Geometrisk och arkaisk tid. - klassiskagrekland.se

DET ANDRA STEGET
2.1 Geometrisk och arkaisk tid.
Den klassiska tidens början
Vasdekorationerna domineras av geometriska mönster under
perioden 1100-700 f.Kr. Denna tidsperiod kallas därför den
geometriska. De geometriska mönstren består oftast av lineära
meandrar, hakkors, trianglar samt schackbrädes- och sicksackmönster.
Stiliserade djur förekommer och mot periodens slut
framställs hela figurscener. Keramikerna tillämpar den för alla
primitiva ytbilder gällande konventionen att varje del av
kroppen tecknas från den sida som tydligast visar dess största
utbredning: huvudet syns i profil, medan överkroppen är tagen
framifrån med båda armarna synliga, benen är helt skilda åt.
Efter omkring år 800 når den geometriska stilen sin fulla
utveckling. De största och mest representativa vaserna
härstammar från Atens begravningsplats vid Dipylon.
Iliaden och Odysséen får under 700-talet sin slutliga språkliga
form genom Homeros. De allgrekiska olympiska spelen tar sin
början enligt traditionen år 776 f.Kr.
Den s.k. arkaiska (gamla) perioden motsvaras i stort av
tiden 700-480 f.Kr. Under dessa år vidtar en grekisk kolonisation
i främst de västra delarna av Medelhavet och många
städer grundas nu av greker, t.ex. Syrakusa, Messina, Neapel,
Taranto (Tarentum), Marseille (Massilia) och Nice (Nikaia).
Konsten kännetecknas av orientaliskt inflytande och på
keramiken finns en myckenhet av växter och djur från
Orienten. Vidare är 500-talet en tid av ekonomisk uppgång.
Den klassiska tiden kan sägas börja år 480 f.Kr. Framgångarna
i perserkrigen, särskilt sjöslaget vid Salamis 480 f.Kr.,
gav atenarna högt anseende i den grekiska världen. Mannen
bakom framgången vid Salamis var Temistokles. Inför hotet om
nya persiska anfall slöt Aten år 477 f.Kr. ett förbund med
grekiska stater på öarna och på Mindre Asiens västkust, det s.k.
attiska sjöförbundet. Medlemsstaterna bidrog med skepp och
trupper eller med ett årligt penningbelopp. I ett följande avsnitt
(2.6) redovisas viktigare händelser under den klassiska tiden.
41

2.2 Presens och dess infinitiv i mediumpassivum
Medium har i grekiskan nästan alltid samma former som
passivum. Vad passivum är vet du redan, jfr s. 8. Vad innebär
då medium?
Medium uttrycker i första hand en reflexiv handling (t.ex.
’jag tvättar mig’), vidare en reciprok handling (t.ex. ’vi slåss’, ’vi
slår varandra’). ’Mig’ och ’varandra’ är således här innebörden
av medium. Slutligen kan medium betona att verbhandlingen
utförs av subjektet personligen. I några fall existerar ett grekiskt
verb bara i medium men med aktiv betydelse, ungefär som
svenskans deponens av typ ’andas’, ’hoppas’.
Medium (jfr lat. medium ’det som är mittemellan’) kan sägas
vara ett mellanting mellan aktivum och passivum.
I högerspalten nedan kan du se personändelsernas beståndsdelar:
dels en temavokal (bindevokal) eller , dels de olika
personsuffixen.
Du bör omgående lära in de tre mest frekventa personändelserna
(fetstil i tablån nedan) för presens medium-passivum, nämligen
1:a pers. sing. (’jag’), 3:e pers. sing. (’han, hon, den, det’)
och plur. (’de’) De tre övriga personändelserna ska du lära in i
samband med futurum medium-passivum (s. 94).
Stam ’tvätta’ Temavokal + personsuffix
jag tvättar (mig)/jag tvättas jag
du tvättar (dig)/du tvättas du
han etc. tvättar (sig)/ tvättas han etc.
vi tvättar (oss)/vi tvättas vi
ni tvättar (er)/ni tvättas ni
de tvättar (sig)/de tvättas de
faller bort.ochjämte kontraheras med resultatet(obs iota sub-scriptum)
Presens infinitiv medium-passivum heter ’(att) tvätta
sig, tvättas’, jfr presens infinitiv aktivum ’(att) tvätta’.
Medium-passivum finner du redovisat i grammatiken: S 58
och 63 eller BJ 144.
42

Akropolis från sydväst. Till vänster ingångsporten Propyléerna jämte
Niketemplet, i mitten Erekteion och till höger Partenon. Nedanför syns
rester av romerska och hellenistiska byggnadsverk. Foto Lars Karlsson
På Akropolis sydsluttning ligger Dionysosteatern inom det gamla
Dionysostemplets område. Teatern var från början en cirkelrund dansplats,
där körsånger till Dionysos ära (dityramber) och tragedier uppfördes inom
kulten av Dionysos.
43

Herodes Atticus Odeion (byggnad för musikaliska framföranden) uppfördes
i Aten under 160-talet e.Kr. (den äldsta kända ska ha uppförts i
Aten under 400-talet f. Kr., med Perikles som byggherre). Denne Herodes
hoppades att göra sitt namn odödligt genom donationer till staden. Hans
Odeion hade 33 sittplatsrader och rymde ungefär 5 000 personer. I Aten
lät Herodes också bygga om dess Stadion i marmor.
Partenon sett från det nya Akropolismuseet i Aten.
44

Plan över Akropolis med bl.a. 1 Propyléerna, 2 Niketemplet,
4 Atenastaty, 5 Partenon och 7 Erekteion.
Uppgift 1
Läs den grekiska texten högt och översätt sedan!
jag sätter migprep. med dat. ’i, vid’
skugga
bok jag älskarprep. med gen
’av’ - är agentens prep. barn
ett ont, olycka - medium jag följer,
med dat.: något följer på något (uttryck från komediförfattaren
Menandros) jfr svenska uttrycket: En olycka kommer inte ensam
jag räddarbroder
fiendejag förföljer
jag skadarsjukdom
jag visar mig, synes, jfr ’fenomen’
45

2.3 Imperfekt i aktivum och mediumpassivum
Efter vår behandling av presens kommer turen till imperfekt.
Imperfekt är ett historiskt tempus och det används för att
skildra något som skedde i det förflutna, då man avser att
beteckna att förloppet inte kommit till någon avslutning.
Imperfekt har särskilda personsuffix i aktivum, det är
Temavokalerna (bindevokalerna)
och förekommer för alla personer på samma sätt som i
presens indikativ. Men för att bilda imperfekt är det inte nog
med temavokaler och personsuffix för imperfekt. Ett särskilt
element kommer till, typiskt för indikativ av alla historiska
tempus: augment (av lat. augmentum ’utökning’). Om
verbstammen börjar på konsonant, består augmentet av vokalen
, som placeras framför verbstammen: ’jag löste’ (av
’jag löser’). Om verbstammen börjar på vokal så förlängs
helt enkelt denna vokal: blir blir blir t.ex.
’jag sjöng’ (av ’jag sjunger’).
Imperfekt aktivum av verb som börjar på konsonant böjs så:
Temavokal Augment + stam ’lösa’ Jämför
+ personsuffix + personändelser
presens:
jag jag löste
du du löste
han etc. han/hon/den/det löste
vi vi löste
ni ni löste
de de löste
Imperfekt av lyder
Om ett verb är sammansatt med en preposition, t.ex.
och ’se på’, sätts augmentet mellan prepositionen och
stammen. Vokalmöte undviks vanligen genom elision av första
vokalen:
46

Personsuffixen för imperfekt medium-passivum är – som framgår
nedan - andra än för presens medium-passivum. Du bör nu lära
in två vanliga personändelser för imperfekt medium-passivum,
nämligen 3:e pers. sing. (’han, hon, den, det’)och plur. (’de’).
De övriga personändelserna ska du lära in i anslutning till ett
annat historiskt tempus i medium-passivum, nämligen tematisk
aorist (s. 54).
I högerspalten nedan kan du se personändelserna i 3:e pers.
sing. och plur. medium-passivum (temavokalen respektive
och personsuffixen för historiskt tempus).
Stam ’tvätta’
47
Temavokal + personsuffix
i medium-passivum
han etc. tvättade (sig)/tvättades han etc.
de tvättade (sig)/tvättades de
2.4 Imperfekt ’jag hade’
’Jag har’ heter . Verbets stam är egentligenImper-
fektum borde alltså heta Nu faller mellan två
vokaler och de tvåsom möts blir Imperfektbildningen
blir därför:
jag hade vi hade
du hade ni hade
han hade de hade
2.5 Imperfekt’jag var’
Verbet’vara’ har sin speciella böjning i imperfekt:
jag var, du var, han/hon/den/det var, vi var,
ni var, de var. Lär nu in de ofta förekommande formerna
i 3:e person: och !

Uppgift 2
Läs den grekiska texten högt och översätt sedan!
Vissa verbformer slutar av uttalsskäl med framför vokal eller i
slutet av sats.
i gårbudbärare -jag bär
brevprep. med gen. från, av
fältherre - råd(sförsamling)
jag skriverprep. med gen. om, angående: ’den
sköna segern’ heter eller
jfr den store Karl och Karl den store, jfr S 94:1, BJ 225: 2
festtorg jag för, ’firar’
soldat - jag samlar
jag tager, intager - läger
jag avhåller mig, med gen.’från’ -
orätt, brott
sjukdom - prep. m. ack. till -
läkare - medium jag går - medium jag vill
Uppgift 3
Översätt: 1 Pojkarna var vänner. 2 Pojken var hans broder. 3 En
olycka följde på en olycka. 4 De skadades. 5 Fältherren räddades.
6 De satte sig. 7 Ni älskade boken.
forts. STEG 2 b
48