Guide till hydrocefalus

Finlands CP-förbund rf 

Guide till hydrocefalus


Malms handelsväg 26 

00700 Helsingfors 

Tfn: 09 5407 540 

Fax: 09 5407 5460 

E-post: toimisto@cp-liitto.fiwww.cp-liitto.fi

Foto: Mari Soininen 

Innehåll 

Till läsaren .....................................5 

MMC- och hydrocefalusplanerare Petra Peltonen, 

Finlands CP-förbund 

Hydrocefalus ..................................6 

Vad är hydrocefalus? ............................... 6 

Hur utvecklas hydrocefalus? .................. 6 

Orsaker till hydrocefalus ........................ 6 

Behandling av hydrocefalus .................... 8 

Uppföljning och problem 

med shunten ............................................. 9 

Docent i barnneurologi Tuula Lönnqvist 

4 | GUIDE TILL HYDROCEFALUS 

Jag har hydrocefalus ....................11 

Pasi Parkkisenniemi 

Social rehabilitering ....................13 

Rehabiliteringsansvarig Elina Perttula, 


Finlands CP-förbund rf ................15 

Informatör Sini Pälikkö, Finlands CP-förbund rf 

Tjänster och stöd ........................16

Foto: Mari Soininen 

Till läsaren 

Denna handbok är avsedd för alla som 

vill ha information om hydrocefalus, 

d.v.s. störningar i cerebrospinalvätskan. 

Omkring 50 barn får årligen diagnosen 

hydrocefalus. 

Hydrocefalus är ingen självständig 

sjukdom, utan en följd av olika skador på 

hjärnan som inträffar före eller efter födseln, 

t.ex. störningar i hjärnans utveckling, 

inflammationer, hjärnblödningar samt 

hjärntumörer. Hydrocefalus kan utlösas i 

vilken ålder som helst, såväl i barndomen 

MMC- oCh hydroCefalus- 

planerare PETRA PELTOnEn, 

fInlands Cp-förbund rf 

som i vuxen ålder. Orsaken till hydrocefalus 

är det som är mest avgörande för en 

persons prognos. Hydrocefalus som behandlas 

med ett fungerande shuntsystem 

eller någon annan korrigerande åtgärd har 

knappt någon som helst inverkan på livet. 

Finlands CP-förbund har fungerat som 

intresseorganisation åt hydrocefalushandikappade 

sedan 1992. Förutom i denna 

guide finns det även information på CPförbundets 

hemsidor www.myelon.info 

och www.cp-liitto.fi. 

GUIDE TILL HYDROCEFALUS | 5

hydrocefalus 

VAD äR HYDROCEFALUS? 

Hydrocefalus innebär störningar i cere- 

brospinalvätskan. Hydrocefalus är ingen 

självständig sjukdom, utan en följd av olika 

skador på hjärnan som inträffar före eller 

efter födseln, t.ex. störningar i hjärnans 

utveckling, inflammationer, hjärnblödningar, 

hjärntrauman och hjärntumörer. 

Barnets prognos beror i första hand på 

hjärnskadan eller den strukturella avvikelse 

som ligger bakom hydrocefalus, inte 

på störningen i cerebrospinalvätskan, 

hydrocefalus. 

HUR UTVECkLAS 

HYDROCEFALUS? 

Ryggmärgsvätska bildas inne i hjärnan i en 

blodkärlsfläta (plexus chorioideus) i hjärnventriklarnas 

(sidoventriklarna och den 

fjärde hjärnventrikeln) vägg. Från sidoventriklarna 

strömmar hjärn-ryggmärgsvätskan 

till den tredje hjärnventrikeln och 

därifrån vidare genom den smala hjärnakvedukten 

(aquaeductus Sylvii) till den fjärde 

hjärnventrikeln, varifrån den strömmar 

vidare till ryggmärgskanalen och hjärnans 

yta där den återabsorberas i blodcirkulationen. 

En obalans i produktionen och 


återabsorptionen av hjärn-ryggmärgsvätska 

orsakar hydrocefalus, vilket gör att 

hjärnventriklarna utvidgas och trycket i 

kraniet ökar. Hos små spädbarn leder en 

växande hjärnventrikel till att huvudomfånget 

växer snabbare. Hos större barn är 

huvudvärk, illamående och kräkning samt 

skelning och balanssvårigheter vanliga 

symtom. Om återabsorptionen av hjärnryggmärgsvätska 

i blodcirkulationen störs 

handlar det om s.k. kommunicerande hydrocefalus. 

Om hjärn-ryggmärgsvätskans 

cirkulation däremot förhindras till följd av 

läckage, tumör eller strukturell avvikelse 

handlar det om s.k. obstruktiv hydrocefalus. 

Omkring 50 barn får årligen diagnosen 

hydrocefalus i Finland. 

ORSAkER TILL 

HYDROCEFALUS 

En tredjedel av alla barn som har medfödd 

hydrocefalus eller som utvecklar 

hydrocefalus före ett års ålder har ryggmärgsbråck, 

meningomyelocele (MMC). 

Hydrocefalus vid MMC beror oftast på en 

Chiari 2-malformation, där nedre delen av 

lillhjärnan och ofta även förlängda märgen 

har trycks in i nackhålet (formen mag-

B 

num) och därmed förhindrar hjärn-rygg- 

märgsvätskan från att cirkulera. En trång 

hjärnakvedukt kan också höra till MMC. 

Beroende på sampling och undersökning 

uppskattar man att 80–95 procent av alla 

MMC-barn utvecklar hydrocefalus. 

Den vanligaste orsaken till hydrocefalus 

hos för tidigt födda barn är hjärnblödning 

vid födseln. Andra orsaker till hydrocefalus 

är medfödda strukturella avvikelser 

i hjärnan (andra än Chiari-malformation 

A 

C D 

F E 

G 

doCenT I barnneuroloGI 

TUULA LönnqVIST 

Hjärn-ryggmärgsvätskans 

cirkulation 

A) Sidoventrikel. 

B) Tredje hjärnventrikeln. 

C) Akvedukt. 

D) Fjärde hjärnventrikeln. 

E) Tunna magenda- och lushkakanaler. 

F) Skallbasens hjärnryggmärgsvätskeutrymmen. 

G) Utrymme på hjärnans yta 

varifrån vätskan återabsorberas i 

blodcirkulationen. 

vid MMC), följdtillstånd av blödningar i 

samband med inflammationer och malformationer 

i hjärnans blodkärl, hjärncystor, 

hjärntumörer samt vissa sällsynta ämnesomsättningssjukdomar. 

ärftlig hydrocefalus 

(främst X-kromosomal trängning av 

hjärnakvedukten) är sällsynt. Svårighetsgraden 

av hydrocefalus varierar beroende 

på den bakomliggande hjärnskadan. Trängning 

i hjärnakvedukten är lätt att behandla, 

men hydrocefalus som orsakas av multilo- 


kulär blåsfylld strukturavvikelse är avsevärt 

mycket svårare att behandla. Många MMCbarn 

(70–80 %) har ingen betydande hydrocefalus 

vid födseln, utan den utvecklas 

och blir vårdkrävande först efter operationen 

som görs för att sluta bråcket. 

Under graviditeten kan man genom 

noggranna, upprepade ultraljudsundersökningar 

och vid behov även magnetundersökningar 

av fostret utreda orsakerna 

bakom hydrocefalus och följa dess 

utveckling. Redan under fostertiden och 

framför allt efter födseln gäller det att följa 

huvudets tillväxt, eftersom inte alla utvidgningar 

av hjärnventriklarna har något 

samband med hydrocefalus, utan kan vara 

en följd av hjärnatrofi som uppstår av 

olika skäl. Hydrocefalus kan alltså bero på 

många olika faktorer och uppstå när som 

helst, såväl före födseln som i vuxen ålder. 

Behandlingen av hydrocefalus består av en 

kirurgisk, korrigerande åtgärd, antingen 

insättning av en shunt eller endoskopi. 

BEHAnDLInG AV 

HYDROCEFALUS 

Den vanligaste behandlingen av hydrocefalus 

består av att en shunt opereras in. En 

shunt är en några millimeter tjock, ventilförsedd 

slang, ofta av silikon, som löper 

under huden. Dess övre ände placeras i 

ena sidoventrikeln och den nedre änden 

i bukhålan. Syftet med shuntens ventil är 


Foto: Tuula Lönnqvist 

att förhindra att vätskan rinner åt fel håll 

och att reglera vätskeflödet utifrån trycket. 

Det finns många olika slags klaffar, men 

till en början opererar man vanligen in en 

klaff som öppnar sig vid lågt tryck, eftersom 

barnet huvudsakligen befinner sig i 

liggande position och det normala hjärntrycket 

är lågt. Då barnet lär sig att sitta 

och gå och befinner sig i upprätt läge en 

stor del av dagen byter man i allmänhet 

till en klaff som öppnar sig vid medelhögt 

tryck eller till en magnetshunt, som gör 

att man vid behov kan reglera öppningstrycket 

med extern apparatur.

UPPFöLjnInG OCH 

PROBLEM MED SHUnTEn 

Hos små spädbarn, framför allt för tidigt 

födda barn, kan man följa utvecklingen av 

hydrocefalus i lugn och ro genom att mäta 

huvudomkretsen, göra regelbundna ultraljudsundersökningar 

och följa barnets hälsa, 

eftersom kraniets sömmar ger med sig 

och det inte finns någon risk för bråckbildning. 

Ibland faller hydrocefalus tillbaka 

hos små spädbarn under uppföljningen 

och ingen behandling behövs. 

Förutom att göra en ultraljudsundersökning 

undersöker man hjärnan genom 

bl.a. magnetröntgen. Vid magnetröntgen 

måste barnet oftast sövas, eftersom undersökningen 

tar omkring 20 minuter och 

man måste kunna ligga still under tiden. 

Vid röntgen kan man se hjärnans struktur 

och var störningen är. Dessutom kan man 

noggrant utvärdera hjärn- och ryggmärgsvätskans 

cirkulation. 

överdränage är ett rätt vanligt shuntproblem. 

Om det får fortgå länge kan det 

leda till slit-symptom med smala hjärnventriklar 

och undertryck i hjärnan. Personen 

lider då ofta av kraftig huvudvärk, 

framför allt efter att länge ha befunnit sig 


Diagram över inopererad shunt 

Foto: Tuula Lönnqvist 


i upprätt läge. även illamående, svindel, 

muskelslapphet och trötthet kan före- 

komma. Då slit fortgår länge växer huvu- 

dets omkrets långsammare, sömmarna i 

skallen växer ihop i förtid och risken för 

epilepsi ökar märkbart. För behandling av 

slit har en s.k. tilläggsventil eller antisifon 

utvecklats. I stället för en shunt kan man 

i vissa fall punktera basen på den tredje 

hjärnventrikeln för att med hjälp av ett 

titthål skapa en ny kanal för hjärn-ryggmärgsvätskan 

i stället för den tilltäppta. 

Shunten kan också täppas till, vilket leder 

till symtom som orsakas av ett ökat 

tryck i hjärnan: huvudvärk, sömnighet och 

kräkning. I takt med att barnet växer kan 

shunten också gå sönder och orsaka liknande 

problem. Behandlingen består av 

att shunten byts ut eller repareras. Det 

finns också en risk för inflammation, vilket 

behandlas med antibiotika och eventuellt 

byte av shunten. 

Allt som allt har själva hydrocefalus 

en mycket liten inverkan på barnets 

liv. Många barn idrottar aktivt, är med i 

olika klubbar och i scouterna. Det första 

stadiet är oftast det mest skrämmande, 

liksom problem med shunten och 

nödvändiga åtgärder. Om hydrocefalus 

är i balans och man har ett fungerande 

shuntsystem glömmer man lätt bekymren 

och vardagen fungerar precis som 

hos andra barn.

Jag har 

hydrocefalus PASI 

jag heter Pasi Parkkisenniemi och är 38 

år. jag arbetar som mottagningssköterska 

på en vårdcentral. Man konstaterade att 

jag hade hydrocefalus eftersom jag inte 

utvecklades normalt som barn. jag låg på 

mage och rörde mig inte. Efter att man ha- 

Foto: Minna Teiska 

PARkkISEnnIEMI 

de konstaterat hydrocefalus och jag hade 

opererats ställde jag mig upp två veckor 

efter operationen. jag har opererats totalt 

tio gånger, senaste gången 1994. Orsakerna 

till operationerna har varit överfunktion 

hos shunten, att slangen har varit 


för kort eller att den har täppts till. Som 

tioåring tillbringade jag min längsta period 

på sjukhus, omkring 1,5 månad på grund 

av misslyckade operationer. För det mesta 

har jag stannat på sjukhuset i en vecka i 



samband med operationen. Som barn var 

jag inte så rädd för operationerna, men 

jag ville inte ligga på sjukhus och jag ville 

definitivt inte att man klippte mitt hår. 

I skolan blev jag mobbad en del. jag 

minns hur mina klasskamrater kallade mig 

vattenskalle och gristryne. På den tiden 

gjorde man inte så mycket åt mobbning. 

nu förstår jag att det är sådant som barn 

gör och att de vuxna inte sade till dem på 

grund av min hydrocefalus. Trots det har 

mobbningen gjort att jag har haft mycket 

svårt att acceptera mig själv. jag hoppas 

att man ingriper i mobbning på ett annat 

sätt idag och att man fått en mer positiv 

inställning. Själv tycker jag att motgångarna 

har lärt mig uppskatta det som är viktigt 

i livet. 

nu för tiden gör jag det jag vill. Det 

finns bara två saker som läkaren har förbjudit 

mig på grund av min hydrocefalus. 

Han sade att jag när jag planerar mitt yrkesval 

inte kan välja att bli djuphavsdykare 

eller pilot på grund av tryckvariationerna. 

jag tycker om Melodifestivalen och har 

rest runt i Europa och följt huvudtävlingarna 

tillsammans med andra fans. Varje 

sommar anordnar vi ett Melodifestivalläger 

och har garanterat roligt. Förutom att 

följa Melodifestivalen träffar jag mina vänner, 

bowlar och går ibland på ravefest. 

Hydrocefalus påverkar inte mitt liv på 

något sätt idag.

social 

rehabilitering 

Social rehabilitering är en process där 

man strävar efter att främja och stödja 

en persons sociala funktionsförmåga. Med 

social funktionsförmåga avses en persons 

sociala relationer, interaktionsförmågor 

och de roller som han eller hon har i sin 

egen vardag. Utöver främjande av den so- 


rehabIlITerInGsansvarIG 

ELInA PERTTULA, 

fInlands Cp-förbund rf 

ciala funktionsförmågan är målet med social 

rehabilitering jämställdhet och främjande 

av denna. 

Social rehabilitering kan ske individuellt 

eller i grupp. Med individuell social 

rehabilitering avses bl.a. den handledning 

och rådgivning samt de tjänster och stöd- 


Foton: Videoproduktion Mikko Koponen 

åtgärder som ges till en handikappad per- 

son och/eller dennes familj. 

Utöver individuell handledning och 

rådgivning arrangeras social rehabilitering 

i grupp, dvs. anpassningsträningskurser. 

Anpassningsträningskurser arrangeras av 

centralsjukhusen och handikapporganisationerna. 

Finlands CP-förbund rf arrangerar 

anpassningsträning för handikappade 

barns familjer och föräldrar, far- och 

morföräldrar, ungdomar, vuxna, par och 

syskon. I regel är kurserna avsedda för 

alla personer som hör till vår verksamhetskrets. 

Varje år riktas en av kurserna 

i första hand till personer med MMC 


och hydrocefalus.Målet med anpassningsträningskurserna 

är, utöver främjande av 

den sociala funktionsförmågan, att erbjuda 

stöd och erfarenhet från personer 

i samma situation, utbyta kunskaper och 

färdigheter, uppnå livsglädje, hitta de egna 

resurserna samt stärka delaktigheten 

och det aktiva deltagandet.Ett specialsyfte 

med familje- och föräldrakurserna 

är att stödja föräldraskapet och familjens 

ork och välmående. Målet med ungdomskurserna 

är att stödja ungdomarna i processen 

för att bli vuxen och självständig 

samt att stärka självkänslan och den realistiska 

jagbilden. Under kurserna för 

vuxna är målet att stödja deltagarna i livet 

som vuxna, förebygga marginalisering 

samt möjliggöra deltagande och delaktighet.Innehållet 

i anpassningsträningskurserna 

varierar enligt tema och målgrupp. 

En viktig del av kurserna är diskussionsgrupperna. 

Utöver diskussionsgrupperna 

förekommer även föreläsningar och fritidsverksamhet 

under kurserna. Under 

aktivitetskurserna förs diskussioner mellan 

aktiviteterna och sysselsättningarna. 

Anpassningsträningskurserna utgör social 

rehabilitering i enlighet med lagen om 

service och stöd på grund av handikapp 

och är avgiftsfria för deltagarna.Ytterligare 

information om kurserna fås från den 

rehabiliteringsansvariga på Finlands CPförbund 

eller från kurssekreteraren.

finlands 

Cp-förbund rf 

Finlands CP-förbund rf är en riksomfat- 

tande intressebevakningsorganisation för 

CP-skadade och MMC- och hydrocefalushandikappade 

barn, ungdomar och vuxna 

samt deras anhöriga. Organisationens 

grundläggande mål är jämlikhet och fullständig 

delaktighet i samhället. Finlands 

CP-förbund, som grundades år 1965, har 

20 medlemsföreningar med cirka 3 200 

personmedlemmar. CP-förbundet har 

fungerat som intresseorganisation för hydrocefalushandikappade 

sedan år 1992. 

Till de centrala delområdena i Finlands 

CP-förbunds verksamhet hör rehabiliteringsverksamhet, 

serviceverksamhet, stödtjänster 

inom boende, serviceboende, kommunikation 

och övrig egentlig verksamhet. 

Ett exempel på serviceutbudet utgör den 

avlösarverksamhet som förbundet erbjuder 

sina medlemmar. Från avlösarverksamheten 

kan familjen till ett handikappat barn 

eller en handikappad ungdom ansöka om 

medel för att anställa en avlösare hemma 

under den tid föräldrarna är lediga, dock 

som mest för sju dygn årligen. En vuxen 

handikappad person kan ansöka om avlö- 

InforMaTör 

SInI PäLIkkö 

fInlands 

Cp-förbund rf 

sarservice för den tid då en familjemedlem 

som utför kontinuerligt assistansarbete har 

semester. Tillsammans med semesterorganisationerna 

anordnar CP-förbundet semesterveckor 

för MMC- och hydrocefalushandikappade 

personer och familjer. 

Inom universitetssjukhusens område 

fungerar CP-förbundets regionssekreterare 

som kontaktpersoner till familjen, myndigheterna 

och den lokala CP-föreningen. 

Social handledning och rådgivning kan bl.a. 

fås i anknytning till ansökan om olika typer 

av tjänster. Finlands CP-förbunds tjänster 

är avgiftsfria för användaren. 

Inom Finlands CP-förbund verkar ett 

nätverk av stödfamiljer och stödpersoner 

som stöd för MMC- och hydrocefalushandikappade 

barn och deras familjer. Detta 

nätverk ger stöd åt personer som befinner 

sig i samma livssituation. Verksamheten är 

frivillig och konfidentiell. 

Mer information om förbundets 

tjänster och stödverksamhet för personer 

i samma situation finns på 

www.cp-liitto.fi Det är också lättare att 

bli medlem via nätet. 


Tjänster och stöd 

Finlands grundlag förpliktar den offentliga 

makten, eller i princip staten och kommunen, 

att separat tillförsäkra var och en rätten 

till tillräckliga lagstadgade social- och 

hälsovårdstjänster. Den offentliga makten 

ska enligt grundlagen aktivt främja förverkligandet 

av de grundläggande rättigheterna. 

Man ska sörja för individens behov, 

så att rätten till ett människovärdigt 

liv förverkligas. 

Hydrocefalus med anknytande skador 

kan medföra mycket olika typer av begränsningar 

och problem. För att kompensera 

dessa utmaningar har olika tjänster 

utvecklats för att underlätta livet. Vilka 

stödformer som beviljas beror bl.a. på 

skadans svårighetsgrad samt på den handi- 

BARN OCH BARNFAMILJER Information ges av... 

Handikappbidrag för barn under 16 år FPA 

ändringsarbeten i bostaden samt redskap 

och utrustning som hör till bostaden 

Bilskattelättnad, bilskatteåterbäring Tullstyrelsen 


Kommunens handikapptjänster 

Assistent i dagvården Socialväsendet/dagvården 

Specialvårdspenning för barn under 16 år FPA 

Plan för specialdagvård Dagvården 

kappade personens ålder. 

De nödvändiga samhällstjänsterna och 

stödåtgärderna är ibland svåra att hitta. 

Den livssituation då tjänsterna framför allt 

behövs kan vara betungande och resurserna 

som står till buds för att hitta den rätta 

tjänsten är begränsade. Dessutom är antalet 

tjänster och tjänsteleverantörer stort. 

när man ansöker om tjänster kan man få 

hjälp av exempelvis en socialarbetare inom 

handikapptjänsten eller CP-förbundet. 

Det lönar sig att ansöka om de tjänster 

som man är berättigad till. Med hjälp av 

tjänsterna och stödåtgärderna kan man lösa 

många typer av utmaningar i vardagen, 

förbättra delaktigheten i samhället och 

försäkra sig om att man orkar. 

Personlig hjälp Kommunens handikapptjänster

TexT: MMC- oCh hC-planerare PETRA PELTOnEn 

Tabell: handIkappTJänsTansvarIG MInnA MIETTInEn & SFLBservICeChef 

ILOnA TOLjAMO, fInlands Cp-förbund rf 

Gratisblöjor och gratis vårdtillbehör Grundläggande hälsovård 

Hemvårdsstöd, stöd för privat vård FPA 

För- och eftermiddagsvård för skolelever 

samt vård under semestertiden 

BARNdAgvåRd Information ges av... 

Daghem/specialdaghem 

Frågor i anknytning till fostran 

av ett handikappat barn 

Transporter 

Avlösarverksamhet (ersättning av 

löneutgifterna för en avlösare då 

den anhörige till den handikappade 

behöver vara ledig) 

Medicinsk rehabilitering och hjälpmedel 

Stöd för anhörigvård, ledighet 

för anhörigvårdare 

Socialväsendet/dagvården 

Finlands CP-förbunds 

avlösarverksamhet 

Hälsovården, FPA (svårt 

handikappade) 

Socialväsendet 

Partiell vårdledighet Arbetsgivaren 

Skolväsendet, dagvården, 

(kommunens handikapptjänster) 

Transporttjänster Kommunens handikapptjänster 

kommunal hemtjänst Socialväsendet 

Rehabiliteringshandledning Sjukhusen 

Barnavård 

Stöd för hemvård av barn eller stöd 

för privat vård (för barn under 3 år) 

FRK, MLL, övriga organisationer, 

kommunens hemtjänst 

FPA 


Familjevård 


Vården av utvecklingsstörda, 

barnskyddet, socialvården 

Familjearbetare, familjearbete Barnskyddets öppenvård 

Redskap, maskiner eller utrustning 

som behövs i det dagliga livet och 

ändringsarbeten i anknytning till dessa 

Ersättning av sjukvårdskostnader 

(ersättning av kostnader för mediciner, 

vård, resor och övernattningar, kostnadstak 

för medicin- och resekostnader) 

Anpassningsträning 

Kommunens handikapptjänster 

FPA 

Socialbyråerna, organisationerna, 

FPA, hälsovården 

Socialarbete och servicehandledning Handikapptjänsten, sjukhusen 

Rabatter på avgifterna för 

social- och hälsovårdstjänster, 

kostnadstak för hälsovården 

Tillfällig vård 

Stödperson 

Kommunen, hälsoväsendet 

Vården av utvecklingsstörda, 

den övriga socialvården, 

barnskyddets öppenvård 

Bl.a. barnskyddets öppenvård, 

vården av utvecklingsstörda 

Stödfamilj Barnskyddets öppenvård 

Tolktjänst Socialväsendet, 1.9.2010 FPA 

Parkeringstillstånd för handikappade Polisinrättningen 

Fritidsverksamhet 

Organisationerna, idrottsverket, 

arbetarinstitutet, församlingarna 

Befrielse från fordonsskattens grunddel Fordonsförvaltningscentralen 

Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga I samband med skatteanmälan 

Extra klädkostnader Kommunens handikapptjänster 

Moderskapsunderstöd, 

moderskapspenning, faderskapspenning, 

föräldrapenning, barntillägg 

FPA

gRUNdLÄggANdE UTBILdNINg 

(lagen om grundläggande utbildning) Kommunens skolväsende 

Specialundervisning (vanliga klasser, 

specialklasser, specialskolor) 

IUP – individuell undervisningsplan (görs 

för personer som får specialundervisning) 

Skolväsendet 

Skolan 

Skolskjutsar Skolväsendet 

Skolgångsbiträde, skolbiträde Skolväsendet 

Hjälpmedel som behövs i skolan (från 

och med årskurs 7 kan FPA bekosta 

krävande och dyra hjälpmedel som 

yrkesmässig rehabilitering) 

Skolväsendet 

Tillgänglighet i skolans lokaler Skolan, skolväsendet 

Anpassning av undervisningen Skolan, skolväsendet 

Förlängd läroplikt Skolväsendet 

Stödundervisning Skolväsendet 

SKRIFTLIgA PLANER Information ges av... 

IUP (individuell undervisningsplan) Läroanstalten 

Program för specialvård för utvecklingsstörda Vården av utvecklingsstörda 

Rehabiliteringsplan Hälsovården 

Vård- och tjänsteplan för anhörigvården Socialväsendet 

Serviceplan (plan som görs 

över socialtjänsterna) 

Rehabiliteringsplan för dagvården (för barn 

som behöver särskild vård och fostran) 

Socialväsendet 

Dagvården 

Listan är inte heltäckande, och förändringar i tjänsterna är möjliga. I fråga om viss service kan 

arrangören av tjänsterna variera mellan olika kommuner eller regioner. 



Redaktör: Petra Peltonen, 2009 | Pärmbild: jonna Syrjä 

Layout: ROkdesign | Tryckeri: Multiprint Oy, 2009

Guide till hydrocefalus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?