Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Personer:<br />
Bela<br />
Hustrun (Karin)<br />
Sonen (Valle)<br />
Dottern (Katta)<br />
Vännen (Göran)<br />
Mannen (Axel)<br />
Killen (Pontus)<br />
Tjejen (Anja)<br />
Kvinnan (Pia)<br />
<strong>Hoppet</strong><br />
av <strong>Patrik</strong> <strong>Bergner</strong><br />
Spöken (Synliga endast för Bela):<br />
Modern (Böbe) - Kan spelas av Kvinnan<br />
Brodern (István) - Kan spelas av Killen<br />
Fästmön (Sofia) - Kan spelas av Tjejen<br />
Förhörsledaren - Kan spelas av Mannen<br />
1.
2.<br />
Oktober 1992
Akt 1<br />
Vid ett köksbord sitter Bela och Vännen. De spelar backgammon. Ungersk<br />
folkmusik.<br />
Bela<br />
Skruvar på sig. Ser sig om. Upptäcker inget.<br />
Ser på Bela. Vet att något stör honom.<br />
Ja?<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Jag vet inte hur jag ska säga. Är det min tur?<br />
Jag är rädd för det.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Det är inget att vara rädd för. Inget alls. Jag vill bara få dem att förstå.<br />
Det är ett talesätt. Vill du ha mer?<br />
Var det min tur, sade du?<br />
Slår tärningarna. Studerar spelet.<br />
Telefonsignal.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
3.
Häller upp i glasen.<br />
Vännen<br />
Modern kommer in. Hon bär förkläde och torkar händerna med en kökshand-<br />
duk.<br />
Svarar i telefonen, pratar tyst.<br />
Har du gjort?<br />
Nej... det är...<br />
Gör en gest mot Bela.<br />
Slår tärningarna. Studerar spelet.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Men det handlar om att inse att det finns andra liv än det man själv håller på<br />
med. En människa måste ha något mer än bara sitta och...<br />
Vet inte vad han skall säga. Rycker på axlarna.<br />
... rycka på axlarna. Du har ju ditt jobb, eller hur?<br />
Ja?<br />
Du vet vad jag menar.<br />
Nej?<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
4.
Utan att prata i luren.<br />
Det otäcka var att de ringde innan.<br />
Modern<br />
Vännen<br />
Tänk inte på det, du hittar något annat snart -<br />
Bela?<br />
- Det ordnar sig.<br />
Modern<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Jag klandrar dig inte, men vad är det för vänner du skaffar dig?<br />
De var inga vänner..!<br />
Det gör inget.<br />
Va?<br />
Jag vill bara vara i fred...<br />
Hur visste de att vi var här?<br />
Bela<br />
Modern<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Modern<br />
5.
Visst, visst...<br />
Hur kunde de hitta oss?<br />
Jag vill bara kunna... -<br />
Vi var ju så noga.<br />
- ... slappna av!!<br />
Sjunker ner på golvet. Gråter.<br />
Vad har du gjort?.. Vad har du gjort?..<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
Tar luren ur Moderns hand och lägger på. Ser på Modern.<br />
Försöker hitta ett samtalsämne.<br />
Nej... Det var en god middag...<br />
Gå inte.<br />
Det är din tur.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
6.
En ung man, Brodern, har kommit in.<br />
Dansar ensam till folktonerna.<br />
Slå.<br />
Va?<br />
Stirrar skräckslaget på Vännen.<br />
Skrattar.<br />
Du måste slå.<br />
Sparkar Modern i magen.<br />
Tärningarna.<br />
Ja... visst, tärningarna, det förstod jag...<br />
Kom igen, Bela, kvickna till lite.<br />
Jag trodde bara du menade...<br />
Brodern<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
7.
Vi förlåter dig.<br />
Ska vi spela eller ska vi skita i det?<br />
Vi förlåter dig.<br />
Sluta! Sluta!<br />
Karin!<br />
Skrattar; föraktfullt, befriat.<br />
Brodern<br />
Vännen<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Karin. Hon är som du: Ropar alltid på någon annan.<br />
Brodern<br />
Viker sig, tar sig om magen. Ser på sina händer, som om det fanns något på dem. Ser på<br />
Bela.<br />
Bela<br />
Tiden rinner i från oss, Göran. Och vi springer fortare och fortare för att nå<br />
fram, men vi stampar bara på samma fläck, vi springer som besatta, vansinniga,<br />
med vitt långt hår och skriker för att hindra den från att glida från oss... Det är<br />
mitt liv, Göran.<br />
Kan du inte bara kasta tärningarna?<br />
Vännen<br />
8.
Bela<br />
Och jag springer och springer och det spränger i huvudet, bultar och dunkar<br />
och jag ser mig om och de vill komma in, jag ser dem komma mot mig, jag<br />
tänker inte, utan jag springer, med hjärtat som en trasig slamsa -<br />
Karin!<br />
Vännen<br />
Bela<br />
- jag försöker komma undan, jag försöker nå tiden för att slippa minnas -<br />
Karin!<br />
Vännen<br />
Bela<br />
- men de släpper mig inte, de tar tag i mig och andas på mig och det är samma<br />
doft, Göran. Ja... Minnena kommer alltid i kapp... på slutet.<br />
Har kommit in.<br />
Vad är det? Är det..?<br />
Han...<br />
Åh... älskade... Här.<br />
Håller om Bela. Vaggar honom.<br />
Jag är lycklig... Jag är så lycklig...<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
9.
Blodet rinner ur hennes näsa och mungipa.<br />
Modern<br />
Vad vill du ha till middag? Min snälla, fina pojke... Vi kanske kan spela något<br />
roligt spel sedan, du och jag.<br />
Bela<br />
Att älska någon... Är det allt? Att få leva och älska... Är det allt vi kan begära?<br />
Sch.<br />
Nickar åt Vännen att lämna dem.<br />
Börjar plocka ihop sina ytterkläder.<br />
Vänligt, moderligt.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Min söta, begåvade gosse... Din far skulle varit stolt över dig.<br />
Torkar bort blodet med kökshandduken.<br />
Bela<br />
Det är förbrukat. Jag kastade gåvan på elden och såg den brinna... flagorna som<br />
virvlade upp mot himlen.<br />
Så... så ja...<br />
Hustrun<br />
Modern<br />
Reser Brodern ur hans hopvikta ställning och börjar dansa med honom.<br />
10.
Ser på Hustrun.<br />
Bela<br />
Jag ligger på ett moln... och väntar på regnet som ska falla och föra mig till-<br />
baka... till dig.<br />
Hustrun<br />
Älskade... Du är hos mig. Du är min nu, min kära...<br />
Kysser Bela försiktigt.<br />
Somnar.<br />
Du vet att vi borde... Någon måste.<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vi måste förstå honom. Han har varit med<br />
om... Saker han har berättat... Hur säkerhetspolisen ställde honom på en bro och<br />
ville han skulle hoppa. De ville inte begå mord, de försökte bara tvinga honom<br />
att hoppa av sig själv, för att bli av med honom. Kan du begripa hur man kan<br />
göra så, vad det är för människor? Men det hjälper inte att förstå honom; jag vet<br />
ändå inte vad jag ska ta mig till.<br />
Vännen och Hustrun bäddar ner Bela i en säng. I en soffgrupp sitter några<br />
konststuderande.<br />
Tjejen<br />
Att bli förstådd av sin samtid, att acceptera informationssamhället för att själv<br />
bli accepterad, har inget med konst att skaffa, det är fan i mig perverst att vilja<br />
bli förstådd!<br />
Kvinnan<br />
Ja, men det måste man nog säga att oförstådda människor har svårt att göra sig<br />
gällande.<br />
11.
Tjejen<br />
Om du inte målar som du själv vill, utan enbart som du inbillar dig att andra<br />
vill, så är det skräp du presterar, även om det får priser och någon utställning,<br />
okej att du fixat ihop en del intressanta prylar, och utmärkelser och det där<br />
diplomet och På Sta'n som gjorde heluppslag och hela skolan grattade och visst<br />
var det kul för dig, jag tar inte det där ifrån dig, men du gör bara som alla före<br />
dig: Du behagar.<br />
Jag behagar, alltså existerar jag.<br />
Mannen<br />
Kvinnan<br />
Konst är inte kommersiellt bara för att många uppskattar det. Om många<br />
uppskattar vad du gör så är den gängse benämningen genombrott.<br />
Till Killen.<br />
Visst?<br />
Tjejen<br />
Nu pratar inte jag om genombrott, jag pratar om att konstnärer säljer sig själva<br />
för att få bli uppmärksammade och få en gullig utställning som På Sta'n skriver<br />
spaltmetrar om, grattis, grattis, men jag gör inte så, jag köper det inte.<br />
Du säljer inte så mycket heller.<br />
Kvinnan<br />
Tjejen<br />
Nu är jag faktiskt missförstådd. Kan inte jag få vara det utan att du dessutom<br />
ska behöva hacka på mig?<br />
Till Tjejen.<br />
Dottern<br />
Du kan ju inte ens sätta titel på dina grejer.<br />
12.
Tjejen<br />
För jag accepterar inte informationssamhället.<br />
Dottern<br />
För du vet inte vad de föreställer. Tänk efter lite, Anja... Om du inte hade något<br />
namn, skulle jag inte kunna ropa på dig. Jag skulle inte kunna säga "Tänk efter<br />
lite, Anja"...<br />
Vilken befrielse...<br />
Tjejen<br />
Mannen<br />
Jag tänker efter lite. Alltså existerar jag lite.<br />
Killen<br />
Tänk om vi inte hade några namn på någonting: "Hej då, du där, jag ska i väg<br />
och möta henne som du vet som vi känner, med långt, ljust, så nu går jag till det<br />
där där borta och dricker lite av det där vi drack förra gången som vi var på det<br />
andra stället som vi var på du och jag och han den korte med sådana där som<br />
förstärker synen och så hans tjej som han har den där lilla människan ihop med,<br />
du vet." Och om det inte fanns namn på tunnelbanestationerna, vad skulle de<br />
då ropa i högtalarna?: "Nästa hållplats! Nästa hållplats!" och man sitter där och<br />
åker och åker i Stockholms mörkaste delar och man vet inte när man ska av,<br />
fram och tillbaka i en ändlös skräckfärd...<br />
Till Killen.<br />
Tänk va?<br />
Noterar inte Kvinnans flirt.<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
13.
Tjejen<br />
Nästa första maj ska jag ha ett eget tåg, med ett enda plakat där det står "Ner<br />
med hela skiten". Ska vi dansa?<br />
Ser på Killen.<br />
Ja visst.<br />
Kvinnan<br />
Ingen rör sig. Sonen sitter i sitt rum och övar cello.<br />
Övar skalor, mycket tyst; det är sent.<br />
Nej.<br />
Övar samma skala igen.<br />
Jävlar...<br />
Övar samma skala igen.<br />
Jävla skit jävlar!! Skit...<br />
Lutar huvudet mot cellon. Sitter stilla.<br />
Aldrig... aldrig...<br />
Sonen<br />
Sonen börjar spela ett musikstycke. Vackert.<br />
Kommer till Sonens rum.<br />
Hej.<br />
Slutar genast spela.<br />
Var det en kul fest?<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Kul, faktiskt, jävligt kul, jag är asnöjd med att jag gick dit. Så himla glad.<br />
14.
Var är - vad heter han? - Axel?<br />
Han åkte hem till sin fru.<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Mamma sitter med Göran i köket. Hon trodde du var hemma, kom in här och<br />
undrade var i helvete du höll hus. Jag tror det var, pappa var... så hon blev... lite<br />
extra, så där.<br />
Visst.<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Jag tror du borde gå in och visa att du lever.<br />
Godnatt.<br />
Dottern<br />
Dottern lämnar Sonen. Sonen sitter kvar vid sin cello, orörlig. Vid köksbordet<br />
sitter Hustrun och Vännen. De har druckit te.<br />
Kan du sova nu?<br />
Tack, snälla...<br />
Säg till bara.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
15.
Nej, det är bra.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Vill du att jag kommer på middag i morgon med?<br />
Vill du det?<br />
Jag har inget för mig.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Dottern står stilla ett ögonblick, går sedan till köket.<br />
Vad du är för snäll.<br />
En vän, bara.<br />
Det med.<br />
Tjena.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Vännen<br />
Titta där. En till. Det dräller av vackra kvinnor i det här hemmet.<br />
Hej, vännen. Vill du ha lite te?<br />
Hustrun<br />
16.
Ville bara visa att jag lever.<br />
Det ser jag väl.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Jaha, jättebra. Då tar jag går och lägger mig i stället.<br />
Hustrun<br />
Men vad var det nu? Jag sade bara att jag ser att du lever.<br />
Dottern<br />
Och jag sade bara att jag går och lägger mig.<br />
Hustrun<br />
Och jag sade bara att jag såg att du levde!<br />
Och jag sade att jag lägger mig!<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Det är klart du lever, det är så uppenbart självklart!<br />
Det enda jag ville var att...<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Ja, säg! Du lever, bravo! Vad vill du ha? En applåd?<br />
Mamma, jag orkar inte!!<br />
Dottern<br />
17.
Hustrun<br />
Vad gör du här? Stick i väg till din karlslok och förstör hans äktenskap, i väg<br />
med dig!<br />
Med en gest mot Vännen.<br />
Dottern<br />
Varför hoppar du inte i säng med Göran, det skulle han inte ha något emot!<br />
Nej! Nu lugnar vi ner oss! Skärpning.<br />
Ja...<br />
Ja...<br />
Förlåt.<br />
Förlåt, mamma.<br />
Te?<br />
Ja tack.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Vännen<br />
Ni får gärna gräla, men dra inte in mig i det.<br />
18.
Förlåt, jag kom bara så upp i varv.<br />
Dottern<br />
Vännen<br />
Du kan alltid skylla på att du är konstnär.<br />
Sover pappa?<br />
Svarar inte.<br />
Släcker sin lampa.<br />
Mörker. Telefonsignal.<br />
Ja, hallå?<br />
Dottern<br />
Vännen och Hustrun<br />
Sonen<br />
Moderns röst<br />
Belas röst<br />
Nej, mamma... svara inte... svara int... låt det ringa... mamma...<br />
Vilka är ni? Hallå?<br />
Moderns röst<br />
Belas röst<br />
Det var ju inte jag. Det var Gud. Det var fan i mig Gud.<br />
Tänder Belas sänglampa.<br />
Upp och hoppa.<br />
Modern<br />
19.
Lämnar sängen. Börjar duka fram frukost på bordet.<br />
Brodern sitter bredvid Bela i Belas säng.<br />
Du skulle låtit det ringa, mamma...<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Vi väntade på dig. Varför kom du inte, vi hade ju möte, varför kom du inte?<br />
Bela<br />
Jag kunde inte, det kom... något emellan...<br />
Brodern<br />
Du måste visa att du kan. De frågar och vad fan ska jag svara?<br />
Bela<br />
Vad är det de begär? Jag har ju sagt att jag ska göra det, jag ska göra vad jag<br />
ska.<br />
Brodern<br />
Jag sade att du varit sjuk, men det kan du inte vara länge till -<br />
Du sade att det var ofarligt -<br />
Bela<br />
Brodern<br />
- du måste komma ner någon gång, Bela.<br />
- du berättade inte sanningen -<br />
Bela<br />
20.
Hör du -<br />
- för mig -<br />
- vad jag säger?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
- Du sade inte att det blir människor där!<br />
Brodern<br />
Sanningen? Vi skakar om dem. Det är det enda som betyder något.<br />
Bela<br />
Du ljög för mig. Jag sade ja, jag vet att jag sade det och jag ska göra det -<br />
Ångrar du dig?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
- ni kan lita på mig, men du ljög! Alla oskyldiga som kommer att...<br />
Brodern<br />
Alla deltar i kampen, Bela. Även de som inte vet om det.<br />
Bela<br />
Ingen kommer att hinna förstå, ingen kommer att ta farväl, de rycks bort och<br />
jag står kvar! Jag kommer aldrig kunna se mig i ögonen! Kan du inte höra skri-<br />
ken, István?<br />
21.
Kampen. Kampen, Bela!<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Jag skiter i din "Kamp"! Jag vill ha tillbaka mina ögon! Jag ger väl fan i...<br />
Ger Bela en örfil.<br />
Brodern<br />
Min bror har gett sig in i en lek som han får vackert tåla. Om han inte klarar av<br />
det skulle han inte gått med.<br />
Ja, István.<br />
Rasande.<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Min bror ska inte misslyckas som far gjorde. Han ska visa vad han går för. Han<br />
ska visa att han kan.<br />
Ja, István.<br />
Lugnar ner sig.<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Det är för vårt land. Inte för ditt samvete.<br />
På avstånd. Till Brodern.<br />
Kommer du?!<br />
Till Bela.<br />
Ska du komma någon gång?<br />
Fästmön<br />
Modern<br />
22.
Brodern<br />
Du får rycka upp dig, Bela. Det här duger inte. -<br />
Vi litar på dig.<br />
- Det duger inte alls.<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Brodern springer till Fästmön, de går i väg. Bela ser efter dem.<br />
Ska du komma nu? Kom någon gång!<br />
Går till köksbordet.<br />
Vänligt, oroligt.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Jag tycker inte om att du ligger i sängen hela dagarna. Du borde tänka lite på<br />
skolan, göra ett försök att hinna i kapp. Tänk lite på din far. Han hade varit stolt<br />
över en intelligent son.<br />
Äter.<br />
Ja, mamma.<br />
Skrattar.<br />
"Ja, mamma - Nej, mamma."<br />
Ändrar ton.<br />
Din vidriga mask.<br />
Bela<br />
Modern<br />
23.
Vänligt.<br />
Vad ska du göra i dag?<br />
Bela<br />
Jag skulle träffa några... István sade att...<br />
Modern<br />
Det är bra. Lyssna på István, han har varit en bra storebror för dig.<br />
Jag kanske kan få ett jobb.<br />
Orolig, uppriktig.<br />
Min fina lilla gosse.<br />
Ja, mamma.<br />
Smeker Belas skäggstubb.<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Som börjar bli man. Bara vi levde... någon annanstans...<br />
Ja, mamm...<br />
Avbryter. Vänligt.<br />
Men inget är som det ska.<br />
Nej, mamm...<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
24.
Avbryter. Dukar av bordet.<br />
Modern<br />
I väg med dig nu. Bli inte för sen till det där jobbet.<br />
Modern lämnar Bela. Bela sitter kvar. Fästmön kommer och sätter sig<br />
mittemot honom. Brodern lägger en vit duk på bordet och ställer dit en ljus-<br />
stake.<br />
Ger Fästmön och Bela varsin meny.<br />
Vad får det lov att vara?<br />
Svarar inte.<br />
Pillar på menyn.<br />
Bra.<br />
Skriver upp i ett block. Tar menyerna.<br />
Tack så mycket, ett utmärkt val.<br />
Lägger lappen hos Fästmön. Går.<br />
Läser lappen.<br />
Halv fem.<br />
Mm.<br />
Är du nervös?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
25.
Nej. Jo. Nej. Jo.<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Det var jag min första gång. Jag kissade på mig.<br />
Skrattar.<br />
Det var fruktansvärt.<br />
Slutar skratta.<br />
Du måste trycka undan de känslorna, inget får hindra oss. Varken de eller din<br />
rädsla. Bra?<br />
Jag ska klara det.<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Kommer med en flaska vin och bröd, ställer det på bordet och går.<br />
Går du hem sedan?<br />
Jag måste det.<br />
Du kan komma till mig.<br />
Jag måste hem.<br />
Du gör som du vill.<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
26.
Nej.<br />
Lycka till.<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Kysser Bela på kinden. Griper flaskan, rycker undan den vita duken så ljusstaken och<br />
brödet far i golvet. Häller flaskan över Bela.<br />
In.<br />
Pappa? Pappa!?<br />
Går.<br />
Berusad.<br />
Vad är det? Vad fan... är det frågor om?<br />
Städar.<br />
Sonen<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Jag trodde du hade sönder något. Kom pappa, jag hjälper dig...<br />
Varför gör du så här mot mig?<br />
Du måste försöka sova, pappa.<br />
Vart ska vi?<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
27.
Du sover för lite...<br />
För lite vad då?<br />
Pappa...<br />
Släpp mig! -<br />
Gråter.<br />
- Jag ber dig... låt mig vara...<br />
Rasande. Skakar Sonen våldsamt.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Du måste minnas och betala vad du gjort, acceptera vem du är... Dina<br />
drömmar.<br />
Gråter. Håller om Sonen.<br />
Sonen<br />
Bra pappa, då sätter vi oss en stund. Vi kan ta det lugnt, låtsas att det är söndag<br />
i morgon...<br />
Men Valle! Är det inte Valle?<br />
Jo. God morgon, pappa.<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Vad gör Valle uppe så här dags? Är han inte i sitt rum och låser inom sig? Han<br />
tänker kanske satsa på... ja, ett yrke, till exempel?<br />
28.
Van.<br />
Nej, pappa.<br />
Skrattar.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Jag skulle bara vilja se dig lyckas ro något inne i land. Se dig företa dig något,<br />
vadsomhelst! Något som du tycker är viktigt, det behöver inte vara det för mig,<br />
ta något som jag inte förstår mig på, det gör inget; bara jag känner att det är<br />
något som du verkligen vill. Något som du brinner för. Det är ju dig det<br />
handlar om. Men nej, nej, då är det den här musiken som det ska hållas på med<br />
och hållas tyst om. Som en mussla.<br />
Jag vet, pappa.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Jaså, du? Och alla vi andra? Vi som går runt och inte vet vad det är vi älskar,<br />
om det är en talang eller en idiot. Ska vi bara sitta med tummarna i kors och<br />
hoppas medan du springer omkring och påstår att du övar?<br />
Ler faderligt.<br />
Jag tror du bär så mycket därinne långt därinne.<br />
Ja, pappa.<br />
Vänligt, oroligt.<br />
Bevisa det då.<br />
Ska vi ge oss ut och jaga i morgon?<br />
Jag pluggar i morgon.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
29.
Det är söndag.<br />
Det är bara som vi låtsas.<br />
Skrattar.<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Tänk om ni ville förstå det någon gång att jag har gjort saker som måste göras<br />
och som ingen annan klarade av. Precis som jag ska lära dig. Så det är söndag i<br />
morgon. Överens?<br />
Sonen<br />
Ja, pappa. Det blir bra. Vi kan jaga i morgon.<br />
Bela<br />
Vad är klockan? Vi måste lägga oss tidigt, man ska vara utvilad när man står på<br />
pass... Halsen, det är halsen man siktar på... Så vi lägger oss tidigt. Hur mycket<br />
var klockan?<br />
Hon är ett, pappa...<br />
Bra, tidigare kan det inte bli. Hjälp mig.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen stöttar Bela till sängen, lägger ner Bela och täcker honom med filten.<br />
Släcker sänglampan.<br />
Mörker.<br />
Dottern tänder en fotogenlampa. Hon står vid sitt staffli. Hon arbetar med en<br />
tavla som hon inte är nöjd med. Bakom henne kommer Mannen gående. Han<br />
stannar en bit ifrån henne.<br />
30.
Dottern<br />
Vill ändra i sin tavla men stoppar sig själv innan hon hinner måla något.<br />
Äh. Äh.<br />
Prövar en rörelse i luften.<br />
Så ja... så ja...<br />
Fullföljer rörelsen och målar en punkt.<br />
Jävlar!<br />
Tänker skrapa med kniven, men känner att någon står bakom henne. Vänder sig<br />
långsamt om. Ser på Mannen.<br />
Axel..?<br />
Jag har lämnat henne.<br />
Vad gör du här? Det är ju sent.<br />
Jag har ingenstans att ta vägen.<br />
Hur kom du in?<br />
Kan jag bo här?<br />
Det är mitt i natten...<br />
Avbryter sig, inser vad Mannen just sagt.<br />
Va?<br />
Jag har lämnat henne.<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
31.
Varför då?<br />
Jag ville det.<br />
Jag krävde aldrig det.<br />
Jag älskar inte henne.<br />
Och då kom du hit?<br />
Kan jag sova här i natt?<br />
Om tavlan.<br />
Tycker du om den här?<br />
Den är hemsk.<br />
Ja -<br />
Skrattar.<br />
- då får du stanna.<br />
Vill du gifta dig med mig?<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
32.
Är du nykter?<br />
Nej.<br />
Ja, låt oss gifta oss. När ska vi göra det?<br />
Nu.<br />
Det är olagligt.<br />
Jag älskar dig.<br />
Och det är otroligt.<br />
Kan vi inte ta och ligga med varandra?<br />
Jag tycker vi kan stå så här.<br />
När ska du ha din utställning?<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Om en månad precis. Minus en dag. Var ska vi gifta oss?<br />
33.
Varsomhelst, bara det går fort.<br />
MacDonald's?<br />
Jag älskar dig.<br />
Det är trevligt. Jag älskar dig.<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Och det är praktiskt. Vill du gifta dig någon speciell stans?<br />
Helst vill jag ha ett kyrkbröllop.<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Det är fint. Det gör vi. Jag vill få ris i huvudet. Det ser så skönt ut.<br />
Så du gillar inte den här?<br />
Jag tycker mycket om den.<br />
Har du verkligen lämnat henne?<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Ska vi verkligen inte ligga med varandra?<br />
34.
Jag måste bli klar först.<br />
Det är som en dröm.<br />
Vilket då?<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Det här. Att du lämnat din fru. Att du kommer till mig mitt i natten och friar till<br />
mig. Det är som en dröm.<br />
Det är det verkligen.<br />
Går.<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Ser efter honom. Återvänder till sin tavla. Skrapar med kniven.<br />
Äsch...<br />
Vet inte om hon skall måla eller skrapa. Tittar på tavlan. Tycker det är förfärligt. Blåser<br />
ut fotogenlampan.<br />
Mörker.<br />
Tänder en cigarett. Tar ett bloss.<br />
Vännens röst<br />
Det var fantastiskt. Det var... Ju värre han är, desto bättre blir det.<br />
Tänder en sänglampa.<br />
Vännen och Hustrun ligger i en säng.<br />
Hustrun<br />
35.
Hustrun<br />
Så är det, faktiskt. Det är väl jag som blir...<br />
Tystnar.<br />
Huvudsaken är att det blir fantastiskt.<br />
Egentligen borde du gå.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Ja. Än se'n? Du sitter där och behöver någon och jag råkar finnas till hands. Ett<br />
praktiskt förhållande behöver inte vara så komplicerat, eller hur?<br />
Hustrun<br />
Han tycker det är svårt att vara arbetslös, det nog mest det.<br />
Vännen<br />
Skitsnack, det här har du sett komma länge nu.<br />
Hustrun<br />
Och så att du blev kvar, fick till och med en bättre plats... Han är inte avund-<br />
sjuk, men det är klart att det... sätter sina... fläckar.<br />
Är han avundsjuk på mig?<br />
Det är han inte.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Det har han ingen anledning till. Han grejar något snart.<br />
36.
Hustrun<br />
Första gången vi träffades, när han kom svart och mjuk och orakad hit till snön<br />
och mig... Han var så fruktansvärt vacker. Och så varma händer, han tog i mig<br />
och jag vibrerade och skakade.<br />
Med kraftig brytning.<br />
"Är du fryst?"<br />
"Nej, nej, jag vet inte vad det är. Var kommer du ifrån?"<br />
"Jag kommer inte ifrån. Jag heter Bela! -<br />
Slår storslaget och långsamt ut med armarna.<br />
- Och nu är jag här!"<br />
Ler åt minnet.<br />
Tar ner armarna.<br />
Det är så hemskt allt sådant där som händer. Och det är hemskt att vi tycker det<br />
är hemskt. Om vi tyckte det var okej allt som försiggick, då skulle det vara okej<br />
att sitta och glo på TV:n. Men att tycka det är hemskt och ändå sitta med<br />
armarna i kors; det skrämmer mig.<br />
Gnuggar sig i ansiktet.<br />
Jag skrämmer mig själv.<br />
Ser på sina händer. Blir skrämd.<br />
Ah!<br />
Det är som när Titanic sjönk och de dansade tills de drunknade... Hur länge ska<br />
vi hålla på så här?<br />
Tills han blir normal.<br />
Så länge?<br />
Tar bort Vännens händer.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Jag måste se till Bela. Han blev så full i kväll.<br />
Skrattar när Vännen envist håller fast henne.<br />
Du får komma igen i morgon.<br />
Klär på sig.<br />
Vännen<br />
Första gången jag såg honom såg jag dig.<br />
37.
Går.<br />
Vilken jävla avskedsreplik...<br />
Släcker lampan.<br />
Mörker.<br />
Hustrun<br />
Hustruns röst<br />
Nu kommer jag inte kunna tänka på någonting annat på hela natten.<br />
Svagt gryningsljus. Fågelkvitter.<br />
Springer.<br />
Jävlar... Jävlar...<br />
Sökarljuset letar efter Brodern.<br />
Åh, gud, hjälp mig... hjälp mig...<br />
Vad är det?<br />
Kastar sig i Belas säng. Överfaller Bela<br />
Brodern<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Vad har du gjort, din jävla idiot?! Vad fan har du gjort?<br />
Det var inte mitt fel, släpp mig!<br />
Bela<br />
38.
Brodern<br />
Din lilla skit, begriper du vad du har gjort!<br />
Bela<br />
Det var en liten flicka, István, hon stod och höll sin mamma i pekfingret och<br />
förklarade något för mamman som inte förstod ett ord men som skrattade och<br />
höll med och flickan var så, hon stod där och hon var så levande. Hon hade en<br />
blå klänning och en docka och höll sin mamma och förklarade hela sitt... Hur<br />
skulle jag kunna leva med det? Alla människor runtomkring, de stirrade på mig<br />
som om de visste att det var jag, "Jaså det är så du ser ut, dig ska vi minnas" och<br />
jag skulle aldrig kunna sova mer... aldrig mera vila... Blöder du?<br />
Skrattar.<br />
Kom, du måste lägga dig...<br />
Sliter sig föraktfullt loss från Bela.<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Den skulle bara skrämmas, dra till sig uppmärksamheten... -<br />
Kom nu...<br />
Bela<br />
Brodern<br />
- den var inte alls så kraftig som jag sade.<br />
Bela<br />
Du måste låta doktor Szabo titta på det, jag ringer honom...<br />
Om blodet.<br />
Gud, det är ju överallt...<br />
39.
Vi förlorade tre man.<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Tycker inte att han har med det att göra. Irriterad.<br />
Jaha..?<br />
Du var en avledande manöver.<br />
Avledande..?<br />
Det var en rökbomb, Bela!<br />
Du sade att... Det skulle ju...<br />
Och du skulle lytt order!<br />
Kvider av smärta.<br />
Varför litade du inte på mig?<br />
Ibland är du för jävla lustig, vet du det?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Jag har försökt förklara, det är inte rätt, tusen gånger, vi blir inte fria på be-<br />
kostnad av liv, vi måste finna andra vägar.<br />
40.
Brodern<br />
Jag då! Är inte det på bekostnad av något?<br />
Bela<br />
Jag vill inte som du, begriper du? Jag vill något själv!<br />
Pappa då? Dog han för ingenting?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Mamma vill inte att vi gör som han gjord...<br />
Brodern<br />
Hur kunde du ge dig in i något du inte kan hantera?<br />
Det kan jag!<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Du är en stackars svikare. Precis som pappa.<br />
Slår Brodern.<br />
Klipper till Bela så Bela far i golvet.<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Jag skulle lyssnat på de andra, de såg det hela tiden: "Han är inget att ha, István,<br />
släpp honom." - "Det är min bror, passa vad du säger!" - "Han klarar inte av det<br />
här. Hans nerver pallar inte. Han är en morsgris. En tjallartyp." -<br />
Gråter.<br />
- "Inte min bror... Inte Bela..."<br />
41.
På avstånd.<br />
Kom nu, István! Det är bråttom!<br />
Vill du veta vad Sofia säger om dig?<br />
Vad har hon sagt?<br />
Du ska inte tro allt som sägs.<br />
Lämnar Bela.<br />
Ropar efter Brodern.<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Jag ska ringa doktor Szabo, får han titta på dig...<br />
Brodern springer i väg till Fästmön, de springer vidare tillsammans. Bela ser<br />
efter dem. Sökarljuset riktas rätt mot Belas säng. Fokuseras på Belas ansikte.<br />
Bela<br />
Jag vet inte var han är. Jag vet inte var han är.<br />
Står utanför Belas rum.<br />
Det är dags!<br />
Vad är det? Vad..? Vem är det?<br />
Sonen<br />
Bela<br />
42.
Ska vi ge oss i väg?<br />
Vart..? Vart ska vi?<br />
Vi skulle ut och jaga, sade du.<br />
Orolig.<br />
Kan jag komma in?<br />
Sökarlampan släcks.<br />
Lugnar ned sig.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Det är klart. Varför skulle du inte få komma in?<br />
Kommer fram till Belas säng.<br />
Jag är ledsen...<br />
Jag förstår.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Men det är... jag satt så många år, du förstår inte...<br />
Jag förstår.<br />
Sonen<br />
43.
Bela<br />
Det är denna stank som jag aldrig kommer ifrån... Det är när jag minns det som<br />
jag blir... Det är bra att du är försiktig.<br />
Vi hinner inte, pappa...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Jag pratar om fruktan! Du som skrattat en hel massa men aldrig känt kulan<br />
tränga in och du försöker klämma ihop hålet, hålla tillbaka allt som vill ut... Vad<br />
är du? Va? Du säger att du ska bli musiker, men när? Jag går runt och väntar på<br />
döden och du går här och drar tofflorna efter dig. Jag behöver dig inte.<br />
Sonen<br />
Pappa... Jag vill att vi... du ville jaga förut, du kan väl lära mig det? Kan vi inte<br />
bara... försöka?!<br />
Ska vi ge oss av då?<br />
Bela<br />
Bela och Sonen går i väg. Hustrun och Dottern möts i köket.<br />
Hustrun<br />
Håller en cigarett i handen. Letar tändstickor.<br />
Vad sade du?<br />
Det är säkert.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Det är inte svar på frågan. Vad sade du?<br />
44.
Jag lovar.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Inser att hon inte kommer att få svar på frågan. Eftersom hon ändå vet svaret, går hon<br />
vidare.<br />
Och vad skulle de kunna jaga nu, så här tjingtjong helt plötsligt? Jakt, måste<br />
planeras noga och utarbetas en plan, med karta och vindriktning och matsäck...<br />
Kan du jaga?<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Jag kan tänka. Jag vet att det är svårt att tro det när man känner mig, men jag<br />
kan faktiskt det.<br />
Dottern<br />
Förlåt, mamma, det var bara det att jag blev förvånad; kul, tänkte jag, kan hon<br />
sådant, hade vi kanske kunnat sticka ut och jaga lite, komma hem före killarna<br />
med varsin älg, det hade väl varit fräckt?<br />
Hustrun<br />
Har inte du något att försvinna till? Det brukar du ha.<br />
Dottern<br />
Hej då, mamma. Måste sticka. Ska i väg och göra något fantastiskt.<br />
Börjar gå.<br />
Hustrun<br />
Och jag? I dag har de inget korsord i tidningen. Vad ska jag ta mig till?<br />
45.
Vänder sig om.<br />
Dottern<br />
Du borde försöka sova bättre. Jag orkar inte vara orolig för dig med.<br />
Går.<br />
Hustrun<br />
Vill tända sin cigarett, men hittar ingen tändare.<br />
När jag var ung trodde jag inte att jag skulle ha det så här. Jag trodde inte jag<br />
skulle bli kär i en galen invandrare, bo i separata sovrum, ha två barn som<br />
avskyr mig, bedra min äkta galning med en man jag inte älskar och sitta och<br />
deppa för att tidningen inte har något korsord i sig. När jag var ung trodde jag<br />
jag skulle göra något... fantastiskt... jag med.<br />
Tänder Moderns cigarett.<br />
Tack.<br />
Fästmön<br />
Hustrun<br />
Inser att hon borde vara ensam i rummet. Ser sig om, men ser ingen.<br />
Bela<br />
Tyst. Därifrån kommer vinden, då går vi... hit... Lägg ner den här... Vi sätter oss<br />
här. Här kan vi vänta på smällen. The Big Bang...<br />
Sonen<br />
Jo... du, pappa, det var... Jag vet inte, jag tog med... lite fika... Har sett hur de<br />
alltid har fika med sig när de jagar, tänkte vi också skulle ha det..?<br />
Bela<br />
Ja! Men vad utmärkt! Precis vad jag kände för -<br />
Ja!<br />
Sonen<br />
46.
Bela<br />
- "Fan också!", allt var ett enda stort "Fan också!" och så fanns det! Bra, Valle! Du<br />
är ju riktigt förutseende.<br />
Skrattar.<br />
Ja... ja...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Då tar vi lite med en gång, håller kylen borta. Du vet det blir kallt av att sitta<br />
still när man sitter så här. Tack... Sockret?<br />
Sonen<br />
Jag... Nej, jag... glömde det, pappa... det var så bråttom, blev så mycket att tänka<br />
på... förlåt...<br />
Bela<br />
Ah, det gör inget. Socker är inte hela världen.<br />
Sonen<br />
Vad bra, jag tänkte att det kanske inte skulle göra så myck...<br />
Avbryter.<br />
Bela<br />
Jag tar en kopp när vi kommer hem i stället. Då kan du ta den här, slipper du<br />
hälla upp en till. Nu ska vi vara tysta. Vi får vänta länge...<br />
Men, pappa...<br />
Sonen<br />
47.
Viskar för att hålla tillbaka sin ilska.<br />
Bela<br />
Tyst nu, Valle. Hör du vad jag säger? Vi måste vara fullkomligt stilla nu. Jag vill<br />
inte höra mer.<br />
Ja, pappa.<br />
Nu ska vi bara vänta och se.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Bela och Sonen sitter tysta. Sonen dricker från sin kopp.<br />
Tar Belas kopp och dricker.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Märker att något händer, ser sig om, men ser inget.<br />
Modern<br />
Dricker ur koppen och kastar den till marken.<br />
Tyst!<br />
Jag har inte... jag har inte...<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Kan du inte bara... Kan du inte bara vara..?<br />
Ser sig om.<br />
Du och ditt jävla kaffe...<br />
48.
Brodern<br />
Rör sig hastigt. Syns för ett kort ögonblick. Försvinner.<br />
Där! Där var det något!<br />
Va? Va?<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Lägg ifrån dig den där... Kom och titta, hjälp till lite.<br />
Vad var det..?<br />
Lägg ifrån dig den där!<br />
Slår koppen ur handen på Sonen.<br />
Kom.<br />
Bela och Sonen spejar efter villebråd.<br />
Hostar diskret.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Vänder sig hastigt om mot ljudet, men ser inget.<br />
Vad var det, pappa?<br />
Sonen<br />
49.
Det var något.<br />
Vad då?<br />
Hörde du inte?<br />
Jo... Kanske... Det lät som en... som en...<br />
Jag vet inte vad det lät som.<br />
Nej, det... var nog inget...<br />
Rör sig hastigt.<br />
Där!<br />
Var?<br />
Där, ser du ingenting?<br />
Jo... nu ser jag...<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
50.
Försöker förtvivlat se vad det är Bela ser.<br />
Var beredd nu.<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Siktar ut i skogen efter något han inte ser eller anar vad det är.<br />
Sonen<br />
Pappa? Är det..? Ska jag..? Är det så här..?<br />
Tyst, tyst nu... skärp... ning...<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Rör sig långsamt. Kommer fram i ljuset. Syns tydligt.<br />
Bela<br />
Där! Där! Sikta på halsen, du får ta honom.<br />
Sonen<br />
Men, pappa, jag vet inte... var... jag ser inte...<br />
Där! Där!<br />
Var, det är så mörkt...<br />
Bela<br />
Sonen<br />
51.
Bela<br />
Öppna ögonen! Försiktigt nu. "Mörkt", du är ju fan inte... Sikta och tryck försik-<br />
tigt, ryck inte skottet, ta det lugnt... Du kan. Jag är säker, ta det lugnt. Jag litar<br />
på dig.<br />
Sonen<br />
Siktar, men inte alls mot Brodern, som han inte ser.<br />
Bela<br />
Bra, bra... Bra... Skjut den. Skjut den... Nu. Nu!<br />
Skjuter rätt ut i skogen.<br />
Sonen<br />
Brodern<br />
Rycker till av smällen, som ett skrämt djur och försvinner.<br />
Nej! Nej!<br />
Bela<br />
Springer några steg efter det skrämda bytet. Vänder sig mot Sonen.<br />
Vad var det? Vad var det? -<br />
Förlåt, pappa -<br />
Hur kan man... hur kan man..? -<br />
- jag försökte... Jag såg inte... så tydligt...<br />
Upprepar sin ursäkt.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
52.
Överröstar Sonen.<br />
Bela<br />
- det var hur tydligt som helst, som en plansch, bara att sikta och trycka av...<br />
Hur många gånger, hur många gånger ska jag behöva säga det? Ryck - inte -<br />
skottet! Och så skjuter du på ett jävla träd!<br />
Jag försökte, men...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sluta, inga ursäkter. Det är bra nu, vi glömmer det. Det gör ingen.<br />
Jag vet inte hur man...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Det gör ingen fara, tyst nu. Vi väntar på nästa. Om det kommer någon.<br />
Ja, pappa.<br />
Kort paus.<br />
Jag är ledsen.<br />
Tyst.<br />
Jag begriper inte hur det kunde...<br />
Tyst. Tyst, för helvete.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
53.
Jag gjorde precis som du sade...<br />
Vanvettigt arg. Stillsamt.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Jag sade att du skulle sikta på halsen. Skyll inte på mig, på halsen sade jag.<br />
Nej, jag menar bara att...<br />
Hätskt.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Skyll inte ifrån dig. Skyll inte, hör du vad jag säger? Gör det inte!<br />
Jag försökte för du ville det, papp...<br />
Slår Sonen över ögat.<br />
Sjunker ihop.<br />
Vill be om ursäkt.<br />
Kan du vara tyst nu?<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Står längst bak vid fonden. Ser stadigt på Bela.<br />
54.
Ser Brodern.<br />
Nu så har jag dig... Nu har jag dig...<br />
Siktar mot Brodern.<br />
Står lugnt kvar.<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Sonen<br />
Vad... är det du ser, pappa? Vad är... det?<br />
Nu har jag dig, din jävel...<br />
Bela<br />
Bela skjuter Brodern. Smällen är liten till en början men växer till ett stort<br />
muller. Plötslig tystnad. I tystnaden blir Brodern träffad av skottet.<br />
Viker sig. Ser på Bela.<br />
Vem... är det..? Vem... nej... Nej!<br />
Återigen hörs skottet.<br />
Blir träffad igen, viker sig. Ser på Bela.<br />
Nej... Nej...<br />
Återigen hörs skottet.<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
55.
Blir träffad. Viker sig. Ser på Bela.<br />
Upptäcker Fästmön.<br />
Nej! Det var inte, inte..!<br />
Bela?<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Återigen hörs skottet. Modern blir träffad. Bela upptäcker Modern.<br />
Brodern<br />
Ser på sina händer, som om han fått blod på dem.<br />
Jag vill inte! Jag vill inte!<br />
Bela?<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Det var inte jag! Förlåt mig, hör ni vad jag säger, det var inte jag!! -<br />
Bela? Varför? -<br />
- Nej! -<br />
- Varf...<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
56.
Återigen ett skott. Alla tre spökena vacklar.<br />
- Nej!! -<br />
Bela<br />
Brodern håller tag i Belas ansikte och kysser honom. När Bela slänger Brodern<br />
till marken, har händerna lämnat blodspår i ansiktet.<br />
- Nej!! Nej!!<br />
Bela<br />
57.
Sonen spelar på sin cello.<br />
Akt 2<br />
Modern står och rör i en gryta. Vid köksbordet sitter Bela, Vännen, Dottern,<br />
Mannen, Fästmön och Brodern. Brodern sitter som om han vore död. Bela,<br />
Vännen, Dottern, Mannen och Hustrun har just ätit klart. Hustrun diskar.<br />
Modern<br />
Aldrig är det annat. Alltid bara hela tiden, aldrig inget annat än att alltid hålla<br />
på och aldrig sluta det tar ju aldrig slut!<br />
Han kommer säkert hem snart.<br />
Bela<br />
Vännen, Dottern, Mannen och Hustrun<br />
Ser försiktigt på Bela och på varandra.<br />
Modern<br />
Vi bor inte varsomhelst längre, vi bor här!<br />
Mamma!<br />
Bela<br />
Modern<br />
Hela världen ruttnar över oss och ni är bara ute och springer! Vad är det ni<br />
håller på med? Jag älskar dig, min minsting. Jag älskar dig och vägrar låta<br />
något hända dig, inget får hända dig. István har blivit så konstig, det går inte att<br />
prata med honom längre, han ska alltid i väg... Och du hakar på, jämt gör du<br />
som han. Inga dumheter, Bela. Riskera ingenting. Snälla. För min skull.<br />
58.
Kvicknar till.<br />
Mamma!<br />
Brodern<br />
Modern<br />
Jaså, är du hemma nu? Finemang, då kan ni sitta där båda två och gadda ihop<br />
er mot mig.<br />
Sluta nu, jag blir tokig.<br />
Brodern<br />
Modern<br />
Du har alltid tänkt på dig själv, hur du mår, medan jag får gå i väg och ställa<br />
mig i ett hörn och bli tokig lite för mig själv.<br />
Bela<br />
Jag ska inte vara ute och springa mer, mamma. Jag stannar hemma och hjälper<br />
dig i stället.<br />
Modern<br />
Vilken familj. En slarver och en fjäsker. När Janos dog, det var dödsstöten.<br />
Tystnad. Ingen av ickespökena vet vad den skall säga efter Belas märkliga mo-<br />
nolog.<br />
Till Mannen.<br />
Och annars?<br />
Hustrun<br />
Mannen<br />
Ja, det går väl bra, sålt en del, hade en utställning där det gick över förväntan,<br />
faktiskt... Inget att, men nu då ska jag hjälpa då, Katta med sin då...<br />
59.
Hustrun<br />
Tänk vad bra, Katta, att du får hjälp av en som kan!<br />
Jag kan också, mamma.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Ja..? Det är klart. Jag sade bara att det är bra..? Och det är det väl?<br />
Dottern<br />
Det enda jag ville ha sagt var att jag kan. Jag kan, mamma. Så kan vi släppa det<br />
nu.<br />
Hustrun<br />
Det sade jag inte att du inte kunde, jag sade att du får hjälp av en som kan.<br />
Och jag menar bara att jag kan jag med.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Och jag sade bara att du får hjälp av en som kan.<br />
Dottern<br />
Och jag sade bara att jag kan också faktiskt!<br />
Hustrun<br />
Det begriper väl jag med att du kan, det är klart du kan, men du får hjälp av en<br />
som kan, och det kan väl för i helvete bara vara positivt!?<br />
Dottern<br />
Visst är det toppen, visst är det det, men jag kan också, mamma, jag kan, det<br />
var bara det!<br />
60.
Hustrun<br />
Vad är det för fel på folk med kunskaper helt plötsligt? Om du nu får hjälp av<br />
en som verkligen är duktig på tavlor och utställ...<br />
Dottern<br />
Jag är också duktig! Det är jag som ska ha utställningen!<br />
Hustrun<br />
Ta inte emot hjälpen då, om du nu inte vill ha den, han är säkert mycket hellre<br />
hemma med sin fru än hjälper någon otacksam jäntunge som bara skriker att<br />
hon är så förbannat småduktig så hon behöver minsann ingen som hjälper<br />
henne med något!<br />
Nej! Hör ni! Nu så.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Ja. Förlåt. Jag kom bara så upp i varv. Förlåt, Axel.<br />
Visst.<br />
Det var dumt det där om din fru.<br />
Det gör inget.<br />
Mannen<br />
Hustrun<br />
Mannen<br />
Hustrun<br />
Jag är så glad att Katta äntligen hittat någon trevlig och så hakar jag upp mig på<br />
detaljer.<br />
61.
Mamma!<br />
Vad var det nu?<br />
Vad ni går på. Är vi inte en familj?<br />
Det är väl just det.<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Förutom Valle som "måste" gå ifrån hela tiden.<br />
Han måste öva. Det sade han ju.<br />
Ja, han pratar den pojken...<br />
Till Mannen.<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Du är... Jag känner att du är bra. Det är du och jag, min vän. Du och jag mot<br />
dem. Hur är det man säger? Vi mot rubben.<br />
Rubben?<br />
Vi mot rubbningen.<br />
Det låter som en komplimang.<br />
Mannen<br />
Bela<br />
Mannen<br />
62.
Låter som en förkylning.<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Jag skulle vilja ta med dig hem till mitt, någon gång. Visa dig mitt gamla hem...<br />
Var de förhörde min bror... och min mor... Men allt har brunnit ner. Du vet att<br />
jag..?<br />
Jo, jag har förstått det.<br />
Till Hustrun och Dottern.<br />
En som förstår mig.<br />
Vad arbetar du med?<br />
Pappa!<br />
Och titta nu vad som lade sig i.<br />
Du vet vad han gör.<br />
Mannen<br />
Bela<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Förlåt mig, men jag trodde, och det var väl mitt misstag, men jag trodde vi hade<br />
det trevligt -<br />
Till Mannen.<br />
- hade vi det inte ganska trevligt här precis?<br />
Jo, det... Det...<br />
Dottern<br />
63.
Till Dottern.<br />
Bela<br />
Så varför säger du så? Du vet att jag inte vill något illa, om jag frågar så är det<br />
för att jag vill veta, inte för att förolämpa eller något annat otrevligt.<br />
Dottern<br />
Men pappa... du vet ju vad han sysslar med...<br />
Bela<br />
Oj, förlåt. Förlåt. Ska du bränna mig med din cigarett, vad är det? Är det<br />
dödsstraff på att friska upp sitt minne?<br />
Dottern<br />
Men... Men... Pappa... det... Va? Men... Jag menar... men... Pappa.<br />
Till Mannen.<br />
Bela<br />
Du kanske kan svara mig medan vi väntar.<br />
Konstnär.<br />
Nämen! Det är hon med!<br />
Gud...<br />
Vi har redan varit igenom det där, Bela.<br />
Mannen<br />
Bela<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
64.
Till Hustrun.<br />
Bela<br />
Respekt!! Ska jag visa upp mina ärr? Är det det som behövs i det här landet:<br />
Påtaglig smärta? Titta då! Titta bara!<br />
Tar av sig skjortan och visar upp sin ärriga rygg.<br />
Åh, fy fan...<br />
Mannen<br />
Bela<br />
"Bevisa att du är förföljd, din svarta skalle, annars skeppar vi tillbaks dig till ditt<br />
fula, skitiga lilla u-land. För här har vi haft fred i över hundra år, vi har ingen<br />
användning för utlänningar som inte lidit på riktigt!"<br />
Åh, gud...<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Allt ska vara så empiriskt. Men du och jag...<br />
Visst. Visst.<br />
Mannen<br />
Bela<br />
Konsten... Där har vi faktiskt en gemensamhet: Förverkliga dig själv. Du söker<br />
för att finna det där exakta, inte sant, det som visar på vem du är. För du måste<br />
söka, du vet inte hur det blir, men du tvingar dig själv att söka och söka... Och<br />
ändå, när du till slut finner det, klistrat vid din duk eller susar förbi din<br />
näthinna, ser du att det är inte vad du hoppades. Det visar sig att du är bara du<br />
och du kan inte mer än så. Du upptäcker inga nya dimensioner inom dig själv,<br />
för du är bara den du är. Inte han. Inte han alls, det kan du aldrig bli. Här står vi<br />
och försöker uppnå det vi tror på, som ska göra allt bättre, någon säger till oss<br />
"Gör så, ska du se, allt blir ljuvligt underbart om du bara gör så, ska du se!" och<br />
du gör som den säger, "Visst, så här menar du?", och allt som ska bli så under-<br />
65.
art ljuvligt exploderar i ditt ansikte, tränger undan din näsa och dina kinder,<br />
dina läppar blir svedda och ditt hår faller av och det enda du har kvar är dina<br />
ögon som registrerar allt, ser hur alla dör, hur allt du ville blir tvärtom...<br />
Jaha, du. Konstnär. Jag vet hur det är, du och jag vet, eller hur, Axel? All kärlek<br />
kräver uppoffring.<br />
Framför allt kräver den sömn.<br />
Ska du gå?<br />
Jag måste det.<br />
Ska du hem till dig? Där borta?<br />
Jag måste det.<br />
Ska du inte... stanna i natt?<br />
Du hör väl vad han säger?<br />
Jag bara frågade!<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Hustrun<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Dottern<br />
Hustrun<br />
Och jag frågade bara om det är något fel på din hörsel!<br />
66.
Jag följer med dig ut.<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Någon gång ska vi prata. Du och jag. Om att offra sig själv för det man inte vet<br />
om man tror på.<br />
Det ska bli spännande.<br />
Kom nu.<br />
Jag ser fram emot det.<br />
Rycker med sig Mannen.<br />
Det gör vi alla.<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Bela<br />
Dottern och Mannen lämnar köket. De skiljs. Dottern går in till sig. Börjar<br />
ilsket ta itu med en tavla.<br />
Bela<br />
Jag visste aldrig vad det var jag slogs för. Nu vet jag, givetvis.<br />
Oj.<br />
Vännen<br />
67.
Bela<br />
Kan man inte tro, en gubbe som jag, slåss för något. Va? Sitta i fångläger, be-<br />
straffas, torteras... Låter så befängt, så avlägsen.<br />
Oj.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Jag vet inte om jag berättat det förut, men jag satt alltså - Säg till om jag berättat<br />
det här - alltså i cell två noll åtta... De bultade på dörren, de slog mig på<br />
fotsulorna om jag somnade, de gjorde allt för att -<br />
I ett försök att bryta ner dig.<br />
- få mig att... bryta..?<br />
Ser ett ögonblick på Vännen, förbluffad.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Det var inte mitt fel, jag ville bara komma därifrån, bort från... till min familj.<br />
Den enda tanke jag orkade unna mig under helvetets gång - min familj -<br />
Skrattar till.<br />
- men att aldrig få sova... -<br />
Stryker bort svettdroppar från pannan.<br />
- Du kan inte... Du kan inte... Du kan inte föreställa dig... Varenda dag känna<br />
hur lössen och råttorna bet sig djupare in, hur varje dag jag försökte hålla något<br />
slags, upprätthålla något slags... Jag dansade.<br />
Telefonsignal.<br />
Bela<br />
Jag dansade bland mina uppkastningar och min avföring och jag försökte<br />
sjunga... för att avhålla stanken från att fräta upp min hjärna.<br />
Telefonsignal.<br />
68.
Bela<br />
Jag försökte räkna. Jag försökte läsa högt dikter som jag kunde utantill... Hålla<br />
galenskapen borta, långt ner under marken.<br />
Telefonsignal.<br />
Bela<br />
Varenda dag gled livet ifrån mig. Och min familj.<br />
Bela?<br />
Tar Belas hand.<br />
Varför?<br />
Rädd.<br />
Brodern<br />
Bela<br />
De lyckades inte! Jag stod emot! Jag var starkare än de!<br />
Håller sin irritation borta.<br />
Vi vet. Vi hört det.<br />
Ja...<br />
Ser på Vännen. Skrattar.<br />
Skrattar.<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Du har berättat... målande. Vi har förstått.<br />
Bela<br />
Håller hårt i Broderns hand. Försöker låta bli att gråta.<br />
69.
Telefonsignal.<br />
Kan ingen svara?!<br />
Rasande.<br />
Men vad vill du vi ska svara?!<br />
Tänder en cigarr.<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Bela<br />
Släpper Broderns hand. Andas djupt, lugnt.<br />
Jaså, har jag berättat det?<br />
Har lugnat ned sig.<br />
Vännen<br />
Jag tycker... att återigen... så var det en fantastisk middag. Inte sant?<br />
Jo, jo, visst. Underbar.<br />
Ni bara äter och äter...<br />
Tack, det var snällt sagt.<br />
Bela<br />
Modern<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Nej, det var inte snällt, inte alls, inte ett dugg. Överhuvudtaget skulle jag vilja<br />
säga inte det minsta snällt -<br />
70.
Ja, men så god...<br />
- but the truth... and nothing but -<br />
Skrattar generat.<br />
Sluta...<br />
- the truth.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Målande, ja. Jag hade anlag för det, men det är roligt att se att Kattis har fått lite<br />
av det, för... jag fick ju annat att tänka på.<br />
Oerhört gott.<br />
Ja, ja...<br />
Söker gensvar.<br />
Jag fick ju annat att tänka på.<br />
Vännen<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Dyker upp långt i bakgrunden. Går långsamt framåt.<br />
Vem var det som planlade det? Vem? Ge mig ett namn. Vem var det som plan-<br />
lade det? Vem?<br />
71.
Om maten.<br />
Vännen<br />
Nej, allvarligt, det var helt jävla otroligt.<br />
Ja, det låter mycket allvarligt.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Usch, vad gott. Ni får säga till om det blir sådant här någon mer gång -<br />
Närmar sig Bela.<br />
Vem? Säg ett namn.<br />
- Jag har sökare. Ni kan alltid nå mig.<br />
Vem?<br />
Förhörsledaren<br />
Vännen<br />
Förhörsledaren<br />
Hustrun<br />
Skrattar, tacksam över att Vännen försöker hålla humöret uppe.<br />
Förhörsledaren<br />
Vem var det? Vem? Vem planerade era aktioner?<br />
Till Förhörsledaren.<br />
Jag själv.<br />
Bela<br />
72.
Till Bela. Skrattande.<br />
Va?<br />
Det var jag.<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Kommer av sig något. Försöker fortsätta skratta.<br />
Jaså?<br />
Vännen<br />
Och jag som trodde det var Karin som lagat maten.<br />
Till Vännen.<br />
Inte bara du.<br />
Lögn!<br />
Det var jag!<br />
Skrattar.<br />
Vem?<br />
Jag!<br />
Hustrun<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Vännen och Hustrun<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
73.
Vem?!<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Men gud, jag säger det om och om igen...<br />
Vännen<br />
Jojovisst, men säg till då när Bela lagar maten, så kommer jag som ett skott.<br />
Brodern, Modern och Fästmön viker sig som om de blivit skjutna.<br />
Till Vännen.<br />
Va? Som ett..? Vad säger du?<br />
Det är ett talesätt.<br />
Ja. Ja visst.<br />
Bela? -<br />
Vem? Vem? -<br />
Det var ingen annan.<br />
- Vem?<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
74.
- Hur är det... fatt?<br />
Jävla ungar, aldrig kunna passa tiden.<br />
Varför kan ni inte, det är som jag säge...<br />
Hustrun<br />
Modern<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Rycker tag i Belas skjorta. River upp den. Trycker ner Belas huvud mot bordet. Håller<br />
honom fast.<br />
Vem! Vem!<br />
Neej!<br />
Bela<br />
Modern<br />
Till Förhörsledaren. Förtroligt, som till en gammal vän.<br />
István brukar vara pålitlig, han är ordentlig, han brukar...<br />
Hjälp mig!<br />
Blir han sen brukar han höra av sig...<br />
Ger Förhörsledaren cigarren.<br />
Hjälp!<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
75.
Vännen och Hustrun<br />
Sitter stilla. Ser på Bela. Upplever hans utbrott som något vardagligt, men samtidigt<br />
något hemskt de aldrig kan vänja sig vid.<br />
Till Bela.<br />
Modern<br />
Är det någon man inte kan lita på så är det ju du, men där sitter du vackert och<br />
vräker i dig...<br />
Bränner cigarren mot Belas rygg.<br />
Du börjar bli tjock, Bela.<br />
Förhörsledaren<br />
Modern<br />
Bela<br />
Skriker. Slår ner glas och porslin från bordet.<br />
Vännen och Hustrun<br />
Gör ingenting. Rör sig inte. Ändrar inte en min.<br />
Släpper taget om Bela.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Ligger avslappnad över bordet. Andas lugnt.<br />
Till Bela.<br />
Jag försökte bara skämta lite.<br />
Vännen<br />
76.
Lämnar Bela.<br />
Förhörsledaren<br />
Fästmön<br />
Det kommer att gå bra. Du klarar det. Här är allt. Du ställer in den här, klockan<br />
halv fem, och ansluter här. Och aktiverar här. Var inte så nervös, det kommer<br />
att gå fint.<br />
Jag vet...<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Halv tre hämtar han dig, kvart i släpper han av dig, det är då det är avlösning,<br />
du har tre minuter på dig, han väntar inte längre än två... -<br />
Ett skämt...<br />
Jag vet...<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
- Håll käften! Är du inte tillbaka inom utsatt tid åker han och du får klara dig<br />
själv. Men det är ingen risk för det; när István planerat något har det aldrig gått<br />
snett.<br />
Litet skratt.<br />
Inte än. Har du förstått?<br />
Mm...<br />
Bela<br />
77.
Kliver upp på bordet. Lägger sig över Bela.<br />
Fästmön<br />
Kom tillbaka. Lova att du kommer tillbaka.<br />
På avstånd.<br />
Förhörsledaren<br />
Det finns sätt att bryta ner en människa. Vill du att vi experimenterar lite? Det<br />
kan bli en intressant resa. Inte sant?<br />
Fästmön<br />
Det här är bara första gången, det blir fler.<br />
Jag älskade dig.<br />
Kom tillbaka till mig.<br />
Jag älskade dig.<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Börjar gråta häftigt. Tror Bela pratar om deras förhållande.<br />
Håller om Hustrun.<br />
Glöm mig inte.<br />
Fästmön och Bela kysser varandra.<br />
Vännen<br />
Fästmön<br />
78.
Förhörsledaren<br />
Vi ska fundera lite, finna det rätta. Vi ska berätta en saga för dig. Och du<br />
kommer att tacka oss.<br />
"Är du fryst?"<br />
Skrattar till, med smärta.<br />
Gud, vad jag längtar efter honom.<br />
Hustrun<br />
Det blir tyst, förutom cellon som oavbrutet spelar sin ensliga, vackra melodi.<br />
Dottern<br />
Lägger ifrån sig sina penslar. Lyssnar på musiken. Går in till Sonen.<br />
Slutar genast spela när han ser Dottern.<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Jag tycker bara han är en jobbig gammal farsa som jag helst vill slippa se och<br />
jag tänker: Varför kunde inte jag få en normal far? Varför kunde inte jag få en<br />
pappa som Anja har? Eller Olles farsa? Varför fick jag... min?<br />
Du kan få min om du vill.<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Men han är ingen fånge längre. Och vi är inte hans fångvaktare. Vad var det<br />
som hände igår, egentligen?<br />
Sonen<br />
Rycker till inför den obehagliga frågan. Tar omedvetet på sårskorpan under ögat.<br />
Jag hade inget socker, det var helt och hållet mitt fel.<br />
79.
Skrattar till.<br />
Vad då?<br />
Anja tycker du är söt.<br />
Anja?<br />
Du kan väl träffa henne i alla fall?<br />
Hon har för dålig smak för min smak.<br />
Hon skulle komma senare i kväll.<br />
Gick han förut? Axel, vad heter han..?<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Jag drömde i natt... att han och jag och att... det var han och jag.<br />
Är han fortfarande gift?<br />
Mannen syns i ett svagt ljus, långt bak.<br />
Sonen<br />
80.
Dottern<br />
Väldigt gift. Han måste hem, sade han. Det är inte lätt att stå ut med längtan om<br />
jag inte har någonstans att göra av den. Vi älskade med varandra - Jag var<br />
väldigt bra, han blev alldeles, han gillade det när jag... ni gör ju det, ni gillar det<br />
när vi... - och sedan strök han mig över ansiktet och log, ett gudomligt gift<br />
leende.<br />
Mannen<br />
Jag har kommit på att jag älskar min fru. Vad vill du jag ska göra?<br />
Dottern<br />
Så klädde han på sig och stod i dörren och såg på mig och så tog han av sig klä-<br />
derna och ville älska en sista gång, men då blev jag förbannad och så älskade vi<br />
och jag grät och sedan klädde han på sig för sista gången och gick verkligen.<br />
Gick tillbaks till det han lämnat. Det finns de som kan göra det utan vidare.<br />
Komma och gå och komma tillbaks. Inte för att jag älskade honom, så mycket<br />
som att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Älska.<br />
Förlåt mig.<br />
Mannen<br />
Dottern<br />
Ja, det gör jag. Du har inte utnyttjat mig. Inte om jag förlåter dig. Jag kan blunda<br />
för det. Jag är bra på att blunda utan att ljuga för mig själv.<br />
Mannen försvinner.<br />
Sonen<br />
Spelar de första fyra tonerna ur Beethovens femma. Skrattar lite. Lägger ifrån sig<br />
stråken.<br />
81.
Dottern<br />
Nej, spela. Jag hör så svagt genom väggen, du kan väl spela lite för mig? Jag<br />
tycker det låter ganska bra, det lilla jag hör. Lira något nu, du får ju se mina<br />
tavlor. Vad fan, Valle.<br />
Jag måste bli bra först.<br />
Är du sjuk?<br />
Jag menar bra bra.<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Det låter bra. Jag kan ju inget. Det låter okej.<br />
Du vet! Säg inte så när du vet.<br />
Gör jag?<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Det vet du. Jag tänker inte misslyckas igen.<br />
Skrattar, föraktfullt.<br />
"Ganska bra".<br />
"Igen"?<br />
Dottern<br />
82.
Svarar inte.<br />
Rycker på axlarna.<br />
Då så.<br />
Går in till sig.<br />
För sig själv.<br />
Sonen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Jag ska ge en konsert... när jag duger, för er och pappa. Det kommer.<br />
Till Vännen och Hustrun.<br />
Bela<br />
Vad stirrar ni på? Va? Vad är det? Jag har inte valt det själv. Snälla.<br />
Vännen och Hustrun<br />
Ser åt något annat håll. Lyssnar spänt på Bela.<br />
Bela<br />
Jag har försökt förklara. Men ni har bara bott i det här landet, ingen förståelse<br />
för sådant ni inte förstår. Ni äger bara er själva. Och nöjer er med det.<br />
Till Brodern och Fästmön. Rasande.<br />
Sluta stirra!!<br />
Vännen<br />
Vi gör så gott vi kan. Duger inte det här åt dig så vet vi faktiskt int...<br />
Till Vännen.<br />
Bela<br />
Varför lägger du dig i överhuvud alls? Du har inget att slåss för. Du är<br />
ingenting.<br />
83.
Vännen<br />
Ursäkta, men är det ett brott att vara svensk?<br />
Bela<br />
Det enda du tänker på är att behålla ditt lilla ynkliga jobb - "Ta det inte ifråån<br />
mig, ta det inte ifråån mig!" - behåll du ditt jobb, se om du blir så lycklig som du<br />
önskar. Arbete är inte allt. Det är inte livet. Livet är att överleva! Livet är att inte<br />
döda.<br />
Kämpar för att hålla tillbaka tårarna.<br />
Hustrun<br />
Bela... snälla underbara människa... sluta... är du snäll. För min skull.<br />
Efter en liten paus. Uppriktigt.<br />
Bela<br />
Förlåt. Förlåt mig... Det var... Det är tiden i cellen, jag tänker inte längre, jag<br />
bara känner, jag... kan kanske inte vara människa längre: De krossade honom<br />
och kastade bort allt... utom... fånge nummer två noll åtta. Jag kanske bara är ett<br />
minne. Hela jag ett enda stort minne som hemsöker... mig själv.<br />
Till Modern.<br />
Kan du förlåta mig? Det måste finnas någon som kan förlåta mig...<br />
Sorgset.<br />
Hustrun<br />
Jag önskar jag visste vad som pågick därinne... där han spelar upp sitt<br />
förtvivlade liv. Älskade människa.<br />
Bela ser Brodern och Fästmön kyssas.<br />
Gömmer ansiktet i sin handduk. Snyftar.<br />
Modern<br />
84.
Tröstar.<br />
Mamma...<br />
Växlar hastigt. Beskt.<br />
Bela<br />
Modern<br />
Du bara stökar. Gör något rätt för en gångs skull.<br />
Ser på Brodern och Fästmön.<br />
Bela<br />
Jag bryr mig inte om dem, mamma. De får göra som de vill, människor måste få<br />
göra som de vill.<br />
Ser på Bela, utan att släppa Brodern.<br />
Fästmön<br />
Jag har aldrig behövt ljuga för dig. Det sköter du så bra själv.<br />
Ungersk folkmusik hörs svagt. Fästmön och Brodern börjar dansa, långsamt.<br />
Vill du inte få ett slut på det?<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Ni frågar fel man. Vem har gett er mitt namn?<br />
Vill du inte?<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Jag är ingenting, lika lite som jag tror på någonting. Har ni inga äkta förrädare<br />
att jaga någonstans? Råttan som angav mig! Den vore fin att fimpa på!<br />
85.
Vill du inte?<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Vill? Jag vill ha färska grönsaker, öl, is, rent vatten, luft att andas, frisk luft. Jag<br />
vill ha glass! Jag vill så mycket. Och jag har mitt hopp. Ni kan ta vårt land, jag<br />
kan notera det; ni kan skjuta oss, jag kan se åt ett annat håll; men blodet kom-<br />
mer aldrig att stänka på mina händer. Jag ska vänta ut er. Er dag kommer och<br />
inte på bekostnad av oskyldiga, jag kan vänta utan att spränga bilar och väskor,<br />
så ni kan släppa mig. Jag tror inte på vapnet som vapen, det är ingen fara. Det<br />
är ingen som helst... Lyssna på mig nu: Den där råttan, han, fråga honom. Han<br />
sitter med era svar, han skyller på mig så han vet säkert, ge honom lite av min<br />
medicin så mycket han nu tål, det är ingen vits med mig. Jag är för<br />
motståndskraftig. Jag har något att kämpa för: Mitt hopp. <strong>Hoppet</strong>! Det är inte<br />
feghet, vad han än säger, det är...<br />
Ser på Fästmön och Brodern.<br />
Det är jag som skapar mina mardrömmar.<br />
Till Förhörsledaren.<br />
Men sätt lite press på den jäveln. Det förtjänar han. Ska ni se att det ordnar sig.<br />
Svårt.<br />
Gör ett försök.<br />
Han är död.<br />
Har... ni... Har ni...<br />
Börjar gråta.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
86.
Förhörsledaren<br />
Han begick självmord. Vi hade inget med det att göra.<br />
Jävla svin... era satans...<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Vi skulle släppa honom efter förhöret, men han blev tokig och slet sig. Sprang.<br />
Vi försökte förhindra det. Vi ville det inte. Han sprang.<br />
Jaha.<br />
Hoppade från en bro.<br />
Självmord.<br />
Det var hemskt.<br />
Stackars er.<br />
Försöker hela tiden förgäves sluta gråta.<br />
Fästmön och Brodern dansar.<br />
Vill du inte?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
87.
Till Bela.<br />
Fästmön<br />
Jag trodde så mycket om dig, vi skulle uträtta något stort...<br />
Ja, ja...<br />
Jag litade på dig.<br />
Till Förhörsledaren.<br />
Jag gjorde det rätta.<br />
För vem?<br />
För alla?<br />
För mig?<br />
Jag trodde jag gjorde det rätta!<br />
Vad gjorde du för något?<br />
Jag har inte gjort något.<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
88.
Mot vem?<br />
Efter en liten paus.<br />
Ni frågar fel man. Låt mig vara.<br />
Hör någon som kommer.<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela? Är det du som kommer? Bela? Bela?!<br />
Upptäcker osynliga soldater.<br />
Vilka är ni? Vad gör ni här?<br />
Rädd. Utan att se på Modern.<br />
Bela<br />
Nej, mamma, det var inte jag, det var inte jag som kommer, det är de! göm dig!<br />
mamma! -<br />
Modern blöder plötsligt från bröstet, som om hon blev skjuten. Men hon<br />
vacklar inte. Hon ser långsamt mot Bela.<br />
Utan avbrott.<br />
Bela<br />
- Det var inte jag som gjorde det, det var inte meningen. Hör du vad jag säger<br />
mamma? Du skulle gömt dig.<br />
Modern<br />
Prata inte med mig om vad som skulle! När Janos dog fick jag nog av alla<br />
frihetskämpar som bara skulle, tack så mycket, jag nöjer mig med att behålla<br />
vad jag har: Mitt hem, mitt arbete, mina barn, alla två, tripp - trapp -<br />
På väg att säga trull, inser att hon bara har två barn.<br />
... ät lite mer nu, du ser mager ut.<br />
89.
Hon sade att det inte var så, men -<br />
Hest och hetsigt.<br />
Bela<br />
- jag visste, jag visste, hon föraktade mig för att jag inte vågade fortsätta, men<br />
jag teg för deras skull, de brände mig, men aldrig ett ord, du skulle sett mig<br />
mamma, du skulle sett mig, jag skulle inte svika dem den här gången, inte den<br />
här gången, jag teg för din skull, för dig och för dem, fast jag visste att hon<br />
tyckte att jag var en...<br />
Skrattar.<br />
Föraktade mig...<br />
Skyll inte ifrån dig.<br />
Nej, nej...<br />
Varför?<br />
Och det frågar du?<br />
Varför?<br />
Skyll inte ifrån dig.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Modern<br />
Bela<br />
Jag tålde inte din andedräkt, ditt sätt att gå. Att du alltid skulle vara värst och<br />
störst och hjältast... Jag vet att Sofia älskade dig egentligen. Jag var bara ett<br />
alternativ.<br />
90.
Fästmön<br />
Jag älskade dig, Bela. Vi kunde förändrat världen.<br />
Jag var ett jävla substitut.<br />
Bela<br />
Modern<br />
Du stannade hemma, jag är tacksam, min fina pojke, jag är så tacksam, min fina<br />
pojke, du stannade hemma och stannade hos mig, min fina pojke.<br />
Vad pratar du om?<br />
Släpp henne! Släpp henne!<br />
Vem är det jag håller i? Vad menar du?<br />
Släpp!! Släpp!!<br />
Skrattar och tar några danssteg.<br />
Vem ska jag släppa?<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Brodern<br />
Musiken upphör, förutom en bordun som brummar vidare. Brodern och<br />
Fästmön kysser varandra.<br />
91.
Mig.<br />
Bela<br />
En falsk fiol spelar svagt till den ensamma tonen.<br />
Modern<br />
Slingrar sig om Bela. Tar hårt tag i hans huvud och vrider det. Väser i hans öra.<br />
Hur mycket kan vi lita på dig?<br />
Du får nog förklara lite här... -<br />
Släpper Bela.<br />
Släpper varandra.<br />
- Din mamma... är inte hon död?<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Fästmön och Brodern<br />
Vännen<br />
Modern<br />
Det jag föraktar mest, av allt jag föraktar.<br />
Vännen<br />
Det har du alltid sagt... Och István. De är inte här. Det begriper vemsomhelst att<br />
de inte är. Du med.<br />
Hur kunde du?<br />
Brodern drar i väg med Fästmön.<br />
Fästmön<br />
92.
Ja. Hur kunde jag?<br />
Håller med.<br />
Bela<br />
Vännen<br />
Nej. Så så kan du inte hålla på, skrämma livet ur Karin här, skärp dig nu lite,<br />
Bela. För helvete!<br />
Förlåt mig, Karin.<br />
Det gör inget... bara du...<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Förlåt, men jag förstår inte. Var det för det här jag kämpade genom kylan och<br />
smärtan och klådan... för att till slut få sitta här, mittemot dig, och se dig gråta...<br />
för din egen skull. För att lätta din patetiska ångest, som gör sig påmind bara<br />
du hostar. Om jag bara kunde förklara för dig, varför kan jag inte förklara för<br />
dig? Du är för liten. Du orkar bara sitta vid ett kladdigt köksbord och låta dina<br />
tårar fastna i ungarnas marmelad. -<br />
Bela...<br />
Vännen<br />
Bela<br />
- Om du någon gång mår dåligt, säg till mig. Jag skulle gärna vilja se hur det tar<br />
sig ut på dig. Du kanske klär i smärta. Vem vet?<br />
Vännen<br />
Nu tar vi det lilla lugna här, gossar små...<br />
93.
Bela<br />
Jag har suttit av mitt liv. Ingen kan ändra på det, Göran. Verkligheten är det<br />
enda sanna. Verkligheten och spökena.<br />
Ställer i ordning möblerna.<br />
Vännen<br />
Nu gör vi allihop ett seriöst försök att plocka bort alla nattmössor ur den här<br />
konversationen. Bra? Då börjar vi, jag först: Hej då. Jag har annat att göra.<br />
Men... Vänta...<br />
Går.<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
Bela<br />
Alla glider ifrån mig. Vad har jag gjort..? Mer än..?<br />
Slås av en tanke.<br />
Är det felet med mig? Var det det jag gjorde fel? Överlevde. Det är bra att veta -<br />
till nästa gång.<br />
I ett försök att få Bela på gott humör.<br />
Vi struntar i disken i kväll...<br />
Ställer sig och ser på Bela.<br />
Till Modern.<br />
Dig blir jag aldrig av med förstås.<br />
Hustrun<br />
Modern<br />
Bela<br />
94.
Hustrun<br />
Försöker bortse från Belas replik. Med smärta.<br />
Vi kan väl försöka leva... nu? Du och jag. Inga minnen, inga drömmar... inga -<br />
Din pappa trodde på dig. -<br />
- jävla spöken!!<br />
Modern<br />
Hustrun<br />
Modern<br />
"Det blir en fin kille. Jag gör det här för honom, förstår du det, Böbe? För vår<br />
son."<br />
Kan ingen sluta prata med mig?<br />
Smeker Bela.<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Vi kan väl gå och lägga oss? Kan vi inte?<br />
Den jag älskar mest - av allt jag älskar...<br />
Sluta... sluta...<br />
Försöker sluta gråta.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
95.
Skrattar.<br />
Jag? Jag, Bela? Det är ju du.<br />
Skrattar, uppgivet.<br />
Lämnar Bela.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Modern<br />
Varför skriker du så? Älskade lilla pojke...<br />
Griper tag i Belas nackhår och drar hans huvud bakåt. Hatiskt, lågmält.<br />
Älskade.<br />
Spottar Bela i örat<br />
Varför skriker du så, Bela?<br />
Lämnar Bela.<br />
Folkmusiken upphör. Bela är ensam.<br />
Sonen övar på sin cello.<br />
Killen, Tjejen och Kvinnan kommer till Dotterns rum. De sätter sig i hennes<br />
säng. De studerar hennes tavlor.<br />
Ser på en av Dotterns tavlor.<br />
Kirschner.<br />
Ser på en annan av Dotterns tavlor.<br />
Munch.<br />
Ser på ytterligare en av Dotterns tavlor.<br />
Miro.<br />
Säg något konstruktivt.<br />
Tjejen<br />
Killen<br />
96.
Ja, vad fan ska jag säga?<br />
Säg vad du tycker.<br />
Då ska vi se... Jag gillar den... -<br />
Håller med.<br />
Mm...<br />
- och den... -<br />
Håller med.<br />
Mm...<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
- på grund av stringensen och exaktheten. Jag tror att Eskilsson skulle gilla dem,<br />
han har ju snackat mycket om det...<br />
Håller ivrigt med.<br />
Mm. Mm.<br />
Kvinnan<br />
Dottern<br />
Jo, det kanhända... Jag tycker han ger vettiga lektioner.<br />
97.
Tjejen<br />
Jag tycker han är värdelös. "Det måste vara bestämt, fröken Anja, det måste<br />
finnas en mening. Varför har fröken Anja kluddat dit det strecket?" Impuls,<br />
professorn. Det var en impuls. "Vad? Vad är det för ord jag hör i min sal? Hur<br />
stavar fröken Anja till det underliga ordet?" F - u - c - k, herr professor.<br />
Och den här... den är... ja...<br />
Vet inte vad hon ska hålla med om.<br />
Mm...<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Tjejen<br />
Du kan inte ställa ut den. Det får du inte.<br />
Jag tycker om den... på något sätt... -<br />
Håller försiktigt med.<br />
Mm... Mm...<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
- den lutar indefinit, som om en distinktion vore nödvändig...<br />
Tjejen<br />
Hur kunde de komma till dig med ett erbjudande?<br />
Skrattar till, något uppgivet.<br />
Dottern<br />
De sade att de hade sett utställningen på skolan.<br />
98.
Tjejen<br />
Vi var många som hängde på den. Varför just du? Jag menar inte att det skulle<br />
vara oförtjänt, jag menar bara att det är konstigt.<br />
Rycker på axlarna.<br />
Ja...<br />
Kort paus.<br />
När jag hade mitt vernissage, var jag...<br />
Är din bror hemma?<br />
Han är inne hos sig.<br />
Tystnar.<br />
Dottern<br />
Kvinnan<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
Jag vet inte, men jag alldeles för trött för att kunna vara konstruktiv, jag ska<br />
hem och lägga mig. Ska du med?<br />
Nej.<br />
Vad synd. Men jag menade egentligen...<br />
Ser på Tjejen.<br />
Dottern<br />
Killen<br />
99.
Tjejen<br />
Nej, jag stannar. Någon annan gång kanske.<br />
Nickar.<br />
Ser på Killen.<br />
Går.<br />
Hej då.<br />
Kort paus.<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Killen<br />
Kvinnan<br />
Jag tror att jag också går. Det är visst någon film på trean.<br />
Går.<br />
Dottern och Tjejen sitter tysta en stund. Sonen spelar.<br />
Är det han som spelar?<br />
Ja.<br />
Det hörs så svagt. Spelar han så svagt?<br />
Han vill inte att någon ska höra.<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
100.
Varför spelar han då?<br />
Jag vet inte.<br />
Är han bra?<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Jag vet inte. Jag aldrig hört honom. Det har ingen gjort.<br />
Börjar bli rastlös.<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Det är bara att knacka på, han har säkert inget emot sällskap.<br />
Reser sig direkt och går till Sonen.<br />
Stör jag?<br />
Lägger genast ifrån sig stråken.<br />
Jag vet inte.<br />
Tjejen<br />
Sonen<br />
Sonen och Tjejen ser på varandra under tystnad.<br />
Förhörsledaren står uppe på en bro, i ett svagt morgonljus.<br />
101.<br />
Vännen kommer fram till Dottern. De går mot varandra och tar varandras hän-<br />
der. Hustrun ser på när de rör varandra.
Men jag trodde vi... att det var vi som..?<br />
Hustrun<br />
Vännen<br />
102.<br />
Jag och du? Du är ju gift. Du måste acceptera det. Du valde ut honom bland alla<br />
oss och jag tycker, faktiskt, om du frågar mig, att du får stå ditt kast. You just<br />
gotta stand your throw.<br />
Börjar dansa, långsamt, tätt.<br />
Vännen och Dottern<br />
Hustrun<br />
Det är sant. Jag måste acceptera... mig. Jag önskar att jag kunde det; äntligen<br />
säga till mig själv:<br />
Stillsamt, på skånska.<br />
Karin. Här är ditt liv.<br />
Ser på det dansande paret.<br />
I stället går jag bara kring i cirklar och drömmer om en ny...<br />
Söker ett bra ord. Hittar inget.<br />
En ny! Men här är det gamla fast i mig som en kvarn, går runt runt och maler<br />
sönder allt nytt... Varför kan man inte reklamera äkta män?<br />
Bela<br />
Vaknar upp som ur en feber. Han verkar ha frossa; blek och svettig. Hans skjorta är<br />
alldeles blöt. Stirrar på sherryflaskan. Minns något avlägset.<br />
Visst var det något som jag... -<br />
Griper sakta tag i flaskan och för den mot munnen. Försöker dricka av den, men vågar<br />
inte. Ser sig om efter hjälp.<br />
- vem var det som jag skulle... Jag måste försöka komma ihåg... Hela tiden, det<br />
väntar och vill... som vill spricka och rinna över mig... och ge mig något... som<br />
jag inte kommer ihåg, och det önskar att jag ska se det, ta i det och smeka det.<br />
Det längtar efter mig, jag känner det, längtar ut ur mig...<br />
Skrattar, under täcket i Sonens säng.<br />
Tjejen
Bela<br />
Vem var det? Var det där du? Sofia? Var det du?<br />
Skrattar.<br />
Tjejen<br />
Bela<br />
103.<br />
Som jag har längtat... hela mitt liv och nu har du förlåtit mig, jag visste att du äl-<br />
skade mig... Och jag älskar dig... Jag älskar dig!<br />
Ropar du på mig?<br />
Jag älskar... älskar dig!<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Ja, min underbara, vackra... du har kommit tillbaka.<br />
Omfamnar Bela. Gråter.<br />
Välkommen hem, min älskade, jag har väntat... längtat. Tack.<br />
Hustruns lyckliga skratt som blandar sig med Tjejens skratt från sängen väcker<br />
Bela. Han kastar Hustrun ifrån sig och rusar mot Sonens säng, med flaskan<br />
ännu knuten i handen. Han sliter undan täcket och stirrar skräckslaget på paret<br />
i sängen.<br />
Pappa..?<br />
Vem..? Vem..?<br />
Sonen<br />
Tjejen
Vad gör du?<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Jag visste det, hela tiden när jag teg för er skull!<br />
Vad fan är det frågan om?<br />
Vad är det, pappa? Är du...<br />
Din vidriga lilla mask!<br />
Det här är Anja, Kattas kompis...<br />
Och du skrek att jag förrådde er!<br />
Det är Kattas kompis. Katta sade att...<br />
Tjejen<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sliter ner Sonen från sängen och släpar honom på golvet.<br />
Skyll inte ifrån dig!<br />
Vad fan gör du, gubbjävel?!!<br />
Tjejen<br />
104.
Jag ljuger inte!<br />
På avstånd.<br />
Opålitliga råtta.<br />
Närmar sig.<br />
Sonen<br />
Brodern<br />
Sonen<br />
Akta, pappa, mina händer... Pappa, vad är det som...<br />
Vad gör du?<br />
Sluta!<br />
Vad är det du gör?<br />
Bela!<br />
Varför kunde jag inte lita på dig?<br />
Sonen och Brodern<br />
Tjejen<br />
Sonen och Brodern<br />
Hustrun<br />
Brodern<br />
Sonen<br />
Förlåt, pappa, förlåt mig vad jag nu... har gjort, men snälla, akta mina händer,<br />
de dras mot... pappAA!!<br />
Dottern lämnar Vännen för att se vad som händer. Vännen väntar.<br />
105.
Vad tar du dig till?!<br />
Ingen får ta henne ifrån mig!<br />
Vad fan gör du, Bela?!<br />
Hon älskade mig!<br />
Pappa!<br />
Sliter i Bela.<br />
Pappa, sluta!<br />
Förrädare!<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Dottern<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Jag var inte feg, inte jag! Ta bort honom! Ta bort honom! -<br />
Släpp honom!<br />
Värjer sig mot Dotterns attack.<br />
Tjejen<br />
Bela<br />
- Varför vänder sig alla mot mig!? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort!? -<br />
106.
Utan att lämna sängen.<br />
Släpp honom! -<br />
- Jag gjorde vad jag måste, jag svek inte!<br />
- Släpp honom!<br />
Kastar undan Dottern.<br />
Jag misslyckades inte!<br />
Kommer loss, försöker springa.<br />
Spring! Spring!<br />
Din jävla råtta!<br />
Bela!!<br />
Du kan inte, du vågar inte.<br />
Hinner inte undan.<br />
Tjejen<br />
Bela<br />
Tjejen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Tjejen<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Brodern<br />
Sonen<br />
107.
Jag försökte förklara för dig -<br />
Skakar Sonen.<br />
- jag vågade!<br />
Akta mina händer, pappa!<br />
Vansinnigt. Griper flaskan.<br />
"Den jag älskar mest" -<br />
Nej!!<br />
Pappa!<br />
Du har förlorat, Bela.<br />
- "av allt jag älskar!"<br />
Slår ett kraftigt slag över Sonens hand.<br />
Glassplitter. Tystnad.<br />
Har kommit försent.<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Sonen och Dottern<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Vännen<br />
108.
Sonen<br />
Ser på sin trasiga hand. Han försöker inte rädda den, torka bort blodet eller visa upp<br />
den. Han studerar den.<br />
Bela<br />
"Det jag föraktar mest... av allt jag föraktar..." -<br />
Bela...<br />
- "Hur kunde du?"<br />
Vad har du gjort?<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Reser sig på vingliga ben. Släpper flaskhalsen i golvet.<br />
Gömmer sig i Vännens famn. Gråter.<br />
Hustrun<br />
Det är försent... alldeles försent. Mitt fel... det är mitt fel... mitt fel...<br />
Har krupit ihop i sängen. Rädd.<br />
Sjunker ner på sina knän.<br />
Tjejen<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Varför handen, pappa? Varför just handen?<br />
109.
Vännen<br />
Vad har du gjo..? Gud, du har ju slagit sönder den... Valle?<br />
Aj... aj...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Det var inte meningen. Jag vet inte vad som...<br />
Någon måste stoppa blodet.<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
110.<br />
Jag har det lite svårt, just nu... det var verkligen inte alls min mening att... men...<br />
Jag har försökt förklara, ni måste förstå, jag är fortfarande fånge nummer två...<br />
noll... åtta.<br />
Skriker ut sin ilska.<br />
Det gör inget, pappa. Tänk inte på det.<br />
Bra.<br />
Lämnar de övriga.<br />
Då så...<br />
Ensam.<br />
Dottern<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Kapitel ett. När han var ung, var han en hjälte. När han blev gammal blev han<br />
tokig i huvudet, men när han var en ung man var alla stolta över honom. Hans<br />
mor hade två söner, den ene var äldre än den andre, och...<br />
De slogs för något jag trodde på.<br />
Men han fick inget veta, han kunde ju inte veta... De sade det aldrig. Hade jag<br />
vetat det hade jag genomfört det, jag lovar att jag hade gjort det... men...
Den yngre sonen visste det inte. Han visste bara att människor försvann,<br />
111.<br />
uppslukade av staden. Han älskade en vacker flicka. Hon kämpade också, en av<br />
de modigaste... Han gjorde sitt bästa, han ville det för henne, men när han stod<br />
där och skulle göra det så... Det var för många runtom, alla oskyldiga, en liten<br />
flicka som stod, och att det var en avledande aktion, hade jag bara vetat, hade<br />
de bara litat på mig tillräckligt för att berätta hela planen, då hade jag gjort det.<br />
Men de... litade inte på mig. Hur kan det då vara mitt fel?<br />
Fästmön<br />
Förstår du inte vad du har gjort? Begriper du vad du har gjort!<br />
Bela<br />
Jag ville bara inte att någon skulle skadas.<br />
Fästmön<br />
Tibor letar efter dig, han är galen, han ska ha tag på dig. Hans far och bror dog.<br />
Jag visste inte...<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
De dog! Allt gick åt helvete för att du inte "ville"!<br />
Bela<br />
Det var en liten flicka, Sofia, en liten flick...<br />
Fästmön<br />
Det var inte din sak att avgöra! De säger att du blivit angiven.<br />
Va..? Vem... Vem..?<br />
Bela
Fästmön<br />
Det kan vara Tibor eller någon annan, vemsomhelst. Du kan aldrig komma<br />
tillbaka mer.<br />
Angiven?<br />
Bela<br />
Fästmön<br />
112.<br />
Du får inte säga något. Förstår du? Du måste stå ut, de kommer att förhöra dig,<br />
de kommer att försöka, men du måste klara det. Du måste dö, Bela.<br />
Bela<br />
Hur är det med István? Har han... Hur är det med honom?<br />
Fästmön<br />
Han gömmer sig. En läkare ser till honom då och då, doktor Szabo... och han...<br />
ja, han verkar klara sig. Din mamma och jag går dit med mat.<br />
Bela<br />
Mamma? Vad gör... Mamma? Vet hon inte att det är, förstår hon inte att det är<br />
farligt?<br />
Hon gör vad som måste göras.<br />
Lämnar Bela.<br />
Mamma?<br />
På avstånd.<br />
Morsgris.<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
Modern
På avstånd.<br />
Du klarar det! Vi litar på dig!<br />
Fästmön<br />
Bela<br />
De brände hans rygg tills den var som en enda skorpa och cigarren inte längre<br />
kändes igenom... Men det var lönlöst... Jag är för stark för er.<br />
Från en bro.<br />
Det ska väl bli intressant?<br />
Jag vet... att jag kan.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Alla har vi vår gräns. Jag har en. Vi kommer att finna din. Var inte orolig.<br />
Går mot Bela.<br />
Ryggar tillbaka.<br />
Går mot Bela.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Brodern och Fästmön<br />
113.<br />
Modern, Brodern och Fästmön tvingar med sin beslutsamma gång upp Bela på<br />
bron, där Förhörsledaren väntar.<br />
Vad tänker ni göra?<br />
Bela
Vi tänker inte göra någonting.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Vad ska hända nu? Vad är det... Vad tänker ni göra?<br />
Musik. Glad och lågmäld.<br />
Förhörsledaren<br />
Vi har aldrig gjort något. Vi har aldrig dödat någon, hur skyldig han än varit.<br />
Vad... ska hända?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Du ska hoppa, min vän. Vi har fått ett brev från dig här... "Jag ber om<br />
fosterlandets förlåtelse. Bela." Du är duktig på maskinskrivning.<br />
Nej... Aldrig... Aldrig...<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Du får rycka upp dig, Bela. Visa att du kan, det här duger inte.<br />
Jag tror på dig, Bela. Vi litar på dig.<br />
Det duger inte alls.<br />
Är det dags nu?<br />
Fästmön<br />
Brodern<br />
Bela<br />
114.
Förhörsledaren<br />
Ingen tvingade dig att mörda människor. -<br />
Jag ska...<br />
- Ingen tvingar dig nu.<br />
Jag ska göra det själv?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Vad har du att återvända till? Det är väl lika bra att göra slut på allt.<br />
Jag vill slippa... Jag vill inte... slippa...<br />
Bela?<br />
Få göra slut på allt.<br />
Älskling?<br />
Bela<br />
Modern<br />
Förhörsledaren<br />
Modern<br />
Bela<br />
För kärleks skull, mamma. Det var inget jag tänkte, men det var för kärleken.<br />
Nej, jag menar, inte för kärleken utan för...<br />
115.
Namn.<br />
Neej!!<br />
Boxar Bela i ryggen.<br />
Vilken jävla familj.<br />
Vad ska du säga?<br />
Det är försent, Bela, gå och lägg dig.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Brodern<br />
Bela<br />
Vad ska du säga alla de som aldrig hann ta farväl, som råkade vara i närheten<br />
116.<br />
och fångade upp splittret med sina huvuden, vad ska du säga dem nu? "Hej! Ni<br />
är hyllade som ofrivilliga martyrer allihopa!" Alla människor har rätt att leva.<br />
Även de som inte förtjänar det. Förstår du inte det? István? Inte ens nu vill du<br />
lyssna. Inte ens när allt är försent.<br />
Kommer du hem snart?<br />
Modern<br />
Bela<br />
Jag kunde, men jag valde att inte göra det. Det var ett val: Jag ville inte döda<br />
den lilla flickan. Så jag misslyckades inte.
Älskling?<br />
Så måste det vara -<br />
Lilla älskling?<br />
Modern<br />
Bela<br />
Modern<br />
Bela<br />
- för det finns ingen kvar som kan förlåta mig.<br />
Nu kommer du hem, va?<br />
Modern<br />
Bela<br />
Och så är jag inte riktigt frisk. Jag har frossa om nätterna och jag skakar och<br />
klapprar tänder... Jag har nog feber också.<br />
Tar de inte hand om dig?<br />
Musiken upphör.<br />
Modern<br />
Bela<br />
Nej... Det är jag, mamma. Det är jag själv.<br />
Bela?<br />
Och vad vill du nu?<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
117.
Hustrun<br />
Jag vet inte om jag... Jag vill skiljas. Jag trodde vi skulle kunna, att du skulle<br />
komma över det... för jag vet inte om jag orkar längre.<br />
Du? Du vet inte om du orkar? Jag då?<br />
Förlåt mig.<br />
Bela<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Hur tror du jag orkar? Hur i helvete ska jag orka?<br />
Jag orkar inte...<br />
Hustrun<br />
Bela<br />
Kan du inte tänka på någon annan än dig själv?!<br />
Det gör inget, pappa.<br />
Vad då för något?<br />
Jag kommer aldrig att kunna spela mer.<br />
Spela?<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Sonen<br />
Bela<br />
118.
Det gör inget, pappa.<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Du har väl aldrig kunnat spela? Jag hörde dig ju en gång, det var inte bra, det<br />
pratade vi ju om..?<br />
Tänk inte på det...<br />
Sonen<br />
Bela<br />
Det är klart jag är ledsen för det, din hand och allt, men jag visste inte vad jag<br />
gjorde. Jag var lite tokig. Det har jag ju förklarat.<br />
Sonen<br />
För jag tror... Jag tror att jag för första gången... förstår vad du menar med<br />
frihet.<br />
Börjar gå ner från bron.<br />
Vad gör ni?<br />
Vi släpper dig.<br />
Men... jag tänker inte säga något.<br />
Vi behöver dig inte längre.<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
119.
Bela<br />
Jag tänker inte svika dem den här gången behöver mig inte?<br />
Förhörsledaren<br />
Vi frågade en läkare närmare om saken, du kanske känner honom? En doktor<br />
Szabo? Inte? Han kände din bror. När vi kom till lägenheten var hela tjocka<br />
släkten där.<br />
Släkt..? Slä... Sofia? Och mamma?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Nu måste jag tyvärr meddela att István gjorde motstånd.<br />
István? Har ni..?<br />
Vi hade inget val.<br />
Och Sofia? Vad hände med... med..?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Tyvärr. Hon gjorde motstånd. Vi hade inget va...<br />
Avbryter.<br />
Bela<br />
Mamma? Blev hon... Är mamma... också..? Vad händer med mig nu?<br />
Dig? Hur då?<br />
Förhörsledaren<br />
120.
Vad ska hända med mig?!!<br />
Du är fri att gå. Gör vad du vill.<br />
Försvinner.<br />
Utan att det hörs.<br />
Fri?<br />
Blodet börjar rinna ur Belas mun.<br />
Utan att det hörs.<br />
Fri?<br />
Bela<br />
Förhörsledaren<br />
Bela<br />
Bela<br />
121.
Change language