PDF 2,3 MB - Skogsbruket

Den nya ryska skogslagen
– en liten revolution
PÅ MÅNGA HÅLL HAR MAN FÖRSÖKT ANALYSERA DEN NYA
SKOGSLAGEN SOM TRÄDDE I KRAFT I BÖRJAN AV ÅRET. PROFES-
SOR I SKOGSTEKNOLOGI VID PETROZAVODSK UNIVERSITET ILYA
SHEGELMAN, ANSER ATT LAGEN MEDFÖR EN DEL FÖRBÄTTRING-
AR, BLAND ANNAT FLYTTAS FÖRVALTNINGEN AV SKOGSRESUR-
SERNA FRÅN CENTRALSTYRET TILL DE AUTONOMA SUBJEKTEN.
Den som investerar gynnas
Ansvaret för att bygga infrastruktur
och utföra skogsförbättringsåtgärder
flyttar för sin
del från den federala skogsvårdsorganisationen
(leshoz)
direkt till företaget som hyr ut
skogsbeståndet dvs. skogsanvändaren
(lespromhoz). Shegelman
påpekade också att
de autonoma subjekten har
möjlighet att utveckla egna
avverkningsregler. Lönsamhet
för företagens skogsbruk
kommer allmänt att minska,
beroende på att de kostnader
som förut sköttes av staten i
stället läggs på företagen.
En intressant aspekt för finska
företag är dock att hyreskontrakten
nu börjar säljas på
auktion, och i början ges prio-
ritet till företag som investerar
i infrastruktur eller bygger
förädlingsfabriker. Det skulle
m.a.o. löna sig för finska företag
att vara ute och köpa avverkningsrätter
i god tid.
Kanske den synligaste följden
av skogslagen blir att små
avverkare kommer att försvinna,
eftersom de inte har
råd att tävla med de stora företagen
vid auktionerna och
inte heller har de kapacitet att
investera i skogskötsskötsel
eller infrastruktur. Till en del
kommer mindre företag att
slå sig samman, vilket medför
att en näringsgren som
förut gett inkomst åt byar och
små bosättningar kommer att
koncentreras till färre ställen.
Enligt Shegelman kommer det
att ha betydande socio-eko-
24
nomiska följder speciellt i Karelen,
som under sovjettiden
specifikt mobiliserades till att
bli en virkesproducerande region.
Arbeten försvinner och
när den nya teknologin vinner
mark kan t.o.m. 70 procent
inom branschen bli arbetslösa.
För en åldrande befolkning
är detta en stor tragedi, speciellt
då vodkan ofta kommer
med i bilden. Detta är tyvärr
ett problem beslutsfattarna
i Ryssland inte vill tala om.
Vilka de ersättande inkomstkällorna
skulle vara för landsbygdsbefolkningen,
är ännu
oklart.
Exporttullarna skall få egen
skogsindustri på benen
När man förstår skogsskötselns
principer i Karelen är det
alltså inte att undra att Finland
har importerat miljontals kubikmeter
massabjörkved per
år från Karelen och där man
å sin sida inte har haft något
intresse i att förnya skogarna
Bild: Elina Välkky
med tall eller gran.
Efter att den Ryska federationen
införde exporttullar på
virke och massaved i början
av år 2007, har dock virkesimporten
till Finland minskat
radikalt och man talar rent av
om en liten kris för den finska
skogsindustrins del. En intressant
detalj är att björkvirke
med diametern under 15 cm
nog är befriat från tullavgift,
men man kan fråga sig hur
dessa stammar skall skiljas
åt från de grövre stammarna
i virkestransporterna, som traditionellt
innehåller massaved
i mycket varierande storlek.
Diametersortering används
sällan vid massavedtransport.
Om man i Finland ser lite
oroligt på den inhemska
skogsindustrins framtid, så
har Putin bestämt sig för att
rejält höja skogsindustrins
profil i Ryssland. Med hjälp
av exporttullarna vill man få
virket att stanna kvar i landet,
vilket på kort sikt sänker priset
på trä. Samtidigt förväntas
den nya skogslagen locka
både utländska och inhemska
företag att investera i Rysslands
skogar.
Målet är att få upp skogsindustrins
produktion på samma
nivå med oljeindustrin,
som har en årlig omsättning
på 100 miljarder USD. För
att uppnå det krävs minsann
en enorm vilja att förnya infrastrukturen,
huvudsakligen
skogsvägsnätverket och att
fortsätta med moderniseringen
av maskinparken.
Skogsplaneringens betydelse
i ny fas
Fastän den nya skogslagen fått
rejält med kritik av olika, hin-
BRANDGATA I MODELLSKOGSOM-
RÅDE I PSKOV.