotusen mark finskt mynt. Denna deposition bör vid oförminskadt värdebelopp<br />
bibehållas och skall derföre, i fall staden nödgats använda något deraf för<br />
plikters betäckande eller arbetens verkställande, eller ock depositionen fallit i värde,<br />
bristen genast af koncessionären fyllas; och eger staden, der detta ej af koncessionären<br />
fullgöres, hålla sig till hans öfriga tillhörigheter för beloppets fyllande. Först<br />
när staden icke vidare kan hafva något ersättningsanspråk emot koncessionären,<br />
må han återbekomma den deponerade säkerheten. Koncessionären eger deremot tillgodonjuta<br />
de å säkerhetshandlingarne upplupna räntor.<br />
§ 7."<br />
Allt hvacl här ofvan blifvit sagdt om koncessionären gäller, vare sig att koncessionen<br />
kommer att innehafvas af sökanden, Ingeniören Fraser, eller af annau<br />
koncessionär.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den<br />
Utskottet som anser att Stadsfullmäktige icke böra bifalla till väsendtligare<br />
medgilvanden utöfver hvad i detta kontrakt bestämts, utan, ifall Ingeniören Fraser icke<br />
i hufvudsak godkänner detsamma, hellre låta frågan om anläggning af spårvägar i<br />
staden för denna gång förfalla, får slutligen, mecl afseende å allt som i det föregående<br />
anförts, hos Stadsfullmäktige föreslå:<br />
15
att Stadsfullmäktige ville granska och för sin del godkänna<br />
ofvanstående förslag till koncessionskontrakt samt derefter remittera<br />
det till Drätselkammaren, med anmodan att höra Ingeniören Fraser,<br />
huruvida äfven han för sin del vore benägen att utan några väsendtliga<br />
förändringar deri ingå på detsamma.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 17 mars 1883.<br />
K. F. Nybom.<br />
Th. Frosterus.<br />
Th. Tallqvist.<br />
M. Svensson.<br />
Otto Bhrström.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883,
Staasfullmäfctige i <strong>Helsingfors</strong>,<br />
1883.<br />
Utskottsbetänkande med förslag till ordnande af stadens<br />
afstjelpningsväsende för den närmaste framtiden.<br />
Sedan Stadsfullmäktige vid sitt sammanträde den 6 sistlidne Mars beslutit nedsätta<br />
ett utskott af fem personer, hvilket i samråd med stadsläkaren och stadsingeniören<br />
egde uppgöra ett fullständigt förslag till ordnande af stadens renhållningsväsende, blefvo<br />
vid påföljande sammanträde, den 20 i samma månad, undertecknade Tallqvist, Brummer,<br />
Qvist och Wasastjerna äfvensom professorn J. Pippingsköld utsedde till ledamöter<br />
i detta utskott, hvilkei sedermera, med anledning af prot. Pippingskölds af Stadsfullmäktige<br />
godkända afsägelse af uppdraget, kompletterades med undertecknad Asp.<br />
Innan utskottet emellertid ansett sig kunna gå att söka en fullständig och tillfredsställande<br />
lösning af den vigtiga och maktpåliggande fråga, som blifvit till dess beredning<br />
öfverlemnad, har utskottet funnit det nödigt att föreslå vidtagandet af åtgärder,<br />
hvilka åtminstone i hufvudsak kunde aflägsna de svåra olägenheter som äro förbundna<br />
med det nuvarande sättet för spillnings och annan orenlighets bortförande från staden.<br />
Sedan nämligen under senaste år användandet af den härförinnan begagnade<br />
afstjelpningsplatsen å Kampen, i anledning af den i dess närhet bosatta befolkningens<br />
ifriga och på goda skäl stödda yrkanden, blifvit instäldt, finnes för närvarande endast<br />
en afstjelpningsplats anvisad för uppläggandet af all den spillning och orenlighet, som<br />
skall bortskaffas från staden och ej direkt afföres till i stadens grannskap liggande lägenheter,<br />
för att användas för jordbrukets eller trädgårdsskötselns behof. Och denna<br />
enda afstjelpningsplats är belägen ända på villan Wallgårds mark vid östra chausséen,<br />
dit afståndet från de längst belägna delarne af staden utgör omkring fyra verst.<br />
Det är lätt att inse, hvilka svårigheter detta betydliga afstånd måste bereda ett<br />
stort antal gårdsegare, särskildt dem som samvetsgrannt vilja vidmakthålla renlighet å<br />
gård och gata, och denna svårighet ökas betydligt af de stränga stadganden gällande<br />
polisordning innehåller, framför allt rörande forsling af odesinficierad latrinspillning, som<br />
får transporteras genom staden endast mellan kl. 12 pä natten och kl. 5 om morgonen.<br />
Att dessa förhållanden måste i betydlig raon försvåra och fördyra bortskaffandet<br />
af den i gårdarne sig samlande orenligheten, är sjelffallet, och i samma mon ökas<br />
äfven frestelsen för de renhållningsskyldige att alltför länge låta densamma hopa sig i<br />
latrinerna, hvaraf sanitära vådor kunna uppstå. Men äfven andra olägenheter äro förbundna<br />
med det nu följda förfarandet. Det långa afståndet och den mörka tid af dygnet,<br />
hvarunder släpningen försiggår, omöjliggör hvarje kontroll öfver densammas behöriga<br />
verkställande; och då kan det icke förefalla oväntadt att de personer, som omhänderhafva<br />
denna transport, söka begagna hvarje möjlighet att förkorta den långa distans,
2<br />
de med sina lass hafva att tillryggalägga. Följden häraf är att man ej så sällan, särskildt<br />
under menförestiden, här och der längs gator och vägar påträffar hela och halfva<br />
lass af den obehagligaste orenlighet, hvilka under natten blifvit afstjelpta, utan att upphofsmännen<br />
härtill kunna upptäckas och straffas.<br />
Den utväg, som närmast erbjöde sig för aflägsnandet af nu antydda missförhållanden,<br />
vore väl den att inrätta en eller flera afstjelpningsplatser närmare staden, men<br />
enligt hvad Drätselkammaren redan förut hos Stadsfullmäktige framhållit och utskottet<br />
äfven kunnat inhemta, finnes inom det staden tillhöriga området icke någon närmare<br />
belägen plats som kunde för ändamålet upplåtas. Erfarenheten af de cbehag och olägenheter,<br />
som af den numera öfvergifna afstjelpningsplatsen å Kampen vållats den i<br />
grannskapet och äfven på temligen långt afstånd från densamma bosatta befolkningen,<br />
(och hvilka olägenheter ännu icke på länge kunna anses fullkomligt undanrödjade),<br />
manar j em väl till försigtighet vid upplåtandet af ny afstjelpningsplats i närheten af områden,<br />
som redan äro bebodda eller i framtiden komma att bebyggas.<br />
Med afseende härå har utskottet, i hvars öfverläggningar såväl stadsläkaren och<br />
stadsingeniören som äfven polismästaren och Drätselkammarens ordförande deltagit, kommit<br />
till öfvertygelsen att det är för staden fördelaktigast att, intill dess en total omgestaltning<br />
af stadens renhållningsväsende kan varda genomförd, fortfarande bibehålla den<br />
nuvarande afstjelpningsplatsen å Wallgård, som dock kan, om äfven med svårighet, begagnas<br />
af den närmast intill belägna delen af staden, men att emellertid äfven skrida<br />
till andra åtgärder, som kunde underlätta afstjelpningen för stadens öfriga innevånare.<br />
Och då utskottet erfarit att å Meilans eller Grejus hemmans mark en afstjelpningsplats<br />
utan synnerligen stor svårighet kunde åstadkommas, hvilken, om också icke<br />
närmare staden än den andra platsen å Wallgård, dock bättre än denna kunde betjena<br />
stadsboarne å Kampen och i dfess omgifning, har utskottet icke tvekat att i denna trakt<br />
föreslå inrättandet af en ny afstjelpningsplats.<br />
Men framför allt har utskottet ansett att staden borde göra försök med ett annat<br />
sätt för bortförande af spillning och orenlighet från staden, hvilket härförinnan hos<br />
oss användts endast af några enskilde lägenhetsinnehafvare i stadens omnejd, men hvilket<br />
synts utskottet kunna förtjena ett närmare beaktande. Det är transporten sjöledes<br />
medels för behofvet afpassade pråmar. För detta ändamålet erfordrades att staden skulle<br />
anskaffa några större pråmar, hvilka skulle förläggas på lämpliga ställen i stadens hamnar<br />
och å hvilka resp. renhållningsskyldige kunde få låta på lämpliga tider afstjelpa<br />
sopor, spillning och annat affall, som sedan pråmen blifvit fylld bortföres, för att antingen<br />
direkt försäljas till jordegare i trakten eller också temporärt uppläggas på någon<br />
längre från staden belägen holme eller strand.<br />
Om pråmarne för dagarne skulle utbogseras på nödigt afstånd från stranden,,<br />
skulle de hufvudsakligaste olägenheter och obehag, som äro med detta afstjelpningssätt<br />
förenade, kunna undvikas. Och då de till renhållning skyldige på ifrågavarande sätt<br />
kunde med betydligt mindre kostnad verkställa sin afstjelpning, vore det ej obilligt ifall<br />
en mindre afgift, till en början förslagsvis 25 penni pr lass, skulle dem härför affordras;
hvarigenom stadens kostnader för denna anordnings åvägabringande kunde i icke obetydlig<br />
grad förminskas.<br />
Till en början skulle, enligt utskottets tanke, för åstadkommande af en på detta<br />
sätt bedrifven afstjelpning, ett antal af fyra pråmar vara tillfylles, af hvilka tvänne<br />
skulle ligga i hamnarne till allmänhetens förfogande, medan de tvänne öfriga vore i reserv,<br />
för att genast intaga de förras plats, så snart dessa blifvit fyllda och måste bortföras.<br />
Beträffande platserna för de tvänne förstnämnda, hvilka sjelffallet måste anordnas<br />
så att de ej ligga vid någon större trafikled, men tillika så att de beqvämt kunna<br />
begagnas af så många som möjligt, har utskottet ansett att den ena kunde utsättas vid<br />
Skatuddens norra strand, strax öster om strandmagasinerna, den andra åter vid norra<br />
sidan af den nuvarande kajarmen i Sandvikshamnen. Å det förra stället kunde med<br />
tillgodogörande af en gammal träkaj en landningsbrygga lätteligen inrättas, med en kostnad<br />
som af stadsingeniören beräknats till 1600 mark. A den senare platsen skulle, i<br />
följd af det der befintliga ringa vattendjupet, en muddring vara af nöden, som dock<br />
icke kan tarfva någon drygare kostnad än några hundra mark. Dessa utgifter äro, enligt<br />
utskottets tanke, ej så stora, att de borde hindra ett försök med det i afseende å<br />
vår stads läge rationela afstjelpningsväsende, som det nu anförda utgör.<br />
Med afseende å allt det anförda, och då det synes behöfligt att kunna oförtöfvadt<br />
vidtaga med detta afstjelpningssätt samt det icke torde blifva svårt att för måttligt<br />
pris erhålla lämpliga pråmar, hemställer utskottet att Stadsfullmäktige måtte besluta<br />
att uppdraga åt Drätselkammaren att, med bibehållande af<br />
den nuvarande afstjelpningsplatsen å villan Wallgård, upplåta en<br />
annan lämplig sådan å Meilans eller Grejus hemmans mark; samt<br />
att med det görligaste första söka anskaffa fyra lämpliga pråmar,<br />
för att i enlighet med utskottets of van intagna förslag möjliggöra<br />
ifrågavarande afstjelpning samt att för sådant ändamål låta<br />
behörigen iståndsätta bryggan vid Skatuddens norra strand äfvensom<br />
verkställa nödig muddring vid kaj armen i Sandvikshamnen.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 10 Maj 1883.<br />
Th. Tallqyist.<br />
Georg Asp, Wilh. Brummer. E. Qvist. E. Wasastjerna<br />
(frånv. vid justeringen).<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.<br />
3
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 20 April 1888.<br />
M 113.<br />
Stadsfnllmäffip i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
1883.<br />
Handlingar i frågan om fastställande af taxor för fasta<br />
försäljningsplatser å stadens torg.<br />
Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Genom remiss af den 6 sistlidne Mars hafva Stadsfullmäktige till Drätselkammaren<br />
öfversändt ett tryckt „utskottsbetänkande *) med förslag till taxa för fasta<br />
försäljningsplatser å stadens torg 7 ', hvari tillika föreslås särskilda åtgärder för ordnandet<br />
af torghandeln i staden; och hafva Fullmäktige anmodat Kammaren att inkomma<br />
mecl yttrande öfver betänkandet i hela dess vidd.<br />
Innan Kammaren ingick i närmare bedömande af detta ärende, ansåg Kammaren<br />
nödigt inhemta Poliskammarens utlåtande öfver den af utskottet föreslagna<br />
fördelningen af de fasta försäljningsplatserna å Salutorget och vestra kajen. Uti<br />
härbos bilagda skrifvelse af den 13 i denna månad har Poliskammaren jemväl afgifvit<br />
utlåtande 2 ) uti nästnämndt afseende med berörande tillika af särskilda andra delar<br />
af förslaget, hvarhos Poliskammaren på begäran tillhandahållit Drätselkammaren<br />
här äfven närslutna uppgift öfver antalet af de i <strong>Helsingfors</strong> hemmahörande personer,<br />
som regelbundet idka handel å stadens torg, med angifvande af detta antal särskildt<br />
för de olika slagen af handel 3 ).<br />
Efter inhändigande af Poliskammarens berörda utlåtande, har ett af Drätselkammaren<br />
tillsatt utskott, till hvilket äfven Hamnkaptenen Leander inkallats såsom<br />
ledamot, underkastat frågan en förberedande behandling och deröfver afgifvit betänkande,<br />
med anmälan dock att utskottet beträffande beloppet af de afgifter, som<br />
borde bestämmas för de olika försäljningsplatserna, icke kunnat förena sig om något<br />
gemensamt förslag, enär alla ledamöterne i utskottet härom haft olika åsigt.<br />
Det yttrande Drätselkammaren nu går att afgifva är i hufvudsak överensstämmande<br />
med hvad förenämnda utskott för öfrigt föreslagit.<br />
I likhet med Stadsfullmäktiges utskott finner Kammaren det vara lämpligt<br />
att den rörliga torghandeln, hvilken förnämligast uppehälles af allmoge från kringliggande<br />
trakter, får sig anvisad plats afskildt från dem, hvilka bedrifva handeln å<br />
torget såsom ett ständigt yrke; och förekommer, enligt Kammarens åsigt, icke skäl<br />
*) Se tryckta utskottsbetänkandet N:o 3 för 1883.<br />
2 ) Se Bilaga A.<br />
3 ) Se Bilaga B.
2<br />
till anmärkning emot den fördelning af salutorget emellan de begge olika slagen af<br />
handel, som af utskottet föreslagits. I enlighet dermed borde således den del af<br />
torget, som är belägen emellan Unionsgatan och förlängningen af Sofiegatan, upplåtas<br />
till fasta försäljningsplatser. Den fördelning af dessa platser emellan försäljarene<br />
af olika slags varor, utskottet tänkt sig och hvilken åskådliggöres genom den<br />
ena af de betänkandet vidfogade tabellerna, kan Kammaren deremot för sin del icke<br />
godkänna. De anmärkningar Poliskammaren gjort emot berörda fördelning synas<br />
nemligen vara i allo befogade. Det är onekligen icke till köparenes fördel, att<br />
samma slags varor måste uppsökas å olika sidor af torget, och planen för uppställningen<br />
är alltför invecklad för att lemna tillfälle till nödig öfversigt af varorna. Den<br />
härintills följda anordningen uti parallela linier erbjuder otvifvelaktigt i alla afseenden<br />
stora fördelar. Det torde derföre vara skäl att, likasom härintills, öfverlemna<br />
åt polisen att meddela närmare bestämningar om varornas uppställning, blott med<br />
iakttagande af principen att varor af olika slag såvidt möjligt uppställas i närheten<br />
af hvarandra.<br />
Hvad angår fördelningen af försäljningsplatserna å vestra kajen, har Kammaren<br />
emot förslaget i denna del intet att invända, men anser dock den härför uppgjorda<br />
tabellen icke böra göras ovilkorligt bindande för uppställningen, utan bestämmandet<br />
härutinnan jemväl öfverlemnas åt polismyndigheten.<br />
Afgifterna för de ständiga försäljningsplatserna anser Kammaren, med vidblifvande<br />
af sitt härutinnan förut framstälda förslag, till förenklande af uppbörden,<br />
böra erläggas halfårsvis och i förskott, hvarvid, med afseende derå att en del varor<br />
hållas till salu endast under sommaren och andra endast under vintern, den 1 Maj<br />
och den 1 November vore bäst egnade till uppbördsterminer. Beträffande afgifternas<br />
belopp hafva skiljaktiga meningar i Kammaren uttalats, men hafva likväl de afgifter,<br />
som föreslagits i det tryckta betänkandet, af flertalet inom Kammaren ansetts<br />
vara för höga, hvilken mening äfven erhållit uttryck uti Poliskammarens yttrande i<br />
saken. Nedanstående förslag har i detta afseende af Kammarens pluralitet omfattats:<br />
I. platserna å Salutorget:<br />
A) köttvagnar per år . $mf 80: —<br />
B) bord för köttförsäljning v 5) 20: —<br />
C) smörkärror eller bord » 55 '5 40: —<br />
D) kärror eller bord för salt fisk 51 35 40: —<br />
E) bord för grönsaker 55 -5 30: —<br />
F) kärror eller bord för blommor 5> 11 >5 30: —<br />
G) d:o „ rotfrukter 5? 5> 55 20: —<br />
H) bord för frukter, ägg, mjölk,<br />
ost, bröd, fogel, gryn m. m. 55 ti 20: —
II. platserna å vestra kajen:<br />
A) vagnar för kramhandel, skodon<br />
etc. per år Smf 120: —<br />
B) bord för tyghandel „ „ ,, 20: —<br />
C) d:o för böcker, porsliner, lerkärl,<br />
blecksaker m. m. ,, „ ,, 12: —<br />
D) bord för matförsäljning ,, „ ,, 12: —<br />
E) för försäljning af träarbeten „ „ „ 20: —<br />
Platshyran vid marknader i öfverensstämmelse med betänkandet.<br />
All handel å Salutorget borde, på sätt i betänkandet föreslagits, å vanliga<br />
torgdagar afstanna kl. 1 på dagen.<br />
För öfrigt får Kammaren anmäla, att Kammaren är villig att gå i författning<br />
om anskaffande af lämpliga modeller till bord och diskar, som vid torghandeln<br />
begagnas.<br />
Protokoll öfver den i Kammaren vid ärendets behandling förefallna omröstning<br />
äfvensom en af Herr Hallberg afgifven reservation bifogas vördsammast.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Ölvman.<br />
Edvard Loo.<br />
f:d.<br />
Utdrag ur Drätselkammarens i <strong>Helsingfors</strong> stad protokoll<br />
för den 20 April 1883.<br />
§ 32.<br />
Vid ärendets behandling förspordes nedan antecknade skiljaktighet emellan<br />
Kammarens ledamöter:<br />
Herr Schybergson afgaf, beträffande afgifterna för försäljningsplatserna å salutorget,<br />
följande af honom sedermera skriftligen affattade yttrande:<br />
5,De af Stadsfullmäktiges utskott föreslagna trafikafgifterna synas mig alltför<br />
högt tilltagna. Det kan i regeln icke anses såsom god politik att underkasta de i<br />
egentlig mening s. k. lifsförnödenheterna eller handeln med dem särskild beskattning.<br />
Hos oss är dessutom, på sätt äfven af utskottets betänkande framgår, handeln<br />
med landtmannaprodukter i allmän lag frikallad från sådan afgift, såframt icke<br />
3
4<br />
stånd eller disk dervid begagnas, ett stadgande, hvilket utskottet synes vilja utsträcka<br />
äfven till öfrig torghandel. Det är sålunda endast den omständigheten att<br />
en del af försäljarene på torget i snygghetens och ordningens intresse begagna sig<br />
af stånd eller disk, som skulle utgöra tillräcklig anledning för att, enligt utskottets<br />
förslag, pålägga dem de drygaste afgifter. För min del anser jag att dessa afgifter<br />
åtminstone icke borde fastställas högre än i drätselkammarens skrifvelse i ämnet<br />
af den 16 Juni 1882 föreslagits. Ett skäl, som jag härvid icke heller kunnat lemna<br />
ur sigte, är att torghandeln, enligt hvad äfven poliskammaren uti sitt i frågan afgifna<br />
yttrande framhåller, till icke ringa del handhafves af fattiga personer, hvilkas<br />
dåliga ekonomiska ställning af mer än en anledning icke borde genom den ifrågasatta<br />
beskattningen yttermera försvåras.<br />
Hvad sedan vidkommer det af utskottet uppgjorda förslaget till torghandelns<br />
ordnande, så kan detsamma möjligen synas nödvändigt, under förutsättning af de<br />
höga afgifter utskottet föreslagit. I fall deremot dessa fastställas lägre, torde förslaget<br />
åtminstone för en tid framåt vara fullkomligen obehöfligt äfven i den del, som<br />
afser att anvisa en särskild del af salutorget öster om Sofiegatans förlängning åt<br />
den s. k. rörliga eller bondhandeln samt sålunda helt och hållet särskilja denna<br />
från den öfriga torghandeln. Om en sådan anordning i framtiden visar sig af behofvet<br />
påkallad, skall densamma utan tvifvel vidtagas af polismyndigheterna, åt<br />
hvilka det lämpligen torde böra öfverlemnas att framdeles, likasom hittills, ordna<br />
hithörande förhållanden."<br />
Herr Hallberg ansåg sig beträffande beloppen af de afgifter, som borde fastställas<br />
för de särskilda försäljningsplatserna, böra i allo vidhålla det förslag, Drätselkammaren<br />
härförinnan i saken afgifvit.<br />
Herrar Ärt och Sandberg funno väl de af Stadsfullmäktiges utskott föreslagna<br />
afgifterna för försäljningsplatserna vara något högt tilltagna, men då Herrar<br />
Ärt och Sandberg likväl å andra sidan icke kunde förena sig om en så betydlig<br />
nedsättning af desamma, som af Kammarens öfriga ledamöter påyrkats, ville de härutinnan<br />
understöda utskottets förslag.<br />
Viceordföranden Herr Gummerus och Ordlöranden Herr Öhman voro uti nu<br />
anmärkta delar med hvarannan ense; och är Kammarens utlåtande i överensstämmelse<br />
med deras åsigt affattadt.<br />
Herr Hallberg förbehåll sig rättighet att mot det beslut, hvari Kammarens<br />
pluralitet stannat beträffande afgifterna för försäljningsplatserna å torget, få til) protokollet<br />
afgifva skriftlig reservation. Som ofvan.<br />
In fidem:<br />
Edvard Loo.<br />
f:d.
Reservation.<br />
I)å jag lika litet nu, som senast när frågan om dessa taxor var före i Drätselkammaren,<br />
kan i princip godkänna att platsafgifter uppbäras af dem af stadens<br />
innevånare, hvilka genom idkande af handel å stadens salutorg lifnära sig, nödga<br />
jag mot det beslut, Drätselkammarens nog knappa majoritet stannat i, reservera mig.<br />
Det ligger, enligt min åsigt, intet Jberättigadt i, att, medan ordnandet af torghandeln<br />
är önskvärd, man skall låta denna ordnings införande — som likväl ingen ens påstått<br />
vara förenad med direkta utgifter för staden - åtföljas af en tor mången betungande<br />
afgift. Att för grönsakshaudlare och månglerihandel med diverse varor en<br />
viss afgift hittils uppburits, utgör i och för sig icke något skäl att fortfarande gå i<br />
samma spår; dessa afgifter hafva äfven tillkommit på en tid då den del af befolkningen,<br />
som dermed sysselsätter sig, icke på annat sätt kunde åläggas bidraga till<br />
stadens utgifter; men numera kunna äfven de taxeras för sin inkomst och borde<br />
förty vara fritagne från umgälder a f den art som de nu föreslagna. — Den torgbesökande<br />
allmogen kan ju icke heller åläggas betala platsbyra, hvarföre då låta<br />
stadens innevånnare drabbas af en sådan? Att den mellanhandel, hvilken af dessa<br />
månglare etablerats är så förkastlig, som man på många håll tyckes anse den vara,<br />
vill jag ej tro. Man förebrår den samma, att den af allmogen tillhandlar sig deras<br />
varor i parti och sedan styckar, delar, utminuterar det köpta — hvad ondt ligger<br />
deri? Jag kan ej finna annat än att den mindre bemedlade, som ej förmår göra stora<br />
inköp, derigenom får sitt lilla behof lättare fyldt. — Att vidare den förbättring stadens<br />
slagtare infört, att i snygga vagnar hålla, (styckadt) kött till salu å torget<br />
skulle förtjena den belöning, att de derför finge betala en extra afgift, förmår jag<br />
ej heller inse. Vidare anser jag icke stadens finanser vara i det förtviflade tillstånd<br />
att beskattningssätt nu måste tillgripas, de der hufvudsakligen drabba personer,<br />
hvilka man borde med glädje se sträfva att försörja sig, istället för att falla den<br />
allmänna eller enskilda barmhertigheten till last. Dessutom är att erinra det dessa<br />
stånd, bord, diskar etc. icke anskaffas af staden, och denna således icke ens haft<br />
kostnaden för deras anskaffande att påvisa såsom skäl för afgiftens tagande, hvarförutom<br />
ännu fara är att, om dessa höga afgifter fastställas, ett stort flertal, de der<br />
icke mägta betala sin plats, skola söka sig en sådan på den nu för bondhandeln<br />
afsedda delen af torget, något som ingen kan förmena dem, men hvarigenom den<br />
åsyftade ordningen blefve fullkomligt förfelad.<br />
På nu anförda skäl ville jag helst föreslå att inga afgifter för begagnande<br />
af plats å stadens salutorg borde uppbäras; men om sådant nödvändigt skall ske,<br />
att dessa afgifter icke måtte fastställas högre än hvad Drätselkammaren i sitt betänkande<br />
§ 148 af 16 juni 1882 haft äran föreslå.<br />
Deremot har jag intet att anmärka mot de afgifter Drätselkammarens majoritet<br />
föreslår att gälla vid marknader, då intet trängande behof finnes för dessa<br />
högtiders bibehållande, och, om de genom prohibitiva taxor kunna utrotas, bestämdt<br />
ingen derpå förlorar.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 20 April 1883.<br />
Mauritz Hallberg,
POLISKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>. XiU Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 13 April .1883.<br />
M 318.<br />
Bilaga A.<br />
Efter det ett af Stadsfullmäktige nedsatt utskott aflemnat betänkande och<br />
förslag rörande ordnande af torghandeln i denna <strong>Helsingfors</strong> stad samt Fullmäktige<br />
anmodat Drätselkammaren att inkomma med yttrande deröfver, har Drätselkammaren<br />
funnit nödigt att derförinnan inhemta af Poliskammaren, så väl utlåtande angående<br />
den af utskottet föreslagna fördelning af de fasta försäljningsplatserna å Salutorget<br />
och Vestra kajen, som uppgift om antalet af de i denna stad hemmavarande<br />
personer hvilka regelbundet idka handel å stadens torg, med angifvande af<br />
detta antal, särskildt för de olika slagen af handel. Till följd häraf har Poliskammaren<br />
äran härjemte bihigga, i nästnämnde afseende upprättad summarisk förteckning<br />
öfver de framhållna två olika fallen eller uppgift så väl öfver antalet af de<br />
personer hvilka regelbundet idka handel å stadens torg, som särskildt öfver antalet<br />
för de olika slagen af handel. Hvad vidare beträffar fördelningen af de fasta försäljningsplatserna,<br />
så och jemte det Poliskammaren finner utskottets betänkande i<br />
allmänhet och synnerligast hvad angår bestämmandet derom, att de personer som<br />
önska idka ständig handel med landtmanna produkter å stadens torg, lemnas tillfälle<br />
att dertill tillförsäkra sig stadig plats samt att för den egentliga landtmanna -<br />
handeln anvisas särskild plats, som kostnadsfritt får begagnas, vara enligt sig företeende<br />
förhållande väl grundadt, anhåller Poliskammaren deremot få erinra, att enligt<br />
utskottets förslag, samma slags produkter komme att uppställas på olika delar<br />
af torget, så att till exempel köttvagname blifvit delade på tre sidor deraf, äfvensom<br />
borden för samma vara återfinnas på sex linier, hvilket förhållande äfven gäller<br />
för öfrige slag af matvaror, ehuru i mindre grad. Denna anordning som å de,<br />
utskottsbetänkandet bilagde tvänne planer, för ögat förefaller tillfredsställande, finner<br />
deremot Poliskammaren olämpligt för köparene, hvilka sålunda löranlåtes uppsöka<br />
samma vara på särskilda delar af torget för att inhemta hvarest den bästa<br />
vara står till buds, i stället för att för närvarande ej mindre kottet än andra matvaror<br />
äro uppställda i parallela linier och sålunda erbjuda en lätt öfversigt till så<br />
väl beskaffenhet som pris. Af nästnämnde anledning föredrar Poliskammaren det<br />
nu rådande föisäljningssättet, medelst vagnar och bord m. m. placerade i parallela<br />
linier, hvilket äfven medförer den fördelen, att ögat kan öfverfara hela torget och<br />
något så när upptäcka hvad derå står till salu, då deremot, enligt utskottets förslag<br />
hvarje köpare, som icke varit i tillfälle att studera planerne öfver torghandelns
indelning, måste försumma sin tid med att gå omkring torget minst en gång, för<br />
att till en början finna den sökta varan och derefter kunna på de olika ställena<br />
jemföra beskaffenheten och prisskilnaden, ett förhållande som komnie att betydligt<br />
försvåra torghandeln. Varder utskottets förslag antaget, är att förutses att ej så<br />
ringa svårighet komnie att förefalla vid den dagliga uppställningen af diskar och<br />
bord i trianglar och flere slags rutor, bvarföre Poliskammaren föranlåtes fästa Drätselkammarens<br />
uppmärksamhet dervid, att för denna händelse Herr Otto Höijers reservation<br />
förefaller Poliskammaren vara värd att tagas i närmare öfveivägande.<br />
En omständighet, om den också ej direkte rör Poliskammaren, är dock till<br />
sina följder af den beskaffenhet att Poliskammaren anhåller att derorn få yttra några<br />
ord. Den angår den, enligt Poliskammarens åsigt öfverdrifvet höga afgift som utskottet<br />
föreslagit i hyra för ständiga platser för bord och kärror, med 40, 60 och<br />
80 mark för hvarje. Många af dem som idka handel på Salutorget och Vestra Kajen<br />
äro ålderstigna qvinnor, hvilka ej handla året om, men för att försäkra sig om<br />
ständig plats, dock måste lösa sig sådan för hela året. Då dessa personer dessutom<br />
betala kommunala och andra utskvlder, är att antaga att många af dem som för<br />
närvarande hafva sin knappa utkomst genom torghandeln, blifva tvungna att upphöra<br />
dermed, i följd af den höga beskattningen, hvarigenom inträffar, att de för<br />
framtiden falla stadens fattigvård till last. Detta gäller isynnerhet sådana medellösa<br />
personer som handla med surt bröd och andra mindre vinstgifvande varor. Visserligen<br />
står det dessa personer fritt, att fortsätta sin handel på den del af torget<br />
som är reserverad för den egentliga landtinannahandeln, men som platserna der ej<br />
äro stadigvarande och vida ofördelaktigare, så torde handeln derstädes komma att<br />
blifva betydligt mindre vinstgifvande.<br />
H. Åkerman.<br />
J. F. Lagerblad.<br />
f:d.<br />
7
Summarisk uppgift<br />
Bilaga B.<br />
öfver antalet af de i <strong>Helsingfors</strong> hemmahörande personer, soin idka regelbunden<br />
handel å stadens torg, med särskild uppgift å antalet af de olika slagen af handel.<br />
Å salutorget.<br />
Grönsaker: finnar 15) ^<br />
ryssar 23J<br />
Köttvagnar 22.<br />
d:o bord . 85.<br />
Smörhandlare 52.<br />
Ost- och äggsäljare . . 10.<br />
Ärter- och gryn-säljare 8.<br />
Å strandtorget.<br />
Summa 215.<br />
Småkram-handlare . 60.<br />
Inhemska tygsäljare 18.<br />
Brödsäljare 44.<br />
Sbitting och svagdricka 8.<br />
Färdig kokadt kaffe 14.<br />
Sylta, korf och stekt fisk 4.<br />
Cigarrer och papyrosser 39.<br />
Stadens fiskköpare 21.<br />
Lax- och siksäljare från annan ort . . . 5.<br />
Sten- och porslins kärl . 10<br />
Summa 223.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 3 April 1883.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883,<br />
Adolf Mesterton.
M Staåsfnllinålrtige i <strong>Helsingfors</strong>, 18^3.<br />
Utskottsbetänkande i frågan om det till Parkgatan gränsande<br />
Brunnsparksområdets upplåtande till villatomter.<br />
Med anledning af att Justitierådmannen E. Bergh, såsom egare af gården<br />
N:o 2 vid Parkgatan, uti en till Magistraten inlemnad skrift*), med förmälan att Direktionen<br />
lör Ulrikasborgs Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolag hade för afsigt att<br />
till villatomter lör bebyggande upplåta det till Parkgatan gränsande området af<br />
Brunnsparken, anhållit om åtgärd till förhindrande af detta företag, — förnämligast<br />
på grund deraf att en dylik användning af Brunnsparksområdet strede mot de vilkor,<br />
på hvilka marken åt bolaget upplåtits, samt emedan tillkomsten af byggnader<br />
derstädes, vid hvilkas uppförande föreskrifterna i stadens byggnadsordning ej behöfde<br />
iakttagas, innebure en fara för de närliggande gårdarne vid Parkgatan , anhöll<br />
Magistraten i skrifvelse af den 18 oktober 1880 om Stadsfullmäktiges skriftliga yttrande,<br />
huruvida staden såsom jordegare kunde tillåta att ifrågavarande del af parkområdet<br />
skulle till tomtplatser upplåtas.<br />
Stadsfullmäktige beslöto att i saken inhemta Drätselkammarens utlåtande,<br />
hvilket jemväl afgafs den 18 mars 1881, men då Fullmäktige, vid ärendets föredragning<br />
den 26 påföljande april, funno att de Stadsfullmäktige meddelade handlingarne<br />
ej innehöllo tillräckliga upplysningar om det ändamål, till hvilket den jord, hvarå<br />
parken anlagts, ursprungligen blifvit upplåten, beslöto Stadsfullmäktige åt ett utskott,<br />
till medlemmar hvari undertecknade **) invaldes, gifva i uppdrag att komplettera de<br />
frågan berörande handlingarne samt derpå med yttrande i saken till Fullmäktige<br />
inkomma.<br />
Utskottet har på grund häraf från Statsarkivet och andra håll förskaffat sig<br />
afskrilter af de öfriga handlingar, som röra frågan om upplåtandet af mark åt Ulrikasborgs<br />
Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolag. Dessa handlingar, hvilka här medfölja<br />
som bilagor, äro utdrag ur Magistratens i <strong>Helsingfors</strong> protokoll för den 10 september<br />
och 6 oktober 1834, den 11 april och 28 september***) 1836 äfvensom för<br />
den 23 februari, 7, 14 och 16 mars samt 13 april 1853, Guvernörens i Nylands län<br />
utslag af den 31 december 1853 i anledning af Ulrikasborgs Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolags<br />
intressenters hos Magistraten i <strong>Helsingfors</strong> gjorda ansökan att den<br />
mark som åt bolaget upplåtits, måtte få af detsamma innehafvas, så länge inrättningen<br />
*) Se „Handlingar i frågan om Ulrikasborgs Bad- och Br unnsinr ättnings aktiebolags förhindrande<br />
att till bebyggande upplåta tomter vid Parkgatan 14 , tr. 1881.<br />
**) Äfvensom juriskandidaten Th. Wegelius, som dock icke deltagit i utskottets arbete.<br />
Tryckt här ånyo.
2<br />
fortfore att vara i dess närvarande ändamål till allmänhetens betjenande upplåten;<br />
vidare intressenternes i nämnda bolag hos Hans Kejserliga Majestät anförda besvär<br />
öfver Guvernörens berörda utslag samt <strong>Helsingfors</strong> stads äldstes infordrade förklaring<br />
angående nyssanförda besvär.<br />
Beträffande den svarsskrifvelse, Stadsfullmäktige borde till Magistraten afgifva<br />
i anledning af Magistratens ofvanberörda förfrågan, synes det nödigt att först<br />
bestämma omfånget af den rätt, Ulrikasborgs Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolag<br />
eger öfver den i dess besittning öfverlåtna marken. Denna rätt är tydligen beroende<br />
och begränsad af det ändamål, för hvilket det ifrågavarande området blifvit upplåtet.<br />
Och detta ändamål, sådant det kan uppställas på grund af både de Stadsfullmäktige<br />
förut meddelade och de här bilagda handlingarne, är otvifvelaktigt att utgöra en så<br />
vidt möjligt lämplig „lokal 75 för den å platsen anlagda bad- och brunnsinrättningen.<br />
Nu är det visserligen, såsom äfven af Drätselkammaren framhålles, fallet att någon<br />
uttrycklig öfverenskommelse icke blifvit mellan staden och bolaget träffad derom, att<br />
bolaget borde af det upplåtna området bilda en park, men en slik användning af<br />
detsamma är dock närmast öfverensstämmande med och förutsatt af det ändamål,<br />
för hvilket marken upplåtits, och af samtliga handligar, hvilka beröra bolagets åtkomst<br />
af besittningsrätten, liksom äfven af bolagets stadgar, framgår tydligt att alltifrån<br />
begynnelsen båda parterne tänkt sig planteringar och parkanläggningar omkring<br />
de för bad- och brunnsinrättningens behof uppförda byggnaderna. Särskildt<br />
betonas dessa parkanläggningar i bolagets, i bilagorna återgifna ansökan att få besitta<br />
den upplåtna marken så länge den der befintliga inrättningen fortfar att vara<br />
i dess närvarande ändamål för allmänheten upplåten. Uti denna anhållan, som hade<br />
till följd att staden utan dess representanters bifall och samtycke för så godt som<br />
obegränsad tid frånkändes besittningsrätten till en icke obetydlig del af dess^bäst be<br />
lägna område, framhålles nämligen trädgårds- och parkanläggningarna bland de företag<br />
som kräft nedläggandet af betydliga summor i anläggningen, och ytterligare<br />
namnes, bland de arbeten bolaget ännu äi nade företaga, utvidgning af „promenadanläggningen<br />
i parken 75 , för hvilket ändamål större jordpåfyllningar, planeringsarbeten<br />
och trädplanteringar skulle verkställas.<br />
Med afseende å det ändamål, för hvilket det ifrågavarande Brunnsparksområdet<br />
sålunda blifvit af staden upplåtet, kan Ulrikasborgs Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolags<br />
besittningsrätt till detsamma icke anses innefatta berättigandet att disponera<br />
marken för andra syftemål än bad- och brunnsinrättningens omedelbara<br />
behof. Och allra minst kan det då ligga inom bolagets befogenhet att utan tillstånd<br />
af staden till byggnadstomter för enskilda förvandla en del deraf, som redan i överensstämmelse<br />
med syftet för öfverlåtelsen blifvit till park anordnad. — Att nämligen<br />
bolagets stadgar icke kunna på något sätt gentemot staden utvidga omfånget af bolagets<br />
dispositionsrätt, anser utskottet i likhet med Drätselkammaren fullkomligt<br />
sjelffailet.
Kommer sedan frågan, huruvida ej staden emellertid för denna gång borde<br />
tillåta bolaget att till bostadsvillor upplåta den närmast Parkgatan liggande delen af<br />
Brunnsparksområdet. För ett dylikt medgifvande talar utan tvifvel främst och dertill<br />
ganska kraftigt den känsla af tacksamhet staden otvifvelaktigt måste hysa mot<br />
de personer hvilka nedlagt icke blott betydliga kapital utan äfven möda och omsorger<br />
på åstadkommandet af den vackra anläggning, hvartill det åt Brunnsparksbolaget<br />
upplåtna och ursprungligen så oländiga jordområdet blifvit omdanadt, och hvilket<br />
företag af dem utförts utan någon hänsyn till framtida ersättning, blott af intresse<br />
och värme för saken.<br />
Men utskottet kan ej finna det riktigt att denna hänsyn till bolagets stora<br />
förtjenster tages i anspråk för att möjliggöra en partiel förstöring af den parkanläggning,<br />
kvars åstadkommande uppenbart utgjort en af hufvudmotiven för sjelfva<br />
områdets så godt som afgiftsfria upplåtande från stadens sida och på hvars bibehållande<br />
staden derföre äfven eger giltiga anspråk. För sin del kan utskottet ej heller<br />
i den utarrendering till villatomter af en del af parkområdet, hvarom fråga nu är, ej<br />
se annat än en början till brunnsparkens förstöring. Ty obestridligt är det att anläggningen<br />
af villor å den ifrågavarande platsen icke så alldeles obetydligt komme<br />
att inkräkta på den del af Brunnsparksområdet, hvilken kan såsom park underhållas.<br />
Och att några villor här vore af nöden, för att förmedla öfvergången från gata<br />
till park, eller för att gifva Parkgatan en angenämare och gladare anblick, eller för<br />
att åstadkomma större harmoni med karakteren af hela Brunnsparken, har utskottet<br />
ej förmått inse. Finge dylika synpunkter blifva rådande, skulle hela Brunnsparken<br />
inom kort vara förvandlad till en villastad med några trädgrupper mellan byggnaderna,<br />
men någon parkanläggning eller promenadplats för allmänheten skulle då ej<br />
mera återstå.<br />
På grund af det ofvan anförda och då utskottet ej heller af andra åberopade<br />
skäl kunnat öfvertygas om nödvändigheten att förminska det äfven annars ganska<br />
inskränkta område, der stadens innevånare på nära håll kunna njuta af grönskande<br />
gräsmattor och skuggande träd, får utskottet föreslå<br />
att Stadsfullmäktige ville meddela Magistraten, det Fullmäktige,<br />
som anse Ulrikasborgs Bad- och Brunnsinrättningsaktiebolag<br />
icke berättigadt att, utan tillstånd af staden, till villatomter<br />
upplåta någon del af den åt bolaget arrenderade marken,<br />
för sin del icke heller kunna tillåta bolaget att på anfördt<br />
sätt disponera öfver det till Parkgatan gränsande området af<br />
Brunnsparken samt fördenskull anhålla att erforderlig åtgärd<br />
måtte af Magistraten vidtagas till förhindrande af slik upplåtelse.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 14 juni 1883.<br />
Henr. Borenius.<br />
n<br />
Wald, Eneberg.<br />
3
Bilagor.<br />
Utdrag ur Magistratens i <strong>Helsingfors</strong> stad protokoll för nedannämnde<br />
år och dagar.<br />
ir 1884: den 10 September.<br />
§ 5.<br />
Föredrogs en till Magistraten ställd sålydande ansökning:<br />
Tit.<br />
Sedan ett bolag härstädes förenat sig derom att uppföra en för <strong>Helsingfors</strong><br />
stad länge saknad men högst nyttig allmän Badhus-Inrättning och dertill såsom<br />
lämpligaste local utsett den emellan Ulricasborgs berg icke långt ifrån Warfs-smeden<br />
Ramstedts Plantage staden tillhörige odisponerade mark, så får hos Tit. och stadens<br />
Äldste jag å Bolagets vägnar anhålla, att ifrågavarande local må till Bolaget för<br />
ofvannämnde ändamål emot 10 Frihetsår och ett årligt arrende af 50 rb. b:co ass:r<br />
öfverlåtas på så lång tid Inrättningen fortfar: och får jag upplysningsvis härjemte<br />
vidfoga en af Stads Ingeneuren Grönlund öfver berörde plats affattad charta som utvisar<br />
icke allenast den mark, som Bolaget till inrättningen önskar erhålla, utan<br />
äfven den sammas beskaffenhet, samt derjemte tillkännagifva, att Bolaget icke kan<br />
lemna annan säkerhet för det årliga arrendets utgörande, än den som sjelfva inrättningen<br />
erbjuder. Med etc.<br />
Tit.<br />
ödmjuke tjenare<br />
som upplästes och<br />
Beslöts<br />
Lars Sacklén.<br />
Att denna ansökning skulle tillställas Stadens Äldste med anmodan det ville<br />
de med skriftligt utlåtande i ämnet till Magistraten inkomma och ansökningen tillika<br />
återställa.<br />
År 1834 den 6 oktober.<br />
§ 2.<br />
Sedan Stadens Äldste till Magistraten inkommit med affordradt skriftligt utlåtande<br />
i atiledning af Bolagets för en tillämnad Badhus-Inrättning här i Staden<br />
gjorda ansökning, att till local för berörde inrättning få begagna en emellan Ulricas-
orgs berg icke långt ifrån Warfs-Smeden Ramstedts plantage belägen Staden tillhörig<br />
odisponerad mark, föredrogs nu bemälde ansökning och utlåtande, bvilket sistnämnde<br />
befanns vara af följande lydelse:<br />
„Ledamoten i Kejserliga Senaten för Finland, Herr Landshöfdingen och Riddaren<br />
Saeklén har å Bolaget för en allmän Badhus-inrättning härstädes vägnar hos<br />
Vällofl. Magistraten ansökt, att till Local för sagde inrättning undfå den mellan<br />
Ulricasborgs berg varande staden tillhörige odisponerade mark, emot Tio frihets år<br />
och derefter samt så länge inrättningen fortfar erläggande årligt arrende af Femtio<br />
Rubel Banco Assign. Och få Stadens Äldste till affordradt yttrande öfver berörde<br />
ansökning afgifva: att ifrågavarande mark må till det uppgifne ändamålet upplåtas<br />
på Femtio års tid, de första Tio åren arrendefritt, och sedan emot en årlig afgift till<br />
Stads kassan af Ett hundrade Rubel Banco Assignationer, hvilket arrende i anseende<br />
till markens vidd icke torde anses för högt beräknadt. a<br />
Efter uppläsandet hvaraf i Magistraten<br />
Beslöts:<br />
Magistraten anser nödigt att öfver Stadens Äldstes ofvanherörde utlåtande<br />
höra Bolaget för den tillämnade Badhus inrättningen; skolande Utdrag af detta Protocoll<br />
i sådant afseende bemälde Bolag tillställas-, Och vill Magistraten derefter och<br />
sedan Bolaget med dess nu affordrade bemötande inkommit, företaga detta ärende<br />
till vidare behandling. Tid och Ort föreskrifne.<br />
ir 1886 den 11 April.<br />
§ 13.<br />
Sedan vice Consulen Henrik Borgström å Bolagets för den härstädes befintliga<br />
Sjöbads-inrättningen till Magistraten inkommit med följande ansökning:<br />
„Tit.<br />
Sedan Herrar Stadens Äldste aflemnat sitt yttrande öfver Delägarenes i den<br />
nya Sjöbads inrättningen hos Välloflige Magistraten gjorde ansökning om upplåtande<br />
för inrättningens behof af den Staden tillhörige odisponerade mark å Ulricasborg,<br />
som befinnes söder om Smeden Ramstedts plantage och Yarfvet samt på andva sidan<br />
begränsas af saltsjön och den så kallande Laboratorie planen har Välloflige<br />
Magistraten den 6 October 1834 infordrat Sjöbads Inrättningens Delägares utlåtande<br />
angående de af Stadens Äldste härvid fästade arrende villkor och jemte det jag<br />
af sådan anledning å nämnda Delägares vägnar och enligt deras uppdrag får anmäla,<br />
att Delägarene förklarat sig belåtne med sagde arrende villkor, anhåller jag<br />
ödmjukast att i fråga varande mark, betecknad å bilagde Charta under Litt: A. B.<br />
C. D. E och F. måtte i uppgifvit ändamål till Sjöbads Inrättningen upplåtas till en<br />
början på Femtio år eller för så lång tid densamma kan deraf vara i behof med<br />
rättighet för Inrättningen att då arrendet upphör få undanflytta sina derstädes uppförde<br />
byggnader och tilläfventyrs utsatte Trädgårds och Busk växter, hvaremot hägnaden<br />
och vilda planteringar åtfölja marken, såframt Inrättningen icke önskar att<br />
5
6<br />
för längre tid af marken sig begagna. Och som denna Charta, hvilken förut varit<br />
för annat ändamål uppgjord, icke upptager hela den med litt. C betecknade mark<br />
ända fram till Landsvägen men Inrättningen likväl är i oundgängeligt behof af sagde<br />
mark, hvaröfver vägen från Landsvägen nu leder till Badhuset, alltså anhåller<br />
jag att under ifrågavarande arrende äfven måtte inbegripas den obetydliga triangel,<br />
som inneslutes af Landsvägen, linien a b samt linien emellan puncten b och punkten<br />
c vid grinden till Glasmästar Strömbergs qvarnväg.<br />
Med fullkomligaste högaktning har jag äran etc.<br />
H. Borgström j:or."<br />
samt Stadens Äldste, i ämnet hörde, afgifvit ett sådant utlåtande:<br />
„Tit.<br />
Sedan Wälloflige Magistraten med anledning af Bolagets för den härstädes<br />
inrättade Sjöbads Inrättningen gjorde ansökning, att till berörde Inrättnings fria<br />
begagnande få sig upplåten den å Ulricasborg af Smeden Ramstedts plantage Varfvet<br />
och Salt sjön samt den så kallade Laboratorie planen omgifne, Staden underlydande<br />
och å bilaggd Charta med Littera A, B, C, D? E och F betecknade mark,<br />
efter det stadens Äldstes yttrande i saken blifvit afifordrad och afgifven, i enlighet<br />
med det samma, under den 6 October 1834, emot vist bestämdt årligt arrende bifallit<br />
till Bolagets berörde ansökning, har Herr vice Consulen H. Borgström J:or, såsom<br />
ombud för nämnde Bolag, med tillkännagifvande deraf att Bolaget vore belåtet<br />
och förklarat sig villig erlägga till Staden det för sagde mark bestämda arrende,<br />
hos Välloflige Magistraten anhållit, att, utom den å berörde Charta betecknade plan,<br />
Bolaget emot samma arrende afgifts erläggande finge sig tilldelt all den med Litt.<br />
C utmärkte mark till Landsvägen, som inneslutes af den sistnämnde linien a b<br />
samt linien emellan puncterne b och c vid grinden till Glasmästaren Strömbergs<br />
qvarnväg, och hvilken plan, deu der formerar en triangel, ej vore å Chartan upptagen,<br />
under femtio års tid emot vissa i ansökningen närmare upptagne förbehåll, så<br />
framt Bolaget efter sagde tids förlopp ej ville framdeles af i fråga varande mark sig<br />
begagna. Och få Stadens Äldste, såsom affordradt yttrande i ämnet förklara, att<br />
Stadens Äldste emot sagda ansökning ej halva något att anmärka, utan fastmer tillstyrka<br />
bifall till densamma, likväl med förbehåll att Badhus bolaget, innan det ansökta<br />
stället till detsamma upplåtes, ålägges till välloflige Magistraten inkomma med<br />
fullständig Charta, som i ett sammanhang uppfattar hela den plan, hvaraf Bolaget<br />
önskar sig begagna samt då jemväl ingifva den nu till hands vordne Chartan, på<br />
det Wälloflige Magistraten mätte komma i tillfälle jemföra sagda Chartor med hvarandra.<br />
Med fullkomligaste högaktning hafve vi äran framhärda etc.<br />
G. O. Wasenius. S. A. Wathen. Justus Etholen. Jegor Uschakoff. A. M.<br />
Dreijer. G. Fagerström. J. T. Petrell. J. O. Nordin. H. Silfverberg. G. Lindroos.<br />
G. Björklund"<br />
så företogs nu detta ärende hvarefter<br />
Beslöts:<br />
Magistraten aktar nödigt att Badhus Bolaget låter afmäta och å charta affatta
all den mark Bolaget under arrende önskar få sig upplåten; hvarefter och sedan sådant<br />
skett samt Magistraten fått emottaga sagde Cbarta närmare utlåtande i ärendet<br />
skall meddelas. Ort och Tid förutskrifne.<br />
1886 den 28 September.<br />
§ 7.<br />
Sedan Bolaget för Sjöbads-inrättningen härstädes, jemlikt Magistratens föreskrift,<br />
nu mera hit inlemnat en af Herr Ingenieuren och Riddaren Claes Wilhelm<br />
Gyldén affattad fullständig charta med åtföljande beskrifning öfver den local i Ulrikasborgs<br />
trakten, söder om gamla skeppsvarfvet, Bolaget tid efter annan ansökt att för<br />
sagde Inrättning kunde upplåtas, samt stadens äldste, i anledning af Bolagets sednast<br />
gjorda begäran om den förut uppgifna platsens utvidgning, i ämnet ytterligare blifvit<br />
hörde och afgifvit följande utlåtande:<br />
"Till Välloflige Magistraten!<br />
För Stadens Äldste har blifvit anmäldt Directionens för Badhusinrättningen<br />
här i staden åstundan, att till den mark, som redan förut blifvit på arrende till nämnde<br />
inrättning upplåten, erhålla en tillökning, hvilken af Herr Stads Ingenieuren uppmätts<br />
och å charta affattats, bestående af 28 kappeland stenhölstrig backe, 2 Tunne<br />
16^ kappeland kalt berg samt 14 kappeland gammal väg. Såsom yttrande öfver<br />
denna anhållan få vi ödmjukast afgifva: att vi bifalla det ifråga varande plats finge<br />
till Badhusinrättningen öfverlåtas, under den tid som den öfriga marken redan förut<br />
blifvit till sagde inrättning bortarrenderad; Och anse vi, med afseende å oländigheten<br />
af samme begärda plats, någon särskild arrende afgift derföre icke böra erläggas:<br />
dock skulle det åligga Badhus Directionen att hålla den väg som nu leder<br />
till Krutbusen öppen, så länge den samma är behöflig. men i händelse sådant förhållande<br />
under arrendetiden skulle inträffa att Kronans behof af sagde väg upphörde,<br />
ägde Directionen instänga och jemte öfriga platser begagna den samma.<br />
(Rysk namnteckning.) F. P. Kiseleff.<br />
H. Borgström j:or. J. O. Nordin.<br />
A. M. Dreijer. G. Björklund.<br />
J. Öhrnberg. H. Silfverberg.<br />
J. H. Broström. J. F. Petrell. 4 '<br />
And. Hellman.<br />
så företog sig Magistraten nu detta ärende till slutlig åtgärd, och stadnade dervid<br />
i följande<br />
Beslut:<br />
Magistraten har tagit förevarande ärende i öfvervägande, och pröfvar i<br />
överensstämmelse med stadens äldstes i ämnet afgifna särskilta utlåtanden, hvarefter<br />
7
8<br />
Bolaget för Sjöbads-inrättningen äfven velat foga sig, skäligt att för denna inrättning<br />
upplåta Bolaget den ansökta platsen å stadens mark, utgörande i areal vid Femtio<br />
Tunne- tre och sju åttondedels kappeland, berg, backar och vägar derunder inbegripne,<br />
på sätt af Herr Ingenieuren och Riddaren Gyldéns ofvan åberopade charta<br />
med dess beskrifning närmare inhemtas kan, att af Badhus Bolaget begagnas uti<br />
Femtio års tid, räknad ifrån innevarande års början till 1885 års utgång, de första<br />
tio åren afgiftsfritt, men derefter emot ett härigenom faststäldt årligt arrende af<br />
Etthundra Rubel Banco Assignationer, som vid hvarje års slut till Stads Kassan inbetalas,<br />
och hvarföre Inrättningen anses erbjuda säkerhet; börande den till Kronans<br />
Krutmagasin öfver den upplåtna platsen nu ledande väg obehindradt få begagnas,<br />
så framt icke Kronans behof deraf upphör, då densamma må tillslutas. Efter det<br />
förenämnde arrende tid till ända lupit, och i den händelse att öfverenskommelse om<br />
platsens framtida begagnande icke kunde träffas, kommer denna lägenhet att till<br />
staden åter afträdas med deromkring varande hägnad, derstädes skedda vilda planteringar<br />
samt all under tiden dit framskaffad jord; utan att någon ersättning derföre<br />
eller för uppodlingskostnaden äger rum; hvaremot Bolaget berättigas att ifrån<br />
stället låta afföra alla der till äfventyrs då befintliga trädgårds och buskväxter.<br />
Af livad sålunda förelupit, skall Badhus Bolaget undfå del genom utdrag af<br />
detta protokoll.<br />
lr 1858 den 28:de Februari.<br />
§ 11.<br />
Sedan Rådmännerne Backmansson och Decker för jäfvighet uti nedanstående<br />
ärende uppstigit från deras säten i Magistraten, deri tjenstförrättande Magistratsnotarien,<br />
Hofrättsauskultanten Finström till vinnande af domfördt antal Ledamöter<br />
emellertid adjungerats, samt af Stadens Äldste, för enahanda orsak, Handianderne<br />
Herr Kommerserådet Borgström, Herr vice Konsuln Sundman, Lindroos och<br />
Baturin jemte viktualie Handlanden Andstén afträdt, föredrogs en af Ulrikasborgs<br />
Brunns- och Badhusbolags Intressenter undertecknad, till Magistraten ingifven skrift,<br />
hvilken här intogs så lydande:<br />
„Ödmjukaste ansökning!<br />
Genom Högtärade Magistratens beslut för den 28 September 1836, den 3 Oktober<br />
1842 och den 13 September 1845, hvaröfver protokolleme i afskrift här bilaggas,<br />
har Bolaget för Ulrikaborgs Bad- och Brunnsinrättningar kommit i besittning<br />
af den mark hvarå dessa Inrättningar äro anlagda, intill utgången af år 1885. —<br />
Bolaget har icke sparat några uppoffringar för att sätta dessa Inrättningar i det<br />
skick att de icke blott skulle motsvara hufvudstadens innevånares billiga önskningar,<br />
utan äfven tillocka orten besök af Bad- och Brunnsgäster från öfriga delar af<br />
landet och från fremmande orter. Hvilken framgång dessa bemödanden haft ligger<br />
för allas ögon, och Bolaget vågar hoppas på det erkännande att dessa Inrättningar
icke obetydligt bidragit att öka rörelsen i staden och närmaste landsort^samt bereda<br />
dessas innevånare nya och vidgade inkomst källor.<br />
Med det hopp om framtida betäckning för gjorda utläggningar, hvarpå hvarje<br />
företag af denna art måste byggas, hafva delegarene^sett sig tvungne att ända hittills<br />
med nya utgifter för Inrättningen öka förlags capitalet i densamma. Icke nog att<br />
det ursprungligen tecknade actie capitalet af 7,900 Rubel silfver för företaget användts<br />
ocb hittills icke gifvit actieinnehafvarene någon^ränta; ett vida större capital<br />
har derutöfver tillskjutits af fyra förlagsmän Herrar H. Borgström, C. Appelgrén, J.<br />
Etholén och C. W. I. Sundman, hvilka förbehållit sig endast återbetalning af deras<br />
förskotter jemte ränta, utan anspråk på delaktighet i någon möjlig vinst af förtaget.<br />
Detta förlags capital uppgick år 1844, då Inrättningen kommit i begagneligt skick<br />
till 54,000 Rubel silfver; Och ehuru enligt Bolagets stadgar förlagsmännen ensamme<br />
få sig tillgodoräkna nettobehållningen för året ända till dess förlags capitalet med derå<br />
upplupen ränta är återbetaldt, har sagda capital under de sju^sistförflutna åren icke<br />
minskats, utan tvärtom, såsom bilagde afskrifter af års redovisningarne för nämnde<br />
tidrymd och liqviden å ett förlags actiebref utvisar, stigit med 33 procent, så att förlagscapitalet<br />
vid innevarande års början utgjorde 71,820 Rubel silfver, hvaraf belöpa<br />
sig på förlagsmännen CommereelRådet Borgströms anpart 33,250.<br />
Apothekaren Appelgréns 19,950.<br />
Commerse Rådet Etholéns • 17,290.<br />
Consul Sundmans 1,330.<br />
Summa 71,820.<br />
Att detta resultat uppstått till en icke ringa del genom förbättringar och nya<br />
anläggningar för Inrättningens fullkomnande inhemtas af de här bilagde års redovisningarne.<br />
Förhållandet härutinnan är dessutom allom bekant.<br />
Alla dessa ansträngningar oaktadt återstår ännu mången förbättring å Inrättningen<br />
att önska. Främst tarfvar localen för Brnnnsgästerne att utvidgas, emedan<br />
utrymmet både för Restauratören och samqväms nöjena derstädes är för inskränkt.<br />
Äfvenså måste promenad anläggningen inom parken utvidgas och för detta ändamål<br />
betydligare jordpåfyllningar, planerings arbeten och trädplanteringar verkställas.<br />
Såsom af Inrättningens räkenskaper kan finnas, hafva förlagsmännen äfven<br />
sedan år 1843 fortfarande på Inrättningens utvidgande och förbättrande uppoffrat en<br />
betydlig del af de inkomster genom hvilka de skulle kunnat betäcka räntan för<br />
det utlagda capitalet och möjligen återvinna åtminstone någon del af detta capital.<br />
Man kan derföre icke betvifla, att de skola vara villige att äfven framdeles göra<br />
uppoffringar för att ställa Inrättningen i jemnhöjd med publikens stigande fordringar,<br />
men utan obillighet kan man icke vänta att de fortfarande skola öka sitt förlag,<br />
om dem icke lemnas utsigt att åtminstone i en aflägsen framtid kunna vinna<br />
återbetalning för dessa utläggningar, ehuru svagt än hoppet om en sådan återvinning<br />
äfven under den längsta tidrymd måste vara. Men om också, såsom sannolikt är,<br />
full återbetalning af inkomsterna från Inrättningen aldrig kan emotses, så skulle förlagsmännen<br />
genom medgifvandet af en längre tidrymd för Inrättningens bestånd åt-<br />
2<br />
9
10<br />
minstone vinna fördelen att deras actier i företaget, när de engång säljas, icke blifva<br />
nära nog värdelösa, såsom eljest ske måste, då arrendetiden närmar sig till slut och<br />
staden åter träder i disposition af den till Inrättningen upplåtna marken.<br />
Ingen kunde vid företagets början ana att det skulle blifva nödvändigt att<br />
utföra detsamma i den skala som nu skett, och att på utförandet nedlägga ett så<br />
stort capital som det ofvan angifna, men skulle detta kunnat beräknas hade säkert<br />
ingen gått in på ett så vidtutseende företag under vilkor, att endast i femtio år få<br />
begagna den för Inrättningen upplåtna marken. Också kan det knappast hetviflas,<br />
att ju icke, för att möjliggöra ett för staden så hedrande och gagnande företag, med<br />
förutseende af dess betydenhet, åt Bolaget samma fördelar skulle blifvit beviljade,<br />
som de af hvilka kallvatten-kur-anstalten å Thölöbotten är i åtnjutande, nemligen<br />
markens fria begagande så länge Inrättningen till allmänhetens tjenst hålles vid makt.<br />
Det är under åberopade förhållanden och på anförda skäl, Bolaget för Ulrikasborgs<br />
Bad- och Brunnsinrättning får vända sig till vällofliga Magistraten med den<br />
ödmjuka begäran, att den mark Bolaget för närvarande innehar måtte mot samma<br />
årliga arrende som hitintills åt Bolaget upplåtas för all den tid Inrättningen fortfar<br />
att vara i dess närvarande ändamål till allmänhetens betjenande upplåten. Bolaget<br />
vågar med afseende på Inrättningens allmännyttiga art och på de fördelar densamma<br />
tillskyndar staden, hoppas, att så väl 'Vällofliga Magistraten som stadens Äldste<br />
skola erkänna billigheten af denna begäran och gunstigt finna det ifrågavarande<br />
medgifvandet vara en uppmuntran, hvaraf Bolaget icke gjort sig oförtjent.<br />
Skulle åter denna anhållan icke beviljas, så emotser Bolaget med bedröfvelse<br />
den tid då den Inrättning, som blifvit af Bolaget sålunda organiserad och hvilken<br />
det med oförminskadt intresse såsom en för all framtid bestående anstalt omfattat,<br />
kommer att förfalla emedan Förlagsmännen, då nödtvungne att i tid skydda<br />
sig, skola begagna sin rätt att använda inkomsterne af Inrättningen så vidt möjligt<br />
till återbetalning af det stora förlag de på Inrättningen nedlaggt, en omtanke å deras<br />
sida så mycket mera påkallad, som de måste finna att företaget af stadens<br />
myndigheter med likgiltighet betraktas, samt att allmänna opinionen, hvarken erkänner<br />
hittills gjorda eller kräfver några framtida uppoffringar för detta företag. Hel<br />
singfors den 13 December 1852.<br />
På Bolagets vägnar:<br />
A. E. Ramsay.<br />
G. M. Armfelt.<br />
W. Blidberg.<br />
Carl Tavaststjerna.<br />
Fredr. Wilh. Wärnhjelm. H. Borgström.<br />
C. Appelgrén.<br />
Justus Etholén.<br />
Victor Hartvall,<br />
Frans Johan Rabbe<br />
Fr. Tengström.<br />
C. W. I. Sundman.<br />
F. Edelheim.<br />
Fredr. Wilh. Pipping.<br />
Carl Joh. Meinander.<br />
A. Wetterhoff.
Gabr. Rein.<br />
L. O. Prytz.<br />
J. Lethin.<br />
C. G. Bockström.<br />
Eric. And. Crohns.<br />
A. Federley.<br />
Sai. Jansson.<br />
Carl Edv. Stjernvall.<br />
F. Piklflyckt.<br />
Alex. Tanninen. 46<br />
C. W. Gyldén.<br />
J. M. af Tengström.<br />
Const. von Schoultz.<br />
W. G. Lagus.<br />
David Alopeeus.<br />
C. E. Björklund.<br />
Fredr. Baeck.<br />
A. Weckman.<br />
A. Wulffert.<br />
som upplästes jemte de ansökningen bilagde deri omordade handlingar, hvaraf inhemtades<br />
att Magistraten genom beslut, den 28 September 1836 till Bolaget för sjöbadsinrättningen<br />
upplåtit en plats, söder om skeppsvarfvet, som innehöll i areal vidd<br />
femtio tunne tre sju åttondedels kappeland, uppå femtio års tid eller intill 1885 års<br />
utgång, de första tio åren afgiftsfritt, men derefter emot ett årligt arrende af etthundra<br />
Rubel JBanko JAssignationer, att detta Bolag, som sedermera kallat sig Ulrikasborgs<br />
brunns- och badhusinrättningsbolag, genom Magistratens utslag den 31 Oktober<br />
1842 erhållit tillökning i dess område till tretusen niohundra sjuttiosex qvadrat<br />
alnars vidd, utan att arrendet emellertid ökats: att nämnde bolag, af hvars mark<br />
tretton tusen etthundra åttatiofem qvadrat alnar afgått till utvidgande af stadsplanen<br />
uti denjsåkallade Badhusförstaden, genom Magistratens den 13 September 1845 fattade<br />
utslag i vederlag derföre erhållit en annan plats, till en vidd af 15335 qvadrat<br />
alnar: äfvensom^att de ingifne bestyrkte afskrifterne af Bolagets special räkningar<br />
från och med 1844 till och med 1851 utvisade, icke allenast att bolagets affärer<br />
vid utgången af sistnämnde år befunnos i det skick, ofvaninförda ansökningsskrift<br />
upptager samt att det utöfver primitiva actie beloppet upptagne förlags-capitalet, som<br />
år 1844 utgjorde femtiofyra tusen rubel silfver, vid 1851 års utgång uppgick till sjuttioett<br />
tusen åttahundra tjugu Rubel allt silfver, utan ock att betydliga summor jemväl<br />
under de sednaste åren användts till nybyggnader och reparationer samt nya<br />
trädgårds- och parkanläggningar; Och afskrefs här till närmare upplysning af förhållandet<br />
med omnämnde förlags-capital, ett tillika inlemnadt actie-bref af följande<br />
lydelse:<br />
11
12<br />
»N:o 21.<br />
Förlags-actie Bref.<br />
Ulrikasborgs allmänna Bad- och Brunns Inrättning.<br />
Aetiens eapital- Ränta ä sex Tillskott Uppburen Uppkommande<br />
värde vid det procent vid det under det utdelning på capitalvärde per<br />
nästföregående löpande årets löpande Actie af det lö- Actie vid det löårets<br />
slut. utgång. året. pande årets vinst. pande årets slut.<br />
Silfver. Silfver. Silfver. Silfver. Silfver.<br />
Rub. kop. Rub. kop. Rub. kop. Rub. kop. Rub. kop.<br />
1845 . . . . 500 — 30 — — — — — 530 —<br />
1846 . . . . 530 — 31 80 — — 9 30 552 50<br />
1847 . . . . 552 50 33 15 — 15 65 570 —<br />
1848 . . . . 570 — 34 20 — 2 20 602 —<br />
1849 . . . . 602 — 36 12 — 15 12 623<br />
1850 . . . . 623 — 37 38 25 38 635 —<br />
1851 635 — 38 10 — — 8 10 665 —<br />
Rätteligen utdragit från Förlags-Actiebrefvet N:o 21 i Ulrikasborgs Allmänna<br />
Bad- och Brunns Inrättning, ställt på Herr Consulen Henric Borgström i belopp stort<br />
Fem hundra Rubel silfver och daterat <strong>Helsingfors</strong> den 2 Januari 1845.<br />
E. Björklund. J. Markulin."<br />
Detta antecknadt hördes Stadens Äldste i ärendet, samt ansågo nämnde Inrättningar<br />
vara af väsendtlig nytta för staden och att intressenterne i bolaget jemte<br />
dess förlagsmän nedlagt derå så mycken kostnad att de enligt all sannolikhet, under<br />
den tid Bolaget hade öfrig af besittningen till deras nu innehafvande mark, icke kunde<br />
blifva derföre godtgjorde; och ehururäl stadens äldste vid sådant förhållande måste<br />
erkänna att bolaget ägde giltiga auspråk uppå villfarighet af dess härvid gjorda anhållan,<br />
funno de Äldste sig likväl icke kunna för närvarande tillstyrka annat eller<br />
vidsträcktare bifall till densamma, än att bolaget måtte erhålla förlängning å besittningsrätten<br />
till sagde mark på högst femtio år utöfver den nuvarande arrendetiden,<br />
emot samma vilkor hvarunder bolaget nu innehar marken och det förbehåll att Brunnsoch<br />
Badhusinrättningarne under tiden vidmagthållas; hvarefter detta ärende lemnades<br />
på vidare föredragning i Magistraten beroende.<br />
Den 7 Mars.<br />
§ 16.<br />
Det under § 11 den 28 sistvikne Februari förevordne ärendet, angående Ulrikasborgs<br />
Brunns- och Badhus Bolags ansökning om förlängning af den tid hvar -<br />
under åtskillig staden tillhörig mark blifvit åt Bolaget upplåten, företogs nu, sedan<br />
Rådmännen Backmansson och Decker för jäfvigbet^alträdt, till vidare åtgärd, dervid
efter det handlingarne blifvit uppläste, Rådmannen Strömberg, som först borde i saken<br />
sig yttra, förbehöll sig rådrum dermed intill dess han ägt tillfälle att närmare<br />
genomse handlingarne, dem Rådmannen jemväl nu emottog.<br />
Den 14 Mars.<br />
§ 5.<br />
Sedan Rådmännen Backmansson och Decker för jäfvighet i nedannämnde<br />
ärende uppstigit från sina säten i Magistraten, afgaf Rådmannen Strömberg uti det<br />
under § 16 den 7 dennes sednaste förevordne Ärendet, angående sökt förlängning af<br />
besittningen till den mark Ulrikasborgs Brunns- och Badhusbolag af staden erhållit,<br />
följande yttrande — — — — —<br />
Rådmannen Röö förbehöll sig betänketid i afseende å yttrandes afgifvande<br />
och emottog emellertid handlingarne i ärendet till närmare genomseende.<br />
Den 10 Mars.<br />
§ 12 -<br />
Efter det Justitie Borgmästaren Cavonius uppkommit och intagit säte i Magistraten,<br />
af hvars Ledamöter Rådmännerne Backmansson och Decker för jäfvighet<br />
i nedanupptagne sak afträdde, återställde Rådmannen Röö handlingarne uti det under<br />
§ 5 den 14 dennes sednast förevordne Ärendet, angående sökt förlängning af besittningen<br />
till den mark, Ulrikasborgs Brunns- och Badhusbolag af staden erhållit, —<br />
Justitie Borgmästaren Cavonius förbehöll sig handlingarne till närmare genomgående.<br />
Den 18 April.<br />
§ 10.<br />
Justitie Borgmästaren Cavonius återställde handlingarne uti det den 16 sistvikne<br />
Mars under § 12 af protokollet sednast förevordne Ärendet, angående sökt förlängning<br />
af besittningen till den mark. Ulrikasborgs Brunns- och Badhusbolag af<br />
stadenjjerbållit, — — — — — — — — — — — — — —<br />
i följdjjhvaraf i Magistraten fattades följande<br />
Utslag.<br />
Lika med Stadens Äldste finner Magistraten, att delägarene i Ulrikasborgs<br />
Brunns- och Badhusbolag, men synnerligen bolagets förlagsmän, genom denna för orten<br />
likaså gagneliga och värdefulla som prydande inrättnings tillvägabringande och<br />
vidmakthållande i dess nu varande ändamålsenliga skick, gjort sig af staden högt<br />
förtjente. g Magistraten finner ock, att Bolagets bestånd är äfventyradt, om ej den<br />
arrende];förlängning, det nu begärt, vinnes; Och ehuruväl Magistraten, på sådan grund<br />
13
14<br />
och för att betyga bolaget och dess förlagsmäll ett berättigadt erkännande^af deras,<br />
enligt bolags räkenskapernes utvisande, med sällspord uppoffring och oegennytta fullföljda<br />
bemödanden för inrättningen, önskade kunna till bolagets berörde anhållan i<br />
hela dess vidd samtycka, bör Magistraten dock, med föranledande af Kongl. Förordningen<br />
den 13 Juni 1800 till denna anhållan endast så till vida bifalla, att bolaget,<br />
på förut stadgade och ännu gällande vilkor, tillerkännes fortfarande besittning till<br />
det område, detsamma, enligt Magistratens den 28 September 1836, den 3 Oktober<br />
1842, och den 13 September 1845 meddelade beslut, för närvarande af Stadens jord<br />
innehar, intill utgången af år 1903, hvarförinnan bolaget må, derest Brunns- och Badinrättningarne<br />
under tiden oafbrutet hållits vid makt och uti ett ortens behof och förbandenvarande<br />
förhållanden motsvarande skick, om ytterligare arrende förlängning<br />
göra ansökan; men skulle nämnde inrättningar tidigare upphöra, anses den nu medgifna<br />
rättigheten till förlängdt arrende förverkad och bolaget eller dess^rättsinnehafvare<br />
pligtige att ifrågavarande mark med dertill hörande hägnader och till försköning<br />
anbragte trädplanteringar, utan ersättning eller vidare uppsägning, till stadens disposition<br />
afträda, antingen genast då inrättningen upphört, om detta inträffade efter den<br />
ursprungliga arrendetidens utgång?år 1885, eller vid denna tidpunkt, om meranämnde<br />
inrättnings nedläggande tidigare ägde rum.<br />
I anseende till detta ärendes beskaffenhet öfverlemnasf detsamma likväl till<br />
Herr Gouverneurens i Länet närmare bepröfvande, hvarföre protokollerne och utslaget<br />
deri, skola, sedan de blifvit utskrifne och sökanderne delgifne, till Herr Gouverneuren<br />
inbefordras. År och dagar förutskrifne.<br />
Guvernörens i Nylands län utslag^ anledningjaf Ulrikasborgs Brunns- och<br />
Badhusbolags Intressenters hos Magistraten i denne stad gjorda ansökning derom, att<br />
den staden ^underlydande mark, som jemlikt Magistratens den 28 September 1836,<br />
den 31 Oktober 1842 foch den 13 September 1845 vidtagne beslufför närvarande och<br />
intill år 1885 års jutgång^af nämude bolag å arrende innehafves emot en årlig af gift<br />
af Etthundra Rubel Banco; Assignationer, måtte såvidajhvarken bolagets intressenter<br />
eller förlagsmän hitintills]; blifvit i någon mon godtgjorde för de dryga kostnader, de<br />
å sagde mark med Jderå ^befintliga] inrättningar nedlagt,futan fastmer bolagetsjförlags<br />
capitaljår frångår ökats, varda till bolaget upplåten emot samma årliga arrende<br />
som hittills förjden tidjnrättningen iortfore att vara i dess när var ande^ändamålj till<br />
allmänhetens] betjenande upplåten: Uti hvilket mål Magistraten, efter det Stadens<br />
Äldstej blifvit hörde, medelst den 13 nästvikne April 1853 meddeladt Utslag sig utlåtit<br />
att Magistraten lika med Stadens Äldste, fann det delägarene uti^Ulrikasborgs<br />
Brunns- och JBadhusbolag, men synnerligen bolagets förlagsmän, Igenom denna:: för<br />
orten flikaså Igagneliga |och fvärdefulla som prydande inrättningsjtillvägab ringande<br />
och vidmakthållande i dess nu varande ändamålsenliga skick gjort sig affstaden<br />
högst ^ betjente samt] .bolagets bestånd vore äfventyradt, om ej den arrende förlängning,<br />
bolaget nu begärt, vunnes; och ehuruväl Magistraten på sådan grund och för
att betyga bolaget och dess förlagsmän ett berättigadt erkännande af deras, enligt<br />
hvad bolagets räkenskaperne utvisade, med sällspord uppoffring och oegennytta fullföljda<br />
bemödanden för inrättningen, önskade kunna till bolagets berörda anhållan i<br />
hela dess vidd samtycka, kunde Magistraten dock, med föranledande af Kongl. förordningen<br />
den 13 Juni 1800 till denna anhållan endast så till vida bifalla, att bolaget,<br />
på förut stadgade och ännu gällande vilkor tillerkännes fortfarande besittning<br />
till det område, detsamma enligt Magistratens ofvanberörde den 28 September 1836,<br />
den 3 Oktober 1842 och den 13 September 1845 meddelade beslut, för närvarande<br />
af Stadens jord innehar, intill utgången af år 1903 hvarförinnan bolaget ägde, derest<br />
Brunns- och Badinrättningarne under tiden oafbrutet hållits vid makt, uti ett ortens<br />
behof och förhandenvarande förhållanden motsvarande skick, om ytterligare arrende<br />
förlängning göra ansökan ; men skulle nämnde inrättningar tidigare upphöra, borde<br />
den nu medgifna rättigheten till förlängdt arrende anses förverkad och bolaget eller<br />
eller dess rätts innehafvare pligtige att ifrågavarande mark med dertill hörande hägnader<br />
och till försköning anbragte trädplanteringar, utan ersättning eller vidare uppsägning<br />
till Stadens disposition afträda, antingen genast då inrättningen upphört,<br />
om detta inträffade efter den ursprungliga arrende tidens utgång år 1885 eller vid<br />
denna tidpunkt om meranämnde inrättnings nedläggande tidigare egde rum; och<br />
skulle^detta ärende i anseende till dess beskaffenhet ötverlemnas till Mitt närmare<br />
bepröfvande, i hvilket afseende Magistratens Protokoll och ofvanberörde Utslag jemte<br />
de till ärendet hörande handlingar blifvit jemte skrifvelse af den 19 i denne månad<br />
hit insände, med anmälan, att Sökanderne af berörde Utslag haft behörig del; Gifvet<br />
å Lands Cancelliet i <strong>Helsingfors</strong>, den 31 December 1853.<br />
Detta mål med hvad dertill hörande handlingar vidare innehålla, har jag<br />
öfvervägande tagit; och pröfvar skäligt gilla och fastställa Magistratens omförmälde<br />
enligt 25 § uti Kongl. Resolutionen på städernas allmänna besvär af den 16 Oktober<br />
1723 till min pröfning hemstälda Utslag; skolande detta Utslag under omslag tillsändas<br />
bemälde Magistrat till egen kännedom och efterrättelse, vederbörandes förständigande<br />
samt för att Sökanderne tillställas med påteeknadt bevis öfver dagen,<br />
då sådant sker, och emot afgifterna derföre utgörande tillsammans En rubel tjuguåtta<br />
kopek silfver, som sedermera böra hit insändas.<br />
I händelse af missnöje får bärutinnan sökas ändring medelst skriftliga till-<br />
Hans Kejserliga Majestät ställde underdåniga besvär, hvilka inom nittio (90) dagar<br />
efter häraf erhållen del, samma dag dock oräknad, före klockan tolf på dagen skola<br />
af Besväranden §jelf eller dess dertill lagligen befullmäktigade ombud ingifvas til<br />
Registratorn för Supplikärenderna uti Economie Departementet af Kejserliga Senaten<br />
för Finland. För öfrigt länder Besväranden till underrättelse att de underdåniga besvären<br />
böra bifogas såväl detta Utslag antingen i bufvudskrift eller behörigeu styrkt<br />
afskrift, som behörigt bevis om dagen då Besväranden deraf erhållit del, emedan de<br />
underdåniga besvären eljes icke varda till Nådig pröfning upptagne. Ort och tid<br />
som£ofvan.<br />
J. M. Nordenstam.<br />
Werner von Rehausen,<br />
15
16<br />
Stormaktigaste, Åller nådig aste Kejsare och Stor Furste!<br />
Hos Eders Kejserliga Majestät våga undertecknade Ledamöter i Direetionen<br />
för den invid denna stad af ett bolag inrättade Ulrikasborgs Bad och Brunns-Inrättning<br />
å Bolagets vägnar i djupaste underdånighet anhålla om ändring af Guvernörens<br />
öfver Nylands län Utslag för den 31 December 1853, hvilket Utslag under den 23<br />
nästlidne Januari blifvit oss tillstäldt, angående för Bolaget hos Magistraten i <strong>Helsingfors</strong><br />
sökt rättighet att fortfarande få besitta den Inrättningen af Staden upplåtna<br />
mark emot det derföre Staden förbehållne årliga arrendet så länge denna Inrättning<br />
fortgår och vidmakthålles såsom hitintill.<br />
På de af Bolaget iörebragta skäl har Magistraten i <strong>Helsingfors</strong> lika med<br />
Stadens Äldste funnit, att delägarene i <strong>Helsingfors</strong> Bad- och Brunns-Inrättnings Bolag,<br />
men synnerligen Bolagets förlagsmän, genom denna för orten likaså gagneliga<br />
ock värdefulla som prydande Inrättnings tillvägabringande och vidmakthållande i dess<br />
nuvarande ändamålsenliga skick gjort sig af Staden högst förtjente, samt att Bolagets<br />
bestånd vore äfventyradt, om ej den arrende-förlängning Bolaget nu begärt vunnes:<br />
och ehuruväl Magistraten på sådan grund och för att betyga Bolaget och dess förlagsmän<br />
ett berättigadt erkännande af deras, enligt hvad Bolagets räkenskaper utvisade,<br />
med sällspord uppoffring och ogennytta fullföljda bemödanden för Inrättningen<br />
önskade kunna till Bolagets anhållan i hela dess vidd samtycka, kunde den<br />
dock med föranledande af Kongl. Förordningen af den 13 Juni 1800 till denna anhållan<br />
endast så till vida bifalla, att Bolaget på förut stadgade och ännu gällande<br />
vilkor tillerkännes fortfarande besittning af det utaf Stadens mark till Bolaget upplåtna<br />
området intill utgången af år 1903 eller endast i 50 år framåt och sålunda<br />
allenast 18 år utöfver den ursprungliga arrendetiden, hvilken med år 1885 tilländagår.<br />
Detta Magistrateus i ärendet fattade beslut har Guvernören i Länet medelst<br />
dess öfverklagade Utslag af den 31 nästlidne December faststält med derjemte lemnad<br />
besvärsanvisning.<br />
Genom de till Magistraten inlemnade Handlingar är styrkt, att Bolaget, i<br />
synnerhet genom dess förlagsmäns försträckningar, uppoffrat ett betydligt capital till<br />
det Allmännas fördel. Kändt och erkändt är äfven att denna Inrättning medfört och<br />
framdeles för Staden kommer att medföra en mängd nya inkomstkällor genom tillopp<br />
af fremlingar, som endast i och för denna Inrättning om sommaren besöka orten.<br />
De dryga kostnaderna anläggningen af Inrättningen samt dess underhåll härintills<br />
medtagit, komma troligen äfven framgent att medtaga största delen af inkomsterne.<br />
Förlagsmännen hafva ock härintills icke kunnat utbekomma den dem tillerkända<br />
ränta å deras förlag, hvars belopp årligen ökats och sannolikt ännu en längre tid<br />
kommer att ökas. Detta förlag uppgår ock nu redan enligt i uuderdånighet här tilllaggd<br />
afskrift af Redovisnings Räkning för år 1853 till det höga beloppet af 78,408<br />
Rubel silfver, hvaraf belöpa sig på mig Borgström 36,300 Rubel, på mig Appelgren<br />
21,780 Rubel, på mig Etholén 18,876 Rubel, och på mig Sundman 1452 Rubel, allt<br />
silfver. Det primitiva actie beloppet af 7957 Rubel 14\ kopek silfver härtill laggdt<br />
utvisar totala Actie beloppet till 86,365 Rubel 14£ kopek silfver.
Då nu detta betydliga Actie och Förlags-Capital endast varit förlustgifvande<br />
lör Actieegarene och Förlagsmännen och troligen alldrig af dem kan återfås, men<br />
deremot allaredan för <strong>Helsingfors</strong> stad inbringat och äfven framdeles kommer att<br />
inbringa vida mer än det hvartill den årliga räntan å detsamma uppgår, och Inrättningen<br />
sålunda i sig sjelf är för orten ett vinstgifvande företag, anser Bolaget sig<br />
icke hafva af staden begärt för mycket, då det anhållit om rättighet att emot samma<br />
arrende som närintills eller 28 Rubel 57 kopek silfver om året, få disponera öfver<br />
den till detsamma upplåtna marken så länge Bad- och Brunns-Inrättningen derstädes<br />
hålles vid makt. Stadens myndigheter hafva ock erkänt värdet af Bolagets sålunda<br />
gjorda uppoffringar; men emellertid Magistraten af gällande författnigar sett sig hindrad<br />
att bifalla Bolagets begäran. På grund häraf och med stöd af de hos Magistraten<br />
anförda skäl våga nu undertecknade hos Eders Kejserliga Majestät undemådigast<br />
anhålla, det täckes Eders Kejserliga Majestät i Nåder bevilja Bolaget den rättighet<br />
hvarom det ansökt, såsom den enda möjliga utväg att hålla actierna i något värde,<br />
särdeles de på Förlagsmännen utställde, hvilka utan en sådan rättighet skola ju längre<br />
det lider mer och mer falla i det obetydliga värde de redan nu innehafva samt öka<br />
innehafvarenes förlust i en affaire som lemnat och alltid skall lemna Staden och det<br />
allmänna stora fördelar.<br />
Bolaget hoppas att Eders Kejserliga Majestät å denna ansökan så mycket<br />
hellre skall fästa nådigt afseende, som i ett lika beskaffadt fall for en tillämnad<br />
Parkanläggning och Vattenkuranstalt i Thölö-botten Eders Kejserliga Majestät genom<br />
nådig Resolution af den 24 November 1848 beviljat ett sig härföre bildande Bolag<br />
en lika beskaffad fcirmon, som den hvarom härhos anhålles, ehuru det dervid gällde<br />
öfverlåtande af en nära fyra gånger så stor areal af Stadens mark, som den hvilken<br />
Bad- och Brunns- Inrättningen å Ulrikasborg disponerar, och vid tiden af detta Nådiga<br />
beviljande ännu för sagde Vattenkuranstalt ingenting var tillgjordt, men deremot<br />
den mark, hvarom här är fråga, allaredan är ifrån kala och sterila berg och<br />
backar af Bolaget omskapad till en täck och inbjudande park.<br />
Bestyrkt afskrift af Gouverneurens öfver Länet här öfverklagade Utslag bilägges<br />
underdånigast, äfvensom ett Exemplar af Bolagets tryckta stadgar, och vi<br />
framhärda med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit,<br />
Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Stor Furste<br />
Eders Kejserliga Majestäts<br />
H. Borgström.<br />
Justus Etholén.<br />
17<br />
tropligtigaste och underdånigste<br />
undersåter<br />
Gond. Appelgren.<br />
C. W. I. Sundman.
18<br />
Stormäktigste Ållemådigste Kejsare och Stor Furste!<br />
Såsom <strong>Helsingfors</strong> stads Äldste affordrad förklaring öfver de besvär Direktionen<br />
för Ulrikasborgs Bad- osb Brunnsbus Inrättning i underdånighet anfört emot<br />
Gouverneurens i Nylands län utslag af den 31 December 1853 i anledniug af nämnde<br />
Inrättnings Bolags Intressenters hos Magistraten i berörda stad gjorde ansökning orn<br />
att den staden underlydande, och af Bolaget på viss bestämd tid, emot årligt arrende<br />
af ett hundra rubel banco assignationer innebafvande mark måtte varda till Bolaget<br />
upplåten emot samma arrende som hittills, så länge och för den tid Inrättningen fortfar<br />
att vara i dess närvarande ändamål till allmänhetens betjenande upplåten, få vi uti<br />
djupaste underdånighet endast återhemta vårt förut den 28:de Februari 1853 till Magistratens<br />
Protokoll meddelade yttrande samt det utlåtande Magistraten medelst utslag<br />
af den 13 derpå följde April i ärendet afgifvit.<br />
Jemte återställande af Remisshandlingarne framhärde Wi med djupaste undersätlig<br />
vördnad, trohet och nit.<br />
Stormäktigste Ållemådigste Kejsare och Stor Furste<br />
Eders Kejserliga Majestats<br />
aller underdånigste och<br />
tropliktigste<br />
• undersåter.<br />
S. A. Wathén. F. A. Gadd, E. H. Bäck.<br />
J. Lindroos. P. Sinebrychoff. L. j. Källström.<br />
E. G. Granholm J. Litonius. G. A. Wickholm<br />
Otto Raateli. A. F. Bergman.<br />
G. A. Kropp. A. Fagerström.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri 1883.
MsfiMtige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
1883.<br />
Kontrakt, angående arrenderätt till schiveitzeripaviljongen<br />
eller det s. k. kapellet i östra esplanaden i <strong>Helsingfors</strong><br />
stad, afslutadt emellan Drätselkammaren, å stadens<br />
vägnar, och Herr Handlanden A. J. Johansson på vilkor, som<br />
följa:<br />
l:o) Omförmälda paviljong eller det s. k. kapellet i östra esplanaden<br />
upplåtes af <strong>Helsingfors</strong> stad till Herr Johansson på arrende intill<br />
den 1 Juni 1885, räknadt från den 2 Januari 1880, med rätt och<br />
skyldighet för Herr Johansson att derstädes bedrifva sådan schweitzerirörelse,<br />
som * det staden i ämnet 'meddelade Nådiga utslaget af den<br />
27 Januari 1865 tillåter, och sommartid jemväl servera i trädgården<br />
eller esplanaden.<br />
2:o) I penningearrende för ifrågavarande i punkten 1 bestämda<br />
arrenderättighet erlägger arrendator till staden åttatusen (8,000) mark<br />
om året, som årligen på två terminer med hälften deraf för gången<br />
bör erläggas, för första året dock först vid årets slut; åliggande det<br />
arrendator i öfrigt fullgöra nedanstående arrendevilkor:<br />
3:o) Arrendator skall på egen bekostnad verkställa alla reparations-<br />
och putsningsarbeten inom byggnaden och vid arrendetidens<br />
utgång utan ersättning aflemna densamma i det goda skick, i hvilket<br />
den vid tillträdet, enligt verkstäld syn, befann sig. Målning och reparation<br />
af det yttre utaf byggnaden bekostas af staden och verkställes<br />
på föranstaltande af Drätselkammaren.<br />
4:o) Arrendator åligger å stället drifva schweitzerirörelse i enlighet<br />
med ofvanberörda Nådiga utslag; och åstundar han jemväl utskänka<br />
bränvin och andra starka drycker, bör han, innan dermed begynnes,<br />
i laga ordning utverka sig särskildt tillstånd dertill, hvarjemte<br />
han skall erlägga den skatt till kronan, som för utskänkningen varder<br />
bestämd, allt med iakttagande att restaurationen icke får utsträckas<br />
till annat än schweitzerirörelse. Yid dess handhafvande eger ärren-
2<br />
dator tillse att ordning och skick iakttages samt att jemväl beträffande<br />
tiden för serveringens upphörande efterlefva § 30 i den för staden<br />
gällande polisordning af den 29 Mars 1878, dock att arrendator<br />
ställer sig till efterrättelse de föreskrifter, som i afseende å såväl ordningen<br />
som schweitzerirörelsens bedrifvande i restaurationspaviljongen,<br />
som tiden för densammas tillslutande för gäster och serveringens upphörande<br />
af Guvernören i länet tilläfventyrs meddelas. Börande de flesta<br />
slags lätta viner serveras jemväl glastals samt öl sommartiden äfven<br />
på seidlar.<br />
5: o) Restaurationsrörelsen får icke under arrendetiden afstanna<br />
eller upphöra; skulle för reparationers verkställande eller af annan<br />
nödig orsak något kortare afbrott ifrågakomma, bör särskildt tillstånd<br />
dertill sökas hos Drätselkammaren, som eger förhållandet pröfva.<br />
Arrenderättigheten får icke, utan särskildt tillstånd af Drätselkammaren,<br />
till annan person öfverlåtas eller öfvergå. Aflider arrendator<br />
under arrendetiden, är det Drätselkammaren förbehållet att bestämma<br />
huruvida arrendet får af hans rättsinnehafvare öfvertagas.<br />
6:o) Arrendator åligger, på egen bekostnad, till midsommaren<br />
innevarande år försätta den i esplanaden inrättade springbrunnen uti<br />
ett med skönhetssinnets fordringar mera öfverensstämmande skick, än<br />
härintills varit fallet, och i sådant afseende till Drätselkammaren ingifva<br />
ritning, äfvensom förse sagda springbrunn med en för ändamålet<br />
lämplig grupp, staty eller vas af brons.<br />
7:o) Arrendator skall, på hvardera sidan om kapellet, uppföra<br />
ett prydligt stånd, afsedt det ena för diskning m. m., samt det andra<br />
för särskilda behof, båda omgifna sommartid af vackra krukväxter,<br />
samt uti nordöstra hörnet af esplanaden inrätta en öppen med<br />
glasfönster, som kunna efter behof öppnas eller tillskjutas, försedd<br />
prydlig paviljong, med utsigt åt hafvet och omgifven af olika slags<br />
buskar. Börande ritningar till såväl stånden som paviljongen under<br />
första året företes Drätselkammaren till godkännande och sedan inlemnas<br />
till Magistraten i afseende å erhållande af fastställelse, hvarefter<br />
stånden och paviljongen skola under andra året ovilkoiiigen uppföras.<br />
De framför kapellet på hvar sin sida om den öppna sandplanen<br />
uppförda tvenne paviljonger af ekribbor, som invändigt skola af arrendator<br />
förses med gardiner, böra af honom väl underhållas och, i händelse<br />
de förfalla, med nya ersättas.
8:0) De i trädgården eller esplanaden befintliga, staden tillhöriga<br />
tre gaskandelabrar skola af arrendator underhållas, honom föröfrigt<br />
obetaget att förse densamma med iiere och elegantare sådana.<br />
9:o) Arrendator skall likaledes, på egen bekostnad, icke allenast<br />
underhålla, utan ock försköna esplanaden, som af honom tillika bör<br />
rikligt förses med smakfull trädgårdsmöbel, genom plantering af träd<br />
och buskvexter samt inrättande af vackra blomstergrupper m. m. äfvensom<br />
anläggning årligen af nya gräslindor; åliggande honom i sådant<br />
afseende, bland annat, att längs muren emot södra esplanadgatan<br />
plantera i grupper barrträd af omvexlande grönska.<br />
De uti östra esplanaden redan befintliga träd eger arrendator<br />
vårda, och få desamma icke af honom rubbas, såframt ej särskildt<br />
tillstånd af Drätselkammaren meddelas att ett eller annat sådant omplacera.<br />
Egande stadens trädgårdsmästare hafva närmaste tillsynen<br />
deröfver att anläggningarna och planteringarna af arrendator ej mindre<br />
utföras än behörigen underhållas.<br />
Bevakning vid anläggningarna i esplanaden, som tillika utgör<br />
en allmän trädgård, tillgänglig för stadens innevånare, skall ega rum<br />
och handhafvas sommartid om dagen af en livréklädd ordningsman<br />
samt 0111 natten af nattvakt; och åligger det arrendator att derom<br />
besörja samt att jemväl densamma bekosta. För öfrigt må arrendator,<br />
derest trädgårds- och blomsteranläggningarna icke kunna genom<br />
bevakning skyddas, omgifva esplanaden med ett jerntrådsnät eller annan<br />
anständig hägnad, med vilkor att nätet eller hägnaden ej får vanpryda<br />
eller genom bristfällighet eller rifvet skick verka störande. Börande<br />
arrendator förse de stora ingångarne till esplanaden, hvilka ensamt<br />
skola bibehållas, med tourniqvetter eller andra lämpliga inrättningar,<br />
som förebygga alltför stor folkströmning.<br />
10:o) Vid arrendetidens utgång öfver gå såväl springbrunnen med<br />
dertill hörande grupp, som alla paviljonger, tre kandelabrar med kupor,<br />
öfriga anläggningar äfvensom planteringar utan någon ersättning<br />
i stadens ego.<br />
ll:o) Det för anläggningarna erforderliga vatten levereras af<br />
staden kostnadsfritt; likväl till springbrunnen endast för de tider, som<br />
af Drätselkammaren särskildt bestämmas. Arrendator bekostar underhållet<br />
af den för ändamålet nödiga rörläggningen.<br />
o<br />
O
4<br />
. 12:o) Bryter arrendator emot bestämningarna i detta kontrakt<br />
eller fullgör han icke i öfrigt arrendevilkoren, är arrenderättigheten<br />
af honom förverkad, dock först efter Drätselkammarens anmälan och<br />
framställning derom hos Stadsfullmäktige och desses beslut, utan att<br />
arrendator heller i detta fall eger någon rätt till ersättning för sina å<br />
anläggningarna nedlagda kostnader, ehuru han före arrendetidens utgång<br />
blifvit derifrån skild, då således tillämpningen af momentet 10<br />
jemväl inträder. Och är staden berättigad att derå utan vidare omgångar<br />
antaga annan arrendator.<br />
13:o) Inseendet och tillsynen öfver fullgörandet af detta kontrakt<br />
tillkommer Drätselkammaren, som i sådant afseende eger meddela<br />
närmare föreskrifter.<br />
14:o) Arrendator eger icke rätt till någon talan emot staden,<br />
i fall tillstånd icke skulle af vederbörande meddelas till uppförande<br />
af en eller annan af paviljongerna eller byggnaderna eller begifvande<br />
till utskänkning af spritdrycker icke erhållas eller rörande tiden för<br />
schweitzerirörelsens stängande och serveringens inställande annorlunda<br />
förordnades, än detta kontrakt innehåller.<br />
15:o) Borgen för arrendeafgiftens behöriga erläggande och fullgörandet<br />
af öfriga arrendevilkor ställes af arrendator; och ankommer<br />
det på Drätselkammaren att godkänna denna borgen.<br />
<strong>Helsingfors</strong> Drätselkammare, den 9 Januari 1880.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
Bevittna :<br />
TheocL Bergelund.<br />
Lars Homén.<br />
t. f.<br />
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd.<br />
A. J. Johansson.<br />
G. W. Nordberg. Aug. Wahlström.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri 1883.
Slaclsfulliitte i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
ÅRSBERÄTTELSE<br />
för<br />
läseåret 1882—1883, angående folkskoleväsendet i <strong>Helsingfors</strong> stad.<br />
1. Folkskolornas antal och art samt förändringar deri.<br />
Huru många folkskolor af livarje slag har staden ? (högre, lägre o. s. v—<br />
med finskt, svenskt, annat undervisningsspråk, — för gossar, flickor?) Ha under läseåret<br />
nya skolor öppnats eller förut befintliga tillslutits? när och af hvad orsak? Ha<br />
några cmdra förändringar i af seende å skolornas antal och art inträffat?<br />
5 högre folkskolor: 2 för gossar, 1 svensk och. 1 finsk; 2 för flickor, 1<br />
svensk och 1 finsk, och. en för gossar och flickor<br />
gemensam, svensk, (å Sveaborg);<br />
19 lägre folkskolor: 12 svenska och 7 finska, gemensamma för gossar<br />
och flickor;<br />
3 förberedande folkskolor (försummade barns skolor): 2 svenska, 1 för<br />
gossar och 1 för flickor, och 1 finsk, gemensam för<br />
gossar och flickor.<br />
Af de högre skolorna voro fyra fullständiga, enhvar med fyra årsafdelningar,<br />
till hvilka dessutom hörde 17 parallelafdelningar: 8 till första, 6 till andra,<br />
2 till tredje och 1 till fjerde årets afdelningar. Den femte högre skolan, å<br />
Sveaborg, hade endast första årets afdelning, bildad af en utaf de två lägre skolor,<br />
som året förut inrättats å fästningen. — Under detta år tillkommo i staden<br />
två nya lägre folkskolor, en svensk och en finsk, af hvilka den förra öppnades<br />
den 12 September och den senare den 1 Oktober 1882.<br />
2. Förändringar inom lärarepersonalen.<br />
Ha under läseåret några lärare (lärarinnor) af gått eller tillkommit? hvart<br />
eller hvarifrån? Ha lärare (lärarinnor) åtnjutit tjenstledighet och hvem eller hvilka<br />
under tiden förestått tjensten ? Ha några andra förändringar inom lärarepersonalen<br />
inträffat? —- Alla namn fullständigt och tydligt l
2<br />
Lärarinnan vid en af de lägre svenska skolorna, Margreta Johanna Söderman,<br />
som trädt i gifte med magistern P. Nordmann, afgick från skolorna vid<br />
läseårets början, och till lärarinna efter henne antogs Maria Olga Fanny Meurman,<br />
som genomgått H:fors fruntimmersskola och i tre år varit lärarinna vid en privatskola<br />
härstädes. Till biträdande lärarinna för en ny parallel-afdelning vid högre<br />
svenska folkskolan för flickor blef i början af höstterminen Anna Sigrid Alexandra<br />
Heurthén (seminarist från Ekenäs) antagen. Yid den nya svenska lägre<br />
skolan, hvilken i början sköttes af seminaristen Hilda Stark, anstäldes den 6 november<br />
1882 som extra ordinarie lärarinna Lydia Vilhelmina Palmroth, utgången<br />
från Ekenäs seminarium och derefter folkskollärarinna i Viborg. Till extra ordinarie<br />
lärarinna för den nya lägre finska skolan antogs Erika Sofia Ahlgren, seminarist<br />
från Jyväskylä och under någon tid lärarinna vid. folkskolan i Abo.<br />
Tjenstlediga nnder hela läsåret voro : för studier läraren Johan Fredrik<br />
Appelroth och sångläraren Abraham Ojanperä samt för sjuklighet lärarinnan<br />
vid en af de lägre svenska skolorna Fanny Lovisa Rosberg. Vikarier voro: för<br />
Appelroth seminaristerne August Jakobsson och Johan Svedberg, den förre under<br />
september och oktober 1882 och den senare under återstoden af läsåret; för<br />
Ojanperä musikern Frans Olof Holmberg, hemma härstädes, och för lärarinnan<br />
Rosberg Anna Elin Stenberg, hvilken genomgått <strong>Helsingfors</strong> fruntimmersskola och<br />
skilda gånger varit tjenstförrättande lärarinna vid stadens folkskolor.<br />
3. Skolhållningen.<br />
Är något väsendtligt att anmärka angående elevernas uppförande eller skolgången<br />
i allmänhet? Har något straff af strängare art (förvisning, kroppsstraff) användts,<br />
samt hvarför och med huru många elever?<br />
Tre elever från högre svenska gosskolan förvisade för vanart. Kroppsstraff<br />
användt för gröfre okynne och trots.<br />
Helsotillståndet.<br />
Har under läseåret större och för skolgången hinderlig sjuklighet yppats ?<br />
Anses någon af folkskolornas lokaler eller omgifningar genom otillräckligt utrymme,<br />
bristande ventilation, fuktighet, köld o. s. v. vara för helsotillståndet i skolan menlig?<br />
Hvilket är det högsta och lägsta mått golfyta (qvadratfot) och luft (kubikfot), som i<br />
folkskolan under läseåret belöpt sig på en elev?<br />
Helsotillståndet i allmänhet godt.<br />
Flere skollokaler trånga och de flesta dessutom för mycket anlitade,<br />
i det två afdelningar dagligen efter hvarandra undervisats i alla lokaler, äfven<br />
de minsta.
Största golfyta på elev . . . . . . . . 32 qvadratfot,<br />
Minsta d:o „ ,, 15 „<br />
Största rymd ,, „ 505 kubikfot,<br />
Minsta d:o „ „ 160 „<br />
5. Oåfvor under året.<br />
Ha folkskolorna under läseåret ihogJcommits med några gåfvor eller understöd?<br />
af hvem? till hvad belopp (in natur a eller. penningar)? för Jivacl ändamål? huru<br />
använda?<br />
Fru kommerserådinnan Anna Sinebrychoff skänkte till julen åt de flitigaste<br />
bland skolornas fattigare elever 241 par eller stycken skoplagg och kläder,<br />
och en fruntimmerssyförening i staden gaf samtidigt och för samma ändamål 9<br />
klädningar med tröjor. Folkskollärarinnepersonalens understödsförening har dessutom<br />
under året bisprungit många behöfvande elever med beklädnadshjelp. — Herr<br />
bokhandlaren G. V. Edlund gaf till julpremier åt skolorna 1,105 böcker och skrifter<br />
jämte en mängd stål- och. blyertspennor, och stadens utskänkningsaktiebolag anslog<br />
af sin behållning från år 1882 tretusen fyrahundra tjugu mark att i poster<br />
af 30 mark insättas för 114 folkskoleléver i Kapital- och Lifränteförsäkringsanstalten<br />
härstädes.<br />
6. Årsexamen m. m.<br />
Hvad anmärkning svär dt om examen? Ha några premier eller understöd<br />
dervid eller under läseåret utdelats? åt hvilka och huru många elever?<br />
Årsexamen för sig gick 26—31 maj. Dervid utlofvades följande belöningar:<br />
åt Frans Oskar Ekman, Johan Albert Kosk, Felix Grerhard Tengström,<br />
Karl Alexander Andersson, Karl Johan Mandelin och Johan Vilhelm Nyberg,<br />
hvilka utdimitterades från de högre gosskolorna, tvåhundra mark åt den förstnämde,<br />
etthundra femtio mark åt hvardera af de två följande och etthundra<br />
mark åt enhvar af de tre sistnämde, samt åt Anna Mathilda Forsman, Maria Josefina<br />
Finnberg, Lydia Elisabet Vikman och Hanna Maria Nyberg, hvilka efter<br />
fulländad kurs afgingo från de högre flickskolorna, hemgiftsbelopp å 500 mark.<br />
För 114 de bästa af skolornas öfriga elever skulle de af utskänkningsbolaget anslagna<br />
medlen insättas i Kapital- och Lifränteförsäkringsanstalten.<br />
7. Folkskoledirektionen.<br />
Hvilka medlemmar ha senast, jemlikt folkskoleförordningens § 14, från direktionen<br />
af gått och dit invalts? Af hvilka medlemmar består direktionen för närvarande<br />
? Huru många gånger har direktionen under läseåret haft sammanträden ? Har<br />
direktionen utöfver det- föregående något att anföra?<br />
3
4<br />
Folkskoledirektionen, som under läsåret haft 20 sammanträden, utgöres,<br />
sedan professorn A. O. Freudenthal och magistern E. Lagerblad, hvilka voro i tur<br />
att afgå, under juni månad detta år blifvit återvalde och lärarepersonalen till<br />
sin ledamot jemväl återvalt läraren F. O. Dannholm, för närvarande af desse personer<br />
jämte senatstranslatorn F. AMman, öfverläraren E. J. Mellberg, handlanden<br />
E. Budolph, ordföranden i stadens fattigvårdsstyrelse häradshofdingen JB. Siren,<br />
skomakaremästaren Gr. Tallgren och undertecknad, skolornas inspektor.<br />
Ordförandebefattningen i. direktionen har under läseåret varit uppdragen<br />
åt hr F. Ahlman, och sekreteraregöromålen hafva skötts af hr F. O. Dannholm.<br />
Anmärkningar och förslag af Folkskoleinspektör.<br />
(Jemför folkskoleförordningen § 12 inom. 6.)<br />
Omnämnas bör, att folkskolornas lärarinnor under läseåret 1882—83<br />
gemensamt inrättat och upprätthållit en fortsättnings skola för flickor, hvilka utdimitterats<br />
från stadens högre folkskolor. Uti denna supplementärskola har under<br />
aderton timmar i hvar vecka meddelats på såväl finska som svenska språken<br />
åt trettiosex elever undervisning i religion, läsning, rättskrifning, upp satts öfningar,<br />
räkning, anatomi, sång och handarbeten. Undervisningen har varit afgiftsfri.<br />
Lokal erhöll skolan i Marias asyl, på eftermiddagarna, då dess skolsal icke<br />
var behöflig för anstaltens egna elever.<br />
Detta lofvärda företag, hvilket kräft såväl mycken tid som äfven kostnad,<br />
har af folkskolornas nitiska lärarinnor genomförts i afsigt att i någon mån<br />
afhjelpa den brist, som vidlåder folkskolan deri, att de flesta af dess efter fullständig<br />
kurs afgående elever ännu äro så unga (omkr. 13 och 14 år) och i följd<br />
deraf omogna, att de icke förmå väl fatta och för lifvet nyttiggöra de kunskaper<br />
och färdigheter, som meddelats dem i skolan.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 31 augusti 1883.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arvingars tryckeri, 1883'<br />
Victor Öhberg.
Lärare och lärarinnor.<br />
Bilaga B. Statistiska uppgifter.<br />
i<br />
Tabell I. Lärarepersonalen och dess aflöning.<br />
Antal lärare och lärarinnor, enligt förhållandet den 1 Maj 1883:<br />
m<br />
ö<br />
CD<br />
G<br />
fl<br />
Tabell lil. Intagna och afgångna äfvensom inskrifna och närvarande elever under läseåret.<br />
Yid läseårets<br />
början eller under<br />
dess lopp intagna<br />
nya<br />
elever:<br />
Antal nya elever, som vid<br />
intagningen innehade följande<br />
förkunskaper:<br />
Under läseårets lopp eller vid<br />
dess slut afgångna elever:<br />
Af Af de de vid vid föreföregåendegående<br />
läseårs<br />
läseårs<br />
slut slut eller eller under<br />
under<br />
detta detta läseårs läseårs lopp<br />
lopp<br />
afgångna afgångna elever<br />
elever<br />
Hela antalet inskrifna<br />
elever<br />
(d. ä. hela det antal<br />
elever, som under<br />
läseåret vare sig<br />
Antal elever, som under läseåret<br />
besökt skolan vid höstterminens<br />
Antal närvarande elever:<br />
vid vårterminens<br />
första måndagen i<br />
Procenttal<br />
skolförsummelser:<br />
har har f f oljade oljade anan-<br />
längre eller kortare<br />
*<br />
*<br />
s<br />
o»<br />
ta<br />
.£<br />
'o<br />
Q—<br />
o3<br />
S<br />
CC .<br />
o3<br />
g<br />
s p<br />
m<br />
S<br />
ef<br />
02<br />
fl<br />
fl<br />
S<br />
03 ta<br />
.5<br />
7<br />
före fulländad folkskolekurs<br />
:<br />
c3<br />
S<br />
s<br />
3<br />
,<br />
m<br />
i g<br />
02 JO<br />
11 03<br />
• a<br />
fl<br />
GG<br />
s g<br />
^ a» r^i 2<br />
13 14<br />
taltal vedemgen vedemgen inintagitstagits<br />
i:<br />
i:<br />
tid besökt, folkskolan)<br />
:<br />
c3 ta o3<br />
T3<br />
0<br />
CO<br />
T-l<br />
1<br />
c»<br />
22<br />
c3<br />
h0<br />
c3<br />
o<br />
xO<br />
T<br />
<strong>Helsingfors</strong> StaMnllmåffige.<br />
1883.<br />
Berättelse öfver gången af Råähusombyggnadsfrågan,<br />
enligt <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktiges uppdrag afgifven af<br />
Fullmäktiges sekreterare.<br />
Redan år 1876 eller kort efter det genom kommunalförvaltningens införande<br />
särskilda nya myndigheter för förvaltningen af stadens angelägenheter inrättats,<br />
gjorde Magistraten hos Stadsfullmäktige framställning om annan fördelning af lokalerna<br />
i rådhuset samt om upphyrande af rum för stadens räkning utom detsamma.<br />
Efter det ett för frågans beredning tillsatt utskott afgifvit yttrande i saken,<br />
samt utredning vunnits om möjligheten att i den invid rådhuset belägna gården N:o<br />
22 vid Alexandersgatan upphyra rum för stadens behof, beslöto Stadsfullmäktige vid<br />
sammanträde den 27 Juni nyssnämnda år att de disponibla lokalerna i nämnda gård<br />
skulle för stadens räkning uppbyras, jemte det i afseende å rådhuset den förändring<br />
vidtogs att ett rum i vestra uthusflygeln skulle inredas till arrestrum för första polisvaktkontoret.<br />
Men derjemte gåfvo Stadsfullmäktige förordnande om uppgörande af<br />
ritningar och kostnadsförslag till sådan förändring och påbyggnad af rådhusets östra<br />
sidoflygel, som för auktionskammarens inrymmande derstädes, samt för beredande af<br />
större utrymme för första polisvaktkontoret och nödigt antal fängelserum m. m.,<br />
kunde befinnas behöfligt.<br />
I öfverensstämmelse härmed insände Drätselkammaren under påföljande år<br />
till Stadsfullmäktige planteckningar och approximativa kostnadsförslag till a) förändring<br />
och påbyggnad af rådhusets östra flygel, hvarigenom för en beräknad kostnad<br />
af 90,000 mark skulle, förutom några ekonomirum och bostad för rådhusvaktmästaren,<br />
beredas rum för auktionskammaren genom tvenne våningar samt sex fängelserum<br />
och en bönsal i tredje våningen, äfvensom b) till förändring af nedra botten<br />
i rådhusets vestra flygel i afseende å rum för Drätselkammaren och dess kontor<br />
samt för byggnadskontoret, för en kostnad 8,000 mark, eller sålunda en sammanlagd<br />
kostnad af 98,000 mark. Derjemte insände kammaren alternativa förslag till inredande<br />
af bottenvåningen i gården N:o 22 vid Alexandersgatan till rum för Drätselkammaren<br />
och Drätselkontoret. Emellertid ansåg sig kammaren på dervid anförda<br />
skäl icke kunna till Stadsfullmäktiges antagande förorda något af de uppgjorda förslagen,<br />
hvarvid särskildt mot den föreslagna påbyggnaden af rådhusets östra flygel<br />
anmärktes, att golfytan i den auktionssal, som skulle åstadkommas genom planens<br />
utförande, blott blefve föga större än den nuvarande auktionssalen, äfvensom att<br />
hvarken auktionskammarens lokal eller fängelserummen skulle blifva nöjaktigt rymliga<br />
och lämpliga, med mindre än att den projekterade byggnaden skulle utföras i
2<br />
något större skala, hvarigenom åter kostnaden komme att betydligt öfverstiga det i<br />
kostnadsförslaget upptagna, redan nog höga beloppet.<br />
I anledning häraf föreslog Drätselkammaren blott att lokalerne i gården N:o<br />
22 vid Alexandersgatan, hvilka emellertid blifvit på 5 år från den 1 Juni 1877 för<br />
stadens räkning upphyrda, skulle efter verkstälda oundgängligen nödiga mindre reparationer<br />
upplåtas åt Drätselkammaren och såvidt utrymmet medgåfve, åt de bestyrelser,<br />
som ej hade egna lokaler. Denna Drätselkammarens framställning blef af Stadsfullmäktige<br />
den 29 Maj 1877 i allo godkänd och dermed hade frågan om förändrande<br />
af rådhuset för denna gång förfallit.<br />
Med åberopande af sin föregående framställning i ämnet fäste emellertid<br />
Magistraten i skrifvelse af den 11 Oktober 1879 Stadsfullmäktiges uppmärksamhet<br />
vid behofvet af ökadt utrymme för stadshäktet och första polisvaktkontoret, under<br />
framhållande af att uti nämnda vaktkontor ofta, och isynnerhet under marknadstider,<br />
sådan trängsel vore rådande att vistelsen derstädes måste anses innebära vådor i sanitärt<br />
afseende, samt att utrymmet i stadshäktet vore så strängt taget i anspråk, att<br />
jemväl det rum, som varit afsedt till bönesal, måst användas till förvaring af fångar.<br />
Vid föredragning af denna skrifvelse beslöto Stadsfullmäktige vid sammanträde<br />
den 4 derpåföljande November att utse ett utskott af fem personer, hvilket efter<br />
kommunikation med Drätselkammaren och t. f. Stadsingeniören egde i hela dess<br />
vidd pröfva frågan om lämpligaste anordningen af lokalerna i rådhuset och behofvet<br />
af lokalers utom rådhuset upphyrande samt derå med betänkande till Stadsfullmäktige<br />
inkomma. Jemte det Stadsfullmäktige dervid hos Politieborgmästaren O. Palmgren<br />
anhöllo, att han ville i utskottets arbeten deltaga, utsago Stadsfullmäktige den<br />
18 i samma månad till ledamöter i sagda utskott Herrar F. W. Grönqvist, K. J. Numell,<br />
G. U. Sandberg, Alex. Ärt och A. Boman.<br />
Den 16 December 1879 remitterade Stadsfullmäktige till utskottet en genom<br />
Magistraten från Rådstufvurättens tredje afdelning inkommen skrift, hvari bemälde<br />
afdelning framhöll olämpligheten af den lokal, som då varit densamma anvisad, samt<br />
anhöll att stadsmyndigheterna måtte gå i författning om anskaffande af en annan<br />
ändamålsenligare. Såsom skäl härför anförde afdelningen att de tre rum, afdelningen<br />
disponerade i rådhusets öfversta våning, vore så låga — endast 5 aln 8 tum i<br />
höjd —, att luftutrymmet icke kunde vara tillräckligt för det antal personer, som under<br />
Rättens sammanträden måste uppehålla sig i dem, samt äfven i öfrigt så inskränkta<br />
att de icke lemnade tillfälle till nödig isolering af de häktade, hvarför svåra olägenheter<br />
och äfven oordningar icke kunnat undvikas: hvarjemte anmärktes att det<br />
knappa utrymmet icke heller tilläte anbringandet af nödiga och tillräckligt rymliga<br />
förvaringsrum för den mängd af stulen egendom, som under ransakningstiden måste<br />
stanna i Rättens värj o, samt erforderligt antal skåp och hyllor för afdelningens protokoll<br />
och boksamling.<br />
Nyssnämnda dag beslöto Stadsfullmäktige tillika, vid behandling af utskottsbetänkandet<br />
N:o 21 med anledning af revisionen af stadens räkenskaper för år 1878,
att åt utskottet öfverlemna att taga i öfvervägande, huru Drätselkammaren och Drätselkontoret<br />
kunde erhålla lokaler invid hvarandra.<br />
Slutligen remitterade Stadsfullmäktige den 20 April 1880 till utskottet gaskontrollörens<br />
framställning oin anskaffande af lämplig lokal för gaskontrolleringen.<br />
Då ifrågavarande utskott sedermera gick att söka en ntväg lör tillfredställande<br />
af alla dessa väl grundade behof och önskningar, kom utskottet till det resultat<br />
att den invecklade frågan kunde lösas endast genom en tillbyggnad till rådhuset<br />
jemte delvis förändrad inredning af de nuvarande lokalerna. Och då för en sådan<br />
tillbyggnad erforderligt utrymme kunde beredas genom nedrifning af den smala,<br />
låga och i många afseenden förfallna flygeln vid Katrinegatan, samt enär genom<br />
denna tillbyggnads åstadkommande rum kunde inom rådhuset anordnas för alla stadens<br />
inrättningar, hvarigenom både ökad beqvämlighet i förvaltningen kunde vinnas<br />
och en årlig utgift af omkring 6,000 mark i hyror skulle inbesparas, föreslog utskottet<br />
i ett den 2 November 1880 afgifvet preliminärt yttrande: „att Stadsfullmäktige<br />
ville så tillvida utvidga det åt utskottet gifna uppdrag, att utskottet för tillgodoseende<br />
af ofvan berörda ändamål egde inkomma med ritningar och kostnadsförslag<br />
ej blott till förändrad inredning af en del lokaler i rådhuset, utan och till nödig ny<br />
eller ombyggnad af detsamma, allt till beräknad kostnad af 100,000 mark". För den<br />
händelse detta förslag kunde vinna Stadsfullmäktiges godkännande, föreslog utskottet<br />
ytterligare allt Stadsfullmäktige skulle „åt det utskott, som egde utlåta sig rörande<br />
upptagande af ett nybyggnads- och regleringslån, öfverlemna att vid beräkning af det<br />
erforderliga lånebeloppet observera förslagsvis 100,000 mark för partiel förändring<br />
och ombyggnad af rådhuset".<br />
Dessa framställningar blefvo af Stadsfullmäktige, vid sammanträde den 2 November<br />
1880, i allo godkända; hvarjemte förstärkte Stadsfullmäktige den 5 April<br />
1881, i enlighet med derom afgifvet utskottsförslag, beslöto att för stadens räkning<br />
upptaga ett nybyggnads- och regleringslån af 1,600,000 mark, uti hvilken summa<br />
förenämnda 100,000 mark förslagsvis voro inberäknade.<br />
Sedan frågans lösning på detta sätt blifvit förberedd, framlade utskottet uti<br />
betänkandet N:o 21 för 1881 ett detaljerad förslag i ämnet åtföljdt af planritningar<br />
samt ett hela ny- och ombyggnadsarbetet omfattande kostnadsförslag, belöpande sig<br />
till inalles 104,000 mark.<br />
Enligt detta förslag skulle Drätselkammaren och Drätselkontoret inrymmas i<br />
auktionskammarens nuvarande lokal. Härigenom skulle icke blott dessa inrättningars<br />
lokaler komma att stå i omedelbar förbindelse med hvarandra, utan äfven den ansenliga'<br />
fördel vinnas, att den stora allmänheten för verkställande af sina liqvider<br />
med kontoret icke behöfde såsom härförinnan bege sig upp till rådhusets öfversta<br />
våning, hvarförutom rådhusets vestibul icke komme att, såsom härintilis ofta nog varit<br />
fallet, utgöra ett upplagsrum för gamla möbel och annat auktionsgods, utan kunde<br />
erhålla ett för ett stadshus mera värdigt utseende. I fall derjemte en ingång öppnades<br />
från gårdssidan, kunde densamma anvisas till begagnande af de talrika arbetare,<br />
hvilka särskildt under sommarmånaderna hafva att lyfta sin aflöning å kontoret<br />
3
4<br />
och hvilka DU ofta, i väntan på sin tur, i täta skaror uppehålla sig i trappuppgången,<br />
till men för den öfriga samfärdseln derstädes. — Genom den föreslagna anordningen<br />
skulle tillika Drätselkontoret erhålla en lokal, som vore betydligt större<br />
än den hvaröfver kontoret för närvarande disponerar, en utvidgning, som torde kunna<br />
anses tillfredsställa behofvet för en god tid framåt.<br />
Poliskammaren och första polisvaktkontoret skulle enligt utskottets förslag i<br />
hufvudsak bibehålla sina nuvarande lokaler, blott att de i stället för ett af sina nuvarande<br />
rum, hvilket komme att upptagas för en trappuppgång till de öfre våningarna,<br />
skulle erhålla tre andra. Genom denna tillökning i utrymme skulle bland annat för<br />
Poliskamnoaren tvenne förrum beredas, något som visat sig vara högeligen behöfligt,<br />
särskildt vid polisundersökningarna.<br />
Auktionskammaren komme att inrymmas i nedersta våningen af den projekterade<br />
tillbyggnaden vid Katrinegatan, der den skulle erhålla en i alla afseenden beqväm<br />
lokal. Sålunda blefve sjelfva auktionssalen omkring dubbelt större än den nuvarande<br />
ock genom golfvets anbringande under de öfriga rummens nivå erhölle den<br />
äfven en tillfredsställande höjd. Invid denna sal, till hvilken auktionsförrättame och<br />
allmänheten skulle hafva tillträde genom skilda ingångar, kunde för auktionskassören<br />
beredas ett litet, väl behöfligt kassarum. I stället för det nuvarande högst otillräckliga<br />
upplagsrummet för auktionsföremål kunde anordnas ett mer äu tvenne gånger<br />
större sådant, hvarjemte äfven till förvaringsrum för gods, som af stadsiogdarne på<br />
exekutiv väg tages i förvar, kunde upplåtas en rymlig lägenhet med skild ingång.<br />
För Stadshäktet ville utskottet upplåta plats hufvudsakligeu i den nuvarande<br />
uthusbyggnaden, der genom en enligt utskottets plan verkställd inredning kunde anordnas<br />
sex fångrum, deraf tvenne mörka straffceller, äfvensom nödiga bostäder för<br />
vaktbetjeningen.<br />
Med afseende å de i andra våningen belägna lokalerna för Magistraten, Rådstufvurättens<br />
första och andra afdelning, Stadsfullmäktige samt stadens Arkiv, vore<br />
enligt utskottets tanke några synnerliga förändringar icke nödiga. Det, enligt hvad<br />
erfarenheten visat, otillräckliga förrummet till Magistratens och Stadsfullmäktiges<br />
sessionsrum borde dock erhålla en utvidgning på bekostnad af de tvenne invid belägna<br />
mörka rummen, af hvilka det ena, som härintills varit upplåtet för gaskontrolleringen,<br />
men visat sig olämpligt, skulle helt och hållet försvinna samt det andra något<br />
minskas. Arkivet åter borde utbyta ett mindre rum, hvaröfver det hittills disponerat,<br />
men hvilket nu skulle tagas i anspråk för en ny trappuppgång till tredje våningen,<br />
mot ett annat långt större rum, hvilket genom sin långsträckta form och den<br />
stora väggyta det erbjöde syntes synnerligen ändamålsenligt för arkivets behof.<br />
Uti andra våningen af den omordade tillbyggnaden kunde enligt utskottets<br />
förslag upplåtas fullt tillräckliga lokaler för Inqvarteringsnämnden, Byggnadskontoret,<br />
Fattigvårdsdirektionen och Gaskontrollören, för hvilka alla myndigheter, lokaler<br />
äro upphyrda utom rådhuset för en årlig hyressumma af omkring 6,000 mark.<br />
Rådstufvurättens tredje afdelning, som särskildt ansågs vara i behof af ökadt<br />
Vitrymme, skulle, enligt utskottets förslag, utöfver sina nuvarande rum i tredje vånin-
gen komma att disponera öfver den lokal, som nu begagnas af Drätselkontoret. Genom<br />
borttagande af den mellanvägg, som finnes mellan Drätselkontorets expeditionsoch<br />
förrum samt genom mellantakets höjande med några fot, för hvilket ändamål erforderligt<br />
utrymme förefinnes, kunde med temlig lätthet en tidsenlig och rymlig domstolssal<br />
inrättas, hvari kunde anordnas upphöjda bänkar för åhörare o. s. v. Lokalen<br />
skulle äfven erbjuda tvenne lämpliga lörrum för parterna och erforderligt rekreationsrum<br />
för rättens ledamöter, men framför allt skulle genom den nu föreslagna anordningen<br />
en fullkomlig isolering af de häktade personer, hvilka skola inför domstolen<br />
uppträda, kunna åstadkommas, en fördel som måste anses vara af den största<br />
betydelse, då en olämplig beröring mellan de häktade samt andra personer, äfvensom<br />
de rättegångsfriden störande uppträden, som i den nuvarande trånga lokalen ej<br />
kunnat förebyggas, med temlig visshet här skulle kunna undvikas. De häktade<br />
skulle nemligen kunna till lokalen upphemtas längs en särskild nyinrättad trappa,<br />
som ej komme att begagnas för annat ändamål, samt derefter afbida sitt kallande<br />
inför rätta i ett särskildt förrum, der de med lätthet kunde bevakas. Då denna lokal<br />
sålunda blefve särskildt lämplig för behandling af brottmål, kunde äfven Rådstufvurättens<br />
andra afdelning vid handläggning af sådana mål sättas i tillfälle att begagna<br />
densamma. — Tullkammaren komme enligt utskottets förslag att bibehålla den<br />
lokal i tredje våningen, som då af berörde embetsverk disponerades.<br />
Kostnaden för de af utskottet sålunda föreslagna förändringarna beräknades<br />
komma att uppgå till 104,000 mark, samt således med endast 4,000 mark öfverstiga<br />
det belopp förstärkte Stadsfullmäktige beslutit att härför anslå af det till upptagande<br />
beslutna nybyggnads- och regleringslånet.<br />
Med godkännande af hvad utskottet föreslagit beslöto Stadsfullmäktige den<br />
29 November 1881 att så snart som möjligt i stället för den nuvarande vid Katarine<br />
gatan belägna låga flygeln af rådhuset, som skulle nedrifvas, låta uppföra en nybyggnad<br />
i två våningar i enlighet med utskottets ofvanberörda förslag, samt i öfverensstänimelse<br />
med detsamma förändra inredningen af öfriga lokaler i huset, äfvensom<br />
att för dessa arbetens utförande af nybyggnads- och regleringslånet använda en<br />
summa af 104,000 mark, hvarjemte Stadsfullmäktige anmodade Drätselkammaren att<br />
genom Arkitekten Th. Höijer, som uppgjort eskissritningarna, låta utföra fullständiga<br />
ritningar för ifrågavarande byggnadsföretag samt upplåta detsammas verställande på<br />
entreprenad och derefter med anmälan om det gjorda entreprenadaftalet till Stadsfullmäktige<br />
inkomma.<br />
Vid Stadsfullmäktiges nyssnämnda sammanträde den 29 November 1882 föredrogs<br />
jemväl en från Drätselkammaren inkommen skrifvelse af den 25 i samma<br />
månad, deruti Kammaren såsom sin åsigt framhöll att genom de af utskottet föreslagna<br />
åtgärderne frågan om lokaler för stadens embetsverk icke kunde anses löst<br />
ens för ett årtionde. Då man nemligen toge hänsyn till att invånarenes antal i hufvudstaden<br />
årligen tillväxte med minst ettusen personer samt att såväl tvistemålen,<br />
som isynnerhet brottmålen vid stadens domstolar förökas i ungefär samma proportion<br />
som folkmängden, så voro det i ögonen fallande, att inom icke lång tid trenne sär-<br />
5
6<br />
skilda domstolslokar, d. v. s. en för hvar och en af Rådstufvurättens tre afdelningar<br />
blefve erforderliga och då det torde vara oafvisligeti nödvändigt att vid inrättandet<br />
af dessa domstolslokaler, afseende mer än härtills fästades såväl vid tillgodoseendet<br />
af de rättssökande parternes och åhörarenes beqvämlighet, som vid lokalemes anordnande<br />
i öfrigt på ett tidens fordringar motsvarande sätt, ansåg Drätselkammaren staden<br />
böra vara betänkt på att redan efter några år anskaffa nya domstolslokaler. Då<br />
vidare staden inom få år återfinge den tomt invid vestra kajen, som upptages af ryska<br />
proviantmagasinet samt då sagda tomt upptagande ett helt qvarter uppenbarligen<br />
erbjöde utrymme äfven för andra byggnadsföretag än tullkammare och packhus-,<br />
ansåg Drätselkammaren, att Stadsfullmäktige, förrän några nya lokaler för stadens<br />
embetsverk uppfördes, borde fatta definitivt beslut angående dispositionen af senastnämnda<br />
tomt, enär i händelse beslut fattades om uppförande å senast ifrågavarande<br />
eller å annat ställe af ett nytt packhus, den nuvarande packhuslokalen erbjöde synnerligen<br />
lämpliga lokaler ej mindre för auktionskammaren än för byggnadskontoret.<br />
Utom förestående anmärkningar ansåg sig Drätselkammaren böra framhålla, att den<br />
för drätselkontoret föreslagna lokalen, ehuru till qvadratinnehållet något större än<br />
den nuvarande, dock icke erbjöde den utvidgning i utrymmet, hvaraf kontoret redan<br />
långa tider haft behof, enär den tvärtom innehölle färre fönster än den nuvarande<br />
samt emedan väggytorna i densamma icke vore tillräcklige för de i kontoret erfordorliga<br />
skåp och hyllor, äfvensom isynnerhet derför att plats för de qvinliga biträdena<br />
i kontoret framdeles likasom härintills blefve möjlig endast uti sjelfva uppbördsrummet;<br />
— att några magasiner, förutom auktionskammarens, icke komrae att finnas<br />
i gården, ehuru tvenne sådana ovilkorligen torde erfordras för inrymmande af mangel<br />
och diverse andra förnödenheter för stadshäktets behof, samt för bevarande af<br />
brandredskap, särskildt åtskilliga af stadens ångsprutas tillbehör; — äfvensom att i<br />
händelse, på sätt utskottet föreslagit, samtliga vedlider inreddes och användes för<br />
andra ändamål, det blefve ganska svårt att uti de nog låga källarene bereda tillräckligt<br />
utrymme för det erforderliga ved förrådet.<br />
På grund af ofvan framhållna anmärkning hade Drätselkammaren med biträde<br />
af Stadsingeniören O. Ehrström uppgjort ett motförslag, afseende endast att<br />
tillfredsställa behofvet för en kortare tidrymd, exempelvis fem år; enligt sagda förslag<br />
blefve det nödvändigt att utom sjelfva rådhusbyggnaden upphyra lokaler a) för<br />
auktionskammaren, hvartill någon byggnad i stadens miudre centralt belägna delar<br />
enligt all sannolikhet stode att erhålles för en årlig hyra af högst '2,500 mark, b)<br />
för byggnadskontoret, samt c) för Drätselkammaren, drätselkontorets qvinliga biträden<br />
och gaskontrollören, hvilket sistnämnda behof på ett för såväl Drätselkammaren<br />
som kontoret synnerligen tillfredställande sätt tillgodosåges i händelse den öster om<br />
portgången befintliga delen af bottenvåningen uti det vägg vid vägg med rådhuset<br />
belägna Keferendariesekreterskan Krook då tillhöriga stenhuset N:o 22 vid Alexandersgatan<br />
för ändamålet upphyrdes samt genom en dörr stäldes i kommunikation<br />
med rådhuset. För gaskontrollören kunde det af honom använda rum fortfarande<br />
bibehållas.
I följd häraf föreslog Drätselkammaren:<br />
att Drätselkontorets uppbörds- och kamrerarerum jemte förrum för allmänheten<br />
och kassahvalf inrymdes uti auktionskammarens nuvarande lokal, genom berörda<br />
dörr förenad med Drätselkammarens lokal;<br />
att Poliskammaren och första polisvaktkontoret äfvensom polisens detektiva<br />
afdelning bibehölles uti deras härtills varande lokaler, hvilka dock genom portgångens<br />
och brunnsrummets inredande till boningsrum erhölle något större utvidgning<br />
än utskottet föreslagit samt genom inrättande af en ingångsdörr emot Katrinegatan<br />
vunne uti ändamålsenlighet;<br />
att för polishäktets behof trenne rum inreddes uti uthusbyggnaden ;<br />
att stadshäktets lokal något utvidgades genom att en det af det nuvarande<br />
polishäktet för dess räkning disponerades;<br />
att portgången förflyttades till södra ändan af östra flygelbyggnaden, hvarest<br />
en gammal inkörsport förefunnes;<br />
att invid sagda portgång några luftklosetter inrättades för att mot lämplig<br />
afgift upplåtas till allmänhetens begagnande;<br />
att hela andra väningen äfvensom tullkammarens lokal i tredje våningen bibehölles<br />
oförändrade;<br />
att Rådstufvurättens 3:dje afdelnings sessionssal förstorades genom att väggen<br />
emellan det nuvarande sessionsrummet och det ena väntningsrummet borttoges;<br />
att Drätselkontorets nuvarande förrum genom en mellanvägg fördelades uti<br />
ett väntrum för rådstufvurättens tredje afdelning och ett fångrum; samt<br />
att Drätselkontorets nuvarande uppbörds- och kamrerarerum inreddes till lokaler<br />
för inqvarterings- och fattigvårdsnämnderna.<br />
Enligt stadsingeniörens kostnadsberäkning skulle de af Drätselkammaren sålunda<br />
föreslagna förändringarna uti rådhusbyggnaden medtaga en kostnad af tolftusen<br />
(12,000) mark.<br />
Uti skrifvelse af den 15 September 1882 fann sig Drätselkammaren emeller<br />
tid nödsakad att anmäla om otillräckligheten af det för ombyggnaden af rådhuset beviljade<br />
anslag. Kammaren yttrade härvid:<br />
"Innan Drätselkammaren för Fullmäktige framlägger det förhållande, eller<br />
otillräckligheten af den för ombyggnaden af rådhuset beviljade anslagssumman, som<br />
nödvändiggjort denna hemställan, utbeder sig Kammaren, af förekommen anledning,<br />
att få redogöra för gången hos Kammaren af förevarande ärende. Fullmäktiges ofvanberörda<br />
beslut. i frågan delgaf Magistraten Drätselkammaren i skrifvelse af den<br />
30 Januari innevarande år, hvilken skrifvelse den 17 påföljande Februari tillhandakom<br />
Kammaren. Dagen derpå eller den 18 Februari blef Arkitekten Höijer af Kammarens<br />
ordförande vidtalad att uppgöra de ifrågakomna byggnadsritningarna, hvilket<br />
han jemväl åtog sig. Den 14 påföljande Juli aflemnade Arkitekten Höijer till Kammaren<br />
sagda ritningar jemte kostnadsförslag för arbetet; men emedan Kammaren ansåg<br />
nödigt att låta nämnda förslag undergå detaljgranskning, beslöt Kammaren näst-<br />
7
8<br />
sagde dag att för sådant ändamål öfverlemna detsamma jemte ritningarna till stadsingeniören<br />
och en i slika saker förfaren medlem af Kammaren, Muraremästaren A.<br />
Ärt. Desses skriftliga utlåtande i anledning af granskningen tillhandakom och föredrogs<br />
Kammaren den 25 nästvikne Augusti, hvarvid Kammaren, i enlighet med hvad<br />
i utlåtandet framhållits, fann sig nödsakad att åt Arkitekten Höijer, jemte delgifvande<br />
af de emot hans kostnadsförslag gjorda anmärkningar, vidare uppdraga att uppgöra<br />
kostnadsberäkningar jemväl för erforderliga vedkällare under den nya flygeln af<br />
rådhuset samt för nödiga gas-, vatten- och kloakledningar i byggnaden äfvensom fölen<br />
såsom ändamålsenligare, än den af honom föreslagna, befunnen konstruktion af<br />
golfvet i den blifvande auktionssalen derstädes. Dessa kostnadsberäkningar, med<br />
undantag af sådana för gas-, vatten- och kloakledningarna, fick Kammaren, jemte<br />
bemötande af de vid granskningen gjorda anmärkningarna, derpå i dag af Arkitekten<br />
Höijer emottaga.<br />
Det ofvanberörda af Herr Höijer först uppgjorda kostnadsförslaget för ifrågavarande<br />
tillbyggnad till rådhuset och ombyggnad af en del lokaler derstädes slutar<br />
sig å 122,525 mark, men enligt Stadsingeniören Ehrströms och Muraremästaren<br />
Ärts förändrade uppskattning af några dithörande poster komme denna kostnadssumma<br />
att uppgå till 141,205 mark. Härtill böra ännu läggas de ofvan antydda kostnaderna<br />
för källare under den nya flygeln och för amfiteatraliskt golf i auktionssalen,<br />
belöpande sig enligt Herr Höijers beräkning sammanlagdt till 10,518 mark, samt<br />
för gas-, vatten- och kloakledningar i byggnaden, hvilka sistnämnda kostnader Kammaren<br />
approximativt beräknat till 5,000 å 6,000 mark. Godkännas de af Herrar<br />
Ehrström och Ärt förordade ändringarna af en del poster i Herr Höijers förslag,<br />
såsom man väl försigtigvis torde böra göra, så skulle alltså totalkostnaden för samtliga<br />
å rådhuset tillämnade arbeten komma att uppgå, i rundt tal, till 158,000 mark.<br />
Och emedan Stadsfullmäktige för sagda arbetens utförande anvisat medel till belopp<br />
af endast 100,000 mark, men en summa derutöfver af ända till 58,000 mark sålunda<br />
kan bli för ändamålet af nöden, bör Drätselkammaren nu, jemte anmälan härom,<br />
hos Fullmäktige vördsamt anhålla, att nämnda tillskottsanslag måtte af Fullmäktige<br />
beviljas".<br />
Ungefär samtidigt hembjöd egaren af gården N:o 22 vid Alexandersgatan<br />
densamma staden till inlösen och den 5 September 1882 bemyndigade Stadsfullmäktige<br />
Drätselkammaren att träda i underhandling om inköp för stadens räkning af<br />
nämnda gård, under förutsättning af för staden förmånliga köpevilkor och ärendets<br />
öfverlemnande till Stadsfullmäktiges slutliga pröfning. Uti skrifvelse af de 22 September<br />
anmälte Drätselkammaren att underhandlingarna icke ledt till annat resultat,<br />
än att köparen nedsatt det för nämnda gård fordade priset från 300,000 till 275,000<br />
mark, hvarjemte Drätselkammaren å sin sida till 225,000 mark uppskattade den<br />
köpeskilling, som staden högst kunde för gården erlägga. Med afseende å den<br />
stora nytta staden ansågs kunna hafva af egandet utaf denna invid stadens rådhus<br />
belägna och med en rymlig gårdsplan försedda egendom, beslöto Stadsfullmäktige<br />
den 3 Oktober anmoda Drätselkammnren att meddela egaren till merberörda gård
att Fullmäktige, i händelse priset på densamma nedsattes till 250,000 mark, vore<br />
villige att öfverlemna frågan till förstärkte Stadsfullmäktiges afgörande, men att densamma<br />
i annat fall finge förfalla.<br />
Sedan derefter visshet erhållits att egaren till ifrågavarande gård vore villig<br />
afstå densamma för det af Stadsfullmäktige erbjudna beloppet hafva Fullmäktige,<br />
uti skrifvelse af den 24 Oktober 1882, med anmälan härom samt enär det törhända<br />
kunde befinnas öfverflödigt för staden, i händelse beslut fattades om inköp af ifrågavarande<br />
gård, att det oaktadt företaga en kostsam ombyggnad af rådhuset — hos<br />
Magistraten anhållit om föranstaltande af val utaf förstärkte Stadsfullmäktige för att<br />
afgöra, huruvida gården N:o 22 vid Alexandersgatan borde af staden inlösas och i<br />
sådant fall för ändamålet anvisa nödiga medel samt i sammanhang härmed besluta<br />
huruvida sagde ombyggnad det oaktadt borde komma till utförande och huru de härför<br />
ytterligare erforderliga medlen skola anskaffas.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 4 Oktober 1883.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri 1883.<br />
Alexis Gripenberg 4 .<br />
9
M o. MsfHltoåffip i <strong>Helsingfors</strong>. 1883<br />
Utskottsbetänkande, afgifvet i anledning af gjorda anmärkningar<br />
mot det uppgjorda förslaget till taxor för fasta<br />
försäljningsplatser å stadens torg.<br />
Vid sitt sammanträde den 6 sistlidne mars beslöto Stadsfullmäktige inhemta<br />
Drätselkammarens yttrande angående det i tryckta utskottsbetänkandet<br />
N:o 3 för 1883 af detta utskott framlagda förslaget till taxor för fasta försäljningsplatser<br />
å Salutorget och Yestra kajen. Sedan Kammaren inhemtat Poliskammarens<br />
utlåtande öfver den af utskottet föreslagna fördelningen af försäljningsplatserna,<br />
hvilket åtföljdes af en uppgift öfver antalet af de i <strong>Helsingfors</strong> hemmahörande<br />
personer, som regelbundet idka handel å stadens torg, samt Kammaren<br />
med • detta och sitt eget yttrande *) till Stadsfullmäktige inkommit, beslöto<br />
Stadsfullmäktige den 6 sistvikne juni åter remittera förslaget till utskottet, i och<br />
för bemötande af de mot detsamma gjorda anmärkningarna.<br />
På grund häraf får utskottet afgifva följande.<br />
De erinringar och invändningar, som af Drätselkammaren och Poliskammaren<br />
blifvit gjorda emot utskottets förslag, gälla förnämligast tvänne punkter i<br />
detsamma. De framhålla olägenheterna af en annan uppställning af de olika torgförnödenheterna,<br />
än den hittills af Poliskammaren följda, samt betona att de af<br />
utskottet föreslagna platshyrorna äro alltför dryga och för högt beräknade.<br />
Hvad först sjelfva uppställningen beträffar, är det ganska förklarligt att<br />
Poliskammaren önskar vidblifva sin s. k. enkla uppställning i parallela linier;<br />
den har blifvit antagen och godkänd af stadens polismyndigheter och den är så<br />
till vida enkel, att dess vidmakthållande kräfver mindre möda. Deri torde ock<br />
dess egentliga förtjenst ligga. Men att denna uppställning icke som sig bör tillgodoser<br />
köpares och säljares ömsesidiga intressan, torde af det följande ådagaläggas;<br />
liksom ock att det af utskottet föreslagna uppställningssättet i flera afseenden<br />
är fördelaktigare, än det hittills följda.<br />
Anordningen i räta linier tillåter icke köparen att komma från den ena<br />
torggatan eller linien till den andra, hvilket onekligen måste anses vara en stor<br />
olägenhet och obeqvämlighet, ty torghandeln bör väl vara så ordnad, att man<br />
lätt har tillträde till de olika saluplatserna och kan färdas emellan dem. Grenom<br />
•) Se »Handlingar i frågan om fastställande af taxor för fasta försäljningsplatser å stadens torg».
2<br />
den lineära uppställningen blir ock saluplatsernas värde för resp. innehafvare eller<br />
platsegare mycket olika. Det ligger nämligen i sakens natur att de försäljare,<br />
som lia sina vagnar eller bord förlagda i hvardera ändarne af en torglinie,<br />
skola ha den största och bästa handeln, och att ju längre in på linien man kommer,<br />
desto mindre omsättning och värde erbjuder en der belägen saluplats. Denna<br />
ojemnhet har utskottet velat undanrödja genom sitt förslag, genom hvars antagande<br />
både säljare och köpare sättas i tillfälle att fördela sig på flera ställen<br />
samt saluplatserna blifva i möjligaste måtto jemngoda, medan tillika en lättare<br />
kommunikation mellan de olika platserna beredes.<br />
Utskottets plan företer visserligen trianglar och vinklar, som för mången<br />
kunna tyckas vara ett onödigt upptagande af rum, men de derigenom uppkommande<br />
tomrummen borde i icke ringa grad underlätta snygghet och renlighet i<br />
den yttre torghandeln, emedan korgar och diverse annat som för handeln behöfves<br />
kunna der placeras samt förråd under torgtiden äfven der förvaras.<br />
Hvad åter beträffar svårigheterna att vidmakthålla en så beskaffad torgeller<br />
saluordning som af utskottet föreslagits, så torde de ej vara större än att<br />
de efter någon kortare tids praktik godt kunna öfvervinnas, särskildt ifall förslaget<br />
komme till utförande successivt i mon af vunnen erfarenhet, samt för tillmötesgående<br />
af Poliskammarens uttalade önskan Herr O. Höijers förslag om torgplatsernas<br />
utmärkande för sommartiden genom något olika stenläggning skulle<br />
iakttagas.<br />
I förbigående må här anmärkas att Poliskammaren i sin till Drätselkammaren<br />
afgifna uppgift öfver antalet af de personer, som regelbundet idka månglerihandel<br />
på stadens torg, bl. a. upptager 39 handlande med cigarrer och papyrosser.<br />
Denna siffra är visserligen så till vida öfverensstämmande med verkliga<br />
förhållandet, att den anger antalet af dem som idka slik handel på stadens offentliga<br />
platser och gator, men dessa handla icke alla på torget. Deremot synas försäljare<br />
af böcker, plancher, glasvaror, prenickor, karameller, frukter m. m. alls<br />
icke vara uppräknade i Poliskammarens förteckning.<br />
Emot utskottets förslag har vidare anmärkts att de projekterade taxorna<br />
äro öfverhöfvan höga. Anmärkarne synas dock icke till fullo beaktat den omständigheten,<br />
att dessa taxor gälla stadens mest besökta och bästa saluplats och<br />
att detta pris sannolikt kommer att mångdubblas så snart planen om saluhallars<br />
uppförande förverkligas, utan att sådant dock medför större inkomst för försäljarne.<br />
Då de personer, hvilka t. ex. idka handel i torgvagnar, i hyra för vagnens<br />
förvaringsställe inne på någon af de närbelägna gårdarne betalar icke mycket<br />
mindre än den föreslagna hyran, för saluplatsen på torget utgör, vore det i<br />
sanning egendomligt om platsen der pengarne skola förtjenas eller inkomsten erhållas<br />
värderades lägre än den undangömda knut, der vagnen under natten eller<br />
den improduktiva delen af dygnet står obegagnad och utan att inbringa något<br />
för sin egare. Det torde icke heller vara obekant att för diskar och bord på Narinktorget<br />
erlägges en hyra, i det närmaste motsvarande det belopp utskottet fö-
eslagit för försäljningsplatser å Salutorget och Yestra Kajen, och härvid kunde<br />
ytterligare tagas hänsyn till platsernas olika läge.<br />
Särskildt har det anmärkts att taxorna för de fattiga försäljerskorna äro<br />
betungande och afskräckande. Att man tager hänsyn till en dylik omständighet<br />
är visserligen rätt, men att uppgöra en torgtariff särskildt afpassad för den mer<br />
eller mindre bemedlade torde icke kunna komma i fråga. Här gäller det nämligen<br />
en torgplats som står att hyra, och från någon annan synpunkt kan man icke<br />
gerna utgå. Egnar man emellertid dessa minutförsäljerskor af olika slags färskt<br />
kött, hvilka anmärkningen egentligen torde afse, en närmare uppmärksamhet, så<br />
gestaltar sig prisbestämningen ej så dryg, som den vid ett ytligt betraktande eller<br />
obekantskap med förhållandena vill synas. Dessa personer omsätta dagligen<br />
ett obetydligt rörelsekapital och med en vinst, som de ej under strängt arbete<br />
hela dagen igenom någonsin kunde erhålla på annat sätt. Deras torglif är icke<br />
heller så alldeles torftigt och nödstäldt, som mången kanske tror. Flera af dem<br />
hålla sig en extra beskickning eller ett slags biträde och för hemfärden från torget<br />
begagna sig flera af hyrkusk — hvilka alla dagkostnader sammanlagda torde<br />
stiga till ett belopp, vida vägnar större än den nu föreslagna hyran för den plats,<br />
der de förtjena sitt dagliga bröd. Finnes det således något verkligt skäl att<br />
sänka den för dem af utskottet föreslagna taxan?<br />
Försälj erskorna af surt hembakadt bröd ha äfven framhållits bland dem,<br />
hvilka taxan skulle drabba tryckande och försvårande för deras lifsuppehälle.<br />
Här torde dock knappt behöfva erinras om vidare, än att om dessa i egen lokal<br />
försökte försälja sina tillverkningar, så skulle de icke ens i stadens utkanter<br />
kunna anskaffa sig ett försäljningsställe för sådant pris som det, hvartill utskottet<br />
nu ville upplåta dem platser på stadens förnämsta försäljningsplats, Salutorget.<br />
Att den föreslagna taxan i början möjligen tyckes allt för hög, har sin naturliga<br />
förklaring deri att man härförinnan erlagt ingenting för sin saluplats, och<br />
då man framdeles komme att betala en efter förhållandena afpassad måttlig hyressumma,<br />
förefaller allting för högt och för drygt, som öfverstiger detta billiga<br />
ingenting.<br />
Erinran om lämpligheten deraf att hyrestiden bestämmes från maj och<br />
november finner utskottet befogad och riktig, hvarför densamma rekommenderas<br />
till behörigt afseende.<br />
På grund af allt det anförda får utskottet föreslå:<br />
att Stadsfullmäktige, med godkännande i princip af utskottets<br />
förslag till ordnande af den fasta torghandeln i staden,<br />
ville anmoda Drätselkammaren och Poliskammaren att<br />
skrida till åtgärder för förslagets genomförande i den mon<br />
omständigheterna och den vunna erfarenheten möjliggöra detsamma;<br />
dock med den ändring att debiteringen och uppbörden<br />
af de för platserna bestämda afgifterna verkställes förskottsvis<br />
för hälft år i Maj och November; äfvensom<br />
Ä<br />
3
att Stadsfullmäktige måtte genom Magistraten hos Gruvernören<br />
i länet anhålla om fastställande af en i öfverensstämmelse<br />
med utskottets förslag uppgjord taxa för fasta försäljningsplatser<br />
å stadens Salutorg och Yestra kajen invid<br />
Södra hamnen.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 3 november 1883.<br />
Wilh. Brummer.<br />
Otto Höijer. C. M. Eskolin. G. Tallgren. C. G. Borg.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.<br />
(frånv. vid justeringen.)
M 10. StaftsMtoäffip i <strong>Helsingfors</strong>, 1883.<br />
Utskottsbetänkande med anledning af Berättelsen öfver<br />
verkstäld revision af <strong>Helsingfors</strong> stads räkenskaper för år<br />
1882.<br />
Sedan Magistraten jemte skrifvelse af den 16 sistlidne Juni till Stadsfullmäktige<br />
insändt den vid revisionen af 1882 års stadsräkenskaper tillkomna berättelse<br />
äfvensom Drätselkammarens och särskilde redogörares, i anledning af revisorernes<br />
emot räkenskaperna gjorda anmärkningar, afgifna förklaringar, kvilka handlingar<br />
blifvit särskildt till tryck befordrade, öfverlemnade Stadsfullmäktige den 19 i<br />
samma månad åt undertecknade jemte Hr Th. Wegelius att afgifva utlåtande angående<br />
de åtgärder, hvartill revisionsberättelsen borde föranleda.<br />
På grund häraf hafva undertecknade, då Hr Wegelius genom frånvaro från<br />
staden varit hindrad att i uppdragets fullgörande deltaga, punkt för punkt granskat<br />
revisorernes anmärkningar; och få vi anledning häraf anföra följande.<br />
Revisorerne erinra främst i afseende å tolagsräkenskaperna att trafikafgiften<br />
för allt från Ryssland inkommet malt debiterats efter 8 penni tunna eller såsom för<br />
omalen spanmål, ehuru varan hufvudsakligen utgjorts af maltmjöl, som enligt taxan<br />
drager trafikafgift efter 2 penni per Lisp., hvarför föreslås att de såluuda uppkomna<br />
differenserna, såvidt desamma numera kunna utrönas, uppdebiteras i årets journal.<br />
Denna anmärkning synes oss visserligen så till vida berättigad att krossadt malt bort<br />
vid debiteringen behandlas såsom maltmjöl, men då det, på de af debitor anförda<br />
skäl, ej numera kan komma i fråga att uppställa anspråk på ökad trafikafgift för<br />
den för längesedan importerade och sannolikt konsumerade varan, få vi blott föreslå<br />
att Stadsfullmäktige ville uppmana tolagskontoret att framdeles<br />
vid debiteringen af trafikafgift för malt behandla krossadt malt såsom<br />
maltmjöl.<br />
De i punkterna 2) och 3) af revisorerne gjorda anmärkningar angående<br />
smärre debiteringsfel torde, då, enligt bvad vi förvissat oss om, de deri nämnda<br />
summorna redan blifvit uppdebiterade och inbetalda, ej böra föranleda till någon<br />
åtgärd från Stadsfullmäktiges sida.<br />
Revisorernes förslag att vid inventering af stadskassan samtidigt måtte verkställas<br />
äfven inventering af de i kassan liggande kronomedlen är med hänsyn till<br />
beskaffenheten af det öfver inventeringen den 31 december 1882 förda protokollet<br />
i allo berättigadt, men då, enligt hvad Drätselkammaren upplyser och vi äfven varit<br />
i tillfälle att inhemta, inventeringarna af stadskassan alltid pläga omfatta samt-
2<br />
liga i kassan vid tillfället befintliga medel, ehuru det nämnda protokollet ej tydligt<br />
angifver detta förhållande, få vi hemställa huruvida Stadsfullmäktige ej ville besluta<br />
att i skrifvelse till Magistraten anhålla, det Magistraten ville<br />
öfvervaka att de vid inventering af stadskassan tillkommande protokollen<br />
fullständigt upptaga samtliga i kassan inneliggande medel.<br />
Beträffande de vid 1882 års slut utestående resterna, hvilkas höga belopp<br />
revisorerne ansett böra påkalla uppmärksamhet, kunna vi anföra följande. Af de<br />
den 31 december 1882 utestående resterna, uppgående till $mfi 221,228: 82, hade till<br />
utgången af nyssvikne september månad influtit samtliga rester å bod-, disk- och<br />
andra hyror, å afgifter för begagnande af bord, stånd eller disk vid försäljning å<br />
torg, å mångieri- och biljardafgifter, å chaussé-arrendemedel, å hamn- och vågafgifter,<br />
auktionsprovision, kollekt-medel och legosängsafgifter, hvarjemte de af forna fattigvårdsstyrelsen<br />
debiterade afgifterna afförts samt å öfriga restkonti betydliga inbetalningar<br />
skett. Resterna utgjorde sålunda den 30 september 1883:<br />
å kommunala utskylder . . . . 8mf 87,504: 45.<br />
„ tolagsmedel „ 3,313: 65.<br />
„ arrendemedel 9,656: 66.<br />
„ personela fattigafgifter . . . „ 809: 50.<br />
„ hundskatten 505: 58.<br />
„ vattenkonsumtionsafgifter . . ,, 236: 96.<br />
„ uttaxerade landtdagskostnader . ,, 215: 82.<br />
,, arrende för stadskällarerättigheter ,, 820: —<br />
9mf 103,062: 62.<br />
Hvad särskildt angår de af revisorerne specificerade resterna å kommunala<br />
utskylder, tolagsmedel, arrendemedel och vattenkonsumtionsafgifter, hafva de till allra<br />
största delen influtit eller bero på rättegång, såvida de ej, såsom i några fall, afförts<br />
på grund af att de tillkommit genom misskrifning.<br />
I afseende åter å uppbörden af hyror för bodar och diskar, samt af månglerioch<br />
dylika afgifter, hvilka revisorerne anse böra uppbäras förskottsvis, bör nämnas<br />
att densamma redan länge verkstälts på detta sätt, nämligen för ett qvartal i gången.<br />
För de första qvartalen pläga dessa afgifter också inflyta i behörig tid, men<br />
sedan resp. försäljare kommit i besittning af sina saluplatser, underlåtes betalningen<br />
ofta och exekutiv indrifning af afgiften blir af nöden. Då nu uppdebiteringen sker<br />
vid arrendeårets början, men uppbörden af det fjerde qvartalets afgifter vidtar först<br />
med ingången af december månad, hinner indrifningen af desamma icke alltid verkställas<br />
inom kalenderårets utgång.<br />
Med afseende å det anförda och då nu rester i allmänhet aldrig kunna undvikas<br />
samt vi ej kunnat finna att någon särskild efterlåtenhet skulle stanna drätselverket<br />
till last, torde något tillgörande från Stadsfullmäktiges sida i anledning af<br />
denna anmärkningspunkt ej böra ifrågakomma.
I sjunde punkten framhålla revisorerne önskvärdheten af att en ny tydlig<br />
och fullständig bok öfver stadens fasta egendom med det snaraste skulle upprättas.<br />
Sedan Stadsfullmäktige emellertid den 25 nyssvikne september på Drätselkammarens<br />
förslag beviljat en summa af 1,000 mk för detta ändamål, torde frågan få för denna<br />
gång förfalla.<br />
Revisorernes anmärkningar angående byggnadskontorets tillvägagående vid<br />
uppköp af virke samt i afseende å önskligheten af entreprenadsystemets tillämpande<br />
vid utförandet af stadens ai beten måste vi anse tillfylles förklarade af stadsingeniören,<br />
enär vi likhet med honom anse att ej alla arbeten kunna utgifvas på entreprenad,<br />
särskildt i fall då arbetets omfattning eller sannolika kostnad ej kan på förhand<br />
beräknas. Detta gäller äfven arbetet med omändringen af kajen i södra hamnen,<br />
med hvilken fråga Stadsfullmäktige redan så många gånger varit i tillfälle att<br />
sysselsätta sig, att obehörigheten af revisorernes erinran i denna punkt utan vidare<br />
torde vara klar.<br />
Slutligen få vi föreslå<br />
att Stadsfullmäktige ville bevilja ansvarsfrihet för förvaltningen<br />
af stadens hela drätsel för år 1882.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, den 19 Oktober 1883.<br />
Alfr. Charpentier. Th. Tallqvist,<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri 1883.<br />
3
^1V^ Stadsfnllmälctige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Nytt utskottsbetänkande i frågan om polisens i Hel-<br />
singfors förstärkande.<br />
Vid sammanträdet den 25 sistvikne September föredrogos hos Stadsfullmäktige<br />
nedanstående tyänne skrifvelser:<br />
MAGISTRATEN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 11 Augusti 1883.<br />
M 229. Till Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Uti skrifvelse af den 7 innevarande Augusti har Guvernörsembetet i länet, i<br />
afseende å kännedom och för att Herrar Stadsfullmäktige delgifvas, tillsändt Magistraten<br />
bestyrkt afskrift af Hans Kejserliga Majestäts Nådiga bref den 14 sistvikne Juli,<br />
dessmedelst Guvernören till kännedom och efterrättelse meddelats att, sedan polisen i<br />
<strong>Helsingfors</strong> till följd af de militära vaktpatrullernas i staden indragning befunnits vara<br />
i behof af förstärkning, hvarför kostnaden komme att uppgå till adertontusen etthundratjugu<br />
mark om året, hade Hans Kejserliga Majestät i nåder funnit godt tillåta att<br />
statsverkets bidrag till polisinrättningens i nämnde stad underhåll under tiden från 1<br />
Januari 1883, till samma dag år 1893 må utgå till belopp af åttiosextusen mark om<br />
året eller med sjutusen sjuhundratjugu mark utöfver det för ändamålet härförinnan<br />
nådigst beviljade anslag af sjuttioåttatusen tvåhundra åttio mark om året, emot skyldighet<br />
för staden att erlägga alla derutöfver för polisväsendets behöriga underhållande<br />
under nämnda tid erforderliga kostnader; hvarom Magistraten har äran Herrar Stadsfullmäktige<br />
underrätta.<br />
På Magistratens vägnar:<br />
August Åkerberg.<br />
Frans Ahlström.<br />
f:d.
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 31 Augusti 1883.<br />
J& 270. Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Sedan Generalguvernören i landet under den 28 (16) December 1881 meddelat<br />
Kejserliga Senaten, att manskap af den i <strong>Helsingfors</strong> förlagda ryska militär icke<br />
vidare komme, såsom derförinnan varit fallet, att annat än vid utomordentliga tillfällen<br />
utbeordras polisen till biträde, samt Guvernören i länet med anledning häraf uppgjort<br />
förslag till förstärkande af polisstyrkan i staden, öfver hvilket förslag Stadsfullmäktige<br />
under den 7 Juni 1882 afgifvit underdånigt utlåtande, anhöllo Fullmäktige i<br />
skrifvelse till Guvernören af den 21 derpåföljande November, till infordradt ytterligare<br />
yttrande i ämnet, att den ifrågavarande förstärkningen måtte ske i öfverensstämmelse<br />
med ett af Fullmäktige godkändt tillägg till den för polisinrättningen i <strong>Helsingfors</strong><br />
den 27 Juni 1876 faststälda stat, hvilket tillägg slutade sig å sammanlagdt 18,120<br />
mark, hvarjemte Fullmäktige förklarade staden villig att i erläggandet af denna kostnad<br />
deltaga i samma proportion, som egde rum mellan de från statsverket och staden<br />
enligt samma stat utgående bidragen till polisinrättningen, resp. 78,280 och 45,260<br />
mark, eller med, i rundt tal, 6,525 mark om året. Numera har emellertid Magistraten<br />
i staden, uti skrifvelse af den 11 innevarande Augusti, gifvit Drätselkammaren del<br />
af Hans Kejserliga Majestäts den 18 sistlidne Juli till Guvernören aflåtna nådiga reskript<br />
i ämnet, af innehåll, att sedan polisen i <strong>Helsingfors</strong> till följd af de militära<br />
vaktpatrullernas i staden indragning befunnits vara i behof af förstärkning, hvarför<br />
kostnaden komme att uppgå till 18,120 mark om året, hade Hans Kejserliga Majestät<br />
i nåder funnit godt tillåta, att statsverkets bidrag till polisinrättningens i staden underhåll<br />
under tiden från den 1 Januari 1883 till samma dag år 1893 måtte utgå till<br />
belopp af åttatiosextusen mark om året eller med sjutusen sjuhundratjugu mark utöfver<br />
det härförinnan nådigst beviljade anslag af sjuttioåttatusen tvåhundraåttatio mark<br />
om året, emot skyldighet för staden att erlägga alla derutöfver för polisväsendets behöriga<br />
underhållande undet nämnda tid erforderliga kostnader.<br />
Vidare har Guvernören, jemte skrifvelse af den 20 i denna månad lillsändt<br />
Drätselkammaren en styrkt afskrift af Civil-Expeditionens i Kejserliga Senaten skrifvelse<br />
till Guvernören af den 14 sistlidne Juli, uti hvilken Civil-Expeditionen, sedan<br />
statsverkets bidrag till polisinrättningens i staden underhåll under tiden från den 1<br />
Januari 1883 till samma dag år 1893 i nåder tillåtits utgå med ett till 86,0u0 mark<br />
förhöj dt belopp emot skyldighet för staden att erlägga alla derutöfver för polisväsendets<br />
behöriga underhållande under nämnda tid erforderliga kostnader, anmodade Guvernören<br />
att tillse det de ettusen femhundra mark, som enligt Kejserliga Senatens beslut<br />
af den 10 April 1883 af de för oförutsedda behof till Kejserliga Senatens förfogande<br />
stälda medel förskottsvis fått utbetalas för upprätthållande af ordning och skick
i staden och dess omgifningar, blefve af omförmälda förhöjda anslag till polisinrättningens<br />
underhåll behörigen liqviderade.<br />
Jemte det Drätselkammaren bör om allt detta hos Stadsfullmäktige vördsamt<br />
anmäla, tillåter sig Kammaren framhålla, att i händelse ifrågavarande förstärkning af<br />
stadens polisstyrka, på sätt Guvernören i länet meddelat undertecknad ordförande i<br />
Kammaren, kommer till stånd från den 1 nu instundande September, hvilket intill<br />
årets slut skulle medföra en tillökning i utgifterna för polisvården med 6,040 mark,<br />
så finnas medel disponibla till bestridande af denna tilläggsutgift nnder sagde tid,<br />
enär tillskottet i statsbidraget är bestämdt att utgå ända från årets början, och detta<br />
tillskott, 7,720 mark, förslår till betäckande såväl af nyssnämnda utgift 6,040 mark<br />
som ock af de 1,500 mark, som i ofvanstående måtto i år för polisändamål förskottsvis<br />
utbetalts af statsmedel. Men då förhållandet framdeles deremot blir ett annat, i<br />
ty att statsverket, såsom nämndt, åtagit sig att endast med 7,720 mark om året bidraga<br />
till bestridande af de 18,120 mark, hvarmed årsstaten för polisinrättningen beräknats<br />
komma att ökas, får Kammaren vördsamt anhålla, det Fullmäktige, som den<br />
21 November 1882 iklädt staden förbindelse att gemensamt med statsverket deltaga i<br />
berörda påökning allenast i den proportion, som egde rum emellan de hittillsvarande<br />
bidragen från hvardera hållet till nämnda inrättning eller med i rundt tal 6,525 mark<br />
om året, ville bestämma med hvad belopp staden vid nu inträffadt förhållande är villig<br />
att från och med nästkommande år å sin sida höja polisinrättningens förutvarande<br />
utgiftsstat.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
E. Öhman.<br />
Lars Homén.<br />
Med anledning af dessa skrifter uppdrogo Stadsfullmäktige åt undertecknade,<br />
som tidigare upprepade gånger förberedt detta ärende och deröfver afgifvit yttranden*),<br />
att ånyo upptaga detsamma till behandling samt till Stadsfullmäktige inkomma med<br />
förslag till den åtgärd, som af de inträffade omständigheterna kunde föranledas. Vi<br />
få på grund häraf anföra följande:<br />
Af de tidigare tillkomna och af Stadsfullmäktige till tryck befordrade handlingarna<br />
i frågan framgår, att sedan Herr Guvernören i länet, i anledning af de militära<br />
vaktpatrullernas indragning, väckt fråga om polisens i <strong>Helsingfors</strong> förstärkande, och<br />
Stadsfullmäktige, till svar å en enligt Kejserliga Senatens föreskrift till Fullmäktige<br />
framstäld förfrågan, huruvida och till hvilket belopp staden vore villig att erlägga de<br />
*) Se tr. utsk. bet, n:o 12 och 25 för 1882 samt n:o 4 för 1883.<br />
3
4<br />
för polisens förstärkning nödiga kostnaderna, förklarat sig benägne att i bestridandet<br />
af denna till 18,120 mk om året beräknade kostnad deltaga i samma proportion, som<br />
enligt gällande stat råder mellan de från statsverket och staden utgående anslagen<br />
för polisens upprätthållande, eller med inalles 6,525 mk, hänsköt Kejserliga Senaten,<br />
medels Civilexpeditionens skrifvelse af den 21 januari innevarande år, till Stadsfullmäktiges<br />
utlåtande ett förslag, att staden skulle emot åtnjutande af 86,000 mks årligt<br />
anslag för polisinrättningen, hvarom K. Senaten hade för afsigt att hos Hans Kejs.<br />
Majestät hemställa, tillskjuta alla de öfriga kostnader som kunde erfordras för institutionens<br />
upprätthållande för tiden från den 1 Januari 1883 till samma dag 1893.<br />
Enär Stadsfullmäktige emellertid genom antagandet af detta förslag, som fullkomligt<br />
komme att rubba det bestående förhållandet mellan statsanslaget och det från<br />
kommunen utgående bidraget till polisens upprätthållande, skulle medverka till att<br />
göra den utan stadens hörande tillkomna polisinrättningen till en kommunal institution,<br />
samt staden icke heller på något sätt gifvit anledning till upptagande af frågan<br />
om den tillärnade förstärkningen af polisväsendet, ansågo sig Stadsfullmäktige böra<br />
med vidhållande af sin förut uttalade åsigt af böj a Kejserliga Senatens nyssberörda<br />
förslag.<br />
Emellertid synes det nu af de ofvan in extenso intagna skrifvelserna att Kejserliga<br />
Senaten, — icke allenast utan beaktande af Stadsfullmäktiges afböjande beslut,<br />
utan jemväl i afvikelse från den för staden gynsamma uppfattning af saken som vid<br />
frågans inledande tydligen legat till grund för Senatens ofvanantydda, den 10 Januari<br />
1882 vidtagna åtgärd att affordra Stadsfullmäktige yttrande huruvida och till hvilket<br />
belopp staden vore villig att erlägga de för polisens lörstärkning erforderliga kostnaderna,<br />
äfvensom derutöfver med fullständigt åsidosättande af Stadsfullmäktiges redan<br />
1876, vid då förehafd fråga om polisens förökande, på grand af obehörigheten i<br />
nämnda inrättnings tillkomst, uttalade samt af Hans Kejserliga Majestät vid nämnda<br />
tid, genom godkännande af det utaf Stadsfullmäktige föreslagna förhållandet mellan<br />
statsanslaget och stadens bidrag, såsom det vill synas jemväl erkända åsigt, att polisinrättningen<br />
i denna stad vore att betraktas såsom en statsinstitution, som med erforderliga<br />
statsanslag borde upprätthållas, men till hvilken staden dock med efter omständigheterna<br />
afpassade skäliga belopp borde bidraga, — likväl till Hans Kejserliga<br />
Majestät ingått med en hemställan i saken som får antagas inneburit just det anordnande<br />
af densamma som Stadsfullmäktige kort förut af böj t. Följden häraf har ock<br />
varit att Hans Kejserliga Majestät genom ofvanberörda Nådiga bref af den 11 Augusti<br />
innevarande år, som i bestyrkt afskrift meddelats Magistraten till kännedom och jor<br />
att Stadsfullmäktige delgifvas, meddelat Guvernören i länet till kännedom och efterrättelse<br />
att Hans Kejs. Majestät funnit godt tillåta att statsverkets bidrag till polisinrättningens<br />
underhåll under tiden från den 1 Januari 1883 till samma dag 1893 må<br />
utgå till belopp af 86,000 mk om året eller med 7,720 mk utöfver det för ändamålet<br />
härförinnan Nådigst beviljade anslag, emot skyldighet för staden att erlägga alla derutöfver<br />
för polisväsendets behöriga underhållande under nämnda tid erforderliga kostnader.
Detta nådiga bref lärer väl icke kunna annat än såsom Nådig befallning anses;<br />
och är utskottet af den mening<br />
att Stadsfullmäktige icke annorledes kunna undandraga sig<br />
följderna af densamma, än genom att låta frågan om polisens<br />
förstärkning förfalla.<br />
Skulle Stadsfullmäktige dock anse änberörda förstärkning af polisen vara af<br />
den stora vigt för detta samhälle att med dess åstadkommande icke borde vidare anstå,<br />
till stöd för hvilken uppfattning af saken för öfrigt kunde anföras:<br />
att efter den nu skeende ganska stora förökningen i polispersonalen någon<br />
vidare sådan icke torde behöfva ifrågakomma före den 1 Januari 1893;<br />
att å Stadsfullmäktige ensamme borde anses ankomma pröfningen under tiden,<br />
huruvida och till hvilket belopp något vidare tillskott skulle gifvas, beroende af det<br />
förtroende polisen lyckats vinna genom ådagalagda insigter och nit i tjensten;<br />
att, emedan ytterligare statsanslag för ändamålet från nyssnämnda dag för<br />
staden stälts i utsigt genom det Nådiga brefvet, Stadsfullmäktfge i god tid före 1892<br />
års utgång kunde med anmälan i detta afseende till Kejs. Senaten ingå, samt dervid<br />
möjligen ega hopp om ett större tillmötesgående än som nu kommit staden till del;<br />
så får utskottet föreslå<br />
att Stadsfullmäktige med frångående af sitt den 20 sist.lidne<br />
mars senast fattade beslut i saken, äfvensom med tvunget omfattande<br />
i hufvudsak af styrelsens ifrågavarande förslag i ärendet,<br />
ville besluta att ifrån 1884 års ingång till utgången af år<br />
1892 till förberörda polisförstärkning bevilja sammanlagdt 10,400<br />
mk om året.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 31 oktober 1883.<br />
Wilh. Brummer. M. A. Waenerberg. Yiotor Höckert.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.
ж lss StaftsfnllmäMge i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Utskottsbetänkande i frågan om anskaffande af lokaler<br />
utom Rådhuset för en del af stadens myndigheter.<br />
Sedan Stadsfullmäktige, i anledning af väckt fråga om inköp af gården N:o 22 vid<br />
Alexandersgatan för stadens räkning, hos Magistraten anhållit om föranstaltande af val<br />
utaf Förstärkte Fullmäktige för pröfning af detta förslag, »äfvensom för att besluta huruvida<br />
den tilltänkta ombyggnaden af stadens Rådhus, för hvilka Förstärkte Stadsfullmäktige<br />
härförinnan anslagit 100,000 mark, men hvarå kostnadsförslaget stigit till<br />
158,000 mark, det oaktadt borde utföras samt i sådant fall för ändamålet anvisa nödiga<br />
medel», beslöto de af denna anledning utsedde Förstärkte Stadsfullmäktige vid<br />
sammanträde den 16 nyssvikne Oktober, med afböjande af förslaget om inköp af förenämnda<br />
gård, uppdraga åt undertecknade såsom ett särskildt utskott att införskaffa<br />
utredning derom, huruvida icke för de myndigheter, hvilkas beliof af lämpligare lokaler<br />
vore alsedda att tillgodoses genom ombyggnaden af Rådhuset, fullt lämpliga lokaler<br />
kunde beredas på någon staden tillhörig eller snart tillfallande tomt eller genom upphyrning.<br />
På grund häraf får utskottet anföra följande:<br />
Den partiela ombyggnad af Rådhuset jemte förändrad inredning af en del lokaler<br />
deri, om hvars utförande Stadsfullmäktige, på grund af föregående utskottsberedning<br />
*) samt sedan Förstärkte Stadsfullmäktige för ändamålet anslagit 100,000 mark,<br />
den 29 November 1881 fattade beslut, afsåg förnämligast att, jemte det den möjliggjorde<br />
en i allo erforderlig utvidgning af Poliskammarens lokal äfvensom Drätselkammarens<br />
och Drätselkontorets placerande invid hvarandra, bereda lämpliga lokaler för<br />
Auktionskammaren, Byggnadskontoret, Fattigvårdsstyrelsen, Inqvarteringsnämnden och<br />
Gaskontrollören.<br />
Men sedan den tidpunkt, clå Stadsfullmäktige fattade detta beslut, hvars utförande<br />
i följd af hvarjehanda omständigheter härförinnan icke kommit till stånd, hafva<br />
åtskilliga förhållanden inträdt, hvilka till betydlig del förändrat de förutsättningar,<br />
hvilka lågo till grund för beslutet. Ty utom det att kostnadsberäkningen för det tilltänkta<br />
ombyggnadsföretaget icke obetydligt — i alla fall åtminstone med 40,000 mk —<br />
stegrats utöfver den summa, hvartill arbetskostnaden tidigare uppskattades, har genom<br />
Tullkammarens förflyttande från Rådhuset en lokal derstädes blifvit ledig, i följd hvaraf<br />
antalet af de rum, som ytterligare vore behöfiiga och hvilka man genom tillbyggnaden<br />
velat åstadkomma, ansenligt förminskats.<br />
*) Se tr. utskottsbet. N:o 21 tor 1881 och Berättelsen öfver gången af Radhusombvggnadsfrågan<br />
r. 1883, pag. 2—5.
2<br />
Genom det redan påbörjade uppförandet af nytt proviantmagasin för ryska<br />
militären hafva vidare utsigterna for staden att komma i besittning af det nuvarande<br />
rymliga proviantmagasinet, der enligt tidigare beslut plats komme att beredas för tulloch<br />
packhus, ryckt betydligt närmare sitt förverkligande; och alldenstund afsigten varit<br />
att sedermera begagna det nuvarande packhuset såsom auktionskammare, hvartill det<br />
äfven är synnerligt lämpligt, så har den tid, hvarunder annan lokal för auktionskammaren<br />
nu vore erforderlig, blifvit så förkortad, att behofvet lämpligast kuncle afhjelpas<br />
genom en provisorisk åtgärd, ej genom en tillbyggnad, som i händelse af auktionskammarens<br />
bortflyttande från densamma skulle förlora sitt hufvudsakliga ändamål.<br />
Härtill kommer att frågan 0111 stadshäktets indragande och förenande med länehäktet,<br />
hvilket ärende vid tiden för rådhusombyggnaclsfrågans behandling hos Stadsfullmäktige<br />
icke hunnit öfver de förberedande överläggningarnas ståndpunkt, numera<br />
fortskridit så långt att man in6m o å 4 år kan emotse dess slutliga lösning, livarvicl<br />
ytterligare åtskilliga lägenheter i rådhuset blifva disponibla för andra ändamål,<br />
Med hänsyn till allt detta och då slutligen i betraktande tages att, såsom af<br />
det följande framgår, genom sorgfällig undersökning af det gamla packhuset i hörnet<br />
af Marie- och Alexandersgatorna utrönt blifvit, att detta hus. ehuru för närvarande<br />
något förfallet, är fullkomligt solidt och genom en jemförelsevis ringa restaurering<br />
kunde, såsom här nedan skall närmare ådagaläggas, i dess helhet göras användbart<br />
för stadens behof, samt särskildt vore tjenligt för ett temporärt inrymmande af auktionskammaren,<br />
så torde det böra meclgifvas att, då fråga nu uppstår derom, huruvida<br />
den beslutna ombyggnaden af Rådhuset verkligen bör komma till utförande, synpunkterna<br />
för frågans bedömande i betydlig mon förändrats clerhän, att behöfligheten af<br />
denna ombyggnad framträder långt mindre.<br />
Yicl undersökning af frågan, huruvida de behof, som den ifrågavarande tillbyggnaden<br />
är afsedd att tillfredsställa, lämpligen kunde tillgodoses genom upphyrning af<br />
främmande lokaler, har utskottet funnit betydande svårigheter möta förverkligandet af<br />
detta alternativ. Ty bland de ofvan uppräknade verk, åt hvilka genom den nyssnämnda<br />
ombyggnaden lokaler skulle beredas, är främst att ihogkomma Auktionskammaren,<br />
och de fordringar man måste ställa på en användbar auktionskammarlokal för<br />
<strong>Helsingfors</strong> äro sådana, att densammas åstadkommande i privata hus är, om också icke<br />
fullkomligt omöjligt, dock behäftadt med alldeles för stora kostnader, d. v. s. åtminstone<br />
4 ä 5000 mk om året; hvartill kommer att en sådan lokal antagligen kunde erhållas<br />
blott i en från den allmänna rörelsen atlägseii del af staden jemte det Auktionskammaren<br />
sålunda blefve utsatt för täta flyttningar samt med sitt stundom mycket<br />
värdefulla innehåll vore utsatt för eld fara.<br />
Men deremot har utskottet trott sig linna en antaglig lösning af den uppstälda<br />
frågan i det andra alternativet, d. v. s. anlitandet af andra staden tillhöriga byggnader.<br />
Utskottet har nämligen först tagit i betraktande möjligheten att efter stadshäktets<br />
indragning kunna för Auktionskammarens ändamål begagna cle af häktet nu<br />
upptagna lägenheterna i Rådhuset, samt har äfven låtit tillkallade experter, stadsinge-
nioren O. Ehrström samt arkitekterne K. G. Nyström och C. G. Hiort af Ornäs granska<br />
desamma. Men rummens beskaffenhet har ej manat till fullföljande af en dylik afsigt.<br />
Och då, såsom ofvan nämnts, stadshäktets förenande med länehäktet ej torde kunna<br />
ifrågakomma inom kortare tid än 3 å 4 år, under hvilken tid Auktionskammaren skullebibehålla<br />
sin nuvarande olämpliga lokal, har utskottet med förkastande af denna tanke<br />
gått att på andra håll söka åstadkomma framförallt en lokal för sistnämnda verk eme_<br />
elan regleringen af lokalerna inom Rådhuset för öfriga myndigheter är deraf beroendee<br />
Dervid har utskottet ej kunnat undgå att beakta det förslag, som af Drätselkammaren<br />
framstälts hos Stadsfullmäktige i skrifvelse af den 28 sistlidne September<br />
och hvilket *) går ut på att det äldre tvåvånings stenhuset å packhus-tomten måtte<br />
restaureras till vattentak, fönster och yttre rappning samt dess öfre våning, hvilken en<br />
längre tiel stått i det närmaste obegagnad, inredas till lokal för Auktionskammaren.<br />
Detta hus, hvars rymliga, delvis hvälfda undervåning fortfarande begagnas såsom<br />
packhusmagasin, har under en längre tid varit fullkomligt vanvårdadt, hvarför detsamma<br />
börjat förfalla. Bland annat liade för ett antal år sedan några takluckor under ett<br />
par vintrar lenmats öppna, hvarvid snö och regn inträngde med den påföljd att ett<br />
mindre ras af mellantaket inträffat. Sedan dess har den öfra våningen i allmänhet<br />
betraktats såsom obegagnelig och endast en obetydlig del deraf har varit upplåten<br />
som bostad åt en tullvaktmästare. Då nu huset härjemte har ett osymmetriskt läge å .<br />
tomten och småningom börjat antaga ett högst vanprydande utseende samt hos enhvar<br />
derför en önskan om dess bortskaffande uppstått, är det ganska naturligt att stora be- \<br />
tänkligheter skola resa sig mot planen att renovera detsamma.<br />
Den undersökning af huset, Drätselkammaren genom sakkunnige personer låtit<br />
anställa och hvars resultat framstälts i deras, Kammarens ofvannämnda skrifvelse bifogade<br />
utlåtande **), ger emellertid vid handen att huset från början varit synnerligt väl<br />
uppfördt, hvarför detsamma ännu är solidt och med lätthet kunde göras användbart<br />
för stadens behof för en kostnad, som af stadsingeniören Ehrström och muraremästaren<br />
Ärt uppskattats till 14,000 mark.<br />
Då utskottet, för att fullkomligt förvissa sig om hållbarheten af denna beräkning,<br />
hos arkitekterne K. G. Nyström och C. G. Hiort af Ornäs anhållit att dessa ytterligare<br />
måtte tekniskt undersöka huset och yttra sig om möjligheten af dess iståndsättande,<br />
har utskottet af nämnde fackmän fått emottaga följande skriftliga yttrande:<br />
,.På uppmaning af <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktiges Utskott för beredning af frågan<br />
om anskaffande af lokaler utom Rådhuset hafva undertecknade verkställt undersökning<br />
af det på Packlmstomten i hörnet af Alexanders- och Mariegatorna befintliga två-vånings<br />
stenhuset i och for utredande af huruvida byggnadens öfre våning genom restaurering<br />
vore möjlig att göras användbar såsom auktionskammare och hvilka kostnader<br />
en dylik restaurering, afsedd att iståndsätta huset endast för en kortare tid, skulle med-<br />
*) Se bilaga A.<br />
• *) Se bilaga B<br />
3
4<br />
föra: och få vi med anledning häraf intyga det byggnaden för ofvansagda ändamål kan<br />
göras tillräckligt solid, samt att cless skick i öfrigt är sådant att den genom reparation<br />
låter sig för ifrågavarande ändamål iordningställa. Kostnaden härför har af oss<br />
blifvit beräknad till 12.000 Fmk, af hvilken summa cirka 3,000 Fmk åtgå till husets<br />
yttre upputsning, hvilket arbete i alla fall torde böra utföras i händelse den undre<br />
våningen, såsom hittills varit fallet, framgent skall användas som förvaringsmagasin<br />
för Packhuset, och belöper sig således kostnaden för Auktionskammarens iståndsättande<br />
till Fmk 9,000.<br />
En bro, som af Drätselkammaren blifvit projekterad för lättare kommunikation<br />
mellan Mariegatan och husets öfre våning, kommer att helt och hållet undanskymmas<br />
af det nyprojekterade planket, så att densamma icke kan inverka störande på byggnadens<br />
yttre, sedt ifrån gatan.<br />
<strong>Helsingfors</strong> i November 1883.<br />
G. G. Hiort af Ornäs. Gustaf Nyström \<br />
På grund af dessa utlåtanden har utskottet ansett sig kunna antaga möjligheten<br />
af husets restaurering för en jemförelsevis måttlig kosinad.<br />
Beträffande sedan frågan, huruvida, det kunde ligga, i stadens intresse att nedlägga<br />
penningar på ett provisoriskt iständsjitlande a f del la, hus, för att i detsamma<br />
inrymma Auktionskammaren, torde främst böra erinras, ;i(t sålänge det nuvarande packhuset<br />
användes för sitt ändamål, den delvis hvälfda, undervåningen i det äldre huset<br />
är oundgängligt behöllig såsom packhusmagasin ; hvarför sistnämnda hus i alla händelser<br />
måste (jvarsta på sin plats, intill dess packhuset i nuvarande ryska, proviantmagasinsbyggnaden<br />
kan erhålla en fullt tillräcklig lokal. Men denna, förflyttning af packhuset<br />
kan ej antagas komma att försiggå tidigare än åren 1 «SS7 eller isss, men måhända<br />
än senare, ty ehuru det under uppförande varande nya proviantmagasinet skall<br />
varda färdigt under 1885, kan man ej hoppas att de ryska myndigheierna. skola, befinnas<br />
villiga att omedelbart, innan huset behörigen torkal, dil Mylla sina proviantförråd;<br />
och, sedan detta skett, åtgår ännu någon tid innan packhuset kan inrymmas i det<br />
gamla magasinet.<br />
Då den gamla packhusbyggnaden sålunda ännu under 4 ä 5 år måste få bibehålla<br />
sin plats samt dess öfre våning, såsom af hrr Nyströms och Hiorts här bilagda kostnadsberäkning<br />
*) framgår, för en summa af 12,000 mk kan apteras till lokal för Auktions,<br />
kammaren, hvarvid äfven husets yttre utseende skulle få en tillfredsställande upputsning,<br />
synes detta förslag kunna påräkna uppmärksamhet hos Stadsfullmäktige. Kostnaden<br />
för denna restaurering komme väl, under antagande att huset skulle för ändamålet<br />
användas blott 4 eller 5 år, att motsvara en årshyra af omkring 3,000 ä 2,500 mk,<br />
hvilket ej är så alldeles obetydligt.; men för denna summa kunde man dock aldrig få<br />
*) Se bilaga 0
upphyra en lämplig lägenhet ens af mindre dimensioner. I afseende å denna kostnad<br />
bör ock beaktas ätt, genom Auktionskammarens provisoriska inrymmande i packhusbyggnaden,<br />
under samma tid inbesparas en årlig hyressumma af 1,900 mk, hvilken nu<br />
utbetalas för de lokaler, som äro upphyrda för Byggnadskontoret och Gaskontrollören,<br />
men för hvilka i följd af Auktionskammarens bortflyttande från Rådhuset ram der kunde<br />
upplåtas. Genom realiserandet af detta projekt kunde man deremot erhålla en auktionskammarsal,<br />
som är långt större än den nuvarande och äfven något större än den<br />
uti Rådhustillbyggnaden föreslagna salen, samt godsmagasiner af ungefär samma dimensioner<br />
som de i den nyssnämnda tillbyggnaden föreslagna. Derjemte komme Auktionskammaren<br />
härigenom att med ens förflyttas till den tomt, der den vid sitt framtida<br />
inrymmande i nuvarande packhuset skall placeras.<br />
Det förslag till öfre våningens i gamla packhuset inredande till auktionskammarlokal<br />
som, uppgjordt af Drätselkammaren och ytterligare granskadt af hrr Nyström<br />
och Hiort af Ornäs, på grund af allt det anförda af utskottet framlägges till Stadsfullmäktiges<br />
bepröfvande, innehåller, såsom bilagda eskissritning utvisar, förnämligast<br />
att de tvänne nuvarande rummen mot Alexandersgatan genom mellanväggens borttagande<br />
förenas till en auktionssal, medan rummen åt gården upplåtas for förvarande af<br />
auktionsgods. För att möjliggöra godsets införande till denna öfre våning, hvilket ej<br />
kan ske genom den jemförelsevis smala gångtrappa som leder hit, hafva tvänne alternativ<br />
uppstälts, det ena bestående i inrättandet af en gångbro från Mariegatan, det<br />
andra i anordnandet af en hissapparat. Båda alternativen betinga ungefär samma<br />
total-kostnad; det förra är utan tvifvel beqvämare, men med afseende å det yttre utseendet<br />
kan möjligen det senare föredragas. 1 alla händelser synes det nödigt att med<br />
ett högre plank omgifva byggnaden, särskildt för att bilda en gård, der vissa slags<br />
auktionsvaror vid behof kunde uppläggas.<br />
För den händelse att detta förslag att åstadkomma lokal för Auktionskammaren<br />
kunde vinna Stadsfullmäktiges bifall, återstode ytterligare att bereda lägenheter för<br />
Byggnadskontoret, Gaskontrollören, Inqvarteringsnämnden och Fattigvårdsstyrelsen.<br />
Detta kunde efter utskottels tanke ske genom särskilda anordningar i Rådhuset,<br />
närmare åskådliggjorda å medföljande eskisser, hvilka äfven upptaga de förändringar<br />
i Rådhuset, som oberoende af ombyggnaden borde verkställas, för tillfredsställande<br />
af de der inrymda myndigheternas billiga anspråk på beqvämlighet. Ritningarna åtföljas<br />
af kostnadsförslag, *) uppgående till Fmk 28,000.<br />
Drätselkontoret skulle sålunda, i enlighet med Stadsfullmäktiges beslut af den<br />
29 November 1881, intaga Auktionskammarens nuvarande plats i Rådhuset, hvarigenom<br />
detsamma till allmänhetens beqvämlighet placerades i nedersta våningen samt komme<br />
i besittning af en fullt tillfredsställande lokal med ingång både från Rådhusets stora<br />
trappa och från gårdssidan. För att kontorets biträden skulle kunna erhålla behöfligt<br />
utrymme borde det nuvarande rummet för rådhusdrängen jemte en förstuga omändras<br />
(« Se bilaga D.
6<br />
till ett enda rum för dessa biträden. I stället skulle Byggnadskontoret inflytta i Drätselkontorets<br />
nuvarande lokal, der äfven ett rum kunde upplåtas för Gaskontrollören.<br />
Drätselkontoret komme väl härigenom att flyttas längre bort från Drätselkammaren,<br />
men genom ett talrör kunde dock en tillfyllesgörande kommunikation dem mellan åstadkommas.<br />
För rådhusdrängen kan i vestra gårdsflygelns nedersta våning bostad inrättas.<br />
I samma flygel, i tredje våningen af Rådhuset, ofvanom Stadsfullmäktiges kanslirum<br />
är nu ett rum upplåtet för en vaktqvinna. För att bereda uppgång till detta rum<br />
finnes en särskild trappa som numera ej erfordras för annat ändamål. I fall trappan<br />
borttoges och detta rum genom en inre vindeltrappa förenades med Stadsfullmäktiges<br />
kansli, kunde detsamma af Stadsfullmäktige begagnas såsom utskotts- och arkivrum,<br />
på samma gång Stadsfullmäktiges trånga kanslirum kunde göras dubbelt större samt i<br />
nedersta våningen ytterligare ett rum kunde erhållas till bostad för vaktqvinnan.<br />
Stadshäktet kommer val inom kort att förflyttas, men med afseende å lokalens<br />
närvarande ytterst otillfredsställande skick är en utvidgning äfven deraf önsklig, också<br />
för den tid häktet ännu är i Rådhuset inrymdt. Detta behof kan tillgodoses genom<br />
anlitande af en del ut af det nuvarande polishäktet.<br />
För detta äfvensom för Poliskammaren och Första polisvaktkontoret borde i<br />
stället den tillökning i utrymme åstadkommas, som enligt Drätselkammarens tidigare,<br />
af Poliskammaren tillstyrkta förslag vunnes genom magasinemas samt det nuvarande<br />
porthvalfvets och brunnsrummets inrättande till boningsrum; hvilket åter erfordrar<br />
öppnandet af den andra i sydligaste ändan af tomten belägna porten.<br />
Slutligen borde den utvidgning företagas af förrummet till Stadsfullmäktiges<br />
och första afdelningens af Rådstufvurätten sessionsrum, som enligt Stadsfullmäktiges<br />
förenämnda beslut af den 29 Nov. 1881 skulle åstadkommas genom intagandet af de<br />
invid belägna tvänne mörka rummen.<br />
Efter vidtagandet af förenämnde anordningar komme endast lnqvarleringsnämnden<br />
och Fattigvårdsstyrelsen att sakna särskilda liigenheier. Dessa- tvänne nämnder,<br />
för hvilka särskilda lokaler härintills upphyrts, kunde emellertid enligt utskottets<br />
förmenande komma till rätta derförutan. De kunna nämligen alltid för sina sammanträden<br />
begagna några af lokalerna i Rådhuset, och i händelse åt Fattigvårdsstyrelsens<br />
ordförande och qvartermästaren beviljades ett mindre hyresbidrag, förslagsvis 500 mk<br />
åt hvardera, för anskaffande af ett embetsrum der de dagligen kunde anträffas, så<br />
blefve det säkerligen för kommunen fördelaktigast.<br />
I fall Stadsfullmäktige funne lämpligt besluta till sådana anordningar, som i<br />
det föregående framstälts, kunde samtliga häraf påkallade arbeten utan olägenhet verkställas<br />
innan nästkommande 1 Augusti. Intill den 1 Juni kunde nämligen gamla pack<br />
huset göras färdigt att emottaga Auktionskammaren, hvars lokal under Juni månad<br />
kunde apteras för Drätselkontoret.<br />
Byggnadskontoret åter, för hvilket enligt livad utskottet förvissat sig om, pri -
vata rum kunde upplåtas under Juni och Juli, skulle innan utgången af sistnämnda<br />
månad kunna inflytta i sin nya lokal och innan dess kunde äfven öfriga här uppräknade<br />
arbeten fullbordas.<br />
DRÄTSELKAMMAREN<br />
<strong>Helsingfors</strong> i November 1883.<br />
8. Calamnius.<br />
Alfr. Charpentier. Emii Schybergson.<br />
G. v. Christierson. H. Borenius,<br />
(Frånv. vid justeringen).<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
clen 28 Sept 1883.<br />
..v 294. Till <strong>Helsingfors</strong> Stadsfullmäktige.<br />
Bilaga A.<br />
Med anledning af en utaf Stadsingeniören Ehrström hos Drätselkammaren gjord<br />
anmälan derom att det äldre tvåvånings stenhuset å packhustomten vid Alexandersgatan,<br />
enligt livad han funnit, blifvit uppfördt på sådant sätt och vore så väl bibehållet<br />
att någon drygare kostnad sannolikt icke erfordrades för dess iståndsättande derhän<br />
att det kunde af staden användas för särskilda ändamål, uppdrog Drätselkammaren åt<br />
ett särskildt utskott, bestående af tre ledamöter i Kammaren och Stadsingeniören, att<br />
noggrant undersöka och derefter hos Kammaren yttra sig huruvida och med användande<br />
af hvilken kostnad sagda hus kunde bringas i det skick, att för staden behöfliga<br />
lokaler der kunde inrymmas; och har Kammaren numera fått af utskottet emottaga<br />
härhos bilagda skriftliga utlåtande i ämnet. Deri anföres bland annat: att byggnaden<br />
vore synnerligen väl och solidt uppförd, så att den med lätthet kunde göras i omförmäldt<br />
afseende användbar, att genom byggnadens renovering i enlighet med jemväl<br />
närslutna kostnadsförslag, som slutar sig å 14,000 mark, erhålles i dess öfre våning<br />
en för stadens auktionskammare lämplig lokal, som syntes motsvara behofvet för en<br />
lång tid framåt, och i hvilken auktionssalen blefve vida större än den nuvarande i<br />
rådhuset samt äfven något större än den, som projekterats uti den tillämnade rådhustillbyggnaden<br />
vid Kathrinegatan, jemte clet utrymmet för auktionsgods blefve i det närmaste<br />
detsamma som i nämnda tillbyggnad, men kunde förstoras genom att tvenne<br />
rum, som nu disponerades af en tulluppsyningsman, jemväl toges härför i anspråk;<br />
äfvensom att, då platsen för det äldre packhuset icke kunde förutses blifva under en<br />
7
8<br />
lång tid framåt behöfiig för annat ändamål, samt då byggnadens visserligen missprydande<br />
och osymmetriska läge i förhållande till omgifvande hus och gator dock vore af<br />
mindre betydelse och ej så mycket som nu komme att göra sig gällande om huset<br />
genom renovering erhölle ett snyggt utseende, så förefunnes intet skäl för att låta<br />
detsamma än ytterligare förfalla, utan borde den i förberörda kostnadsförslag för sammanlagdt<br />
3,800 mark upptagna restaurering af byggnaden i anseende till vattentak,<br />
fönster, yttre puts och målning, hvarigenom huset komme att skyddas mot vidare förstöring,<br />
oförtöfvadt företagas., så mycket hellre som kontot för underhåll af stadens<br />
hus i årets budget ännu visade en behållning af 10,ООО mark. Tillika har staclsingeniören<br />
inlemnat en af honom uppgjord planritning öfver den projekterade auktionskammarlokalen<br />
jemte en dertill hörande ritning till en gångbro från Mariegatan till<br />
sagda lokal, hvilka begge ritningar Kammaren nu ock bilägger.<br />
På de skäl, ovanberörda utskottsyttrande innehåller, har Kammaren funnit sig<br />
böra biträda de resultater, hvartill utskottet kommit; och får kammaren således vördsamt<br />
föreslå det Fullmäktige ville<br />
såväl bemyndiga Drätselkammaren att låta utföra alla de i det<br />
hithörande kostnadsförslaget upptagna arbeten å den äldre packhusbyggnaden<br />
i och för byggnadens restaurering till vattentak, fenster och<br />
yttre rappning äfvensoni inredande af dess öfre våning till en lokal<br />
för auktionskammaren jemte inrättande af en gångbro från Mariegatan<br />
till nämnda lokal samt anläggande af el t atla fot högt plank mot<br />
tomten utmed Marie- och Alexandersgatorna: som ock lor omförmälcla<br />
ändamål anslå en summa af 14,000 mark.<br />
På D r ä t s e 1 k a ni m a r e n s v ä g 11 a r :<br />
E. Ohmars.<br />
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
L(Os Hornen,<br />
Bilaga B.<br />
Sedan Drätselkammaren, på förslag af stadsingeniören, gifvit undertecknade i<br />
uppdrag att besigtiga det äldre tvåvåningshuset å packhustomten vid Alexandersgatan,<br />
till utrönande af huruvida nämnde hus kunde för stadens behof af lokaler, särskildt<br />
auktionskammare, iståndsättas hafva undersökningar blifvit verkställda hvilka gifvit vid<br />
handen att huset från början varit synnerligt väl uppfördt. hvarföre detsamma ännu är<br />
solidt och med lätthet kan göras användbart. Enligt här bilagda kostnadsförslag upp-
gjordt af stadsingeniör Ehrström och muraremästaren Ärt framgår närmare hyilka arbeten<br />
som erfordras och stiger kostnaden till 14,000 mark.<br />
Då platsen hvarå detta hus står under en lång ticl framåt icke torde komma<br />
att tagas i anspråk för något annat ändamål eller för något behof som man nu kunde<br />
förutse, och någon nödvändighet att nedrifva detsamma således icke förefinnes, hafva<br />
undertecknade enat sig om att denna byggnad icke vidare borde lemnas att förfalla<br />
såsom under en följd af år varit fallet utan att sådana reparationsarbeten å vattak,<br />
fönster, yttre puts och målning, enligt kostnadsförslaget belöpande sig till 3,800 mark,<br />
hvilka skydda mot vidare förstörelse, oförtöfvadt borde utföras, så mycket hellre som,<br />
enligt upplysning från Byggnadskontoret, å konto »underhåll af stadens hus« ännu finnes<br />
ett öfverskott af 10,000 mark. Undertecknade hafva icke förbisett det missprydande<br />
och osymmetriska läge som huset innehar i förhållande till omgifvande hus och gator,<br />
men då byggnaden i och för sig icke är oproportionerlig och genom renoveringen kan<br />
erhålla ett snyggt utseende hafva vi icke kunnat anse denna omständighet vara af någon<br />
praktisk betydelse och ingalunda hafva ett sådant inflytande att huset för den skull<br />
borde nedrifvas. Beträffande den genom renoveringen vunna lokalens användning till<br />
auktionskam nuire, synes oss densamma kunna motsvara behofvet för en lång tid framåt,<br />
om den också icke erbjuder den beqvämlighet som en för ändamålet härtill uppförd<br />
lokal. Den auktionssal som här kan åstadkommas är vida större än defi nu begagnade<br />
salen uti Rådhuset och är äfven något större än den uti tillbyggnad vid Katrinegatan<br />
nyprojekterade lokalen; utrymmet för auktionsgods blefve i det närmaste detsamma<br />
som i rådhustillbyggnaden men kan utvidgas genom att de af en tulluppsyningsman<br />
nu disponerade tvenne rummen tagas i anspråk, hvarigenom äfven vinnes att<br />
olika slag af auktionsgods kan förvaras i skilda lokaler med livar sin utgång. På<br />
grund af ofvanstående få vi lios Drätselkammaren föreslå:<br />
att det äldre stenhuset i två våningar å packhustomten oförtöfvadt restaureras<br />
till vattak, fönster och yttre rappning,<br />
att förslag hos Stadsfullmäktige göres att här inrymma auktionskammaren samt<br />
att, sedan om lokalens disposition blifvit beslutet, de uti bilagda kostnadsförslag<br />
upptagna öfriga arbeten utföras med de mindre modifikationer som kunna anses<br />
nödiga för den händelse att äfven tulluppsyningsmannens lokal skall tagas i anspråk<br />
eller lokalen för annat ändamål blefve disponerad.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 20 September 1883,<br />
Ho E, Gummerus, Otto Ehrström, Alex. Ärt.<br />
9
lö<br />
Bilaga C.<br />
Kostnadsförslag för inredande af det på Paekhustomten befintliga tvåvåningsstenhusets<br />
öfre våning till Auktionskammare för <strong>Helsingfors</strong> stad, afsedd att<br />
användas endast en kortare tid.<br />
4000 st. Murtegel ined inmurning till diverse murar,<br />
brandbotten, skorstenar etc<br />
11 löp. fm nr B är bj el k 10" X 10" med hyfling och<br />
uppsättning<br />
3 löp. fmnr 12" X 12" Pelare med d:o d:o . . .<br />
3 qv. fmnr Bjelklag, trossbotten och golf kompl. .<br />
83 „ „ Mel lan tak<br />
36 „ „ Grolf att omlägga ocli fernissa . .<br />
3,3 „ „ Mellanvägg af timmer med pertning<br />
och puts<br />
10 st. Fönsterkarmar att reparera . . . . . .<br />
10 satser Yttre fönsterbågar kompl<br />
3 ,, Inre d:o d:o<br />
6 st. Inre bågar till vindfönster<br />
Ingångsdörrar<br />
Deuxbattansdörrar med lås och beslag men<br />
utan karmar<br />
1 „ d:o att upphugga och insätta i gammalt dörrhål<br />
1 „ Enkel dörr med karm att d;o<br />
1 „ Enkel d:o med d:o och inpassning .<br />
1 „ Fönster med karm<br />
2 ,, Plåtklädda ugnar med rökgångar och nya<br />
skorstenar<br />
3 ,, Plåtklädda ugnar<br />
Rifning af två murar, en skorsten, golf m. in. .<br />
Renovering af trappuppgången<br />
23 qv. fmnr Inre puts på stenmur<br />
34 takputs<br />
226 löp. fot Inre taklist att draga<br />
2400 qv. aln Inre väggar och tak att vattrifva och<br />
måla med slamfärg<br />
200 „ Inre<br />
olja<br />
väggyta att till brösthöjd måla i<br />
2280 „ „ Yttre vägg att måla med slamfärg . .<br />
6 st. Dubbeldörrar att måla<br />
14 ,, Fönsterkarmar och bågar att måla . . . .<br />
240 qv. fmnr Yttre rappning att renovera med delvis<br />
ommurning af vittrad mur .<br />
145 „ „ Yttre vat-tak att d:o . . . . . .<br />
4 st. Stuprör med knän och trattar<br />
150 löp. fot Hängränna<br />
120: -<br />
6: -<br />
9: -<br />
26: -<br />
24: -<br />
16:<br />
15:<br />
22:<br />
22:<br />
12:<br />
100:<br />
50:<br />
300:<br />
120:<br />
12:<br />
12:<br />
5:<br />
4:<br />
20:<br />
50<br />
60<br />
20<br />
35<br />
10<br />
50<br />
480.<br />
66<br />
27<br />
78 .<br />
1992<br />
288.<br />
52<br />
150<br />
220<br />
66<br />
72<br />
200<br />
150.<br />
80<br />
25<br />
85<br />
45<br />
35-<br />
f>00<br />
360<br />
200<br />
280<br />
69<br />
153<br />
135<br />
480-<br />
70 -<br />
228<br />
72.<br />
168-<br />
60<br />
1200.<br />
580.<br />
80.<br />
75|-<br />
9mf ya.
11<br />
9mf p.<br />
300 löp. fot Listbleek 30 90 —<br />
30 st. Fönsterbleck 2: : 50 75 — • 8947 40<br />
58 löp. fmnr 7" X 8" Bjelk och Spiror till stolpar<br />
och vasar m. m. för bron emellan Mariegatan<br />
och ingångsdörren i öfre våningen . . . . 3<br />
— 174 —<br />
18 qv. fmnr Brolock till d:o 12 _ 216 —<br />
12 löp. ,, Ledstång till d:o 6 — 72 —<br />
210 löp. fot Plank 8 fot högt längs Alexanders- och<br />
Mariegatorna 5: : — 1050 — 1512<br />
Stöttning af bjelklaget mellan lista och 2:dra<br />
våningen, ventilationstrumma för auktionssalen<br />
m. fl. arbeten, samt diverse 1540 60<br />
S u m m<br />
ia Smf 12000 —<br />
<strong>Helsingfors</strong> i November 1883.<br />
C. G. Hiort af Ornäs. Gustaf Nyström.<br />
K.ostnadsförslag för Rådhusets omändring.<br />
I:sta våningen.<br />
Magasinet.<br />
Bilaga D.<br />
Vhif 7*<br />
1^4 kub.famnar grundgräfning (med transport) ä . 6: — 7 50<br />
1 „ „ gråsten med läggning till grundmur å 50: — 50 —<br />
3,800 st. tegel att inmura till slät vägg med kalk, murbruksberedning,<br />
handtlangning etc., kompl. å . 120: — 456 —<br />
1 st. beklädd ingångsdörr till magasinet 5" X 7" inpass<br />
ni n g i ny mur å 75- - 75 —<br />
1 st. beklädd ingångsdörr till vedlidret 5" X 7" med<br />
inpassning i ny mur å 75: — 75 — 663 50<br />
Polis- och qvinnohäktet.<br />
7 kub.famnar grundgräfning (med transport) å . . . 6: — 42 —<br />
7 „ „ gråstensläggning med material ä . 50: — 350 —<br />
18,000 st. tegel att inmura till släta murar kompl. med<br />
kalk, sand, murbruksberedning och handtlangning<br />
120: — 2,160 -
12<br />
22 löp. aln yttre trappsteg af granit med läggning<br />
m. m. å 10: : — 220 —<br />
110 q v. famnar inre tnuryta att putsa ä . 3: : — 330 —<br />
3 • — 105 —<br />
110 ,, inre ( slam färgs mål ning) ä 1: : 50 165 —<br />
80 ,, yttre (kalkfärgsmålning) å . . . 1: : — 80 —<br />
22 löp. famnar inre taklist i drängens och v akt q v innan<br />
s rum, enkel å . . . . 9.-• — 44 —<br />
6 st. rappade tegelugnar med skorsten, kompl. å 200: : — 1,200 —<br />
2 st. ugnar med häll och skorsten, kompl. med tegel<br />
^•00- 400 —<br />
7 st. fönsterkarmar 4" X med dubbla bågar, insättning<br />
kompl. ined glas och målning ä 90: : - 630 —<br />
5 st. galler ä : — 625 —<br />
4 st. fönsterkarmar 3" X 7" med dubbla, bågar, insättning<br />
kompl. med glas och målning å 60: : — 240 —<br />
1 st. aaller å 100-• — 100 —<br />
3 st. yttre beklädda dörrar 3 1 /2 // X 7 1 /2 // med hisätt-<br />
75: : — 225 —<br />
10 st. inre d:o d:o 3 /y X 7" med d:o d:o å . . . . 100: — 1,000 —<br />
56 qv.famnar golfbjelklag med vasar, trossbotten, fylning,<br />
golfplank, skalningar, komj)l. med insätning<br />
(i gammal mur) ä 30: — 1,680 —<br />
56 (jv.fa.mnai' t a .k l>je! k lag med iinderpanel, fyllning.<br />
skalning, pert och putsning samt brandbotten,<br />
men med gamla, vasar a, . . . . . . . . . 14: — 784 —<br />
Rifnino; af en trappa i tre våningar . 100 __<br />
1,320 qv.fot tapetsering med enkla tapeter ä. __ 4 52 80<br />
1 st. dörr till bönsalen (dubbel) ined inpassni ng ä . 120: — 1 20<br />
Flyttning af en trappa . , „ . . . „ . , . . I 00 10,752 80<br />
Kamrerarebiträdens rum.<br />
Rilning af en vägg . . . . . . . . . . . . . 10 —<br />
Ig en mur ning af en dörr ined 400 st. tegel, komplett m ,cd material<br />
. . . . . . . . . . . . . . . . 75 —<br />
Igenmurning af en dörr med 500 st. tegel, komplett m cd material<br />
75 .—<br />
1 st. 3" X 7" dörr kompl. med målning och beslag och ill j); assniiiL'<br />
i gammal mur med ritning 75 —<br />
V j x
7 qv.famnar limfärgsmålning i tak med vattrifning ä .<br />
8 1<br />
2: 25<br />
/2 inre väggputs å<br />
Kassaruin.<br />
3: -<br />
Rifning af två gamla murar<br />
2 1 /2 kub.famnar grundgräfning med transport h . .<br />
2 1 /4 ,, „ grundmur, material och arbete å .<br />
12,000 st. tegel med inmurning till murar och hvalf<br />
6:<br />
50:<br />
komplett . 125:<br />
40 qv.famnar inre puts på tegel väggar och hvalf å 3:<br />
96 qv.fot läggning af mettlacher<br />
kassan å<br />
plansten till golf<br />
1 50<br />
i st. jerndörr till kassarummet med insättning . . 500<br />
1 st. closett med rör, kompl. . . . . . . . . 80<br />
] st. elosettdörr med inpassning i nv mur, målad . 40<br />
8 qv.famnar rifning af gammalt golf med bjelklag å 1<br />
47s inläggning af nytt golf med bjelklag å<br />
40 qv.aln målning af golf ä<br />
28<br />
50<br />
60 löp. aln fotlist med fastsättning och målning å .<br />
60 ,, ,, inre taklist med material ä . . . .<br />
35<br />
n 0<br />
30 qv.aln limfärgsmålning i tak ä<br />
25<br />
265 „ målning af väggar och hvalf i kassa och<br />
closett å<br />
25<br />
650 qv.fot tapetsering af väggarna i gången .<br />
5<br />
Drätselkontoret.<br />
st. 3" X 7" dörr ined rifning och inpassning i gammal<br />
mur, kompl<br />
1 st. 3" X 7" dörr med inpassning i cloisonvägg, kompl.<br />
75:<br />
beslag och målning<br />
12 qv.famnar omläggning af gammalt golf, kompl, med<br />
55:<br />
målning å 10:<br />
110 qv.aln målning af inre tak å — 25<br />
1,170 qv.fot tapetsering å — 6<br />
2 st. fönster att måla å 6<br />
6 1 /2 qv.famnar cloisonvägg att uppställa ä . . . . 20<br />
6y2 löp. famnar inre taklist på cloisonvägg å . . . 4<br />
Kassörens rum.<br />
14 qv.famnar golf att omlägga och måla 10: -<br />
1 st. 3" X 7"dörr med rifning och inpassning i gammal<br />
mur 75: -<br />
260 qv.fot tapetsering ä — 6<br />
128 qv.aln målning af inre tak å — 25<br />
2 st. fönster att måla å 5:<br />
1 st. jernbeslagen lucka med rifning och insättning i<br />
gammal mur 40:<br />
1 st. d;o d:o med insättning i gammal dörr . . . 30:<br />
638 75<br />
2,864 75<br />
515 70<br />
337 60
14<br />
Rum för allmänheten.<br />
Rifning af en kakelugn . . . . . . . . . 10 — 10<br />
1 st. ny kakelugn kompl. med skorsten , 300 — 300 —<br />
Rifning af 270 kub.fot mur med si agn i ug af nytt hvalf 300 300<br />
13 qv.famnar puts på mur å . . . . . . . . 3 — 39 —<br />
1 st. yttre dörr med karminpassning i gammal mur.<br />
i kompl. med målning och beslag . . . . . . 120:<br />
i<br />
— 120 —<br />
3 q v.famnar eloisonvägg k . . . . . . . . . 20: _<br />
1 st. 3V2 X 7<br />
60 —<br />
1 /2 fots dörr med inpassning i föregående<br />
vägg . . . . . . . . . ^ ^ . . . . 55 — 55 -<br />
' 16 qv.famnar golf att omlägga med målning ä . 8 — 128 : —<br />
16 ,, mål ni no; af inre tak k . 9 25 36 1 —<br />
! 1,200 q v. fot tapetsering ä . . . . . . . . . . — 6 72 ; —<br />
; 8 löp. aln yttre trappsteg af granit med läggning .<br />
!<br />
6 q v.aln trapplan med d:o<br />
,)<br />
. > 300: — 300 1 _<br />
: Förändring af en gammal källartrappa . . '. . , .) 1<br />
2 st. fönster att måla k . . . . . . . . . . • — 12 _<br />
I 2 „ dörrar att d:o å . . . . . K- • — 16 —<br />
2 ,, jernledstänger att löstaga och fästa framför luc-<br />
korna ä . . . . . . . . . . . . . . . 10' • . — 20<br />
j l l /2 löpande famn inre taklist å . . . . . . . : — 4 50 1,472 50<br />
Rum för polismästaren.<br />
1 si, 4" X dörr med rifning ocli inpassning i gammal<br />
mur, kompl. med putsning, målning etc. . 120 : — 120 —<br />
8 1 /2 qv.famna,r eloisonv äo- ä . . . . . . . . 90 : — 170 —<br />
1 st. 3" X 7" dörr med inpassning i föregående vägg 5:v ' — 55 —<br />
1 st. jernkamin med rör . I f H) : -- 120 —-<br />
884 qv.aln tapetsering å . . . . . .<br />
! 22 löp. aln inre taklist med målning ä<br />
.<br />
.<br />
. . . (i<br />
!<br />
53 0]<br />
r.r,<br />
I 22 „ „ inre fotlist med eko ä , ... i 70 591 74<br />
Poliskammaren,<br />
2 1 l2 kub,famnar grundgräfnino; ä . . . . . . . . 15 —<br />
! 2 ,, „ grundmur, material och arbete ä , .')0 ; 100 —<br />
8,000 st» tegel med inmurning, kompl. . . . . . . 120 : - 960 —<br />
5 qv,famnar eloisonvägg med putsning på båda sidor å 20 ; 100 —<br />
3 225 —<br />
20 nytt golf med vasar, fyllning etc, i gam-<br />
: mal mur å . . . . . . . . . . . . . 9.8 : 560 —<br />
i 9 qv.famnar golf att omlägga och höja med nya skäl<br />
ningar ä 19, 108 _<br />
1 st. dörrskåp att uppställa med dörr och 2:ne fönster 175 ; — 175 .—<br />
1 st. ingångsdörr från gatan med fönster på sidorna,<br />
12" bred . . . . . . . . . . . . . . 400 400 „<br />
12 löp. aln yttre trappsteg att lägga å 10: — 120 {<br />
j
3 st. 3,3" x dörrar med rifning och inpassning i<br />
75: — 225 •<br />
1 st. d:o d:o med inpassning i cloisonvägg . . . . 55: — 55 •<br />
4 st. nya plåtkakelugnar å 125, hvaraf 2 med nya rör<br />
öfver taket å 300: — 850 •<br />
1 st. 4" X fönster kompl. med rifning och inpassning<br />
i gammal mur 120: — 120<br />
1 st. 4" X 8" fönster kompl. med inpassning i ny mur 90: — 90 •<br />
Rifning af en kakelugn 10: — 10<br />
3,000 qv.fot tapetsering å — 5 150 —<br />
23 qv.famnar målning af takhvalf å 2: 25 51 75<br />
1,560 ,, om tapetsering af gamla poliskammaren å — 5 78 —<br />
4 st. fönster att ommåla i gamla poliskammaren ä. 6. — 24 —<br />
3 st. dörrar att ommåla i d:o d:o å. . 8: — 24 —<br />
30 löp. famnar inre fotlist med målning och fastsätt<br />
— 35 10 50 4,451 25<br />
Inkörsporten.<br />
5,500 st. tegel till mur och hvalf, kompl. med inmur- 19,0 — 660<br />
1 50 90 —<br />
3 — 54 —<br />
—<br />
— 25 62 50<br />
14 ,, sockel med uppsättning å 13: : — 182 —<br />
2 kub.lamnar gråstensgrund med gräfning o. läggning å 56: : — 112 — 1,460 50<br />
ILdra våningen.<br />
Stadsfullmäktiges kansli.<br />
Rifning af 2 st. gamla murar .. . . 30 — 30 —<br />
500 — 500 —<br />
15 qv.famnar nytt bjelklag med golf, kompl. å . . .<br />
110 qv.aln golf att måla å — 40 44<br />
15 qv.famnar nytt bjelklag med golf, kompl. å . . . 28 — 420 —<br />
Rum för allmänheten.<br />
3 : —<br />
— 5 56 —<br />
Rifning af 1 st. cloisonvägg 10 • _ 10<br />
12<br />
40<br />
— 35 1 40 1,063 40<br />
1,350 qv.fot tapetsering å . .<br />
— 5 67 50 i<br />
6 löp. famnar taklist att draga å = . 3 : — 18<br />
20 : — 80 —<br />
1 st. closettdörr i föregående vägg<br />
1 st. closett<br />
. . . . . . . 40 : —<br />
80 : —<br />
40<br />
80<br />
1 st. 2" X 8" fönster kompl. med insättning i gammal<br />
mur . . . . . . a , 0 , . . . . . . 120: —
16<br />
400 qv.fot tapetsering å 1 16<br />
\ X L löp. famn inre taklist ä . . 2: • — 3 —<br />
Delvis rifning af en mur med ny puts och tapetsering i closettrummet<br />
40 — 474 50<br />
IILdje våningen.<br />
Stadsfullmäktiges arkiv.<br />
Rifning af en gammal kakelugn 10 — 10 —<br />
300 — 300<br />
6 qv.famnar nytt bjelklag med brandbotten å . . 26 __ 156 —<br />
60 qv.aln målning af golf å — 40 24 —<br />
60 „ d:o af tak ä — 35 21 —<br />
1,120 qv.fot tapetsering å 5 56 —<br />
6 löp. famnar inre taklist ä 2' : — 12 —<br />
6 n „ inre fotlist å 35 2 10 581<br />
Byggnadskontoret.<br />
14 qv.famnar cloisonvägg med putsning ä . . . . 20: : — 280 —-<br />
490 qv.fot tapetsering ä 5 24 50<br />
12 löp. famnar inre taklist å . . 3: • — 36 —<br />
12 ,, ,, inre follist ä . — 35 4 20<br />
1 et. enkel dörr med inpassning i ny cloisonvägg . . 55<br />
— 55 —<br />
1 „ „ dörr med inpassning i gammal mur . . . 75 — 75<br />
300 600 —<br />
186 qv.aln målning af gaskontrollörens rum ä . . . - 50 93 —<br />
2 st. luckor för fönstren i gaskontrollörens rum ä .<br />
l st. closett .<br />
.<br />
.<br />
10 : —<br />
80: : —<br />
80<br />
SO 1,327 70<br />
Summa. ffinf — 27,1 65 79<br />
Diverse oförutsedda utgifter — 834 21<br />
Summa, [Tmf 1 - 28,000 —<br />
<strong>Helsingfors</strong> i November 1883.<br />
C. G. Hiort af Oraäs, Gustaf Nyström.<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri 1883.<br />
— .
10 5 0 10<br />
-ч— - 4-<br />
-20<br />
h -<br />
40 50 60 70 fot.<br />
а<br />
•H<br />
><br />
LO<br />
•H<br />
t" 1<br />
Г*<br />
"Tl<br />
0 :<br />
ö<br />
ö<br />
№<br />
O<br />
S<br />
O<br />
J-H<br />
o<br />
t-*<br />
w<br />
!X><br />
ö<br />
И<br />
oo<br />
w
\<br />
stråtens<br />
I K<br />
Magi- )<br />
kansli.<br />
H I I I i I I I I I •<br />
10 5 o<br />
M a g i s tra te ns<br />
sessionss al.<br />
PLAN AF II VÅNINGEN.<br />
= 0 — = a i<br />
StadsfiiUm.<br />
kansli.<br />
Il c m<br />
Stads-<br />
ej fullmäktiges<br />
sessions-<br />
sal.<br />
Rum f o r<br />
allmänheten.<br />
Räds t.- rätte?is<br />
I afdehiing.<br />
m m<br />
F. Liewendiil'.* trycken 1 ' <strong>Helsingfors</strong>.<br />
10 20 ~30 40 50 60 70 fot.<br />
O<br />
LO<br />
Ti<br />
0 :<br />
PO<br />
SS<br />
ö<br />
&<br />
SÖ<br />
w<br />
ö<br />
SS<br />
2<br />
o<br />
><br />
TI<br />
t- 1<br />
o<br />
t— 1<br />
w &<br />
SS ><br />
£<br />
ö<br />
w<br />
c :<br />
co<br />
3
Stadens<br />
S E B<br />
Magistratens<br />
arkiv<br />
mar ens \kansli\<br />
10 ' "i "' '0<br />
Stad sf ui lm.<br />
arkiv.<br />
Rum f ör<br />
allmänheten Råd st.-rättens III af del.<br />
'-\-ZZZ3~<br />
JEE<br />
F. Liewendiil\s tryckeri, <strong>Helsingfors</strong>.<br />
4-<br />
.70. so 40 50 60 70 fot.<br />
c=3<br />
•H<br />
GO<br />
t— 1<br />
TJ<br />
O:<br />
ö<br />
><br />
ö<br />
3<br />
w<br />
o<br />
s<br />
t- 1<br />
o<br />
><br />
w<br />
tö<br />
><br />
tö<br />
ö<br />
co<br />
w<br />
•H
10 5 0 10. 20 SO 40 50 .. 60 fot,<br />
= v j i i .. i _J<br />
INREDNING<br />
af/<br />
AUKTIONSKAMMAR E<br />
Vati<br />
GAMLA TULLKAMMAMEB YGGKADEN A FACKHUSGAR&EN.<br />
SITUATIONSPLAN<br />
MARIE<br />
z<br />
<<br />
h-<br />
<<br />
O<br />
CO<br />
DC<br />
UJ<br />
Q<br />
z<br />
<<br />
X<br />
UJ<br />
-I<br />
<<br />
G A T A N<br />
0 .50. _100 .150 . 200. 250 fot<br />
I 1 i<br />
Nuvarande golf yta fot 748<br />
Aukt. kammare Förrådsrum.<br />
Nyprojekterad » ' »»" i Rådhuset.. 966 1285<br />
ndst&ende förslag...,, „ 1123 1240:<br />
F. Liewendars tryckeri, <strong>Helsingfors</strong>.
StaflsfullmåMige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Utskottsbetänkande angående <strong>Helsingfors</strong> stads utskänk-<br />
nings-aktiebolags ansökan om utskänknings- oeh utminute-<br />
ringsrätt.<br />
Vid sitt sammanträde den 9 sistvikne Oktober uppdrogo Stadsfullmäktige åt<br />
undertecknade*) såsom ett särskildt utskott att afgifva utlåtande angående följande till<br />
Magistraten ingifna ansökan, hvaröfver Magistraten medels skrifvelse af den 17 sistlidne<br />
September infordrat Stadsfullmäktiges yttrande:<br />
„Till Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Styrelsen för <strong>Helsingfors</strong> Utskänkningsaktiebolag får härmed ödmjukast anhålla,<br />
att samma rätt till utskänkning och utminutering i staden, som bolaget under innevarande<br />
och nästföregående år varit i åtnjutande af, måtte bolaget för åren 1884 och 1885<br />
beviljas. <strong>Helsingfors</strong> den 17 September 1883.<br />
På Styrelsens för <strong>Helsingfors</strong> Utskänkningsaktiebolags vägnar:<br />
Viktor Ohberg<br />
Enär det främst ålegat utskottet att för sig klargöra syftet med denna ansökan,<br />
har utskottet velat hafva utredt, hvilken den rätt till utskänkning och utminutering varit,<br />
„som bolaget under innevarande och nästföregående år varit i åtnjutande af".<br />
Utskottet har dervid funnit att nämnda bolag under år 1875 till Magistraten<br />
inlemnade en ansökan, att några rättigheter till utminutering eller utskänkning af bränvin<br />
inom denna stad eller dess afhysta område icke blefve till annan än bemälde bolag<br />
upplåtne, med undantag endast af den utskänkning som vore värdshusidkare och konditorer<br />
tillåten. I sitt, angående denna och åtskilliga andra ansökningar om utskänknings-<br />
och utminuteringsrätt, afgifna utlåtande af den 16 November 1875 yttrade Stadsfullmäktige<br />
bland annat:<br />
„Då Stadsfullmäktige under denna dag låtit sig förenämnda ansökningar föredragas,<br />
hafva Stadsfullmäktige, såvidt, jemlikt § 47 i Kejserliga förordningen af den 9<br />
Juni 1873, på Stadsfullmäktige ankommer, beslutat:<br />
att under två års tid ifrån den 1 nästkommande Januari tillåta utminutering och<br />
utskänkning af bränvin inom <strong>Helsingfors</strong> stadskommun 5<br />
*) Hr W. Eneberg var äfven ledamot af utskottet, men har ej varit tillfälle att deltaga<br />
i dess arbete.
2<br />
att jemte afslag å öfriga ansökningar, åt Helsinfors stads utskänkningsaktiebolag<br />
öfverlemna rättigheten, att, med uteslutande af alla andra, under samma tid i denna<br />
stad idka utminutering af bränvin;<br />
att bifalla till samma bolags anhållan att under nämnda tid idka utskänkning<br />
af bränyin, dock icke med uteslutande rättighet;<br />
att såsom yilkor för åtnjutande af dessa rättigheter, bolaget skulle föreskrifvas:<br />
l:o att utminuteringsställenas antal ej får öfverskrida åtta och ej understiga fyra;<br />
2:o att utminuteringsställen ej få förläggas i gårdar, belägna invid följande vägar<br />
och gator, nämligen: begge ehausséerna, Östra Henriksgatan, Vestra Henriksgatan<br />
ifrån trekantiga torget ända till Esbo tull, Södra och Norra Esplanadgatan, Alexandersgatan,<br />
Mikaelsgatan jemte alla de gator och gatu-andelar, hvilka förena ofvannämnda<br />
gator, samt slutligen Unionsgatan norr om salutorget, Hagasundsgatan, Vestra Kajen<br />
och Kyrkogatan;<br />
3:o att hvarken utminuterings- eller utskänkningsställe får förläggas så nära intill<br />
kyrka, sjukhus, skola eller annan med dem jemförlig inrättning, att derigenom olägenheter<br />
för dessa kunna uppstå;<br />
4:o att bränvin ej må uti utminuteringslokalerna försäljas annorlunda än ur<br />
fat i köparenes medhafda käril;*)<br />
5:o att bolaget icke eger sin utminuteringsrätt på annan person eller annat bolag<br />
delvis eller helt och hållet öfverlåta, och ej heller med föreståndare för utminuterings-<br />
eller utskänkningsställe träffa sådant aftal, eller annan sådan öfverenskommelse,<br />
att denne derigenom kommer i åtnjutande af någon fördel eller inkomst af bränvinsförsäljningen<br />
utöfver den bestämda lön, som af bolaget kan varda föreståndaren tillförsäkrad;<br />
6:0 att bolaget inom Januari månad nästkommande år bor hafva fullgjort allt,<br />
hvad i afseende å utminuterings- och utskänkningsrättigheten blifver bolaget medgifvet<br />
eller föreskrifvet, samt äfven framdeles skall sina härutinnan åtagna förbindelser uppfylla,<br />
vid äfventyr att den bolaget förunnade uteslutande utminuteringsrättigheten annars är<br />
förverkad;<br />
7:o att bolaget skall underkasta sig den kontroll och lemna alla de upplysningar,<br />
hvilka Magistraten eller dess ombud, i och för öfvervakanaet af att förestående vilkor<br />
och föreskrifter varda uppfylda, anse nödiga, i hvilket afseende bolaget, der sådant<br />
äskas, åligger tillhandahålla dem alla bolagets böcker, räkenskapar och öfriga handlingar.<br />
Om dessa beslut få Stadsfullmäktige, under uttalande af den förhoppning att Magistraten<br />
icke skall undandraga sig utöfvandet af den kontroll Stadsfullmäktige i förestående<br />
måtto velat åt Magistraten uppdraga, äran Magistraten härigenom underrätta, i<br />
afseende å den enligt förut berörda Kejserliga förordning af den 9 Juni 1873 å Magistraten<br />
ankommande åtgärd."<br />
*) Sedermera beviljadé* Stadsfullmäktige, på gjord ansökan, bolaget tillstånd att hålla<br />
sockrade och kryddade bränviner jemte spriter färdigmätta på butelj.
Enär Magistraten medels utslag af den 29 November 1875 tillerkände bolaget<br />
de rättigheter Stadsfullmäktige tillstyrkt samt Guvernören utan ändring "faststälde Magistratens<br />
utslag, blef ntskänkningsbolaget. sålunda under åren 1876—1877 ensam berättigadt<br />
att i denna stad idka utminutering af bränvin jemte det bolaget tillika, ehuru icke<br />
med utslutande rätt, egde utskänka spritvaror.<br />
Då bolaget sedermera, i slutet af år 1877, hos Magistraten anhöll om förlängning<br />
för åren 1878—1879 af de bolaget beviljade rättigheterna, tillstyrkte Stadsfullmäktige<br />
bolagets begäran i allo, men Magistraten beviljade bolaget blott „rättighet, dock<br />
icke med andras uteslutande' 0 , att under vilkor, som i det närmaste cfverensstämde med<br />
de förut gällande, under åren 1878—1879 utminutera och utskänka bränvin i staden;<br />
och äfven detta utslag faststälaes utan ändring af Guvernören i länet. Men ehuru någon<br />
exklusiv rättighet till minutförsäljning sålunda icke vidare blef bolaget tillagd, utöfvade<br />
bolaget dock faktiskt äfven under dessa år ett monopol i detta afseende, emedan<br />
alla öfriga ingifna ansökningar om utminuteringsrätt af stadsmyndigheterna afslogos.<br />
Och detsamma har förhållandet varit jemväl under följande år. Jemte det Stadsfullmäktige<br />
både för åren 1880—1881 och 1882—1883 utan inskränkning bifallit bolagets<br />
gång efter annan gjorda ansökningar om tillgodonjutande af „samma rätt" som förut<br />
varit bolaget medgifven, hafva Magistraten och Guvernören för hvarje gång beviljat bolaget<br />
rättighet till utminutering och utskänkning, ,,dock icke med andras uteslutande; C£<br />
men något annat tillstånd till utminutering har icke af stadsmyndigheterna utgifvits.<br />
Emedan det nu med afseende å det anförda synts utskottet tvifvelaktigt, huruvida<br />
bolaget genom sin ofvan intagna ansökan velat tillvinna sig den rättighet till utminutering<br />
och utskänkning, utan andras uteslutande, som bolaget de jure åtnjutit, eller<br />
om bolaget, med beaktande blott af det faktiska förhållandet, önskat förutom utskänkningsrättighet<br />
förvärfva sig exklusiv rätt att bedrifva utminutering af bränvin, har utskottet<br />
ansett det nödigt uppmana bolaget genom en tilläggsskrift närmare formulera innehållet<br />
af sin ansökan. I anledning häraf har utskottet sedermera genom Magistraten<br />
fått emottaga en skrifvelse af följande lydelse:<br />
„Till Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Sedan Stadsfullmäktiges utskott för afgifvande af yttrande öfver <strong>Helsingfors</strong> utskänkningsaktiebolags<br />
hos Magistraten gjorda anhållan om rätt till utskänkning och utminutering<br />
i staden under åren 1884 och 1885 underrättat bolagets styrelse, att utskottet<br />
önskade en noggrannare precision af den rättighet bolaget för de två nästföljande<br />
åren begärt, har bolagets styrelse äran tillkännagifva, att bolaget anhåller om förlängning<br />
af rättigheten att med andras uteslutande utminutera bränvin i staden, hvilken rättighet<br />
faktiskt under den föregående tiden varit bolaget förunnad, i det Stadsfullmäktige<br />
för sin del alltid beviljat bolaget uteslutande rätt till utminutering, och, oaktadt Guvernören<br />
i länet ansett sig icke böra bifalla till sådan uteslutande rättighet, såväl Stadsfullmäktige<br />
som Magistraten afslagit spritfabrikanternes i staden tvänne gånger framstälda<br />
3
4<br />
begäran att jemväl erhålla rätt till utminutering. — Alldeles gifvet är också, att utskänkningsbolaget<br />
icke vidare skulle kunna idka utminuteringsrörelse, i fall rätt till utminutering<br />
äfven beviljades en eller flere af stadens spritfabrikanter, samt att, enär utskänkningsrörelsen<br />
icke lemnar någon vinst, bolagets upplösning deraf torde blifva en följd.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 9 November 1883.<br />
På styrelsens för <strong>Helsingfors</strong> utskänkningsaktiebolags vägar.<br />
Viktor Öhberg.<br />
Ang. Fabritius<br />
För ett rättvist bedömande af frågan, huruvida Stadsfullmäktige ega giltig anledning<br />
att bevilja bolaget den rättighet, hvarom det i förestående skrifvelser anhållit,<br />
torde det främst vara nödvändigt att kasta en blick på bolagets verksamhet, samt att i<br />
sammanhang härmed söka utreda verkningarna af det förhållande, att bolaget under de<br />
senaste åtta åren omhänderhaft all bränvinsutminutering inom stadens område.<br />
Med anslutning till i Sverige, särskildt i Göteborg, tillämpade principer beslöto<br />
åtskillige medlemmar af detta samhälle år 1872 bilda ett aktiebolag, som, utan hänsyn<br />
till egen vinst, skulle inrätta lämpliga näringsställen för arbetare, der desse mot betalning<br />
skulle hafva tillgång till mat, äfvensom sprit- och maltdrycker samt kaffe och the<br />
m. m. såväl till förtäring på stället som till afhemtning. Företaget, som sedermera<br />
konstituerades den 27 Mars 1873, åsyftar enligt § 1 i de för bolaget faststälda stadgar<br />
^uteslutande arbetarebefolkningens i staden gagn så i sedligt som i ekonomiskt hänseende"",<br />
i följd hvaraf enskild vinst af delegarne i bolaget icke påräknas samt den årliga<br />
dividenden till aktionärerne en gång för alla är faststäld till 6 procent. Den öfriga<br />
nettovinsten för året, med afdrag af 2 procent till reservfonden, disponeras af bolagsstämman<br />
för ändamål som stå i öfverensstämmelse med bolagets ofvan antydda<br />
syfte.<br />
Bolaget började sin verksamhet i slutet af Juni 1873, då tre utskänkningsställen<br />
inrättades, hvilket antal sedermera i slutet af Juli ökades med fyra nya samt i medlet<br />
af Oktober med ytterligare ett. Derefter har bolaget kontinuerligen bedrifvit utskänkningen<br />
å 6 å 9 ställen (Se Tabell A) och för närvarande äro 6 sådana i verksamhet.<br />
På grund af att K. Förordningen angående tillverkning, försäljning, upplag<br />
och forsling af bränvin, af den 9 Juni 1873, med ingången af år 1876 skulle träda i<br />
gällande kraft och att densamma beredde äfven särskildt för ändamålet inrättade bolag
tillfälle att handhafva utminutering af bränvin i stad, inlemnade bolagets styrelse under<br />
loppet af år 1875 till stadsmyndigheterna ansökan om uteslutande rätt för bolaget att i<br />
minut försälja bränvin inom stadens område, hvilken anhållan, såsom ofvan framhållits,<br />
blef på vissa vilkor beviljad. Sedan bolaget derefter under Januari månad 1876 upp-<br />
satt sex försäljningsställen har försäljning i minut fortfarande försiggått i 6 å 7 lokaler.<br />
(Se Tabell A).<br />
Beloppen af de sprit- och maltdrycker, som under bolagets tioåriga verksamhet<br />
blifvit i dess butiker försålda till afhemtning eller till förtäring på stället, framgå af<br />
uppgifterna i Tabell B. Till närmare belysning af den olikhet, som de deri för de<br />
skilda åren anförda siffrorna förete i jemförelse med hvarandra, torde följande upplys-<br />
ningar som förnämligast stöda sig på bolagsstyrelsens till stämmorna afgifna berättelser,<br />
vara erforderliga.<br />
Hvad först beträffar utskänhningen9 hvilken under åren 1873—75 utgjorde det<br />
uteslutande föremålet för bolagets verksamhet, visade densamma i början en snabb till-<br />
växt i afsättningen af både bränvin och öl. Då det emellertid icke befanns möjligt<br />
att förekomma, det personer å bolagets mera besökta utskänkningsställen berusade sig,<br />
förbjöd styrelsen under hösten 1874 all utskänkning af bränvin på bolagets näringsstäl-<br />
len åt den som ej på samma gång tillöste sig mat, åtminstone till ett visst minimibe-<br />
lopp. Under den derpå följande tiden kunde i allmänhet en förbättring i lifvet på ut-<br />
skänkningsställen a konstateras^ i det att druckna personer icke så ofta som förr hem-<br />
sökte desamma samt öfriga besökande i allmänhet iakttogo ett stillsammare och anstän-<br />
digare uppförande än förut. Men att detta förbud icke bidrog att öka rörelsen på bo-<br />
lagets näringsställen, framgår deraf att frän år 1874 till 1879 ett konstant nedåtgående<br />
i bränvinsutskänkningen inträffade, från resp, 8,674 kannor till 4,949 kannor. Ölkom-<br />
sumtionen å utskänkningsställena ökades väl ännu år 1876, då den uppgick till sitt<br />
maximum, 17,133 korgar, samt höll sig under de två följande åren ganska hög, men<br />
minskades sedermera starkt under 1879 (till blott omkring 10,475 korgar).<br />
Nyssnämnda förbud mot servering af enbart bränvin var dock icke — mer än<br />
de åt samma håll syftande, städse vidhållna bestämningarne om att på bolagets nä-<br />
ringsställen rusdrycker ej få utgifvas mot pant, på kredit eller åt öfverlastade personer,<br />
— den vigtigaste orsaken till nedåtgåendet i bolagets utskänkningsrörelse. Förutom af<br />
den minskning i kroppsarbetarnes konsumtion af rusdrycker, som färre tillfällen till ar-<br />
betstjenst, i förening med stegrade lefnadskostnader sjelffallet måste föranleda, har re-<br />
duktionen i utskänkningsrörelsen nämligen i väsentlig mon betingats af konkurrensen<br />
med det på senare tider betydligt ökade antalet värdshus och krogar äfven för de arbe-<br />
tande klasserna.<br />
För att i helst någon mån kunna täfla med dessa näringsställen, hvilka genom<br />
ett friare lif, tillfälle till bekommande af rusdrycker på kredit eller mot pant o. s. v.,<br />
måste fresta arbetaren långt mera än bolagets strängt reglementerade och noggrant öf-<br />
vervakade utskänkningslokaler, upphäfde styrelsen från 1 Juli 1881 det ofvan berörda<br />
förbudet mot utskänkning af bränvin utan mat. För åren 1880—1882 kan man ock<br />
5
6<br />
konstatera en ökning i beloppet af utskänkt bränvin fdetta uppgick 1882 till 7,508<br />
kannor), hvilken stegring väl till någon del torde få tillskrifvas upphäfvandet af nyss-<br />
nämnda förbud. Men huruvida bolaget genom denna åtgärd skall lyckas återvinna de<br />
kunder, som öfriga näringsställen beröfvat detsamma, torde böra öfverlemnas till fram-<br />
tidens afgörande. Visst är att utskänkningen af öl konstant nedgått samt för år 1882<br />
blott visar ett belopp af 7,345 korgar.<br />
Förutom utskänkning har bolaget, såsom ofvan framhållits, alltifrån den 1 Ja-<br />
nuari 1876, eller sålänge den nuvarande bränvinsförordningen af den 9 Juni 1873 egt<br />
gällande kraft, varit berättigadt att idka jemväl utminutering af bränvin eller försälj-<br />
ning till afhemtning af belopp ända ned till 1 /4 kanna. Och då åt ingen annan än bo-<br />
laget medgifvits rätt att inom stadens område bedrifva dylik minuthandel, har denna<br />
gren af bolagets verksamhet vunnit en så stor utsträckning att utskänkningsrörelsen i<br />
jemförelse dermed varit temligen obetydlig. Sålunda var exempelvis för 1880 bolagets<br />
hela nettovinst å utskänkningen endast 48 mark.<br />
Utminuteringen af bränvin och sprit, som redan under första året uppgick till<br />
159,000 kannor, ökades ock ytterligare under följande år, då den utgjorde icke mindre<br />
än omkring 169,700 kannor. Sedermera har deremot beloppet af i bolagets utminute-<br />
ringslokaler försåldt bränvin och sprit visat en år för år fortgående minskning, så att<br />
detsamma för år 1882 utgjorde blott 127,275 kannor.<br />
Till en del måste väl detta nedåtgående tillskrifvas en minskad bränvinskon-<br />
sumtion, men såsom den måhända vigtigaste orsaken till densamma torde dock få an-<br />
ses den omständigheten att städernas handlande i ymnigt mått börjat under namn af<br />
billig ^konjak", „rom" m. m., försälja billigt färgadt bränvin. En inskränkning i för-<br />
säljningen af dylik vara åstadkoms väl genom K. Förordningen af den 18 November<br />
1878, angående ändringen af § 55 i gällande bränvinsförordning af 1873, i det att<br />
handlandene, hvilka derförinnan varit berättigade att utan vidare sälja brända och de-<br />
stillerade in- och utländska spritdrycker förutom bränvin, till belopp af ända ned till en<br />
qvart kanna, skyldigkändes att för försäljning af belopp, som understeg fem kannor,<br />
förskaffa sig utminuteringsrätt i behörig ordning. Slika utminuteringsrättigheter ansök-<br />
tes och beviljades nämligen till en början blott i jemförelsevis få fall. Men efterhand<br />
hafva en mängd försäljare af kolonial- och diverse varor funnit det med sin fördel för-<br />
enligt att ansöka om dylik rättighet och den har i de allra flesta fall ej heller förväg-<br />
rats. Följden häraf har ock blifvit den ofvan antydda, att ett stort antal diverse- och<br />
kolonialvaruhandlande nu i sina butiker försälja äfven ett ganska ånkelhaltigt, billigt<br />
bränvin, so"m genom tillsats af något färgämne undandragits de för bränvin gällande<br />
lagbestämningarne och går under namn af konjak, rom m. m.<br />
Det kan väl synas egendomligt att desse handlande, hvilka enhvar handla i de-<br />
talj och måste taga hänsyn till erhållandet af skälig handelsvinst, kunna med framgång<br />
konkurera med utskänkningsbolaget, som drifver sin affär i stor skala och ej är nöd-<br />
sakadt ens i samma mån fästa afseende vid vinsten. Men dervid bör märkas: å<br />
ena sidan att det färgade bränvinet, hvilk.et ej behöfver innehafva den för verkligt bran-
vin faststälda alkoholhalten eller renheten, redan på denna grund kan säljas till betyd-<br />
ligt billigare pris, om denna vara också icke, såsom någongång påståtts, skulle hafva<br />
olagligt upphof; samt å den andra sidan att utskänkningsbolaget, utan att frångå sin<br />
uppgift att söka i sedlighetens intresse minska frestelserna för en öfverdrifven bränvins-<br />
konsumtion, ej kan öfverhöfvan nedtrycka bränvinspriset. Dessutom har bolaget, sä-<br />
kerligen med allt skäl, sökt särskildt vinnlägga sig om att försälja blott ett väl renadt<br />
bränvin, i hvilket afseende bolaget regelbundet låtit en fackman kemiskt undersöka det<br />
till bolaget af spritfabrikanterne levererade bränvinet.<br />
Gäller det sedan att afgöra i hvad mån bolaget lyckats fylla sitt ändamål samt<br />
huruvida dess verksamhet gifvit anledning till väsendtliga anmärkningar, torde främst<br />
böra erinras att bolaget i allo uppfyllt de anförda vilkor, som 1875 blifvit af Stadsfull-<br />
mäktige uppstälda för åtnjutandet af de bolaget medgifna rättigheterna. Ty både i af-<br />
seende å antalet utminuteringsställen och placeringen af bolagets lokaler hafva Stads-<br />
fullmäktiges föreskrifter blifvit noggrant följda. Icke heller har det veterligen ådaga-<br />
lagts att i bolagets försäljningsbutiker andra än sockrade och kryddade bränviner samt<br />
spriter skulle försålts åt köpare, som ej sjelfve medfört käril; eller att bolaget med fö-<br />
reståndare för utskänknings- eller utminuteringsställena skulle träffat sådan ofverenskom-<br />
melse, att desse derigenom skulle kommit i åtnjutande af någon fördel eller inkomst<br />
af bränvinsförsäljningen utöfver den dem tillförsäkrade lönen; eller slutligen att bolaget<br />
på något sätt skulle undandragit sig föreskrifven kontroll.<br />
Den enda anmärkning som med fog synes kunna göras beträffande bolagets<br />
handhafvande af rörelsen, består deri att bolaget lemnat matförsäljningen å utskänk-<br />
ningsställena såsom en alldeles enskild affär åt föreståndarene eller föreståndarinnorna<br />
af dessa lokaler, i stället för att bibehålla äfven denna del af rörelsen i bolagets hän-<br />
der. Detta tillvägagående strider väl icke direkt mot det ofvan åberopade vilkoret,<br />
som förbjuder bolaget att med dessa föreståndare sluta någon öfverenskommelse, hvil-<br />
ken skulle bereda dem någon fördel waf bränvinsförsäljningen" och hvarigenom de<br />
skulle frestas att arbeta för konsumtionens ökande. Dock förefaller det. som om bola-<br />
get genom detta system skulle försvårat kontrollen deröfver att föreståndarne ej genom<br />
servering af icke-fullgod mat eller genom för mycket uppdrifna pris bereda sig ökad<br />
vinst samt sålunda motverka bolagets intresse. I alla händelser har dock icke heller i<br />
detta afseende några klagomål låtit höra af sig, hvilket tvifvelsutan hade skett, ifall nå-<br />
gra märkligare oregelbundenheter skulle förekommit.<br />
Huruvida åter utskänkningsaktiebolaget i allmänhet skall anses hafva lyckats i<br />
sitt förehafvande, att söka i sedligt och ekonomiskt afseende gagna stadens* arbetarebe-<br />
folkning, beror framför allt deraf, huru stora förhoppningar man trott sig kunna ställa<br />
på bolaget. Att de vinster, bolaget dragit af sin rörelse, blifvit använda framför allt<br />
till arbetsklassens fromma och tillika på ett sätt som vittnar om öppen blick för denna<br />
befolknings verkliga behof, framgår ur den bifogade tablån (se Tabell C), hvarå vinst-<br />
fördelningen för åren 1873—1882 finnes angifven. Denna omständighet eller hänsynen till<br />
för att en mängd nyttiga företag kunnat med de af utskänkningsbolaget förtjenade pennin*<br />
7
8<br />
garna understödjas, får visserligen icke vara den uteslutande eller ens hufvudsakligen<br />
bestämmande faktorn vid bedömandet af frågan; utan ligger hufvudvigten derpå, huru-<br />
vida det af bolaget inslagna systemet för spirituosaförsäljningens bedrifvande, i jemfö-<br />
relse med den förut af enskilda personer idkade handeln, ländt till något gagn i sed-<br />
ligt afseende, genom att minska superiet, förbättra lifvet på näringsställena o. s. v. Men<br />
också i detta hänseende förefaller det som om bolagets verksamhet långt ifrån varit<br />
resultatlös.<br />
Den föregående öfversigten af bolagets rörelse ger redan vid handen att åtskil-<br />
liga förhållanden, som bolaget ej kunnat öfvervinna, i betydlig mon motverkat dess<br />
sträfvanden, hvarför man icke heller kan anse de inträffade resultaten såsom följder ute-<br />
slutande af bolagets verksamhet. Hvad särskildt beträffar det faktiska monopol å brän-<br />
vinsutminutering, hvilket bolaget under den förflutna tiden åtnjutit, måste verkningarna<br />
af detsamma i sedligt afseende till rätt betydlig del undanskymmas af följderna utaf<br />
den vidsträckta försäljning af färgadt bränvin, som på senare tider begynt utöfvas af<br />
både laglige och olaglige försäljare.<br />
För att dock i någon mån söka klargöra på hvad sätt den regim i afseende å<br />
beviljandet af tillstånd till bränvinsutminutering, som under denna tid blifvit af stads-<br />
myndigheterna följd, inverkat på superiet och iakttagandet af bränvinsförfattningarna,<br />
har utskottet uppgjort följande sammanställning af de vid <strong>Helsingfors</strong> Rådstufvurätt un-<br />
der åren 1873—1882 handlagda mål angående fylleri och förbrytelser mot bränvinsför-<br />
fattningarna:<br />
Förbrytelser mot bränvinsförfattningarna.<br />
År<br />
Antalet an- Sakfälde Frikände<br />
gifna mål. personer. personer<br />
1873 67 52 19<br />
1874 92 69 14<br />
1875 95 58 24<br />
1876 76 50 36<br />
1877 35 49 23<br />
1878 80 41 41<br />
1879 164 84 84<br />
1880 218 104 93<br />
1881 159 89 61<br />
1882 140 74 60<br />
År<br />
Mål angående fylleri.<br />
Antalet an- Sakfälde Frikände<br />
gifna mål. personer. personer.<br />
1873 171 207 155<br />
1874 222 197 29<br />
1875 224 184 15<br />
1876 260 214 88<br />
1877 200 185 62<br />
1878 123 119 69<br />
1879 65 89 33<br />
1880 41 59 12<br />
1881 46 37 14<br />
1882 32 24 11<br />
Anm. Den af ofvanstående siffror angifna ökningen under-de senare åren af antalet<br />
åtalade förbrytelser mot bränvinsförfattningarna förklaras till en del deraf att bolaget under åren<br />
1879—1881 aflönade en extra fiskal för stäfjande af dylika förbrytelser. — Afven för det närvarande<br />
utbetalar bolaget i bränvinsmål åklagareandelen af de böter, som försonas med fängelse.<br />
Dessa siffror förete visserligen en betydlig variation, utan tvifvel föranledd af<br />
de många olika omständigheter, såsom flere eller färre tillfällen till arbetsförtjenst, olika
lefnadskostnader, värdshusens och lönkrogarnes antal, etc., hvilka livar 1 sin mon utöfva<br />
inflytande på antalet förseelser af hithörande art. Men utan fara för misstag torde man<br />
dock på grund af ofvanstående tabell kunna konstatera en minskning i det råa och<br />
hejdlösa superiet, enär antalet för fylleri åtalade och fälde personer så betydligt och<br />
konstant minskats, samt det ej med fog torde kunna påstås att ett i samma proportion<br />
ökadt antal öfverlastade personer skulle undgått åtal för denna förseelse. Och om nu<br />
utskänkningsbolaget, genom sitt omhänderhafvande af den hufvudsakliga bränvinsförsälj-<br />
ningen i staden, helst i någon mon medverkat till detta resultat, torde dess verksamhet<br />
icke kunna anses hafva varit ändamålslös eller sådan att stadsmyndigheterna borde söka<br />
undergräfva densamma.<br />
Val är det antagligt att under de tio år, förestående tabell omfattar, lonkroge-<br />
riet i staden på de sista åren något tilltagit — detta antydes i viss mon af det ökade<br />
antalet åtalade förbrytelser mot bränvinsförfattningarna — och möjligt är det ock att<br />
minskningen i fyllerimålens antal till en del kan förklaras deraf att lönkrogarnes gäster<br />
der lyckas dölja sitt rus för ordningens ofvervakare. Men lönkrögeriet är sjelffallet ett<br />
ondt som följer den strängt reglementerade försäljningen i spåren och, med all den de-<br />
moraliserande verkan det äfven utöfvar, kan det icke anses i lika hög grad orsaka su-<br />
periets allmänna spridning, som exempelvis en utan alla restriktioner drifven laglig brän-<br />
vinshandel. Sålänge den legala bränvinsförsäljningen icke genom ett fullkomligt otill-<br />
räckligt antal saluställen eller ett öfverhöfvan högt pris alltför mycket minskar möjlig-<br />
heterna till bränvinets åtkomst, skola lönkrogarne förnämligast rekrytera sina kunder bland<br />
de åt superi redan utan räddning hemfallne.<br />
Då utskottet, med stöd af allt det föregående, sökt bilda sig en åsigt om huru-<br />
vida clet vore med stadens fördel överensstämmande att villfara utskänkningsaktiebola-<br />
gets anhållan om icke-exklusiv utskänkningsrätt samt utminuteringsrätt med andras ute-<br />
slutande, har utskottet tagit i betraktande<br />
att detta bolag, som nu under tio år idkat utskänkning i staden samt i snart<br />
åtta år omhänderhaft all minutförsäljning af bränvin härstädes, under hela denna tid<br />
bedrifvit sin rörelse så, att några väsendtliga anmärkningar mot densammas handhafvande<br />
icke kunnat göras;<br />
att bolaget genom öfvervakande af bränvinets renhet sökt förekomma de för-<br />
derfligaste verkningarna af dess öfverflödiga begagnande;<br />
att bolagets verksamhet åtminstone i någon mån måste anses hafva medverkat<br />
till det aftagande af superiet som åclagalägges af minskningen i de vid stadens Rådstuf-<br />
vurätt behandlade fyllerimålens antal;<br />
att på den senaste tiden visserligen konstaterats någon ökning i antalet åtalade<br />
förbrytelser mot bränvinsförfattningarna, tydande på ett tilltagande af lönkrögeriet, men<br />
att detta såsom varande en naturlig följd af ett strängt reglementorande af bränvinshan-<br />
deln, ej kan anses mera befordradt genom bolagets tillskyndelse, än genom livarje annat,<br />
2
10<br />
system, som vidhåller principen att minutförsäljningen af bränvin bör anordnas så att<br />
den i minsta möjliga mån frestar köparen, men dock lemnar honom tillfälle att i väl<br />
kontrollerade butiker och på lämpliga tider af dagen tillhandla sig sitt bränvinsbehof;<br />
samt slutligen<br />
att bränvinsförsäljningens handhafvande af bolaget jemte andra fördelar ock<br />
medför den att den hufvudsakliga vinsten af denna rörelse kommer arbetande klassen<br />
till godo.<br />
Med afseende å allt detta och då tillika en reform af den gällande bränvins-<br />
lagstiftningen inom utgången af år 1885 är att emotse, har utskottet för sin del ansett<br />
att Stadsfullmäktige ieke nu borde öfvergifva det härintills följda systemet, utan ännu<br />
åtminstone för åren 1884—1885 bevilja bolaget både utskänknings- och utminuteringsrätt.<br />
Utskottet har väl funnit bolagets bedrifvande af utminuteringsrörelsen hafva va-<br />
rit sådant att några berättigade intressen derigenom icke blifvit åsidosatta och antagligt<br />
är att bolaget äfven under den följande tiden skall behörigen handhafva densamma. På<br />
grund häraf har utskottet äfven ansett skäl för Stadsfullmäktige förefinnas att, med bi-<br />
fall i allo till bolagets anhållan, åt detsamma öfverlåta all bränvinsutminutering i staden.<br />
Men emedan det enligt gällande bränvinsförordning åligger Stadsfullmäktige att i hvarje<br />
enskildt fall ingå i pröfning af inkommen ansökan om utskänknings- eller utminuterings-<br />
rätt, samt Stadsfullmäktige enligt utskottets tanke sålunda ej genom ett en gång för<br />
alla fattadt beslut kunna betaga sig möjligheten att pröfva dessa ansökningar, så före-<br />
slår utskottet:<br />
En reservation bifogas.<br />
att Stadsfullmäktige, med afseende å det nyssanförda, ville,<br />
så vidt på dem ankommer, på förut föreskrifna vilkor medgifva<br />
utskänkningsaktiebolaget både utskänknings- och utminuteringsrätt<br />
för åren 1884—1885, dock icke med andras uteslutande.<br />
<strong>Helsingfors</strong> i December 1883.<br />
And. Joh. Malmgren. Henr. Borenius. J. G. Sohiman.<br />
(frånvarande vid justeringen).<br />
Magnus Gadd.
Tabeller.
12<br />
Antalet och läget af UtskankiiingsMagets<br />
IJteluliikiiiiigsstiU len:<br />
1873: Slutet af Juni—Slutet af Juli 3 Mikael s g. 17 Töl ) Utanf. Tavasttull<br />
Slutet af Juli—Medlet af Oktober 7 d:o d:o d:o<br />
Medlet af Ok!.—Bl December 8 u:o d:o d:o<br />
1874: i Januari—Juni 8 d: o d:o d:o<br />
Juni-—sista September . . . 9 d:o d:o d:o<br />
1 Oktober—31 December . 8 d:o — d:o<br />
1875: 1 Januari—31 December . 9 d:o Wladimirg. 45 d:o<br />
1876: 1 Januari—1 Juni . . . . 9 d:o d:o d:o<br />
1 Juni—1 December. 8 d:o d:o ii 4 d:o<br />
1 December—31 December 9 d:o (1:0 d:o<br />
1877: 1 Januari—1 Juni . . . . 9 d:o d:o d:o<br />
I Juni —31 December 9 Berggal au 1 1 d:o d:o<br />
1878: 1 Januari—31 December . 9 d:o d:o cl:o<br />
1S79: 1 Januari — 1 Juni 9 d:o d:o d:o<br />
1 Juni —31 December . 8 d:o d:o d:o<br />
1880: 1 Januari—1 Juni . . . . 8 d:o d:o<br />
d:o<br />
i Juni—31 December 6 d:o<br />
1881 : l Januari—Juli () d:o<br />
Juli 31 December . . . . 6 Vilbelmsg. 6<br />
188-2: 1 Januari—Juni 6 d:o<br />
Juni -31 December . 7 d:o Lilla Broholmen<br />
1876: Utmtiiuteringsstlillen:<br />
i Januari—15 Januari . 4 Berggatau 1 1 Wladimirg. 43<br />
15 Januari - slutet af Januari 5 Elisabelsg. 17 d:o d:o<br />
Slutet af Jan, - 1 Juni . 6 d:o d:o d:o<br />
1 Juni - 3 i December 6 d:o d:o 10 Andreaeg. 15<br />
1877: 1 J a 11 u a i i—31 D ece m be r . 6 d:o d:o d:o<br />
1878: 1 Januari—1 Juni . . . 6 d:o d:o d:o<br />
1 Juni—31 December : 6 d:o d:o d:o<br />
1879: 1 Januari — 1 Juni . 6 d:o d:o d:o<br />
1 Juni—31 December 7 d:o d:o d:o<br />
1 880: l Januari—Juni 7 d:o d:o d:o<br />
1 Juni- December . . . . 6 d:o 15 d:o d:o<br />
1881 : i Januari 31 December 6 d:o d:o d:o<br />
188'2: i Januari—31 December . 6 d:o d:o d;o
salustållen under åren 1873—1882.<br />
Skarpsky t teg. 13 Rödbergsg. 15 Nylandsg. 36 Eriksgatan 28<br />
d:o d:o d:o d:o Bembardsg, .5<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
J3<br />
Tabell A.<br />
d:o d:o d:o d:o 19 d:o St. Robertsg. 6<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o Sjöniansg. 1 6 d:o — d:o d:o<br />
d:o d:o d:o Sörnäs d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o 14 d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o — d:o d:o<br />
d:o St. Roberts g. 5 d:o Fredriksg. 34 Fabiansg. 5<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o d:o<br />
Bangatan 33 Trekanten 3<br />
d:o d:o<br />
d:o d:o Fabiansg. 10<br />
d:o d:o d:ö<br />
d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o<br />
d:o L. Robertsg 13. d:o<br />
d:o d:o d:o<br />
Fredriksg. 25 d:o d:o Kaserng. 44.<br />
d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o<br />
d:o d:o d:o d:o
14<br />
U t skänk n in g: Renadt bränvin .<br />
Sockradt bränvin<br />
Ö1 . .<br />
Ö1 . .<br />
Ö1 . .<br />
Punsch<br />
Konjak<br />
Yi n . .<br />
Porter<br />
Utskän k n i n g s b o -<br />
Knr<br />
Knr . . . . . .<br />
Summa bränvin<br />
Korgar (helbuteljer)<br />
Knr<br />
Knr<br />
„ (halfbut.)<br />
Knr .<br />
Knr<br />
Halfbuteljer . . .<br />
Utminutering: Renadt bränvin Knr —<br />
5,366<br />
3,415<br />
Kryddadt bränvin Knr —<br />
Tiofaldigt renadt bränvin Knr —<br />
Fahlu, dubbel pomerans och kummin . . . . Knr —<br />
Enkel pommerans och kummin Knr —<br />
Kungsbränvin Knr —<br />
Sprit Knr —<br />
462£<br />
181<br />
Summa bränvin och sprit Knr —<br />
Likör Knr —
a g e t s afsättning,<br />
15<br />
Bilaga В.<br />
1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882<br />
| 13,615<br />
8,134<br />
540<br />
1 6,079<br />
4,881<br />
345<br />
4,808<br />
636<br />
4,439<br />
510<br />
5,423<br />
447<br />
j 6,979 | 7,508<br />
13,615 8,674 6,079 5,226 5,444 4,949 5,870 6,979 7,508<br />
12,300 12,269 17,003 15,494 15,586 10,125 8,739 8,026 6,852<br />
— 185 260 360 928 699 751 903 986<br />
— — — — — — 690 90 —<br />
225 162 — - 113 82 40 31 27 25<br />
— — — 239 137 107 93 88 90<br />
— — — 105 64 43 35 31 21<br />
—<br />
—<br />
— — - — 275 — — —<br />
— — 151,335 147,290 143,280 130,860 125,810 117,210<br />
— — — — 10,615 10,035 10,9121 8,880<br />
.<br />
159,054^<br />
6,477-| 5,380<br />
2,585 1,515 1,235 —<br />
— — 10,135 7,710 — — — —<br />
— — 850 850 800 1,000 — —<br />
— — — 900 920 990 1,040 1,180 1,185<br />
— — 159,0541 169,697^ 162,150 158,270 144,450 139,1371 127,275<br />
— —<br />
— — — 20 5 — —
16<br />
Byggnadsfondon (Marias asyl)<br />
Sammandrag' at fördelningen af <strong>Helsingfors</strong> Utskänknings<br />
Folkbiblioteket.<br />
Realskolan.<br />
Folk- oeli Småbarnsskolorra.<br />
Pensions-kassor.<br />
Konstflitföreningren.<br />
Diverse inrättningar.<br />
Folkbankens organisation .<br />
Jernvägsarbetarnes nykterhetsförening<br />
Gardesbataljonens soldatbibliotek<br />
Frivilliga brandkårens bibliotek<br />
Hushållsskolan . . . .<br />
Barnkrubban vid Fredriksgatan<br />
d.o i Brunnsparken<br />
Populära föredragen<br />
Typografernes musikförening<br />
Folkskolesyföreningen<br />
Alkärrs trädgårdsskola<br />
Folkkonserter . . . .<br />
Anstalt för vanvårdade barn<br />
Nylands bataljons soldatbibliotek .<br />
Fruntimmersföreningen (för barnhem) , . . .<br />
Arbetsinrättningen<br />
Arbetsskolan i Antipoffska huset<br />
Skyddsanstalt för värnlösa flickor<br />
Dividend till aktionärer<br />
.Reservfonden . . . .<br />
Oclisponerad vinst. . .<br />
år 1873 år 1874<br />
3mfi •fiL Smf p.<br />
Netto vinst 9,608 45 30,714 13<br />
— —<br />
— —<br />
3,825 78<br />
—<br />
—<br />
800 —<br />
3,000<br />
1,200 —<br />
2,000<br />
2,000<br />
—<br />
— — — —<br />
| | i | I S I 1 ! 1 i 1 1 1 1 1 i l I I 1 1<br />
CO 00 ^<br />
80<br />
89<br />
98<br />
3,000<br />
604<br />
589<br />
17,519<br />
80<br />
43<br />
90;<br />
Summa 9,608 45 30,714 13<br />
1 i l 1
aktiebolags netto vinst under åren 1873—1882.<br />
år 1875<br />
9mf JiL<br />
år 1876<br />
år 1877<br />
Smf Jti. 9mfi yu.<br />
år 1878<br />
Smf yu.<br />
år 1879<br />
fL<br />
1880 år 1881 åi 1882<br />
Smf. p.<br />
17<br />
Tabell C.<br />
Summa<br />
35,404 75 94,968 44 96,174 85 79,804 80 69,826 51 61,800 92 51,189 33 58,997 32 588,489<br />
2,000<br />
2.000<br />
1,920<br />
492<br />
2,000<br />
590<br />
722<br />
25,679<br />
23<br />
61,405 29<br />
4,000<br />
1,920<br />
4,000<br />
1,000<br />
55,100<br />
4,000<br />
2,320<br />
2,000<br />
4,000<br />
1,000<br />
2,000<br />
10,000<br />
10,000<br />
24 50,000<br />
479 80<br />
20,000<br />
909 98<br />
45,000 22,061 55<br />
2,420 3,220 2,420 2,540<br />
3,000<br />
1,000<br />
1,000<br />
2,000<br />
1,700<br />
3,000<br />
1,000<br />
1,000<br />
2,000<br />
700<br />
185<br />
400 200 200 300<br />
400<br />
1,800<br />
1,633<br />
18,224<br />
1,800<br />
1,910<br />
1,843<br />
5,000<br />
2,000<br />
2,000<br />
200<br />
1,500<br />
1,800<br />
1,499<br />
4,005<br />
10,000<br />
300<br />
1,000<br />
1,200<br />
2,000<br />
20,000<br />
1,800<br />
1,396 53<br />
1,500<br />
500<br />
500<br />
600<br />
500<br />
1,000<br />
1,800<br />
1,113<br />
6,867<br />
1,500<br />
500<br />
500<br />
3,000<br />
500<br />
5,000<br />
2,000<br />
3,000<br />
300<br />
2,500<br />
1,000<br />
2,000<br />
1,000<br />
1,000<br />
1,800<br />
987 78<br />
3,000<br />
4,140<br />
4,000<br />
2,000<br />
2,000<br />
2,000<br />
1,500<br />
500<br />
600<br />
500<br />
500<br />
15,000<br />
5,000<br />
1,000<br />
500<br />
500<br />
2,000<br />
500<br />
3,000<br />
500<br />
3,000<br />
1,800<br />
1,143<br />
4,313<br />
Smf<br />
253,567<br />
4,189<br />
3,000<br />
13,000<br />
25,925<br />
2,000<br />
23,000<br />
9,000<br />
7,000<br />
2,000<br />
14,492<br />
10,000<br />
9,900<br />
2,000<br />
185<br />
1,600<br />
600<br />
1,400<br />
500<br />
35,000<br />
4,000<br />
8,000<br />
2,000<br />
1,400<br />
1,000<br />
3,500<br />
500<br />
1,200<br />
7,500<br />
20,000<br />
1,500<br />
2 000<br />
4l000<br />
500<br />
4,000<br />
14,094<br />
11,116<br />
83,819<br />
35,404 75 94,968 44 96,174 85 79,804 80 69,826 51 61,800 92 51,189 33 58,997 32 588,489 50<br />
78<br />
23
18<br />
Reservation.<br />
Emedan jag icke kunnat biträda utskottets åsigt om ändamålsenligheten af att<br />
lemna Utskänknings-aktiebolaget i <strong>Helsingfors</strong> rättighet att hafva åtta minutförsälj-<br />
ningsbutiker i sin hand, ber jag här få framhålla de skäl, som hindrat mig att sälla<br />
mig till pluralitetens åsigt i saken.<br />
Vid minuthandeln med starka spritdrycker har det städse visat sig att kon-<br />
sumtionen tilltagit då försäljningsställenas antal varit flera än det nödvändiga be-<br />
hofvet kraft (se Tab. I). 1 qvantiteter om 1 /4 kanna har minuthandeln hos<br />
oss alltid afsatt största delen af varan (se Tab. Ill) och detta hofvudsakligen<br />
till arbetare, hvilkas tillgångar sällan medgifva uppköp i större qvantiteter. Köp-<br />
männen i städerna hade allt sedan början af detta århundrade haft rättighet att drifva<br />
minuthandel med utländska spritdrycker, som viner, kognak, rom, arrak m. fl., h var-<br />
för sådana af dem allmänt importerades till landet. Under nödåren nedgick denna<br />
import något, men utgjorde likväl 1867 circa 134,000 kannor. Härefter steg impor-<br />
ten af dessa bran viner år för år tills den 1875 uppnådde sitt maximum. Den upp-<br />
gick då till nära 323,000 kannor. Sedan 1878 års förordning fråntagit handlande rätt<br />
att i minut sälja mindre än fem kannor, såframt han ej utverkat sig kommunalmyn-<br />
digheternas medgifvande att sälja i mindre partier ända till 1 /4 kanna, fingo endast<br />
få handlande rättighet att sälja färgade bränviner till qvantiteter af en buteljs rymd.<br />
Med de härigenom minskade utminuterings-ställenas antal aftog äfven konsumtio-<br />
nen. Importen af färgade bränviner nedgick genast betydligt (se Tab. I). Året<br />
derpå (1879) utgjorde den endast 149,782 kannor. Nära till hands ligger den förmo-<br />
dan att konsumtionen af det inhemska färglösa bränvinet skulle tilltagit i samma<br />
mån, som det färgade aftog genom köpmaniia-iitminuteringsställenas minskning i stä-<br />
derna. Så var likväl icke fallet (se Tab. I). Från och med 1874 hade brän-<br />
vinstillverkningen i landet under fem års tid betydligt öfverstigit 4,000,000 kannor.<br />
År 1879 var den blott 3,101,141 och 1880 endast 2,894,938 kannor, allt af normal-<br />
styrka i ett förhållande, som bland annat tyder uppå att en stor del af den tidigare<br />
tillverkade större qvantiteten utminuterats i handelsbutikerna färgad under falskt namn<br />
och mer än annat befordrat superiet i landet. Fördelad på befolkningen utgjorde<br />
den under tidsperioden 1873—1878 i landet tillverkade qvantiteten bränvin jemte det<br />
till landet importerade utländska bränvinet (konjak, arrak & rom) tillsamman i me-<br />
deltal per år 2,26 kannor å h värj e innevånare i landet Sedan endast ett fåtal köp-<br />
män kunde utminutera färgadt bränvin buteljtals, nedgick denna qvantitet plötsligt
till 1,60 år 1879 och 1,26 år 1880 eller i medeltal för denna 2-års period till 1,43<br />
per år, det vackraste resultat något folk i Europa under långa tider kunnat upp-<br />
visa (se Tal). I). En lagstiftning som sträfvade till att göra minuthandeln med så-<br />
väl färgade, som ofärgade in- och utländska bränviner till en detaljhandel, dem stads-<br />
kommunerna utan alla biintressen skulle öfvervaka, vara med om att bevilja och kunna<br />
minska efter behof, hade åstadkommit detta goda resultat. Superiet var nu faktiskt en<br />
tredjedel mindre i landet än det blott två år tidigare varit. Mången halfstopsflaska<br />
afsedd för bränvin blef nu utbytt mot ölbuteljen, som med sitt oskadliga innehåll,<br />
öfverallt beqvämt och hastigt kunde erhållas. Sådant var det allmänna tillståndet i<br />
landet beträffande bränvinshandeln och konsumtionen under perioden 1878—1880. Un-<br />
der tider, då rubbningar i arbetarebefolkningens konsumtion af spritvaror af en eller<br />
annan anledning uppstå, afspegla sig förhållandet i kroglifvet ofta på ett sätt, som<br />
lätt kan gifva ett fullkomligt origtigt begrepp om rådande förhållanden beträffande<br />
bränvinskonsumtionen. Denna korta ticl, då landet kunde fröjda sig öfver en jem-<br />
förelsevis ringa bränvinskonsumtion, ökades krogarnes antal i städerna — och detta<br />
icke minst i <strong>Helsingfors</strong> — i betydande grad. Efter det utskänkningsskatten 1876<br />
utgjort 14,131 mark och 1877 13,461 mark, steg den hastigt, då bränvinskonsumtio-<br />
nen minskades, 1878 till 21,171 mark, 1879 till 26,342 mark och 1880 till 25,922<br />
mark (se Tab. II). Måhända fick en eller par små supar förtärda på krogen ersätta<br />
hela flaskan, förr njuten i hemmet eller på arbetsstället.<br />
Efter år 1880 inträdde en märkbar förändring i stadskommunernas sätt att<br />
tillämpa 1878 års förordningar (se Tab» I). Åt flera köpmän än nödigt var till-<br />
erkändes utminuteringsrätt, ja i en del kommuner fingo alla — för rättvisans skuld<br />
alla —- sådan rättighet. I småstäderna bländades man af de stora förtjenster Ut-<br />
skänkningsbolaget i <strong>Helsingfors</strong> gjort åren 1876 och 1877 och dagens lösen blef<br />
bildandet af utskänkningsbolag på monopolets slippriga grund. Härmed var la-<br />
gens sträfvan att aflägsna alla, kommunala biintressen tillintetgjord och bränvins-<br />
supandet åter i tilltagande. Men vi nödgas för att ej blifva mer än tillbörligt vid-<br />
lyftiga, förbigå dessa förhållanden, ty med det vi här anfört hafva vi endast önskat<br />
framhålla:<br />
l:o att sådan handel med bränviner, färgade eller ofärgade, som förmedlas<br />
genom utminutering ända ned till en buteljs rymd i vida högre grad och hastigare<br />
än annan bränvinshandel befordrar bränvinskonsumtionen samt leder superiet från<br />
krogen till hemmet;<br />
2:o att, såframt man sträfvar för motverkandet af dryckenskapslasten, det<br />
är en tvingande nödvändighet att inskränka utskänkningsställenas antal till det min-<br />
sta för orten nödvändiga;<br />
3:o att ett å två år är en tillräcklig lång tid för att framkalla betydande<br />
förändriugar i bränvinskonsumtionen när minutförsäljningen, såsom hos oss lyckligt-<br />
vis är fallet, endast utöfvas i städerna.<br />
19
20<br />
4:o att man af ett tillfälligt större kroglit under ett eller par år icke<br />
kan draga några säkra slutsatser rörande bränvinskonsumtionen. Endast då kro-<br />
garne, såsom hos oss före 1864 var fallet, äfven äro ntminuteringsställen, blifva de<br />
lika farliga för spridandet af superiet som hvarje annan utminutering är det.<br />
Utskottet föreslår att Stadsfullmäktige ville förorda, det Utskänkningsaktie-<br />
bolaget i <strong>Helsingfors</strong> måtte erhålla rättighet att utminutera färglöst bränviu ända till<br />
en fjerdedels kanna och få utöfva denna rättighet å åtta särskilda ställen i staden, un-<br />
der den längsta tid lagen tillåter beviljandet af dylika rättigheter. Utskänkningsbo-<br />
laget har emellertid, under sin mångåriga verksamhet på detta område, kommit till<br />
den erfarenhet att endast sex sådana utskänkningsställen äro för orten fullt tillräck-<br />
liga. Om bolaget, oaktadt blott sex ställen behöfvas, tillätes hålla ända till åtta, bar<br />
det dermed erhållit en förmån som utestänger alla andra. Det kan icke gerna förut-<br />
sättas att Stadsfullmäktige, som redan lemnat rättighet till tvenne ställen flera än be-<br />
höfvas, skulle ytterligare förorda beviljandet af än flera sådana utminuteringar, då<br />
erfarenheten visat att sådant förfarande leder till en ökad bränvinskonsumtion. Skulle<br />
utskottets förslag godkännas, blefve utminuteringen derför faktiskt fortfarande ett mo-<br />
nopol för utskänkningsbolaget. Som monopolen alltid visat sig ytterst farliga och<br />
derjemte lemnat efter sig en mängd skadliga följder, desto svårare ju längre mono-<br />
polet fått fortbestå, kan jag ej annat än hysa den största tvekan om det berättigade<br />
i en sådan åtgärd. Det kan väl löna mödan att efterse hurudana resultaten varit af<br />
våra tidigare bränvinsmonopol.<br />
Gustaf I:s monopol af år 1531 för apotekare att ensamme importera bränvin<br />
mot hög tullafgift stegrade bränvinspriset öfver höfvän och blef under de 60 år mo-<br />
nopolet var gällande det kraftigaste skydd och den verksammaste uppmuntran för in-<br />
hemsk bränvinsindustri samt spridde bränvinstillverkningskonsten ned till folkets<br />
djupaste leder. När monopolet 1591 upphäfdes, var rikets befolkning en bränvins-<br />
brännande nation, bränvinet en allmän folkdryck och folket vant att förtära ett dåligt^<br />
ohelsosamt, illa beredt inhemskt husbehofsbränvin. Carl X försökte motverka dryc-<br />
kenskapen genom att höja priset för konsumenter. Han gaf krögare privilegier uppå<br />
att uteslutande få sälja bränvin mot erläggandet af tapperianaccis till kronan: en kon-<br />
sumtionsskatt, som från 1655 skulle drabba hvarje i riket försåld kanna bränvin.<br />
Detta monopol framkallade och närde ett allmänt lönkrögeri öfver hela riket Ef-<br />
ter en inträffad missvext som framkallat dyr tid och minskad pengingetillgång för-<br />
bigick enhvar de dyrare skattekrögarene och köpte sitt bränvin i lön. Anmärk-<br />
ningsvärdt är att tapperianaccisen upphäfdes 1770 i anledning af städernas begäran<br />
derom. Carl XII ville förqväfva bränvinsdrinkandet genom att förtaga enhvar rät-<br />
tighet att bränna och sälja bränvin. Efter att ha utfärdat ett förbud i sådan anda<br />
privilegierade han 1699 bryggareskrået i städerna till uteslutande rättighet att till-<br />
verka och sälja bränvin. Följden blef en allmän lönbränning, hvilken, snart sagt,<br />
bedrefs af enhvar landsbo, som hade tillgång till säd. Lönbränningen i förening<br />
med det från föregående monopol allmänt blefna lönkrögeriet, gjorde snart mono-
polet värdelöst och föranledde dess återkallande tio år senare. Statskassans stän-<br />
digt stigande behof föranledde Gnstaf III att monopolisera bränvinsindustrin för sta-<br />
tens räkning. Han förklarade 1775 bränvinsindustrin för ett kronans „regale". Kro-<br />
nan, som ensam tillverkare af varan, kunde reglera prisen, hindra skadlig öfverpro-<br />
duktion, till landets båtnad reglera krogrörelsen och under det allt detta goda utför-<br />
des skulle statskassan fyllas öfver bräddarne, riket blifva lyckliggjort, arbetarens<br />
och jordbrukets tyngande skatter nedgå, ja till och med vetenskap och skön konst<br />
kunna rikligen understödjas och befrämjas. Under början af monopolets tid inström-<br />
made stora summor till statskassan. I Finland funnos då 11 kronobrännerier, hvilka<br />
tillverkade 1,014,000 kannor om året. Efterhand begynte röken från lötibrännarens<br />
pannor virfla i våra djupa skogar. Lönkrögaren räckte lönbrännaren handen och<br />
ett nytt ondt tillkom derjemte: lurendrejeriet blef hela skärgårdsbyars uteslutande<br />
näringsfång. Dryckenskapslasten spred sig på ett sätt, som hotade att göra slut på<br />
hela nationen som ett laglydigt idogt folk och sänkte tusental familjer i ekonomiskt<br />
elände. Bildades och obildades känsla och fosterlandskärlek reste sig mot monopo-<br />
let, och då detta slutligen icke ens gaf statskassan någon behållning, npphäfdes<br />
det 1787.<br />
Erfarenheten från dessa monopol tala, enligt min öfvertygelse, högt mot vi-<br />
dare experiment med sådana. Med intet af dessa monopol har det eftersträfvade må-<br />
let uppnåtts. Men väl hafva de alla alstrat för landet olyckliga förhållanden, hvilka<br />
förorsakat allehanda undantagsstadganden, för att motverka följderna af desamma.<br />
Dryckenskapslastens frö hafva de burit inom sig och som agnar för vinden har detta<br />
frö flugit ut bland den allmänhet som monopolet skulle lyckliggöra. Efter att någon<br />
tid ha varit fördelaktigt för sina innehafvare, halva de efterhand till och med blifvit<br />
en börda äfven för dessa.<br />
Enär samma orsaker pläga framkalla samma följder är det sannolikt att i<br />
händelse det monopol utskänkningsaktiebolaget härintills faktiskt innehaft fortfarande<br />
skulle uppehållas, det inom längre eller kortare tid skall gå samma öde tillmötes<br />
som drabbat alla tidigare bränvinsmonopol: det skall uppsluka sig sjelft. Bolagets<br />
böcker förneka icke att något sådant kan väntas. Monopolet har bolaget innehaft<br />
sedan början af 1876 och hade de första åren att konkurrera med den då förtiden så<br />
allmänna köpmmana-utminuteringen om ända till 1 /4 kanna färgadt bränvin. Under<br />
denna allmänna konkurrens med en massa lagliga utminuteringsställen af färgade<br />
bränviner gjorde bolaget sina största behållningar år 1876 med 94,968 och år 1877,<br />
med 96,174 mark. Redan året derpå visade sig ett betydligt nedgående i inkomster,<br />
hviket sedan dess år efter år fortgått så att bolagets behållning 1881 endast var 51,189<br />
mark. Om detta nedgående ej vore en ren naturlig följd af monopolets verkningar,<br />
blefve förhållandet, enligt min öfvertygelse, rent af oförklarligt, emedan bolaget ge-<br />
nom 1878 års förordning befriades från största antalet af de konkurrenter, som ut-<br />
minuterade bränvin färgadt ända till 1 /4 kanna och bolaget sedan dess fortfarande<br />
lika ostördt som förut fått sälja sina monopoliserade bränviner. Ännu oförklarligare<br />
21
22<br />
blefve detta nedgående i omsättningen om härtill lägges det faktiska förhållandet att<br />
derunder bränvinskonsumtionen i hög grad tilltog — utan tvifvel icke minst i Helsing-<br />
fors.*; Huru starkt bränvinskonsumtionen tilltog under 1881 och 1882 kan man finna<br />
deraf, att förbrukningen i landet sistnämnde år var 1,595,284 kannor eller 62 (se<br />
Tab. II) procent större än 1880. Lika så tala en ökad import af dyra utländska<br />
bränviner, (kognak, arrak och rom) för en tilltagande konsumtion öfver hela landet<br />
och visa bland annat att <strong>Helsingfors</strong> stad ingalunda var den ort, som ifråga om brän-<br />
vinskonsumtion stått efter det öfriga landet. Till denna <strong>Helsingfors</strong> stad importera-<br />
des under 1878 och 1879 i medeltal per år genom stadens tullkammare circa 42,783<br />
kannor, men under åren 1881 och 1882 deremot cirka 54,335 kannor i medeltal per<br />
år, beräknadt till 50 procent styrka d. ä. en tillökning af 27 procent. Den tillta-<br />
gande konsumtionen förnekas ej heller af bolagets då redan aftynande utskänknings-<br />
rörelse, ehuru den monopoliserade utminuteringen blef deraf oberörd. Under år 1879 hade<br />
bolaget genom små supar utskänkt 4,949 k:r bränvin, men år 1881 utskänktes deremot 6,979<br />
k:r och ar 1882 icke mindre än 7,508 k:r. Härvid måste man vidare taga i betraktande att<br />
den tilltagande konsumtionen af spritdrycker i främsta rummet gälde bränviner. Under<br />
det bränvinskonsumtionen i bolagets utskänkningsställeii tilltog, nedgick förtäringen af<br />
mildare drycker såsom punsch och vin till ett minimum och likaså aftog ölkonsum-<br />
tionen i förvånansvärd skala. År 1876 utskänkte bolaget 6,079 kannor bränvin och<br />
17,133 korgar öl, år 1882 var bolagets utskänkning deremot 7,508 kannor bränvin<br />
och blott 7,345 korgar öl. En ökad konsumtion hade bort visa sig i bolagets utrni-<br />
nuteringsrörelse, liksom den visade sig öfver allt annorstädes, såframt denna affär<br />
icke genom monopolet redan gjort sig omöjlig. Med bolagets utminuteringsrörelse<br />
förhöll det sig emellertid sålunda att bolaget, sedan clet år 1877 utminuterat 169,897 k:r<br />
bränvin, 1881 kunde omsätta endast 139,137 och år 1882 icke mer än 127,275 kan-<br />
nor. Man förestälde sig att bolaget med monopolet skulle kunna dominera brän-<br />
vinshandeln i staden i sedlighetens intresse. Nu visar det sig att bolaget saknar för-<br />
måga dertill och att det under en betydligt ökad konsumtion icke ens kunnat qvar-<br />
hålla en betydlig del af de kunder det engång redan haft. Om bränvinsminutför-<br />
säljningar, der varan tappas på buteljer åt köpare, i allmänhet icke kan verka nå-<br />
got synnerligt i nykterhetens och sedlighetens intresse, blifver detta än mindre fallet<br />
med sådana utminuteringar dem största delen af konsumenterna förbigå.<br />
Alldenstund den qvantitet bränvin bolaget utminuterar icke gerna kan utgöra<br />
*) Utskottet har framlagt en tabell^hvaraf framgår att förbrytelserna mot bränvinsförfattningarne<br />
(•—— olaga försäljningar) tc^e äro^i^aftagande i <strong>Helsingfors</strong> stad. Deremot skulle fylleribrotten, enligt<br />
tabellen, under de sednare åren märkbart aftagit i denna stad. Huruvida detta härrör af minskad<br />
bränvinskonsumtion i/^<strong>Helsingfors</strong> torde deremot fortfarande vara högst tvifvelaktigt. Beifrandet<br />
af dylika brott är. vanligen under olika tider mycket olika och dessa brott falla icke altid<br />
ika skarpt i ögonen. Ett icke ringa antal ;landsbor blifva bland andra under goda år ofta hemfallna<br />
åt dylika förseelser, under stadsresor och då dryckenskapen faktiskt aftager på landet verkar sådant<br />
aftagande på slika företeelser i staden.
mer än en tredjedel af de alla olika bränviner, som utminuteras i <strong>Helsingfors</strong>, vore det<br />
af intresse att känna livad slags folk det är, som företrädesvis utgöra bolagets kun-<br />
der. Som direkta uppgifter härå ej finnes att tillgå vill jag här anföra de antydnin-<br />
gar man om denna sak finner i bolagets böcker. Ar 1877 utminuterade bolaget<br />
18,362 kannor finare bränviner. Härefter nedgick afsättningen å dessa något dyrare<br />
bränviner och år 1882 var det icke möjligt för bolaget att bland sina kunder för-<br />
yttra mer än 8,880 kannor bättre bränviner. Hela den öiriga qvantiteten af årets ut-<br />
minutering 118,395 kannor utgjordes af det billigaste bränvinet jemte en mindre<br />
qvantitet sprit. Förhållandet tyder uppå — hvartill jemväl egen iakttagelse under<br />
en längre tid ledt mig — att den monopoliserade utminuteringens hufvudsakliga<br />
kunder utgöras af från hand till mund lefvande fattiga arbetare, hvilkas ringa dag-<br />
liga penningetillgång tvinga dem att hos bolaget köpa en fjerdedels kanna för ett<br />
vida högre pris än de arbetare behöiva betala, som ensamme eller flere tillsamman,<br />
kunna köpa i partier om fem kannor annorstädes. För mig ter det sig, som mono-<br />
polet skulle hålla på att nedsjunka — om det redan icke gjort det — till ett mono-<br />
pol, som hufvudsakligen drabbar den fattigaste delen af arbetareklassen och till be-<br />
tydande del suger sin must från de hem der dryckenskap och elände redan fått in-<br />
steg och der föga hopp om återgång mer finnes.<br />
Bland de kraftigaste medel för hämmandet af dryckenskapslasten har brän-<br />
vinets fördyrande visat sig vara, om detta kan åstadkommas på ett sätt som gör<br />
bränvinet lika dyrt för alla återförsäljare. Måste lönlörsäljaren köpa sitt bränvin<br />
lika dyrt, som den lagliga återförsäljaren, kan han med sin vida ringare omsättning<br />
icke med fördel drifva sitt förehafvande. I de flesta nyare bränvinslagstiftningar<br />
har man försökt åstadkomma ett dyrt bränvin och ett lika pris genom att å brän-<br />
vinstillverkningen sätta den högsta skatt, som varit möjligt, utan att lurendrejeriet<br />
af skattens storlek i någon betydande grad skulle uppmuntras. Som alla andra skat-<br />
ter visat sig egnade att, vare sig vid legal eller illegal handel, framkalla olika pri-<br />
ser å samma vara, hvilket förhållande åter alltid befordrat dryckenskapslasten, hai-<br />
man efter hand i de flesta länder afskaffat alla andra skatter än den direkta till-<br />
verkningsskatten. Carl X:s och Carl XlLs lagstiftningar hafva äfven lärt oss hvilka<br />
följderna blifvit af åtgärder egnade att göra det på legal väg sålda bränvinet betyd-<br />
ligt dyrare än det som kunde köpas på illegal väg. Vår gällande bränvins-lagstiftning<br />
erkänner äfven blott en direkt skatt å bränvinstillverkningen och förbjuder kommu-<br />
nerna några inkomster å bränvinshandeln. Utskänkningsaktiebolaget i Helsing-<br />
fors har funnit sin fördel^vid att taga sina varor från spritlabrikanterna i Helsing-<br />
fors och varan har tagits af dessa ungefär i samma proportion, som de enhvar till-<br />
verka deraf, Skulle alla stadens utskänkare, hvaraf öfver ett hälft hundrade torde<br />
finnas, värdshusvärdar, femkans försäljare, köpmannautminuteringar, lönkrögare<br />
m. fl., hvilka tillsammans utan tvifvel afyttra dubbelt mer än bolaget, uteslutande<br />
tagit allt sitt bränvin af dessa stadens destillatörer, hade möjligen ett lika högt pris<br />
för alla stadens bränvins-återförsäljare kunnat uppkomma. Men alla här uppräk-<br />
23
24<br />
nade återförsäljare hafva deremot funnit sin fördel i att taga varan derifrån de kun-<br />
nat få den billigare. Sålunda hafva stora qvantiteter bränviner strömmat till staden<br />
från landsorten i färgad och ofärgad form och tvenne olika priser å samma vara<br />
derigenom framkallats. Prisskilnaden har ytterligare ökats genom monopolinnehaf-<br />
vårens sträfvan efter bolagsvinst till för handeln främmande ändamål.<br />
Den daglönade kroppsarbetaren påverkas städse mer än andra af den min-<br />
sta prisstegring å hans dagliga konsumtionsartiklar, stegringen må gälla hvilken<br />
som helst af dessa. Han måste derför städse söka dessa till minsta möjliga pris<br />
och kan af denna anledning -icke alltid så noga väga emellan varans bättre eller<br />
sämre qvalitet. Historien om Gustaf I:s bränvinsmonopol visar huru ett helt folk lärde<br />
sig konsumera ett illa smakande och luktande sämre bränvin derigenom att detta<br />
kunde köpas billigare än det bättre, tulldragande utländska. Här föreligger ett lik-<br />
nande fall. Under det utskänkningsaktiebolaget tager för ett balfstop af sitt billi-<br />
gaste d. ä. renade bränvin 95 p:i och för öfriga sorter kryddade m. fl. 1 mark och<br />
1 mark 25 p:i, säljas i butiker, sotn hafva utminuteringsrätt, rom för 80 p:i halfsto-<br />
pet. Bränvinet har färgats för att vinna afsättning genom de utminuteringar, som<br />
sälja färgade bränviner och har genom färgningen icke bort blifva billigare. Färg-<br />
ämnet utgör ofta brändt socker och deraf försämras ej bränvinet. Arbetaren erhål-<br />
ler i denna vara allt hvad han i de flesta fall begär af bränvinet tiil ett pris af 60<br />
o p:i billigare per kanna. Inhemskt bränvin, färgadt och försatt med något extrakt<br />
liknande kognakens arom, kan numera köpas för 25 procent billigare pris än bolagets<br />
kryddade bränviner. Faran af att det lattiga arbetsfolket vänjer sig vid att före-<br />
draga färgade bränviner, ligger väl egentligen deri, att dessa, okontrollerade som de<br />
äro, lätt kunna försättas med extrakter, som gifva dem en för känseln skenbar större<br />
styrka och kunna vara för helsan skadliga. Men äfven den omständigheten afy<br />
antalet af utminuterings-ställen, som sälja färgadt bränvin, plägar vara större än af<br />
dem som under sträng kontroll utminutera den färglösa varan, gör att de förra lättare<br />
sprida omkring sig dryckenskapslasten. En allmän vana att förtära färgade brän-<br />
viner är derför skadligare, än dylik vana att begagna färglösa.*) Att handeln med<br />
denna s. k. ^80 pennis rom" är ganska stor och i tilltagande här i staden, fram-<br />
gick bland annat af en diskussion, som nyligen hölls i nykterhetssällskapet Eos,<br />
der man enades om att 80 pennis rommen mer än annan bränvinshandel befordrar<br />
*) Utskänkningsbolaget i Tavastehus stad har på konkurrensens väg sökt motverka försäljning<br />
af «80 pennis rom» genom att sälja godt, renad t, färglöst bränvin till rombrän vinets pris eller<br />
80 penni för V4 kanna. Verkan deraf framgår af det förhållande att bolaget, som år 1881 utminuterade<br />
13,467 kannor renad, färglös vara, år 1882 deremot utminuterade dylik vara till ett belopp af<br />
29,480 kannor. Faktiskt är äfven att icke mindre än 5 stycken eller cirka tredjedelen af de köpmän<br />
som voro berättigade att utminutera färgade bränviner ned till kanna och deraf, dels direkt dels<br />
indirekte, drogo en betydande del af sin årsvinst, nödgats under loppet af 1882 och innevarande år<br />
antingen upphöra med sin handel eller ackordera med sina kreditorer. Utskänkningsbolaget i Tavastehus<br />
är icke berättigadt att hålla mer än en enda utminuteringslokal.
dryckenskapslasten i staden. Sällskapet Eos, kvars medlemmar företrädesvis utgö-<br />
ras af män, som stå stadens arbetarebefolkning närmast och delvis äfven af arbe-<br />
tare, torde vara den kompetentaste domare i dessa förhållanden här i staden. Om<br />
det är säkert att de lägre prisen å den färgade varan kraftigt befordrar handeln<br />
med denna vara, så är det än säkrare att intet befordrar lönkrögeriet och lönför-<br />
säljningen mer än det förhållande att lönkrögaren med förtjenst kan sälja färglöst<br />
bränvin billigare än den lagliga försäljaren af varan. I hvilken utsträckning lön-<br />
försäljningen här i staden bedrifves är väl svårt att afgöra, men icke tyckes denna<br />
vara så liten, att döma af det stora antal lönkrögare, som fäldes under den tid ut-<br />
skänkningsbolaget hade egen fiskal. Endast frånvaron af legal konkurrens vid den<br />
färglösa bränvinshandeln kan gifva en tillfredsställande förklaring öfver köpmännens<br />
förmåga att sälja färgade bränviner billigare än färglöst säljes i staden och att lön-<br />
krögaren kan förtjena å sin olaga affär.<br />
Så välmenande än utskänkningsbolagets i <strong>Helsingfors</strong> sträfvanden varit såväl<br />
för bränvinshandelns ordnande, som för ortens intressen, har det, genom de 8 utmi-<br />
nuterings-ställen det haft rättighet att hå^la, faktiskt haft ett monopol för utminute-<br />
ring af färglösa bränviner, hvilket monopol, såsom alla sådana, verkat skadligt, utan<br />
att bolaget kunnat uppställa något hinder deremot. Bolaget har mot sin önskan<br />
kommit att befordra lönkrögeriet och romförsäljningen i staden med dessas följder.<br />
Endast anförda följder af de rättigheter bolaget rörande utminuteringen innehaft, gör<br />
det nödvändigt att snart söka begränsa dessa och icke afvakta den tid då bolagets<br />
monopol hunnit tillintetgöra detsamma. Annat blefve förhållandet om bolaget utan<br />
alla för bränvinshandeln främmande ändamål, hvilka nu förtaga det all egenskap<br />
af handelsbolag och ställa det utom konkurrensens naturliga lagar, skulle arbeta<br />
för att hålla det skattdragande bränvinet till ett pris, som gjorde det omöjligt för<br />
lönkrögaren att existera och de färgade bränvinema att säljas billigare. Bolagets<br />
penningevinst blefve väl då mindre, men det skulle säkert i stället hafva tillfreds-<br />
ställelsen att i hög grad verka i nykterhetens intresse. Det skulle då icke, för pen-<br />
ningevinstens skuld, behöfva från de fattigaste arbetare draga en skatt, som de för-<br />
mögnare kunna undandraga sig.<br />
När man ser allt det goda, som kunnat uträttas med de vinster monopolet<br />
framdragit, måste man medgifva att våra fattiga bränvinssupande daglönare åstad-<br />
kommit storverk, dem utskänkningsbolagets stiftare i tiden icke kunnat drömma om<br />
— måhända då icke ens önskat. Krogiifvets reglerande i sedlighetens intresse var<br />
deras egentliga mål, icke någon vinst. Skulle vinst, ehuru icke eftersträfvad, upp-<br />
stå, ville man dermed göra någon annan god geming. Oaktadt allt det goda stadens<br />
bränvinsdrinkare visat sig kunna åstadkomma, är det likväl svårt att kunna gifva<br />
dem någon större aktning och tacksamhet för allt detta goda de dermed gjort, all-<br />
denstund sannolikt en stor del af bolagsvinsten utan monopolet dels stadnat i arbe-<br />
tarenes sparkassor, dels användts till barnens uppfostran eller familjens andra nö-<br />
diga behofver i ekonomiskt och andligt afseende.
26<br />
I stöd af hvad jag haft äran anföra hade jag, i händelse min röst lyckats<br />
göra sig hörd i utskottet, velat föreslå:<br />
l:o) att antalet af de utminuteringsställen för försäljning af<br />
färglösa bränviner, som under år 1884 skulle få finnas i staden,<br />
blefve bestämdt till högst sex stycken;<br />
2:o) att, för åstadkommandet af nödig konkurrens, högst tre af<br />
dessa sex utminuteringsställen kunna gifvas åt utskänkningsbolaget<br />
eller på en hand;<br />
3:o) att utminuteringsrättigheter nu skulle beviljas på blott ett års<br />
tid och derunder såvidt möjligt är införskaffas uppgifter å bränvins-<br />
handeln i staden, såväl den legala som demillegala, för att tjena<br />
till stöd vid bedömmandet, på hviika vilkor dylika rättigheter fram-<br />
deles lämpligast borde bortgifvas.<br />
Här har ett streck dragits för att under detta påpeka cle i närslutna bihang<br />
till reservationen fogade tabeller, hviika ansetts nödiga, såväl för att styrka åtskil-<br />
liga i reservationen framhållna förhållanden, som för att ytterligare tydliggöra arten<br />
af de fakta, som ligga till stöd för min, från utskottets afvikancle åsigt, samt mitt<br />
olika sätt att söka orsakerna till fluktuationerna i utakänkningsbolagets utminute-<br />
ringsrörelse. Jag har trott att förhållandena ej allenast böra ses sådana de gestalta<br />
sig inne hos bolaget och i dess utminuteringslokaler, utan derjemte böra jemföras<br />
med dylika förhållanden utom detsamma, äfven om dessa likartade förhållanden i<br />
något fall måste hemtas från andra länder. Bland andra orsaker har jemväl af denna<br />
orsak i bilagan intagits uppgiter rörande några förhållanden i Sverige, der åtskilliga<br />
stadskommuner väl icke beviljat utskänkningsbolagen något formligt monopol, men,<br />
med sorgfälligt undvikande af namnet, likväl tillerkändt dem rättigheter, med hviika<br />
de delvis faktiskt kunnat herska som m o n o p o 1 i n n e k a fv a r e ^ o c k framkalla följder lik-<br />
artade dem xiiui opolen åstadkomma. Blefve nu utskottets förslag antaget skulle för-<br />
hållandet, enligt min öfvertygelse, här blifva enahanda. Namnet monopol hade man<br />
väl lyckats undvika, men också intet annat af allt det onda, som medföljer och al-<br />
stras af ett dylikt monopol.<br />
Då jag biträdt utskottets åsigt beträffande utskänkningsbolagets bibehållande<br />
vid de rättigheter till krogrörelse bolaget begärt och senast innehaft, har detta skett<br />
i öfvertygelse om att denna krogrörelse — såsom den handhafts och derjemte icke<br />
på något sätt monopoliserad — är fullkomligt betydelselös, men ingalunda derför<br />
att jag skulle godkänna de motiver utskottet anfört som skäl för åtgärden.<br />
Magnus Gadd.
Biliang till reservationen.<br />
Emedan Sverige är det land, hvarifrån icke allenast idén om utskänknings-<br />
bolag flyttat öfver till oss, utan också dessa bolags sträfvande att monopolisera den<br />
lönande minuthandeln med bränviner — i syfte att tillskynda stadskommunerna för-<br />
delar — har sitt upphof, anhåller jag att flygtigt få vidröra nu rådande förhållanden<br />
vid bränvinshandeln i detta lands städer. Sverige har städse beträffande bränvins-<br />
lagstiftningen varit det olyckligaste land i Europa och intill sednaste tider har dryc-<br />
kenskapslasten der varit större än i något annat land. Derför har den svenska<br />
bränvinsfrågan under trenne århundraden varit en fortlöpande brännande fråga och<br />
är så fortfarande mer än annorstädes. Både jordbrukare och borgare hafva segt<br />
fasthållit vid sina sekelgamla rättigheter att få förtjena i bränvins industrin. De<br />
hafva endast kunnat förmås till små eftergifter i sender. Vetenskapens och indu-<br />
strins framsteg undergräfde efterhand jordbrukarens motstånd. Borgerskapet i stä-<br />
derna fortsätta kampen ännu den dag som är.<br />
Redan 1619 privilegierades alla städer, som ej voro for obetydliga dertill,<br />
att hålla stadskällare, hvaraf inkomsterna skulle falla till stadens „gemena kista".<br />
Efter 1622 fingo de dertill hafva och genom sina taxeringsman särskildt beskatta<br />
privilegierade krögare för försäljning af spritdrycker, undantagandes öl, hvarmed<br />
endast fattigt folk, som icke "något ärligt handtverk lärt hafva 00 skulle få kr öga.<br />
1738 utsträcktes rättigheten till att älven uppbära en viss afgift i veckan af "mång-<br />
lerskor", som sälja bränvin. Från 1718 har det varit städerna beviljad t att inrätta<br />
bränvinsbrännerier och utarrendera dessa till förmån för stadskassan. Huru bety-<br />
dande denna industri redan 1743 var för Sveriges städer synes bland annat deraf att<br />
krogarnes antal i Stockholm då uppgick ända till 100 stycken. Gustaf III heröf-<br />
vade visserligen under ett och ett hälft decennium städerna rättighet att tillverka<br />
bränvin, men han gaf borgarene ersättning i något som bättre var: de fingo rättig-<br />
bet att sig emellan bilda s. k. associationer. Dessa associationer voro icke annat<br />
än bränvins-utminuteringsbolag, som ensamme hade rättighet att destillera och för-<br />
ädla kronans råvara och utminutera detta bränvin i mindre qvantiteter och derjernte<br />
till högre pris än kronan sålde. Hvarje associerad hade rätt att hålla ända till 8<br />
försäljningsställen och från dessa skulle jemväl krögaren hemta sin vara. Huru<br />
det slutligen gick med monopolet är kändt Sedan kronomonopolet upphört åter-<br />
fingo de flesta städer sin bränvinstillverknings rättighet. De som det ej fingo, höllos<br />
på flerfaldiga sätt öfverhöfvan drygt skadeslösa derför. Härefter utkommo efterhand<br />
många förordningar, hvilka än beviljade än fråntogo vissa städer flere förmåner vid<br />
bränvinshandeln. Vi vilja här blott omnämna att städerna Stockholm, Göteborg,<br />
Carlskrona och Strömstad, der bränvinskonsumtionen var störst, städse voro gynnade<br />
27
28<br />
Men äfven Upsala, Gefle, Luleå och fästningen Sveaborg fingo af motsatt anledning<br />
1793 rättighet till bränvinstillverkning och försäljning utom sitt område. Efter det<br />
Finland skildes från Sverige fortfor man derstädes rastlöst med lagstiftande i brän-<br />
vinsbandeln. Redan 1810 utkom en ny bränvins-lag, år 1815 en annan, år 1824 en<br />
tredje, år 1830 en fjerde och härefter Kongl. kungörelser med betydande förändrin-<br />
gar en 1835, en annan 1841, en tredje 1845, en fjerde 1848, så en en ny förordning<br />
1851 och en annan 1855. I alla dessa erkännes stadskommunernas rätt att förtjena<br />
på bränviner. De genomgripande förändringar i bränvinslagstiftningen, som under<br />
1853—54 års riksdag genomdrefvos, fråntogo visserligen städerna bränvinstillverkningen,<br />
men bibehöll dem fortfarande vid rättigheten att förtjena i bränvinshandeln. Den<br />
motsträfvighet, borgareståndet visade för afståendet af städernas bränvinsrätt, nöd-<br />
gade till eftergifter. En konsumtionsskatt infördes, som skulle drabba hvarje inom<br />
kommunen såld kanna bränvin och tillfalla stadskommunens kassa i ersättning för<br />
dess förlust genom förlorad tillverkningsrätt; en sak som ansågs mindre farlig än<br />
att städerna fortfarande blefve både tillverkare och säljare.<br />
För att framhålla orsakerna till den utveckling lagstiftningen rörande stä-<br />
dernas bränvinshandel tagit i Sverige hafva vi förutskickat här anförda korta öfver-<br />
sigt. Vi skola nu framhålla några skilnader vid handeln med bränvin i<br />
må idkas:<br />
Finland och Sverige.<br />
Försäljning af bränviner i Finland<br />
a) af dem, som innehafva rättig-<br />
het att tillvarka eller destillera brän-<br />
vin, i parti af minst fem kannor;<br />
b) af minutförsäljare, till belopp<br />
af minst ett hälft stop, hvilRet ej<br />
får på stället förtäras;<br />
c) af utskänkare, i stad, suptals<br />
pä stället.<br />
1863—64 års ständer tillintetgjorde<br />
alla äldre privilegier. Endast köpmän<br />
bibehöllos vid sin rätt att sälja färgade<br />
bränviner, men denna rättighet fråntogs<br />
dem år 1878.<br />
Konsumtions-skatt finnes icke.<br />
Utom vanliga kommunala utskyl-<br />
der få kommunerna icke draga några<br />
Försäljningen af bränviner i smärre<br />
partier är delad i två olika slag, minuthandel<br />
och utslcänhning.<br />
För minuthandeln är det minimum,<br />
som får säljas ett stop och till förtäring<br />
på stället får intet afyttras.<br />
För utskänkning är det tillåtet att<br />
under ett stop sälja huru litet som helst,<br />
såväl till afhemtning, som förtäring å<br />
stället.<br />
En hvar som i städerna före 1855<br />
på grund af burskap eller särskilda till-<br />
stånds resolutioner, erhållit rättighet till<br />
någotslags brän vinsförsäljning, bibehål-<br />
las vid sin rättighet, sådan ban erhållit<br />
den, intill sin död.<br />
Alla minutförsäljnmgar — nyinrät-<br />
tade eller tidigare privilegierade — skola<br />
erlägga en konsumtions-skatt af 25 öre<br />
per försåld kanna.
fördelar af utminuterings- eller utskänk-<br />
ningsrörelsen.<br />
Utskänknings och utminuteringsrätt<br />
skall i stad beviljas af länestyrelse om<br />
magistrat och stadsfullmäktige äro der-<br />
om ense. Tillstyrker blott den ene af<br />
dessa kommunala myndigheter rättighe-<br />
tens beviljande, ankommer atgörandet å<br />
länestyrelsen.<br />
Den längsta tid för hvilken minut-<br />
försäljnings- eller utskänkningsrätt får<br />
beviljas är 2 år i sender.<br />
Rättighet kan beviljas åt välfrej-<br />
dade och välkände personer, som icke<br />
idka annan af särskildt tillstånd bero-<br />
ende handel eller handtverk. Innehaf-<br />
vare af destillationsfabrik kunna likväl i<br />
få utminuteringsrätt oaktadt deras nä-<br />
ring beror af särskildt tillstånd.<br />
Minutförsäljnings- eller utskänk-<br />
ningsrätt får äfven upplåtas åt bolag<br />
med vilkor att dessa äro "för ändamå-<br />
let organiserade" och icke idka annan<br />
af särskildt tillstånd beroende handel<br />
eller handtverk. På några ställen i lan-<br />
det har man varit tvehågsen om både<br />
utminuterings- och utskänkningsrättighet,<br />
hvilka hvardera för sig bero af särskildt<br />
tillstånd, kunna bortgifvas åt en och<br />
samma person, emedan lagen uttryckli-<br />
gen blott säger om destillatorerna, hvars<br />
näring och rättighet att sälja 5 kannor<br />
äfven bero af särskildt tillstånd, att de<br />
kunna få utminuterings-rätt. I allmän-<br />
het har lagen tillämpats sålunda, att in-<br />
gen utminuterare, det må sedan gält<br />
enskild person eller för ändamålet or-<br />
ganiseradt bolag, jemväl bekommit rät-<br />
tighet till utskänkning. Deremot har för<br />
utskänkning enkom bildade bolag af<br />
stadsmyndigheterna och länestyrelse er-<br />
29<br />
Utskänkare skall i konsumtions-<br />
skatt betala 40 öre för kannan och det<br />
kannetal, hvarför innehafvare af äldre ut-<br />
skänkningsprivilegier, värdshus m. m.<br />
skola skatta, fastställes af taxeringskom-<br />
mitéerna.<br />
Konsumtions-skatten tillfaller med<br />
3 /5 stadskommunen, 1 /5 länstingen och<br />
V5 hushållningssällskapen i länet, utom<br />
från Stockholms stad, der på grund af<br />
äldre privilegier hela försäljnings-skat-<br />
ten går till kommunen.<br />
Blifver någon före 1855 privilegierad<br />
försäljning genom dödsfall ledig, kan<br />
kommunalstyrelsen antingen indraga den-<br />
samma eller sälja den å auktion för 3<br />
års tid åt den som betalar konsumtions-<br />
skatt för högsta antalet kannor samt i<br />
öfrigt af Stadsfullmäktige, magistrat och<br />
länshöfding dertill pröfvas "tjenlig".<br />
Det minsta kannetal, för hvilket en mi-<br />
nutering eller utskänkning får bortgif-<br />
vas i stad är 1,200 kannor för år. Rät-<br />
tighet till nytt ställe kan länshöfding<br />
endast bevilja åt "tjenlig" person om<br />
stadsfullmäktige och magistrat derom<br />
äro ense. En eller flere dylika rättig-<br />
heter kunna äfven utan auktion ölver-<br />
låtas åt bolag, som hafva till syfte, att<br />
i sedlighetens och nykterhetens intresse<br />
förmildra kroglifvet och motarbeta olaga<br />
försäljning med skyldighet för dessa bo-<br />
lag att lemna hela sin „bolagsvinst" till<br />
fördelning emellan kommunen, länstin-<br />
gen och hushållningssällskapen i sam-<br />
ma förhållande som konsumtionsskatten<br />
fördelas. Kongl. Maj:ts befallningshaf-<br />
vande vaka öfver att bolagen ej få rät-<br />
tighet för mindre antal kannor än an-<br />
dra pröfvas kunna erlägga skatt för<br />
samma rättighet. Bolagen få välja sin
30<br />
hållit rättighet att tillika kafva utminu-<br />
tering i landets fleste städer.*) Åt så-<br />
dana utskänknings bolag, som hållit ut-<br />
skänkning (värdshus, hotel) för stånds-<br />
personer hafva likväl icke beviljats ut-<br />
minuteringsrätt. Utskänkningsbolagen<br />
kunna fritt bestämma öfver alla sina an-<br />
gelägenheter och använda sin bolagsvinst<br />
efter godtfinnande för ändamål som vid<br />
hvarje särskildt tillfälle synes dem bäst<br />
och lämpligast. De hafva inga skyldig-<br />
heter mot kommunen och äro ansvars-<br />
skyldiga för ingen myndighet. Sina böc-<br />
ker behöfva de hvarken uppte eller af-<br />
gifva redovisning för räkenskaperna.<br />
Aktierna kunna öfvergå i hvilka händer<br />
som helst och kunna alla ligga hos stads-<br />
kommunen, bränvinsbrännare och destil-<br />
latörer.<br />
*) Bolag finnas, såsom t. ex. det i <strong>Helsingfors</strong>,<br />
hvilkas stadgar äro äldre än lagen af<br />
den 6 Juni 1873, hvarför de stadgar på hvilka<br />
de emellertid stöda sig, icke i allo öfverensstämma<br />
med föreskrifterna uti ifrågavarande lag.<br />
direktion, antaga sina tjenstemän samt<br />
bestämma dessas aflöning. Någon den<br />
ringaste bestämmande-rätt öfver sin<br />
bolagsvinst hafva dessa bolag icke se-<br />
dan 1873.*) De skola redovisa för re-<br />
visorer, bestående af ombud sända af<br />
kommunen, länestyrelsen, länstingen och<br />
hushållnings-sällskapen, hvilka ombud<br />
hafva såväl rättighet som skyldighet att<br />
om dertill skäl finnes, i sina sändares<br />
intresse klandra redovisningen och ställa<br />
bolagen till ansvar. De blefvo efter 1873<br />
institutioner, som icke skulle arbeta för<br />
annat än nykterhet och laglighet i brän-<br />
vinshandeln och lönen för arbetet skulle<br />
ej blifva annan än tillfredsställelsen,<br />
ifall de skulle lyckas.<br />
*) Det hade visat sig att de, efter som bolagen<br />
kunnat skaffa sig inflytande, sträfvade<br />
att monopolisera äfven minuthandeln. 1870 års<br />
riksdag satte en gräns derför och förbjöd dem<br />
minuthandel, men då dem 1873 fråntogs möjligheten<br />
att disponera sin vinst, ansågs förbudet<br />
öfverflödigfc och upphäfdes.<br />
Kommunalstyrelserna i städerna sågo med tillfredsställelse att bolag bilda-<br />
des, å hvilka de kunde hvälfva den för kommunerna svåra — rent outförbara —<br />
uppgiften, att draga största möjliga lagliga nytta af bränvinshandeln och derunder<br />
motarbeta bränvinskonsumtionen Men endast långsamt, och i mån af dödsfall bland<br />
privilegierade utskänkare, kunde bolagen komma att disponera öfver ett större antal<br />
rättigheter. Något formligt monopol kunde icke ifrågakomma. Der något bolag emel-<br />
lertid hunnit tillegna sig ett betydande antal rättigheter, ålade stadskommunen bo-<br />
laget att, i sammanhang med den uppbörd af konsumtionsskatten de för stadens<br />
räkning voro skyldiga verkställa, äfven utföra den kommunen ålagda uppbörden af<br />
konsumtionsskatten för länsrepresentationen och hushållningssällskapen. Man gaf<br />
dem kommunernas skyldighet att kontrollera bränvinets godhet, öfvervaka all ut-<br />
skänkning och dermed förenad spishållning, bestämma kantalet, för hvilket värds-<br />
husvärdar ocb utskänkare skulle betala skatt m. fl. kommunens skyldigheter gent-<br />
emot bränvinshandeln. De voro numera icke bolag annat än till namnet. De fun-<br />
gera som ett säreget embetsverk inom stadskommunen, hvilket derjemte är ombud<br />
för de myndigheter och korporationer, som skola erhålla vinsten af rörelsen. Märk-
lig är den uppgift 1878 års bränvinskomité lemnar, att bland „upptagna bolagsrät-<br />
tigheter finnes ett rätt betydligt antal som icke utöfvas". Af samma komités berät-<br />
telse synes att samtliga försäljnings-ställen i städerna 1876—1877 voro ungefär dub-<br />
belt större än å landet eller 1334 stycken. Häraf voro öfverlemnade åt bolag 136<br />
minuthandelsrättigheter och 424 ständiga utskänkningsrättigheter. Å auktioner<br />
voro inropade för 3 år af enskilda 107 minuthandelsrättigheter och 203 utskänk-<br />
ningsrättigheter. Med privilegier för 1855 funnos ännu 174 och 290 (mest ångbåtar)<br />
innehade tillfälliga rättigheter. Bolagen hafva sålunda icke kunnat utöfva samma<br />
verkan som monopolinnehafvare i allmänhet. Sträfvandet hos dessa bolag — ur-,<br />
sprungligen endast bolag för arbetare-spishållning — att söka beherska bränvins-<br />
handeln på ett sätt, som om det skulle fått fortgå, kunnat blifva liktydigt med ett<br />
monopol, har nödgat lagstiftningen att taga makten af dem. Under de tvenne sed-<br />
naste åren har det visat sig att de ej heller som ernbetsverk kunnat fylla sin upp-<br />
gift. Under sednaste somxuar företagna undersökningar i Stockholm och Göteborg<br />
befans maten å flera utskänkningsställen vara så dålig att den förklarades för osund<br />
och undermåliga glas funnos oaktadt måttet och bolagets namn stod att läsas å de-<br />
samma. Arbetare-föreningarne och ringarne hafva trädt i kamp mot bolagen. För<br />
bolagsvinstens skuld beskattas den fattiga arbetaren, säga de, och skall en sådan<br />
orättvis skatt, som svårare drabbar den fattige än den rike, få finnas, bör åtminstone<br />
vinsten tillfalla arbetarenes sparkassor eller kousumföreningar och ej kommunen och<br />
för stadsarbetaren främmande korporationer. Nykterhets-sällskapema i Sverige, hvilka<br />
under mer än ett decennium varit af stor betydelse samt verkat mycket godt och<br />
bland hvilka goodtemplar-orden ensam skall räkna öfver 100,000 inmatrtkulerade<br />
medlemmar, hafva alltid fördömdt utskänkningsbolagens flaskförsäljning. Icke ringa<br />
är deras antal, som vilja hafva, konsumtionsskatten — numera enda vilkoret för bo-<br />
lagens möjlighet — afskaflad. Andra fordra, att stadskommunerna direkte genom sina<br />
tjenstemän skola uppbära konsumtions-skatten, en fordran, som ätven fått sitt uttryck<br />
i sednaste förslag till ny bränvinslag.<br />
31
32<br />
Tab. 1.<br />
Anmärkningsvärda förhållanden i de europeiska länder<br />
Förhållanden som utöfra inflytande å bränvinshandeln och konsumtionen.<br />
Danmark. Ringa skatt; 2 mark 80 penni å tillmäskad tunna säd. Försäljningar beviljas<br />
utan kommunens hörande. Alla köpmän, värdshusvärdar, utskänkare t. o.<br />
m. landthandlande kunna få rätt att sälja ända till l /4 Pot (= 0,0 9 kanna)<br />
för afhemtning samt att utöfva denna rätt som binäring<br />
Sverige. Tillverkningsskatt 1 mark 12 penni per kanna. Konsumtionsskatter ännu<br />
tyvärr bibehållna. Kommunerna få till sin fördel draga ekonomisk nytta af<br />
all bränvinshandel, och hafva med tillhjelp af kommunal bolagsrörelse för<br />
bränvinshandel monopoliserat denna handel i städerna<br />
Europeiska Ryssland. Tillverkningsskatten 2 mk 94 p:i per kanna. Enhvar som köper<br />
^patent 19 af regeringen berättigas, utan kommunernas hörande, utminutera<br />
bränviner flasktals<br />
Not*ra Tysktand. Tillverkningsskatt 44 p:i per kanna. Försäljningar bortgifvas utan<br />
hörande af annan myndighet än polisen. Hvarje välfrejdad person kan få rättighet<br />
till "Schankwirtsehaft" d. ä. sälja till afhemtning huru små qvantiteter<br />
som helst. Rättigheten gäller för lifstid<br />
Holland. Tillverkningsskatt 3 mk 9 p:i pr k:a. Försäljningen fri till minsta qvantitet<br />
Belgien. Hög tillverkningsskatt. Handeln till minsta qvantitet fri för alla, äfven om<br />
annan näring idkas .<br />
Storbrittanien éb Irland. .Tillverkningsskatt 6 mk 25 p:i per kanna. Kommunerna få<br />
icke draga någon inkomst af brän vinshandeln: skola opartiskt strängt öfvervaka<br />
densamma. Minsta i minuthandeln säljbara qvantitet 1 qvart (== 0,44 k:a.)<br />
Norge. Tillverkningsskatt 1 mk 6 p:i per kanna. Bränvinshandeln koncentrerad i städerna.<br />
Antalet försäljningsställen, dem städernas magistrater få bortgifva,<br />
bestämmes af kommunen. Mer än ett försäljningsställe får ingen hafva och<br />
handeln med bränviner får ej idkas som binäring jemte annan handel . .<br />
Finland. Tillverkningsskatt 1 mk 20 p:i. Bränvinshandeln koncentrerad i städerna.<br />
Kommunalstyrelserna kunna förebygga beviljandet af öfverflödiga försäljningar<br />
af färglös vara och få ej draga ekonomisk fördel af bränvinshandeln.<br />
Köpmännen i städerna ega utminutera färgad vara<br />
D:o 1879 & 1880. Köpmännen äro beröfvade rättigheten att sälja färgadt bränvin<br />
ned till A /4 kanna. Endast ett fåtal rekommenderas af kommunerna till<br />
dylik rättighets erhållande<br />
D:o 1881 & L882. Större frikostighet råder vid beviljandet af utminuteringsrätt<br />
för färgade bränviner. För värdshusrörelse organiserade bolag idka i alla<br />
landets städer, jemte sin å särskildt tillstånd beroende utskänkningsrörelse en<br />
delvis monopoliserad utminuterings-affär. Lönkrögeriet sannolikt i tilltagande<br />
Anm. Med kanna förstås kannor bränvin af 50 % vid -j- C. Förbrukningen<br />
verstiger exporten.<br />
Tabellen visar bland mycket annat: att bränvinsföi'brukningen, som fallet är i<br />
missbruk af varan; att der, såsom i Belgien, lagstiftningen gör det möjligt för fattigt<br />
antal blir forvånandsvärdt stort; att konsumtionen, såsom fallet är i England, Norge<br />
att konsumtionen är stor der, såsom i Sverige, konsumtionsskatt tinnes och der kommu<br />
derna, såsom i Sverige, Norge och Finlaud, krogarnes antal blir ringa i förhållande till<br />
såsom fallet är i Sverige, kunna gynna olaglig försäljning, exempelvis trängre eller vid-
der yin icke produceras och bränviner äro folkdrycker.<br />
Tillverkning i<br />
medeltal<br />
1872—1876.<br />
Kannor.<br />
Förbrukning i<br />
medeltal<br />
1872—1876.<br />
Kannor.<br />
Folkmängd i<br />
medeltal<br />
1872—1876.<br />
Förbrukning<br />
på hvarje innevånare<br />
i kannor<br />
om 50% vid<br />
15° C.<br />
Ett försäljningsställe<br />
för antal<br />
innevånare<br />
1877.<br />
33<br />
En fäld olaga<br />
försäljare i årligt<br />
medeltal å<br />
innevånare åren<br />
1870—1874.<br />
13,563,492 13,822,782 1,862,746 208 ?<br />
18,299,598 20,155,544 4,316,945 4,6 2,350 2,419<br />
289,489,815 271,741,199 71,730,980 3,8 ? ?<br />
150,124,570<br />
23,391,937<br />
121,486,435<br />
12,970,577<br />
33,500,000<br />
3,751,368<br />
16,922,354 14,280,176 5,258,343 2,7 42 0<br />
74,390,431 79,641,843 33,805,419 2,4 352 ?<br />
2,338,007 4,076,605 1,772,457 2,3 3,771 ?<br />
4,117,252 4,117,252 1,871,478 2,2 4,078 ?<br />
2,748,040 2,929,257 2,060,782 1,4 ? ?<br />
3,742,745 4,005,209 2,090,806 1,9 ? ?<br />
har beräknats genom att till tillverkningen lägga den qvantitet hvarmed importen öf-<br />
Danmark, kan vara ovanligt stor, utan att derför nödvändigt behöfva leda till skadligt<br />
folk att drifva fri bränvins-försäljning som en obetydlig binäring, försäljningsställenas<br />
och Finland, blifver minst, der kommunerna icke draga fördelar af bränvinshandeln;<br />
nerna äro intresserade i bränvinshandeln, att der bränvinshandeln är koncentrerad i stäfolkmängden,<br />
men att dervid måste tillses att sådana förhållanden ej inträda, hvilka,<br />
sträektare monopoler med deraf framkallade olika priser å samma vara.<br />
5<br />
3,7<br />
3,5<br />
?<br />
113<br />
9<br />
0
34<br />
Tab. II.<br />
Ar.<br />
1872<br />
1873<br />
1874<br />
1875<br />
1876<br />
1877<br />
1878<br />
1879<br />
1880<br />
1881<br />
1882<br />
Bränvinstillverkningen, införseln och förbrukningen m. m. i Finland 1872—1882.<br />
1<br />
£<br />
Tab. in:<br />
0TQ*<br />
Tillverknings- Införda ut-<br />
Förbrukningen<br />
belopp i kanländskabrän- i—Kflfo CD<br />
i kannor.<br />
nor.viner i kannor<br />
o 4 o' < 0<br />
p: s S 5 a ?<br />
cd<br />
a<br />
llå<br />
cd" SS ©<br />
52<br />
60<br />
62<br />
62<br />
64<br />
63<br />
64<br />
60<br />
56<br />
69<br />
66<br />
9<br />
9<br />
9<br />
3<br />
11<br />
8<br />
3<br />
8<br />
3<br />
?<br />
9<br />
3,052,609<br />
3,725,729<br />
4,141,439<br />
4,294,807<br />
4,282,943<br />
4,141,339<br />
4,036,002<br />
3,101,141<br />
2,394,938<br />
3,551,235<br />
3,934,254<br />
163,457<br />
213,364<br />
259,958<br />
322,823<br />
317,390<br />
310,193<br />
190,767<br />
149,782<br />
212,652<br />
256,310<br />
268,620<br />
I<br />
3,216,066<br />
3,939,093<br />
4,401,397<br />
4,617,630<br />
4,600,333<br />
4,451,532<br />
4,226,769<br />
3,250,923<br />
2,607,590<br />
3,807,545<br />
4,202,874<br />
Folkmängd.<br />
1,847,168<br />
1,872,065<br />
1,897,738<br />
1,912,647<br />
1,941,255<br />
1,968,628<br />
1,990,849<br />
2,028,023<br />
2,059,704<br />
2,081,612<br />
2,100,000?<br />
Kannetal<br />
Utskänknings-<br />
på h värj e<br />
skatt.innevå-<br />
nare.<br />
1,74<br />
2,10<br />
2,31<br />
2,41<br />
2,37<br />
2,26<br />
2,12<br />
1,60<br />
1,26<br />
1,83<br />
2, ?<br />
Mark. p:i.<br />
14,131<br />
13,464<br />
21,171<br />
26,342<br />
25,922<br />
?<br />
Lagliga utskänkningsställen af färglösa bränviner inom länen och deras för-<br />
hållande till folkmängden 1877.<br />
Län.<br />
Nylands län. Alla i städerna<br />
Åbo och Björneborgs län. Alla i städerna .<br />
Wiborgs län. Några på landet<br />
Tavastehus län. Alla i städerna . . . .<br />
Wasa län. Alla i städerna<br />
Kuopio län. Finnas några på landet. . .<br />
S:t Michels län. Alla i städerna . . . .<br />
Uleåborgs län. Alla i städerna<br />
c|<br />
Ett utskänk- Ett utskänk-<br />
Förhållandet i<br />
Ett utskänk- Ett utskänk-<br />
B<br />
CD % ningsställe å ningsställe å<br />
städerna utggningsställe<br />
å ningsställe å<br />
p<br />
följande antal städernas in-<br />
ti*3<br />
a 5.<br />
p a innevånare i nevånare i<br />
r- crc<br />
2 länet. länet.<br />
7 ckt i procent<br />
af förhållandet<br />
i<br />
länet.<br />
149<br />
112<br />
95<br />
51<br />
55<br />
24<br />
13<br />
7<br />
Summa | 506<br />
1,362<br />
3,077<br />
3,178<br />
6,301<br />
6,518<br />
10,684<br />
12,870<br />
29,683<br />
343<br />
356<br />
219<br />
347<br />
316<br />
351<br />
296<br />
209<br />
9<br />
25<br />
11,8<br />
6,9<br />
5,5<br />
4,8<br />
3.2<br />
2.3<br />
0,7
Häraf syues huru stor förbrukningen är i Nylands läns städer i förhållande<br />
till deras och länets befolkning och då folkmängden i <strong>Helsingfors</strong> förhåller sig till<br />
den sammanlagda folkmängdens i länets öfriga fyra städer som 43,142 till 8,054,<br />
tyckes deraf med sannolikhet framgå att <strong>Helsingfors</strong> är den stad der bränvinskon-<br />
sumtionen är störst i förhällande till folkmängden. Med ledning af denna tabell kan<br />
man öfvertyga sig om att den qvantitet bränviner, som afyttras genom värdshus<br />
eller utskänkningsrörelsen, måste vara ringa i förhållande till den qvantitet, som spri-<br />
des genom utminuteringsrörelsen. Utskänkningsbolaget i <strong>Helsingfors</strong> har under tio<br />
års tid utskänkt tillsammans 69,710 kannor färglöst bränvin eller i medeltal för år<br />
6,971 kannor. Fördelas detta kannetal på bolagets 7 utminuteringsställen, blifver<br />
det årliga medeltalet för hvarje utskänkningsställe, 996 kannor. Om man frånser<br />
det förhållaude, att konsumtionen i <strong>Helsingfors</strong> är större än annorstädes i landet,<br />
oeh antager att alla ifrågavarande 506 utsKänkningsställen, kunnat sälja lika raskt<br />
som utskänkningsbolaget i <strong>Helsingfors</strong> 1877, skulle alla tillsamman möjligen kunnat<br />
föryttra 506X996 = 503,976 kannor. Återstoden af årets förbrukning 3,947,556 kan-<br />
nor hade då afyttrats genom utminuteringen. Skulle hela årets förbrukning gått ge-<br />
nom utskänkningsställen hade dertill erfordras icke mindre än 4,469 krogar, det är<br />
1 på hvarje 440 innevånare på landet. Af tabellen framgår vidare, att om drycken-<br />
skapslasten hos oss, under tiden i fråga, varit jemförelsevis liten, detta goda resultat<br />
berott af den ringa konsumtion, som numera är allmän å landet— hvilket äfven tillfreds-<br />
ställaude styrkes af vår brottmåls-statistik — medan den derför ingalunda är mön-<br />
stergill i våra städer. I Sverige, der konsumtiouen är dubbelt större än här, beräk-<br />
nade man, under den tid tabellen omfattar, 1 försäljningsställe å hvarje 2,350 inne-<br />
vånare i landet. Beräknades alla försäljningsställen, som funnos i Sveriges städer<br />
efter summan af befolkningens i rikets städer, erhölls 1 försäljningsställe å hvarje<br />
471 stadsinnevånare. Som tabellen visar är förhållandet hos oss vida sämre i alla<br />
landets städer, och likväl borde, vid jemförelse med Sverige, härtill läggas öfriga<br />
försäljningsställen: de hos oss s. k. minutförsäljningsställena i städerna. Visserligen<br />
antyder tab. I att antalet olaga försäljningsställen i Sverige möjligen kan vara lika<br />
stort, som af de legala. Fakta, som hade kunnat bevisa att förhållandet hos oss varit<br />
bättre eller sämre, kan här ej framläggas.<br />
35
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.
HELSINGFORS STADS<br />
Utgifts- och Inkomst-Förslag<br />
för år 1884,<br />
af Drätselkammaren upprättadt och af Magistraten till granskning af Stadsfullmäktige<br />
öfverlemnadt, i enlighet med 58 och 59 §§ i Kejserliga förordningen af den<br />
8 December 1873 om kommunalförvaltning i stad.<br />
Beviljadt 1812.<br />
.Revers d. 1845.<br />
„ d. 1846.<br />
„ d. 1847.<br />
Revers d. Vio 1837.<br />
Utgiftens bes<br />
fenhet enligt<br />
i K, F. d. 8<br />
1873.<br />
Revers d. V5 1863. a<br />
a<br />
a<br />
TTtgifter; Smf. yii. Smf 7il<br />
I. Stadens skulder.<br />
l:o. Å lånet för stadens reglering,<br />
utgörande den 31 /12 1883 Smf<br />
68,296, erlägges till Finlands Statskontor<br />
den 15 /i 1884 i amortering<br />
2 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
Smf 264,400 med . . .<br />
2:o. A lånet för rådhusbyggnaden,<br />
uppgående den 31 /12 1883 till Smf<br />
9,984 i återstående kapital, inbetalas<br />
till Statskontoret den 1 /10<br />
1884 ränta å 4 °/0 å förestående<br />
oguldna belopp med<br />
samt i amortering 2% å det ursprungliga<br />
beloppet Smf 125,714<br />
med<br />
3:o. Å lånet för chausséerna, utgörande<br />
den 31 /i2 1883 i återstående<br />
kapital Smf 55,332: 85, erlägges<br />
till Finlands Statskontor<br />
den 1 /5 1884 en annuitet af 5 1 l:o. Å lånet för stadens reglering,<br />
utgörande den<br />
399 36<br />
2,516<br />
/2<br />
% å det ursprungliga beloppet<br />
100,000, eller ränta ä 4 %<br />
å det oguldna beloppet med . .<br />
31 /12 1883 Smf<br />
68,296, erlägges till Finlands Statskontor<br />
den 15 /i 1884 i amortering<br />
2 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
Smf 264,400 med . . .<br />
2:o. A lånet för rådhusbyggnaden,<br />
uppgående den 31 /12 1883 till Smf<br />
9,984 i återstående kapital, inbetalas<br />
till Statskontoret den 1 /10<br />
1884 ränta å 4 °/0 å förestående<br />
oguldna belopp med<br />
samt i amortering 2% å det ursprungliga<br />
beloppet Smf 125,714<br />
med<br />
3:o. Å lånet för chausséerna, utgörande<br />
den 31 /i2 1883 i återstående<br />
kapital Smf 55,332: 85, erlägges<br />
till Finlands Statskontor<br />
den 1 /5 1884 en annuitet af 5 1 /2<br />
% å det ursprungliga beloppet<br />
100,000, eller ränta ä 4 %<br />
å det oguldna beloppet med . . ! 2,213 31<br />
5,288<br />
2,915 36<br />
Transport | 2,213 |3l| 8,203 |36
K. S:ns bref cl. 5 K. S:ns bref cl. /ö<br />
1880.<br />
5 K. S:ns bref cl. /ö<br />
1880.<br />
5 K. S:ns bref cl. /ö<br />
1880.<br />
5 /ö<br />
1880.<br />
Chausséere£>lenientet<br />
d. 26 Chausséere£>lenientet<br />
d. U 1865 § 6.<br />
26 Chausséere£>lenientet<br />
d. U 1865 § 6.<br />
26 Chausséere£>lenientet<br />
d. U 1865 § 6.<br />
26 U 1865 § 6.<br />
K. K. S:ns S:ns resolution<br />
resolution<br />
d. 6 d. /9 1876.<br />
6 d. /9 1876.<br />
6 d. /9 1876.<br />
6 /9 1876.<br />
K. S:ns resolution<br />
d. 16 K. S:ns resolution<br />
d. /6 1881.<br />
16 K. S:ns resolution<br />
d. /6 1881.<br />
16 K. S:ns resolution<br />
d. /6 1881.<br />
16 /6 1881.<br />
K. S:ns resolution<br />
d. 7 /3 1876.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 U 1875.<br />
1869 års stat.<br />
Transport<br />
samt återstoden af annuiteten i<br />
amortering<br />
a 4:o. A lånet för folkskolehuset vid<br />
Mal m gatan, utgörande den 31 /12<br />
1883 i återstående kapital $mfi<br />
53,850, erlägges den 9 /4 1884 till<br />
Finlands Statskontor en annuitet<br />
af 10 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
Smf 60,000 eller ränta<br />
å 5 °/0 med<br />
samt återstoden af annuiteten i<br />
amortering . .<br />
a 5:o. a). A chausséeobligationerna,<br />
uppgående sedan den 1875 till<br />
$mfi 140,000, erlägges årligen i<br />
amortering och 3,6 °/0 ränta . ..<br />
b) till chausséeobligationernas amorteringsfond,<br />
utgörande d. 31 /12<br />
1883 Snif 23,209, ränta under år<br />
1884 å 3 %<br />
6:o. A Yattenledningslånet ffinf<br />
1,500,000, hvarå amorteringen vidtager<br />
år 1887, erlägges d. 1 /5 och<br />
1<br />
/11 1884 ränta a 5% med tillsammans<br />
7:o. A nybyggnads- ocli regleringslånet<br />
af 1882, hvarå amorteringen<br />
vidtager år 1886, erlägges den 1 /5<br />
och Vu 1884 ränta å Smfi 1,550,000<br />
å 4 l 5:o. a). A chausséeobligationerna,<br />
uppgående sedan den 1875 till<br />
$mfi 140,000, erlägges årligen i<br />
amortering och 3,6 °/0 ränta . ..<br />
b) till chausséeobligationernas amorteringsfond,<br />
utgörande d.<br />
a<br />
a<br />
c<br />
{2 °/0 med tillsammans .<br />
8:o. A ett kassakreditiv å ä/T<br />
200,000, som under år 1884 till-'<br />
äfventyrs måste upptagas, erlägges<br />
i provision 1 % och ränta förslagsvis<br />
Smf 4,000<br />
Skf 178,799: 63. :<br />
31 /12<br />
1883 Snif 23,209, ränta under år<br />
1884 å 3 %<br />
6:o. A Yattenledningslånet ffinf<br />
1,500,000, hvarå amorteringen vidtager<br />
år 1887, erlägges d. 1 /5 och<br />
1<br />
/11 1884 ränta a 5% med tillsammans<br />
7:o. A nybyggnads- ocli regleringslånet<br />
af 1882, hvarå amorteringen<br />
vidtager år 1886, erlägges den 1 /5<br />
och Vu 1884 ränta å Smfi 1,550,000<br />
å 4 l {2 °/0 med tillsammans .<br />
8:o. A ett kassakreditiv å ä/T<br />
200,000, som under år 1884 till-'<br />
äfventyrs måste upptagas, erlägges<br />
i provision 1 % och ränta förslagsvis<br />
Smf 4,000<br />
Skf 178,799: 63. :<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
IT. Stadens embetsverk.<br />
Magistraten.<br />
2,213<br />
3,286<br />
2,692<br />
3,307<br />
7,650<br />
31<br />
69<br />
50<br />
8,203<br />
5,500<br />
50 6,000<br />
36<br />
696 27 8,346 27<br />
— —<br />
1 Politieborgmästare lön Smfi 7,000:<br />
hyresmedel . . . „ 2,000: 9,000<br />
1 Justitierådman, lön . $nif 3,500:<br />
dyr tid stil lägg . . „ 1,000:<br />
viceordförandearvode „ 1,000: 5,500<br />
75,000<br />
69,750<br />
6,000<br />
Transport 14,500 — 178,799 63<br />
—
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 22 /12 1876.<br />
1869 års stat.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /é 1875.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875,<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 U 187 5.<br />
1869 års stat.<br />
K, Kung, af 31 Ang.<br />
1876 mom 3.<br />
1869 års stat.<br />
1869 års stat.<br />
K. S:ns skrifv. n /u<br />
1873.<br />
S. F. besl. 5 /0 1882.<br />
d:o<br />
1869 års stat.<br />
d:0<br />
S. F. besl. % 1875.<br />
1869 års stat.<br />
K. S:ns skrifv. ll /n 73.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
K. S:ns skrifv. «V,, 73.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1 Politierådman, lön<br />
1 d:o lön .<br />
dyrtidstillägg<br />
2 Notarier, lön å . .<br />
Rådstufvurätten<br />
Transport<br />
Smfi 3.200<br />
,, KOOO<br />
Smf 1,600<br />
1 Justitieborgmästare, lön $mfi 7,000:<br />
dyrtidstillägg . . „ 2,000:<br />
3 Justitierådmän, lön ä Smfi 3,800<br />
dyrtidstillägg „ „ 1,000<br />
1 Justitierådmän, lön ,, „ 3,500<br />
dyrtidstillägg „ „ 1,000<br />
1 Justitierådmän, lön „<br />
dyrtidstillägg<br />
3,200<br />
1,000<br />
1 Justitierådmanstjenst vakan t, lön<br />
Anm. Under ledigheten tillfaller<br />
sistnämnde lön, efter afdrag<br />
af vikariats - arvodet Sfrif<br />
200 i månaden, Civilstatens enkeoeh<br />
pupillkassa.<br />
Arvoden för tvenne afdelningsordförande<br />
å $mf 1,000<br />
4 Notarier för civilprotokollet lön<br />
ä dmfi 1,600:<br />
4 iNotarier för kriminalprotokollet,<br />
lön ä Smf 2,000:<br />
tilläggsarvode . . ,, 1,000:<br />
Ersättning åt brottmålsnotarierne<br />
för renskrifning af protokoll, förslagsvis<br />
Magistratens och Rådstufvurättens<br />
a) gemensamma biträden:<br />
1 Magistratssekreterare och Nota-<br />
rius publicus, lön<br />
1 Aktuarie, lön .<br />
dyrtidstillägg<br />
&nf 2,000:<br />
500:<br />
1 Kanslist, lön<br />
1 Translator för ryska språket .<br />
1 d:o för finska språket . .<br />
2 Stadsfiskaler, lön ä 9mf 2,000:<br />
dyrtidstillägg . . ,, 500:<br />
Transporl<br />
14,500<br />
3,500<br />
4,200<br />
3,200<br />
9,000<br />
14,400<br />
4,500<br />
4,200<br />
3,200<br />
2,000<br />
6,400<br />
12,000<br />
800<br />
1,600<br />
2,500<br />
1,200<br />
1,000<br />
400<br />
5,000<br />
178,799 63<br />
25,400<br />
56,500<br />
11,700<br />
272,399 63
4<br />
K. S:ns skrifv. "/n 73.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
d:o d:o<br />
K. S:ns skrifv. 11 /11 73.<br />
[S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
K. S:ns skrifv. 18 /6 73.<br />
Mag. besl. V9 1845.<br />
S. F. besl. 6 /4 "1875.<br />
K. S:ns skrifv. ,8 /6 73.<br />
Mag. besl. V9 1845.<br />
S. F. besl. % 1875.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /i 1875.<br />
d:o Via 1875.<br />
1869 års stat.<br />
K. Förordn. 2 V7 1883.<br />
Mag. besl. 13 /fi 1857. \<br />
d:o<br />
d:o<br />
V. 1870. /<br />
d:o<br />
d:o<br />
I8 /2 1863.<br />
3 %o 1867.<br />
d:o<br />
8 /2 1875.<br />
d:o<br />
S. F. besl. 13 /2 1878.<br />
6<br />
6<br />
c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b) betjening:<br />
Transport<br />
3 Stadsfogdar, lön a . $mf 1,200:dyrtid<br />
still ägg . . » 400: -<br />
4 biträdande Stadsfogdar,<br />
arvoden å . .<br />
3 Exkutionsbetjenter,<br />
lön ä<br />
dyr ti ds til lägg . .<br />
1,600:<br />
600<br />
200<br />
8 Stadsbetjenter, lön k „ 600<br />
beklädnadshjelp ä „ 28: 56<br />
dyr ti ds ti 11 ägg ä . „ 200<br />
2 Stadsbetjenter, anstälde<br />
vid Magistratens<br />
kansli, lön ä .<br />
beklädnadshjelp å<br />
dyrtidstillägg a . .<br />
ytterligare d:o å .<br />
600<br />
28<br />
200<br />
200<br />
56<br />
1 Rådhusvaktmästare, lön „ 400<br />
dyrtidstillägg . . „ 400<br />
1 Rådhusdreng, lön 360<br />
dyrtidstillägg . . 120<br />
Anm.: De begge sistnämnde åtnjuta<br />
ved.<br />
dessutom fri bostad ocli<br />
c) Expenser:<br />
Tilläggsexpenser<br />
Ersättning åt Rådstufvurättens och<br />
Magistratens ledamöter för de dem<br />
jemligt K. F. af d. 24 Juli 1883<br />
fråntagne boupptecknings- och arfskiftesprocenter,<br />
förslagsvis<br />
d) Pensioner:<br />
Rådmansenkan I. S. T. Decker .<br />
Magistratssekreteraredottren M. K<br />
Wirzenius . . .<br />
Stadsfiskalsenkan I. C. Winter och<br />
hennes barn<br />
Råd mansdöttrarna F. C. och H. S<br />
Bergholm<br />
Rådmannen H. 1. Crohns' tre barn<br />
Hofrättsassessoren C. A. Öhrnberg*<br />
tv enne barn<br />
&nfi 164,972: 27.<br />
Transport<br />
4,800-<br />
6,400<br />
2,400<br />
6,628 48<br />
2,057<br />
800<br />
480<br />
4,000-<br />
1,000<br />
40,000 -<br />
400<br />
12<br />
266 67<br />
300<br />
340-<br />
600<br />
900-<br />
343,771/90
\<br />
S. F. besl. 27 /l2 1878.<br />
S. F. besl. 28 /12<br />
S. F. besl.<br />
1880.<br />
1883.<br />
c<br />
c<br />
b<br />
c<br />
G<br />
C<br />
b<br />
b<br />
c<br />
c<br />
b<br />
b<br />
III. Kommunalförvaltningen.<br />
Stadsfullmäktige.<br />
1 Sekreterare, arvode förslagsvis .<br />
1 Notarie, d:o d:o<br />
1 Vaktmästare d:o d:o<br />
Expenser, förslagsvis<br />
Drätselkammaren,<br />
1 Ordförande, arvode<br />
5 Ledamöter, ersättningar och arvoden<br />
. . .<br />
1 Sekreterare, lön<br />
1 Notarie, arvode<br />
Kanslibiträde och vaktbetjening, förslagsvis<br />
Expenser, förslagsvis<br />
Drätselkontoret.<br />
5<br />
Transport — — 343,771 90<br />
2,800<br />
2,800<br />
800<br />
3,600<br />
4,000<br />
2,000<br />
5,000<br />
2,400<br />
2,400<br />
4,000<br />
1 Stadskamrerare, lön $mfi 6,000: —<br />
arvode för räkenskapernas<br />
behöriga<br />
aflemnande . . . „ 400: — 6,400<br />
b 1 Stadskassör, lön<br />
m i s s r ä k n i n g s p e n n i n -<br />
. $mf 5,000: —<br />
gar „ 800: — 5,800<br />
S. F. besl. »/3 1879. ' b 1 äldre Stadsbokhållare,<br />
lön . . . . Smf 4,000: —<br />
b förhöjning efter 5<br />
års tjenst vid Drätselverket<br />
. . . „ 800: — 4,800<br />
S. F. besl. Q U 1875.<br />
b<br />
b<br />
c<br />
it c<br />
c<br />
c<br />
1 yngre Stadsbokhållare lön . . .<br />
1 Kon torsskri fvare, arvode<br />
Extra biträde, förslagsvis . . . .<br />
1 Vaktmästare, lön $mf 600: —<br />
beklädnadshjelp . ,, 28: 56.<br />
dyrtidstillägg . . „ 200: —<br />
Arvode för debetsedlars kringbärning,<br />
förslagsvis<br />
Expenser, förslagsvis<br />
Tryckningskostnad för taxerings- &<br />
uppbördslängder, förslagsvis . .<br />
2,500<br />
1,600<br />
2,400<br />
—<br />
—<br />
828 56<br />
600<br />
1,800<br />
600<br />
—<br />
10,000<br />
19,800<br />
27,328 56<br />
Transport — 400,900 |46
6<br />
S. F. b esi. 7 /n 1878. r<br />
Mag. besl. 2 % 1864.<br />
S. F. besl. 3 % 1881.<br />
d:o 3 /J0 1882.<br />
Mag. besl. 26 /3 1862.<br />
Mag. besl. 2ö /3 1862.<br />
S. F. besl.„76 1876.<br />
S. F. besl. 2 V, 1883.<br />
d:o 31 /3 1875.<br />
Mag. besl. 18 /2 1873.<br />
Enligt kontrakter.<br />
S. F. besl. 7 /6 1882.<br />
d.o 23 /10 1883.<br />
S. F. besl. 7 /6 1882.<br />
\ b<br />
!'<br />
1 b<br />
b<br />
( b<br />
h<br />
l b<br />
b<br />
b éc<br />
b<br />
b<br />
* i<br />
i b<br />
b & c<br />
Tolagskontoret.<br />
1 Vågmästare för utrikes inkommandeexpeditionen<br />
(vakant) lön . $mf 3,600: —<br />
Arvode för räkenskapernasbehöriga<br />
aflemnande. . ,, 400: —<br />
1 Vågmästare för utgående samt<br />
inrikes inkommande expeditionen,<br />
lön SGhf 2,200: —<br />
Arvode för räkenskapernas<br />
behöriga<br />
aflemnande . . . „ 200: H<br />
1 Vågmästarebiträde, förslagsvis för<br />
7 månader<br />
Ersättning åt Vågmästarene för<br />
debetsedlar, förslagsvis . . . .<br />
2 Vaktmästare, lön ä Smf 600: —<br />
beklädnadshjelp . „ 28: 56.<br />
cl jr ti ds til lägg . . „ 200: —<br />
Arvode för erhållande af dagliga<br />
uppgifter från tullkammaren . .<br />
Arvode för kringbärande af debetsedlar,<br />
förslagsvis<br />
Mätarearvode, förslagsvis . . . .<br />
Hyra för tull- och packhusmagasi-<br />
Expenser, förslagsvis<br />
Hyra för Tullkammarens lokal . .<br />
Ved för Tullkammarens lokal, förslagsvis<br />
Hamnkontoret.<br />
S. F. besl. 28 /5 1878. b 1 Hamnkapten, lön . $mf. 3,000: —<br />
4°/0 af uppbörden,<br />
förslagsvis . . . „ 2,910: —<br />
d:o d:o b<br />
c<br />
i Hamnmästare i Sörnlis)<br />
lön . . . . Smf 2,000: —<br />
hyresmedel . . . ,, 400:<br />
S. F. besl. 28 /ö 1878. b l Hamnkontorsbokhållare,<br />
lön . . . . 2,500; —<br />
Transport — — 400,900 46<br />
4,000<br />
2,400<br />
1,400<br />
400<br />
1,657<br />
500<br />
75<br />
4,200<br />
600<br />
4,375<br />
12<br />
300 21,907 12<br />
5,910<br />
2,400<br />
Transport 2,500: - | 8,310 — 422,807 158
S. F. besl. 28 /5 1878.<br />
cl; o d:o<br />
S. F. besl. 28 /6 1878.<br />
d:o d:o<br />
S, F. besl. 28 /ö 1878.<br />
d:o d:o<br />
S. F. besl. 28 /ö 1878.<br />
S. F. besl. 31 /12 1877<br />
d:o 25 Д 1881.<br />
S. F. besl, 15 /e 1877.<br />
d:o d:o<br />
S. F. be sl. 5 /12 1882<br />
d:o d:o<br />
S. F. besl. 27 /12 1878,<br />
S. F. besl. 2 713 1878,<br />
b<br />
с<br />
2%<br />
Transport 2,500: —<br />
a f uppbörden,<br />
förslagsvis . . ,, 1,455: —<br />
1 äldre Vaktmästare,<br />
lön 9mfi 900<br />
beklädnadshjelp . „ 100<br />
lönetillskott . . . „ 400<br />
1 yngre Vaktmästare,<br />
lön . . . .Smf 800<br />
beklädnadshjelp . ,, 100<br />
lönetillskott . .<br />
200<br />
2 Hamnkonstaplar,<br />
lön . . . .<br />
beklädnadshjelp.<br />
lönetillskott .<br />
2 d:o, lön ä<br />
beklädnadshjelp å .<br />
. 5Tmf 650: —<br />
. „ 100: —<br />
. „ 100: —<br />
. Smfi 650:-<br />
100:<br />
Anm. 2 Hamnkonstaplar i Sörnäs,<br />
vakan ta, besättas ej under 1884.<br />
2 Packare och vräkare,<br />
lön ä . . . Smf 480: -<br />
1 Parmmätareålderman, lon .<br />
Arvode för uppbörd af kokhusafgifterRengöring-<br />
af hamnar och kajer<br />
förslagsvis<br />
Ved, belysning, ' " expenser & diver-<br />
se, forslagsvis<br />
Byggnadskontoret.<br />
1 Stadsingeniör, lön . ffinf 7,000: —<br />
löneförhöjning för 5<br />
års tjenst från 1 j1<br />
1884 „ 500: —<br />
resemedel . . . . . . 600: —<br />
1 äldre biträdande Ingeniör, arvode<br />
4,800, hvaraf hälften påföres<br />
vattenledningen (se XI)<br />
1 yngre d:o, arvode<br />
1 Bokhållare, lön 2,000: —<br />
20°/0 löneförhöjning<br />
efter 5 års tjenst. 400:-<br />
1 Trädgårdsmästare, arvode<br />
Transport<br />
8,310<br />
3,955<br />
1,400<br />
1,100<br />
1,700<br />
1,500<br />
960<br />
200<br />
100<br />
1,100<br />
600<br />
8,100<br />
2,400<br />
3,600<br />
2,400<br />
3,000<br />
19,500<br />
7<br />
422,807 58<br />
20,925<br />
443,732 58
•<br />
8<br />
Mag. besl. */5 1871.<br />
S. F. besl. 15 /3 1881.<br />
S. F. besl. 20 /4 1878.<br />
d:o<br />
2 % 1883.<br />
><br />
Kontrakt om gaslysningens<br />
införande<br />
i <strong>Helsingfors</strong> d. 3 %<br />
1860.<br />
b<br />
b<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
' c<br />
c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
c<br />
c<br />
Transport<br />
1 Parkvakt,<br />
ved, lön<br />
jernte fri bostad och<br />
1 Skogsvakt,<br />
ved, lön<br />
jemte fri bostad och<br />
1 Skogsvakt, jemte fri bostad, lön<br />
Material och hand ti an g are- dagsverken<br />
vid mätningar i och för<br />
stadens arbeten, förslagsvis . .<br />
Ritarebiträde vid upprättande af<br />
projekt till omreglering och utvidgning<br />
af stadsplanen,<br />
visförslags-<br />
Affattning för ny utarrendering af<br />
de villoområden, hvilkas arrendetid<br />
utgår år 1885—86, förslagsvis<br />
Hyra för byggnadskontorets lokal .<br />
Expenser, förslagsvis<br />
1 Rörmästare, arvode $mf. 2,400, livar -<br />
af tre fjerdedelar påföras vattenledningen<br />
130,600: 68.<br />
IY. Gatubelysningen.<br />
a) Gasbelysningen.<br />
77 lyktor af I och II<br />
klassen å 2,974 10 /60<br />
bränntimmar . . 229,010:50.<br />
217 lyktor af III klassen<br />
å 2,564 50 /60<br />
bränntimmar . . 556,568: 50.<br />
233 lyktor af IV klassen<br />
ä l,4 1 4 30 /60<br />
bränntimmar . . 330,169:00.<br />
S:ma bränntimmar 1,115,748: 40.<br />
å 4 penni<br />
1 Siemens' lampa under<br />
2,5 6 4 50 /60 bränntimmar<br />
kons. ä 700<br />
liter<br />
1 Siemens' lampa under<br />
l,414<br />
1,795,383:00.<br />
30 /60 bränntimmar<br />
kons. ä 1,600<br />
liter 2,263,200:00.<br />
19,500<br />
720<br />
900<br />
720<br />
3,000<br />
2,000<br />
1,000<br />
1,400<br />
800<br />
600<br />
—<br />
44,629 94<br />
443,732<br />
30,640<br />
58<br />
Transport - 44,629 |94 474,372 58
1<br />
c<br />
Transport<br />
2 Siemens 7 lampor under<br />
1,414 3 %o bränntimmar,<br />
kons. k 700<br />
liter 1,980,300: —<br />
S:a liter 6,038,883: -<br />
= kub. fot 213,275 k 8 penni . 1,706 20<br />
S. F. besl. 20 /fl 1877. i Garanterad vinst för rörledningar<br />
till 25 lyktor . . . . 2,021: 60<br />
Afgår för privat konsumtion<br />
1,550: 49 471 11<br />
Enligt kontrakt 30 /5<br />
1860.<br />
S. F. besl. 1883.<br />
S. F. besl. 3 /10 1882.<br />
S. F. besl. 29 /6 1882.<br />
Kontrakt d. a V71879<br />
på grund af S. F. beslut<br />
d. "/t 1876 samt ><br />
§§ 11 & 16 i Drätselregi.<br />
Mag. besl. 27 /7 1874.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
c<br />
b<br />
c<br />
b<br />
b<br />
c<br />
Enligt §§ 31 och 32 i gaslysningskontraktet<br />
tillkommer en utgift af<br />
förslagsvis<br />
1 Gaskontrollör, arvode . . . .<br />
1 Besigtningsman, arvode . . . .<br />
Belysning af Nikolaikyrkans tornur<br />
Flyttningskostnad och inredning af<br />
Gaskontrollörens arbetsrum . . .<br />
b) Terpentinbelysningen, förslagsvis.<br />
195 st. terpentinlyktor ä Smf 112 .<br />
20 st. nya att uppställas å platser<br />
som af Drätselkammaren komma<br />
att anvisas<br />
Tillskottsafgift för 20 lyktor, som<br />
lysa en timme längre<br />
Belysning i Sörnäs<br />
.<br />
Utsträckning af tiden för belysningen<br />
från och med den 15 Augusti<br />
till 1 September och från och<br />
med den 15 April till och med den<br />
1 Maj för 215 terpentinlyktor 33<br />
dagar ä 50 penni per dag . .<br />
9mfi 84,734: 75.<br />
Y. Brandverket.<br />
a) Hyror.<br />
9<br />
44,629 94 474,372 58<br />
7,000<br />
1,200<br />
200<br />
300<br />
400<br />
21,840<br />
2,240<br />
200<br />
1,000<br />
S. F. besl. «/„ 1876. b Hyra för brandmanskapet vid norra<br />
tornet 2,500<br />
—<br />
55,907 55,907 25<br />
3,547 50 28,827 50<br />
Enligt kontr. 26 A 1876. b D:o d:o vid södra tornet . . . 4,400 — 6,900 —<br />
-<br />
Transport - 1 566,007 33<br />
2
10<br />
Transport<br />
b) Eldning och lysning.<br />
40 f:nar björkved,entreprenad å 15 m.<br />
40 „ tallved, „ å 12<br />
40 ,, granved, ,, åll<br />
Ljus oeli olja, förslagsvis . . .<br />
c) Redskapens underhåll, förslagsvis<br />
d) Afiöningar och andra, förmåner.<br />
Brandordn. 1869.<br />
Brandkomm. n. besl. \<br />
2<br />
/5 1875 godkändt iändt af ><br />
S. F. 1876. J<br />
Brandordn. 1869.<br />
Brandkomm. besl.<br />
24<br />
/3 1873.<br />
Brandkomm. besl.<br />
8<br />
/4 1862.<br />
Brandordn. 1869.<br />
Brandkomm. besl.<br />
26<br />
/2 1876.<br />
D:o D:o 28 1 Brandmästare, lön Smf. 3,200: —<br />
hyresmedel . . ,, 600: 3,800<br />
&<br />
b<br />
1 Underbrand mästare, lön . . .<br />
1 Sekreterare vid brandkommissio-<br />
1,400<br />
nen, arvode<br />
b & c 2 Sprutmästare, lön å $mf.<br />
dyrtidstillägg . . . „<br />
660: —<br />
100: —<br />
600<br />
b<br />
b<br />
beklädnadsbjelp .<br />
skrifvarelijelp .<br />
.<br />
.<br />
„<br />
,,<br />
60: —<br />
40: —: 1,720<br />
c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
1 Maskinist, lön<br />
2 Kosthållerskor, lön h $mf<br />
60 Brandkonstaplar, lön ,,<br />
beklädnadshjelp<br />
240:<br />
240:<br />
40:-<br />
300<br />
480<br />
dyrtidstillägg . . „ 60: —<br />
ytterligare d:o . . ,, 40: 22,800<br />
Tillskottsarvode, att i<br />
mon af beliof utgifvas<br />
åt 4 ordningsmän<br />
vid tornen ä<br />
60 m<br />
D:o åt 16 äldre kon-<br />
$mf. 240:<br />
staplar ä 40 m. . . ,, 640:- 880<br />
Tillskottsarvode för eldning<br />
putsning af ångsprutan . .<br />
och<br />
. 240<br />
/3 1872.<br />
Arvode för vården af brunnarne<br />
D:o för d:o af brandverkets telegraf<br />
500<br />
150<br />
Enl. kontrakt.<br />
D:o för d:o af nya brandtelegrafen<br />
För oförutsedda utgifter för d:o<br />
500<br />
200<br />
e) Brandstallet, 12 hästar.<br />
4,380 lisp. hö, entreprenad ä 1: 02<br />
73 tunnor hafre d:o å 12: 40<br />
Skoning ocli medicin, förslagsvis<br />
Underhåll af seldon m. m. förslagsvis<br />
600<br />
480<br />
440<br />
1,200<br />
4,467<br />
905<br />
500<br />
200<br />
Transport | — |—| 611,370 13
K. F. *>/« 1876.<br />
Transport<br />
f) Inköp af nya redskap m. m.<br />
2 st. manskapsvagnar å Smf 1,200:<br />
1 st. vattenvärmningsapparat . .<br />
1 ny häst till södra tornet, förslagsvis<br />
g) Diverse.<br />
Arvoden för brandsyner, förslagsvis<br />
Gratifikationer, vatten vid eldsvådor<br />
m. m., förslagsvis . . . . .<br />
9mf 58,662: 80.<br />
Yl. Polis- och Fångvården.<br />
Polisinrättningen.<br />
1 Polismästare, lön . . $mf 6,000:<br />
hyresmedel . . . . , , 1,500:<br />
underhåll af 2 hästar<br />
och åkdon ,, 1,500<br />
1 Underpolismästare, lön Smf 4,000<br />
hyresmedel . . . . „ 1,200<br />
underhåll af häst och<br />
åkdon „ 800<br />
2 Ledamöter i Poliskammaren<br />
h 3mf 600<br />
l Sekreterare, lön . . ,, 1,400<br />
hyresmedel<br />
2 Notarier, lön h .<br />
2 Kanslister, lön h<br />
Ordningspolisen.<br />
2 Kommissarier, lön å<br />
hyresmedel . . .<br />
tjenstgöringsarvode<br />
600<br />
,9mf. 1,200<br />
. „ 1,000<br />
Smf 1,500<br />
600<br />
300<br />
8 Öfverkonstaplar, lön ä $mf 750<br />
tjenstgöringsarvode ,, 750<br />
30 äldre Konstaplar, lön å 8mf 500<br />
tjenstgöringsarvode . „ 400<br />
beklädnadshjelp . . „ 200<br />
32 yngre Konstaplar, lön dmf 400<br />
tjenstgöringsarvode . ,, 400<br />
beklädnadshjelp. . . ,, 200<br />
Transport<br />
2,400<br />
700<br />
600<br />
700<br />
2,000<br />
9,000<br />
6,000<br />
1,200<br />
2,000<br />
2,400<br />
2,000<br />
4,800<br />
12,000<br />
33,000<br />
32,000<br />
11<br />
81,800 640,370 13
12<br />
S. F. besl. 2i /n 1882. b Tillägg.<br />
S. F. besl. 12 /10 1880.<br />
S. F. besl. 23 /io 1883.<br />
Mag. besl. 6 /2 1873.<br />
d;o<br />
28 /4 1873.<br />
S. F. besl. 15 /n 1875.<br />
d:o<br />
13 /4 1875.\<br />
K. S:ns skrify. 2 Mag. besl.<br />
/9 75./<br />
6 /2 1873.<br />
d;o<br />
28 /4 1873.<br />
S. F. besl. 15 /n 1875.<br />
d:o<br />
13 /4 1875.\<br />
K. S:ns skrify. 2 /9 75./<br />
b<br />
b<br />
Transport 81,800 640,370 13<br />
2 Öfverkonstaplar, lön å 3mf 750<br />
tjenstgöringsarvode . „ 750 3,000<br />
6 äldre Konstaplar, lön ä Smf 500<br />
tjenstgöringsarvode å . ,, 400<br />
beklädnadshjelp . . ,, 200 6,600<br />
6 yngre Konstaplar, lön k Smfi 400<br />
tjenstgöringsarvode . ,, 400<br />
beklädnadshjelp . . „ 200 6,000<br />
4 hästar, efter 1 lisp. hö<br />
och 4 skalp, hafre om<br />
dagen, underhåll förslagsvis<br />
$mfi 550:<br />
Skoning och läkemedel,<br />
förslagsvis . . . . „ 40:<br />
Remont, förslagsvis . . „ 40: 2,520 99,920<br />
Detektiva polisen.<br />
1 Kommissarie, lön . . $mf 1,500<br />
hyresmedel . . . . „ 800<br />
tjenstgöringsarvode . ,, 500 2,800<br />
1 Öfverkonstapel, lön .Smfi 1,000<br />
tjenstgöringsarvode . „ 800 1,800<br />
6 Konstaplar, lön å . . 3mf 500<br />
tjenstgöringsarvode å „ 500<br />
beklädnadshjelp k . . „ 200 7,200<br />
Expenser<br />
Läkarearvode<br />
Till ersättning för oförskyld skada<br />
å kläder, ådragen i tjensten, samt<br />
till gratifikationer<br />
Hyra för 2:dra polisvaktkontorets<br />
lokal (N:o 15 Andresegatan) . .<br />
Hyresmedel åt Poliskammaren för<br />
upphyrande af lokal<br />
Stadshäktet.<br />
1,140<br />
600<br />
1,000<br />
2,400<br />
1,000<br />
b<br />
b<br />
1 Fängelsevaktmästare, lön .<br />
6 Fångknektar, lön å . . &mf<br />
. .<br />
500:<br />
300<br />
b dyr tid stil lägg . . . . „100: 3,600<br />
b 1 Vaktqvinna jemte fri<br />
bostad 300<br />
—<br />
—<br />
17,940<br />
Transport 4,200 — 758,230 13
Mag. besl. a /12 1867.<br />
S. F. besl. 6 /14 1876.<br />
S. F. besl. 2 % 1877.<br />
S. F. besl. 7 /6 1882.<br />
Mag. besl. M /u 1869 '<br />
S. F. besl. 28 /6 1878.<br />
S. F. besl. 21 /12 1875.<br />
d:o d;o 21 /10 1678.<br />
S. F. besl. 8 fg 1883.<br />
Fattigvårdsregi. 1863.<br />
S. F. besl. % 1875.<br />
d:o d:o 2 »/ö 1877.<br />
d:0 d:o 28 /12 1880.<br />
Kyrkost. 6 /6 1872.<br />
C<br />
c<br />
c<br />
c<br />
b<br />
b<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
b<br />
Transport<br />
2 Politiekarlar å Smf 360 . . .<br />
Religiös vård<br />
Förnödenheter, förslagsvis. . . .<br />
9mfi 146,980.<br />
VII. Sundhets- och sjukvården.<br />
1 Stadsläkare, lön<br />
hyresmedel . .<br />
Smf 5,400:<br />
„ 1,600:<br />
2 Distriktsläkare k $mf<br />
1 Qvinlig läkare<br />
3,000<br />
1 Sekreterare, lön . . . .<br />
1 Barnmorska, lön . . . .<br />
1 Ekonom<br />
och ved)<br />
(qvinlig, utom fria rum<br />
1 Sjuksköterska å m. 45 pr månad<br />
1 d:o å m. 40 pr „<br />
1 Dräng, lön . . 9mf 240: —<br />
kostpenningar<br />
288: —<br />
Expenser och betjening förslagsvis<br />
Hyra för besigtningslokal<br />
Hyra för ordinarie sjukhuset<br />
Kost för 25 sjuke å 60 penni per<br />
dag för 366 dagar förslagsvis .<br />
Läkemedel, förslagsvis . . . .<br />
Tvätt d:o . . . .<br />
Ved, belysning och vatten förslags<br />
vis<br />
Remont af lasarettspersedlar & di<br />
verse, förslagsvis<br />
Uppställning och underhåll af en<br />
besigtningsstation för lifsmedel<br />
3mfi 39,898: —<br />
VIII. Fattigvården.<br />
1 Ordförande i Styrelsen,<br />
lön . . . ffmfi 1,600<br />
i b dyrtidstillägg . „ 1,400<br />
{ b 1 Sekreterare, lön . ^mf 1,200<br />
b arvode . . . „ 400<br />
b 1 Vaktmästare .<br />
b & c 1 Inspektor för arbets-<br />
och fattiggården<br />
jemte fri bo-<br />
. . . .<br />
stad och ved, lön &mfi 2,500:<br />
4,200<br />
720<br />
600<br />
1,000<br />
7,000<br />
6,000<br />
2,000<br />
800<br />
300<br />
1,200<br />
540<br />
480<br />
528<br />
800<br />
800<br />
4,200<br />
5,490<br />
1,000<br />
400<br />
1,200<br />
1,000<br />
6,160<br />
3,000<br />
1,600<br />
600<br />
Transport 2,500: 5,200<br />
758,230<br />
13<br />
6,520<br />
39,898<br />
13<br />
804,648113
14<br />
S. F. b esi. *7io 1875.<br />
Kyrkost. 1T /9 lg 74.<br />
S. F. besl. 1877.<br />
S. F. besl. T0 L 1876.<br />
h<br />
b<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c&d<br />
c<br />
b<br />
c<br />
Transport 2,500: —<br />
extra arvode . ,, 500: —<br />
l Predikant<br />
1 Sjuksköterska för fattiggården<br />
1 d:o för de på sjukhu<br />
set intagna<br />
1 manlig vårdare för dårvårdsafdel<br />
ningen # .<br />
1 sköterska för d:o . .<br />
Hyra för styrelsens<br />
lokal. . . . . &mf 500: —<br />
Städning af densamma<br />
. . • . „ 60: —<br />
Arvode för tillsyningsmän, förslagsvis<br />
För inspektionsresor,d:o d:o<br />
Understöd åt de fattige:<br />
ständiga, förslagsvis Smfi 40,000:<br />
tillfälliga, d:o „ 5,000:<br />
Beklädnad för de fattige i fattiggården,<br />
förslagsvis<br />
Kost för de fattige å arbets- och<br />
fattiggården samt inrättningens<br />
sjukhem, förslagsvis<br />
Sjukvård, förslagsvis<br />
Kostnad för sinnesrubbade personer,<br />
intagna å Lappviks sjukhus och<br />
SjählÖ hospital, förslagsvis . . .<br />
Läkemedel, förslagsvis<br />
Inventarier, d:o<br />
Ved, d:o<br />
Hafrejfor tvänne ihästarvförslagsvis<br />
Hö för d:o d:o (påräknas<br />
från fattiggårdens jordområde) förslagsvis<br />
Remontarbeten å arbets-Joch fattiggården,<br />
förslagsvis . . . .<br />
För oförutsedda behof och diverse<br />
förslagsvis .<br />
Telefonledning till arbets- och fattiggården<br />
Smf 112,800: —<br />
IX. Undervisningsväsendet, j<br />
a) Navigationsskolan:<br />
Hyra<br />
Ved, incl. huggning, förslagsvis .<br />
Transport<br />
5,200<br />
3,000<br />
1,000<br />
420<br />
420<br />
600<br />
420<br />
560<br />
1,200<br />
400<br />
45,000<br />
4,600<br />
20,500<br />
3,600<br />
8,500<br />
3,000<br />
1,000<br />
4,000<br />
300<br />
600<br />
3,200<br />
5,000<br />
380<br />
2,400<br />
470<br />
920,318|l3
S. F. besl. 1876A<br />
Enligt kontrakt /<br />
S. F. besl. % 1876. <<br />
Folkskoleregi. ' iS (8<br />
1870.<br />
Kyrkost. »L 1873.<br />
S. F. besl. 1878.<br />
b<br />
C<br />
c<br />
c<br />
b) Realskolan:<br />
Hyra för skollokalen<br />
Ved och belysning, förslagsvis . .<br />
Inventarier och diverse, förslagsvis<br />
Hyresmedel åt rektor<br />
D:o åt tre lärare k Smfi 900:<br />
Aflöning åt en vaktmästare . . .<br />
Anslag<br />
c Anslag<br />
c) Slöjdskolan:<br />
d) Handelsinstitutet:<br />
e) Folkskolorna:<br />
15<br />
Transport — . 920,318 ! 13<br />
6,000<br />
850-<br />
1,000<br />
1,200<br />
2,700<br />
400 12,150<br />
' b<br />
Löner:<br />
2 lärare, lön å . . Smfi 2,000: —<br />
b<br />
10 års förhöjning „<br />
1 lärare, lön . . . Smf<br />
400: —<br />
2,000: —<br />
4,800<br />
5 års förhöjning . „ 200: —<br />
ytterligare 5 års<br />
förhöjning fr. l /2<br />
1884 „ 183:33. 2,383 33<br />
b 3 lärare, lön ä . . Smf 2,000: —<br />
b<br />
5 års förhöjuing . ,,<br />
1 lärare, lön . . . 3mf<br />
200: —<br />
2,000: —<br />
6,600<br />
5 års förhöjning<br />
b<br />
från i
16<br />
Folkskoleregi. 1S L<br />
1870.<br />
Kyrkost. »|B 1873.<br />
S. F. besl. 12 |3 1878.<br />
Folkskoleregi. %<br />
1870.<br />
Kyrkost. 17 L 1873.<br />
S. F. besl. 14 ls 1878.<br />
Transport<br />
1 lärarinna, lön . Smf 1,500: —<br />
5 års förhöjning . 500: —<br />
1 lärarinna, lön .<br />
3 lärarinnor, lön<br />
15 års förhöjning<br />
1 lärarinna, lön . .<br />
10 års förhöjning<br />
ytterligare 5 års<br />
förhöjning fr. 21 /io<br />
1884 . . . .<br />
2 lärarinnor, lön .<br />
10 års förhöjning<br />
6 lärarinnor, lön å<br />
5 års förhöjning å<br />
2 lärarinnor, lön å<br />
55<br />
55<br />
5?<br />
55<br />
1,200: —<br />
360: —<br />
1,200: —<br />
240: —<br />
23<br />
1,200<br />
240<br />
1,200<br />
120<br />
1,200<br />
1 lärarinna, lön från vexelundervisningsskolans<br />
tid . . . .<br />
Arvoden:<br />
8 biträdande lärare å „ 2,000:<br />
1 sånglärare<br />
1 d:o<br />
10 biträdande lärarinnor<br />
å .<br />
1,500: —<br />
12 extra ordinarie<br />
lärarinnor vid lägre<br />
skolor å . 1,200: •<br />
1 sånglärarinna vid högre skola<br />
1 d:o vid d:o<br />
Timlärarinnor vid förberedande sko<br />
lor, förslagsvis<br />
Vikarier och sannolikt förökad lä<br />
rarepersonal<br />
förslagsvis<br />
1 Inspektor<br />
under höstterminen<br />
1 sekreterare i direktionen<br />
1 ekonom<br />
1 vaktmästare<br />
1 vaktmästarebiträde . .<br />
Öfriga kostnader:<br />
Hyror för skollokaler (10,370 mark<br />
för redan hyrda och förslagsvis<br />
2,000 mark för nya) . . . .<br />
Undervisningsmateriel, förslagsvis .<br />
Material för handarbeten d:o<br />
Transport<br />
24,810<br />
1,650<br />
1,500<br />
4,680<br />
1,463<br />
2,880<br />
7,920<br />
2,400<br />
1,296<br />
16,000<br />
1,125<br />
750<br />
15,000<br />
14,400<br />
1,100<br />
600<br />
1,600<br />
4,800<br />
6,000<br />
400<br />
1,500<br />
1,000<br />
200<br />
12,370<br />
4,000<br />
1,200<br />
130,644<br />
939,968<br />
13<br />
939,968 13
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
S. F. besl. 6 |4 1882. b<br />
D:o d:o *|a 1883. b<br />
S. F. besl. 3 _ c<br />
c<br />
i<br />
|10 1882.<br />
b<br />
1 b<br />
Drätselkamm. besl.<br />
18 |2 1881.<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c & d<br />
Transport<br />
Ny skol möbel och reparation af<br />
gammal, förslagsvis<br />
Ved och huggning af densamma för<br />
öfrige lokaler utom gården N:o<br />
21 Kaserngatan<br />
Belysning, förslagsvis<br />
Beklädnad för medellösa elever, förslagsvis<br />
Skurning och städning, förslagsvis<br />
Matrikelföringen vid de högre skolorna<br />
Underhåll och reparationskostnader<br />
för skolornas gårdar, förslagsvis<br />
Diverse, förslagsvis<br />
f) Folkbibliotheket och Läsesalen:<br />
130,644<br />
3,000<br />
4,000<br />
3,200<br />
2,700<br />
1,500<br />
500<br />
4,500<br />
356<br />
1 Bibliotekarie, arvode $mf 2,000:<br />
hyresmedel . . . „ 500: 2,500<br />
Biträden .vid utlåningen . .... . 1,620<br />
Biträde vid läsesalen, förslagsvis .<br />
1 Vaktmästare jemte fria rum och<br />
540<br />
ved, lön<br />
1 Gårdskarl jemte fria rum och ved,<br />
800<br />
Böcker, tidskrifter och inbindning,<br />
förslagsvis<br />
Ved och belysning, förslagsvis .<br />
Brandstodsafgifter, förslagsvis<br />
Diverse samt oförutsedda utgifter .<br />
9mf 189,580: —<br />
X. Staden åliggande allmänna<br />
onera.<br />
a) Skjutskällning, förslagsvis:<br />
b Entreprenad 12 hästar, a 3mf 480:<br />
b<br />
b<br />
lnqy. regi. 19 L 1876.<br />
S. F. besl. »|31879. {•<br />
b) Kronoutlagor:<br />
Båtsmansvakansafgift<br />
Boskapspenningar och utsädesafgift<br />
c) Inkvartering:<br />
200<br />
6,000<br />
3,400<br />
600<br />
1,000<br />
—<br />
—<br />
576<br />
53 04<br />
Inqvarteringskostnader, förslagsvis . 333,501 40<br />
939,968<br />
1?<br />
150,400'<br />
16,660<br />
5,760<br />
13<br />
629 04<br />
Transport | 333,501 40 1,113,417 17
18<br />
S. F. Ipesl. e |,2 1882.<br />
d:o<br />
d:o<br />
d:o<br />
d:o<br />
S. F. tesl. 5 |12 1882.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
Transport 333,501<br />
d) Inqvarteringsnämnden:<br />
1 Ordförande, arvode 2,000<br />
1 Sekreterare 1,600<br />
l Qvartermästare 2,000<br />
1 Translator 400<br />
l Vaktmästare 800<br />
Hyra för nämndens lokal . . . . 1,500<br />
9mf 348,190: 44.<br />
XI. Vattenledningen.<br />
Förvaltning, drift och underhåll:<br />
Äldre biträdande Ingeniören, andra<br />
hälften af arvodet (se III Bygg<br />
n ad s kontoret]<br />
1 Rörmästare, trefjerdedelar af arvodet,<br />
(se III Byggnadskontoret) .<br />
Rörläggare- och handtlangarearvode,<br />
förslagsvis<br />
1 Maskinist vid pumpverket, jemte<br />
fri bostad och ved, arvode<br />
1 Maskinistbiträde jemte fri bostad<br />
och ved, arvode<br />
1 Filterförman jemte fri bostad och<br />
ved, arvode<br />
Biträden och handtlangare åt filterförmannen,<br />
arvoden sammanlagdt,<br />
förslagsvis<br />
Extra arbetare vid rörnätet, förslagsvis<br />
Ved, olja och trassel . . . .<br />
Resemedel för Byggnadskontorets<br />
Ingeniörer<br />
Arvode för debitering af vattenkonsumtions-afgifter<br />
åt byggnadskontorets<br />
bokhållare . . . .<br />
Underhåll af vattenledningens byggnader,<br />
maskiner och dammar i<br />
Gammelstaden jemte brandförsäk<br />
ringspremier, förslagsvis<br />
Rernont af filtrerbassinen, förslagsvis<br />
Ändring af 10 st. brandposter för<br />
att skydda dem mot frysning<br />
Skyddande af 10 st. brandposter<br />
mot frysning genom lämplig iso<br />
lering o. vattenafledning ä 110 Smf<br />
2,400<br />
1,800<br />
2,000<br />
2,100<br />
720<br />
1,080<br />
1,800<br />
1,800<br />
800<br />
300<br />
600<br />
2,000<br />
600<br />
2,400<br />
1,100<br />
40<br />
J,113,417<br />
341,801<br />
Transport] 21,500j —| 1,455,21<br />
17<br />
40
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
Transport<br />
Omläggning af tryckröret under banken<br />
af Sörnäs bibana, enligt kostnadsförslag<br />
.<br />
Öfrigt underhåll, förslagsvis . .<br />
Utvidgningar: .<br />
1 st. 8 tums afstängningskran å rörnätet<br />
1 st. 6 tums d:o d:o<br />
1 1 st. 4 ,, d:o d:o å 135<br />
Anslutningar till gårdar som 1873<br />
abonnerat å vattenledning, förslagsvis<br />
Inköp och profning af vattenmätare<br />
Utsträckning af rörnätet under:<br />
Smedsgatan, från Rödbergsgatan till<br />
Sjömansgatan<br />
Sjömansgatan från Smeds- till Timmermansgatan<br />
Sjömansgatan, från Timmermans- till<br />
adr. N:o 15 & 16 . . . .<br />
Sjömansgatan från N:ris 15 (fe 16<br />
till N:o 25 . . .<br />
Sjömansgatan från Adr. N:o 25<br />
till 32<br />
Annegatan från N:o 34 till Simons<br />
gatan<br />
Fredriksgatan från N;o 63 till Malm<br />
gatan<br />
Mauritzgatan från Adr. N:o 16 till<br />
Elisabetsgatan<br />
änf 65,300: —<br />
XII. Byggnader och allmänna<br />
arbeten.<br />
Underhåll af:<br />
l:o. Staden tillhöriga hus och byggnader<br />
2:o. Gator ^ kanaler, avloppsdiken<br />
och kajer, såsom stenläggning,<br />
påfyllning eller omläggning<br />
af stadens andelar i gator och<br />
torg.<br />
Skilnaden, sänkning af torget till<br />
en jemn sluttande plan mot tea<br />
TransportJ<br />
21,500<br />
2,700<br />
3,200<br />
240<br />
175<br />
1,485<br />
400<br />
3,600<br />
4,800<br />
6,200<br />
4,600<br />
5,300<br />
4,300<br />
200<br />
2,300<br />
4,300<br />
1,455,218<br />
27,400<br />
19<br />
15,000<br />
-| 1.535,518 |57
Transport<br />
tern och teateresplanaden jemte<br />
asfalttrottoir längs teateresplanaden<br />
och omläggning af östra<br />
Henriksgatan mellan Esplanaderna<br />
Mikaelsgatan, mellan Esplanadgatorna<br />
jemte asfalttrottoir längs<br />
teateresplanaden<br />
Salutorget, mellan<br />
nerna och södra<br />
förlängning .<br />
Tvärgatan mellan<br />
Strandmagasi-<br />
Magasinsgatans<br />
Rödbergs- och<br />
Stora Robertsgatan vesterom qvar<br />
teret N:o 92, ny läggning . .<br />
Norra kajarmen,<br />
nubbsten<br />
läggning med l:i<br />
Ofrigt underhåll,<br />
förslagsvis<br />
incl. snöplogning,<br />
3:o. Brunnar och v attenuppforclringsverk<br />
för brandväsendet.<br />
Diverse reparationer<br />
4:o. Stadens allmänna vägar och<br />
afs tje Ip n ing sp lat ser.<br />
Ailöning af vakter, förslagsvis<br />
Underhåll förslagsvis<br />
5:o. Stadens chausséer.<br />
Stödjemur längs kanterna<br />
af chausséen och påfyllning<br />
af sidorna 900 fot<br />
ä 4 mk 3,600: —<br />
1,100 fot ä 3 mk . . 3,300: —<br />
Reparation af körbanor, vaktstugor<br />
broar, trummor<br />
förslagsvis<br />
och handräcken,<br />
6:o. Stadens planteringar och trädskola.<br />
Underhåll af stadens planteringar<br />
och trädskola<br />
2 dussin jernsoffor ä 480 mk .<br />
Påfyllning och planering af terrängen<br />
emellan Unionsgatan och den<br />
Transport<br />
16,800<br />
3,500<br />
14,000<br />
800<br />
11,200<br />
25,000<br />
2,100<br />
4,000<br />
6,900<br />
11,000<br />
15,000<br />
960<br />
15,960<br />
1,535,518<br />
71,300<br />
2,000<br />
6,100<br />
17,900<br />
1,632,818<br />
57<br />
57
Drätselkamm. besl.<br />
2 |u 1883.<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
Transport<br />
från Trädgårdsgatan ledda kanalen<br />
uti Kaisaniemi<br />
Underhåll af hägnader kring planteringarna,<br />
förslagsvis .<br />
7:o. Stadens hamnar.<br />
Ombyggnad af sydliga träkaj armen<br />
i Södra hamnen till stenkaj (förut<br />
beviljadt anslag 32,300)<br />
Ombyggnad af en lastningsbro i<br />
Sörnäs<br />
Muddring i fiskare- och båthamnen<br />
i Södra hamnen<br />
8:o. Latriner och pissoirer.<br />
15,960<br />
4,000<br />
1,500<br />
75,000<br />
18,500<br />
7,000<br />
— 1,632,818<br />
—<br />
21,460<br />
100,500<br />
c Renhållning, förslagsvis . . . — — 2,400 —<br />
b 9:o. Renhållning af stadens allmänna<br />
platser och gatuandelar. 12,000<br />
c 10. Inköp af inventarier och arbetsredskapj<br />
förslagsvis. . . 4,000<br />
c S el ll:o. Underhåll af inventarier, arbetsredskap,<br />
tvättbryggor, bojar,<br />
vedmått, lyktstolpar, materialvakters<br />
afiöning och diverse<br />
oförutsedda utgifter, förslagsvis<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
Nybyggnader.<br />
l:o. Planering af gator och vägar.<br />
Annegatan mellan Malmgatan och<br />
Kampgatan jemte nedfart till<br />
exercisplanen . . . . . . .<br />
Fredriksgatan mellan Malm- och<br />
Kampgatorna<br />
Kampgatan mellan Anne- och Fredriksgatorna<br />
Väg mellan arrendetomterna å villan<br />
As<br />
2:o. Afloppskanalcr under:<br />
21<br />
57<br />
— — 10,000 —<br />
7,800<br />
7,200<br />
9,050<br />
2,100<br />
c Jernvägstorget och qvarteret N:o 39<br />
Apan . . 17,400<br />
—<br />
26,150<br />
Transport 17,400 1,809,328 57
22<br />
c<br />
Transport<br />
Berggatan från N:o 8 till Vilhelms -<br />
17,400 - 1,809,328 i 57<br />
c<br />
gatan<br />
Katrinegatan från Alexandersgatan<br />
4,000 -<br />
c<br />
till Södra hamnen<br />
Anne- och Simonsgatan från adr.<br />
3,700 •<br />
N:o 34 vid Annegatan till Georgsgatan<br />
4,000<br />
c Fredriksgatan från N:o 63 till Malmgatan<br />
2,100<br />
c Mauritzgatan från N:o 16 till Elisabetsgatan<br />
5,600 —<br />
c Smedsgatan från Sjömans- till Rödbergsgatan<br />
4,600 — 4,600<br />
c Sjömansgatan från Timmermans- till<br />
Smedsgatan 7,200 — 7,200<br />
c Sjömansgatan från adr. N:o 15 och<br />
16 tillNro 25 5,600 — 54,200 —<br />
3:o. Husbyggnader.<br />
c Slutet varuskjul öfver sydliga ändan<br />
af södra båthamnen (förut<br />
beviljadt anslag 14,000 mark) . 4,600 —<br />
Saluhallar å Kasern torget (förut beviljadt<br />
anslag mk 50,000) . . . 20,000<br />
Folkskolehuset vid Malmgatan . 100,000 —<br />
Ombyggnad af Gammelstadsqvarnen<br />
45,000 —<br />
$kf. 512,610: —<br />
XIII. Diverse.<br />
c Taxerings- och pröfningsnämndens<br />
sekreterare-arvode 1,600<br />
c Expenser^ förslagsvis 900 -<br />
c För revision af stadens räkenskaper<br />
för år 1883 . 2,100<br />
c Eldnings- och lysningsämnen, förslagsvis<br />
, 7.000<br />
S. F. besl. ö S. F. besl. |10 1875. b Anslag för signalering af middags-<br />
300<br />
ö |10 1875.<br />
timmen 300<br />
b För stormvarningstelegram, förslagsvis<br />
250<br />
c<br />
c<br />
Brandstodsafgifter, förslagsvis .<br />
Arvode åt mantalsskrifvaren för eti t<br />
3,000<br />
tillägg till mantalslängden föl<br />
169,600 —<br />
169,600<br />
Transport | 15,150 2,033,128 I 57
S. F. besl. 24 |4 1883.<br />
S. F. besl. 29 |6 1875.<br />
S. F- besl. 24 |10 1882. b<br />
G<br />
G<br />
c&d<br />
uppbörden<br />
tigafgiften<br />
Transport<br />
af den personela fat-<br />
Bidrag till ett agrikultur- och handelskemiskt<br />
laboratorium för åren<br />
1883-85<br />
Bidrag till finska trädgårdsföreningen<br />
i <strong>Helsingfors</strong> för åren 1882<br />
-1892 . . '<br />
För register till vallängden . . .<br />
Arvode för afsyning af hyrkuskarnes<br />
droschkor och slädor . .<br />
Afkortuing å uttaxerade medel och<br />
andra utgifter<br />
För oförutsedda behof, enligt Stadsfullmäktiges<br />
slagsvis<br />
bestämmande, för<br />
9mfi 68,925: —<br />
Summa<br />
15,150 —<br />
100 —<br />
1,600 —<br />
1,000<br />
900 —<br />
175 —<br />
30,000 —<br />
—<br />
—<br />
— —<br />
2,033,128<br />
23<br />
2,102,053 |57
24<br />
Bokstafvcn angif.<br />
inkomstens beskaffenhet<br />
enl. ofvanåberopade<br />
Drätselk. reglem.<br />
i3 /10 1876 § 15.<br />
Cliausséoblig. regi.<br />
«Vi 1865 § 4. ><br />
Byggnadsordning<br />
Ve l 875 §<br />
Kejs. S:ns resol. 2l /«<br />
1879.<br />
Kongl. försäkr. 23 /2<br />
1789 §§ 1 & 4.<br />
Kejs. förord». 8 /i2<br />
1873 § 6.<br />
Inkomster.<br />
I. Räntor.<br />
Å b an k de po si tioner och löpande<br />
u räkning, förslagsvis .<br />
A ehausséeobligationer<br />
Å outgifna obligationer af 1882 års<br />
nybyggnads-<br />
förslagsvis<br />
och regleringslån,<br />
Dividend å aktier, förslagsvis<br />
Å arrencletomtlösen, d:o . . . .<br />
Å för underhåll af fattige donerade<br />
fonder, i kapital Smfi<br />
„ & 472 %<br />
60,646: 30<br />
A Elgska donationen för en fattigskola<br />
(då folkskola finnes, tillfaller<br />
räntan kommunen) i kapital<br />
dmf 34,046: — ä 47a % • • •<br />
Å fonden för feberlasarettet<br />
10,000: — å 47a %<br />
Smfi<br />
Å enkefru Soltikoffs fond för feberlasarettet<br />
Smf 2,400: — ä 472 472 °/0 °/0<br />
C 11. Tomtlösen.<br />
För odisponerade tomter, förslags-<br />
III. Stadens fasta egendom.<br />
Räntor och arrenden för donerade<br />
hemman, förslagsvis<br />
Arrenden för byggnader och tomter<br />
samt utarrenderade mindre<br />
platser inom stadens plan, förslags-<br />
Arrenden för jordlägenheter, villaområden<br />
och smärre platser utom<br />
stadens plan, förslagsvis<br />
Chausséearrende<br />
Hyra för lokaler i Folkbibliotekshuset<br />
.<br />
Hyra för andra staden tillhörande<br />
fastigheter, förslagsvis . •<br />
4,000<br />
2,900<br />
29,250<br />
6,000<br />
5,000<br />
2,729<br />
1,532<br />
450<br />
108<br />
12,000<br />
25,000<br />
70,000<br />
18,535<br />
3,500<br />
1,700<br />
Transport 130,735 —<br />
p. 9mf 7il<br />
08<br />
07<br />
—<br />
51,969 15<br />
12,000<br />
63,969 15
K. förordn. 31 /12 1877.<br />
K. kung. af s. d.<br />
K. kung. af 7e 1881.<br />
K. S:ns skrify. "/,1883.<br />
2% af tullsatsen.<br />
Trafiktaxan 6 /u 1877.<br />
d:o d:o.<br />
S. F. besl. Va 1876.<br />
Trafiktaxan 16 /10 1877.<br />
K. resol.t och förkl. på<br />
städ. besvär 16 /io 1723.<br />
K. förordn. 3 % 1879.<br />
K. förordn. 3 % 1879.<br />
K. förordn. 30 /6 1869.<br />
Särsk. K. S:ns resol,<br />
K. stadg. 2l /10 1698.<br />
K. förordn. 24 /7 1883.<br />
Fattigv. regl. »/i 1863.<br />
d:o d:o.<br />
Förslagsvis<br />
IY. Tomtören.<br />
Y. Inkomstgifyande rättigheter.<br />
Tolag för till <strong>Helsingfors</strong> destine<br />
rade varor, förslagsvis . .<br />
uppstad, förslagsvis . .<br />
Debetsedelafgifter, förslagsvis<br />
Trafikafgifter d:o<br />
Mätningsafgifter d:o<br />
Transito-magasinshyra d:o<br />
Hamnafgifter d:o<br />
Broafgifter d:o<br />
Ballastafgifter d:o<br />
Yågafgifter d:o<br />
Kokhusafgifter d:o<br />
Marknadsafgifter d:o<br />
Afgifter af utländingar för försälj<br />
ning af matvaror vid mast, för<br />
slags vis<br />
Auktionsprovision d:o . . . .<br />
Stadskällarerättigheter . . . .<br />
torg etc., förslagsvis . .<br />
Mångleriafgifter, förslagsvis<br />
Biljard afgifter, d:o . .<br />
förslagsvis<br />
D:o, Fattiges andel, förslagsvis<br />
Kollektmedel, förslagsvis . . .<br />
25<br />
1130,735 — 63,969 15<br />
Hyra för bodar och diskar, förslags<br />
8,000 _<br />
Simhusafgifter, förslagsvis<br />
400<br />
Fiskevattens afgifter, d:o<br />
Hötägt, d:o .<br />
Muhlbetesafgiffc, d:o<br />
Tilfälliga arrenden och p<br />
förslagsvis<br />
—<br />
650 —<br />
1,000 —<br />
500 —<br />
! 1,000 — 142,285 —<br />
. 65,000<br />
3<br />
1<br />
i<br />
b<br />
— — 2,000 —<br />
—<br />
6,000<br />
400<br />
163,000<br />
4,000<br />
150<br />
65,000 _<br />
3,500<br />
400<br />
1,500<br />
200<br />
900 —<br />
600<br />
800<br />
775<br />
—<br />
400<br />
500 —<br />
416 —<br />
! 20,000<br />
. 3,500 —<br />
200 —<br />
t 337,241 — 208,254 15
26<br />
1 § 32 kap. R. B. och<br />
särsk. författningar.<br />
K. förkl. 8 /ljL 1650.<br />
K. resol. V9 1664.<br />
d:o J3 /12 1697.<br />
Fattigv. regi. 28 /i 1863.<br />
K. kung. Vi 1877.<br />
K. förordn. % 1879.<br />
Regi. för d. kommunala<br />
sjukv. i H:fors<br />
T2 /u 1879.<br />
K. förordn. 17 /3 1879<br />
ang allmänna fattigvården<br />
i landet.<br />
Fattigv. regi. 1863.<br />
Regi. för folkskolorna<br />
i H:fors af 2ö /5 1878.<br />
K. förordn. 2 % 1878.<br />
K. S:ns besl. *|5 1874.<br />
d:o resol. 9 I5 1878.<br />
K. förordn. 24 |e 1876. }<br />
\<br />
Transport 337,241<br />
Sakören, stadens andel,<br />
förslagsvis . . . . 700: —<br />
Sakören, kronans andel<br />
donerad till staden,<br />
förslagsvis . . . 2,500: —<br />
Sakören, stadens fattiges<br />
andel, förslagsvis . . 300: — 3,500<br />
Böter för försummad betalning af<br />
kronoutskylder, förslagsvis . . .<br />
Afgifter för i Ryssland vistande personer,<br />
förslagsvis<br />
c VI. Diverse.<br />
Personel fattigafgift, förslagsvis .<br />
För sjukvård å feberlasarettet, d:o.<br />
Fattighjons arbeten, d:o . . . .<br />
Jordafkastning från fattiggården<br />
(Incl. hö för tvänne hästar), d:o.<br />
Ersättning för underhåll af fattige,<br />
förslagsvis<br />
Elevers i folkskolan afgifter, d:o .<br />
Elevers i folkskolan handarbeten, d:o<br />
Boklån, förslagsvis . . . . . .<br />
Hundskatt, d:o<br />
Bidrag till Brandverket af Ryska<br />
teatern och ryska Alexandersgymnasium<br />
Den del af inqvarteringskostnaden<br />
som icke ersattes af rvska statsverket<br />
bestrides med tillgodohafvande<br />
å uttaxerade inqvarteringsafgifter<br />
och inqvarteringstolag<br />
b VII. Statsbidrag.<br />
Inqvarteringen ersättes, enligt Kejs.<br />
förordningen af den 18 Januari<br />
1882 af ryska Riksskattkammaren<br />
Till Folkskolorna<br />
„ Polisinrättningen 3mf 73,280: —<br />
,, Till polisinrättnin-<br />
gen, tillägg . . „ 7,720: —<br />
1,200<br />
2,000<br />
12,000<br />
500<br />
900<br />
1,050<br />
2,700<br />
3,000<br />
700<br />
1,000<br />
3,000<br />
490<br />
21,500<br />
320,301<br />
26,000<br />
81,000<br />
K. S:ns bref »l10 1877. „ Gatubelysningen 12 000 —<br />
—<br />
—<br />
40<br />
208,254 15<br />
343,941<br />
46,840<br />
Transport 439,301 40 599,035 15
K. föror dn. 9 /6 1873.<br />
K. kung. ^-/i 1879 K. föror dn.<br />
-<br />
9 /6 1873.<br />
K. kung. ^-/i 1879 - ;<br />
Transport<br />
Till Brandverket .<br />
Stadens andel af bränvinsskatten<br />
c VIII, Vattenledningen.<br />
439,301<br />
8,210<br />
7,180<br />
För vattenförsäljning, förslagsvis . —<br />
Af Nybyggnads- och regleringslånet<br />
af 1882 användes till arbeten<br />
afsedda att utföras år 1884:<br />
40<br />
53<br />
599,035<br />
454,691<br />
27<br />
— 100,000 —<br />
För Folkskolehuset vid Malmgatan 40,000<br />
„ Ombyggnad af Gammelstads<br />
qvarnen j<br />
45,000<br />
,, Kanalnätets utvidgning<br />
40,000 125,000<br />
hvartill kommer det för Folkskole-j<br />
huset vid Malmgatan upptagna;<br />
— — 60,000 __<br />
d : I Uttaxering.<br />
i<br />
Det belopp, som ytterligare erfordras<br />
och skall hos kommunens på<br />
grund af skattören skattskyldige<br />
medlemmar uttaxeras . " i 763,326 49<br />
Summa 9mf —<br />
15<br />
93<br />
2,102,053 57
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.
MAGISTRÅTEN<br />
S t a M i t t i <strong>Helsingfors</strong>,<br />
1883.<br />
Handlingar rörande utgifts- och inkomsstförlaget för år 188&\<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 1 December 1883.<br />
№. 390. Till Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Det af Drätselkammaren uppgjorda och af Magistraten godkända budgetför-<br />
slag för nästkommande år 1884, jemte alla dertill hörande handlingar äfvensom<br />
transsumt ur Magistratens vid ärendets behandling tillkomna protokoll får Magistra-<br />
ten äran till Herrar Stadsfullmäktige öfversända, i det afseende § 59 i Kejserliga<br />
förordningen angående kommunalförvaltning i stad af den 8 December 1873, före-<br />
skrifver.<br />
På Magistratens vägnar:<br />
Oskar Palmgren.<br />
Frans Ahlström,<br />
f:d.<br />
Tn^ansstimt ur Magistratens i <strong>Helsingfors</strong> stad pr okoll för<br />
nedannämnda dagar år 1883.<br />
Dert 14 November.<br />
§ 12.<br />
Föredrogs Drätselkammarens skrifvelse af den 13 innevarande November,<br />
här intagen, sålydande:<br />
som upplästes ; derå tjenstförrättande Politierådmännen Lindberg och Meinander, i<br />
och för genomgående af handlingarne, förbehöllo sig desamma, i anledning hvaraf<br />
de jemväl nu öfverlemnades till tjenstförrättande Rådmannen Lindberg- och skulle<br />
med vidare åtgärd i ärendet anstå, tills handlingarne återlemnades. Åntecknadt.
Den 26 November.<br />
§ 12.<br />
Tjenstförrättande Politierådmännen Lindberg och Meinander, hvilka den M<br />
innevarande November, under § 12 af protokollet, till genomgående, hvarefter annan,<br />
förbehållit sig Drätselkammarens budgetförslag för år 1884 med dertill hörande hand-<br />
lingar, samt Politierådmännen Liljeros, som sedermera i enahanda afseende omhän-<br />
dertagit desamma, återlemnade numera berörda handlingar; derpå tjenstförrättande<br />
Politierådmännen Lindberg och Meinander, Politierådmännen Liljeros samt Justitie-<br />
rådmannen Åkerberg, hvilken sistnämnde förmälte sig hafva här i rådhuset gran-<br />
skat förslaget, utläto sig och i allo godkände detsamma, att, jemlikt stadgandet i §<br />
59 af Kejserliga förordningen den 8 December 1873, angående kommunalförvaltning<br />
i stad, öfverlemnas till granskning af Stadsfullmäktige, sedan det dock derförinnan<br />
i fjorton dagars tid hållits för vederbörande tillgängligt i Rådhusets stora sal, enligt<br />
anslag och kungörelser derom.<br />
Borgmästaren Palmgren, som ännu icke varit i tillfälle att genomgå ifråga-<br />
varande förslagshandlingar, förbehöll sig desamma nu i antydt afseende. Som an-<br />
tecknades.<br />
Den 1 December.<br />
§ 1.<br />
Borgmästaren Palmgren inlemnade Drätselkammarens budgetförslag för år<br />
1884 jemte dertill hörande handlingar, hvilka Borgmästaren den 26 nyssvikne No-<br />
vember under § 12 af protokollet till genomgående förbehållit sig; och ingaf Borg-<br />
mästaren derjemte skriftligen affattade anmärkningar emot förslaget, här intagna?<br />
sålydande :<br />
„Vid genomgåendet af Drätselkammarens den 13 innevarande November bit-<br />
sända budgetsförslag för instundande år 1884, har jag funnit, att Kammaren från an-<br />
dra hufvudtiteln uteslutit löneförmonerna för den politierådmanstjenst, som enligt Kejser-<br />
serliga brefvet till Guvernören i Nylands län af den 7 Februari 1881, angående för-<br />
ändring i Magistratens och Rådstufvurättens sammansättning och verksamhet, skall<br />
indragas, såsnart den i Brefvet anbefallda omorganisation af Rådstufvurätten och<br />
Magistraten äfven i öfriga delar kan varda genomförd, men deremot bibehållit slika<br />
förmoner för den justitierådmanstjenst, som i åberopade bref jemväl är bestämd att<br />
indragas, ehuru samma skäl, som uppgifves för berörda uteslutning, eller en redan<br />
fastställd detaljerad arbetsordning för Magistraten, äfven kunnat anföras för indrag-<br />
ning af lönen för den senare tjensten, nemligen den af Kejserliga Åbo Hofrätt re-<br />
dan den 31 sistlidne Maj stadfästade speciela arbetsordningen för Rådstufvurätten.<br />
Men behöfdes blott bestämningar, hvari de vid Magistraten och Rådstufvurätten, en-<br />
ligt de nya öfverhetliga stadgandena, erforderliga tjenstemännens och betjentes sär-<br />
skilda åligganden, utöfver de i dessa stadganden redan angifna, bestode för att<br />
kunna verkställa indragningen af de begge ifrågavarande rådmansbeställningarna, så
hade den vid Magistraten lediga tjensten redan härförinnan bort upphöra, och den<br />
andra vid Rådstufvurätten kunnat af Drätselkammaren nu föreslås att med detta års<br />
utgång försvinna. Genom bibehållande, på sätt Drätselkammareu förfarit, af de förra<br />
fyra brottsmåls- och tre civilnotarietjensterna ännu under nästa år, äro nemligen<br />
Rådstufvurättens samtliga tre afdelningar äfven i stånd att utöfvä sin dömande verksamhet,<br />
utan biträde af den till indragning afsedda och numera äfven obehöfliga andra<br />
rådmanstjensten vid den första af dessa afdelningar, aldeles såsom bärintills<br />
skett. Men det är andra skäl, som betinga bibehållandet af såväl den ena som den<br />
audra af de begge omförmälda befattningarna. I de för Magistraten och Rådstufvurätten<br />
gemensamma göromål, som bestå i bouppteckningar och arfskiften, hafva innehafvarene<br />
af dessa begge rådmanstjenster tagit del redan då öfriga medförrättningsmän<br />
medelst fullmakter tryggats vid sina domareembeten, med de skyldigheter och<br />
rättigheter, som med desamma då voro förenade. Men innan de tre yngre rådmän,<br />
som i stället för bemälde tvänne äldre rådmän skola underhjelpa arbetet med sagda<br />
förrättningar, blifvit utnämnde och trädt i tjensteutöfning, komme detta arbete att af<br />
de qvarvarande allena fullgöras, tvärtemot hvad dem tillförsäkrats i de öfverhetliga<br />
stadganden och derpå grundade arbetsordningar, som gällde, då de sökte och medelst<br />
fullmakter bekräftades vid sina sjenster. Under det rättstillstånd, hvaraf vårt<br />
land varit i åtnjutande sedan uråldriga tider, har det aldrig satts ens i fråga, att<br />
med fullmakt utnämnd embets- eller tjensteman, isynnerhet innebafvare af domareembete,<br />
kunde åhvälfvas embetsgöromål, hvilka såväl till arten som omfånget vore<br />
olika emot dem, som tillhörde samma befattning, då den af honom tillträddes. Förhållandet<br />
emellan staten och dess tjenare, som Magistratspersoneme ju äfven äro,<br />
har nemligen karakteren af aftal, och den art och det mått af tjenstgöring, som åtföljde<br />
befattningen, då den tillträddes, voro de vilkor, på hvilka han sökte och utnämndes<br />
till tjensten. En förändring af dessa vilkor i en för innehafvaren menlig<br />
riktning är följaktligen ett kontraktsbrott, som berättigar tjenstemännen att fordra<br />
ersättning för de till arten ändrade eller, till omfånget ökade göromåls bestridande,<br />
Jag kan följaktligen icke lättsinnigt hos Stadsfullmäktige föreslå sådant kontraktsbrott,<br />
medförande rubbning i de enligt äldre stadganden bestående förhållanden beträffande<br />
Magistratens och Rådstufvurättens sammansättning och verksamhet, innan<br />
de funktionärer, som i följd af de nya bestämningarna skola till en del ersätta de upphörande<br />
befattningarnes innebafvare, äro tillsatta och dertill redo, Ehuru den påpekade<br />
tillökningen i arbetet denna gång icke vore af så stor omfattning, skedde dock<br />
en rättskränkning af den beskaffenhet, att jag, enär ett förbiseende häraf en annan<br />
gång kunde åberopas och begagnas såsom motiv för större utvidgning af tjensteäliggandena<br />
eller till och med för förändring af arten af desamma, icke tvekar att<br />
här inlägga en gensaga deremot genom att i budgetförslaget införa och med den<br />
helgd lag och rätt skänka påyrka bibehållande derstädes af löneförmoner för en<br />
tredje politierådmans syssla, intill dess de nya tjensterna blifvit besatta, eller således<br />
åtminstone under nästkommande år, hvarunder detta ännu icke kan ske i anseende<br />
dertill att ny aflöningsstat för Rådstufvurättens och Magistratens tjenstemän<br />
3
4<br />
och betjente samt |särdesel för de nytillkommande rådmännen först måste uppgöras<br />
och stadfästas.<br />
Skulle löneanslag för den tredje politierådmanstjensten icke desto mindre förvägras,<br />
bör äfven lönen för en andre rådmansbeställning vid Rådstufvurättens första<br />
afdelning indragas,. emedan för denna löns bibehållande inga andra skäl förefinnes<br />
än de, som för sagde anslags införande redan åberopats, hvadan befattningen vid<br />
nämnde afdelning qvarstode blott för att lindra refereringsgöromålen för öfriga medlemmar<br />
i sagde afdelning.<br />
Under tredje hufvudtiteln "kommunalförvaltningen" har Drätselkammaren upptagit<br />
sina expensemedel till ett med ettusen mark förhöjdt belopp. Såsom skäl härför<br />
uppgifvas "tillväxten i göromälen och "bestridandet förnämligast af de så nödiga<br />
annonsutgifter na**. Men då man ihågkommer att, för „tillväxten i göromålen" i Kammaren,<br />
dess sekreterares aflöning för icke så länge sedan förhöjdes med ettusen<br />
mark och en notarie jemväl nyligen vid Kammaren anställdes för att jemte kanslisten<br />
underhjelpa arbetet clerstädes, äfvensom för upprättande af såbeskaffad förteckning<br />
öfver stadens fasta egendom, som uti § 72 kommunallagen för städerna föreskrifves,<br />
under innevarande år särskildt anslag af ettusen mark måst beviljas, för<br />
att genom anlitande af annans biträde omsider erhålla slik, under de nio år, kommunalförvaltning<br />
enligt åberopade lag funnits införd i staden, saknade förteckning,<br />
skulle man ju tycka att hvarenda rad, som i Kammaren skrifves, borde kunna af<br />
denna talrika och väl aflönade tjenstepersonal uppsättas och renskrifvas utan anlitande<br />
af vidare extra biträde; och vid sådant förhållande åter måste väl det nuvarande<br />
expensemedelsbeloppet 3,000 mark räcka till att bestrida kostnaderna för<br />
Kammarens papper äfvensom för annonser, äfven om dessa i här utkommande tidningar<br />
infördes flera gånger och med fetare stilar, än nödigt vara kan. I betraktande<br />
häraf synes mig det begärda tillskottet icke kunna annorlunda anses än som<br />
ett slags dispositiousmedel, användbara efter Kammarens eget bestämmande, sedan<br />
Kammarens under slik titel härförinnan upptagna anslag afslagits.<br />
Jag utesluter följaktligen detta tillskott från budgetförslaget såsom icke ens<br />
behöfligt för utarbetande af det fullständiga förslag till ordnande af uppbördsväsendet<br />
i staden, som Stadsfullmäktige vid sitt sammanträde den 5 September 1882 beslutit<br />
anmoda drätselkammaren att, så fort sig göra låter och helst inom sagda års<br />
utgång, till Fullmäktige insända.<br />
Som hamnkontorets aflöningsstat ej är af äldre årtal än 1878, då göromålen<br />
genom den nya hamnordningen bestämdes och lönerna med hänsyn till desammas<br />
art och omfång pröfvades, samt enär uttaxeringssumman denna gång blir större än<br />
vanligt, nödgas jag från förslaget utelemna de af Drätselkammaren den upptagna<br />
lönetillskott för särskilda betjente vid hamnkontoret.<br />
De bland byggnadskontorets utgiftsposter årligen förekommande och delvis<br />
stegrade anslag, än för „biträde vid mätningar och projekters uppgörande, förnämligast<br />
handtlangareaflöning", „biträde vid mätningar för omreglering och utvidgning<br />
af stadsplanen", „affattning af villaområd ct> n för ny utarrendering", än för „material
och handtlangardagsverken vid mätningar och stadens arbeten" samt „ritarebiträden<br />
vid upprättande af projekt till omreglering och utvidgning af stadsplanen",<br />
kunna småningom betraktas såsom staden åliggande allmänna onera och införas under<br />
tionde hufvudtiteln, enär den nytta, dessa anslags användande medför kommunen,<br />
visar sig för den oinvigde lika litet som sjelfva användningen torde kunna af<br />
honom granskas. I anseende härtill och då de i Drätselkammarens förslag införda<br />
begge tillskottsanslag af ettusen och femhundra mark till hvad för närvarande i enahanda<br />
afseende bestås, icke ens åtföljas af specificerade förslag, utan „beräknats blott<br />
genom ett ungefärligt öfverslag", föranlåtes jag aft ur budgeten utesluta dessa förslagsposter,<br />
öfvertygad om att- stadens iugeniörkorps, bestående af öfveringeniör<br />
samt en äldre och en yngre iogeniör, medhinna allt arbete med „ritning" och „affattning",<br />
så att hvad i det nuvarande anslaget af tvåtusen mark för „material och<br />
handtlangardagsverken" tilläfventyrs kan brista, må betäckas med öfverskottsmedel<br />
från de begge anclra anslagen.<br />
Ehuru inspektören vid fattig- och ar betsgården allmänneligen anses och obestridligen<br />
är en utmärkt man på denna sin plats, nödgas jag dock, ehuru högst ogerua,<br />
ur förslaget utelemna den föreslagna löneförhöjningen af femhundra mark. Då uemligen<br />
ännu icke tio år förlidit sedan beloppet af hans löneförmoner af Stadsfullmäktige<br />
granskades och fastställdes, samt. lefnadsvilkoren sedan dess icke stegrats, torde<br />
den begärda löneförbättringen böra först nästkommande år beviljas att honom till—<br />
godokomma från och med år 1885.<br />
Utgiften för en telefonledning till arbets- och fattiggården skalle visserligen<br />
icke tynga så mycket på utgiftssidan, men jag kan dock icke bibehålla densamma,<br />
enär jag befarar att i synnerhet ordförandens och måhända äfven öfriga medlemmars<br />
i fattigvårdsstyrelsen så behöfliga besök i fattig- och arbetsgården komme att<br />
inskränka sig till de förfrågningar, som från nämnda styrelses embetsrum kunde<br />
per telefon göras hos inspektören clerstädes, ehuru vid det fattigvårdsstyrelsens ordförande<br />
beviljades ett provisionelt dyrtidstillägg af ettusen fyrahundra mark, att utgå<br />
intill dess en stadens löntagare omfattande definitiv stat kan varda uppgjord, „aflöningen<br />
för honom ansågs böra så betydligt förhöjas, med så mycket större anledning,<br />
som nämnde befattning genom fattighusets förläggande utom staden blifvit förenad<br />
med utgifter för ständiga resor dit och der ifrån. Dessa skulle sålunda undvikas,<br />
men det betydliga dyrtidstillägget icke förty såsom erforderligt bibehållas.<br />
Skulle emellan ordförandens „ständiga resor till" fattig- och arbetsgården och hans<br />
sammanträffande med inspektören här i staden angeläget behof stundom göras af<br />
meddelanden, så varda budskickningar vida billigare än utgiften för anläggande af<br />
och årsafgiften för telefonledningen. Beviljas ifrågavarande begäran, måste dessutom<br />
befaras att äfven andre stadens funktionärer framställa anspråk på erhållande<br />
af sådan ledning, exempelvis Hamnkaptenen, som kunde yrka på sådan emellan<br />
hamnkontoret och Hamnmästarens bostad i Sörnäs.<br />
Anslaget för slöjdskolan har redan blifvit en så stadig post i <strong>Helsingfors</strong><br />
stads budget, att jag förgäives skulle utesluta detsamma ur förslaget dertill. Och<br />
5
6<br />
som handelsskolan är lika berättigad eller oberättigad till underhåll af kommunen<br />
som förstnämnda skola, låter jag äfven handelsskolans anslag qvarstå, att af Stadsfullmäktige,<br />
efter eget godtflnnande, såsom dessa anslag städse gifvits, bibehållas<br />
eller uteslutas.<br />
Då det i det stora nybyggnads- och regleringslånet inberäknade anslaget<br />
för vattenledningens utsträckning allaredan är användt, kan jag ingalunda öka den<br />
eljest ovanligt stora uttaxeringssumman med det ofantliga belopp af trettiotvåtusen<br />
mark, som i Drätselkammarens förslag upptagits för vattenledningens utsträckning<br />
under Smeds-, Sjömans-, Anne-, Fredriks- och Mauritzgatorna. Denna åtgärd vore<br />
onekligen ganska nyttig, men är icke nödvändig, Och då frågan är om utförande<br />
af arbeten med uttaxerade medel, kan det ej försvaras att en redan eljest hög uttaxering<br />
ytterligare stegras för endast nyttiga företag, i synnerhet som de, hvilkas<br />
nytta de hufvudsakligast afse, i anseende till sin mindre bemedlade ställning, ganska<br />
ringa bidraga till medlens sammanskjiitancle, hvilket sålunda till största delen<br />
komme att betunga de högre beskattade. Det behöfver knappast anföras exempel<br />
på till och med nödvändiga allmänna arbeten, på hvilkas utförande man längre eller<br />
kortare tid fått vänta, lör att förklara hvarföre med den föreslagna utsträckningen<br />
af vattenledningen kan anstå till ett annat år, då det, som „ytterligare erfordas och<br />
genom uttaxering måste sammanbringas" för bestridande af oafvisliga utgifter, icke<br />
mot förra vanligheten med ens stiger med några hundratusen mark.<br />
Under tolfte hufvudtiteln upptagna anslag sextontusen åttahundra mark för<br />
„sänkning af Skilnadstorget till en jemnsjuttande plan emot teatern och teaterhusesplanaden<br />
samt asfalttrottroar längs teateresplanaden och omläggning af Östra<br />
Henriksgatan emellan esplanadema", tretusen femhundra mark för omläggning<br />
af „Mikaelsgatan emellan Esplanadgatorna jemte asfalttrottoar längs teateresplanaden",<br />
fjortontusen mark för omläggning af Salutorget emellan strandmagasinerna<br />
och Södra Magasinsgatans förlängning", åttahundra mark för nyläggning<br />
af tvärgatan emellan Rödbergs- och Stora Robertsgatan vester om qvarteret<br />
N:o 92", elfvatusentvåhundra mark för norra kajernas läggning med l:ma nubbsten",<br />
sextusen niohundra mark för „siödjemur längs kanterna af chausséen och påfyllning<br />
af sidorna", fyratusen mark för „påfyllning och planering af terrängen emellan<br />
Unionsgatan och den från Trädgårdsgatan ledda kanalen uti Kajsaniemi" varda<br />
af mig utan betänkande uteslutna ur budgetförslaget.<br />
Sänkningen af Skilnadstorget är en fråga, hvars pröfning och afgöraude<br />
icke egnar sig att behandlas i sammanhang med budgeten. Först bör giltigt<br />
beslnt om sänkningen, ifall sådan ens anses nödig, åvägabringas. „Bestämmande<br />
af gators höjd och regleringen af vattenafloppet från desamma tillhör Magistraten<br />
såsom offentlig myndighet". — Sedan må vid fastställandet af budgeten afgöras<br />
hvilket år stadens tillgångar bäst medgifva utförandet.<br />
Med asfalttrottoars anläggande längs teaterhusesplanaden, hvaraf verkligt<br />
behof för närvarande ej heller göres, måste redan derför anstå, tills frågan om esplanadens<br />
sänkning, i fall den upptages, blifvit afgjord.
Östra Henriksgatan emellan esplanaderna, Mikaelsgatan emellan Esplanadgatorna,<br />
förberörda del af Salatorget och tvärgatan emellan Rödbergs- och Stora Bobertsgatorna<br />
äro icke föreslagna till om- och nyläggning i den ordning l:ma mom.<br />
66 § i gällande Byggnadsordning för staden föreskrifver. Yid sådant förhållande torde<br />
Magistraten, hvilken det, enligt sista mom: åberopade §, alltid tillhör att bestämma,<br />
huruvida gatas omläggning får verkställas delvis eller om hela gatan bör på en gång<br />
iståndsättas, icke heller förordna till förstsagda arbetens utförande under nästkommande<br />
år, hvadan äfven anslagen derför icke erfordras.<br />
Då fyllningen inom norra kajarmens nya yttermurar uppenbarligen ännu sätter<br />
sig och behöfver sätta sig, för att icke den föreslagna läggningen med l:ma<br />
nubbsten må efter fullbordadt arbete rubbas och bilda gropar för vattensamlingar,<br />
påkallande nya anslag "för reparation af nubbstens läggningen å norra kajarmen i<br />
södra hamnen", synes omtänksamheten fordra ett ytterligare uppskof med arbetet.<br />
Stödjemur längs kanterna af chausséen och påfyllning af sidorna vore måhända<br />
till förbättring af denna stadens allmänna vägandel, men påkallas, veterligen,<br />
icke af någon förd klagan öfver att denna väg vore af äfventyrlig eller för samfärdseln<br />
hinderlig beskaffenhet, ännu mindre af klagan öfver träffade olyckshändelser.<br />
Ursprungligen hafva dessa chausserade vägar byggts i enlighet med föreskrifterna i<br />
6 § 25 kap. B. B., och torde ej heller nn vara „fyllda eller högade upp med sand och<br />
grus högre, än nödigt är, att vatten derå ej stannar".<br />
Påfyllningen och planeringen af terrängen vid Unionsgatan i Kaisaniemi<br />
park gjorde väl stället prydligare, men kunna icke anses vara till den grad af behofvet<br />
påkallade, att en utgift på fyratusen mark under ofvanantydda drygare uttaxering<br />
läte försvara sig.<br />
Utgiftsposterna för planering af Annegatan emellan Malm- och Kampgatan<br />
jemte nedfart till exercisplanen sjutusen åttahundra mark, af Fredriksgatan emellan<br />
Malm- och Kampgatorna sjutusen tvåhundra mark samt Kampgatan emellan Anneoch<br />
Fredriksgatorna niotusenfemtio mark nödgas jag äfven utelemna ur förslaget.<br />
Då alla dessa utom stadens linier för dess afhysta mark föreslagna gator och gatudelar<br />
lemna obehindradt tillträde till de invid dem upplåtna, endast på den ena sidan<br />
belägna arrendetomter samt i betraktande jemväl tages, att inom sjelfva staden<br />
så långa, och af bebyggda tomter på begge sidorna begränsade gator, som Kasern-<br />
Högbergs-, Rödbergs-, Sjömans-, Båtsmans- och Skarpskyttegatorna, att icke tala om Jägaregatan<br />
med dess branta otillgängliga berg, i långa tider förblefvo oplanerade och<br />
delvis ofarbara, i anseende till med dessa arbeten förenade kostnader, hvilka ansågos<br />
ej kunna genomf uttaxering med ens bestridas, — så måste förstnämnde vägars<br />
ut0m stadsplanen planering omedelbart efter det några arrendetomter invid dem upp<br />
låtits betraktas såsom en obehörig tunga å de skattskyldige, till hvars påläggande jag<br />
ingalunda ville medverka. „Alla bergsprängningar äfvensom fyllandet af å gata befintliga<br />
gropar af betydligare djup och omfång skola genom Magistratens föranstaltande<br />
verkställas på stadens bekostnad", enligt livad 62 § i Byggnadsordningen<br />
förmår. När tiden är inne att med dylika å staden ännn icke ankommande<br />
7
8<br />
kostsamma arbeten betunga kommunens skattskyldige medlemmar, skall väl åtgärd<br />
härom af Magistraten vidtagas.<br />
I budgetförslaget ingå äfven anslag för anläggande af afloppskanal under<br />
Berggatan från N:o 8 till Wilhelmsgatan med fyratusen mark, under Anne- och Simonsgatan<br />
från adress N:o 34 vid Annegatan till Georgsgatan med fyratusen mark,<br />
under Fredriksgatan från N:o 63 till Malmgatan med tvåtusen etthundra mark, under<br />
Mauritzgatan från N:o 16 till Elisabetsgatan med femtusen sexhundra mark, under<br />
Smedsgatan från Sjömans till Rödbergsgatan med fyratusen sexhundra mark,<br />
under Sjömansgatan från Timmermans till Smedsgatan med sjutusen tvåhundra mark<br />
och under Sjömansgatan från adr. N:o 15 och 16 till N:o 25 med femtusen sexhundra<br />
mark. Men också dessa anslag måste jag utesluta ur budgeten. Enligt 65 § i<br />
Byggnadsordningen böra endast i de stadsdelar, som besväras af grundvatten och<br />
hvarest afloppet ofvan jord är otillräckligt^ gatorna på stadens bekostnad förses med<br />
täckta afloppskanaler, och, jemlikt 10 och 11 §§ i Helsovårdsstadgan för landet af<br />
den 22 December 1879, bör i stad afvägning al den till bebyggande bestämda marken<br />
företagas inom tio år från den 1 Juli 1880. På grund deraf bör sedermera<br />
uppgöras en med stadens tillgångar överensstämmande plan för anläggning af kanaler<br />
till afledande af vatten från såväl offentliga platser som enskilda tomter. Och<br />
först sedan sådan med <strong>Helsingfors</strong> stads tillgångar överensstämmande allmän plan<br />
för anläggande af kanaler b li f vi t uppgjord och godkänd, skola „allmänna platser och<br />
gator, i den mån stadens tillgångar medgifva, förses med tillräckligt stora och ändamålsenliga,<br />
under jord liggande aflopps-kanaler i den utsträckning, att i allmänhet<br />
från hvarje tomt afiedning af öfver- och underjordsvatten till desamma kan utan synnerlig<br />
svårighet äga rum." Mer huru haj* i a seende å kanalers anläggande härintills<br />
förfarits? Ingalunda enligt dessa citerade lagotUlen.<br />
Stadsdelar, som besvärats af grundvatten cch hvarest afloppet ofvan jord<br />
är otillräckligt, sakna i denna stund åtminstone ändamålsenliga kanaler, medan andra<br />
delar af staden, som mindre eller alls icke lidit af grundvatten eller saknat aflopp<br />
ofvan jord, försetts med kanaler för afledande af orent och förbrukadt vatten. 1<br />
stället för att en med denna stads tillgångar öfverensstämmande plan för etf fullständigt<br />
kanalnät först skulle uppgjorts och antagits samt sedan med ledning af<br />
denna plan årligen vid budgetens fastställande pröfvats hvilken eller huru stor del<br />
af detta kanalnät stadens tillgångar för hvarje gång medgifvit till utförande, hafva<br />
medel uttaxerats för anläggaude af ett antal kanaler i olika delar af staden, utan att,<br />
i saknad af sådan allmän plan jemte åtminstone approximativt kostnadsförslag öfver<br />
det helas fullbordande och utredning om särskilda delars af nätet större och<br />
mindre behof af aflopp och derpå grundade företrädesrätt för hvarandra, hänsyn till<br />
sådana å saken verkande omständigheter kunnat tagas. Ja, hvad värre är, kanaler<br />
hafva anlagts till och med under vägar, å "sådant till staden lydande område, som<br />
är beläget utanför den egentliga staden" och för hvilket således enligt 26 § i Helsovårdsstadgan,<br />
endast de för landet gällande föreskrifter bort tillämpas, då ju icke<br />
genom utverkad fastställeise å plan till slikt områdes indelande i tomter, i veder-
örlig ordning, beslutadt blifvit, att nämnda område skulle betraktas lika med stad.<br />
Och äfven för dessa kanalers anläggande kafva kommunens medlemmar taxerats,<br />
ehuru de dertill icke varit pligtige, enär de enligt 6 § .i kommunallagen äro underkastade<br />
taxering endast för utgifter till stadens gemensamma gagn eller skärskilda<br />
dess behof\ kvartill kanaler under vägar å stadens afhysta område icke kunna<br />
räknas.<br />
Jag uteslutar således de nu föreslagna kanalarbetena ur budgeten, så mycket<br />
mer som kanaler åtminstone under delar af Berg-, Anne-, Simons-, Fredriks- och<br />
Mauritzgatorna, hvilka äro högt belägna, uppenbarligen icke erfordras för afledande<br />
af dessa trakter besvärande, men tillräckligt aflopp ofvan jord saknande grundvatten,<br />
samt kanalen under Fredriksgatan dessutom vore ett arbete, hvilket kommunen<br />
i anseende till markens belägenhet utom stadens linier icke är pligtig att bekosta<br />
och hvad Smeds- och Sjömansgatorna angår, af vederbörande förslagsställare icke<br />
ens kunnat påstås, att dessa trakter till den grad besvärades af grundvatten, att<br />
till förebyggande af uppenbara sanitära vådor, äfven nämnde gator borde förses<br />
med kanaler, innan stadens ingeniör-korps uppgjort och till godkännande aflemnat<br />
en med stadens tillgångar öfvernsstämmande allmän plan till anläggning af kanaler<br />
till afledande af vatten från såväl offentliga platser som enskilda tomter.<br />
På grund af Stadsfullmäktiges beslut af den 29 Maj 1879 om Gloets torrläggning<br />
medelst gatornas påfyllning, hvilken, med undantag af Norra Esplanadgatan,<br />
som redan blifvit påfylld, borde ske småningom i sammanhang med förestående omläggningar<br />
af gatorna derstädes, skulle jag, i anseende dertill att Alexandersgatan,<br />
hvars omläggning vid gatusynerna flera år å rad redan föreslagits, men just för den<br />
blifvande påfyllningen gång på gång uppskjutits, numera, med dess omvexlande högre<br />
och lägre, bredare och smalare men merändels bristfälliga trottoarer samt gropiga<br />
och ytterst ojemna körbana, befinner sig i det skick, att denna gata, belägen som<br />
den är i stadens midt och förmedlande en olantlig trafik, utgör för landets hufvudstad<br />
en skam, som borde fordersammast utplånas, — ansett mig pligtig att nu till<br />
beviljande föreslå anslag till bestridande af den antagligen icke så kostsamma påfyllningen<br />
i början af sommaren nästkommande år af ännämnde gata och tillstötande<br />
delar af Glo- och Mikaelsgatorna för beredande af långsluttande nedfarter på dessa<br />
begge gator åt norr, på det att Alexandersgatan åtminstone emellan Unions- och<br />
Östra Henriksgatorna kunnat under senare delar af sommaren omläggas. Meit som<br />
Drätselkammaren, ehuru genom protokollsutdrag af den 9 April innevarande år, med<br />
åberopadt stöd af 58 § i kommunallagen och 19 § i drätselreglementet, ombedd att,<br />
vid meddelandet af öfriga upplysningar för instundande års budget, äfven tillhandahålla<br />
Magistraten af Stadsingeniören infordradt kostnadsförslag i ämnet, icke fullgjort<br />
denna Magistratens begäran, är jag urståndsatt att uppfylla denna min pligt, hvilket<br />
jag nödgas anmäla för aft fritaga mig från det befogade klander, som för ifrågavarande<br />
hufvudgatas ytterst förfallna tillstånd sannolikt icke skall uteblifva.<br />
På inkomstsidan skulle jag i stället för deri af nybyggnads- och regleringslånet<br />
upptagna fyratiotusen mark för kanalnätets utvidgning införa endast sjuttontu-<br />
2<br />
9
10<br />
sen fyrahundra mark, motsvarande det begärda anslaget för den numera oundvikliga<br />
kanalanläggningen under jernvägstorget oeh qvarteret Apan, kvaremot återstoden af<br />
berörda summa borde reserveras för kanalbyggnader efter framdeles skeende bestämmande.<br />
Enligt det anförda komme utgiftssumman att ökas med tretusen tvåhundra<br />
mark, men minskas med omkring etthundrafemtiotusen mark. Och som inkomstsumman<br />
minskades med endast tjugutvåtusen sexhundra mark, skulle beloppet af hvad<br />
uttaxeras måste, alltså nedgå ansenligt under det föreslagna."<br />
Men i öfrigt förenade sig Borgmästaren i det af Magistratens öfrige ledamöter<br />
vid senaste sammanträdet i ärendet gifna utlåtande, i följd hvaraf budgetförslaget<br />
med dertill hörande handlinger skulle jemte skrifvelse öfverlemnas till Stadsfullmäktiges<br />
granskning, efter det detsamma derförinnan för vederbörande hållits<br />
tillgängligt. Antecknadt. Ort och tid som ofvan.<br />
In fidem:<br />
Frans ÅhlströtHj<br />
f:d.
MAGISTRATEN<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 10 Decernb. 1883.<br />
M 393.<br />
Till Stadsfullmäktige i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Vid Magistratens sammanträde i dag hafva Politierådmannen Liljeros samt<br />
t. f. Politierådmännen Meinander och Lindberg anmält, att, vid genomgåendet af det<br />
utaf Drätselkammaren uppgjorda och hitsända samt till Herrar Stadsfullmäktiges<br />
pröfning numera ötverlemnade budgetförslag för nästinstundande år 1884, enär detsamma<br />
kommit Magistraten så sentida tillhanda, att rådrum för en noggrann granskning<br />
deraf ej förefunnits, det undgått deras uppmärksamhet att uti förslaget ej funnes<br />
upptagen lön åt en tredje politierådman, ehuru, då beslut om indragning af denna<br />
tjenst fattades, det uttryckliga vilkor dervid gjordes, att lönerna för de återstående<br />
tvenne politierådmännen, hvilkas arbete komme att härigenom betydligt ökas, dessförinnan<br />
blefve i förhållande till det ökade arbetet förhöjda. Som någon löneförhöjning<br />
emellertid ännu ej egt rum, ville bemälde Magistratsledamöter emot sagda<br />
budgetförslag göra ifrågavarande anmärkning samt i sådant afseende hos Stadsfullmäktige<br />
anhålla, att i förslaget samma lön som hittills måtte upptagas för en tredje<br />
politierådman, till stöd för hvilken anhållan de ytterligare framhöllo den omständigheten<br />
att, ehuru, enligt den af Kejserlige Åbo Hofrätt den 31 Maj innevarande år<br />
fastställda arbetsordning för Kådstufvurätten, densamme framdeles komme att bestå<br />
af Justitieborgmästaren, fem äldre och tre yngre justitierådmän, Magistraten likväl i<br />
förslaget låtit qvarstå lön för sex äldre justitierådmän, af orsak att de nye yngre rådmänstjensterna<br />
ännu ej blifvit besatta och osäkert vore inom hvilken tid detta skedde.<br />
Med anledning häraf får Magistraten äran meddela Herrar Stadsfullmäktige<br />
ofvanberörda anmärkning, på det densamma måtte vid budgetens fastställande af Herrar<br />
Stadsfullmäktige beaktas.<br />
På Magistratens vägnar.<br />
Oskar Palmgren.<br />
Frans Ahlström,<br />
f:d.
DRÄTSELKAMMAREN<br />
i<br />
<strong>Helsingfors</strong>,<br />
den 2 November 1883.<br />
js? 325. Till Magistraten i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
I afseende å de upplysningar, hvilka Magistraten äger erhålla af Drätselkammaren<br />
i och för det på Magistraten ankommande uppgörandet af <strong>Helsingfors</strong><br />
stadskommuns utgifts- och inkomstförslag för år 1884, har Kammaren äran härhos<br />
öfversända ett af Kammaren i samråd med stadskamreraren sammanstäldt sådant<br />
förslag jemte de af stadens särskilda bestyrelser, nämnder och tjenstemän<br />
derför afgifna specialförslag med de till dessa hörande bilagor. Tillika får Kammaren,<br />
hufvudsakligen beträffande skiljaktigheterna under en del utgifts- och inkomsttitlar<br />
emellan förevarande förslag och innevarande års budget samt emellan<br />
förslaget och de hithörande specialförslagen, framhålla endast följande:<br />
II, Stadens embetsyerk.<br />
Emedan den för Magistraten uppgjorda nya arbetsordning redan är faststäld<br />
och. hinder således numera icke möter för genomförande af den genom nådiga<br />
brefvet den 7 Februari 1881 stadgade, förändrade sammansättning af Magistraten,<br />
har lönen för en härigenom indragen, för det närvarande vakant politierådmanstjenst<br />
uteslutits. Deremot och ehurryväl antagligt är, sedan jemväl Rådstufvurättens<br />
nya arbetsordning numera blifvit faststäld, att de blifvande tre yngre<br />
justitierådmanstjensterna komma att under nästa år besättas, har Kammaren dock<br />
upptagit samtliga aflöningspöster vid Rådstufvurätten oförändrade, emedan lönerna<br />
vid de nya tjensterna ännu icke äro bestämda och förutsättas måste, att<br />
sammanlagda beloppet af de i sagda händelse bortfallande löneposterna för en<br />
äldre justitierådman och tre civilnotarier skall räcka till att betäcka de nytillkommande<br />
lönerna, om härför jemväl tagas i anspråk de andelar i ersättningarna<br />
för boupptecknings- och arfskiftesprocenter, som skulle tillkommit innehafvarene<br />
af de begge indragna rådmanstjensterna vid Magistraten och Bådstufvurätten. —<br />
Med afseende derpå att exekutionspersonalen genom den nya expeditionstaxan<br />
berättigats till arvoden för uppbörd och utmätning jemväl af kommunala medel<br />
samt att de skäl, som föranledt Stadsfullmäktige att den 5 September 1882 bevilja<br />
sagde personal löneförhöjning tills vidare, således bertfallit, hafva stadsfogdarnes,<br />
biträdande stadsfogdarnes och exekutionsbetjenternes löneförmåner upptagits<br />
med sina derförinnan bestämda belopp, jemte det posten arvode för redovisning<br />
af kommunala utskylder utelemnats. Då de nya inventarier, som behöfts<br />
till rådhuset och särskildt till rådstufvurättens tredje afdelnings nya lokal, i år<br />
blifvit anskaffade, har den i årets budget upptagna, hithörande anslagsposten an-
setts nu kunna utgå. I grund af nådiga förordningen den 24 sistlidne Juli angående<br />
arvoden för sådana bouppteckningar och arfskiften i stad, till hvilkas verkställande<br />
förrättningsmän af Rådstufvurätt utses, har Kammaren, med ledning af<br />
förhållandet härstädes år 1882 och med observerande å inkomstsidan af de stadskassan<br />
tillfallande afgifterna för slika förrättningar, här uppfört en summa af<br />
40,000 mark i ersättning åt borgmästare och rådmän för de dem frångående boupptecknings-<br />
och skiftesprocenter. I sammanhang härmed tillåter sig Kammaren<br />
ock framhålla önskligheten af att underhandlingar blefve inledda med vederbörande,<br />
som nu äga åtnjuta dylika procenter, om reglering af deras löneförmåner<br />
för framtiden, likasom ock deraf, att den länge påtänkta allmänna staten för<br />
stadens samtliga löntagare måtte bringas till stånd, eller åtminstone sådan stat<br />
för Rådstufvurätten och Magistraten, som åberopade förordning föreskrifver, varda<br />
så fort ske kan uppgjord och till fastställelse befordrad. Utaf stadens förutvarande<br />
pensionstagare äro tvenne här bortlemnade, den ena såsom afliden och.<br />
den andra enär hon trädt i gifte, hvarutom pensionsanslaget för aflidne Hofrättsassessorn<br />
Öhrnbergs tvenne barn nedsatts till 900 mark, emedan hans son den 4<br />
Juli 1884 uppnår myndig ålder.<br />
III. Kommunalförvaltningen.<br />
I anseende till det med årens lopp ständigt ökade arbetet vid Drätselkammaren,<br />
ocli särskildt vid Kammarens kansli, beviljade Stadsfullmäktige den 24<br />
April innevarande år anslag till belopp af 2,400 mark om året i och. för en notaries<br />
anställande derstädes för en tid af 2 år; och. har Kammaren således nu<br />
upptagit ifrågavarande anslag för nästkommande år. Nyss antydda förhållande<br />
med tillväxten i göromålen vid drätselverket nödvändiggör äfven förhöjning såväl<br />
af det, enligt hvad erfarenheten visat, otillräckliga nuvarande expenseanslaget<br />
för Kammaren, med 1,000 mark, i och för bestridande förnämligast af de så<br />
nödiga annonsutgifterna, som ock af anslaget för extra biträde vid drätselkontoret<br />
med 400 mark, beträffande hvilken sistnämnda förhöjning Stadskamreraren särskildt<br />
framhållit det önskliga deri, att de nu anlitade biträdena å kontoret, såsom<br />
dugliga och i göromålen förfarna, kunde bibehållas. För anskaffande af<br />
taxerings- och uppbördslängder — nu, likasom förut, på en gång för flera år<br />
framåt — har upptagits behöfligt anslag. På framställning af General-Tulldirektionen<br />
om behofvet af ökad betjening vid stadens vågar i packhuset, beviljade<br />
Stadsfullmäktige den 24 April innevarande år anslag till anställande ytterligare<br />
af en vågbetjent eller vaktmästare vid tolagskammaren, och har detta anslag i<br />
enlighet härmed nu observerats för nästa år. I följd af Stadsfullmäktiges den 23<br />
sistlidne Oktober fattade beslut om upphyrande af lokal åt Tullkammaren i gården<br />
N:o 3 vid norra Esplanadgatan från den 1 Juni detta år emot en års hyra af<br />
5,000 mark, har hyresposten för Tullkammaren förändrats i enlighet härmed, jemte<br />
det den enahanda posten för tullbetjeningens dejourrum, hvilket dåmera blir obehöfligt,<br />
bortlemnats, men deremot har anslaget för ved vid Tullkammaren, i an-<br />
13
14<br />
seende till den större lokalen, i någon mån höjts. För hamnmästaren i Sörnäs<br />
äro hyresmedel nu upptagna i enlighet med Stadsfullmäktiges beslut af den 20<br />
Mars innevarande år. I anledning af hamnbetjentes gjorda ansökningar om löneförhöjning,<br />
hvilka varit af Stadsfullmäktige remitterade till Drätselkammarens<br />
utlåtande, har Kammaren hos Fullmäktige, i skrifvelse af den 26 nästvikne Oktober,<br />
med afseende å beskaffenheten af sökandenes tjenstgöring vid hamnkontoret,<br />
den tid denna varat, samt derasderunder ådagalagda duglighet, tillstyrkt<br />
beviljande från nästa års början af lönetillskott åt de begge vaktmästarene vid<br />
kontoret samt åt tvenne hamnkonstaplar med de belopp för enhvar, som nu finnes<br />
i utgiftsförslaget upptagna. Deremot har hamnkontorets anslag till ved, belysning,<br />
expenser och diverse, i öfverensstämmelse med hamnkaptenens specialförslag<br />
och. med sammanföring af de der specificerade, hithörande posterna, nedsatts<br />
från det nuvarande beloppet 800 mark till 600 mark. Vidkommande sedan byggnadskontorets<br />
utgiftstat, så och då innehafvaren af stadsingeniörstjensten, jemlikt<br />
Stadsfullmäktiges beslut af den 15 Juni 1877, efter fem års tjenstgöring äger åtnjuta<br />
förhöjning i lönen med 1,000 mark, samt den nuvarande innehafvaren af<br />
befattningen alltsedan den 1 Juli 1879fö restått densamma, först på grund af<br />
Drätselkammarens förordnande och derefter såsom af Fullmäktige till tjensten utsedd,<br />
har löneförhöjning enligt nämnda beräkningsgrund för honom observerats<br />
för senare hälften af nästa år. Anslagen för material- och handtlangaredagsverken<br />
vid mätningar — nemligen sådana, som verkställas i och för stadens arbeten,<br />
icke för kartläggning — för ritarebiträde vid upprättande af projekt till omreglering<br />
och utvidgning af stadsplanen samt för affattning i afseende å ny utarrendering<br />
af villaområden, hvilkas arrendetid utgår åren 1885—1886, äro alla upptagna<br />
i enlighet med byggnadskontorets specialförslag; det förstnämnda anslaget<br />
är sålunda höjdt med 1,000 mark, emedan det hittills varande beloppet städse visat<br />
sig för ändamålet otillräckligt; det andra i ordningen har, oaktadt projekt<br />
till reglering af det under åren 1880—1882 uppmätta området nordvest om staden<br />
redan är af byggnadskontoret utarbetadt, bibehållits vid sin nuvarande storlek,<br />
emedan renritning af generalkartan öfver berörda område förestår sedan frågan<br />
härom af stadsmyndigherna slutbehandlats, sam dessutom projekt till reglering<br />
af delar utaf staden, särskildt af Ködbergstrakten, under nästa år förekomma<br />
till uppgörande; och. det senast nämnda anslaget har ökats med 500 mark i anseende<br />
till vidsträcktheten af de marker, som då skola affattas, till hvilka nemligen<br />
höra lägenheterna: Janssonska odlingarna, Tölö träsk, Echo, Berghäll, Junkarskolans<br />
plantage, Sumparn, Knekten m. fl. Påhöjningen i hyresanslaget för<br />
byggnadskontoret grundar sig på Stadsfullmäktiges beslut i ämnet af den 20 Februari<br />
innevarande år.<br />
I\ r . Gatubelysningen.<br />
Jemte det Drätselkammaren beträffande förändringarna i en del utgiftsposter<br />
under denna titel åberopar Graslysningaktiebolagets specialförslag, nämner
Kammaren för öfrigt blott: att det förhöjda arvodet för gaskontrollören stödjer<br />
sig på Stadsfullmäktiges beslut af den 30 sistlidne Januari, att hyresanslaget för<br />
gaskontrollörens arbetsrum bortfallit, emedan ett rum för ändamålet är afsedt att<br />
disponeras i den för Tullkammaren upphyrda lokal i gården N:o 3 vid norra<br />
Esplanadgatan, i följd hvaraf emellertid nödigt anslagna upptagits för denna flyttning<br />
samt för iståndsättande af det härtills begagnade och inredning af det<br />
blifvande gaskontrollrummet, äfvensom att kostnaderna för terpentinbelysningen<br />
införts blott förslagsvis med afseende derpå att stadens kontrakt med Öfverdirektören<br />
A. af Forselles om sådan belysnings ombesörjande tilländagår den 15 April<br />
1884. I anledning af sistberörda omständighet har Drätselkammaren uppdragit<br />
åt tvenne ledamöter i Kammaren att med Öfverdirektören af Forselles underhandla<br />
om de skäliga modifikationer i de om terpentinbelysningen nu gällande<br />
bestämningar, som kunde vidtagas i ett blifvande kontrakt; och skall Kammaren<br />
ej underlåta att i sinom tid aflemna förslag rörande denna belysnings handhafvande<br />
framdeles.<br />
V. Brandverket.<br />
I Brandkommissionens specialförslag upptagas väl brandmästarens hyresmedel<br />
till 800 mark i stället för det nuvarande beloppet 600 mark, men detta sannolikt<br />
af missskrifning, då en dylik förhöjning ej blifvit på något sätt motiverad,<br />
hvarföre ock Drätselkammaren för honom upptagit löneförmånerna oförändrade.<br />
Deremot har Kammaren funnit de af Brandkommissionen anförda skälen för höjande<br />
af underbrandmästarens lön med 400 mark vara tillfyllesgörande och i enlighet<br />
härmed observerat densamma.<br />
VI. Polis- och fångvården.<br />
Sedan Stadsfullmäktige den 21 November 1882 godkänt ett förslag till<br />
tillägg till den för polisinrättningen i <strong>Helsingfors</strong> den 27 Juni 1876 faststälda<br />
stat, slutande sig sammanlagdt å 18,120 mark, hvaraf i rundt tal 6,525 mark<br />
skulle bestridas af staden och återstoden af statsverket, blef denna tilläggsstat,<br />
under förutsättning att den komme att fastställas, införd i innevarande års utgiftsförslag<br />
jemte det å inkomstsidan upptogs en förhöjning af statsbidraget för<br />
polisinrättningen med 11,595 mark. Emellertid har, genom nådigt reskript af den<br />
18 sistlidne Juli, det påräknade tillskottsbidraget af statsverket till polisstyrkans<br />
nödigbefunna förstärkande tillerkänts staden för tiden från den 1 Januari 1883<br />
till samma dag år 1893 endast till belopp af 7,720 mark om året och emot skyldighet<br />
för staden att erlägga alla, utöfver statsanslaget, för polisväsendets behöriga<br />
underhållande under nämnda tid erforderliga kostnader. Om detta förhållande<br />
anmälte Kammaren hos Stadsfullmäktige i skrifvelse af den 31 sistlidne<br />
Augusti. Och ehuru Fullmäktige ännu icke slutfört ärendet, har Kammaren ansett<br />
sig böra observera ifrågavarande tilläggsstat jemväl i förevarande utgiftsförslag,<br />
jemte det förhöjningen i statsbidraget med 7,720 mark upptagits å inkomst-<br />
15
16<br />
sidan. För upphyrande af en lokal för polisinrättningens behof beviljade Stadsfullmäktige<br />
den 23 nysslidne Oktober ett anslag af 1,000 mark, hvilket således<br />
införts.<br />
VII. Sundhets- och sjukvården.<br />
Arvode för en qvinlig läkare har nu, då platsens innehafvare förutsattes<br />
komma att tjenstgöra uuder hela loppet af år 1884, upptagits med det belopp,<br />
oafkortadt, som Stadsfullmäktige den 7 Juni 1882 tillförsäkrat henne årligen, i<br />
tre års tid. De Helsovårdsnämnden, hvilken bäst bör äga kännedom om förhållandet,<br />
ansett ekonomen vid feberlasarettet böra komma i åtnjutande af en löneförhöjning<br />
utaf 400 mark och äfven framlagt sina skäl härför, har Kammaren i<br />
enlighet härmed utfört ekonomens lön. Det nuvarande anslaget till ved och ljus<br />
för sjukhuset i gården N:o 27 vid Eriksgatan har Kammaren ansett vara tillräckligt<br />
till bestridande jemväl af kostnaderna för sjukhusets konsumtion af vatten<br />
från vattenledningen. Den 15 sistlidne Maj beslöto Stadsfullmäktige, att en besigtningsstation<br />
för lifsmedel skulle härstädes inrättas på kommunens bekostnad<br />
för att, såvidt möjligt, från nästa års början träda i verksamhet, hvarjemte Fullmäktige<br />
för stationen faststälde en stat, upptagande uppsättningskostnaden förslagsvis<br />
till 2,050 mark och den årliga underhållskostnaden, som beviljades för en<br />
tid af två år, till 5,480 mark. Till följd häraf och. emedan omförmälda besigtningsstation<br />
först under våren år 1884, efter den af Fullmäktige tillika utsedde<br />
föreståndarens återkomst från utlandet, torde komma att begynna sin verksamhet,<br />
har Kammaren nu infört en förslagssumma, motsvarande den beviljade uppsättningskostnaden<br />
jemte så stor del af underhållskostnaden, som Kammaren pröfvat<br />
komma att belöpa sig på återstoden af året, eller trefjerdedelar af årsanslagot.<br />
VIII. Fattigvården.<br />
Uti en, specialförslaget för fattigvården åtföljande, skrifvelse har Styrelsen<br />
för fattigvården närmare motiverat en del utgiftsposters i förslaget förhöjning<br />
utöfver deras för innevarande år upptagna belopp. Hänvisande till dessa motiver<br />
inskränker Kammaren sig till att nämna, att äfven Kammaren funnit den af Styrelsen<br />
varmt förordade lönetillökningen åt inspektorn böra med rätta komma<br />
honom till del. Anslaget till ständigt understöd åt fattige, hvilket anslag Styrelsen<br />
föreslagit att höjas med 5,000 mark, har deremot Kammaren ansett kunna<br />
bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Med afseende å den i år tillkomma dårvårdsbyggnaden<br />
å fattiggården hade Kammaren väl väntat sig, att en större besparing<br />
i kostnaderna för sinnesrubbade fattiges vårdande å Lappviks sjukhus<br />
och Sjählö hospital kunde ernås under nästa år än till belopp af endast 500 mark<br />
med hvilken summa Fattigvårdstyrelsen nu föreslagit att det hithörande anslaget<br />
skulle nedsättas, men sedan Styrelsens ordförande hos Kammaren framhållit, att<br />
dårvårdsinrättningen å fattiggården ännu varit alltför kort tid i verksamhet för<br />
att man nu redan sknlle kunnat bilda sig erfarenhet om hvilka följder den i<br />
nämnda hänseende komme att medföra, samt att inrättningen härintills varit till
största delen upptagen af personer, som väntat på erhållande af plats å Lappviks<br />
sjukhus för genomgående af kur derstädes, och att sannolikt ej heller under nästa<br />
år många fattige, de der redan undergått den nödiga kuren å sjukhuset, kunde<br />
intagas i fattiggårdens dårvårdsanstalt, har Kammaren trott sig ännu denna gång<br />
böra för ifrågavarande ändamål upptaga så stort anslag, som Fattigvårdsstyrelsen<br />
föreslagit. Brandstodsafgifterna för fattiggårdens byggnader, hvilka afgifter genom<br />
tillkomsten af byggnaden för sinnessjuke ökats med 100 mark, har Kammaren<br />
ansett lämpligt att sammanföra med de enahanda afgifter för andra stadens<br />
hus, som finnas upptagna under rubriken XIII: Diverse. Uti en till Kammaren<br />
särskildt aflåten skrifvelse, hvilken nu ock bilägges, har Fattigvårdsstyrelsen anhållit<br />
om inrättande af telefonstation i Styrelsens lokal i gården N":o 22 vid Alexankersgatan,<br />
med ledning till fattiggården; och har Kammaren på de af styrelsen<br />
anförda skäl samt med hänsyn till den tidsbesparing och de öfriga fördelar,<br />
som härigenom komme att ernås, icke tvekat att upptaga anslag för berörda station<br />
och ledning enligt en af Telegrafmekanikern D. J. Wadén häröfver afgifven<br />
kostnadsuppgift.<br />
IX. Under visnings väsendet.<br />
De i Folkskoledirektionens specialförslag upptagna utgiftspos torna äro<br />
här införda oförändrade, med undantag af tverme nytillkomna poster i sagde förslag,<br />
den ena å 1,900 mark för skurning af skollokalerna två gånger i månaden<br />
och den andra å 1,100 mark för ersättning åt städerskor. Tillspord om förhållandet<br />
med dessa begge förslagsposter har foleskoleinspektorn upplyst: att kostnaderna<br />
för städningen förut ingått i „diverse", men nu skiljts under egen rubrik,<br />
sedan lokalernas antal blifvit så stort, att städningen kräfde en betydande<br />
summa. Beträffande åter skurningen, hvilken hittills ålegat vaktmästare och städerskor,<br />
så hade Folkskoledirektionen, på trängande anhållan af lärarepersonalen,<br />
beslutit låta verkställa skurning af skollokalerna oftare än förut, eller två<br />
gånger i månaden, för att kunna hålla de strängt anlitade lokalerna något sånär<br />
snygga; och behöfdes af denna orsak särskildt anslag för skurningen. — Drätselkammaren<br />
har emellertid, — isynnerhet hvad utgifterna för städningen vidkommer<br />
— hyst betänkligheter vid att tillstyrka dessa anslags beviljande till så höga<br />
belopp, som Direktionen föreslagit, helst en särskild diversepost nu jemväl tillkommit<br />
och underhållskostnaderna för skolornas gårdar detta oaktadt upptagits<br />
med en summa mötsvarande det härtills gemensamma anslaget för dessa kostnader<br />
och för diverse utgifter; och har Kammaren till följd häraf, med sammanförande<br />
af de begge ifrågasatta anslagen till en gemensam förslagspost, nedsatt<br />
denna till 1,500 mark. — Utgifterna för folkbiblioteket och läsesalen hafva, på de<br />
skäl bestyreisen för dessa inrättningar anfört i en dess specialförslag bilagd skrifvelse,<br />
observerats i enlighet med sagda förslag, endast med tillägg af hyresmedel<br />
åt bibliotekarien till belopp af 500 mark på grund af Stadsfullmäktiges beslut<br />
af den 5 sistlidne Juni.<br />
17<br />
3
18<br />
X. Staden åliggande allmänna onera.<br />
Kostnaden för skjutshållningen är upptagen blott förslagsvis, emedan den<br />
tid, för hvilken Kammaren genom kontrakt af den 18 Februari 1881 på entreprenad<br />
upplåtit gästgifveri- och skjutshållningen i staden, utlöper den 1 Juni<br />
nästa år. — Utgifterna för inkvarteringen äro införda i enlighet med Inqvarteringsnämndens<br />
specialförslag, med den skilnad, att lönerna för sekreteraren och<br />
translatorn vid Nämnden, i hvilka löner denna föreslagit förhöjning, ansetts böra<br />
bibehållas vid sina förra belopp, samt att hyran för nämndens lokal tillagts.<br />
XI. Vattenledningen.<br />
De härtills under de särskilda rubrikerna „förvaltning och drift" samt<br />
„underhåll" afsedda poster har Drätselkammaren nu funnit lämpligt sammanföra<br />
under en gemensam rubrik. — De af Stadsingeniören föreslagna anordningarna<br />
beträffande ändring af 10 st. brandposter samt isolering af lika många sådana<br />
jemte åstadkommande af vattenafledning från de sistnämnda, allt detta i syfte<br />
att skydda posterna mot frysning, äfvensom beträffande omläggning af vattenledningens<br />
tryckrör under Sörnäs jernvägsbank samt rörnätets förseende med afstängningsventiler<br />
vid vigtigare rörförgreningar har Kammaren funnit af behofvet<br />
påkallade samt ändamålsenliga, hvadan Kammaren uppfört de beräknade<br />
kostnaderna. — De hittillsvarande anslagen för extra arbetare vid rörnätet och<br />
för „öfrigt underhåll" hvilka Stadsingeniören sammanslagit, har Kammaren ansett<br />
det fortfarande vara skäl att åtskilja. — Anslaget för anslutningar till gårdar,<br />
för hvilka år 1873 abonnerats å vattenledning, har Kammaren, med afseende å<br />
det ringa antalet af ifrågavarande gårdar, som ännu saknar sådan ledning, nedsatt<br />
med 400 mark. — Vidkommande sedan utsträckningar af rörnätet, så har<br />
Kammaren, med iakttagande af principen att vatten och afloppsledningar samt<br />
gatuplaneringar böra såvidt möjligt utföras i ett sammanhang äfvensom på de<br />
öfriga skäl, som redan framhållits af Stadsingeniören, upptagit dylika utsräckningar<br />
under Smedsgatan, från Rödbergs- till Sjömansgatan, under Sjömansgatan<br />
från Smedsgatan till tomten adressn:r 32, under Annegatan från N:o 34 till Simonsgatan,<br />
under Fredriksgatan från N:o 63 till Malmgatan och Mauritzgatan<br />
från N:o 16 till Elisabetsgatan. Angående särskildt vattenledningars utsträckande<br />
till Sjömansgatan, hvaroin ett större antal gårdsegare i denna redan tätt befolkade<br />
trakt anhållit uti en i Oktober månad sistlidet år till Magistraten ingifven<br />
och sedermera af Stadsfullmäktige till Kammaren remitterad, härhos återgående<br />
skrift, talar derför äfven, att reglering af trakten nyligen skett och arrendetomterna<br />
derstädes upplåtits till inlösen, hvilket allt måste utöfva ett fördelaktigt<br />
inflytande på byggnadsverksamheten derstädes, med den påföljd, att stadens inkomst<br />
af den ifrågasatta ledningen — nu redan säkerstäld till ett vida högre<br />
belopp än hvad den i år utförda ledningen under Parkgatan i förhållande till<br />
anläggningskostnaderna för hvardera ledningen inbringar — i motsvarande mån
tillväxer. Angående åter ledningarna under förenämnda delar af Anne- och<br />
Fredriksgatorna må ock erinras derom? att alla disponibla tomter i det nybildade,<br />
temligen centralt belägna qvarteret N:o 162, hvilket faller emellan dessa<br />
gatsträckor, nyligen blifvit emot dryga arrendeafgifter upplåtna åt enskilde för<br />
att bebyggas, samt att häraf följer förpligtelse för staden att planera de tillstötande<br />
gatorna, i sammanhang livarmed det för staden äfven blir fördelaktigt att<br />
förse dem med vatten- och afloppsledningar. Deremot har Kammaren uteslutit<br />
de öfriga, af Stadsingeniören upptagna utvidgningarna af vattenledningsnätet,<br />
nemligen under den del af Rödbergsgatan, som vid det vattenledningen i år utsträcktes<br />
till gränslinien emellan tomterna N:ris 7 och 9 vid samma gata lemnades<br />
utan sådan, emedan detta temligen kostsamma företag ansetts icke böra<br />
slutföras inom så kort tid; vidare under Arbetaregatan, enär denna gata, vid<br />
hvilken endast fyra tomter finnas, ansetts kunna, då Barnhemsgatan är fullt trafikabel<br />
och i år försetts med vattenledning och afloppskanal, ännu tills vidare lemnas<br />
oplanerad och utan dylika ledningar, — samt slutligen till fattiggården.<br />
Drätselkammaren hade väl redan i sitt budgetförslag för innevarande år, om ock<br />
med tvekan i anseende till de dermed förenade dryga kostnaderna och efter omröstning,<br />
tillstyrkt denna ledning till fattiggården med hänsyn till de ömmande<br />
skäl, Fattigvårdsstyrelsen derför anfört och hade äfven nu, då dessutom behof<br />
af en ny badstugas uppförande å fattiggården yppat sig, velat afgifva framställning<br />
i samma syfte i enlighet med bemälda styrelses i en härhos bilagd skrifvelse<br />
ytterligare derom gjorda anhållan, men Kammaren har dock sett sig nödsakad<br />
att afstå härifrån med afseende å det resultat, som det nu sammanstälda<br />
budgetförslaget visar, och med beaktande vid sådant förhållande af de skäl,<br />
hvilka Kammarens minoritet den förra gången anförde för ifrågavarande företags<br />
uppskjutande till en lägligare tid.<br />
XII. Byggnader och allmänna artoeten.<br />
Beträffande de hithörande utgiftsposterna åberopar Kammaren Stadsingeniörens<br />
specialförslag äfvensom hans i ämnet afgifna utlåtande till den del<br />
detta hänför sig till de poster, hvilka Kammaren i sitt förslag bibehållit oförändrade.<br />
För öfrigt må nämnas följande: Uti sitt förslag till innevarande års budget<br />
hade Kammaren upptagit omläggning af körbanorna i södra Esplanad- och<br />
Bonlevardsgatornas riktning samt af östra Henriksgatan emellan Esplanadgatorna<br />
jemte anläggande af asfalttrottoar längs teateresplanadens södra sida, allt för en<br />
ssmmanlagd kostnad af 14,900 mark, men dessa arbeten ansågo Stadsfullmäktige<br />
då kunna uppskjutas på någon tid.Drätselkammaren har nu åter upptagit desamma<br />
jemte det Kammaren funnit alla skäl tala för att i sammanhang med dem utföra den<br />
af Stadsingeniören förordade sänkning af Skilnadstorget till en emot teatern och teateresplanaden<br />
jemt sluttande plan, emedan kostnaden för denna sänkning och förstödjemurens<br />
mot Esplanaden borttagande, hvarigenom platsen skulle mycket vinna, komme,<br />
i anseende till mängden af den användbara jord, som derviderhölles, att inskränka<br />
19
20<br />
sig till 1,900 mark, eller att utgöras allenast af den härtill uppgående utgiften<br />
för då nödigblifvande omläggning af en kanal under torget — härvid oberäknadt,<br />
att jernstakettet mot Esplanaden blefve disponibelt att tillgodogöras på<br />
annat håll. Deremot har kammaren ansett den öfriga delen af Skilnadstorget d.<br />
v. s. den, som ej upptages af körbanorna eller skulle sänkas, icke behöfva ännu<br />
omläggas, till följd hvaraf Kammaren, i enlighet med af Btadsingeniören verkstäld<br />
uträkning, nedsatt den i hans specialförslag uppgifna anslagssumman för ifrågavarande<br />
arbeten, 21,400 mark, till 16,800 mark. Den fråga, som stadsingeniören<br />
jemväl väckt, om anläggande af en gång längs södra sidan af teateresplanaden i<br />
likhet med och i fortsättning af gången i mellersta Esplanaden har Kammaren<br />
lemnat tills vidare beroende. — Omläggning af salutorget emellan strandmagasinerna<br />
och södra Magasinsgatans förlängning har Kammaren observerat i enlighet<br />
med stadsingeniörens förslag, emedan isynnerhet denna del af torget befinner<br />
sig i ett ganska bristfälligt skick och de så besvärliga rännstenarne derstädes<br />
härigenom komme att aflägsnas. — Norra kajarmens i södra hamnen beläggning<br />
med nubbsten är nödvändigt, såframt, på sätt beslutadt är, ett varuskjul der<br />
skall komma till stånd. — Anslaget för „öfrigt underhåll" höjdes väl i innevarande<br />
års budget med 5,000 mk, eller till 25,000 mk, med afseende, bl. a., derpå att reparationen<br />
af strandmagasinskajen i år skulle utföras, men ehuru detta arbete sålunda<br />
för nästa år bortfallit, har Kammaren äfven nii nödgats upptaga en lika summa,<br />
emedan erfarenheten visat att det för ifrågavarande ändamål afsedda anslag<br />
städse beräknats nog knappt, och underhållsutgifter för en längre kanalsträcka,<br />
än förut, under nästa år förekomma. — Utaföfriga, af Stadsingeniören underrubriken<br />
underhåll af gator, kanaler m. m. uppförda anslagsposter har Kammaren<br />
sett sig föranlåten att bortlemna ny- och omläggning af Elisabetstorg, hvilket<br />
arbete ännu kan uppskjutas, helst byggnadsarbeten vid torget pågå, samt nyläggning<br />
af Abrahamsgatan, af uppfarten från Fredriksgatan till Eödbergsgatan och<br />
af en del utaf sistnämnda gata, för hvilka arbetens utförande jemväl lägligare<br />
tid måste afvaktas. — Om anläggande af en körväg längs Munkholmsgatan från<br />
Docksgatan till bron öfver Munkholms sundet har ansökning väl gjorts hos Kammaren,<br />
hvilken ansökning Stadsingeniören i en särskild skrift, med bifogande af<br />
ett kostnadsförslag för arbetet, som slutar sig å 4,900 mark, jemväl förordat, men<br />
har Kammaren ansett tillgångarne ej heller medgifva att under nästkommande<br />
år utföra detta arbete. — Anslaget till underhåll af stadens vägar, hvilket i innevarande<br />
års budget ökades med 600 mark med afseende å nödvändigheten att<br />
försätta vägen till afstjelpningsstället å villan "Wallgård i ett bättre skick, har<br />
Kammaren nu nedsatt till sitt tidigare belopp, 4,000 mark, enär berörda arbete<br />
blifvit utfördt och detta belopp visat sig för ändamålet i fråga tillräckligt. Stadsingeniörens<br />
förslag att genom utfyIlning af dikeskanterna längs chausséerna och anbringande<br />
af låga stödjemurar derstädes minska vådligheten af körbanans starka<br />
kullrighet, till en början å de ställen, der denna bana har minsta bredd, måste<br />
Kammaren anse välbetänkt och af^behofvet förestafvadt, hvaföre Kammaren för
de af honom angifna chausséesträckor upptagit den härför beräknade kostnad.<br />
— De begge nuvarande anslagen för reparation af körbanor, broar, trummor och<br />
handräcken samt af vaktstugorna har Kammaren utfört i en gemensam post. Sedan<br />
uti innevarande års budget anslag varit beviljadt för inrättande af en gångbana<br />
längs vestra chausséen från esplanaden mellan Henriksgatorna till villan<br />
Fjelldal, har Stadsingeniören nu upptagit en post af 7,800 mark för denna banas<br />
fortsättande under nästa år intill aftaget af vägen till Edesviken. Sedermera<br />
har han inför Kammaren upplyst, det han väl ansett sig skyldig att på anfördt<br />
sätt uppgifna kostnadssiffran för arbetet, men att han likväl ej ville förorda dess<br />
utförande nu redan, så mycket mindre som, i anseende till chausséens å ifrågavarande<br />
ställe ringa bredd, en 30 fot bred jordremsa af villan Ejelldals mark<br />
sannolikt komme att i den blifvande stadsplanen för denna trakt reserveras till<br />
utvidgande af chausséen. - Rörande utgifterna för stadens planteringar hänvisar<br />
Kammaren till t. f. Stadsträdgårdsmästaren Jernströms skriftliga utlåtande i ämnet<br />
och Stadsingeniörens deröfver afgifna yttrande. Hithörande anslagsposter har<br />
Kammaren upptagit i enlighet med den förres förslag, blott med den skilnad att nödigt<br />
anslag till underhåll af hägnaderna kring stadens planteringar, hvilket varit derifrån<br />
bortlemnadt, upptagits med lika belopp, som i detta års budget, eller med 1,500 mark,<br />
samt att en af Trädgårdsmästaren föreslagen post för renovering af de genom kanalarbetet<br />
i Kajsaniemi park skadade gräslindor, vägar m. m., i följd af Stadsingeniörens<br />
upplysning; om att kostnaden härför observerats i det för sjelfva kanalarbetet beviljade<br />
anslag, uteslutits, äfvensom att Kammaren sett sig nödsakad, med afseende å den<br />
dryga uttaxering, som nästa år förestår, att förfara på enahanda sätt med den ifrågasatta<br />
grusningen af festplanen i nämnda park. För den af Stadsingeniören såsom<br />
önskvärd framhållna renovering af ängslinden mellan strandvägen i Tölö park och<br />
Trädgårdsföreningens drifhus, hvarför kostnaden af honom beräknats till 1,000 mk,<br />
har Kammaren ej heller ansett sig böra upptaga särskildt anslag. — I och för<br />
frågan om ombyggnad af den sydliga träkaj armen i Södra hamnen till stenkaj<br />
har Kammaren tillsatt ett särskildt utskott, som väl ännu ej slutfört sitt uppdrag<br />
men af hvilket Kammaren emellertid inhemtat, det dess förslag komme att gå ut<br />
uppå, att pålrustet under kajen skulle förläggas så djupt att stenschiktet komme<br />
att sträcka sig 2 fot under nollvattenståndet på det kajen tillförsäkrades icke blott<br />
ökad soliditet, utan ock hållbarhet under en mycket lång tid framåt oaktadt hafskustens<br />
derunder småningom skeende höjning. Vidare skulle ombyggnaden fördelas<br />
på tvenne vintrar, sålunda, att densamma under nästinstundande vinter<br />
komme att vidtagas allenast med den inre, åt fiskarhamnen vettande delen af<br />
kajen, hvilken del ovilkorligen borde vara färdig innan seglationens öppnande nästa<br />
vår, samt att den öfriga delen af kajen först under påföljande vinter komme att ombyggas.<br />
På grund af de kostnadsuppgifter, Kammaren härför erhållit har Kammaren<br />
för ombyggnad af den inre delen af kaj armen jemte förberedelser till arbetet å den<br />
öfriga delen nu uppfört, utöfver de redan i årets budget för ändamålet beviljade<br />
32,300 mk, ett anslag af 75,000 mk: och skall Kammaren icke underlåta att sedan<br />
21
22<br />
förenämnda utskott afgifvit sitt förslag, till Stadsfullmäktig© afl&ta särskild framställning<br />
i ämnet. — Renhållningen af stadens allmänna platser och gatuandelar<br />
under tiden från den 1 innevarande November till samma dag 1884 är af<br />
Kammaren genom kontrakt af den 5 sistlidne Oktober öfverlemnad på entreprenad<br />
åt Slagtaremästare J. F. Mängström emot en ersättning för denne af 12,000<br />
mark.<br />
Vidkomma,nde sedan nybyggnader så har Kammaren redan ofvanföre, vid<br />
fråga om vattenledningens utsträckande, antydt skälen, hvarföre planering af<br />
Anne-, Fredriks- och Kampgatorna, såvidt de beröra det nybildade qvarteret N:o<br />
162, samt kanalanläggningar under Anne-, Fredriks-, Smeds- och Sjömansgatorna<br />
nu upptagits, äfvensom hvarföre enahanda arbeten å Arbetaregatan jemte kanals<br />
inrättande under en del af Rödbergsgatan, hvilket allt Stadsingeniören föreslagit,<br />
uteslutits. — Den föreslagna körvägen till arrendetomterna å lägenheten As anser<br />
Kammare staden vara förpligtad att nu redan inrätta, emedan isynnerhet<br />
under de två sista åren många sådana tomter der upplåtits åt enskilde till bebyggande.<br />
— Erinrande derom att Kammaren i sitt förslag till innevarande års budget,<br />
i anledning af väckt fråga om vidare utarrendering af Djurgårds villor, hade<br />
upptagit en approximativt beräknad kostnad af 10,000 mark för det i sådan händelse<br />
nödiga fortsättandet af strandvägen norr om Tölöviken och för anläggande<br />
af en bro öfver det för jervägen genomsprängda berget derstädes, men att Stads •<br />
fullmäktige, enär detta företag ansågs icke vara omedelbart af behofvet påkalladt,<br />
då ej beviljade anslag dertill, bör Kammaren nämna, att förnyad anhållan<br />
om utförande af berörda väg och bro under nästa år nyligen gjorts hos Kammaren<br />
af enskild person, hvilken dervid, såsom skäl härför, särskildt framhållit den<br />
produktiva beskaffenheten af utgiften i fråga hvilken beredde staden tillfälle att<br />
draga inkomst af nu odisponerad mark. Kammaren, som väl hade önskat att<br />
äfven denna gång kunna tillstyrka omordade väg- och broanläggning, har dock,<br />
med hänsyn till det mindre fördelaktga resultat, budgetförslaget för nästa år<br />
visar, trott sig böra lemna frågan häirom beroende till ett annat år. — De af<br />
Stadsingeniören upptagna anslag för anläggande af afloppskanaler under Kyrkooch<br />
Stora Robertsgatorna har Kammaren ock uteslutit, emedan de äldre kanaler,<br />
hvarmed dessa gator nu äro försedda, ansetts kunna, om ock bristfälliga,<br />
tjenstgöra ännu under nästa år. — Angående de till uppförande under nästa år<br />
i fråga kommande husbyggnader namnes följande. För ett slutet varuskjul öfver<br />
den sydliga ändan af södra båthamnen, hvartill arkitekten Gr. Nyström uppgjort<br />
härhos bilagda ritning och kostnadsförslag, slutande sig å 18,600 mark, och Stadsfullmäktige<br />
i och för förarbeten beviljat 14,000 mark i årets budget, har det sålunda<br />
ännu behöfliga anslag af 4,600 mark uppförts. Det äfven tillämnade öppna<br />
skjulet på den sydliga kaj armen kan deremot ännu ej under nästa år komma till<br />
utförande, emedan ombyggnaden af kajarmen, såsom ofvanföre föreslagits, först<br />
under derpåföljande vinter blefve slutförd. — Sedan Stadsfullmäktige nyligen<br />
godkänt de af Kammaren jemte skrifvelse af den 14 sistlidne September till
Fullmäktige insända, af Arkitekten Gr. Nyström uppgjorda nya eskissritningar<br />
till folkskolehuset vid Malmgatan, för hvilket kostnaden tillika af herr Nyström<br />
approximativt beräknats till 204,000 mark, har Kammaren utaf denna summa nu<br />
observerat, såsom under nästa år tillräckligt för ändamålet, det belopp af 100,000<br />
mark, som redan finnes härför disponibelt, nemligen de såsom lån af statsverket<br />
upptagna 60,000 mark och de utaf 1882 års nybyggnads- och regleringslån reserverade<br />
40,000 mark. — G-enom utslag af den 16 Maj innevarande år medgaf Kejserliga<br />
Senaten omsider en sådan förändring i de vilkor, hvarunder staden besitter<br />
qvarnstället vid Gammelstaden, att driften af qvarnen derstädes får vidmakthållas<br />
med minst 4 par stenar; och har Kammaren fördenskull nu uppfört<br />
den summa af 45,000 mark, hvartill kostnaden för den härförinnan beslutade ombyggnad<br />
af sagda qvarn beräknats komma att uppgå och hvilken jemväl är af<br />
nästnämnda lån härför reserverad. — Vid fastställandet af innevarande års budget<br />
godkände Stadsfullmäktige ett af Kammaren framstäldt förslag derom att de<br />
s. k. köttbodarne å Kaserntorget, såsom i högsta grad förfallna, skulle rifvas och<br />
i stället för dem ett antal saluhallar för matvaruhandel uppföras för en då beräknad<br />
kostnad af 50,000 mark. Sedermera har Kammaren emellertid sett sig<br />
föranlåten att i den tidigare planen för dessa hallar vidtaga vissa ändringar,<br />
de der väl, enligt ungefärlig beräkning af Arkitekten Friherre S. Gripenberg,<br />
komme att medföra en tillökning af omkring 20,000 mark i kostnaden för arbetet,<br />
men å andra sidan skulle, enligt Kammarens tanke, ha till följd öfvervägande<br />
fördelar i afseende å den blifvande byggnadskomplexens ändamålsenlighet och<br />
rentabilitet. Kammaren, som inom kort, efter att hafva iniatt af friherre G-ripenberg<br />
i enlighet härmed utarbetade ritningar jemte kostnadsförslag till ifrågavarande<br />
saluhallar, blir i tillfälle att till Stadsfullmäktige aflemna detalj eradt<br />
förslag i ämnet), har fördenskull, och då deras uppförande under nästa år blir<br />
oundgängligen nödigt i anseende till de nuvarande bodarnes ytterliga bofällighet,<br />
härför upptagit det såsom behöiligt beräknade tillskottsanslag af 20,000 mark.<br />
— Emedan stadens fattiggård anmälts och befunnits vara i ganska trängande<br />
behof af en ny badstuga, har Kammaren låtit uppgöra ritning till en sådan af<br />
sten, jemte kostnadsförslag, slutande sig å 19,500 mark — hvilka begge nu biläggas;<br />
men ehuru Kammaren nog behjertat detta behof, har Kammaren af samma<br />
skäl, som föranledt bortlemnandet a i anslag för vattenledning till fattiggården,<br />
och enär den nuvarande badstugan å stället af Kammaren ansetts kunna<br />
begagnas ännu under nästa år, trott att den nya byggnadens uppförande borde<br />
anstå till näst derpå följande år.<br />
XIII. Diverse.<br />
1 det här upptagna, förhöjda anslaget till brands bodsafgifter ingå, såsom<br />
oivanföre omnämnts, sådana äfven för fattiggårdens byggnader. — Några ansökningar<br />
om restitution af fattigafgilter, som uppburits efter det senaste fattigvårdsförordningen<br />
emanerat, torde icke vidare vara att emotse, hvarföre anslag<br />
269
24<br />
härför numera ej uppförts. — Med afseende å de genom Kejserliga förordningen<br />
den 15 Augusti 1883 införda förändrade bestämningar rörande kommunalbeskattningen<br />
har posten afkortning å uttaxerade medel ansetts kunna nedsättas från<br />
sitt härtills upptagna belopp 50,000 mark till 30,000 mark. — För oförutsedda<br />
behof, enligt Stadsfullmäktiges bestämmande, anser Kammaren tillgångarne ej<br />
medgifva att uppföra en högre förslagssumma än 20,000 mark.<br />
Vidkommande sedan inkomstsidan af Drätselkammarens förslag bör främst<br />
nämnas det, i följd af att tolags- och trafikafgifterna ingått med lägre belopp än<br />
i årets budget påräknats, men å andra sidan särskilda, i synnerhet arbetsanslag,<br />
likasom ock Stadsfullmäktiges dispositionsmedel öfverskridits, någon behållning<br />
vid årets slut icke torde vara att emotse, utan snarare möjligtvis någon brist,<br />
men denna dock ej så betydlig, att en särskild post ansetts behöfva i budgeten<br />
upptagas till dess betäckande. — För inbetalningar å arrendetomtslösen har någon<br />
summa ej utförts, emedan vid det dessa tomter upplåtits till inlösen de utestående<br />
löseskillingarna till fulla beloppen uppdebiterats och sålunda, såsom en<br />
stadens fordran, inberäknats i behållningen. Chausséearrendet har upptagits med<br />
18,535 mark i grund af inför Kammaren i dag försiggången auktion, hvarvid anbud<br />
med detta belopp å chausséeuppbördens öfvertagande för nästa år af Kammaren<br />
godkänts. — De stadskassan, i grund af Kejserliga förordningen den 24<br />
sistlidne Juli, tillfallande afgifter för bouppteckningar och arfskiften, ha beräknats<br />
enligt förhållandet med sterbhusen år 1882. — Uti skrifvelse till Drätselkammaren<br />
af den 28 sistlidne September framhöll Inqvarteringsnämnden, att<br />
ehuruväl, enligt Kejserliga förordningen den 18 Januari 1882, stadens utgifter<br />
för inkvarteringen borde ersättas. af ryska statsverket, komme staden likväl att<br />
drabbas af slika utgifter emedan nämnda ersättning utbetalades efter en af Krigsministern<br />
i Ryssland faststäld tariff, men natura-qvarter icke kunde erhållas för<br />
de i tariffen bestämda priser, hvarutom hyresersättningarna åt resande militärpersoner<br />
erlades per dag under det qvarteren måstehyras per år, äfvensom aflöningar<br />
till Nämnden jemte diverse smärre utgiftsposter af dragits från ersättningen.<br />
I en senare skrifvelse af den 10 nysslidne Oktober har Nämnden vidare<br />
upplyst, att skilnaden mellan den staden tillfallande ersättning för inkvarteringen<br />
och den verkliga kostnaden för denna måste för nästa år approximativt beräknas<br />
till 20,000 mark, i hvilken summa jemväl inginge utgifterna för Nämnden,<br />
men icke hyra för Nämndens lokal. Till följd häraf har Kammaren nu upptagit<br />
stadens ifrågavarande ersättning af ryska riksskatfckammaren med 21,500<br />
mark lägre än den totala inqvarteringskostnaden, hvarjemte Kammaren observerat<br />
denna skilnad till utjemning med förefintligt tillgodohafvande å uttaxerade<br />
inqvarteringskostnader och sistlidet års inqvarteringstolag. — Angående tilläggsbidraget<br />
till polisinrättningens underhåll är ofvanföre nämndt under utgiftstiteln<br />
VI.
Resultatet af Kammarens nu sammanstälda förslag blifver det, att till bestridande<br />
af stadens utgifter under år 1884 erfordras, utöfver de beräknade inkomsterna,<br />
ytterligare 768,326 mark 49 penni, hvilken summa således föreslås till<br />
uttaxering.<br />
Tvenne transsumter ur Drätselkammarens protokoll, hvilka upptaga de vid<br />
behandlingen af detta ärende förfallna skiljaktigheter, biläggas.<br />
På Drätselkammarens vägnar:<br />
H. E. Gummerus.<br />
Lars Homén.<br />
Utdrag ur Drätselkammarens i <strong>Helsingfors</strong> stad protokoll,<br />
för dt vid extra sammanträde den 27 Oktober 1883.<br />
§ 1.<br />
Föredrogs till vidare åtgärd det vid Drätselkammarens extra sammanträde<br />
den 23 i denna månad behandlade ärende angående upplysningars afgifvande till<br />
Magistraten i och för uppgörande af stadens budget lör år 1884; och — — —<br />
Vid fråga om beloppet af den lön, som skulle upptagas för ekonomen<br />
vid Sundhetsnämnden, voro ledamöterne Hallberg och Sandberg i så måtto skiljaktige<br />
från Kammarens pluralitet, att desse ledamöter, enär de ansågo sagde löns<br />
förhöjande, på sätt föreslagits, med femtio procent på en gång vara öfverdrifvet,<br />
ville tillstyrka tillökning i lönen med allenast tvåhundra mark.<br />
Transsumt ur protokollet, upptagande denna skiljaktighet, skulle åtfölja<br />
den skrifvelse, som komme att jemte Kammarens budgetsförslag aflåtas till Magistraten.<br />
Som ofvan.<br />
In fidem:<br />
Lars Homén.<br />
3<br />
25
26<br />
Utdrag ur Drätselkammarens i <strong>Helsingfors</strong> stad protokoll<br />
för den 2 November 1883.<br />
§ 22.<br />
Företogs till vidare åtgärd det vid Drätselkammarens extra sammanträde<br />
den 31 nyssvikne Oktober senast handlagda ärende angående afgifvande af upplysningar<br />
för nästkommande års budget för staden:<br />
Beslöts, det skulle ifrågavarande? ai Drätselkammaren i samråd med Stadskamreraren<br />
sammanstälda utgifts- och inkomstförslag jemte de dertill hörande<br />
bilagor till Magistraten aflåtas jemte skrifvelse af det innehåll, brefkonseptboken<br />
under N:o 325 af sig visar.<br />
Beträffande de under titeln XII 6:o stadens planteringar upptagna utgiftsposter<br />
antecknades de skiljaktigheter, att ledamoten Schybergson jemväl ville<br />
uppföra anslag till belopp af sextusen mark för pågrusning af festplanen i Kajsaniemi<br />
park i enlighet med Stadsingeniörens förslag härom, samt att Viceordföranden<br />
Gummerus, jemte det han uteslöt nästnämnda anslag, äfven ville bortlemna<br />
det af Kammarens pluralitet upptagna anslag för påfyllning och planering<br />
af terrängen emellan Unionsgatan och den från Trädgårdsgatan genom nämnda<br />
park ledda kanal.<br />
Transsumt ur protokollet, upptagande denna skiljaktighet, skulle ofvanberörda<br />
skrifvelse biläggas.<br />
Transsumtets riktighet bestyrker: <strong>Helsingfors</strong> Drätselkammare, som ofvan.<br />
Ex officio:<br />
Lars Homén.
Utlåtande angående förslag till årsstat för <strong>Helsingfors</strong> stads<br />
Byggnadskontor, vattenledningen och stadens allmänna arbeten under<br />
år 1884.<br />
Byggnadskontoret.<br />
Stadsingeniörens lön upptages med den förhöjning, som, jemlikt Stadsfullmäktiges<br />
beslut af den 15 Juni 1877, tillkommer stadsingeniören efter fem<br />
års tjenst.<br />
Af Byggnadskontorets stat äro alla poster lika med föregående år utom<br />
utgiften för „materialier och handtlangaredagsverken vid mätningar", hvilken visat<br />
sig otillräcklig och för „affattning af villområden hvilkas arrendetid utgår<br />
1885—86", hvilken ökats i proportion till arealen af de områden som skola affattas.<br />
Tattenledningen.<br />
Uti „Förvaltning och drift" äro några smärre förändringar vidtagna, så- Vattenledsom<br />
att maskinistens och filtrerförmannens arvoden äro upptagna med de belopp<br />
till hvilka innehafvarena af dessa befattningar innevarande år varit anställda, och drift.<br />
samt att anslaget för „Extra arbeten vid rörnätet", 1800 mark, blifvit öfverfördt<br />
till „Underhåll" dit det rätteligen hör, och sammanslaget med anslaget under<br />
rubrik ,,Öfrigt underhåll".<br />
„Underhåll" af vattenledningen har blifvit ökadt med flere poster med Underhåll.<br />
hvilka afses att afhjelpa en del bristfälligheter som hittills endast nödtorftigt reparerats.<br />
Sådana äro:<br />
„Ändring af 10 st. brandposter". Under senaste vinter, som dock icke<br />
kan hänföras till de strängaste, tillfröso .nemligen brandposter till ett antal af 49<br />
och kunde endast med den omsorgsfullaste dagliga skötsel och uppvärmning hållas<br />
i brukbart skick; denna frysning föranledes delvis af posternas för klimatet<br />
olämpliga konstruktion, men i de flesta fall emedan de ligga för grundt eller<br />
äro omgifna af starkt värmeledande jordarter. — Det försök som tidigare blifvit<br />
gjordt att medelst trätimror skydda mot frysning har visat sig icke motsvara ändamålet,<br />
hvarföre en mera genomgripande förändring är af nöden och afser den<br />
nu föreslagna „Andringen" att medelst brandposternas skarfning möjliggöra sänkning<br />
af den för frysning mest utsatta, nedtill belägna ventilen. På en del ställen<br />
torde det blifva tillfyllestgörande att uppgräfva posterna och omgifva dem<br />
med dåliga värmeledare och der sådant är nödigt förse dem med aflopp för spill-<br />
27
28<br />
vattnet, hvarföre anslag för detta ändamål äfven upptagits. För att icke belasta<br />
detta konto med alltför dryga utgifter under ett år och. för att vinna erfarenhet<br />
af dessa åtgärders nytta, äro endast 10 brandposter föreslagna att ändras och 10<br />
st. att omgifvas med bättre fyllning.<br />
Der tryckröret passerar under Sörnäs bibana består marken af djup jäslera,<br />
hvårföre röret blifvit nedlagt i en trätrumma, men som sjelfva trumman vid<br />
källossningen kommer^ i rörelse uppstå periodiskt läckor i röret på detta ställe.<br />
Flere af rörskarfvarna äro tillföljd häraf försedda med allehanda mer eller mindre<br />
provisoriska förstärkniugar men finnes ingen säkerhet för att icke rören i någon<br />
skarf vid nästa störing helt och hållet åtskiljas och vattenledningen för flere dagar<br />
afbrytes. För att ändtligen på verksamt sätt förekomma dessa olägenheter<br />
anser jag nödigt att röret på sträckan under banken lägges på pålrust i hvilket<br />
afseende ett anslag upptagits.<br />
Utvidgnin- Bland utvidgningar ingår rörnätets förseende med afstängningsventiler<br />
gar. yvigare rörförgreningar; då nemligen hufvudledningarne vid förgreningarne<br />
såsom nu är fallet endast på få ställen äro försedda med dylika ventiler måste<br />
vattnet vid hvarje remont afstängas från flere gator på långa sträckor hvilket<br />
åstadkommer onödiga, ofta återkommande störingar för konsumenterne.<br />
Alla föreslagna utvidgningar af rörnätet stä i samband med kloakanläggningar.<br />
Vattenledningarne under SmedsSjömans- och Rödbergsgatorna äro en<br />
fortsättning af den i år, jemte kloak, utförda ledningen under Fredriks- och Rödbergsgatorna<br />
och komma att fylla ett verkligt behof uti denna numera välbebyggda<br />
och tättbefolkade del af staden. Grårdsegare till ett antal af 27 hafva<br />
redan senaste höst petitionerat om dessa arbetens utförande såsom af vidfogade<br />
handlingar närmare framgår. Ledningarne under Anne-, Fredriks- och Arbetaregatan<br />
äro föreslagna att utföras samtidigt med dessa gators planering och anläggning<br />
af afloppskanaler. Det måste nemligen anses i princip riktigt och i ekonomiskt<br />
afseende fördelaktigt att vid skeende gatuplaneringar såväl vatten- som afloppsledning<br />
införes och är det i sanitärt som i moraliskt afseende af synnerlig<br />
vigt att alla dessa arbeten framdeles utföras vid den tidpunkt då tomterna uti<br />
nybildade qvarter upplåtas till bebyggande såsom fallet är med tomterna vid ofvan<br />
uppräknade gator.<br />
Byggnader och allmänna arbeten.<br />
Stenlägg- Enligt Magistratens utslag hade körbanor, motsvarande de vid Skilnadsmngsarbetm.<br />
forget utmynnande gatorna samt Östra Henriksgatan mellan båda Esplanadgatorna<br />
bordt omläggas innevarande år och upptagas nu dessa arbeten med följande modifikationer.<br />
Mot teateresplanaden har i tiden en stödjemur blifvit lagd hvilken på<br />
ett fult och omotiveradt sätt af bry ter den öppna plats som torget och esplanaden<br />
tillsammans bilda, och invid nya teatern är till följd häraf en brant nedfart an-
lagd, hvilken ger åt teatern ett tryckt och instängdt utseende. Med lätthet kan<br />
detta afhjelpas och anordnas så att torget och esplanaden komma att bilda ett<br />
jemt sluttande plan, genom att torget sänkes till den del som omslutes af husrader<br />
i söder och sydost, en linie dragen från vestra hörnet af N:o 4 (Apoteket)<br />
till Östra Henriksgatan och slutligen Esplanaden. Denna sänkning skulle icke<br />
medföra andra extra kostnader än omläggning af en kloak under en del af torget,<br />
beräknad till 1,900 mark, emedan värdet af den jord som här utschaktas och<br />
vid andra arbeten blir användbar, fullt motsvarar kostnaden för stödjemurens<br />
rifning, gräfning och transporter. Omläggningen måste visserligen utföras på en<br />
något större yta än körbanorna erfordrat men som stenläggningen å torget öfverallt<br />
är dålig måste detta arbete i alla händelser förr eller senare utföras.<br />
Längs Esplanadens sida kan en gång anläggas i likhet med och i fortsättning<br />
af gången uti mellersta Esplanaden längs Södra Esplanadgatan och ingår uti<br />
den beräknade summan kostnaden för trottoir af asfalt mellan Mikaelsgatan och<br />
nedfarten till operakaféet der en nubbstensgångbana skulle vidtaga och ledas<br />
till Esplanaden mellan Henriksgatorna.<br />
Mikaelsgatans omläggning och förseende med asfalttrottoir längs teateresplanaden<br />
upptages som en kompletteing af arbetena uti och omkring Esplanaderna.<br />
Salutorget behöfver redan på många ställen omläggas och har den sämsta<br />
delen nemligen mellan strandmagasinerna, hamnen, infarten till Södra käarmen<br />
och Södra Magasinsgatans riktning, upptagits till omläggning för att fördela arbetet<br />
med det ofantliga torget på flere år.<br />
Elisabetstorget har hittills knappast varit farbart och torde skäl förefinnas<br />
att stenlägga äfven denna öppna plats sedan sqvären blifvit hyfsad, Nylands bataljons<br />
kaserner blifvit fulländade och en lifligare trafik sålunda är att förutse.<br />
Abrahams gatans läggning, längs Sandvikstorget, utanför Polyteknikum<br />
upptages åter då det för nämnda institut torde vara högeligen önskligt att få<br />
denna gata i godt stånd.<br />
Sedan kloak och vattenledning innevarande år blifvit anlagda under uppfarten<br />
från Fredriks- till Rödbergsgatan samt under sistnämnda gata intill Timmermansgatan<br />
upptages stadens andelar i nämnda gator till stenläggning. — Isynnerhet<br />
nedra delen af Rödbergsgatan, som har dåligt fall, är i verkligt behof<br />
häraf.<br />
Tvärgatan mellan Stora Roberts- och Rödbergsgatorna, vesterom qvarteret<br />
n:o 92, som förmedlar trafiken mellan 4:de och 5:te stadsdelarne å ena samt<br />
6:te stadsdelen å andra sidan, emedan man med begagnande af denna kan undvika<br />
backar, 'upptages till stenläggning.<br />
Norra käarmen är i föreslaget beräknad att beläggas med l:a nubbsten<br />
för att underlätta forslingen af varor medelst handkärra mellan varuskjulet och<br />
fartygen.<br />
Beträffande stadens chausséer har, under fortsatt remont af den egentliga Chausséema.<br />
29
30<br />
körbanan, dess icke makadamiserade sidor småningom satt sig sä att de sträckor<br />
der vägen går öfver bank blifvit så kullriga att de vintertid utgöra en verklig<br />
fara för de trafikerande. För att afhjelpa denna olägenhet måste låga stödjemurar<br />
anläggas längs dikes- eller bankkanterna och fördjupningen utfyllas och ofvan makadamiseras.<br />
Detta arbete kan lämpligen fördelas på flere år och är till utförande<br />
under nästkommande år upptagen endast sträckan utanför villan Taipale,<br />
samt några sträckor mellan östra stadsporten och gammelstaden hvarest vägens<br />
ringa bredd gör dess starka kullrighet vådligare än på den bredare chausséen.<br />
Fortsättning af den under innevarande år anlagda gångbanan längs vestra<br />
chausséen är upptagen å sträckan mellan villan Fjelldal och vägen till Edesviken.<br />
Bamnarne.<br />
För ombyggnad af sydliga träkäarmen till stenkä har ett nytt system, af<br />
ett för ändamålet tillsatt tekniskt utskott, antagits. Detta system möjliggör trärustets<br />
förläggande pä större djup hvilket med afseende å träets egenskap att i<br />
vattengången taga skada af röta samt med hänsyn till våra kusters småningom<br />
skeende höjning, är önskvärdt. Detta byggnadssätt medför större kostnad än det<br />
vid ombyggnad af norra käarmen använda sättet och kan käen icke, utan att<br />
arbetet öfverdådigt fördyras, vara utfördt till seglationens öppnande men är i<br />
alla händelser att föredraga.<br />
Den ena af stadens lastningsbroar i Sörnäs är till kistor, bärbjelkar och<br />
brolock så angripen af röta att jag ansett dess totala ombyggnad från vattengången<br />
vara det billigaste sätt att remontera densamma. En reparation af de mest<br />
skadade delarna skulle endast med några år uppskjuta ombyggnaden och denna<br />
reparation skulle dock kräfva stora summor.<br />
Muddring.<br />
Muddring af båthamnarne till såväl de grunda som de djupare delariie<br />
föreslås för att befria dessa hamnar från aflagringar af orenlighet och den vidriga<br />
stank som från dem utbreder sig.<br />
Inventarier; Uti innevarande års budget har af Drätselkammaren särskilda anslag blifarbetsrecMap<br />
vit upptagna för „Inventarier och arbetsredskap" samt „Tvättbryggor, bojar, vedmått<br />
etc.", men då enligt denna uppställning kostnaden för nya inventarier och<br />
arbetsredskap fortfarande sammanföres med underhållet af de gamla har jag, med<br />
bibehållande af totalsumman 14,000 mark för dessa begge konti, upptagit: för<br />
„Inköp af inventarier och arbetsredskap" 4,000 mark och för „underhållet" af desamma,<br />
tvättbryggor, bojar, vedmått, lyktstolpar, materialvaktens aflöning och diverse<br />
oförutsedda utgifter 10,000 mark.<br />
Nybyggnader.<br />
Planering af Planeringen af Anne-, Fredriks- och Arbetare gatorna och motiverna för<br />
ga %yggnad g ' ^ ess iförande ha redan i sammanhang med vattenledningen blifvit omnämnda<br />
och hänför sig äfven planeringen af Kampgatan till dessa slags arbeten.<br />
Till de under senaste tid utarrenderade byggnadstomterna å villan Ås är<br />
en ordentlig körväg nödvändig, isynnerhet om toiiiter här fortfarande skola upplåtas.
Under Jemvägstorget och genom Qvarteret N:o 39 Apan är kanal, med tor- Afloppskanagets<br />
sydöstra hörn som utgångspunkt, föreslagen att utföras år 1884 på samma<br />
grunder som kanalen genom Kaisaniemi innevarande år utförts, nemligen för att<br />
dessa kloaker böra utföras innan jemvägstorget år 1885 stenlägges. En förgrening<br />
från "Wilhelmsgatan under jemvägstorget till hörnet af Hagasunds- och<br />
Brunnsgatorna, skäll visserligen äfven utföras men kan lämpligen verkställas kort<br />
före stenläggningsarbetet emedan den erfordrar en högre betäckning, som åstadkommes<br />
genom att torget vid stenläggningen fylles till sin rätta höjd och hvilken<br />
påfyllning ej på förhand kan utföras, emedan den del af torget som denna<br />
förgrening skall passera till en del är förut stenlagd.<br />
Berggatan är sedan länge tillbaka försedd med vattenledning men kunna<br />
gårdsegarene i brist på afloppskanal icke draga nytta af densamma. Ett antal<br />
gårdsegare hafva äfven uti en inlaga af den 4 Maj 1883 hos Magistraten anhållit<br />
om utförandet af afloppskanaler men kan sådan tyvärr komma till utförande<br />
endast under den del af Berggatan som har fall mot "Wilhelmsgatan, emedan något<br />
verksamt aflopp ej kan beredas längs Regeringsgatan förrän den sistnämnda<br />
och andra delar af Grloet blifvit höjda.<br />
Kyrkogatan, Stora Robertsgatan och Katrinegatan äro försedda med grunda<br />
afloppskanaler utförda af gråsten i kallmur hvarföre, sedan flere sidoledningar<br />
till dem blifvit tillförda, vattnet vid större regn intränger i marken och härifrån<br />
till närliggande källare. Som omläggningen af dessa gators stenläggning dessutom<br />
blifvit uppskjuten i förväntan på anläggning af tidsenliga afloppskanaler, är<br />
det så mycket mera skäl att redan nästkommande år utföra dessa kanaler.<br />
Skälen för utförandet af afloppskanaler under Anne- SimonsFredriks- och<br />
Arbetaregatorna hafva redan i sammanhang med vattenledningen framhållits.<br />
Mauritzgatans förseende med afloppskanal intages jemlikt Drätselkammarens<br />
genom protokollsutdrag af den 20 Juli 1883 meddelade förordnande till följd<br />
af ingången anhållan om dylik kanal, från finska militärbefälhafvarcstyrelsen.<br />
Anläggning af afloppskanaler under Smeds-, Sjömans- och Rödbergsgatorna<br />
på samma gång som vattenledningen utsträckes till dessa gator, är redan i sammanhang<br />
med sistnämnda arbete omnämnd.<br />
Bland husbyggnader upptages återstoden af den approximativt beräknade Husbyggnakostnaden<br />
för ett slutet varuskjul öfver sydliga ändan af södra båthamnen, hvartill<br />
innevarande år, till förarbeten, finnes ett anslag af 14,000 mark.<br />
Öppna varuskjidet å sydliga käarmen, hvars uppförande i princip blifvit<br />
godkändt, upptages till utförande emedan detta efter föregången ombyggnad af<br />
sjelfva käen lämpligen kan ske under hösten 1884, innan käarmen på våren 1885<br />
skall stenläggas.<br />
<strong>Helsingfors</strong> stads Byggnadskontor den 1 Oktober 1883.<br />
Otto Ehrström.<br />
31
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Härjemte insändes specialförslag för underhåll af stadens planteringar<br />
under år 1884 upprätta dt af t. f. stadsträdgårdsmästaren jemte ett förslag till<br />
grusning af festplatsen uti Kajsaniemi, hvilket trädgårdsmästaren enligt uppdrag<br />
sednare upprättat.<br />
Uti specialförslaget ingår kostnaden för det allmänna underhållet med<br />
samma summa som under innevarande år eller 15,000 mark. Då det emellertid<br />
visat sig att i brist på medel föga skötsel kan egnas Djurgården, tillåter jag mig<br />
hos Drätselkammaren framhålla önskvärdheten af att ett anslag för ändamålet<br />
upptages, för att åtminstone kunna upparbeta den gräslinda, som ligger mellan<br />
Trädgårdsföreningens drifhus och strandvägen hvilken linda företer en anmärkningsvärd<br />
ful anblick, så mycket mera i ögonen fallande som den öfra, inom<br />
Trädgårdsföreningens område liggande hälften blifvit tillbörligen ansad. Med<br />
anledning häraf har jag gifvit stadsträdgårdsmästaren i uppdrag att härtill göra<br />
kostnadsförslag, hvilket jag skall hafva äran insända såsnart detsamma hit inkommer.<br />
De tvenne dussin jernsoffor som upptagits torde vara behöfliga.<br />
Att påskynda fyllning af nordöstra hörnet af Kajsaniemi mellan Unionsgatan,<br />
mindre dammen och Botaniska trädgården anser jag ej mera af behofvet<br />
påkalladt än under förra året och om trädgårdsmästaren kan använda lika stora<br />
summor af anslaget för planteringarnas underhåll, till anläggningarne i denna<br />
del af parken, torde den småningom komma i godt skick utan extra anslag. För<br />
min del måste jag anse att de kostnader som trädgårdsmästaren här nedlägger<br />
vore vida bättre använda på af naturen bättre lottade delar af parken specielt<br />
den centralt belägna festplatsen och dess omgifningar.<br />
Kostnaden för renovering af de genom kanalarbetet i Kajsaniemi skadade<br />
gräslindor, vägar m. m. ingår uti det för sjelfva kanalarbetet beviljade anslaget<br />
och bör således ej särskildt upptagas.<br />
För underhåll af hägnader är det nödvändiga anslaget 1500 mark utlemnadt<br />
och bör derföre upptagas.<br />
Beträffande de alternativa förslagen att, sedan drainering i år blifvit utförd,<br />
anordna bollslagnings- eller festplatsen i Kajsaniemi så att densamma blef-
ve torr och för sitt ändamål användbar, anser jag att endast grusning af platsen<br />
kan ifrågakomma, men att man kunde gå en medelväg mellan de båda alternativen<br />
och påfylla grus till 0,6 å 0,7 fots höjd hvarigenom kostnaden kunde reduceras<br />
till 6000 mark. Att drainering på två å fyra fots djup under marken i lerjord<br />
icke skulle hafva någon särdeles verkan, såsom trädgårdsmästaren synes antaga,<br />
motsäges af erfarenheten och äger festplatsen aflopp för dagvattnet genom<br />
en täckt kanal gående från Botaniska trädgårdens sydvestra hörn till stora dammen<br />
och för grundvattnet genom det nu under arbete varande utfallet till Tölö<br />
vik. På grund häraf antager jag att en grusbädd af föreslagen höjd vore tillräckligt<br />
verksam och skulle ingen särdeles olägenhet uppstå af att efter några år<br />
en ytterligare påfyllning af 0,3 å 0,4 fots höjd göres, ifall sådant då visar sig<br />
nödigt. <strong>Helsingfors</strong> stads Byggnadskontor den 13 Oktober 1883.<br />
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Otto Ehrströni.<br />
Förslag jämte kostnadsuppgifter till arbeten m. m. uti Stadens planteringar<br />
för år 1884:<br />
Underhåll af Stadens planteringar och trädskola 15,000 mk.<br />
2 dussin jernsoffor å 480 mk 960 „<br />
Påfyllning och planering af terrängen emellan Unionsgatan och<br />
den från Trädgårdsgatan ledda kanalen uti Kajsaniemi . . . . 4,000 „<br />
Renovering af de genom kanalarbetet i Kajsaniemi skadade gräslindor,<br />
vägar m. m 2,000 „<br />
Summa 21,960 mk.<br />
Emedan det allmänt klagas öfver bristen på tidsenliga sittplatser uti de<br />
flesta af Stadens trädgårdar och promenader, äro två dussin soffor upptagna för<br />
att i någon mån ersätta nämda brist.<br />
Ehuru påfyllning och planering af terrängen emellan Unionsgatan och<br />
den från Trädgårdsgatan genom Kajsaniemi gående kanalen, som sedan fortsätter<br />
genom Botaniska Trädgården och mynnar ut vid Långa bron, redan förlidet<br />
år var upptaget på undertecknads förslag till påföljande års arbeten, men då ej<br />
beaktades, ber jag att ånyo få fästa Kammarens uppmärksamhet vid vigten af<br />
platsens påfyllning och planering samt föreslå dess utförande till nästa år, då<br />
den i sitt nuvarande tillstånd ej motsvarar de anspråk, som allmänheten är berättigad<br />
att fordra af en bland Stadens förnämsta parker. Dessutom lär den sanka<br />
platsen med sin osunda utduustning isynnerhet mot aftnarne redan i sanitärt<br />
hänseende vara skadlig, så mycket mer som den ligger i närheten af Klinikum^<br />
33<br />
5
34<br />
omden ej påfylles och betäckes med vegetation, som absorberar de skadliga gaserna<br />
m. m. Äfven skulle platsen vinna betydligt i utseende och man hade<br />
hopp om att få bättre slag af träd och buskar att växa och frodas, om den blefve<br />
något höjd, hvarföre det enligt min åsigt vore skäl att ej vidare uppskjuta<br />
med dess renovering.<br />
Då vid kanalarbetets utförande uti Kajsaniemi sönderkörandet och förstörandet<br />
icke allenast af området för sjelfva kanalen utan äfven af angränsande<br />
gräslindor och vägar, som måste anlitas för forslingen af sten och annat tungt<br />
material, icke kunnat undvikas, vore 2,000 mk behöfliga för att åter kunna sätta<br />
de omgifvande och skadade partierna uti ett civiliseradt skick, sedan kanalarbetena<br />
hunnit blifva slutförda.<br />
<strong>Helsingfors</strong> i september 1883.<br />
L. Å. Jernström,<br />
t. f. Stadsträdgårdsmästare,<br />
Till Drätselkammaren i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
På anmodan af Herr Stadsingeniör O. Ehrströrn får undertecknad härmed<br />
inlemna tvänne alternativa kostnadsförslag till planering och omändring af<br />
den s. k. bollplan i Kajsaniemi samt, bifogande en planteckning öfver densamma,<br />
tillika uttala sin åsigt om huru man säkrast kunde uppnå det önskvärda<br />
resultatet att få den fuktiga och blöta planen till en torr och ändamålsenlig<br />
plats för offentliga fester och dylikt.<br />
Utom det att ifrågavarande plats är lågt och sankt belägen finnas två<br />
andra hufvudorsaker till dess fuktighet och blöthet, nämligen att jordmonen ända<br />
upp till ytan består af en lerart, som ej släpper vattnet igenom, hvarföre platsen<br />
flere dagar efter ett regn midt i sommaren håller sig fuktig och blöt, samt<br />
att den på midten bildar en försänkning med en mycket svag sluttning åt sydöstra<br />
delen, likväl utan något aflopp för dagvattnet, hvarigenom det samlas och<br />
stannar på planen. Just derför att leran behåller vattnet och ytterst långsamt<br />
låter det sippra igenom, anser jag också att de täckta stendikena ej komma att<br />
verka särdeles på ömse sidor, såsom man vore benägen att tro, och att platsen<br />
fortfarande kommer att hålla sig fuktig. För att omintetgöra de anförda orsakerna<br />
härtill och sätta täckdikena i tillfälle att verka med bättre resultat, skulle<br />
jag föreslå en påfyllning af groft grus till den höjd öfver markens yta som sifferuppgifterna<br />
å planteckningen för de olika delarne närmare angifva eller i medeltal<br />
omkring en fot, hvarigenom planen äfven erhölle en jämn sluttning med tillräckligt<br />
fall mot sydöstra hörnet. Fördelarna häraf vore att, då ett tillräckligt<br />
tjockt och genomsläppande lager grus betäckfce ytan, vattnet kunde sjunka ned
intill leran, längs hvilken det småningom sedan kunde sila sig in i dikena, men<br />
ytan dock hållas torr så att man ej hade någon olägenhet af vattnet och att<br />
detsamma hade jämt aflopp mot det lägre belägna sydöstra hörnet, därifrån det<br />
sedan kunde ledas in i en trumma som från diket längs Bot. trädgården går<br />
till dammen. På en plats, som trampas så mycket som ifrågavarande, skulle äfven<br />
groft grus snart bilda en hård yta. Betäckes den deremot endast af ett 3<br />
å 4 tum tjockt lager af sådant grus tordeden ännu komma att hålla sig fuktig af det<br />
mellan gruset ocS leran stagnerande vattnet och försänkningen i planens midt<br />
skulle äfven bidraga att samla och bibehålla vattnet på planen, om ej en större<br />
påfyllning utjämnade densamma. Emedan en sådan fullständig påfyllning blir<br />
kostsam, har jag äfven upptagit det andra förslaget att endast fylla de i sydöstra<br />
delen lägre belägna ställena så att deras yta komme 4 fot öfver vattennivån<br />
i Grloviken och för öfrigt betäcka hela den öppna planen med ett 3 å 4<br />
tum tjockt lager grus. Att såsom jag först tänkt inså planen med något gräs<br />
t. ex. Trampgräs, Polygonum aviculare, eller annan dylik växt, som trifves i<br />
mager sandjord, för att binda sanddammet och förtaga den fula anblicken af en<br />
sandöken midt i parken, anser jag vid närmare öfvervägande blifva omöjligt att<br />
utföra, emedan det på en så mycket trafikerad plats redan uti sitt späda tillstånd<br />
kommer att förstöras innan det hunnit uppspira och bilda en fast torf samt det<br />
tillika är svårt att erhålle sådant frö. Emellertid är jag öfvertygad att om platsens<br />
förbättring kommer att ske enligt det billigare förslaget, olägenheterna beträffande<br />
fuktigheten till stor del alltfortfarande komma att vidlåda densamma och platser<br />
åter efter en tid måste omlagas, då den deremot enligt det andra förslaget<br />
skulle för framtiden motsvara sitt ändamål, om ock kostnaderna för tillfället<br />
kunna förefalla dryga.<br />
Enligt det billigare förslaget skulle kostnaderna belöpa sig till följande:<br />
110 kub. famn. grusarartad fyllning å 20 mk 2,200 mk<br />
Dagsverken för arbetets utförande 800 ,,<br />
Summa 3,000 mk.<br />
Enligt det andra förslaget åter komme kostnaderna ett stiga till följande<br />
belopp:<br />
360 kub. famn. grusartad fyllning å 20 mk 7,200 mk.<br />
Dagsverken för arbetets utförande 1,800 ,,<br />
Summa 9,000 mk.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 12 oktober 1883.<br />
L. A. Jernström.<br />
35
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arfvingars tryckeri, 1883.
M 14 Staflsfullmäktiee i <strong>Helsingfors</strong>.<br />
Utskottsbetänkande angående Magistratens Utgifts- och Inkomstförslag<br />
för år 1884 jemte åtskilliga dermed sammanhängande<br />
frågor.<br />
Det budgetutskott, Stadsfullmäktige vid sitt sammanträde den 13 sistlidne<br />
November tillsatte och till hvars inedlemmar undertecknade utsågos, har till utlåtande<br />
emottagit följande ärenden:<br />
l:o) Magistratens jemte skrifvelse af den 1 December till Stadsfullmäktige<br />
insända Utgifts- och Inkomstförslag för år 1884 med till detsamma hörande bilagor<br />
och ritningar;<br />
2:o) Magistratens skrifvelse af den 10 December, hvari pluraliteten af Magistratens<br />
ledamöter, — under förmälan att i det till Stadsfullmäktige öfversända budgetförslaget<br />
för nästkommande år ej funnes upptagen lön för en tredje politierådrnan,<br />
ehuru, då beslut om indragning af denna tjenst fattades, de tvänne öfriga politierådmännen<br />
tillförsäkrades löneförhöjning i förhållande till deras härigenom ökade<br />
arbete, utan att någon dylik löneförhöjning likväl ännu egt rum — hos Stadsfullmäktige<br />
anhåller, att i förslaget måtte för en tredje politierådman upptagas samma<br />
lön som härintills ;<br />
3:o) Inqvarteringsnämndens skrifvelse af den 28 sistlidne Augusti med framställning<br />
om ökandet af arvodet för nämndens sekreterare från 1,600 mark till 2,000<br />
mark samt för dess translator för ryska språket från 400 mark till 800 mark;<br />
4:o) Drätselkammarens skrifvelse af den 26 Oktober, hvari Kammaren,<br />
med anledning af Vaktmästarens vid Hamnkontoret C. M. Hagmans anhållan om en<br />
löneförhöjning af sexhundra mark om året, förordar höjandet af Hagmans aflöning<br />
med 400 mark;<br />
5:o) Drätselkammarens skrifvelse af samma dag, hvari Kammaren, affordrad<br />
yttrande angående åtskillige betjentes vid Hamnkontoret ansökan om skälig löneförhöjning,<br />
tillstyrker ökandet af yngre vaktmästarens vid Hamnkontoret J. A. Janssons<br />
löneförmåner med 200 mark samt Hamnkonstaplame J. F. Lönnqvists och J.<br />
V. Nordbergs aflöning med 100 mark för hvardera.<br />
6:o) Magistratens i skrifvelse af den 27 Oktober gjorda meddelande om.<br />
att den <strong>Helsingfors</strong> stad tillagda andelen af 1882 års bränvinstillverkningsskatt utgjorde<br />
7,180 mark 53 penni;<br />
7:o) Magistratens skrifvelse af den 29 Oktober med Vaktmästarens vid härvarande<br />
realskola F. M. Lindqvists anhållan om höjandet af den honom tillkommande<br />
penningelönen från 400 till 600 mark om året;
284<br />
B:o) Brandkomraissioneiis skrifvelse af den 31 Oktober, hvari Kommissionen<br />
— sedan Stadsfullmäktige, med afböjande af dess framställning om användande för inköp<br />
af böcker till ett blifvande bibliotek för brandmanskapet a t de böter som påläggas<br />
brandverkspersonalen för fel och försummelser i tjensten, anmodat Kommissionen att i<br />
budgetförslaget för nästkommande år observera nödigt anslag för ändamålet — anhåller<br />
att Stadsfullmäktige i detta afseende ville i utgiftsstaten upptaga en summa af 300 mk;<br />
9:o) Direktionens för folkskolorna i skrifvelse af den 7 November afgifna<br />
tillstyrkande utlåtande angående biträdande lärarnes och lärarinnornas vid folkskolorna<br />
anhållan, att de här anstälde talrika biträdande eller i allmänhet icke-ordinarie<br />
lärare och lärarinnor måtte, på grund af tjensteår, komma i åtnjutande af löneförhöjning<br />
till samma belopp och under samma vilkor, som ordinarie lärare och lärarinnor<br />
medgifvits, äfvensom att de för lärare och lärarinnor i sång utgående arvodena<br />
måtte i förhållande till undervisningstimmarnes antal förhöjas till samma belopp<br />
som öfriga lärares och lärarinnors löneförmåner;<br />
10:o) Filosofiemagistern O. Lindholms i skrifvelse af den 22 November<br />
hos Stadsfullmäktige gjorda anhållan om beviljande för några år framåt af ett till<br />
5,000 rnark förhöjdt årligt anslag ur stadskassan för det af honom här inrättade<br />
handelsinstitutet;<br />
1 l:o) Magistratens skrifvelse af den 24 November med bestyreisens för<br />
Konstflitsföreningen ansökan om att det understöd från staden af femtusen mark om<br />
året, Föreningens skola under en följd af år åtnjutit, äfven under nästkommande år<br />
måtte utgifvas;<br />
12:o) Drätselkammarens i skrifvelse af den 27 November gjorda framställning<br />
om sydliga träkajarmens i södra hamnen ombyggande till stenkaj, för en beräknad<br />
totalkostnad af vidpass 193,000 mark, på det sätt och i den ordning ett af<br />
Kammaren tillsatt tekniskt utskott föreslagit; i hvilket afseende Kammaren bilagt<br />
ritning öfver ombyggnaden och detalieradt kostnadsförslag för arbetets utförande<br />
till en början å inre sidan af kajen, som först ansetts böra ifrågakomma:<br />
13:o) Drätselkammarens skrifvelse af samma dag, hvari Kammaren, efter<br />
anförande af att Kammaren ansett de tillärnade saluhallarne å Kaserntorget, för<br />
hvilkas åstadkommande i enlighet med uppgjord ritning Stadsfullmäktige uti innevarande<br />
års budget upptagit ett anslag af 50,000 mark, böra utföras efter en något<br />
ör ändrad plan, som afsåge att göra dem mera ändamålsenliga, föreslår att Stadsfullmäktige,<br />
med godkännande af i öfverensstämmelse med den förändrade planen<br />
uppgjorda nya, bilagda ritningar för denna byggnadskomplex, ville för företagets utförande<br />
anslå ytterligare 23,000 mark;<br />
14:o) Magistratens skrifvelse af den 29 November med en af åtskilliga innevånare<br />
och bolag ingifven ansökan om fortsättande af den under innevarande år<br />
påbörjade gångbanan längs vestra chausséen samt om inrättande i denna trakt af<br />
några afgiftsfria vattenposter, hufvudsakligen för den fattigare befolkningen*<br />
15:o) Magistratens skrifvelse af den 6 December med Fattigvårdsstyrelsens<br />
framställning om höjandet i nästa års utgiftsförslag af anslaget för ständiga under-
stöd åt de fattiga från 40,000 mark, hvartill det af Drätselkammaren upptagits, till<br />
45,000 mark, som Styrelsen ansett för ändamålet erfordras.<br />
16:o) Magistratens skrifvelse af den 4 December med Direktionens för orkesterföreningen<br />
ansökan om beviljande af ett understöd från stadskassan af 15,000<br />
mark för upprätthållande af en hufvudstaden värdig orkester;<br />
!7:o) Folkskoledirektionens i skrifvelse af den 6 December afgifna tillstyrkan<br />
å folkskolelärarinnan fru E. Heintzies anhållan om beviljande af en till 1,200<br />
mk uppgående årlig pension för henne under hennes återstående lefnad;<br />
l8:o) Magistratens skrifvelse af den 8 December med Helsovårdsnämndens<br />
framställning om Mauritzgatans förseende med fullständig kloakledning samt om<br />
iståudsättande af kloaken under Elisabetsgatan och Elisabetstorg;<br />
19:o) Magistratens skrifvelse af den 10 December med af byggnadskontoret<br />
uppgjordt kostnadsförslag till Alexandersgatans påhöjning, anordnande af nedfarter<br />
längs Glo- och Mikaelsgatorna samt inrättandet af kanaler under nämnda gator,<br />
slutande sig å inalles 47,000 mark; äfvensom<br />
20:o) Herr General J. af Lindfors' vid Stadsfullmäktiges sammanträde den<br />
11 December skriftligen väckta förslag om intagande i nästa års utgiftsförslag af<br />
förslagsvis 8,000 mark för fullbordandet, i öfverensstämmelse med den s. k. Forsbergska<br />
kartan, af den påbörjade vägen kring Tölö viken och inrättandet af en bro<br />
öfver jernvägen.<br />
Dessutom hafva Stadsfullmäktige vid sitt senast nämnda sammanträde anmodat<br />
utskottet att för den af Stadsfullmäktige beslutna omändringen af öfre våningen<br />
i gamla packhusbyggnaden i hörnet af Alexanders- och Mariegatorna till auktionskammarlokal<br />
observera i budgeten ett anslag af 12,000 mk, äfvensom att för<br />
den tillärnade ändringen i Kådhusets inredning förslagsvis upptaga ett belopp af<br />
28,000 mark.<br />
Och slutligen hafva fullmäktige vid sitt sammanträde den 18 dennes uppmanat<br />
utskottet att i budgeten intaga anslag för den till 336 mark angifna kostnaden<br />
för inbindning af Magistratens domböcker, äfvensom nödigt anslag för det af Helsovårdsnämnden<br />
föreslagna inrättandet af helsopolis i staden.<br />
Utskottet, som vid sitt arbete följt det af Magistraten insända Utgifts- och<br />
Inkomst förslaget samt behandlat öfriga till utskottet hänskjutna ärenden under den<br />
hufvudtitel, till hvilken de hänföra sig, har dervid funnit skäl till följande erinringar<br />
och förslag.<br />
Främst har utskottet iakttagit att det af Magistraten nu insända budgetför<br />
slaget, i likhet med hvad förhållandet var äfven med det närmast föregående af Magistraten<br />
öfversända förslaget, är uppgjordt af Drätselkammaren. Den af Magistraten<br />
jemväl åberopade § 58 i K. Förordningen af den 8 December 1873, angående<br />
kommunalförvaltning i stad stadgar dock uttryckligen: „Magistraten åligger att, med<br />
ledning af de från Drätselkammaren infordrade upplysningar, årligen uppgöra et-<br />
3
4<br />
utgifts- och ett inkomstförslag", och i slutet af samma § heter det vidare: "För ofvannämnda<br />
ändamål åligger det ock de särskilda bestyrelser, som staden för vissa förvaltningsgrenar<br />
möjligen utsett att å tid som bestämmes af Magistraten, dit ingifva<br />
sina specialförslag öfver utgifter och inkomster för det uästföljande året." På grund<br />
af dessa föreskrifter i kommunallagen, och särskildt med afseende derå att det just<br />
är Magistraten, hvilken „såsom stadens styrelse, eger att hafva öfverinseende öfver<br />
stadens gemensamma egendom, inkomster, förmåner och rättigheter", har utskottet<br />
ansett sig böra hemställa, huruvida Stadsfullmäktige icke funne det påkalladt<br />
att i skrifvelse till Magistraten fästa dess uppmärksamhet vid<br />
nyss antydda förhållande.<br />
Utgifter.<br />
I. Stadens sknlder.<br />
I afseende å denna hufvudtitel har utskottet ej funnit skäl till någon anmärkning.<br />
11. Stadens embetsverk.<br />
Här har utskottet haft att till pröfning upptaga den af Magistratens pluralitet i<br />
skrifvelse af den 10 December särskildt väckta frågan om intagande i budgeten af<br />
aflöning för en tredje politierådman, hvilken post af Drätselkammaren uteslutits, på<br />
grund deraf att i enlighet med K. Brefvet af den 7 Februari uppgjord ny arbetsordning<br />
för Magistraten blifvit faststäld, hvarför något hinder sålunda icke skulle möta<br />
genomförandet af den genom nyssnämnda bref stadgade förändrade sammansättningen<br />
af Magistraten, enligt hvilken berörda, för närvarande vakanta politierådmanstjenst<br />
skulle indragas. Och alldenstund utskottet, i överensstämmelse med hvad<br />
Politieborgmästaren Palmgren i sitt till Magistratens protokoll afgifna yttrande jem~<br />
väl förmält, ansett det obilligt att åhvälfva de återstående tvänne politierådmännen<br />
ökade tjensteskyldigheter, utan att den tillika utfästa regleringen af löneförmånerna<br />
för dessa embetsmän blifvit vidtagen, har utskottet trott sig böra upptaga ännu för<br />
nästkommande år aflöning för en tredje politierådman med 3,200 mark. Men emedan<br />
det ej kan ifrågakomma att nu ordinariter besätta denna rådmansplats, utan<br />
den liksom härintills komme att bestridas af vikarie, måste vakansbesparingen till<br />
Civilstatens enke- och pupillkassa här observeras. Utskottet föreslår derför<br />
att efter aflöningarna för de öfriga politierådmännen upptages<br />
en post Politierådman, lön Smf 3,200% föregången i första kolumnen<br />
af anteckningen „1869 års stata och i andra kolummen af<br />
bokstafven b\ samt<br />
att härefter, med hänvisning till K. Kung. den 31 Aug. 1876<br />
mom. 3, upptages följande: nAnm. Under ledigheten tillfaller sistsagde<br />
lön, efter afdrag af vikariens arvode Smfi 200 i månaden, Civilstatens<br />
enke- och pupillkassa."
Då emellertid det fullständiga genomförandet af den genom ofvanberörda K.<br />
Bref föreskrifna ändringen i Magistratens och Rådstufvurättens sammansättning är<br />
beroende af fastställandet af en ny stat för dessa myndigheter; samt det, såsom<br />
Drätselkammaren framhåller, jemväl med hänsyn till K. Förordningen af den 24 sistlidne<br />
Juli, som fråntagit borgmästare och rådmän dem förut tillkommande boupptecknings-<br />
och arfskiftesprocenter, mot beviljande åt de nuvarande innehafvarne af<br />
slika tjenster af vedergällning ur stadskassan, vore önskligt att en öfverenskommelse<br />
träffades med dem, hvilka nu ega åtnjuta dylika procenter, om reglering af deras<br />
löneförmåner för framtiden, får utskottet föreslå<br />
att Stadsfullmäktige ville anmoda Drätselkammaren att med<br />
ifrågavarande medlemmar af Magistraten och Rådstufvurätten öppna<br />
underhandlingar i nyssnämndt syfte samt derpå med förslag till fullständig<br />
stat för Magistraten och Rådstufvurätten till Stadsfullmäktige<br />
inkomma.<br />
Den under rubriken „ytterligare dyrtidstillägg" beviljade löneförbättringen<br />
för de tvänne vid Magistratens kansli anstälde stadsbetjenterne grundar sig å Stadsfullmäktiges<br />
i sammanhang med fastställandet af innevarande års budget fattade beslut,<br />
i följd hvaraf framför denna post<br />
torde i första kolumnen införas ?5S. F. besl. ff 1882" samt i<br />
den andra bokstafven b.<br />
Förutom det expensbelopp af 4,000 mk. som på grund af 1869 års stat upptagits<br />
för Magistraten och Rådstufvurätten, innehåller det föreliggande utgiftsförslaget,<br />
i likhet med det för innevarande och föregående år faststälda, en post „Tillläggsexpenser"<br />
med 1,000 mk. Då utskottet emellertid erfarit att äfven detta belopp<br />
visat sig otillräckligt, i det att expenserna för 1882 med icke mindre än 1590 mk<br />
67 penni öfverskridit anslaget samt under innevarande år till den 1 December redan<br />
åtgått närmare 5,000 mk på detta konto, har utskottet ej tvekat att förorda en ökning<br />
af denna anslagspost, så mycket hellre som utskottet jemväl erhållit i uppdrag<br />
att i budgeten observera erforderliga medel för inbindningen af Magistratens domböcker,<br />
hvilken utgift lämpligast bestrides med dess expenser. Utskottet föreslår<br />
derför<br />
att posten „Tilläggsexpenser" upptages med ett till 2,000 förhöjdt<br />
belopp.<br />
111. Kommunalförvaltningen.<br />
Hyresmedlen för Hamnmästaren i Sörnäs, hvilka af Stadsfullmäktige beviljats<br />
den 20 sistlidne Mars,<br />
torde i första kolumnen böra betecknas med „S. F. besl. V<br />
1883" samt i den andra med bokstafven b.<br />
I öfverensstämmelse med sitt ofvanåberopade tillstyrkande yttrande angående<br />
Hamnkontorsvaktmästaren Hagmans och åtskilliga andre hamnbetjentes ansökningar<br />
5
6<br />
om löneförhöjningar, har Drätselkammaren i sitt af Magistraten sedan godkända<br />
budgetförslag upptagit lönetillskott för äldre vaktmästaren vid Hamnkontoret med<br />
400 mk, för den yngre vaktmästaren med 200 mk samt för tvenne hamnkonstaplar<br />
med 100 mk för hvardera. Utskottet, som af Hamnkaptenen inhemtat ytterligare<br />
upplysningar om desse personers åligganden och förhållande i tjensten, har i likhet<br />
med Kammaren funnit nyssnämnda förbättringar skäliga och af behofvet påkallade.<br />
På det emellertid dessa löneförhöjningar icke måtte anses i allmänhet medfölja tjensten,<br />
utan deras natur af tillfälliga och personliga lönebidrag till fullo framgå, föreslår<br />
utskottet<br />
att samtliga dessa poster måtte rubriceras „personelt lönetillskott"-<br />
Byggnadskontorets utgiftsstat upptager bl. a. för Stadsingeniören „löneförhöjning<br />
för 5 års tjenst från i 1884 T) med 500 mk. Faktiskt är också att denna<br />
tjenst i enlighet med Stadsfullmäktiges beslut af den 15 Juni 1877 lediganslagits och<br />
innehafts under vilkor att innehafvaren „efter 5 års tjenst" skall åtnjuta en löneförhöjning<br />
af 1,000 mark, samt efter ytterligare 5 år en likartad förhöjning af 1,000<br />
mark, äfvensom att den nuvarande innehafvaren allt sedan den 1 Juli 1879 förestått<br />
denna arbetsdryga befattning. Men emedan han till tjensten ordinariter<br />
utsetts af Stadsfullmäktige först den 9 December 1879, samt det enligt utskottets<br />
tanke vore skäl för staden att vidhålla den jemväl i afseende å statstjenster gällande<br />
principen, att blott den ordinarie tjenstetiden tages i betraktande vid beviljandet<br />
af slik löneförhöjning, har utskottet ansett den nämnda löneförhöjningen böra<br />
ifrågakomma först från den 1 januari 1885. Utskottet föreslår på grund häraf<br />
att ifrågavarande post uteslutes.<br />
Resemedlen för Stadsingeniören beviljades af Stadsfullmäktige den 15 Juni<br />
1877 samt löneförhöjningen för Byggnadskontorets bokhållare den 28 December 1882,<br />
hvarför dessa data<br />
torde böra å behöriga platser införas.<br />
1Y. Gatubelysningen.<br />
I afseende å denna hufvudtitel har utskottet, förutom den inträffade ökningen<br />
i gaslyktornas antal, hvilken beror på en under sistlidne vår i behörig ordning<br />
företagen utvidgning af gasrörnätet, blott iakttagit att utgifterna för Siemens'ska<br />
gaslamporna å Jernvägs-, Senats- och Salutorgen fortfarande upptagas såsom c-poster.<br />
Då dessa kostnader emellertid äro en följd af Stadsfullmäktiges den 7 Juni 1882<br />
fattade beslut om uppställandet af dessa lampor,<br />
torde de tre hithörande posterna i första kolumnen böra betecknas<br />
med "S. F. besl. J 1882", samt i den andra med bokstafven b.<br />
Härjemte erinras att posten "Flyttningskostnad och inredning af Gaskontrollörens<br />
arbetsrum" är af den art<br />
att den sjelffallet torde böra upptagas förslagsvis.
V. Brandverket.<br />
Lönen för sprutmästarne bestämdes af Stadsfullmäktige den 27 December<br />
1881 till sitt nuvarande belopp. I öfverensstämmelse härmed j<br />
torde i första kolumnen framför denna post böra införas ytterligare<br />
„S. F. besl. 1881" samt ur deu andra bokstafven c uteslutas.<br />
Posten "ytterligare dyrtidstillägg" för brandkonstaplarne, som beviljades af<br />
Stadsfullmäktige den 28 December 1882, ehuru den fortfarande är betecknad med
8<br />
Til. Sundhets- och sjukvården.<br />
Den för Helsovårdsnämndens sekreterare upptagna lönen af 800 mk har utskottet,<br />
efter pröfning af den arbetsmängd som åligger nämnde funktionär samt<br />
på grund af jemförelse med löneförmånerna för sekreterarne vid andra stadens<br />
nämnder, exempelvis Brandkommissionen, ansett kunna något minskas, och får utskottet<br />
föreslå<br />
att sagde aflöning måtte upptagas med ett till 600 mark nedsatt<br />
belopp.<br />
Här torde böra observeras anslaget för den af Helsovårdsnämnden föreslagna<br />
helsopolisen, för hvilken Stadsfullmäktige anmodat utskottet upptaga nödigt anslag.<br />
Enär emellertid ej hela den för nämnda polis beräknade årliga kostnaden ännu under<br />
nästa år synes vara erforderlig, föreslår utskottet<br />
aft för inrättandet af helsopolis förslagsvis upptages ett anslag<br />
af 3,500 mk.<br />
Till. Fattigvården»<br />
Under hänvisning till det obestridliga förhållandet att befolkningen och särskildt<br />
den lägre befolkningen i staden under de senare åren betydligt tillväxt, i<br />
följd hvaraf äfven de hjelpbehöfvandes antal inom kommunen väsendtligen ökats,<br />
hade Fattigvårdsstyrelsen i sitt till Drätselkammareu afgifna förslag till årsstat för<br />
fattigvården upptagit de „ständiga understöden åt de fattige" med förslagsvis 45,000<br />
mk eller med 5,000 mk högre belopp än härförinnan, samt anslaget för „tillfälliga<br />
understöd" med 5,000 mk, eller 1,000 mk mera än förut. Drätselkammaren ansåg<br />
deremot anslaget för de ständiga understöden kunna bibehållas vid sitt nuvarande<br />
belopp samt nedsatte det förthy till 40,000 mk. Med anledning häraf har nu Fattigvårdsstyrelsen<br />
till Stadsfullmäktige inlemnat sin ofvan refererade skrifvelse, hvari<br />
Styrelsen under framläggande af data angående fattigvårdens verksamhet förnyar<br />
sin nyssnämnda framställning. Af denna skrifvelse framgår bl. a.: att med ständiga<br />
understöd för närvarande bispringas 290 äldre personer och 214 barn; att understö"<br />
det för hvarje äldre person utgör under månaden i medeltal 6 mk 67 penni och för<br />
hvarje barn 2 mk 55 penni samt ersättningen för utackorderade äldre personer, i<br />
staden 11 mk 50 penni och på landet 11 mk 78 penni samt för barn 7 mk 57 penni;<br />
att alla de understödda personerna hafva så svaga kroppskrafter att de hvarken<br />
kunna lifnära sig med eget arbete eller komma till rätta med mindre understöd än<br />
det de åtnjuta; samt att emellertid utgifterna för dessa understöd utgöra 3,764 mk i<br />
månaden, motsvarande 45,168 mk om året — Med hänsyn till dessa talande siffror<br />
och då utskottet ej trott det lända till fromma för kommunen att genom minskande<br />
af de nödvändiga fattigunderstöden främja tiggeriets uppblomstring, har utskottet för<br />
sin del omfattat Fattigvårdsstyrelsens mening samt föreslår derför<br />
att posten „ständiga understöd" förslagsvis upptages med ett<br />
till 45,000 mk förhöj dt belopp.
Deremot har utskottet hållit före, att de af Fattigvårdsstyrelsen nödig-ansedda<br />
tillökningarna i anslaget för läkemedel (från 2,600 till 3,000 mk) och ved (från<br />
3,000 till 4000 mk), hvilka förhöjningar motiverats med hänvisning till den å fattiggården<br />
nyinrättade dårvårdsafdelningens behof, kunde tåla någon nedprutning och<br />
föreslås<br />
att anslaget för läkemedel förslagsvis upptages till 2,700 mark<br />
samt vedanslaget likaledes förslagsvis till 3,500 mk.<br />
IX. Undervisningsväsendet.<br />
Här har utskottet främst haft att pröfva den af Vaktmästaren vid realskolan<br />
F. M. Lindqvist inlemnade ansökan om löneförhöjning, och då utskottet, i betraktande<br />
såväl af den relativt ringa lön som sökanden åtnjutit, som ock af hans i allo<br />
väl vitsordade tioåriga tjenstetid, ansett begäran om löneförhöjniug väl grundad,<br />
föreslås<br />
att aflöningen för realskolevaktmästaren upptages med ett till<br />
600 mk förhöjdt belopp.<br />
Beträffande de inlemnade ansökningarna om understöd för Konstflitslöreningens<br />
slöjdskola och Handelsinstitutet har utskottet väl, i likhet med de föregående<br />
budgetutskotten, ej kunnat undgå att finna det tvifvelaktigt, huruvida kommunen<br />
bör för dylika fackskolors vidmakthållande uttaxera bidrag af sina medlemmar.<br />
Enär emellertid Stadsfullmäkige genom sina tidigare beslut om beviljande af medel<br />
för dessa skolor gifvit uttryck åt sin benägenhet att med kommunala medel<br />
bispringa dessa läroinrättningar, har utskottet låtit de af Drätselkammaren i öfverenstämmelse<br />
med innevarande års budget upptagna anslagen af 5000 mk för<br />
slöjdskolan och 2500 mk för handelsläroverket qvarstå, så mycket hellre som,<br />
särskildt hvad slöjdskolan beträffar, något långvarigare understödjande af denna anstalt<br />
ej vidare torde behöfva ifrågakomma, då densamma i sammanhang med genomförandet<br />
af reformen i det tekniska undervisningsväsendet är afsedd att uppehållas<br />
af staten. Deremot har utskottet ej ansett skäl förefinnas att med större belopp än<br />
härförinnan eller för flere år i sender understödja handelsinstitutet, hvarför utskottet<br />
föreslår<br />
att Filosofiemagistern O. Lindholms i detta syfte gjorda anhållan<br />
måtte af Stadsfullmäktige lemnas utan afseende.<br />
Hvad åter angår den af de biträdande lärarne och lärarinnorna vid folkskolorna<br />
ingifna anhållan om deras, eller i allmänhet icke-ordinarie lärares och lärarinnors<br />
likställande med de ordinarie i afseende å rättigheten att på grund af tjensteår<br />
komma i åtnjutande af löneförhöjning, har utskottet af folkskoleinspektorn inhemtat<br />
att den biträdande lärare- och lärarinnepersonalen i afseende å vilkoren för antagandet,<br />
undervisningsskyldighet m. m. är i allo likstäld med den ordinarie. Den<br />
enda olikheten mellan desamma består deri att de biträdande när som helst kunna<br />
afskedas, % så snart de befinnas obehöfliga, hvilket ej är fallet med de ordinarie som<br />
erhållit stadfästelse å tjensten. Denna skilnad har ansetts nödig att upprätthålla,<br />
2<br />
9
10<br />
på det icke vid stundom inträffande fluktuationer i elevernas eller skolafdelningarnas<br />
antal obehöfliga lärarekrafter må fasthållas vid skolorna, utan mängden af desamma<br />
rättas efter behofvet. Då emellertid dessa s. k. biträdande lärare och lärarinnor, såsom<br />
nämndt, i afseende å kompetensvilkor och tjensteåligganden äro likstälda med<br />
de ordinarie, synes billighet och rättvisa fordra att de jemväl i likhet med de ordinarie<br />
komma i åtnjutande af löneförhöjning, då de genom fem, tio eller flera års<br />
tjenstgöring visat sig lämpliga på sin plats. Någon fara för att genom detta medgifvande<br />
folkskolorna skulle belastas med oanvändbara lärare kan sjelffallet ej uppstå,<br />
enär de biträdande lärarne och lärarinnorna när som helst kunna afskedas.<br />
Utskottet föreslår derför<br />
att en förslagspost af 1460 mk, hvartill de under nästa år ifrågakommande<br />
löneförhöjningarna beräknats komma att uppgå, måtte<br />
under „folkskolorna" upptagas „till arvodes-förhöjningar för biträdande<br />
lärare och lärarinnor".<br />
Den i sammanhang med nyssnämnda anhållan gjorda framställningen om<br />
sånglärarnes och lärarinnornas vid folkskolorna berättigande att åtnjuta arvode efter<br />
samma penningebelopp pr undervisningstimme, som tillkommer öfrige lärare och<br />
lärarinnor, har utskottet deremot ej ansett sig kunna tillmötesgå, emedan undervisningen<br />
i sång dock ej kräfver liknande förutsättningar som undervisningen i andra<br />
ämnen samt den derjemte kan bedrifvas mer eller mindre som bisysselsättning. På<br />
grund här af föreslås<br />
att framställningen i denna del lemnas utan afseende.<br />
I sambaud med utgiftsstaten för folkskolorna har utskottet ytterligare<br />
haft att handlägga fru E. Heintzies af Folkskoledirektionen tillstyrkta anhållan, att<br />
henne måtte beviljas pension för hennes återstående lefnad till ett belopp af 1200<br />
mk om året. Såväl den långa tid af närmare två decennier, hvarunder sökanden<br />
skött det mödosamma lärarinnekallet i kommunens tjenst, som den behjertansvärda<br />
omständigheten att hon ej kunnat ingå som delegare i någon pensionskassa — hvilket<br />
förhållande för öfrigt eger rum blott med inalles tvänne vid folkskolorna anstälde<br />
äldre lärarinnor — pålägga staden en obestridlig skyldighet att sörja för sökandens<br />
lifsbergning under hennes återstående dagar. Med fästadt afseende å de pensionsbelopp,<br />
som af statens pensionsinrättningar utbetalas, och då staden icke heller<br />
för sin del förut beviljat så höga pensioner som här äskats, har utskottet dock ansett<br />
pensionen icke kunna fixeras högre än till 800 mk om året. Enär fru Heintzie<br />
emellertid ännu icke tagit afsked från sin lärarinnetjenst, samt det icke synes lämpligt<br />
att på förhand i budgeten upptaga ett eventuelt anslag för detta ändamål, får<br />
utskottet blott föreslå<br />
att Stadsfullmäktige ville förklara sig villige att, om och då<br />
fru Heintzie vore hugad att afgå från sin lärarinnebefattning, bevilja<br />
henne en årlig pension af 800 mark.<br />
Utgiftsstaten för Folkbiblioteket och Läsesalen visar i jemförelse med innevarande<br />
års budget en stegring af omkring 33% samt uppgår i förslaget till 16,66^
mk. Den hufvudsakliga ökningen kommer på posten „böcker, tidskrifter och inbindning",<br />
som förslagsvis upptages med 6000 mk, mot 4000 mk under förlidet år. Utskottet<br />
har sig ock bekant att bibliotekets bokförråd vore i behof af en betydlig tillökning<br />
för att till fullo motsvara behofvet. Men då utskottet för sin del måste hålla<br />
före, att biblioteket egentligen ej hör till de inrättningar, för hvilkas upprätthållande<br />
allmän uttaxering borde ega rum, utan att anstalten så vidt möjligt borde underhålla<br />
sig sjelf, med bidrag af den staden tillfallande andelen i bränvinsskatten, hvilken<br />
i allmänhet blifvit för dess behof använd, samt enär ökningen i bokförrådet ock<br />
torde kunna fortgå successivt under årens lopp, så anser sig utskottet ega anledning<br />
föreslå<br />
att anslaget för „böcker, tidskrifter och inbindning" liksom härförinnan<br />
måtte upptagas med 4000 mk.<br />
För „biträden vid utlåningen" upptager förslaget 1620 mk mot 1200 mk under<br />
innevarande år och förklaras anledningen härtill af Bestyreisen vara den, att<br />
Bestyreisen ansett ett biträdes aflöning böra från 30 mk i månaden höjas till 60, eller<br />
fördubblas. Utskottet har dock trott en ökning från 30 mk till 50 mk vara för<br />
denna gång tillfylles samt föreslår<br />
att anslaget för „biträden vid utlåningen" upptages med 1440 mk.<br />
Ytterligare har Drätselkammaren i enlighet med Bestyreisens förslag upptagit<br />
anslaget för „ved och belysning" med ett från 2200 till 3400 mk ökadt belopp<br />
jemte det posten „Diverse och* oförutsedda utgifter" förhöjts från 800 till 1000 mk.<br />
Utskottet, som ej anser dessa stegringar af nödvändigheten påkallade, föreslår<br />
att posten „ved och belysning" förslagsvis upptages till 3000 mk<br />
samt anslaget för „diverse och oförutsedda utgifter" till 800 mk.<br />
Slutligen föreslår utskottet:<br />
att den staden tillfallande andelen af 1882 års bränvinsskatt,<br />
uppgående till 7180 mk 53 p., främst användes till bestridande af<br />
utgifterna för folkbiblioteket och läsesalen.<br />
X. Staden åliggande allmänna onera.<br />
Under denna hufvudtitel har utskottet haft att till handläggning upptaga Inqvarteringsnämndens<br />
framställning om ökandet af arvodena för dess sekreterare och<br />
ryska translator med 400 mk för hvardera, eller för den förre till 2000 mk och för<br />
den senare till 800 mk. I afseende å sekreterarens aflöning har utskottet härvid ansett,<br />
att densamma, såsom varande ersättning för en bisysselsättning, måste anses<br />
skäligen tillfylles. Deremot har utskottet funnit arvodesökniligen för translatorn af<br />
omständigheterna påkallad samt föreslår derför<br />
att arvodet för Inqvarteringsnämndens translator måtte upptagas<br />
med ett belopp af 800 mk.<br />
XI. Vattenledningen.<br />
På skäl, som närmare framhållas under följande hufvudtitel, anser utskottet<br />
11
12<br />
någon planering af de gator, som omgifva qvarteret N:o 162, nu ej böra ifrågakomma;<br />
och då i följd häraf vattenledningens utsträckande dit också måste uppskjutas,<br />
föreslås:<br />
att posterna för rörnätets utsträckning under „Annegatan från<br />
N:o 34 till Sinionsgatan Fmk. 200" samt under „Fredriksgatan från<br />
N:o 63 till Malmgatan Fmk. 2,300" uteslutas.<br />
Beträffande den af bebyggarne vid vestra chausséeu framstälda anhållan om afgiftsfria<br />
vattenposters inrättande i denna trakt har utskottet ej ansett sig ega anledning<br />
frångå den af senaste budgetutskott uttalade åsigten att dylika endast i undantagsfall<br />
böra komma i fråga samt föreslår derför<br />
att denna anhållan lemnas utan afseende.<br />
XII. Byggnader och allmänna arbeten.<br />
Det för underhåll af staden tillhöriga hus och byggnader upptagna anslaget<br />
af 15,000 mk har utskottet, med afseende derå att några större kraf på detta konto<br />
veterligen ej äro att förvänta, samt att exempelvis under år 1882 för i irågavaraude<br />
ändamål åtgick endast 11,116 mk 61 penni, ansett kunna något nedsättas. Efter öfverläggning<br />
med Stadsingeniören har utskottet beslutit föreslå<br />
att detta anslag, liksom för några år tillbaka, måtte upptagas<br />
med 12,000 mk.<br />
Under rubriken „underhåll af gator, kanaler etc" är främst att observera påfyllningen<br />
af Alexandersgatan och bildandet af nedfarter längs Glo- och Mikaelsgatorna,<br />
för hvilket arbete Magistraten särskildt af Byggnadskouforet infordrat och till<br />
Stadsfullmäktige insändt kostnadsförslag, hvilket jemte kostnadsberäkningen för kanaler<br />
under nämnda gator visar en totalsumma af 47,000 mk. Oaktadt denna ansenliga<br />
kostnad har utskottet ej ansett sig kunna utlemna detta arbete, emedan såsom<br />
af Politieborgmästaren jemväl framhålles, den centrala och starkt trafikerade Alexandersgatan<br />
är i stort behof af omläggning, samt det vid sådant förhållande är lämpligast<br />
att i sammanhang härmed verkställa den för Gloets höjande nödvändiga påfyllningen<br />
samt anläggningen af tillfredsställande kanaler under hithörande gator.<br />
Utskottet har sig bekant att Drätselkammaren står i underhandlingar med resp.<br />
gårdsegare angående de mindre ersättningar som kunde komma att tillerkännas dem<br />
för olägenheter, som genom höjningen skulle vederfaras deras gårdar; men då dessa<br />
ersättningar utan svårighet torde kunna bestridas med Stadsfullmäktiges dispositionsmedel,<br />
hafva^de ej här tagits i betraktande, utan föreslår utskottet blott<br />
att för Alexandersgatans påhöjning och bildandet af nedfarter<br />
längs Glo- och Mikaelsgatorna måtte upptagas den härför beräknade<br />
kostnaden, uppgående till 26,460 mk.<br />
Deremot anser utskottet kostnaden för sänkning af Skilnaden jemte dermed<br />
sammanhängande arbeten ännu kunna för denna gång utlemnas ur budgeten* Omläggningen<br />
af hithörande gatuandelar påbjöds visserligen af Magistraten redan under<br />
förlidet år, men sedan fråga nu uppstått om Skilnadens sänkande samt detta ärende?
på af Politieborgmästaren anförda skäl, måste särskildt behandlas, synes alla hithörande<br />
arbeten böra anstå till ett annat år. På grund häraf föreslår utskottet:<br />
att posten 16,800 mk, för sänkning af Skilnadstorget jemte asfalttrottoar<br />
längs teateresplanaden och omläggning af Östra Henriksgatan<br />
mellan Esplanaderna, måtte ur budgeten utgå.<br />
Dä emellertid en betydlig mängd stenläggnings- och omläggningsarbeten under<br />
den närmaste tiden ännu förestå samt det synes nödigt att en viss kontinuitet i<br />
dessa arbeten eger rum, såväl för att undvika en annars lätt inträffande öfverhopning<br />
af företag, hvilka måste på en gång utföras, som ock med hänsyn till önskligheten<br />
att uppehålla duglige entreprenörer, har utskottet trott sig böra förorda ett<br />
af Stadsingeniören projekteradt, men af Drätselkammaren uteslutet arbete nämligen<br />
nyläggning af uppfarten från Fredriksgatan till Rödbergsgatan och af Rödbergsgatan<br />
utanför folkskoletomten och odispouerade platsen midtemot denna tomt, alldenstund<br />
i denna trakt på senare tider en ganska liflig trafik uppstått. Utskottet föreslår:<br />
att för nyssnämnda arbete mätte upptagas den härför beräknade<br />
kostnaden med 5,700 mk.<br />
Norra kajarmen har Stadsingeniören föreslagit att belägga med l:a nubbsten,<br />
särskildt för att göra den beqvämare vid godstransport med handkärror. Då<br />
samma resultat eller en jemn yta dock äfven kunde erhållas genom denna kajarms<br />
makadamisering, samt priset för en dylik beläggning blefve betydligt billigare (blott<br />
omkring 5,000 mk), jemte det man sålunda skulle undvika de olägenheter, som vid<br />
kajens beläggande vid nubbsten lätteligen kunde uppstå, ifall densamma, såsom antagligt<br />
är, ännu komme att sätta sig, har utskottet, efter att hafva meddelat sig med<br />
Stadsingeniören, ansett sig böra föreslå:<br />
att ifrågavarande post måtte förändras till „Norra kajarmen,<br />
makadamisering Fmk 5,000,"<br />
För att' minska vådorna af den starka kullrigheteu på några ställen af<br />
chausséerna hafva Stadsingeniören och Drätselkammaren förordat|påfyllning af de<br />
låga dikes- eller bankkantema^samt anläggning af låga stödjemurar,^ för^hvilket arbete<br />
upptagits 6,900 mk. Utskottet har dock ansett mindre vigt ligga^härpå än på<br />
fortsättandet af den i år påbörjade gångbanan invid vestra chausséen,^om hvars utsträckande<br />
anhållan jemväl gjorts af ett betydligt antal innevånare i denna trakt.<br />
De svårigheter, som chausséens något mindre bredd vid villan Fjelldal förmodats<br />
ställa i vägen för utförandet af detta arbete, har utskottet efter inhemtande af Stadsingeniörens<br />
yttrande ej velat tillmäta någon betydelse, helst gångbanan på detta<br />
ställe knnde^göras något^smalare. Utskottet föreslår derför:<br />
att posten ,,Stödjemur längs kanterna af chausséen~etc. r Fmk<br />
6,900 u uteslutes; samt att i stället införes en post: „Gångbana längs<br />
vestra chausséen från villan Fjelldal till Edesviksvägen Fmk 7,800. u<br />
Det af General J. af Lindfors väckta förslaget om fortsättande af den påbörjade<br />
vägen kring Tölö viken, för hvilket arbetes utförande såsom skäl anförts att<br />
staden derigenom sattes i tillfälle att på arrende upplåta omkring 9 villoplatser, har<br />
13
14<br />
utskottet dock ej funnit sig nu kunna tillstyrka, emedan de villolotter som här kunde<br />
uthyras ej äro synnerligt begärliga, då handelsbutiker ej få på dessa villor inrättas<br />
Utskottet föreslår med afseende härå, i likhet med Drätselkammaren<br />
att utförandet af detta arbete måtte lemnas beroende till ett<br />
annat år.<br />
Under rubriken „Stadens planteringar oeh trädskola" upptager det föreliggande<br />
förslaget „påfyllning och planering af terrängen emellan Unionsgatan och den<br />
från Trädgårdsgatan ledda kanalen uti Kaisaniemi" med 4,000 mk. I överensstämmelse<br />
med Stadsingeniören måste dock utskottet anse detta arbete föga brådskande<br />
och föreslås derför<br />
att nyssnämnda post af 4,000 mk måtte ur budgeten utlemnas.<br />
Deremot anser utskottet något böra göras för den för barnens och ungdomens<br />
lekar välbehöfliga öppna planens i Kaisaniemi försättande i användbart skick.<br />
Nämnda plan, som under innevarande år blifvit dränerad samt dervid till icke ringa<br />
del öfvertäckt med ur täckdikena upphemtad slamlera, blir nämligen i händelse af<br />
mindre gynsam väderlek under nästa sommar lätteligen fullkomligt obegagnelig, såvida<br />
den ej betäckes helst med ett mindre lager grus. En dylik grusning, helst till<br />
en höjd af 3—4 tum, vore derför enligt utskottets tanke önskvärd, i följd hvaraf<br />
föreslås<br />
att för grusning af festplanen i Kaisaniemi måtte observeras<br />
ett anslag af 2,000 mk.<br />
För ombyggande af sydliga träkajarmen i södra hamnen till stenkaj har<br />
Drätselkammaren i budgetförslaget upptagit en summa af 75,000 mk, att tillika med<br />
det i innevarande års budget upptagna anslaget af 32,300 mk användas till omläggande<br />
af den inre sidan af nämnda kaj [ enlighet med en af ett af kammaren tillsatt<br />
tekniskt utskott uppgjord plan, enligt hvilken hela kostnaden för omläggningen<br />
komme att uppgå till omkring 193,000 mk. Då utskottet emellertid icke känt sig<br />
till fullo öfvertygadt om fördelarne af att nedlägga en så betydande kostnad på den<br />
nuvarande träkajens förändrande till stenkaj och tiden ej heller medgifvit Stadsfullmäktige<br />
närmare granskning af det föreslagna systemets lämplighet samt den äfven<br />
annars höga uttaxeringssiffran manar till inskränkningar, har utskottet förmenat sig<br />
ega anledning föreslå<br />
att denna utgiftspost af 75,000 mk måtte ur budgeten utlemnas.<br />
Uppskofvet med denna kajarms ombyggnad lägger ej några hinder i vägen<br />
för det tillärnade uppförandet af varuskjulet öfver sydliga ändan af södra båthamnen,<br />
hvars snara åstadkommande utskottet ock anser högeligen önskligt. Men då, enligt<br />
hvad utskottet enskildt inhemtat af Drätselkammarens ordförande, kostnaden för den<br />
härvid nödigblifvande utfyllniugen af båthamnen ej blifvit i kostnadsberäkningarna<br />
för skjulet intagen, föreslår utskottet<br />
att för utfyllning af sydliga ändan af båthamnen upptages det<br />
nödiga anslaget med 30,000 mk.<br />
Den för muddring i fiskare- och båthamnen upptagna summan af 7,000 mk
anser utskottet så högt tilltagen, att den ej kan förmodas i sin helhet åtgå, hvarför<br />
föreslås<br />
att denna utgiftspost upptages med ett belopp af 4,000 mk.<br />
Under titeln „Nybyggnader" äro främst upptagna planering af Annegatan<br />
mellan Malmgatan och Kampgatan jemte nedfart till excrcisplanen med 7,800 mk,<br />
af Fredriksgatan mellan Malm- och Kampgatorna med 7,200 mk samt af Kampgatan<br />
mellan Anne- och Fredriksgatorna med 9,050 mk, hvilka alla arbeten afse att tillgodose<br />
det nybildade qvarteret n:o 162. Alla de här liggande tomterna hafva visserligen<br />
nyligen blifvit till bebyggande upplåtna, men då någon tid ännu måste förflyta,<br />
innan husen hinna varda uppförda samt byggnadstomterna kunna, om ock delvis med<br />
någon svårighet, med åkdon befaras, anser utskottet dessa planeringsarbeten ännu<br />
kunna anstå till ett annat år, samt föreslår derför<br />
att samtliga dessa utgiftsposter om sammanlagdt 24,050 mk<br />
måtte utetlutas.<br />
Af samma anledning föreslår utskottet:<br />
att posterna för kanaler under „Anne- och Simonsgatan från<br />
adr. n:o 34 vid Annegatan till Georgsgatan Fink 4,000' c samt under<br />
„Fredriksgatan från n:o 63 till Malmgatan Fmk 21,000" ur budgeten<br />
uteleninas.<br />
För öfrigt har utskottet i afseende å kanalarbetena ej velat föreslå några<br />
inskränkningar, så mycket mindre som ännu för nästkommande år en del af det från<br />
nybyggnads- och regleringslånet utgående anslaget för dessa arbeten kan användas,<br />
medan desamma för framtiden komma att utföras med uttaxerade medel.<br />
Tvärtom har utskottet ansett sig skyldigt förorda utförandet af ett dylikt arbete,<br />
nämligen den af Stadsingeniören projekterade nya kanalen under Stora Robertsgatan<br />
från Georgs- till Fredriksgatan. På sätt, Stadsingeniören jemväl framhåller,<br />
är den der nu befintliga äldre kanalen af den beskaffenhet att den ej hindrar<br />
utan snarare befordrar markens genomdränkande med från högre belägna ställen hitflytande<br />
afloppsvatten, och då tillika stenläggning af dönna gatusträcka nu är gårdsegarene<br />
ålagd föreslår utskottet<br />
att för en kanal under Stora Robertsgatan från Georgs- till<br />
Fredriksgatan upptages ett anslag af 10,200 mk.<br />
Dessutom torde bär böra intagas kostnaden för kanalers anläggning under<br />
Alexandersgatan samt tillstötande delar af Glo- och Mikaelsgatan, hvilket arbete sjelffallet<br />
bör utföras i sammanhang med påfyllningen af dessa gator. I följd häraf<br />
föreslås<br />
att för anläggning af kanal under Alexandersgatan, samt under<br />
Glo- och Mikaelsgatorna intages ett anslag af 20,540 mk.<br />
Förutom kanalen under Mauritzgatan, för hvilken kostnaden är i förslaget<br />
observerad, påyrkar Helsovårdsnämnden omläggning af den under Elisabetsgatan och<br />
15
16<br />
Elisabetstorg ledande kanalen, men emedan kostnadsförslag lönarbetet ej finnes uppgjordt,<br />
torde härmed böra anstå, och föreslås<br />
att framställningen härom för denna gång lemnas utan afseende.<br />
Under rubriken „Husbyggnader" bör observeras den af Stadsfullmäktige beslutna<br />
ändringen af gamla packhuset till lokal för Auktionskammaren, för hvilket<br />
arbete Stadsfullmäktige anmodat utskottet upptaga (Jen beräknade kostnaden med<br />
12,000 mk, äfvensom den partiela ändringen af Rådhusets inredning, för hvars verkställande<br />
Stadsfullmäktige velat hafva en förslagspost af 28,000 mk intagen. Utskottot<br />
föreslår<br />
att här införes: „För gamla packhusets inredande tilHokal för<br />
Auktionskammaren Fmk 12,000" samt „För partiel ändring af Rådhusets<br />
inredning, förslagsvis Fmk 28,000."<br />
Hvad deremot beträffar saluhallarne å Kaserntorget, för hvilkas åstadkommande<br />
enligt en af Drätselkammaren föreslagen ritning Stadsfullmäktige uti innevarande<br />
års budget upptagit ett anslag af 50,000 mk, men hvilka^Kammaren föreslagit<br />
att utföra enligt en annan, nu jemväl insänd plan, som för sitt förverkligande komme<br />
att utöfver nyssnämnda summa erfordra ett tillskottsanslag af 23,000 mk, har utskottet<br />
ansett en närmare utredning af saken vara erforderlig, innan detta betydande<br />
företag utföres. Ty ehuru utskottet ej vill bestrida behöfligheten af slika saluställen<br />
eller möjligheten att staden af desamma kan draga god inkomst, anser det dock ej<br />
till fullo ådagalagdt att just Kaserntorget vore den lämpligaste platsen härför; och<br />
då nu tillika olika förslag blifvit framstälda beträffande sättet för hallarnes uppförande,<br />
anser sig utskottet eg a skäl föreslå:<br />
att Stadsfullmäktige åt ett utskott uppdraga att närmare undersöka<br />
hvar och huru dessa saluhallar böra uppföras, för att bäst fylla<br />
sitt ändamål; samt<br />
att Stadsfullmäktige emellertid ur budgetförslaget för nästa år<br />
utesluta det för ifrågavarande företag upptagna tillskottsanslaget af<br />
20,000 mk.<br />
För öfrigt anser utskottet det olämpligt att de redan i årets budget beviljade<br />
anslagen för „folkskolehuset vid Malmgatan Fmk 100,000" och för ombyggnad af<br />
Gammelstadsqvarnen Fmk 45,000" åyno upptagas såsom utgiftsposter, hvilka skola<br />
underkastas votering. Då desamma äro afsedda att utföras med upplånade medel,<br />
inverka de ej på uttaxeringen; och föreslår utskottet<br />
att dessa poster här uteslutas, samt blott observeras i den senare<br />
ingående redogörelsen för nybyggnads- och regleringslånet.<br />
XIII. Diverse.<br />
De af Drätselkammaren anförda motiven för minskande af utgiftsposten för<br />
„afkortning å uttaxerade medel och andra utgifter" hafva visserligen skäl för sig,<br />
men då afkortningen för 1882 exempelvis uppgick till omkring 60,000 mk samt man
ännu icke eger någon erfarenhet om, i kvilken mån den senast införda förändringen<br />
i beskattningssättet skall verka på afkortningens minskande, anser utskottet försigtigheten<br />
bjuda<br />
att upptaga denna post med ett till 40,000 mk förhöj dt belopp.<br />
Likaså tror sig utskottet, på grund af erfarenheten under de senare åren,<br />
böra föreslå:<br />
att förslagsposten „För oförutsedda behof, enligt Stadsfullmäktiges<br />
bestämmande 1 ' upptages med F:mk 40,000.<br />
Här bör utskottet jemväl till pröfning upptaga orkesterföreningens anhållan<br />
om anslag för dess orkester. I afseende härå har utskottet, alldenstund vårdandet<br />
af de musikaliska intressena ej tillkommer kommnnen, hvars medel på samma grunder<br />
kunde tagas i anspråk för många andra företag, och enär de enskilde väl framdeles<br />
liksom härintills skola befinnas villige att ikläda sig uppoffringar för upprätthållandet<br />
af denna inrättning, hvars prestationer dock i allmänhet kunna konnna blott<br />
en mindre del af kommunens medlemmar tillgodo, beslutit föreslå<br />
att denna anhållan ej måtte föranleda till någon åtgärd.<br />
Inkomster.<br />
Beträffande denna afdelning af budgeten har utskottet iakttagit att förslaget<br />
ej, i likheten med hvad fallet varit under de föregående åren, upptager någon behållning,<br />
samt att Drätselkammaren framhåller det icke heller någon sådan, utan<br />
hellre möjligen någon obetydlig brist, vid årets slut är att emotse. Efter inhemtande<br />
af upplysningar å Drätselkontoret har utskottet funnit att ifall i behållningen inberäknas<br />
jemväl de å redan utförda arbeten uppkomna besparingarna, hvilka Kammaren<br />
vid afgifvandet af sitt förslag ej beaktat, kunde behållningen vid årsskiftet beräknas<br />
uppgå på sin höjd till ett par tiotal tusen mark, hvilkas upptagande i budgeten<br />
till uttaxeringens minskande dock näppeligen torde ifrågakomma.<br />
För öfrigt har utskottet i afseende å inkomstposterna ej funnit skäl till några<br />
erinringar. Men då en redogörelse för det senaste nybyggnads- och regleringslånets<br />
ställning, af samma slag som den uti innevarande års budget ingående, synes<br />
för budgeten upptysatide föreslår utskottet<br />
att efter Inkomsttitlarne måtte, i stället för den der ingående intagas<br />
följande sammanställning:<br />
"Af de nybyggnads- och regléringslån, som förstärkte Stadsfullmäktige den<br />
5 April 1881 beslutit upptaga i F:mk 1,458,812, återstår i osålda obligationer F:mk<br />
713,500 motsvarande enligt kurs af 94% . . . . F:mk 670,690: —<br />
derjemte innehar drätselkontoret för försålda obligationer<br />
influtne 217,308: —<br />
887,998: —<br />
3<br />
17
18<br />
Deraf reserveras för förut beslutna, ännu icke utförda<br />
arbeten:<br />
för ryska proviantmagasinet 290,000<br />
7) Folkskoleliuset vid Malmgatan . . . . 38,600<br />
" Kommunala sjukhuset 80,000<br />
" Gammelstadsqvarnen 45,000<br />
samt ännu icke till utförande beslutna<br />
arbeten:<br />
förpartiel ombyggnad af rådhuset . . . . 100,000:<br />
" egen byggnad för realskolan 180,000:<br />
" gamla proviantmagasinets inredning till<br />
tull & packhus 33,000:<br />
„ stenläggning af jernvägstorget . . . . 50,000:<br />
816,600: —<br />
Kursvinst å förf. obligationer 31,398: — 847,998: —<br />
hvartill kommer under år 1884 till användningafsedde anslag:<br />
för kanalnätets utvidgning 40,000: — 40,000: —»<br />
I händelse samtliga ofvanstående förslag skulle af Stadsfullmäktige bifallas,<br />
blefve den summa, som under år 1884 måste genom uttaxering anskaffas, F:mk 779,106:49.<br />
Utskottet får derför föreslå :<br />
att Stadsfullmäktige med godkännande af det föreliggande Utgifts-<br />
och Inkomstförslaget för ar 1884 med af utskottet förordade<br />
ändringar, ville fastställa det belopp, som under år 1884 skall för<br />
1883 af kommunens på grund af skattören skattskyldige medlemmar<br />
uttaxeras, till F:mk 779,106: 49.<br />
Slutligen får utskottet föreslå:<br />
att det af Stadsfullmäktige faststälda budgetförslaget för 1884<br />
skall till tryck befordras.<br />
<strong>Helsingfors</strong> den 20 december 1883.<br />
G. Asp.<br />
Wilh. Brummer.<br />
Alfr. Charpentier.<br />
Th. Tallqvist.<br />
And. Joh. Malmgren.<br />
J. W. Runeberg.<br />
Hj. Schildt.
Sammandrag af Budgetutskottets förslag till ändring af Magistratens<br />
Utgifts- och Inkomstförslag för år 1884.<br />
%% ö<br />
§ c+- cp<br />
i<br />
Utgifter Utgifter<br />
Post enligt som bortlem- som införts o.<br />
utskottets nats och Inkomster<br />
1<br />
CD >r<br />
Inkomster som utelemförslag.<br />
J<br />
i—• CD<br />
' H Utgifter:<br />
förslag.<br />
som införts nats.<br />
II. Efter öfriga Politierådmanslönerna införes:<br />
„1869 års stat; 1 Politierådman, lön<br />
Fmk 3,200", samt derefter: „K. Kung. d.<br />
31 Aug. 1876, mom. 3; Anm.: Under ledigheten<br />
tillfaller sistsagde lön, efter afdrag<br />
af vikariens arvode Fmk 200 i månaden,<br />
Civilstatens enke- oeh pupillkassa 44<br />
3,200 — 3,200<br />
Före posten „ytterligare dyrtidstillägg" åt<br />
2 stadsbetjenter, anställde vid Magistratens<br />
kansli, sättes i första kolumnen ,,S.<br />
F. besl. 28 /12 1 8 82", jemte det i andra kolumnen<br />
bokstafven c ändras till b (summan<br />
oförändrad)<br />
Magistratens oeh rådstufvurättens „tilläggs<br />
expenser" utföras med Fmk 2,000: .<br />
— Fmk 169,172: 27. —<br />
. 2,000 1,000<br />
III. Hamnkontoret:<br />
Framför posten „hyresmedel åt Hamnmästaren<br />
i Sörnäs" sättes i första kolumnen „S. F.<br />
besl. 2 % 1883", jemte det i den andra c<br />
törändras till b (summan oförändrad)<br />
Posterna ,.lönetillskott cc åt hamnkontorsvaktmästarne<br />
och 2 hamnkonstaplar rubriceras<br />
såsom „personelt lönetillskott i( (summan<br />
oförändrad)<br />
Byggnadskontoret:<br />
Posten „löneförhöjning för 5 års tjenst från<br />
*/7 1884" åt stadsingeniören utgår . . .<br />
Före „resemedel" åt stadsingeniören införes<br />
500 -<br />
Transport — — 500 -- 4,200 —
'20<br />
Transport<br />
i första kolumnen „S. F. besl. 15 /6 1877".<br />
(summan oförändrad). /<br />
Framför „20 % löneförhöjning efter 5 års<br />
tjenst" åt bokhållaren vid Byggnadskontoret<br />
införes i första kolumnen „S, F. besl.<br />
28 /i2 1882" (summan oförändrad).<br />
— Fmk 130,100: 68 —<br />
IV. De tre posterna angående Siemens'ska lamporna<br />
förses i första kolumnen med anteckningen<br />
„8. F. besl. 7 /6 1882", jemte<br />
det i andra kolumnen c ändras till b (summorna<br />
oförändrade.)<br />
Flyttningskostnad och inredning af Gaskontrollörens<br />
arbetsrum, förslagsvis (summan<br />
oförändrad).<br />
Framför posten „2 Sprutmästare, lön å Fmk<br />
660" tillsättes i första kolumnen „S. F.<br />
besl. 27 /12 1 881 och i andra kolumnen utelemnas<br />
c (summan oförändrad)<br />
Posterna „dyrtidstillägg Fmk 60" och „ytterligare<br />
dyrtidstillägg Fmk 40" åt brandkonstaplarne<br />
förenas till en summa med<br />
anteckningen 5,S. F. besl. n /5 1875" och<br />
,,S. F. besl. 28 /12 1882" i första kolumnen<br />
och b i den andra (summan oförändrad).<br />
Posten „Arvode för vården af brunnarne"<br />
betecknas i första kolumnen med „Br.<br />
Kom:s besl. 26 /2 1876", samt „Arvode för<br />
vården af brandverkets telegraf" i första<br />
kolumnen med ,,Br. Kom:s besl. 28 /3 1 872"<br />
och i den andra med b (summorna oförändrade).<br />
Samtliga poster för inköp af nya redskap<br />
m. m. u betecknas förslagsvis (summan<br />
oförändrad).<br />
Under „Diverse" tillägges: „För inköp af<br />
böcker till ett bli f vande bibliotek för brandkåren<br />
Fmk 150"<br />
— Fmk 58,812: 80 —<br />
Transport<br />
150<br />
500<br />
500
Transport<br />
1<br />
500 4,350<br />
VI. Hyresmedel åt Poliskammaren för upphyrande<br />
af tillskottslokal (summ. oförändr.)<br />
VII. „1 Sekreterare lön Fmk 600: 600 — 200 —<br />
Sist under titeln införes „För anställande<br />
af helsopolis, förslagsvis Fmk 3,500:" . 3,500 3,500 —<br />
VIII.<br />
— Fmk 43,198: —<br />
„Understöd åt de* fattige: ständiga" förslagsvis"<br />
45,000: 45,000 — 5,000 5,000 —<br />
„Läkemedel, förslagsvis" Fmk 2,700: . . . 2,700 300 —<br />
„Ved, förslagsvis" Fmk 3,500: 3,500 — 500 —<br />
— Fmk 117,000:<br />
IX. Realskolan:<br />
„Aflöning åt en vaktmästare" Fmk 600 . . 600 —<br />
Folkskolorna:<br />
21<br />
200 —<br />
Under „Arvoden" införes ,,Till arvodesförhöjningar<br />
för biträdande lärare och lärarinnor<br />
Fmk 1,460 ( ' . . . . : . . 1,460 — 1,460 —<br />
Folkbiblioteket och läsesalen:<br />
Här ändras följande poster:<br />
„Biträden vid utlåningen" Fmk 1,440 . . 1,440 — 180<br />
„Böcker, tidskrifter och inbindning förslagsvis"<br />
Fmk 4,000 . 4,000 — 2,000<br />
„Ved och belysning, förslagsvis" Fmk 3,000 3,000 — 400 ——<br />
„Diverse samt oförutsedda utgifter" Fmk 1,000 1;000 — 200 —<br />
— Fmk 188,460: —<br />
X. „Inqvarteringsnämnden: 1 translator" Fmk<br />
800 . . 800 — 400 —<br />
XI.<br />
— Fmk 340,590: 44 —<br />
Posten för „utsträckning af rörnätet" under<br />
„Annegatan från N:o 34 till Simonsgatan<br />
Fmk 200 u utelemnas 200<br />
Likaså den följande „Fredriksgatan från N:o<br />
63 till Malmgatan Fmk 2,300" , . : . 2,300 —<br />
— Fmk 62,800: —<br />
Transport | 6,780 — 14,910 1-
22<br />
XII<br />
Transport<br />
Underhåll af:<br />
l:o „Staden tillhöriga hus och byggnader"<br />
Fmk 12,000<br />
„Skilnaden, sänkning af torget etc." utelemnas<br />
I stället införes „Alexander s gatan, påfyllning,<br />
jemte nedfarter längs Glo- och Mikaelsgatorna<br />
Fmk 26,460"<br />
Efter „Tvärgatan mellan Rödbergs och Stora<br />
Robertsgatan" införes „Uppfart från Fredriksgatan<br />
till JRödbergsgatan jemte planering<br />
Fmk 5,700<br />
„Norra<br />
5,000<br />
kajarmen" makadamisering Fmk<br />
„Stödjemur längs kanterna af chausséen etc.<br />
Fmk 6,900 u utelemnas<br />
I stället införes: „Fortsättning af gångbanan<br />
längs vestra chausséen Fmk 7,800" .<br />
„Påfyllning och planering af terrängen emellan<br />
Unionsgatan och den från Trädgårdsgatan<br />
ledda kanalen uti Kaisaniemi Fmk<br />
4,000" utgår<br />
Deremot införes: „Grusning af bollplanen<br />
uti Kaisaniemi Fmk 2,000 u . . . . .<br />
„Ombyggnad af sydliga träkajarmen i Södra<br />
hamnen till stenkaj Fmk 75,000" utelemnas<br />
I stället införes: Utfyllning af sydliga delen<br />
af södra båthamnen för uppförande<br />
af varuskjul Fmk 30,000"<br />
,,Muddring i fiskare- och båthamnen i Södra<br />
hamnen 11 Fmk 4,000<br />
Nybyggnader:<br />
Under rubriken „Planering af gator och vägar"<br />
utgå följande poster:<br />
„Annegatan mellan Malmgatan och Kampgatan<br />
jemte nedfart till exercisplanen Fmk<br />
7,800"<br />
„Fredriksgatan mellan Malm- och Kampgatorna<br />
Fmk 7,200". .<br />
Transport<br />
12,000<br />
26,460<br />
5.700<br />
5,000<br />
7,800<br />
2,000<br />
30,000<br />
4,000<br />
6,780<br />
3,000<br />
16,800<br />
6,200<br />
6.900<br />
4,000<br />
75,000<br />
3,000<br />
7,800<br />
7,200<br />
136,680
XIII<br />
Transport<br />
„Kampgatan mellan Anne- och Fredriksgatorna<br />
Fmk 9,050"<br />
Under „Afloppskanaler" utelemnas följande:<br />
under „Anne- och Simonsgatan från adr.<br />
n:o 34 vid Annegatan till Georgsgatan<br />
Fmk 4,000" .<br />
samt under „Fredriksgatan från n:o 63 till<br />
Malmgatan Fmk 2,100"<br />
Deremot införas: Kanaler under „Stora Bobertsgatan,<br />
mellan Anne- och Fredriksgatan<br />
Fmk 10,200"<br />
äfvensom under „.Alexanders- samt Glo- och<br />
Mikaelsgatorna Fmk 20,540<br />
Under „Husbyggnader" införas:<br />
„Ändring af gamla packhuset till lokal för<br />
Auktionskammaren Fmk 12,000;" . . .<br />
samt „Partiet ändring af Rådhusets inredning,<br />
förslagsvis Fmk 28,000" . . . .<br />
Deremot uteslutes „Saluhallar å Kaserntorget<br />
Fmk 20,000;"<br />
äfvensom „Folkskolehuset vid Malmgatan<br />
Fmk 100,000<br />
och „Ombyggnad af Gammelstadsqvarnen<br />
Fmk 45,000"<br />
— Fmk 345,260: —<br />
„Afkortning å uttaxerade medel och andra<br />
utgifter" Fmk 40,000<br />
För oförutsedda behof, enligt Stadsfullmäktiges<br />
bestämmande, förslagsvis Fmk 40,000<br />
— Fmk 98,925:<br />
— Summa, utgift Fmk 1,972,833: —<br />
Inkomster.<br />
I stället för „Af Nybyggnads- och regleringslånet<br />
— — — hvartill kommer det<br />
för folkskolehuset vid Malmgatan upptagna<br />
statslån Fmk 60,000" införes:<br />
,,Af det nybyggnader och regleringslån, som<br />
förstärkte stadsfullmäktige den 5 April<br />
Transport |<br />
10,200<br />
20,540<br />
12,000<br />
28,000<br />
40,000<br />
40,000<br />
136,680<br />
9,050<br />
4,000<br />
2,100<br />
20,000<br />
100,000<br />
45,000<br />
316,830<br />
86,870<br />
10,200<br />
20,540<br />
12,000<br />
28,000<br />
10,000<br />
20,000<br />
187,610 —
1883<br />
Transport<br />
1881 beslutit upptaga å Fmk 1,458,812,<br />
återstår i osålda obligationer Fmk 713,500,<br />
motsvarande enligt kurs af<br />
94% Fmk 670,690<br />
Derjömte innehar Drätselkontoret<br />
försålde obligationer influtne ,, 217,308<br />
Fmk 887,998<br />
Deraf reserveras för förut beslutna,<br />
ännu icke utförda arbeten:<br />
För ryska proviantmagasinet<br />
290,000<br />
För Folkskolehuset vid<br />
Malmgatan 38,600<br />
För Kommunala sjukhuset<br />
80,000<br />
För Gammelstadsqvarn . 45,000<br />
samt ännu icke till utföförande<br />
beslutna arbeten:<br />
För partiel ombyggnad af<br />
rådhuset 100,000<br />
För egen byggnad för<br />
realskolan 180,000<br />
För gamla proviantmagasinets<br />
inredning till tull-<br />
& packhus 33,000<br />
Stenläggning af jernvägstorget<br />
50,000<br />
816,600<br />
Kursvinst å försålda obligationer<br />
31,398 847,998<br />
hvartill kommer under år 1884 till<br />
användning afsedde anslag:<br />
För kanalnätets utvidgning , . . 40,000<br />
,,Det belopp, som ytterligare erfordras och<br />
skall hos kommunens på grund af skatteören<br />
skattskyldiga medlemmar uttaxeras .<br />
Summa<br />
40,000<br />
779,106<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arvingars tryckeri, 1883.<br />
316,830 187,610<br />
49 15,780<br />
145,000<br />
332,610 332,610
Iililigfeii Stadi<br />
Utgifts oeh Inkomst-Förslag för dr 1884.<br />
Faststäldt af Stadsfullmäktige den 29 december 1883.<br />
1873.<br />
Utgiftens bes<br />
fenhet enligt<br />
i K, F. d. 8<br />
TTtgifler; Smf. yii. 3mg. ya.<br />
CD P 3<br />
? tt^ I. Stadens skulder.<br />
Beviljadt 1812.<br />
Revers d.<br />
1845 -<br />
„ d. »Vi 1848.<br />
„ d. «U 1847.<br />
a l:o. Å lånet för stadens reglering,<br />
utgörande den<br />
Revers d. Vio 1837. a<br />
31 /12 1883 ffikf<br />
68/296, erlägges till Finlands Statskontor<br />
den 15 /1 1884 i amortering<br />
2 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
$mfi 264,400 med . . .<br />
2:o. A lånet för råd husbyggnaden,<br />
uppgående den 31 /12 1883 till 8mf<br />
9,984 i återstående kapital, inbetalas<br />
till Statskontoret den 1 5,288<br />
/10<br />
1884 ränta ä 4 % å förestående<br />
oguldna belopp med<br />
samt i amortering 2 % å det ursprungliga<br />
beloppet &mf 125,714<br />
399 36<br />
Revers d. V5 1863. a<br />
med o<br />
3:o. A lånet för chauseéerna, utgörande<br />
den<br />
2,516 2,915 36<br />
31 /12 1883 i återstående<br />
kapital Smf 55,332: 85, erlägges<br />
till Finlands Statskontor<br />
den 1 /s 1884 en annuitet af 5 1 f2<br />
°/0 å det ursprungliga beloppet<br />
$mf 100,000, eller ränta å 4 %<br />
å det oguldna beloppet med . .<br />
samt återstoden af annuiteten i<br />
amortering<br />
4:o. A lånet för folkskolehuset vid<br />
Malmgatan, utgörande den 31 /1r<br />
1883 i återstående kapital<br />
53,850, erlägges den 9 3:o. A lånet för chauseéerna, utgörande<br />
den<br />
2,213 31<br />
K. S:ns bref d. %<br />
1880.<br />
a<br />
/4 1884 til]<br />
Finlands Statskontor en annuitel<br />
3,286 69 5,500<br />
af 10 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
Smfi 60,000 eller ränta<br />
å 5 °/0 med<br />
31 /12 1883 i återstående<br />
kapital Smf 55,332: 85, erlägges<br />
till Finlands Statskontor<br />
den 1 /s 1884 en annuitet af 5 1 f2<br />
°/0 å det ursprungliga beloppet<br />
$mf 100,000, eller ränta å 4 %<br />
å det oguldna beloppet med . .<br />
samt återstoden af annuiteten i<br />
amortering<br />
4:o. A lånet för folkskolehuset vid<br />
Malmgatan, utgörande den 31 /1r<br />
1883 i återstående kapital<br />
53,850, erlägges den 9 /4 1884 til] l<br />
Finlands Statskontor en annuitel t<br />
1<br />
af 10 °/0 å det ursprungliga skuldbeloppet<br />
Smfi 60,000 eller ränta L<br />
å 5 °/0 med<br />
.<br />
Transport |<br />
2,692 5C i<br />
2,692 50| 13,703 36
2<br />
Chausséereglementet<br />
d. 2e /1 1865 § 6.<br />
K. 8:ns resolution<br />
d. 6 /9 1876.<br />
K. S:ns resolution<br />
• d. 16 /e 1881.<br />
K. S:ns resolution<br />
d. 7 /3 1876.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 22 /12 1876.<br />
1869 års stat.<br />
D:q d:o<br />
Transport<br />
samt återstoden af annuiteten i<br />
amortering<br />
5:o. a). Å chausséeobligationerna.<br />
uppgående sedan den<br />
årligen<br />
Ä Vattenledningslånet $mf<br />
1 /? 1875 till<br />
9mfi 140,000, erlägges<br />
amortering och 3,6 °/0 ränta<br />
b) till chausséeobligationernas amorteringsfond,<br />
utgörande d. 31 /i2<br />
1883 9mf 23,209, ränta under år<br />
1884 å 3 % . .<br />
6:o.<br />
1,500,000, hvarå amorteringen vid<br />
tager år 1887, erlägges d. x /5 och<br />
Vn 1884 ränta ä 5% med till<br />
samman s<br />
7:o. Ä nybyggnads- och regleringslånet<br />
af 1882, hvarå amorteringen<br />
vidtager år 1886, erlägges den<br />
och Vu 1884 ränta å &mfi 1,550,000<br />
å 4 1 /o2 °/0 med tillsammans.<br />
8:o. A ett kassakreditiv å Smf<br />
200,000, som under år 1884 tilläfventyrs<br />
måste upptagas, erlägges<br />
i provision 1 % och ränta förslagsvis<br />
Smf 4,000 . . .<br />
9mf 178,799: 63.<br />
II. Stadens embetsverk.<br />
Magistraten.<br />
1 Politieborgmästare lön $mf 7,000:<br />
hyresmedel . . . „ 2,000:<br />
1 Justitierådman, lön 9mf 3,500:<br />
dyrtidstillägg „ 1,000:<br />
viceordförandearvode ,,<br />
Politierådman, lön<br />
1,000:<br />
d:o Jön 9mf 3.200:<br />
dyrtidstillägg „ 1^000:<br />
Politierådmanstjenst vakan t, lön<br />
Anm. Under ledigheten tillfaller<br />
sistnämnde lön, efter afdrag<br />
af vikariats - arvodet<br />
200 i månaden, Civilstatens enkeoch<br />
pupillkassa.<br />
Notarier, lön ä . . $mf 1,600:<br />
Transport<br />
2,692<br />
3,307<br />
7,650<br />
696<br />
9,000<br />
5,500<br />
3,500<br />
4,200<br />
3,200<br />
3,20 0<br />
27<br />
13,703<br />
6,000<br />
8,346<br />
75,000<br />
69,750<br />
6,000<br />
28,600<br />
207,399<br />
36<br />
27<br />
63
K. Br. 7 /2 1881.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 U 1875 «<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
D:o d:o<br />
K. Br. 1881.<br />
K. S:ns skrifv. "/n<br />
1873.<br />
S. F. besl. 5 /9 1882.<br />
D:o d:o<br />
1869 års stat.<br />
D:o d:o<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
1869 års stat.<br />
K. S:ns skrifv. u /n 73.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
K. S:ns skrifv. 11 /u 73.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
Rådstufvurätten.<br />
Transport<br />
3 Justitieborgmästare, lön $mf 7,000<br />
dyrtidstillägg . . ,, 2,000<br />
3 äldre Justitierådmän, lön ä ^^3,800<br />
dyrtidstillägg „ „ 1,000<br />
l äldre Justitierådmän, ,, ,,<br />
dyrtidstillägg „<br />
1 äldre Justitierådmän, „ „<br />
dyrtidstillägg ,,<br />
3,500<br />
1,000<br />
3,200<br />
1,000<br />
Vikariatsarvode för 1 yngre Justitierådmän<br />
å l:sta afdelningen ä 200<br />
Smf i månaden<br />
Vikariatsarvode för 1 yngre Justitierådmän<br />
å 2:dra och 1 d:o å 3:dje<br />
afdelningen å $mf 250 i månaden<br />
åt dem hvardera<br />
Anm. Vikarierne för dessa yngre<br />
justitierådmanstjenster tillkomma<br />
ej andel i de staden tillfallande bouppteckn.-<br />
och arfskiftesprocenter.<br />
Arvoden för tvenne afdelningsord<br />
förande k Smf 1,000 . . . .<br />
I Notarie för civilprotokollet, lön .<br />
4 Notarier för kriminalprotokollet,<br />
lön å $mf 2,000:<br />
tilläggsarvode . . „ 1,000:<br />
Ersättning åt brottmålsnotarierne<br />
för renskrifning af protokoll, förslagsvis<br />
Magistratens och Rådstufvurättens<br />
a) gemensamma biträden:<br />
1 Magistratssekreterare och Notarius<br />
publicus, lön<br />
1 Aktuarie, lön . . . $mf. 2,000:<br />
dyrtidstillägg . . „ 500:<br />
1 Kanslist, lön . . . . . .<br />
1 Translator för ryska språket .<br />
1 d:o för finska språket .<br />
2 Stadsfiskaler, lön ä $mf. 2,000:<br />
dyrtidstillägg . . „ 500:<br />
Transport]<br />
9,000<br />
14,400<br />
4,500<br />
4,200<br />
2,400<br />
3,000<br />
2,000<br />
1,600<br />
12,000<br />
800<br />
1,600<br />
2,500<br />
1,200<br />
1,000<br />
400<br />
5,000<br />
å<br />
275,999] 63
4<br />
K. S:ns skrify. n /n 73.<br />
S. F. besl. ö /4 1875.<br />
D:o d:o<br />
K. S:ns skrify. n /n 73.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b) betjening:<br />
Transport 275,999 63<br />
3JStadsfogdar, lön å . ^ 1,200:—<br />
dyrtidstillägg . . „ 400: — 4,800 —<br />
4 biträdande Stadsfogdar,<br />
arvoden ä . . — „ 1,600 6,400 —<br />
3 Exkutionsbetjenter,<br />
lön å 600<br />
dyrtidstillägg . . „ 200 2,400<br />
8 Stadsbetjenter, lön ä „ 600<br />
beklädnadshjelp å ,, 28 56<br />
dyrtidstillägg ä . „ 200 6,628 48<br />
S. F. besl. 6 /4 1875. b<br />
K. S:ns skrify. 18 /6^73.<br />
Mag. besl. 79 1845.<br />
S. F. besl. 6 b<br />
b<br />
/4 1875. b<br />
K. S:ns skrifv. ,8 /6 73. b 2 Stadsbetjenter, anstälde<br />
vid Magistratens<br />
kansli, lön ä . „ 600<br />
Mag. besl. V» 1845.<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
D:o 28 b beklädnadshjelp ä „ 28 56<br />
/12 1882.<br />
b<br />
b<br />
dyrtidstillägg a .<br />
ytterligare d:o k<br />
.<br />
.<br />
„ 200<br />
„ 200 2,057 12<br />
1869 års stat.<br />
S. F. besl. 6 b 1 Rådhusvaktmästare, lön „ 400<br />
/4 1875. b dyrtidstillägg . . „ 400<br />
D:o<br />
800 —<br />
4 l Rådhusdreng, lön . „ 360 —<br />
/i2 1875. u dyrtidstillägg . . „120<br />
480 —=<br />
Anm.: De begge sistnämnde åt-<br />
njuta<br />
ved.<br />
dessutom fri bostad och<br />
1869 års stat. b c) Expenser: 4,000 —<br />
K. Förordn. 24 /7 1883.<br />
Mag. besl. 13 /5 1857. \<br />
D:o V9 1870. /<br />
D:o<br />
18 /2 1863.<br />
D:o<br />
3 %0 1867.<br />
c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
D:o d:o b<br />
D:o % 1875.<br />
S. F. besl. 12 /2 1878.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
23,565 60<br />
Tilläggsexpenser<br />
Ersättning åt Rådstufvurättens och<br />
2,000 —<br />
Magistratens ledamöter för de dem<br />
jemligt K. F. af d. 24 Juli 1883<br />
fråntagne boupptecknings- och arfskiftesproeenter,<br />
förslagsvis . . 40,000 46,000<br />
d) Pensioner:<br />
Råd man senkan I. S. T. Decker .<br />
Magistratssekreteraredottren M. K<br />
Wirzenius<br />
Stadsliskalsenkan I. C. Winter och<br />
hennes barn<br />
Rådmansdöttrarna F. C. och H. S<br />
Bergholm<br />
Rådmannen H. 1. Crohns' tre barn<br />
Hofrättsassessoren C. A. Öhrnberg,<br />
tvenne barn<br />
Smfi 169,572: 27.<br />
400<br />
266 67<br />
300 —<br />
340<br />
600<br />
900<br />
—<br />
2,806<br />
67<br />
Transportj — — 348,371)90
S. F. besl. 2 712 1878.<br />
S. F. besl. 2 */12 1880.<br />
D:o 1883.<br />
S. F. besl. "/a 1879.<br />
D:o<br />
6 /4 1875.<br />
Transport<br />
III. Kommunalförvaltningen.<br />
Stadsfullmäktige.<br />
1 Sekreterare, arvode förslagsvis<br />
1 Notarie, d:o d:o<br />
1 Vaktmästare d:o d:o<br />
Expenser, förslagsvis . . . .<br />
Drätselkammaren.<br />
1 Ordförande, arvode . . . .<br />
5 Ledamöter, ersättningar och arvoden<br />
1 Sekreterare, lön<br />
1 Notarie, arvode . . . . .<br />
Kanslibiträde och vaktbetjening, för<br />
slagsvis<br />
Expenser, förslagsvis . . . .<br />
Drätselkontoret.<br />
1 Stadskamrerare, lön Smf 6,000: —<br />
arvode för räkenskapernas<br />
behöriga<br />
aflemnande . . . „ 400: —<br />
1 Stadskassör, lön . $mfi 5,000: —<br />
missräkningspenningar<br />
1 äldre Stadsbokhål-<br />
800:-<br />
lare, lön . . . . Smf 4,000: —<br />
förhöjning efter 5<br />
års tjenst vid Drätselverket<br />
. . . „ 800: —<br />
1 yngre Stadsbokhållare, lön . .<br />
1 Kontorsskrifvare, arvode . .<br />
Extra biträde, förslagsvis . . .<br />
1 Vaktmästare, lön $mfi 600: —<br />
beklädnadshjelp . „ 28: 56.<br />
dyrtidstillägg . . ,, 200: —<br />
Arvode för debetsedlars kringbärning,<br />
förslagsvis<br />
Expenser, förslagsvis<br />
Tryckningskostnad för taxerings- &<br />
uppbördslängder, förslagsvis<br />
Transport<br />
2,800<br />
2,800<br />
800<br />
3,600<br />
4,000<br />
2,000<br />
5,000<br />
2,400<br />
2,400<br />
4,000<br />
6,400<br />
5,800<br />
4,800<br />
2,500<br />
1,600<br />
2,400<br />
828<br />
600<br />
1,800<br />
600<br />
56<br />
5<br />
348,371 90<br />
10,000<br />
19,800<br />
27,823 56<br />
405,500 46
6<br />
S. F. besl. 28 /5 1878.<br />
D:o d:o<br />
D;o 2 % 1883.<br />
Tolagskontoret.<br />
Transport<br />
S. F. besl. yn 1878.<br />
Mag. besl. 1864.<br />
S. F. besl. 3 % 1881.<br />
D:o 3 /10 1882.<br />
Mag. besl. 26 /3 1862.<br />
D:o<br />
26 /3 1862.<br />
S. F. besl. 2 /6 1876.<br />
D:o<br />
24 /4 1883.<br />
D:o 31 /3 1875.<br />
Mag. besl. 18 /2 1873.<br />
Enligt kontrakter.<br />
S. F. besl. V6 1882.<br />
D:o 23 /10 1883.<br />
D:o 7 1 Vågmästare för utrikes inkom<br />
mande expeditionen<br />
(vakant) lön . 8mfi 3,600: —<br />
Arvode för räkenskapernasbehöriga<br />
aflemnande. . „ 400: —<br />
t-<br />
4,000 —<br />
inrikes inkommande expeditionen<br />
5<br />
lön 9mf 2,200: —<br />
Arvode för räkenskapernas<br />
behöriga<br />
aflemnande .<br />
7 månader<br />
Ersättning åt<br />
. . . „ 200: —<br />
p<br />
.<br />
Vågmästarene r<br />
2,400<br />
1,400 —<br />
debetsedlar, förslagsvis . . .<br />
2 Vaktmästare, lön å $mf 600:<br />
beklädnadshjelp . ,, 28: 56<br />
dyrtidstillägg 200:<br />
i<br />
400 —<br />
1,657 12<br />
b éc<br />
uppgifter från tullkammaren<br />
rvode för kringbärande af d<br />
500 —<br />
sedlar, förslagsvis . . . .<br />
75<br />
b<br />
b<br />
Mätarearvode, förslagsvis . . . 2,000 -<br />
/6 1882.<br />
ner<br />
c Expenser, förslagsvis . . . .<br />
\ b Hyra för Tullkammarens lokal<br />
b éc<br />
.<br />
.<br />
4,200<br />
600 —<br />
4,375 —<br />
slags<br />
300 — 21,907<br />
Hamnkontoret.<br />
1 Hamnkapten, lön .$^3,000:<br />
4% af uppbörden,<br />
förslagsvis . . . „ 2,910:<br />
t Hamnmästare i Sörnäs}<br />
lön . . . . 9mf 2,000:<br />
hyresmedel . . . „ 400:<br />
l Hamnkontorsbokhållare,<br />
lön . . . . Smf 2,500:<br />
' 5,910<br />
2,400 —<br />
Transport 2,500: 8,310<br />
405,500 k
F. besl. 28 /5 1878. b<br />
D:o d:o b<br />
c<br />
D:o d:o b<br />
D:o d:o b<br />
c<br />
D:o d:o b<br />
D:o d:o b<br />
c<br />
D:o d:o b<br />
D:o<br />
D:o 1881.<br />
3 '/12 1877. i"<br />
S. F. besl. 15 '6 1877.<br />
D:o d:o<br />
D:o<br />
5 /12 1882,<br />
D:o d:o<br />
D:o 27 /12 1878.<br />
D:o 28 /12 1882.<br />
D:o<br />
27 /12 1878.<br />
i,<br />
2°/0<br />
Transport 2,500: —<br />
a f uppbörden,<br />
förslagsvis . . . ,, 1,455: —<br />
1 äldre Vaktmästare,<br />
lön 5%: 900<br />
beklädnadshjelp . . „ 100<br />
personelt lönetiliskott „ 400<br />
1 yngre Vaktmästare,<br />
lön Smf 800<br />
beklädnadshjelp . . ,, 100<br />
personelt lönetillskott „<br />
2 Hamnkonstaplar,<br />
200<br />
lön ffihf 650: -<br />
beklädnadshjelp . . „ 100: —<br />
personelt lönetillskott ,, 100: —<br />
2 d:o, lön å. . .<br />
beklädnadshjelp ä<br />
9mf 650: —<br />
„ 100: —<br />
Anm. 2 Hamnkonstaplar i Sörnä<br />
vakanta, besättas ej under 1884.<br />
)<br />
2 Paekare och vräkare,<br />
lön å . . . Smf 480; -<br />
1 Parmmätareålderman, lön .<br />
Arvode för uppbörd af kokhusafgi<br />
ter . . .<br />
förslagsvis<br />
se, förslagsvis<br />
Byggnadskontoret.<br />
1 Stadsingeniör, lön . Smf 7,000:<br />
resemedel . „ 600: «<br />
l äldre biträdande Ingeniör, arvc<br />
4,800, hvaraf hälften påfö<br />
vattenledningen (se XI) . . .<br />
1 yngre d:o, arvode . . . .<br />
1 Bokhållare, lön . $mf. 2,000: •<br />
20°/o löneförhöjning<br />
efter 5 års tjenst. ,, 400:<br />
1 Trädgårdsmästare, arvode<br />
8,310 —<br />
3,955 —<br />
1,400 —<br />
1,100 —<br />
1,700<br />
1,500<br />
960<br />
200<br />
Transportj 19,000<br />
—<br />
—<br />
100 —<br />
' 1,100 —<br />
7<br />
427,407 l<br />
600 — 20.925 .<br />
7,600<br />
j<br />
. 2,400<br />
3,600<br />
—<br />
2,400 —<br />
. 3,000
8<br />
Mag. besl. 9 /5 1871,<br />
S. F. besl. lö /3 1881.<br />
S. F. besl. 20 /4 1878.<br />
D: o 20 /2 1883. &<br />
c<br />
c<br />
.Kontrakt om gaslysningens<br />
införande<br />
i <strong>Helsingfors</strong> d. 3 %<br />
1860.<br />
S. F. besl. 7 ' 1882.<br />
D:o d:o<br />
l Parkvakt<br />
ved, lön<br />
jemte<br />
Transport<br />
fri bostad och<br />
1 Skogsvakt, jemte fri bostad och<br />
ved, lön<br />
1 Skogsvakt, jemte fri bostad, lön<br />
Material och hand ti an g are- dagsverken<br />
vid mätningar i och för<br />
stadens arbeten, förslagsvis . .<br />
Ritarebiträde vid upprättande af<br />
projekt till omreglering och utvidgning<br />
af stadsplanen, förslagsvis<br />
.<br />
Affattning för ny utarrendering af<br />
de villoområden, hvilkas arrende<br />
tid utgår år 1885—86, förslagsvis<br />
Hyra för byggnadskontorets lokal<br />
Expenser, förslagsvis . . . .<br />
1 Rörmästare, arvode Smf 2,400, hvaraf<br />
tre fjerdedelar påföras vatten<br />
ledningen<br />
' &nf 130,100: 68.<br />
IY. Gatubelysningen.<br />
a) Gasbelysningen.<br />
77 lyktor af I och II<br />
klassen ä 2,974 10 /60<br />
bränn tim mar<br />
217 lyktor af III klassen<br />
å 2,564 5 %0<br />
bränntimmar<br />
233 lyktor af IV klassen<br />
å 1,414 30 /6o<br />
bränn timmar . .<br />
S:ma bränntimmar<br />
229,010: 50.<br />
556,568: 50.<br />
1 Siemens' lampa under<br />
2,564 50 /60 bränntimmar<br />
kons. å 700<br />
liter 1,795,383:00.<br />
Siemens' lampa under<br />
l,414 30 /60 bränntimmar<br />
kons. å 1,600<br />
liter 2,263,200:00.<br />
19,000<br />
720<br />
900<br />
720<br />
3,000<br />
2,000<br />
1,000<br />
1,400<br />
800<br />
600<br />
330,169:00<br />
,115,748: 40.<br />
å 4 penni 44,629 94<br />
448,332 58<br />
30,140<br />
Transportj 44,629 |94| 478,472 |ö8
S. F. besl. 7 /6 1882. b<br />
Transport<br />
2||Siemens' lampor under<br />
1,414 3 %o bränntimmar,<br />
kons. å 700<br />
liter. . . T . . 1,980,300: —<br />
S:a liter 6,038,883: -<br />
= kub. fot 213,275 ä 0,8 penni . 1,706 20<br />
D:o 2 % 1877. b Garanterad vinst för rörledningar<br />
till 25 lyktor . . . . 2,021: 60<br />
Afgår för privat konsumtion<br />
1,550: 49 471 11<br />
Enligt kontrakt 30 /5<br />
1860.<br />
S. F. besl. 1883.<br />
D:o<br />
3 D:o<br />
/10 1882.<br />
29 /6 1882.<br />
Kontrakt d. 2 V71879<br />
på grund af S. F. beslut<br />
d. u /7 1876 samt ><br />
§§ 11 & 16 i Drätselregi.<br />
Mag. besl. 2 7? 1874.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
G<br />
b<br />
c<br />
b<br />
b<br />
c<br />
Enligt §§ 31 och 32 i gaslysningskontraktet<br />
tillkommer en utgift af<br />
förslagsvis<br />
1 Gaskontrollör, arvode . . . .<br />
1 Besigtningsman, arvode .<br />
Belysning af Nikolaikyrkans tornur<br />
Flyttningskostnad o. inredningafGaskontrollörens<br />
arbetsrum, förslagsvis<br />
b) Terpentinbelysningen, förslagsvis^<br />
195 st. terpentinlyktor ä Smf 112 .<br />
20 st. nya att uppställas å platser<br />
som af Drätselkammaren<br />
att anvisas<br />
komma<br />
Tillskottsafgift för 20 lyktor, som<br />
lysa en timme längre<br />
Belysning i Sörnäs<br />
.<br />
Utsträckning af tiden för belysningen<br />
från och med den 15 Augusti<br />
till 1 September och från och<br />
med den 15 April till och med den<br />
1 Maj för 215 terpentinlyktor 33<br />
dagar å 50 penni per dag . . .<br />
Smf 84,734: 75.<br />
* Y. Brandverket.<br />
a) Hyror.<br />
9<br />
44,629 94 478,472 58<br />
o o o o o<br />
o o o o o<br />
C^ C^o* CO<br />
r-T —T<br />
21,840<br />
2,240<br />
200<br />
1,000<br />
S. F. besl. 2 712 1876. b Hyra för brandmanskapet vid norra<br />
tornet 2,500<br />
—<br />
55,907 25<br />
3,547 50 28,827 50<br />
Enligt kontr. 2 7J 1876. b D;o d:o vid södra tornet . . 4,400 — 6,900 —<br />
Transport - I 570,107 33<br />
3
10<br />
Brandordn. 1869.<br />
D:o<br />
D:o<br />
d:o<br />
d:o<br />
Brandkomm. besl. )<br />
2 /6 1875 godkändt afl<br />
S. F. *Yu 1876. |<br />
S. F. besl. 27 /12 1881.1<br />
Brandordn. 1869.<br />
Brandkomm. besl.<br />
2 V3 1873.<br />
Brandkomm. besl.<br />
8 /4 1862.<br />
Brandordn. 1869.<br />
S. F. besl »/8 187 M<br />
D:o 28 /12 1882. /<br />
Brandkomm. besl.<br />
2 « 2 1876.<br />
D:o d:o 20 /2 1876.<br />
D:o d:o "/, 1872.<br />
Enl. kontrakt.<br />
& c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
c<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
c<br />
Transport<br />
b) Eldning och lysning.<br />
40 f:nar björkved,entreprenad ä 15 m.<br />
40 „ tallved, „ å 12 „<br />
40 „ granved, ,, 5,11 „<br />
Ljus och olja, förslagsvis . . . .<br />
c) Redskapens underhåll, förslagsvis<br />
d) Aflöningar och andra förmåner.<br />
1 Brandmästare, lön Smf 3,200: —<br />
hyresmedel . . „ 600: —<br />
1 Underbrandmästare, lön<br />
1 Sekreterare vid brandkommissionen,<br />
arvode<br />
2 Sprutmästare, lön å 3mf 660:<br />
dyrtidstillägg . . . „ 100<br />
beklädnadshjelp • . „ 60<br />
skrifvarehjelp . . „ 40<br />
1 Maskinist, lön<br />
2 Kosthållerskor, lön å Smf 240<br />
60 Brandkonstaplar, lön ,, 240<br />
beklädnadshjelp. . „ 40<br />
dyrtidstillägg . . „ 100<br />
Tillskottsarvode, att i<br />
mon af behof utgifvas<br />
åt 4 ordningsmän<br />
vid tornen å<br />
60 m |&nfi 240: —<br />
D:o åt 16 äldre konstaplar<br />
å 40 m. . . „ 640: —<br />
Tillskottsarvode för eldning och<br />
putsning af ångsprutan .<br />
Arvode för vården af brunnarne<br />
D:o för d:o af brandverkets telegraf<br />
D:o för d:o af nya brandtelegrafen<br />
För oförutsedda utgifter för d:o<br />
e) Brandstallet, 12 hästar.<br />
4,380 lisp. hö, entreprenad å 1: 02<br />
73 tunnor hafre d:o å 12: 40<br />
Skoning och medicin, förslagsvis .<br />
Underhåll af seldon m. m. förslagsvis<br />
.Transport<br />
600<br />
480<br />
440<br />
1,200<br />
3,800<br />
1,400<br />
600<br />
1,720<br />
300<br />
480<br />
22,800<br />
880<br />
240<br />
500<br />
150<br />
500<br />
200<br />
4,467<br />
905<br />
500<br />
200<br />
570,107<br />
2,720<br />
3,000<br />
33,570<br />
6,072<br />
615,470<br />
33<br />
80<br />
13
K. F. 29 /6 1876.<br />
Transport<br />
f) Inköp af nya redskap m. m..<br />
förslagsvis.<br />
2 st. manskapsvagnar h $mf 1,200:<br />
1 st. vattenvärmningsapparat<br />
1 ny häst till södra tornet . .<br />
g) Diverse.<br />
Arvoden för brandsyner, förslagsvis<br />
Gratifikationer, vatten vid eldsvådor<br />
m. m., förslagsvis<br />
För inköp af böcker till ett blifvande<br />
bibliotek för brandkåren . ,<br />
dmfi 58,812: 80.<br />
Yl. Polis- och Fångvården.<br />
Polisinrättningen.<br />
1 Polismästare, lön . . $mf 6,000<br />
hyresmedel . . . . „ 1,500<br />
underhåll af 2 hästar<br />
och åkdon . . . „ 1,500<br />
1 Underpolismästare, lön Smf. 4,000<br />
hyresmedel . . . . „ 1,200<br />
underhåll af häst och<br />
åkdon<br />
2 Ledamöter i Poliskam-<br />
„ 800<br />
maren ä Smf. 600<br />
1 Sekreterare, lön . . 1,400<br />
hyresmedel . . . . „ 600<br />
2 Notarier, lön å . . . $mf. 1,200<br />
2 Kanslister, lön k . . „ 1,000<br />
Ordningspolisen.<br />
2 Kommissarier, lön å 1,500<br />
hja-esmedel . . . . ,, 600<br />
tjenstgöringsarvode . „ 300<br />
8 Öfverkonstaplar, lön å &mf. 750<br />
tjenstgöringsarvode . ^ 750<br />
30 äldre Konstaplar, lön å Smf 500<br />
tjenstgöringsarvode . „ 400<br />
beklädnadshjelp . . „ 200<br />
32 yngre Konstaplar/lön Smf 400<br />
tjenstgöringsarvode . „ 400<br />
beklädnadshjelp. . . ,, 200<br />
Transport<br />
2,400<br />
700<br />
600<br />
700<br />
2,000<br />
150<br />
9,000<br />
6,000<br />
1,200<br />
2,000<br />
2,400<br />
2,000<br />
4,800<br />
12,000<br />
33,000<br />
32,000<br />
11<br />
81,800J 644,620 13
12<br />
S. F. besl. 2 7n 1882. b<br />
S. F. besl. »/10 1880.<br />
D:o<br />
2 710 1883.<br />
Mag. besl. 8 /2 1873.<br />
D:o<br />
28 /4 1873.<br />
S. F. besl. 15 /n 1876.<br />
D:o<br />
13 /4 1875.\<br />
K. S:ns skrifv. 2 Mag. besl.<br />
/9 75./<br />
8 /2 1873.<br />
D:o<br />
28 /4 1873.<br />
S. F. besl. 15 /n 1876.<br />
D:o<br />
13 /4 1875.\<br />
K. S:ns skrifv. 2 /9 75./<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
Tillägg.<br />
Transport<br />
81,800<br />
644,620 13<br />
2 Öfverkonstaplar, lön å $mfi 750:<br />
tjenstgöringsarvode . „ 750: 3,000<br />
6 äldre Konstaplar, lön k Smfi 500:<br />
tjenstgöringsarvode å . ,, 400:<br />
beklädnadshjelp . * ,, 200: 6,600<br />
6 yngre Konstaplar, lön ä Smf 400:<br />
tjenstgöringsarvode . „ 400:<br />
beklädnadshjelp . . „ 200: 6,000<br />
4 hästar, efter 1 lisp. hö<br />
och 4 skalp, hafre om<br />
dagen, underhåll förslagsvis<br />
Skoning och läkemedel,<br />
$mf 550:<br />
förslagsvis . . . . „ 40:<br />
Remont, förslagsvis . . „ 40: 2,520 99,920<br />
Detektiva polisen.<br />
1 Kommissarie, lön . . $mf. 1,500<br />
hyresmedel . . . „ 800<br />
tjenstgöringsarvode . „ 500 2,800<br />
1 Öfverkonstapel, lön .ffmf 1,000<br />
tjenstgöringsarvode . ,, 800 1,800<br />
6 Konstaplar, lön å . . $mf 500<br />
tjenstgöringsarvode å „ 500<br />
beklädnadshjelp ä . . ,, 200 7,200<br />
Expenser<br />
1,140<br />
Läkarearvode<br />
600<br />
Till ersättning för oförskyld skada<br />
å kläder, ådragen i tjensten, samt<br />
till gratifikationer<br />
1,000<br />
Hyra för 2:dra polisvaktkontorets<br />
lokal CN:o 15 Andresegatan) . . 2,400<br />
Hyresmedel åt Poliskammaren för<br />
upphyrande af tillskottslokal . 1,000<br />
Stadshäktet.<br />
1 Fängelsevaktmästare, lön . . .<br />
6 Fångknektar, lön å . . 500:<br />
dyrtidstillägg . . . . „100:<br />
b 1 Vaktqvinna jemte fri<br />
300<br />
3,600<br />
300<br />
—<br />
—<br />
17,940<br />
Transport 4,200 — | 762,480(l3
Mag. besl. 2 /12 1867.<br />
S. F. besl. 5 /12 1876.<br />
S. F. besl. 2 % 1877.<br />
D:o<br />
7 /6 1882.<br />
Mag. besl. **ln 1869.<br />
S. F. besl. 28 /a 1878.<br />
D:o<br />
D:o<br />
1875.<br />
1878.<br />
D:o 'Je 1883.<br />
Fattigvårdsregi. 1863,<br />
S. F. besl. 6 /4 1875.<br />
2 V5 1877,<br />
28 /12 "1880.<br />
D:o<br />
D:o<br />
Kyrkost. 6 /6 1872.<br />
I b<br />
b<br />
b<br />
b &c<br />
Transport<br />
2 Politiekarlar h Srnfi 360 . . .<br />
Religiös vård<br />
Förnödenheter, förslagsvis. . . .<br />
&nf 146,980.<br />
VII, Sundhets- och sjukvården.<br />
1 Stadsläkare, lön<br />
hyresmedel .<br />
2 Distriktsläkare k Smf 3,000<br />
1 Qvinlig läkare . . . . .<br />
1 Sekreterare, lön . . . .<br />
1 Barnmorska, lön . . . .<br />
. Smf 5,400:<br />
. „ 1,600:<br />
I Ekonom (qvinlig, utom fria rum<br />
och ved) . . .<br />
1 Sjuksköterska å m. 45 pr månad<br />
1 d:o å m. 40 pr<br />
1 Dräng, lön . . $mf. 240: —<br />
kostpenningar . ,, 288:<br />
Expenser och betjening, förslagsvis<br />
Hyra för besigtningslokal<br />
Hyra for ordinarie sjukhuset<br />
Kost för 25 sjuke å 60 penni pei<br />
dag för 366 dagar förslagsvis .<br />
Läkemedel, förslagsvis . . . .<br />
Tvätt d:o . . . .<br />
Ved, belysning och vatten förslags<br />
vis<br />
Remont af lasarettspersedlar & di<br />
verse, förslagsvis<br />
Uppställning och underhåll af en<br />
besigtningsstation för lifsmedel<br />
För anställande af helsopolis<br />
43,198: —<br />
VIII. Fattigvården.<br />
1 Ordförande i Sty<br />
relsen, lön .<br />
dyrtidstillägg<br />
1 Sekreterare, lön<br />
arvode<br />
1 Vaktmästare<br />
1 Inspektor för arbets-<br />
och fattiggården<br />
jemte fri bo-<br />
Smf 1,600<br />
„ 1,400<br />
Smf 1,200<br />
400<br />
stad och ved, lön 3mf 2,500:<br />
4^200<br />
720<br />
600<br />
1,000<br />
7,000<br />
6,000<br />
2,000<br />
600<br />
300<br />
1,200<br />
540<br />
480<br />
528<br />
800<br />
800<br />
4,200<br />
5,490<br />
1,000<br />
400<br />
1,200<br />
1,000<br />
6,160<br />
3,500<br />
3,000<br />
1,600<br />
600<br />
Transport 2,500: 5,200<br />
762,480<br />
6,520<br />
43,198<br />
13<br />
812,198 13
14<br />
S. F. b esi. 2l /10 1875.<br />
Kyrkost. 17 /9 1874.<br />
S. F. besl. % 1877.<br />
S. F. besl. wi 1876.<br />
Transport 2,500: —<br />
extra arvode<br />
1 Predikant<br />
. „ 500: —<br />
1 Sjuksköterska för fattiggården<br />
1 d:o<br />
set intagna<br />
för de på sjukhu<br />
1 manlig vårdare för dårvårdsafdel<br />
ningen . .<br />
1 sköterska för<br />
Hyra för styrelsens<br />
d:o . .<br />
lokal 500: —<br />
Städning af densamma<br />
. . . . 60:-<br />
Arvode förtillsyningsmän, förslagsvis<br />
För inspektionsresor,d:o<br />
Understöd åt de} fattige:<br />
d:o<br />
ständiga, förslagsvis $mfi 45,000:<br />
tillfälliga, d:o „ 5,000:<br />
Beklädnad för de fattige i fattiggården,<br />
förslagsvis<br />
Kost för de fattige å arbets-foch<br />
fattiggården samt inrättningens<br />
sjukhem, förslagsvis<br />
Sjukvård, förslagsvis<br />
Kostnad för sinnesrubbade personer,<br />
intagna å Lappviks sjukhus och<br />
Sjählö hospital, förslagsvis .<br />
Läkemedel, förslagsvis<br />
. .<br />
Inventarier, d:o<br />
Ved, d:o<br />
Hafre för tvänne hästar förslagsvis<br />
Hö för d:o d:o (påräknas<br />
c<br />
från fattiggårdens jordområde) förslagsvis<br />
Remontarbeten å arbets- och fattiggården,<br />
förslagsvis . . . .<br />
c éb d För oförutsedda behof och diverse,<br />
förslagsvis<br />
c Telefonledning till arbets- och fattiggården<br />
Stnfi 117,000: —<br />
b<br />
c<br />
IX. Undervisningsväsendet.<br />
a) Navigationsskolan:<br />
Hyra<br />
Ved, incl. huggning, förslagsvis .<br />
5,200<br />
3,000<br />
1,000<br />
420<br />
420<br />
600<br />
420<br />
560<br />
1,200<br />
400<br />
50,000<br />
4,600<br />
20,500<br />
3,500<br />
8,500<br />
2,700<br />
1,000<br />
3,500<br />
300<br />
600<br />
3,200<br />
5,000<br />
380<br />
2,400<br />
470<br />
Transport] — 932,068 13
S. F. besl. I0 |9 1876.\<br />
Enligt kontrakt /<br />
S. F. besl. T0 |9 1876.<br />
Folkskoleregi, ,i5 k<br />
1870.<br />
Kyrkost. 17 |9 1873.<br />
S. F. besl. 12 |3 1878.<br />
b<br />
c<br />
c<br />
c<br />
b) Realskolan:<br />
Hyra för skollokalen<br />
Ved och belysning, förslagsvis • .<br />
Inventarier och diverse, förslagsvis<br />
Hyresmedel åt rektor<br />
D:o åt tre lärare ä Smfi 900:<br />
Aflöning åt en vaktmästare .<br />
Anslag<br />
c Anslag<br />
c) Slöjdskolan:<br />
d) Handelsinstitutet:<br />
e) Folkskolorna:<br />
15<br />
Transport — — 932,068 13<br />
6,000<br />
850<br />
1,000 —<br />
1,200<br />
2,700<br />
600<br />
' b<br />
Löner:<br />
2 lärare, lön å . . $mf 2,000: —<br />
b<br />
10 års förhöjning „<br />
1 lärare, lön . . . $mf<br />
400: —<br />
2,000: —<br />
4,800<br />
5 års förhöjning . „ 200: —<br />
ytterligare 5 års<br />
förhöjning fr. 1 b<br />
/2<br />
1884 „ 183:33.<br />
3 lärare, lön ä . . Smf 2,000: —<br />
2,383 33<br />
b<br />
5 års förhöjning . ,, 200: —<br />
1 lärare, lön . . . &nif 2,000: —<br />
5 års förhöjning<br />
6,600<br />
från i 8 b<br />
/10 1884 . „<br />
1 lärarinna, lön . $mf<br />
40: —<br />
1,500: —<br />
2,040<br />
15 års förhöjning . „ 450: —<br />
ytterligare 5 års<br />
b<br />
förh. från V9 1884 „<br />
2 lärarinnor, lön . Smf<br />
50: —<br />
1,500: —<br />
2,000<br />
b<br />
10 års förhöjning „<br />
1 lärarinna, lön . Smf<br />
300: —<br />
1,500: —<br />
3,600<br />
5 års förhöjning „ 150: —<br />
ytterligare 5 års<br />
förhöjning fr. 1 b<br />
/9<br />
1884 . . . .<br />
1 lärarinna, lön. .<br />
„<br />
,,<br />
50: -<br />
1,500: —<br />
1,700<br />
5 års förhöjning . ,, 150: —<br />
ytterligare 5 års<br />
förhöjning fr. 3 /10 1884 36: 67: 1,686 67<br />
12,350<br />
— — 5,000 —<br />
—<br />
—<br />
2,500 —<br />
Transport 24,810| — 951,918|l3
16<br />
Folkskoleregl. 25 15<br />
1870.<br />
Kyrkost. 17 |9 1873.<br />
S. F. besl. 12 |3 1878.<br />
Folkskoleregl. 25 L<br />
1870.<br />
Kyrkost. 17 |B 1873.<br />
S. F. besl. 12 |3 1878.<br />
[b&c<br />
i b<br />
c<br />
c<br />
1 lärarinna* lön .<br />
Transport<br />
Smfi 1,500: —<br />
5 års förhöjning 150: —<br />
1 lärarinna, lön .<br />
3 lärarinnor, lön<br />
1,200 —<br />
15 års förhöinine n 360 —<br />
5) 1,200 —<br />
95 240 —<br />
23 —<br />
1,200 —<br />
T5 240 —<br />
1,200 —<br />
1 lärarinna, lön.<br />
10 års förhöjning<br />
ytterl. 5 års förhöjning<br />
fr.<br />
yy 120 —<br />
35 1,200 —<br />
21 /101884<br />
2 lärarinnor, lön<br />
10 års förhöjning<br />
6 lärarinnor, lön å<br />
5 års förhöjning å<br />
2 lärarinnor,<br />
1 lärarinna,<br />
lön å<br />
lön från vexelundervisningsskolans<br />
tid<br />
Arvoden:<br />
. . .<br />
8 biträdande lärare å<br />
1 sånglärare<br />
„ 2,000:<br />
1 d:o<br />
10 biträdande lärarinnor<br />
å . . ,, 1,500: -<br />
12 extra ordinarie<br />
lärarinnor vid lägre<br />
skolor å . . „ 1,200:-<br />
1 sånglärarinna vid högre skola<br />
1 d:o vid d:o<br />
Till arvodesförhöjningar åt biträdande<br />
lärare o. lärarinnor, förslagsvis<br />
Timlärarinnor vid förberedande skolor,<br />
förslagsvis ,<br />
Vikarier o. sannol. förökad lärareper<br />
sonal under höstterminen, förslagsv<br />
1 Inspektor<br />
1 Sekreterare i direktionen<br />
1 Ekonom<br />
1 Vaktmästare<br />
1 Vaktmästarebiträde . . ,<br />
Öfriga kostnader:<br />
Hyror för skollokaler (10,370 mark<br />
för redan hyrda och förslagsvis<br />
2,000 mark för nya) . .<br />
Undervisningsmateriel, förslagsvis<br />
Material för handarbeten d:o<br />
Transport<br />
24,810<br />
1,650<br />
1,500<br />
4,680<br />
1,463<br />
2,880<br />
7,920<br />
2,400<br />
1,296<br />
16,000<br />
1,125<br />
750<br />
15,000<br />
14,400<br />
1,100<br />
600<br />
1,460<br />
1,600<br />
4,800<br />
6,000<br />
400<br />
1,500<br />
1,000<br />
200<br />
12,370<br />
4,000<br />
1,200<br />
951,918 13<br />
132,104 951,918 13
S. F. besl. 6 |4 1882.<br />
D:o<br />
5 |6 1883.<br />
S. F. besl. 3 (10 1882.<br />
Drätselkamm. besl.<br />
18 |2 1881.<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c<br />
b<br />
b<br />
c<br />
c<br />
b<br />
< b<br />
c<br />
c<br />
c<br />
c & d<br />
Transport<br />
Ny skolmöbel och reparation af<br />
gammal, förslagsvis<br />
Ved och huggning af densamma för<br />
öfrige lokaler utom gården N:o<br />
21 Kaserngatan<br />
Belysning, förslagsvis<br />
Beklädnad för medellösa elever, förslagsvis<br />
Skurning och städning, förslagsvis<br />
Matrikelföringen vid de högre skolorna<br />
Underhåll och reparationskostnader<br />
för skolornas gårdar, förslagsvis<br />
Diverse, förslagsvis<br />
f) Folkbibliotheket och Läsesalen:<br />
132,104<br />
3,000<br />
4,000<br />
3,200<br />
2,700<br />
1,500<br />
500<br />
4,500<br />
356<br />
1 Bibliotekarie, arvode &mf 2,000:<br />
hyresmedel . . . ,, 500: 2,500<br />
Biträden vid utlåningen .<br />
1,440<br />
Biträde vid läsesalen, förslagsvis<br />
1 Vaktmästare jemte fria rum och<br />
540<br />
ved, lön . . . . . . . . .<br />
1 Gårdskarl jemte fria rum och ved,<br />
800<br />
Böcker, tidskrifter och inbindning,<br />
förslagsvis<br />
Ved och belysning, förslagsvis .<br />
Brandstodsafgifter, förslagsvis . .<br />
Diverse samt oförutsedda utgifter .<br />
9mfl 188,å60: —<br />
X. Staden åliggande allmänna<br />
onera.<br />
a) Skjutshållning, förslagsvis:<br />
b Entreprenad 12,gästar, å 3mf. 480:<br />
b<br />
b<br />
b) Kronoutlagor:<br />
Båtsmansvakansafgift<br />
Boskapspenningar och utsädesafgift<br />
lnqv. regi. % 1876.<br />
S. F. besl. "|81879. {• c) Inkvartering:<br />
200<br />
4,000<br />
3,000<br />
600<br />
800<br />
—<br />
—<br />
576<br />
53 04<br />
Inqvarteringskostnader, förslagsvis . 333,501 40<br />
951,918<br />
151,860<br />
13,880<br />
5,760<br />
17<br />
13<br />
629 04<br />
Transport 333,501 40 1,124,047 17
18<br />
S. F. besl. 8 |,2 1882.<br />
d:o<br />
d:o<br />
d:o<br />
d:o<br />
S. F. besl. 6 |12 1882.<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
b<br />
Transport<br />
d) Inqvarteringsnämnden:<br />
1 Ordförande, arvode . . .<br />
1 Sekreterare<br />
1 Qvartermästare<br />
1 Translator<br />
1 Vaktmästare<br />
Hyra för nämndens lokal .<br />
$kfi 348,590: 4é.<br />
XI. Vattenledningen,<br />
Förvaltning, drift och underhåll<br />
Äldre biträdande Ingeniören, andra<br />
hälften af arvodet (se III Byggnadskontoret)<br />
1 Rörmästare, trefjerdedelar af arvodet,<br />
(se III Byggnadskontoret) .<br />
Rörläggare- oeh handtlangarearvode,<br />
förslagsvis<br />
1 Maskinist vid pumpverket, jemte<br />
fri bostad och ved, arvode . .<br />
1 Maskinistbiträde jemte fri bostad<br />
och ved, arvode<br />
1 Filterförman jemte fri bostad och<br />
ved, arvode<br />
Biträden och handtlangare åt filterförmannen,<br />
arvoden sammanlagdt,<br />
förslagsvis<br />
Extra arbetare vid rörnätet, förslagsvis<br />
Ved, olja och trassel . . . .<br />
Resemedel för Byggnadskontorets<br />
Ingen iörer<br />
Arvode för debitering af vattenkon<br />
sumtions-afgifter åt byggnadskontorets<br />
bokhållare<br />
Underhåll af vattenledningens byggnader,<br />
maskiner och dammar i<br />
Gammelstaden jemte brandförsäkringspremier,<br />
förslagsvis . .<br />
Remont af filtrerbassinen, förslagsvis<br />
Ändring af 10 st. brandposter för<br />
att skydda dem mot frysning<br />
Skyddande af 10 st. brandposter<br />
mot frysning genom lämplig isolering<br />
o. vattenafledning å 110 Smf<br />
333,501 40<br />
2,000<br />
1,600<br />
2,000<br />
* 800'—<br />
800<br />
1,500<br />
2,400<br />
1,800<br />
2,000<br />
2,100<br />
720<br />
1,080<br />
1,800<br />
1,800<br />
800<br />
300<br />
600<br />
2,000<br />
600<br />
2,400<br />
1,100<br />
Transport) 21,500<br />
1,124,047 17<br />
342,201 40<br />
1,466,248|57
Transport 21,500 1,466,248 57<br />
c Omläggning af trvckröret under banken<br />
af Sörnäs bibana, enligt kostnad<br />
8 förslag 2,700 —<br />
c Öfrigt underhåll, förslagsvis . . 3,200 — 27,400 —<br />
Utvidgningar :<br />
c 1 st. 8 tums afstängningskran å rörnätet<br />
240 —<br />
c 1 st. 6 tums d:o d:o 175 -<br />
c 11 st. 4 „ d:o d:o å 135 . 1,485 -<br />
c Anslutningar till gårdar som 1873<br />
abonnerat å vattenledning, förslagsvis<br />
400 -<br />
c Inköp och profning af vattenmätare 3,600-<br />
Utsträckning af rörnätet under:<br />
c Smedsgatan, från Rödbergsgatan till<br />
Sjömansgatan 4,800 -<br />
c Sjömansgatan från Smeds- till Tim-<br />
c<br />
mermansgatan . . . . . . .<br />
Sjömansgatan, från Timmermans- till<br />
6,200 -<br />
c<br />
adr. N:o 15 & 16<br />
Sjömansgatan från N:ris 15
Transport 26,460 — 1,541,048 57<br />
c Mikaelsgatan, mellan Esplanadgatorna<br />
jemte asfalttrottoir längs<br />
teateresplanaden 3,500<br />
c Uppfarten från Fredriksgatan till<br />
Röd bergsgatan och sistnämnda<br />
gata utanför folkskoletomten och<br />
odisponerade platsen midtemot<br />
denna tomt . . . . . . . . 5,700<br />
c Tvärgatan mellan Röd bergs- och<br />
Stora Robertsgatan vesterom qvarteret<br />
N:o 92, nyläggning . . . 800<br />
c Norra kajarmen, makadamisering . 5,000 —<br />
c Öfrigt underhåll, incl. snöplogning,<br />
förslagsvis 25,000 _<br />
c<br />
c<br />
c<br />
3:o. Brunnar och vattenuppfordringsverk<br />
för brandväsendet.<br />
4:o. Stadens allmänna vägar och<br />
afstjelp ningsp la tser.<br />
Aflöning af vakter, förslagsvis .<br />
Underhåll, förslagsvis<br />
5:o. Stadens chausséer.<br />
2,100<br />
4,000<br />
c Gångbana längs vestra chausséen<br />
från villan Fjelldal till Edesviksvägen<br />
7,800<br />
c Reparation af körbanor, vaktstugor,<br />
broar, trummor och handräcken,<br />
förslagsvis 11,000<br />
6:0. Stadens planteringar och trädskola.<br />
c Underhåll af stadens planteringar<br />
och trädskola 15,000<br />
c 2 dussin jernsoffor ä 480 mk . . 960<br />
Transport | 15,960 —<br />
66,460<br />
2,000<br />
6,100<br />
18,800<br />
1,634,408 57
Drätselkamm. besl.<br />
2 |,! 1883.<br />
ai<br />
Transport 15,960 — 1,634,408 57<br />
c Grusning af bollplanen uti Kaisaniemi<br />
2,000<br />
c Underhåll af hägnader kring planteringarna,<br />
förslagsvis . . . . 1,500 19,460<br />
7:o. Stadens hamnar.<br />
c Utfyllning af sydliga delen af södra<br />
båthamnen för uppförande<br />
af varuskjul 30,000<br />
c Ombyggnad af en lastningsbro i<br />
Sörnäs 18,500<br />
c<br />
Muddring i fiskare- oeh båthamnen<br />
i Södra hamnen 4,000 , 52,500<br />
8:0. Latriner och pissoirer.<br />
c Renhållning, förslagsvis . . . — — 2,400 —<br />
b 9:o. Renhållning af stadens allmännaplatser<br />
och gatuandelar. — 12,000 —<br />
c 10. Inköp af inventarier och arbetsredskap,<br />
förslagsvis. . . — — 4,000 —<br />
c & å 11 :o. Underhåll af inventarier, arbetsredskap,<br />
tvättbryggor, bojar,<br />
vedmått, lyktstolpar, materialvakters<br />
aflöning och diverse<br />
oförutsedda utgifter, förslagsvis<br />
. . . . . . . .<br />
Nybyggnader.<br />
l:o. Planering af gator och vägar.<br />
c Väg mellan arrendetomterna å villan<br />
As<br />
2:o. Afloppskanaler under:<br />
c Jernvägstorget och qvarteret N:o 39<br />
Apan 17,400<br />
— — 10,000 —<br />
—<br />
2,100 —<br />
1 Transport 17,400 1,736,868 |57
22<br />
S. F. b esi. 9 |10 1875.<br />
Transport<br />
Berggatan från N:o 8 till Vilhelmsgatan<br />
Katrinegatan från Alexandersgatan<br />
till Södra hamnen<br />
Stora Robertsgatan, mellan Anneoch<br />
Fredriksgatorna<br />
Alexanders- samt Glo- och Mikaelsgatorna<br />
Mauritzgatan från N:o 16 till Elisa<br />
betsgatan<br />
Smedsgatan från Sjömans- till Rödbergsgatan<br />
Sjömansgatan från Timmermans- till<br />
Smedsgatan<br />
Sjömansgatan från adr. N:o 15 och<br />
16 till N:o 25<br />
3:o. Husbyggnader.<br />
Slutet varuskjul öfver sydliga ändan<br />
af södra båthamnen (förut<br />
beviljadt anslag 14,000 mark)<br />
Ändring af gamla packhuset till<br />
lokal för Auktionskammaren .<br />
Partiel ändring af Rådhusets inredning,<br />
förslagsvis<br />
Smfi 831,260: —<br />
XIII. Diverse.<br />
Taxerings- och pröfningsnämndens<br />
sekreterare-arvode<br />
Expenser, förslagsvis<br />
För revision af stadens räkenskaper<br />
för år 1883.<br />
Eldnings- och lysningsämnen, förslagsvis<br />
Anslag för signalering af middags<br />
timmen<br />
För stormvarningstelegram, förslagsvis<br />
Brandstodsafgifter, förslagsvis<br />
Arvode åt mantalsskrifvaren för ett<br />
tillägg till mantalslängden förj<br />
17,400<br />
4,000<br />
3,700<br />
10,200<br />
20,540<br />
5,600<br />
4,600<br />
7,200<br />
5,600<br />
4,600<br />
12,000<br />
28,000<br />
1,600<br />
900<br />
2,100<br />
7.000<br />
300<br />
250<br />
3,000<br />
Transport) 15,150 j-<br />
1,736,868
S. F. besl, 24 |4 1883.<br />
S. F. besl. 29 |6 1875.<br />
S. F- besl. 2i l10 1882. b<br />
G<br />
C<br />
c&d<br />
Transport<br />
uppbörden af den personela fattigafgiften<br />
Bidrag till ett agrikultur- och handelskemiskt<br />
laboratorium för åren<br />
1883-85<br />
Bidrag till finska trädgårdsföreningen<br />
i <strong>Helsingfors</strong> för åren 1882<br />
— 1892 . /<br />
För register till vallängden .<br />
Arvode för afsyning af hyrkuskar<br />
nes droschkor och slädor . .<br />
Afkortning å uttaxerade medel och<br />
andra utgifter<br />
För oförutsedda behof, enligt Stadsfullmäktiges<br />
bestämmande, förslagsvis<br />
$mfi 98,925: —<br />
15,150<br />
100<br />
1,600<br />
1,000<br />
900<br />
175<br />
40,000<br />
1,860,308<br />
23<br />
1,959,233 |57
24<br />
Drätselk. reglem.<br />
»/10 1876 § 15.<br />
Chausséoblig. regi.<br />
26/, 1865 § 4.<br />
Byggnadsordning<br />
Ve 1875 § 7.<br />
Keis. S:ns resol. 2l /«<br />
1879.<br />
Kongl. försakr. 23 /2<br />
1789 §§ 1 & 4.<br />
Kejs. förordn. 8 /12<br />
1873 § 6.<br />
Bokstafven angif.inkomstensbeskaffenhet<br />
enl. ofvanåberopade<br />
§.<br />
Inkomster.<br />
I. Räntor.<br />
Å bankdepositioner och löpande<br />
räkning, förslagsvis<br />
Å chausséeobligationer<br />
. . . „ .<br />
Å outgifna obligationer af 1882 års<br />
nybyggnadsförslagsvis<br />
och regleringslån,<br />
Dividend å aktier, förslagsvis . .<br />
Å arrendetomtlösen, d:o . . . .<br />
Å för underhåll af fattige donerade<br />
fonder, i kapital $mf. 60,646: 30<br />
>472%. . .<br />
A Elgska donationen för en fattigskola<br />
(då folkskola finnes, tillfaller<br />
räntan kommunen) i kapital<br />
9mf 34,046: — å 4 1 Å bankdepositioner och löpande<br />
räkning, förslagsvis<br />
Å chausséeobligationer<br />
. . . „ .<br />
Å outgifna obligationer af 1882 års<br />
nybyggnadsförslagsvis<br />
och regleringslån,<br />
Dividend å aktier, förslagsvis . .<br />
Å arrendetomtlösen, d:o . . . .<br />
Å för underhåll af fattige donerade<br />
fonder, i kapital $mf. 60,646: 30<br />
>472%. . .<br />
A Elgska donationen för en fattigskola<br />
(då folkskola finnes, tillfaller<br />
räntan kommunen) i kapital<br />
9mf 34,046: — å 4 /2 % • • •<br />
Å fonden för feberlasarettet $mf<br />
o 10,000: — å 4V2 %<br />
Å enkefru Soltikoffs fond för feberlasarettet<br />
&nfi 2,400: — å 4V2 %<br />
1 /2 % • • •<br />
Å fonden för feberlasarettet $mf<br />
o 10,000: — å 4V2 %<br />
Å enkefru Soltikoffs fond för feberlasarettet<br />
&nfi 2,400: — å 4V2 %<br />
C 11. Tonitlösen.<br />
För odisponerade tomter, förslags-<br />
III. Stadens fasta egendom.<br />
Räntor och arrenden för donerade<br />
hemman, förslagsvis<br />
Arrenden för byggnader och tomter<br />
sarnt utarrenderade mindre<br />
platser inom stadens plan, förslagsvis<br />
Arrenden för jordlägenheter, villaområden<br />
och smärre platser utom<br />
stadens plan, förslagsvis . . .<br />
Hyra för lokaler i Folkbibliotekshuset<br />
Hyra för andra staden tillhörande<br />
fastigheter, förslagsvis . . . .<br />
3fnf<br />
4,000<br />
2,900<br />
29,250<br />
6,000<br />
5,000<br />
2,729<br />
1,532<br />
450<br />
108<br />
12,000<br />
25,000<br />
70,000<br />
18,535<br />
3,500<br />
1,700<br />
1<br />
fiL Smf. yii<br />
08<br />
07<br />
—<br />
51,969<br />
12,000<br />
15<br />
Transport 130,735 1 63,969 |l5
K. förordn. 31 /i2 1877.<br />
K. kung. af s. d.<br />
K. kung. af 76 1881.<br />
K. S:ns skrify. «/41883.<br />
2% af tull sats en.<br />
d:o d:o.<br />
S. F. besl. 7e 1876.<br />
Trafiktaxan ' 6 /10 1877.<br />
K. resol. ocli förkl. på<br />
städ. besvär 16 /10 1723.<br />
K. förordn. 3 % 1879.<br />
K. förordn. 3 % 1879.<br />
K. förordn. 3 % 1869.<br />
Särsk. K. S:ns resol.<br />
K. stadg. 21 /10 1698.<br />
K. förordn. 24 /7 1883<br />
Fattigv. regl. 29 /j, 1863.<br />
d:o d:o.<br />
Transport<br />
Hyra för bodar och diskar, förslags<br />
vis<br />
Simhusafgifter, förslagsvis<br />
Fiskevattens afgifter, d:o . . .<br />
Hötägt, d:o . . .<br />
Muhlbetesafgift, d:o . . .<br />
Tilfälliga arrenden och planhyror<br />
förslagsvis<br />
Förslagsvis<br />
IY. Tomtören.<br />
Y. Xnkomstgifvande rättigheter,<br />
130,735<br />
8,000<br />
400<br />
650<br />
1,000<br />
500<br />
1,000<br />
Tolag för till <strong>Helsingfors</strong> destinerade<br />
varor, förslagsvis<br />
65,000<br />
Tolag för till <strong>Helsingfors</strong> sjöledes<br />
inkommande varor destinerade till<br />
uppstad, förslagsvis . .<br />
6,000<br />
Debetsedelafgifter, förslagsvis<br />
400<br />
Trafikafgifter d:o<br />
163,000<br />
Mätningsafgifter d:o<br />
4,000<br />
Transito-magasinshyra d:o<br />
150<br />
Hamnafgifter d:o<br />
65,000<br />
Bro afgifter<br />
d:o<br />
3,500<br />
Ballastafgifter d:o<br />
400<br />
Vågafgifter<br />
d:o<br />
1,500<br />
Kokhusafgifter d:o<br />
200<br />
Marknadsafgifter d:o<br />
900<br />
Afgifter af utländingar för<br />
ning af matvaror vid mast för<br />
slags vis<br />
600<br />
Auktionsprovision d:o .<br />
800<br />
Stadskällarerättigheter .<br />
775<br />
Afgifter för begagnande af bord<br />
stånd eller disk vid ning<br />
torg etc., förslagsvis<br />
400<br />
Mångleriafgifter, förslagsvis<br />
500<br />
Biljard afgifter, d:o . .<br />
416<br />
B oup p te ck n i n gsp roce n ter, Magi st ra<br />
tens och Rådstufvurättens ande<br />
förslagsvis<br />
20,000<br />
D:o, Fattiges andel, förslagsvis 3,500<br />
Kollektmedelj förslagsvis . . . 200<br />
25<br />
63,969 15<br />
142,285<br />
2,000<br />
Transport) 337,241 208,254 115
26<br />
1 § 32 kap. R B. och<br />
sär sk. författningar.<br />
K. förkl. 8 /n 1650.<br />
K. resol. V® 1664 «<br />
d:o ;3 /12 1697.<br />
Fattigv. regi. 28 A 1863.<br />
K. kung. G /1 1877.<br />
K. förordn. < 7 /3 1879.<br />
Regi. för d. kommunala<br />
sjuk v. i II: fors<br />
I2 /n 1879.<br />
K. förordn. 17 /3 1879<br />
ang allmänna fattigi<br />
vården i landet."<br />
jFattigy. regi. 2S /X1863.<br />
iRegl. för folkskolorna<br />
| i H:fors af 25 /5 1878.<br />
K. förordn. 1878.<br />
K. S:ns besl. *|5 1874.<br />
d:o resol. 9 |5 1878.<br />
K. förordn. 2i |6 1876.<br />
K. S:ns bref 9 !l0 1877.<br />
}<br />
Transport 337,241<br />
Bakören, stadens andel,<br />
förslagsvis . . . . 700:<br />
Sakören, kronans andel<br />
donerad till staden,<br />
förslagsvis . . . . 2,500: —<br />
Sakören, stadens fattiges<br />
andel, förslagsvis . . 300: — 3,500<br />
Böter för försummad betalning af<br />
kronoutskylder, förslagsvis . 1,200<br />
Afgifter för i Ryssland vistande per<br />
söner, förslagsvis<br />
2,000<br />
VI. Diverse.<br />
Personel fattigafgift, förslagsvis .<br />
För sjukvård å feberlasarettet, d:o.<br />
Fattighjons arbeten, d:o . . . .<br />
Jordafkastning från fattiggården<br />
(mel. hö för tvänne hästar), d:o.<br />
Ersättning för underhåll af fattige,<br />
förslagsvis .<br />
Elevers i folkskolan afgifter, d:o .<br />
Elevers i folkskolan handarbeten, d:o<br />
Boklån, förslagsvis<br />
Hundskatt, d:o<br />
Bidrag till Brandverket af Ryska<br />
teatern och ryska Alexandersgymnasium<br />
Inqvarteringen ersättes, enligt Kejs.<br />
förordningen af den 18 Januari<br />
1882 af ryska Riksskattkammaren<br />
Den del af inqvarteringskostnaden<br />
som icke ersättes af ryska statsverket<br />
bestrides med tillgodohafvande<br />
å uttaxerade inqvarteringsafgifter<br />
och inqvarteringstolag<br />
YII. Statsbidrag.<br />
Till Folkskolorna<br />
„ Polisinrättningen 9mfi 73,280:<br />
„ d:o tillägg . 7,720: —<br />
„ Gatubelysningen<br />
Transport<br />
12,000<br />
500<br />
900<br />
1,050<br />
2,700<br />
3,000<br />
700<br />
1,000<br />
3,000<br />
490<br />
320,301<br />
21,500<br />
26,000<br />
81,000<br />
12,000<br />
119,000<br />
40<br />
208,254 15<br />
343,941. •<br />
367,141 40<br />
919,336 |55
K. förordn. 9 /6 1873.<br />
K kung. ^ 1879.<br />
Transport<br />
Till Brandverket<br />
Stadens andel af bränvinsskatten .<br />
YXII. Vattenledningen.<br />
For vattenförsäljning, förslagsvis .<br />
Af det nybyggnads- och regleringslån,<br />
som förstärkte stadsfiälmäktige<br />
den 5 April 1881 beslutit<br />
upptaga å Fm. 1,458,812, återstår<br />
i osålda obligationer Fm.<br />
713,500, motsvarande enligt kurs<br />
af 94°i0 . . . . 3mfi 670,690<br />
Derjemte innehar Drätselkontoret<br />
å försålde<br />
obligationer influtne 217,308<br />
Der af reserveras för<br />
förut beslutna, ännu<br />
icke utförda arbeten:<br />
För ryska proviantmagasinet<br />
För Folkskolehuset vid<br />
Malmgatan . . . .<br />
För Kommunala sjukhuset<br />
För Gammelstadsqvarn<br />
samt ännu icke till utförande<br />
beslutna arbeten<br />
:<br />
För partiel ombyggnad<br />
af rådhuset . . .<br />
För egen byggnad för<br />
realskolan . . . .<br />
För gamla proviantmagasinets<br />
inredn ing till<br />
tull- & packhus . .<br />
Stenläggning af jemvägstorget<br />
. . . .<br />
290,000<br />
38,600<br />
80,000<br />
45,000<br />
100,000<br />
180,000<br />
33,000<br />
50,000<br />
Kursvinst å försålda obligationer<br />
hvartill kommer under år 1884 till<br />
användning afsedde anslag:<br />
För kanalnätets utvidgning . . .<br />
Transport<br />
119,000<br />
8,210<br />
7,180<br />
887,998<br />
816,600<br />
31,398<br />
53<br />
919,336<br />
134,390<br />
100,000<br />
40,000<br />
27<br />
55<br />
53<br />
1,193,727 08
28<br />
cl Uttaxering.<br />
Det belopp, som ytterligare erfor-<br />
dras oeli skall hos kommunens på<br />
grund af skattören skattskyldige<br />
Transport , 1,193,727 08<br />
medlemmar uttaxeras . — — 765,506 49<br />
<strong>Helsingfors</strong>, J. Simelii arvingars tryckeri, 28.<br />
Summa Smfi — — 1,959,233 57