Projektrapport nr 20 - Kretsloppetitrelleborg.se

Öster- 

sjöns 

återhämtning 

Kretsloppet 

Projektrapport nr 20 

Rapporten är en del av miljöprojektet Kretsloppet, 

utfört av Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun 

Marin inventering av kuststräckan 

från Fredshög till Stavstensudde 2010 

Denna rapport ingår i en serie rapporter från 

Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun, 

för att skapa miljömässigt hållbara lösningar 

inom ramen för integrerad kustförvaltning 

för 

Östersjöns återhämtning. 

Du kan ladda ner dessa, och ytterligare rapporter från www.kretsloppetitrelleborg.se 

Baltic 

Sea 

Revival 

Denna rapport finns även 

tillgänglig på engelska. 

Ladda ner den från 

www.balticsearevival.se

Titel: Projektrapport nr 20. Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010 

Denna rapport ingår i en serie rapporter från Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun. 

Rapportserien beskriver miljömässigt hållbara lösningar som tagits fram inom ramen för 

integrerad kustzonsförvaltning och Trelleborg kommuns arbete för Östersjöns återhämtning. 

Redaktör: Mattias Müller 

Utgivare: Miljöförvaltningen, Trelleborgs kommun 

Utgivningsår: 2010 

ISBN 978-91-86037-33-8 

Publikationen kan beställas från: 

Miljöförvaltningen, Trelleborgs kommun, Box 173, 231 23 Trelleborg 

Telefon: 0410-73 30 00 

Fax: 0410-155 65 

E-post: miljoforvaltningen@trelleborg.se 

Webbplats: http://www.kretsloppetitrelleborg.se

Marin inventering av 

kuststräckan från Fredshög till 

Stavstensudde 2010 

Trelleborgs kommun

Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 2010 av: 

Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson 

Rapport skriven av Ellinor Tjernström 2010

Sammanfattning 

Marina kustområden är ovärderliga i det globala ekosystemet. De tillhandahåller en 

rad ekosystemtjänster väsentliga för samhällsutveckling världen över. Aktiviteter 

på land som exploatering och nyttjande av kustzonen har inneburit att många 

viktiga livsmiljöer minskat eller ändrat karaktär. Miljömålet ’Hav i balans samt 

Levande kust och skärgård’ anger mål och inriktning för arbetet att långsiktigt 

skydda den marina miljön i Sverige. Naturreservat ger möjlighet för kommuner att 

reglera fysisk exploatering samt människors nyttjande och påverkan i skyddsvärda 

områden 

Under augusti-september 2010 utfördes en marin basinventering längs kuststräckan 

Fredshög till Stavstensudde i Trelleborgs kommun. Syftet med inventeringen var 

att skapa ett kunskapsunderlag för ett framtida marint reservat men också för att få 

startvärden för miljöövervakning i området. Bottensubstrat och 

vegetationskartering, provtagning av epi- och infauna samt provfiske med både nät 

och ryssjor utfördes under tre veckors tid. 

Botten filmades längs sex transekter mellan 1000-1750 meter långa från stranden 

och ut. Videofilmerna analyserades sedan och täckningsgraden av bottensubstrat 

samt vegetation uppskattades i procent. Generellt är kustzonens bottensubstrat och 

vegetation i området från Fredshög till östra delen av Stavstensudde väldigt 

varierande. Ålgräs (Zostera marina) förekommer fläckvis i det mjukare 

sandsubstratet blandat med brunalgerna blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång 

(Fucus serratus) på de stenigare delarna från en till fem meters djup. Djupare än 

fem meter är rödalgen gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) helt dominerade och i 

de flesta fall helt täckt med fintrådiga alger. Två områden med stora ålgräsängar 

som tidigare inte varit uppmärksammade kartlades, ett utanför Skåre badplats och 

en öster om Stavstensudde. Epifauna innefattar de djur som lever i vattenmassan 

samt på, eller i översta lagret av sedimentet på botten. För att provta epifauna 

användes två olika metoder, Pihl-Rosenbergs fallfälla och PET-ljusfällor. Flest 

antal/m 2 fanns det av pungräkor (Mysidae sp.) men även tånggråsuggor (Idotea 

baltica), tångloppor (Gammarus locusta) var vanligt förekommande. Flertalet 

yngel av simpa, sill (Cluepa harengus) och skrubbskädda (Platichthys flesus) 

fanns. Ett komplext bottenhabitat är troligtvis gynnande för epifaunan. Infaunan 

provtogs med en sedimentpropptagare. Till infauna räknas de arter som lever i 

bottensedimentet. Arterna är ofta stationära livet ut och är goda indikatorer på 

lokala miljöstörningar. Dominerande art till både antal och biomassa var 

havsborstmasken Hediste diversicolor som vanligt förekommande i Östersjön. 

Arten är en mycket viktig födotillgång för bland annat plattfiskar. Provfisket visade 

att de dominerande arterna till antalet var sill och tånglake (Zoarces viviparus). 

Även torsk (Gadus morhua), oxsimpa (Taurulus bubalis) och rötsimpa 

(Myoxocephalus scorpius) var vanligt förekommande i näten. Med hjälp av ryssjor 

fångades 15 ålar (Anguilla anguilla) där den största var 85 cm lång. Totalt fångades 

tio olika fiskarter samt ett antal strandkrabbor (Carcinus maenas). Torsk, tånglake 

och ål är med på artdatabankens rödlista över hotade arter i Sverige. Den relativt 

goda förekomsten av de rödlistade arterna i området är mycket positiv och höjer 

områdets naturvärde.

Innehållsförteckning

1. Inledning 


rad ekosystemtjänster väsentliga för samhällsutveckling världen över. Dock 

påverkar aktiviteter på land, exploatering och nyttjande av kustzonen har inneburit 

att många viktiga livsmiljöer minskat eller ändrat karaktär. 1 Miljömålet ’Hav i 

balans samt Levande kust och skärgård’ anger mål och inriktning för arbetet att 

långsiktigt skydda den marina miljön i Sverige. Naturreservat ger möjlighet för 

kommunen att reglera fysisk exploatering samt människors nyttjande och påverkan 

i skyddsvärda områden. 2 

De kustnära ekosystemens tjänster innefattar bland annat lek och uppväxtområde 

för kommersiellt viktiga fiskarter som torsk (Gadus morhua), sill (Cluepa 

harengus) och plattfiskar 3 . Infaunan i grunda områden är även föda för kustlevande 

fågelarter 4 . Utöver produktionen av föda för arter högre upp i näringskedjan skapar 

infaunan bioturbation vilket syresätter bottensedimentet. Syresättningen möjliggör 

nedbrytning av organiskt material vilket frigör näringsämnen från organiskt 

material tillbaka till vattenmassan. Utan syre sker nedbrytningen mycket 

långsammare med hjälp av svavel vilket ger upphov till det illaluktande, och för 

infaunan giftiga, ämnet svavelväte. Näringen som frigörs vid nedbrytningen går till 

växtplankton och alger som producerar mängder av syre men som också är föda för 

betande snäckor och kräftdjur, filtrerarande musslor och djurplankton. 

Ekosystemets är mer stabilt vid hög artdiversitet. Om ett flertal arter har liknande 

funktioner påverkas inte ekosystemets produktion lika mycket av artens interna 

fluktuationer till följd av exempelvis ett års svag rekrytering. Ekosystemet kan 

därmed klara påfrestningar till en vis grad utan att diversitet eller produktion 

försämras nämnvärt. När en funktion i ekosystemets kretslopp dock försvinner, 

påverkas hela kedjan och ekosystemtjänsterna kan utebli helt. 5 

Marina ekosystem är ofta svåra att begränsa geografiskt. De är öppna system där 

spridning av larver, sporer eller fragment sker via strömmar. Många av de arter 

som finns på en plats kommer från en källa längre uppströms. Den tid larverna 

lever pelagiskt innan de bottenfäller samt strömmars hastighet avgör hur lång 

spridningsradie från källan blir. Det kan därför vara meningslöst att skydda en 

population av en art på ett visst ställe utan att också skydda källan, det vill säga 

den/de populationerna av arten som lever uppströms. Även fiskar kan röra sig över 

stora områden (undantaget mer stationära arter som simpor och en del plattfiskar) 6 . 

Det som skapar förutsättningen för vilka arter som kan finnas i ett område är 

således det lokala habitatet. Genom att skydda förutsättningarna för arten skyddar 

man också förekomsten så länge källan uppströms finns kvar. Det är därför viktigt 

att bibehålla alla komponenter i ett ekosystem; habitat, arter, populationer, och 

genetiska variationer. 7 

Ålgräsängar är ett särskilt viktig och produktivt habitat som är förekommande 

längs hela Sveriges kust. Det har stor betydelse för området det växer i av flera 

olika anledningar. Det utgör grunden för den födoväv som finns kopplad till 

habitatet och ger struktur och skydd för de arter som lever där. Det är en 

1 

Naturvårdsverket vägledning (2007). Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. 

2 

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken 

3 

Naturvårdsverket vägledning (2007). Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. 

4 

Bergendahl R. (2009) 

5 

Hooper D.U et al (2005) 

6 

Fiskeriverket 2010. Fiskebestånd och miljö i hav och sötvatten – Resursöversikt 2010. 

7 

Naturvårdsverket vägledning (2007). Skydd av marina miljöer med höga naturvärden.

arnkammare för juveniler och viktiga födosöksområden för adulta, kommersiellt 

viktiga fiskarter. Det förändrar också de fysiska förutsättningarna i området 

eftersom det motverkar erosion och producerar stora mängder syre. Därför anses 

ålgräset (Zostera marina) vara en nyckelart i Östersjön, det vill säga en art som gör 

det möjligt för många andra arter och funktioner att finnas just där. På 1930-talet 

försvann 90 % av ålgräsängarna i norra Europa till följd av ett svampangrepp. 

Salthalten i Östersjön var för låg för svampen skulle sprida sig och ålgräset 

innanför Öresund blev förskonat. 8 Dock har ålgräset i Östersjön minskat och det 

har påvisats ett samband mellan försämrat siktdjup till följd av övergödningen och 

minskande arealer ålgräs. 9 Ålgräsängar är ett mycket skyddsvärt habitat både i 

nationellt och internationellt avseende. 

Marina reservat är ett bra verktyg för att skydda biologisk mångfald. Det bevarar 

de fysiska förutsättningarna för arterna inom området. Framtida hot som utbyggnad 

och exploatering som kan påverka området negativt bör därför utredas noggrant. 

Vid konflikter mellan nyttjandeintressen från samhället samt skydd av natur ska 

alltid försiktighetsprincipen vara utgångspunkt. Om osäkerhet råder huruvida ett 

område kommer ta skada av exploatering ska miljön alltid prioriteras högst 10 . 

Grundförutsättningen att arbeta och göra en insats för att skydda biologisk 

mångfald är att utgå från ett väl beskrivet kunskapsunderlag. Utan kännedom om 

vilka arter som finns, i vilken utsträckning och hur de naturligt kan variera över 

tiden kan inga trender, vare sig förbättringar eller försämringar, tydas. En enskild 

provtagning ger bara information om tillståndet just vid provtillfället. Ett väl 

anpassat miljöövervakningsprogram för att mäta förändringar i kustzonen är därför 

av största vikt. 11 

Under sommaren 2009 utfördes en inventering av strandzonen i samband med det 

kommunala projektet kretsloppet. Inventeringen pekade på höga naturvärden i 

området från Fredshög till Stavstensudde 12 . I kontakt med Lunds universitet 

gjordes en sammanställning av tidigare utförda inventeringar i området för att få ett 

bredare kunskapsmaterial. Sammanställningen visade på höga naturvärden i form 

av hög diversitet samt ovanligt fina bestånd av habitatet ålgräsäng 13 . Under 

augusti-september 2010 utfördes en marin basinventering längs kuststräckan 

Fredshög till Stavstensudde i Trelleborgs kommun. Kartering av vegetation och 

bottensubstrat, provtagning av epi- och infauna genomfördes samt provfiske med 

både nät och ryssjor under tre veckors tid. Provtagningarna skedde med 

standardiserade metoder vilket gör det möjligt att utföra uppföljningar i området 

samt jämföra resultaten med andra inventeringar gjorda i liknande habitat. 

Syftet med inventeringen var att skapa ett kunskapsunderlag för att eventuellt bilda 

ett marint reservat. Vid bildandet av ett reservat ställs krav på dokumentation om 

art- och biotopundersökningar. Basinventeringen tillsammans med det tidigare 

sammanställda materialet ger en bred bild av områdets karaktär och delar av den 

kan även användas som startvärden för miljöövervakning i området. 

8 www.marbipp.se 

9 Boström, C. (2002) 

10 Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken 

11 Naturvårdsverket vägledning (2007). Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. 

12 Gröndahl, F. (2009) 

13 Tjernström, E. (2010)

2. Metod 

2.1 Område och stationsval 

Området mellan Fredshög och östra sidan av Stavstensudde är cirka 5,5 km långt 

och 1,5 – 1 km på bredden. Hamnområdet är undantaget. Den första stationen som 

kallas Fredshög ligger vid gränsen mellan Trelleborg och Vellinge kommun. Det är 

även den västra gränsen för inventeringsområdet. Den andra stationen ligger ca 600 

meter öster om Fredshög vid en liten halvmåneformad ö kallad Solvik. Mellan 

stranden och ön rinner utloppet från ett stort dike ur vilket har avrinningsområde 

från en stor areal jordbruksmark. Det gör lokalen intressant för framtida 

miljöövervakning. Den lilla ön Solvik är även en viktig plats för häckande fåglar 14 . 

Den tredje stationen ligger direkt väster om byn Skåre. Utanför ligger ett grunt rev 

vilket medför att lokalen är relativt skyddad. Den fjärde stationen är direkt öster om 

Skåre hamn vid Skåre badplats. Lokalen har lång, fin sandstrand som ligger i en 

inbuktning mellan hamnen och Stavstensudde. Den femte stationen ligger på 

yttersta delen av Stavstensudde. Det är en exponerad lokal för både vind och 

strömmar. Den sjätte stationen ligger på östra sidan om Stavstensudde vilket också 

är den östra gränsen för inventeringsområdet. Lokalen ligger utanför en golfbana 

och kan vara av intresse för framtida miljöövervakning. 

Bild 1. Sjökort med inventeringsområde inritat. De gula stjärnorna markerar provtagningsstationer 

och de gula strecken är de transekter som videofilmades under habitat och vegetationskarteringen. 

2.2 Habitat och vegetationskartering 

För att kartlägga utsträckningen av olika habitat användes en undervattenskamera 

för att filma botten längs en transekt från varje station och vinkelrätt ut från land. 

Transekterna är mellan 1000 -1750 meter långa och går från en halv meters djup 

ner till cirka tio meter. Filmerna analyserades och täckningsgrad av bottensubstrat 

och vegetation noterades. Bottensubstraten delades in i sand (1-5 mm), grus (5-30 

14 Bergendahl R. (2009)

mm) och sten (>30 mm). Indelningen av substraten följer inte standardiserade 

geologiska tabeller. De är indelade med tanke på de olika habitat som finns i 

anslutning till dem. Vegetationstyperna delades in i Ruppia sp., och ålgräs vilka är 

förknippade med sandsubstrat. Brunalgerna (Fucus vesiculosus samt Fucus 

serratus), samt rödalgen gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) fäster vid lite större 

stenar. Även de ytor som inte har vegetation har kartlagts och benämns som öppna 

områden vilket ofta är områden med grussubstrat. Täckningsgraden av fintrådiga 

alger sammanföll med täckningsgraden av gaffeltång och redovisas därför inte i 

bilderna utan hänvisas till bilaga 1. 

2.3 Provtagning av epifauna 

För provtagning av epifauna användes Pihl-Rosenbergs fallfälla. Fällan består av 

en aluminiumram som är 0,7 m hög och med ytmåtten 0,7 x 0,7 meter (0,5 m 2 ). På 

motstående sidor har den två stycken, tre meter långa rör som fungerar som 

handtag i vilka man bär fällan mellan provtagningarna. Handtagen är så långa för 

att man inte ska störa epifaunan på den del av bottnen som ska provtas. Två 

personer lyfter fällan över vattenytan i varsin ände av handtagen och fällan släpps 

sedan på given signal. När fällan står på bottnen håvas djuren upp och sållas i ett 

såll med maskstorlek 1 x 1 millimeter. Även det översta lagret av bottensedimentet 

håvas upp och sållas för att få med exempelvis plattfisk. Fallfällan ansågs tom då 

inget nytt fångats på tio drag med håven. På varje station togs 10 replikat med ett 

avstånd av minst tio steg i en transekt längs stranden på ett djup av ca 0,5 meter. 

Proverna lades i 70 % etanol och artbestämdes senare till art eller närmaste högre 

taxonomiska nivå. Biomassan mättes som våtvikt. Djuren lades på en bit 

hushållspapper för att rinna av någon minut innan alla individer av samma art från 

varje station vägdes. Biomassan räknades sedan om till våtvikt i gram per 

kvadratmeter (vvg/m 2 ). 

En icke kvantitativ metod avvändes i form av ljusfällor. Ljusfällan består av en 

PET-flaska som delats ca 2/3 upp och där den översta tredjedelen vänts inåt för att 

skapa en trattliknande ingång i flaskan som hålls fast med hjälp av två gummiband. 

Bild 3. Visar var PET-flaskan delas och hur toppen vänds inåt för att skapa en fälla 

En ljusstav (4x45 mm) som avger ljus i upp till tio timmar då den knäcks, 

placerades i PET-flaskan. För att ljuset endast skulle synas från öppningen var 

fällan tejpad med svart eltejp runtom. Fällorna sänktes sedan med en tegelsten ner i 

vattnet tre och tre i tre olika habitat; Ålgräsängar, brunalger och ren sandbotten. 

Fällorna lades ut på eftermiddagen och togs upp och tömdes morgonen efter. 

Proverna lades i 70 % etanol och artbestämdes senare till art eller närmaste högre

taxonomiska nivå. Fördelarna med metoden är att den fångar arter som är aktiva 

under natten samt att man vet i vilket habitat arterna har fångats i. Resultaten kan 

inte jämföras med andra metoder men kan med fördel diskuteras. 

2.4 Provtagning av infauna 

För provtagning av mjukbottenlevande infauna användes en sedimentpropptagare 

med 11 cm i diameter vilket ger en yta av 0,0095 m 2 . Tio replikat togs vid varje 

station en transekt längs med stranden med minst tio stegs mellanrum. 

Sedimentpropptagaren trycktes ner till ett djup av cirka fem centimeter ner i botten. 

Proppen sållades i ett såll med maskstorlek 1 x 1 mm. 15 Proverna lades i 70 % 

etanol och artbestämdes senare till art eller närmaste högre taxonomiska nivå. 

Biomassan mättes som våtvikt. Djuren lades på en bit hushållspapper för att rinna 

av någon minut innan alla individer av samma art från varje station vägdes. 

Biomassan räknades sedan om till våtvikt i gram per kvadratmeter (vvg/m 2 ). 

2.5 Provfiske 

Provfiske skedde enligt naturvårdsverkets standard med nätlänkar. Näten består av 

fyra sammansatta nätslingor med maskstorlekar på 17, 21,5, 25 och 30 mm (knut 

till knut). De enskilda nätslingorna är 27 m långa och 1,5 meter djupa i utsträckt 

tillstånd. Tre dubbelryssjor med höjden 55 centimeter och maskstorleken 17 

millimeter användes för att provta förekomst av ål (Anguilla anguilla). Totalt 

fiskades redskapen vid tre tillfällen. Det krävs dispens från Fiskeriverket för att få 

använda redskapen och ett tillstånd från Jordbruksverket om att använda 

försöksdjur. För mer detaljerad beskrivning hänvisas till Naturvårdsverkets 

medotbeskrivning. 16 Fiskarna artbestämdes och mättes med linjal. De fiskar som 

fångats i ryssja, mestadels tånglake (Zoarces viviparus) och ål, förvarades i en back 

med vatten tills mätningar kunde göras i hamn och släpptes sedan tillbaka i havet. 

Levande fiskar i näten togs, om möjligt, ur nätet och mättes i båten för att direkt 

kunna släppas tillbaka. Om de inte gick att få loss ur näten utan att tillfoga skada, 

dödades fisken direkt. Undantaget var levande simpor och plattfiskar vilka klarar 

hanteringen då de tas ur näten. De följde levande med in i hamn, togs ur näten, 

mättes och släpptes sedan tillbaka. 

2.6 Ekolod 

För navigering och djupdatamätningar användes en Ekolod/GPS-plotter av märket 

Lowrance HDS 5. Navigeringsutrustningen fick ström från ett 12 volts 

motorcykelbatteri. Ekolod/GPS-plottern spelade in data under båtfärderna vilket 

gav data om djupet i området. Datamaterialet behandlades i datorprogrammet 

Dr.Depth för att få djupprofiler och undervattenskartor i 3D-format för området. 

2.7 Övrig provtagning och utrustning 

Inför varje provtagning mättes siktdjupet med en siktskiva enligt naturvårdsverkets 

provtagningsmetodik 17 . För transport mellan stationerna, filmning av transekter 

samt för att lägga och ta upp nät, ryssjor och ljusfällor användes en fyra meter lång 

ribb-båt med en 20 hästars utombordsmotor av märket Yamaha. Fördelen med 

ribb-båt är att den är stabil vid arbete i båten, flatbottnad så den kan gå mycket 

grunt, lätt att hantera och manövrera. För fullständig utrustningslista samt 

materialkostnader, se bilaga 5. 

15 

Naturvårdsverket (2006). Mjukbottenlevande makrofauna, kartering. 

16 

Naturvårdsverket (2009). Provfiske med kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor på grunt 

kustnära vatten. 

17 

Naturvårdsverket (2001). Siktdjup.

3. Resultat och diskussion 

3.1 Habitats- och vegetationskartering 

Bottensubstratet samt vegetationskarteringen är en uppskattning av 

täckningsgraden i procent. Metoden är inte exakt men ger en god uppfattning om 

de olika habitaten i området. Generellt är kustzonens bottensubstrat och vegetation 

från Fredshög till östra delen av inventeringsområdet varierande. Ålgräs 

förekommer fläckvis från en meters djup i det mjukare sandsubstratet blandat med 

blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus) på de stenigare delarna 

på samma djup. Djupare än fem meter är rödalgen gaffeltång (Furcellaria 

lumbricalis) helt dominerade och helt täckt med den fintrådiga algen fjäderslick 

(Polysiphonia fucoides). På djupare områden korrelerar ofta grussubstrat och öppet 

område väl med varandra eftersom gaffeltången inte kan fästa vid för små stenar. 

Två områden med stora ålgräsängar som tidigare inte varit uppmärksammade 

kartlades, ett utanför Skåre badplats och en öster om Stavstensudde. Nedan följer 

en mer detaljerad beskrivning från varje station. 

3.1.1 Fredshög 

Bottensubstratet vid Fredshög består till störst del av sten där det på djup mellan 1- 

3 m växer brunalger och på djupare vatten, stora mängde gaffeltång. Där 

bottensubstratet är sand, mellan 1-3 meters djup, växer fläckvis med ålgräs (fig. 1). 

Området domineras dock från fyra meters djup och nedåt av gaffeltång som är 

täckta av fintrådiga alger (fig. 2). 

Täckningsgrad 

140% 

120% 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Fredshög 

Bottensubstrat 

Figur 1. Täckningsgrad av bottensubstraten sand, grus och sten uppskattat från videofilmstransekt 

utanför Fredshög 

0 

10 

20 

30 

40 

50 

Djup (m) 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup


Figur 2. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt utanför Fredshög 

3.1.2 Solvik 

Bottensubstratet utanför Solvik är på grundare områden dominerat av grus och 

sand och övergår sedan till sten vid fem meters djup (fig. 3). De grunda grus- och 

sandområdena är till stor del öppna områden där brunalger och ålgräs förekommer 

fläckvis. Gaffeltång täckt av fintrådiga alger dominerar djupare än fem meter där 

de har stora stenar att fästa vid, dock förekommer brunalgen sågtång ner till tio 

meters djup (fig. 4) vilket är det största registrerade djupet under inventeringen 

(bilaga 1). 


Figur 3. Täckningsgrad av bottensubstraten sand, grus och sten uppskattat från videofilmstransekt 

utanför Solvik 


140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

140% 

90% 

40% 

-10% 

Fredshög 

Vegetation 

50 150 250 350 450 550 650 750 850 950 1050 1150 1250 1350 

Solvik 


50 150 250 350 450 550 650 750 850 950 1050 1150 1250 1350 1450 

Solvik 

Vegetation 

50 150 250 350 450 550 650 750 850 950 10501150125013501450 

Figur 4. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt utanför Solvik 

0 

10 


30 

40 

50 

0 

Djup (m) 0 

10 


30 

40 

10 


30 

40 

Djup (m) 

Djup (m) 

Öppet 

område 

Gaffeltång 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup 

Öppet 

område 

Gaffeltång 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp

3.1.3 Västra skåre 

Stationen västra Skåre ligger skyddat av hamnen i öster och av ett grunt rev i söder 

cirka 400-500 meter ut från stranden. Bottensubstratet innanför revet är mestadels 

sand och stora stenar. Revet är som grundast, vid normalt vattenstånd, en halv 

meter djupt och består till störst del av grus men också av sand. Utanför revet 

består bottnen av lika delar grus som sten (fig. 5). Vegetationen innanför revet 

domineras helt av blåstång, dock förekommer fläckar av ålgräs i det mjukare 

sandsubstratet. De grundaste områdena på revet är utan vegetation men utanför 

växer en del brunalger. Gaffeltång täckt med fintrådiga alger tar över och är 

dominerande när det med djupet blir stenigare (fig. 6). 

Västra Skåre 



Figur 5. Täckningsgrad av bottensubstraten san d, grus och sten från videofilmstransekt utanför 

västra Skåre. 


140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 


Vegetation 

Figur 6. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt utanför västra Skåre. 

3.1.4 Skåre badplats 

Skåre badplats ligger skyddad i öster av Stavstensudde och i väster av hamnens 

pirar. Det blir det snabbt tre meter djupt men sedan sluttar det mycket svagt nedåt 

och det blir inte djupare än fem meter förrän 1,3 km ut från stranden. Närmast 

stranden består bottensubstraten enbart av fin sand, 50-600 meter ut är det dock 

grus som är dominerande. Sten och grus förekommer sedan ombytligt (fig. 7). 

Sandbottnen närmast land saknar helt vegetation men från två meters djup är 

bottnen täckt av sammanhängande ålgräsängar, blåstång och sågtångsruskor. Där 

bottensubstratet till större del övergår till sten tar gaffeltång över helt vilket även 

här är helt täkt med fintrådiga alger (fig.8). 

0 

10 


30 

40 

0 

10 


30 

40 

Djup Djup (m) (m) 

Djup (m) 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup 

Öppet 

område 

Gaffeltång 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp


Figur 7. Täckningsgrad av bottensubstraten sand, grus och sten från videofilmstransekt utanför Skåre 

badplats 


140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

Skåre badplats 



Vegetation 

Figur 8. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt utanför Skåre 

badplats. 

3.1.5 Stavstensudde 

Stavstensudde ligger exponerat för vind från öst, väst och syd. Ett sträck av större 

stenar som bryter vattenytan går från uddens spets och 450 meter ut i sydlig 

riktning. Området är mycket grunt och bottensubstratet består till största delen av 

grus. Sand och sten förekommer till en början fläckvis men efter cirka 600 meter 

tar stensubstratet över. På sex meters djup är substratet lika delar grus och sten 

(fig.9). De grundare områdena vid Stavstensudde är täkt med brunalger och det 

finns även områden med ålgräs och Ruppia sp. När bottensubstratet övergår till 

sten tar även gaffeltång täkt av fintrådiga alger över vegetationen (fig.10). 

0 

10 


30 

40 

0 

5 

10 

15 


25 

30 

35 

40 

Djup (m) 

Djup (m) 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup 

Öppet 

område 

Gaffeltång 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp 

Djup


140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

50 

100 

150 

200 

250 

300 

350 

400 

450 

Stavstens udde 


500 

550 

600 

650 

700 

750 

800 

850 

900 

950 

Figur 9. Täckningsgrad av bottensubstraten sand, grus och sten från videofilmstransekt utanför 

Stavstensudde. 

Figur 10. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt utanför 

Stavstensudde. 

1000 

1050 

3.1.6 Östra gränsen 

Vid östra gränsen av området som var aktuellt för inventeringen är bottenprofilen 

mycket grund. Grus dominerar helt bottensubstratet med inslag av sand och sten 

(fig. 11). Vegetationen närmast land består av några fläckar Ruppia sp. men 

mestadels brunalger. Det växer rikligt med ålgräs längs hela transekten i de delar 

av substratet som består av lite finare grus. Där gruset är grövre lämnas öppna ytor 

och på de utspridda större stenarna fäster brunalger (fig. 12). 

Östra gränsen 




140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

50 

50 

100 

150 


250 

300 

350 

400 

450 

500 

550 

600 

650 

700 

750 

800 

850 

900 

950 

1000 

1050 

100 

150 


250 

300 

350 

400 

450 


Vegetation 

500 

550 

600 

650 

700 

750 

800 

850 

900 

950 

Figur 11. Täckningsgrad av bottensubstraten sand, grus och sten från videofilmstransekt vid östra 

gränsen av inventeringsområdet. 

1000 

0 

0 

10 


30 

40 

10 


30 

40 

0 

10 


30 

40 

Djup (m) 

Djup (m) 

Djup (m) 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup 

Öppet 

område 

Gaffeltång 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp 

Sten 

Grus 

Sand 

Djup


140% 


100% 

80% 

60% 

40% 


0% 

50 

100 

150 


250 

300 

350 

400 

450 


Vegetation 

500 

550 

600 

650 

700 

750 

800 

850 

900 

950 

Figur 12. Täckningsgrad av vegetationstyper uppskattat från videofilmstransekt vid östra gränsen av 

inventeringsområdet. 

3.2 Epifauna 

Epifauna innefattar de djur som lever i vattenmassan samt på, eller i översta lagret 

av sedimentet på botten. De små kräftdjuren är ofta betare vilka utgör en stor del av 

den trofiska nivån mellan primärproducenter och rovdjur, det vill säga överförsel 

av näring mellan alger och fisk. De är beroende av vegetationsklädda bottnar 

eftersom det utgör deras primära föda samt ger dem skydd. Ett komplext 

bottenhabitat är troligtvis gynnande för epifaunan. 

3.2.1 Provtagning med Pihl-Rosenberg fälla 

Prover togs på sex stationer totalt med tio replikat på varje station. Flest antal olika 

arter, 11 stycken, fanns på stationen vid Stavstensudde (fig. 13). Till antalet 

dominerade pungräkor (Mysidae sp.) på de flesta stationer och biomassan 

domineras oftast av olika fiskarter (fig. 13-17). Observera att figurerna har olika 

skalor på y-axeln. 

3.2.1.1 Fredshög 

På stationen vid Fredshög fanns stora mängder pungräkor vilka kan uppträda 

mycket fläckvist. Tångloppa (Gammarus locusta) och tångräkor (Palaemon 

elegans) var vanligt förekommande. Simpyngel samt ett storspiggsyngel 

(Gasterosteus aculeatus) fanns även på lokalen (fig. 13). De små kräftdjuren 

pungräkor och tångloppor och den lite större tångräkan är mycket viktig föda för 

juvenila fiskar. Då pungräkorna var så många till antalet jämfört med övriga arter 

är figuren svår att tyda. För detaljerade uppgifter hänvisas till data i bilaga 2. 

1000 

0 

10 


30 

40 

Djup (m) 

Öppet 

område 

Ålgräs 

Brunalger 

Ruppia sp

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

600 

500 

400 

300 


100 

0 

Fredshög 

Antal och biomassa (vvg) /m2 

Figur 13 Epifauna på stationen Fredshög presenterat i antal och biomassa. 

3.2.1.2 Solvik 

Proverna vid stationen Solvik togs mellan kuststräckan och del lilla ö som finns 

utanför. Innanför ön rinner det ut ett dike som avvattnar åkermark norr om vägen. 

Vattnet i diket för med sig stora mängder organiskt material som delvis brutits ner 

och sedimenterat på bottnen mellan strandremsan och ön. Bottensubstratet är därför 

mycket mjukt vilket resulterat i att viss infaunaarter förekommer i proven. 

Fjädermygglarver (Chironomidae sp.) är bland dessa och de dominerade i antal på 

stationen. Fjädermygglarver kan förekomma i mycket stora antal och är en art som 

klarar att leva i syrefattiga bottnar. Även pungräkor var vanligt förekommande. 

Tånggråsuggor (Idotea baltica), tångloppor och tångräkor är representerade och av 

fiskynglen domineras både antal och biomassa av simpyngel. Det fanns även 

skrubbskäddeyngel (Platichthys flesus) och storspiggyngel (fig. 14). 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

35 

30 

25 


15 

10 

5 

0 

Solvik 

Antal och biomassa (vvg) /m 2 

Figur 14. Epifauna på stationen Solvik presenterat i antal och biomassa.

3.2.1.3 Skåre badplats 

På stationen vid Skåre badplats dominerar pungräkor och tångloppor antalet. Även 

tånggråsuggor var vanligt förekommande. Tångloppor och tånggråsuggor är 

kräftdjur som betar alger och enligt nyligt framkommen forskning föredrar de att 

äta fintrådiga alger framför ålgräs och perenna algarter som blåstång och sågtång 18 . 

Skrubbskäddeyngel dominerade biomassan och var den enda fiskarten på stationen. 

Ett fåtal exemplar av havsborstmasken Hediste diversicolor fanns och stationen var 

den enda där östersjöräkan (Palaemon adspersus) hittades (fig. 15). 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

30 

25 


15 

10 

Figur 15. Epifauna på stationen Skåre badplats presenterat i antal och biomassa. 

3.2.1.4 Stavstensudde 

Pungräkorna dominerar till antalet även på stationen vid Stavstensudde Tångloppor 

och tånggråsuggor var vanlig men även slammärlor (Corophium volutator) och 

havsborstmasken Hediste diversicolor. Även ett fåtal fjädermygglarver förekom. 

Den stora biomassan utgjordes av yngel av arterna sill (Cluepa harengus), 

skrubbskädda, simpa och tångspigg (Spinachia spinachia). Fiskarten kusttobis 

(Ammodytes tobianus) hittades endast på Stavstensudde (fig.16). Förekomst av 

skrubbskäddeyngel är ett tecken på att området är viktigt för artens lek och 

rekrytering. De yngel som når könsmogen ålder återvänder oftast till samma 

område som den själv växte upp i för att fortplanta sig och återkommer år efter år. 

Om ett viktigt fortplantningsområde förändrar karaktär genom att vegetation eller 

artsammansättning ändras för mycket påverkar det områdets population. 

18 Jephson, T. et al (2008) 

5 

0 


Antal och biomassa (vvg) /m 2

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

Figur 16. Epifauna på stationen Stavstensudde presenterat i antal och biomassa. 

3.2.1.5 Östra gränsen 

Stationen vid östra gränsen (fig. 17) dominerades till både antal och i biomassa av 

tångloppor. Ett fåtal exemplar av pungräkor och sandmärlor (Bathyporeia pilosa) 

hittades. Havsborstmasken Hediste diversicolor samt ett antal sillyngel och en 

tångspigg fanns på lokalen. Även ett fåtal tusensnäckor (Hydrobia sp.) hittades. 

Hediste diversicolor förekom i stort antal i infaunaprovtagningarna för samma 

område (fig. 24). Havsborstmasken är en viktig föda för exempelvis plattfiskar som 

främst fångar sin föda precis ovanför, på och i botten. 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

45 

40 

35 

30 

25 


15 

10 

5 

0 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 


Antal och biomassa (vvg)/m 2 


Antal och biomassa (vvg)/m 2 

Figur 17. Epifauna på stationen östra gränsen presenterat i antal och biomassa. 

3.2.2 Provtagning med PET-ljusfällor 

Användningen av ljusfällor är ej en vedertagen metod. Metoden är inte kvantitativ 

och kan därför inte heller jämföras med andra inventeringsmetoder. Att olika arter 

hittats i olika habitat kan däremot diskuteras. En art fångades i ljusfällan som inte 

fångades med Pihl-Rosenbergfällan och det var sandräkan (Crangon crangon). 

På sandbotten var pungräkorna flest till antalet. Tånggråsuggor var också vanliga 

och sandräkan fanns i störst mängd just på sandbotten. Ett simpyngel, en tångloppa

samt en tångräka fanns även i proverna. I ålgräset fanns flest tångloppor och även 

några pungräkor och tånggråsuggor. Det var också det enda habitatet där det 

förekom schackmönstrade snäckor. I brunalgshabitatet dominerade pungräkorna 

antalet men det fanns också tångloppor, tånggråsuggor och en sandräka (fig. 18). 

Ålgräs och brunalger är viktiga habitat för tångloppan och tånggråsuggan som både 

är en viktig betare av fintrådiga alger och mycket viktig föda för juvenila fiskar. 

Tångräkor och sandräkor har ett kamouflage genom att vara relativt genomskinliga 

vilket gör dem svåra att upptäcka på sandbotten. Sandräkan kan även mycket 

snabbt ändra färg från genomskinlig till brun-grå efter nyansen på botten. De 

schackmönstrade snäckorna sågs vid snorkling sitta på ålgrässkotten och beta den 

film av kiselalger som växer över de flesta släta ytor i grundare områden. Både de 

schackmönstrade och tusensnäckorna är mycket små vilket möjliggör att de kan 

sitta på de tunna ålgrässtråna. Förekomsten av betande snäckor och kräftdjur i 

ålgräset kan vara en bidragande orsak att ålgräset är utan påväxt av fintrådiga alger. 

120 

Sand 

100 

Ålgräs 

80 

Brunalger 

60 

40 


0 

Epifauna från ljusfällor 

Arter och antal från olika habitat 

Figur 18. Epifauna fångad med ljusfälla på de olika habitaten sand, ålgräs och brunalger. 

3.3 Resultat infauna 

Till infauna räknas de arter som lever i bottensedimentet. Arterna är stationära livet 

ut och goda indikatorer på lokala miljöstörningar. Flest antal arter, 14 stycken, 

hittades vid stationen Fredshög. Dominerande art både till antalet och biomassan 

var havsborstmasken Hediste diversicolor vilket är en generallist som delvis är 

rovdjur, delvis suspensionsätare. Arten är en mycket viktig födotillgång för 

plattfiskar. Pungräkor, tidvattengråsuggor, tånggråsuggor och tångloppor räknas ej 

som infauna men då de kan ligga tätt intill bottnen eller sitta på små stenar har de 

följt med i provtagningen och redovisas därför i denna del. 

3.3.1 Fredshög 

Infaunan vid Fredshög dominerades till antalet av slammärlor. Havsborstmasken 

Hediste diversicolor är den dominerande arten i avseende på biomassan och även 

den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans finns på lokalen. 

Tånggråsuggor, tångloppor och tångräkor var vanligt förekommande och ett fåtal 

av tidvattengråsugga (Eurydice pulchra) och sandmärlan hittades på lokalen. 

Exemplar av sandmussla (Mya arenaria), östersjömussla (Macoma baltica),

hjärtmussla (Cardium glaucum), tusensnäcka och schackmönstrad snäcka 

(Theodoxus fluvitilis) fanns också (fig. 19). Att musslor finns i sedimentet är ett 

gott tecken då de är känsliga för miljöstörningar som långvarig syrebrist och 

miljögifter. 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

1200 

1000 

800 

600 

400 


0 

Fredshög 

Antal och biomassa /m2 

Figur 19. Infauna på stationen Fredshög presenterat i antal och biomassa. 

3.3.2 Solvik 

Infaunan vid station Solvik dominerades till antalet av fjädermygglarver, 

pungräkor, sandmaskar (Arenicola marina) och havsborstmasken Hediste 

diversicolor. Ett fåtal slammärlor och enstaka simpyngel fanns också (fig. 20). 

Sandmasken förekom endast vid stationen Solvik. Arten föredrar mycket skyddade 

lokaler med hög organisk halt i sedimentet. Även om inga prover på organisk halt i 

bottensedimentet togs kan det med all säkerhet sägas att det mellan strandremsan 

och den lilla ön utanför är mycket hög andel organiskt material i sedimentet. 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

450 

400 

350 

300 

250 


150 

100 

50 

0 

Solvik 


Figur 20. Infauna på stationen Solvik presenterat i antal och biomassa.

3.3.3 Västra Skåre 

Stationen vid västra Skåre dominerades både till antal och biomassa av 

havsborstmasken Hediste diversicolor och även ett antal av arten Pygospio elegans 

fanns representerade. Slammärla, tångloppa och tånggråsuggor var vanligt 

förekommande och även ett fåtal tidvattensgråsuggor. Det fanns även exemplar av 

sandmusslor, östersjömusslor, hjärtmusslor, tusensnäckor och schackmönstrade 

snäckor. Ett fåtal fjädermygglarver och pungräkor förekom på stationen (fig. 21). 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

800 

700 

600 

500 

400 

300 


100 

0 



Figur 21. Infauna på stationen västra Skåre presenterat i antal och biomassa. 


Stationen vid Skåre badplats har förhållandevis få arter. Havsborstmasken 

Pygospio elegans dominerar i antal och biomassa men även Hediste diversicolor är 

förekommande (fig.22). Sandmärlan är vanligast förekommande på Skåre badplats 

jämfört med övriga stationer. Sandbotten utan någon vegetation eller struktur i 

bottensubstratet är ett svårt habitat att leva i. Vid Skåre badplats hittades endast tre 

arter av vilka två är specialiserade på att leva i habitatet, sandmärlan och 

havsborstmasken Pygospio elegans. Hediste diversicolor är en generallist som kan 

överleva i de flesta substrat från fin sand till större stenar. 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

140 

120 

100 

80 

60 

40 


0 



Figur 22. Infauna på stationen Skåre badplats presenterat i antal och biomassa.

3.3.5 Stavstensudde 

Stationen vid Stavstensudde domineras av havsborstmasken Hediste diversicolor 

både till antalet och biomassan. Ett flertal simpyngel hittades men i övrigt var 

antalet lågt av slammärlor, tidvattengråsuggor, tångloppor och tånggråsuggor 

jämfört med andra, likvärdiga stationer (fig. 19 och 21). Hjärtmussla och 

östersjömussla samt tusensnäcka fanns även representerade (fig.23). 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 


1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 


0 



Figur 23. Infauna på stationen Stavstensudde presenterat i antal och biomassa. 


Stationen vid den östra gränsen av provtagningsområdet (fig. 18) dominerades 

kraftigt i antal och biomassa av havsborstmasken Hediste diversicolor. Stationen 

har klart flest antal/m 2 . Övriga parametrar kan vara svåra att se i diagrammet och 

hänvisas för detaljerad information till bilaga 3. Slammäror tångloppor och 

tånggråsuggor är vanligt förekommande, hjärtmussla, tusensnäcka och 

schackmönstrad snäcka är också representerade. 

Antal/m2 

Biomassa 

(g)/m2 

3000 

2500 


1500 

1000 

500 

0 



Figur 24. Infauna på stationen östra gränsen presenterat i antal och biomassa.

3.4 Provfiske 

Provfiske med bestämda metoder ger möjlighet att jämföra resultat från år till år så 

länge fiskeinsatsen är densamma. Dominerande art till antal var sill och tånglake 

Även torsk, oxsimpa (Taurulus bubalis) och rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) 

var mycket vanligt förekommande. Totalt fångades 15 ålar i ryssjorna där den 

största var 85 cm lång. Tio olika fiskarter samt ett antal strandkrabbor (Carcinus 

maenas) fångades i näten. Strandkrabborna räkas in i gruppen för att de fångats 

under provfisket, de tillhör annars epifauna.Torsk, tånglake och ål är listade på 

artdatabankens rödlista över hotade arter i Sverige 19 . Den relativt goda förekomsten 

av arterna i området är mycket positiv och höjer områdets naturvärde. I näten som 

lades utanför Fredshög - Solvik var de flesta sillarna delvis uppätna, antagligen av 

säl. 

3.4.1 Fredshög - Solvik 

I de nät och ryssjor som lades utanför Fredshög och Solvik var sillarna flest till 

antalet. Oxsimpor och rötsimpor var vanligt förekommande, likaså torsk och 

tånglake. Ett fåtal abborrar (Perca fluviatilis), skrubbskäddor och strandkrabbor 

fångades. Endast en ål fanns i ryssjorna, det lägsta antalet av provfiskestationerna 

(fig. 25). Både simyngel och skrubbskäddeyngel hittades vid epi- och 

infaunaprovtagningen på grundare vatten vid stationerna Fredshög och Solvik. 

Båda fiskarterna är stationära och går ut på djupare vatten i takt med att de växer 20 . 

På grund av störning, troligtvis av säl, vid ett av näten var antalet sillar fler än vad 

som anges i resultaten. Uppskattningsvis bör antalet vara ett tiotal högre. 

45 

40 

35 

30 

25 


15 

10 

5 

0 

Fredshög Aborre 

Arter 

Figur 25. Fiskarter och antal individer från nät och ryssjor vid Fredshög och Solvik. 


Resultaten från nät och ryssjor som lagts utanför Skåre badplats visar att tånglaken 

var flest till antalet men också att sill var vanligt förekommande. Ett fåtal oxsimpor 

och rötsimpor samt skrubbskäddor fångades. Ett exemplar vardera av lax (Salmo 

salar) och rödspätta (Pleuronectes platessa) fastnade i nätet vilka var de 

endaexemplaren av arten som fångades under provfisket. Sju ålar fångades i 

ryssjorna, bland dem det största exemplaret på 85 cm (fig.26). Endast ett nät var 

utlagt. 

19 www.artdata.slu.se 

20 Fiskeriverket 2010. Fiskebestånd och miljö i hav och sötvatten – Resursöversikt 2010. 

Oxsimpa 

Rötsimpa 

Sill 

Skrubbskädda 

Strandkrabba 

Torsk 

Tånglake 

Ål

45 

40 

35 

30 

25 


15 

10 

5 

0 

Figur 26. Fiskarter och antal individer från nät och ryssjor vid Skåre badplats. 


I näten på den östra sidan Stavstensudde i utkanten av provtagningsområdet 

domineras antalet av sill och tånglake. Flest oxsimpor och rötsimpor fanns på 

lokalen och även ett par abborrar, torskar och strandkrabbor fastnade i nätet. Även 

på denna lokal fanns det sju ålar i ryssjorna (fig. 27). 

45 

40 

35 

30 

25 


15 

10 

5 

0 


Arter 


Arter 

Figur 27. Fiskarter och antal individer från nät och ryssjor vid östra gränsen 

Aborre 

3.4.4 Storleksdistribution för alla arter 

Distributionen av storleken inom varje art visas i figur 28. En torsk på 19 cm 

fångades men i övrigt var de mellan 28-39 cm stora. Sillarna var mellan 17 och 27 

cm vilket var i likhet med tånglakarna som befann sig inom ett storleksspann på 

16-29 cm. Oxsimporna och rötsimporna var mellan 7 och 17 cm undantaget en 

oxsimpa på 27cm. Skrubbskäddorna var inom storlekarna 16-26 cm, undantaget en 

liten på 7 cm. Abborrarna var i storleksspannet 16-21cm. Laxen var 24 cm och 

Lax 

Oxsimpa 

Rödspätta 

Rötsimpa 

Sill 

Skrubbskädda 

Strandkrabba 

Torsk 

Tånglake 

Ål 

Aborre 

Oxsimpa 

Rötsimpa 

Sill 

Skrubbskädda 

Strandkrabba 

Torsk 

Tånglake 

Ål

ödspättan var 17 cm. Strandkrabborna mättes över ryggskölden (carapax) där den 

var som bredast. Storleksdistributionen av strandkrabborna var mellan 3-7 cm. 

Antal 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 

Figur 28. Storleksdistribution av fiskarterna från alla stationer.bågarna visar ungefärligt storleksspann 

för de vanligaste arterna. 

Alla ålar fångades med ryssja. Endast en ål på 50 cm fångades utanför Fredshög - 

Solvik. De sju ålar som fångades utanför Skåre badplats var mellan 33-85 cm 

långa. De sju ålar som fångades på östra sidan Stavstensudde var mellan 40-79 cm 

långa (fig. 29). 

Antal 

2 

1 

0 

Strandkrabba 

Simpor 

Fiskarter storleksdistribution 

Tånglake och sill 

Längd (cm) 

Storleksdistribution av ål 

Figur 29. Storleksdistributionen av ålar från de tre olika stationerna. 

Torsk 

30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 

Längd (cm) 

Abborre 

Lax 

Oxsimpa 

Rödspätta 

Rötsimpa 

Sill 

Skrubbskädda 

Strandkrabba 

Torsk 

Tånglake 

Fredshög 


Östra gränsen

Bild 4. Sju ålar som fångades i ryssja utanför Skåre badplats. Foto: Ellinor Tjernström. 

3.5 Djupdata 

Inspelade data från GPS/Ekolods-plotter under inventeringen behandlade i 

datorprogrammet Dr.Depth. Bottenprofilen visar på det mycket grunda revet 

utanför stationen väster om Skåre samt utsträckningen av grunda bottnar utanför 

badplatsen i Skåre samt Stavstensudde. 

Bild 5. Djupdatakarta över området inspelat med Ekolod/GPS-plotter och behandlat i 

datorprogrammet Dr.Depth. Strandlinjen är grovt uppskattad. 

Fredshög 

Skåre hamn 

Stavstensud 

de

4. Sammanfattande bedömning av naturvärden 

i området. 

Området från Fredshög vid Trelleborg kommuns västra gräns till östra delen av 

Stavstensudde har varierande habitat vilket ger förutsättningar för många olika 

arter att finnas. Bland det mest positiva som framgick under inventeringen var den 

kvantitet och kvallitet av ålgräs som fanns i området. De epi- och infaunaarter som 

hittades under inventeringen var förväntade. Tre fiskarter som är upptagna på 

Sveriges artdatabanks rödlista fångades vid provfisket. 

Ålgräs är en nyckelart vilket skapar förutsättningar för många arter att leva i 

området och det utgör viktiga uppväxtområden för många kommersiellt viktiga 

arter i södra Östersjön. Mätningar som utförts av Toxicon för Sydkustens 

vattenvårdsförbunds räkning visar på att ålgräset i det inventerade området har 

mycket hög skott-täthet, hög sockerhalt i rhizomen och mycket lite till ingen 

påväxt av fintrådiga alger. Det tyder på att ålgräset är friskt och mår bra. Vi ska 

dock inte ta för givet att det alltid kommer vara så. Fysisk förändring av 

kustremsan kan ändra strömmar vilket kan medföra att sedimentet eroderar bort 

från ålgräset eller begraver det. Övergödning anses vara det största hotet mot 

kusthabitaten och tros vara anledningen att ålgräsängar har minskat i Östersjön 

under det senaste århundradet. Det är ett mycket skyddsvärt habitat inte bara 

nationellt utan även internationellt. 

Blåstång och sågtång är två fleråriga brunalgsarter som i likhet med ålgräs skapar 

struktur och möjlighet för andra arter att finnas. Även brunalgerna påverkas 

troligen negativt av övergödningen. Brunalgerna är i området mellan Fredshög - 

Stavstensudde till viss del övervuxna med fintrådiga alger under vår och tidig 

sommar (vad jag har upplevt under 2010). Enligt sydkustens vattenvårdsförenings 

årsrapport 2009 har makroalgerna inklusive brunalger och sågtång hög status i 

deras provtagningsområde utanför Stavstensudde. Djuputbredningen för brunalger 

har minskat, troligtvis i samband med minskat siktdjup till följd av övergödningen. 

De är i det sammanhanget viktigt att försöka bevara och lokalt förbättra 

förhållandet för brunalgerna som i likhet med ålgräset är en förutsättning för 

epifauna och fiskarter i kustzonen. 

Skillnaden mellan brunalger och ålgräs är återkoloniseringsförmågan. Ålgräset 

förökar sig främst genom rotskott. Det är långsamt och mycket lokalt begränsat. 

Om en ålgräsäng försvinner helt är det mycket möjligt att det inte kommer tillbaka 

på tio, femtio eller till och med hundra år. Brunalgerna har mycket större 

spridningsförmåga och om de helt skulle försvinna på en plats kan de 

återkolonisera platsen inom ett par år. 

Epifaunan som fångades under inventeringen är typiska arter för Östersjön. Den 

dominerande arten i antal var pungräkorna vilket är en mycket viktig fiskföda. 

Likaså tångmärla, tånggråsugga och tångräkor. De infauna arter som fanns i 

området är även de förväntade arter. Havsborstmasken Hediste diversicolor är 

dominerande i antal och biomassa vilket inte är ovanligt för sydkusten. 

Fjädermygglarver, märlkräftorna slammärla och sandmärla, och havsborstmaskar 

är de viktigaste arterna i avseende på fiskföda. De skrubbskäddeyngel som 

fångades med fallfällan visar också på att området är ett uppväxtområde för 

åtminstone en plattfiskart. Yrkesfiskare i området och kunskapsmaterial från 

tidigare inventeringar visar att juvenila rödspättor också finns i området. 

Antal och biomassa av epi- och infauna kan variera kraftigt. För att kunna utläsa 

några trender, positiva som negativa, krävs långvarig, statistiskt säkerställd data. 

Ett miljöövervakningsprogram för epi- och infauna på grunda bottnar är det enda

som kan ge indikationer på åt vilket håll utvecklingen går. Miljöövervakningen 

kräver ingen avancerad utrusning och metoderna är inte svåra att utföra med 

statistisk säkerhet. 

Av de fiskarter som fångades i nät och ryssja var tre rödlistade enligt Sveriges 

artdatabank. Tånglaken har minskat stadigt de senaste åren och är därför upptagen 

på listan utan att den är direkt utrotningshotad. Botten i området utanför Fredshög 

till Stavstensudde är mycket varierande med inslag av sten och grus även på grunda 

områden vilket passar tånglaken mycket bra. Arten är stationär vilket i ett 

miljöövervakningsprogram kan ge indikationer om positiva eller negativa trender 

lokalt. 

Torsken är bland de viktigaste kommersiella arterna på norra halvklotet. Den är 

dessutom en nyckelart för det artfattiga ekosystem som finns i Östersjön där den 

som topp-predator reglerar nedanstående nivåer i näringsväven. De torskar som 

fångades under inventeringen var, förutom en torsk på 19 cm (ca 2 år), mellan 29- 

39 cm vilket i Östersjön betyder att de torde vara mellan 3-4 år gamla. I Östersjön 

blir torsken könsmogen tidigare än på västkusten och 3-4 åriga exemplar kan 

mycket väl vara produktiva i rekryteringen. Torsk trivs inte i varmt vatten vilket 

gör augusti-september till en något felaktig tidpunkt för att provfiska den. Oktober 

till mars är mer passande månader. Torsken simmar över mycket stora ytor och är 

inte lämplig som indikator för lokala habitatförändringar. Ett samarbete med 

yrkesfiskarna i Skåre hamn kan dock vara intressant för att övervaka torskbeståndet 

i regionen. Ålen är en art som minskat med extrema siffror. Forskare är eniga om 

att rekryteringen av glasålar till svenska kusten minskat med 99 % de senaste 20 

åren. Samtidigt är det mycket få som lämnar samma kust för att fortplanta sig i 

Sargassohavet. Den är klassad på artdatabankens rödlista som akut utrotningshotad 

och har så varit i många år. Den är dock inte fridlyst vilket skulle göra det olagligt 

att fiska och sälja den. Då den har en så avancerad livscykel anser många forskare 

att det nu är nästan omöjligt för den att återhämta sig. En del av de ålar som 

kommer till svenska kusten går inte upp i sötvatten för att växa till sig utan lever 

hela sitt liv i salt/bräckt vatten. Det råder stor osäkerhet om de ålarna kan växa sig 

så stora att de klarar av att simma till Sargassohavet för att leka. Ålarna som 

fångades i området med ryssjor var mellan 30 och 85 cm långa vilket kan vara ålar 

som stannar i salt/bräckt vatten hela livet. Förekomsten av de tre rödlistade arterna 

ger området ett högre skyddsvärde och därmed större ansvar och skyldighet att 

förvalta området på ett bra sätt. 

Genom att upprätta ett miljöprogram kan trender följas och naturliga fluktuationer 

kartläggas. Utan miljöövervakning är det omöjligt att veta om och i vilken 

utsträckning åtgärder på land har på kustmiljön. Inför stora, kustnära projekt bör 

flerårig miljöövervakning redan finnas för att under och efter projektets gång 

kunna utvärdera inverkan det haft på näromliggande kustmiljö. 

Jag föreslår Trelleborgs kommun att gå vidare med arbetet att bilda ett marint 

reservat i området från Fredshög till Stavstensudde. Området har flera skyddsvärda 

nyckelarter och speglar Östersjöns marina fauna väl. Det är dock ett område som 

uppvisar förvånansvärt god status med tanke på uppmätta näringsnivåer i 

tillrinningsområdet. Övergödningen är fortfarande ett stort hot och ett åtagande att 

skydda området innebär ett permanent ansvar om att förvalta det väl.

5. Referenser 

Artiklar 

Boström C., Bonsdorff E., Kangas P. and Norkko A. (2002). Long-term Changes 

of a Brackish-water Eelgrass (Zostera marina L.) Community Indicate Effects of 

Costal Eutrophication. Estuarine, Costal and Shelf Science 55: 795-804. 

Hooper D.U., Chapin F. S., Ewel J. J., Hector A., Inchausti P., Lavorel S.,Lawton J 

. H, Lodge D. M., Loreau M., Naeem S., Schmid B., Seta-La H., Symstad A., 

Vandermeer J. and Wardle A. (2005). Effects of Biodiversity on Ecosystem 

Functioning: A Consensus of Current Knowledge. Ecological Monographs vol. 

75:1 3-35. 

Jephson T., Nyström P., Moksnes P-O., and Baden P. S. (2008). Trophic 

interactions in Zostera marina beds along the Swedish coast. Marine Ecology Prog. 

369:63-76. 

Rapporter 

Bergendahl R. (2009). Fågellivet längs kusten i Trelleborgs kommun. Trelleborgs 

kommun. 

Fiskeriverket 2010. Fiskebestånd och miljö i hav och sötvatten – Resursöversikt 

2010. 

Gröndahl, F. (2009) Marin inventering utförd vid Trelleborgs kommuns kustremsa 

den 16- 30 augusti 2009. Trelleborgs kommun. 

Naturvårdsverket 200. Bildande och förvaltning av naturreservat 2003:3. 

Tjernström, E. (2010). Studie i naturreservatsbildning: Förutsättningar för 

Trelleborgs kommun att bilda ett marint reservat vid Fredshög – Stavstensudde. 

Lagrum 

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken4.4 

Internetsidor 

www.artdata.slu.se http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/GetSpecies.aspx (Sökord: 

Alauda arvensis och Carduelis cannabina) Sidan är senast uppdaterad: 2010-04-28 

www.marbipp.se (http://www.marbipp.se/2biotop/3mjukbot/6arter/1.html) Sidan 

senast uppdaterad 2009-10-03. 

www.naturvardsverket.se (http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/Satsning-pa-havsmiljo/Skydd-av-marina-omraden/Vagledning-forskydd-av-marina-omraden-med-hoga-naturvarden/Skotselplaner-for-marinanaturreservat/) 

Sidan senast uppdaterad 2007-11-12 

Metodbeskrivningar 

Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Provfiske med 

kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor på grunt kustnära vatten. Version 1:0:2009- 

01-08. 

Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Mjukbottenlevande 

makrofauna, kartering. Version: 1: 1: 2006-02-20.

Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Siktdjup. Version: 1:1: 

2001-02-20. 

Bilder 

Sjökort 921 Öresund södra delen. 2009 4 Mars, 7:de upplagan

Bilga 1. Bottensubstrat och habitatskartering 

Position: Fredshög 

Start: N 55 23.1238 

E 13 01.1371 

Stopp: N 55 22.1810 

E 13 01.0430 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 

Djup (m) 0,7 1,4 2,3 2,9 3,6 3,7 4,2 5 5,3 5,6 5,6 5,8 6,2 6,6 6,8 6,9 7,6 8 7,9 8,1 8,8 9 9,2 9,2 9,7 9,9 10,4 

Substrat täckningsgrad % 

Sand (1-5 mm) 

25 25 25 5 5 5 25 5 5 5 

5 

Grus (5-30 mm) 95 25 25 35 45 45 25 25 20 25 5 10 5 5 10 5 5 5 5 10 

10 10 5 25 5 5 

Sten (>30 mm) 5 50 50 40 50 50 70 50 75 70 90 90 95 95 90 95 95 90 95 90 100 90 90 95 75 95 95 

Vegetation täckningsgrad 

% 

Öppen yta 5 50 55 25 5 5 5 25 5 5 20 5 5 5 5 10 5 10 

10 10 5 25 5 5 

Ruppia sp. 25 

Brunalger 50 25 45 25 25 5 5 5 5 5 5 5 

1 

Ålgräs 20 25 25 35 15 

5 

Kräkel 

25 35 75 90 70 90 90 90 80 95 95 95 95 95 89 95 90 100 90 90 95 75 95 95 

Fintrådiga alger % 75 75 95 95 95 95 95 95 95 95 95 80 95 95 95 95 95 95 95 90 100 90 90 95 95 100 95 

Avstånd från strand (m) 1400 1450 1500 1550 1600 1650 1700 1750 

Djup (m) 10,7 10,9 11,4 11,6 11,8 12 12,4 12,7 


Sand (1-5 mm) 

Grus (5-30 mm) 50 15 25 50 25 5 

5 

Sten (>30 mm) 50 85 75 50 75 95 100 95 


% 

Öppen yta 50 50 25 10 10 5 

5 

Ruppia sp. 

Brunalger 

Ålgräs 

Kräkel 50 50 75 90 90 95 100 95 

Fintrådiga alger % 95 90 95 90 90 95 100 95

Position: Solvik 

Start: N 55 22.901 

E 13 01.552 

Stopp: N 55 22.144 

E 13 01.456 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400 1450 1500 

Djup (m) 0,5 0,8 2,3 3,5 4,3 4,7 5,3 5,5 3,9 5,9 6,5 7 7,2 7,6 7,7 7,9 7,6 8 8 8,4 8,5 8,7 9,1 9,3 9,8 9,9 10,4 10,7 11,4 11,5 

Substrat täckningsgrad 

% 

25 

75 50 50 75 50 25 5 5 45 20 45 5 

95 95 

Sand (1-5 mm) 5 

5 5 10 15 5 10 25 35 25 15 15 

Grus (5-30 mm) 90 95 75 95 

Sten (>30 mm) 5 5 25 5 5 5 25 50 25 25 50 75 95 95 55 80 55 95 100 95 95 90 85 95 90 75 65 75 85 85 

Vegetation 

täckningsgrad % 

5 5 25 15 5 10 25 35 25 15 15 

20 5 5 5 5 5 5 5 5 

Öppen yta 20 70 75 55 55 65 30 

Ruppia sp. 5 5 

45 45 35 65 20 5 10 10 20 5 5 5 

5 5 

5 

5 25 

55 75 95 85 85 95 75 90 90 95 95 100 95 90 70 85 95 90 70 65 75 85 85 

Brunalger 75 25 

25 

45 55 55 65 75 75 55 85 85 95 80 90 95 95 95 100 95 95 70 95 95 95 95 75 95 90 90 

Ålgräs 

Kräkel 

Fintrådiga alger % 95 75

Position: Västra 

Skåre 

Start: N 55 22.624 

E 13 02.821 

Stopp: N 55 21.760 

E 13 02.672 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400 1450 

Djup (m) 0,4 0,6 0,7 1 1,2 1,3 1,3 0,9 1 2,2 2,3 2,3 3,5 4 4,7 5,1 5,6 6,9 7,2 7,2 7,3 7,5 7,6 7,8 8 8 8,4 8,9 9,7 


Sand (1-5 mm) 100 95 50 45 5 5 5 5 50 45 

5 25 

5 

Grus (5-30 mm) 

25 25 50 100 50 25 25 5 45 25 25 

5 25 

5 75 25 55 75 55 50 

Sten (>30 mm) 

5 50 55 95 95 95 70 25 5 50 70 50 95 55 75 15 100 95 75 100 95 25 70 45 25 45 50 


% 

Öppen yta 25 35 10 

5 5 25 25 45 20 95 65 30 15 

5 5 5 5 5 5 50 50 75 50 

Ruppia sp. 50 15 

0 0 

0 

Brunalger 25 50 90 100 90 90 50 50 50 45 5 35 35 50 

5 5 

Ålgräs 

5 5 25 25 5 35 

Kräkel 

35 35 100 100 100 95 95 95 95 95 95 95 95 50 50 25 50 

Fintrådiga alger % 100 5 

25 25 25 25 25 35 35 50 100 95 95 50 100 100 95 95 95 95 95 95 95 95 95 50 50 95 

Avstånd från strand (m) 1500 1550 1600 1650 1700 1750 

Djup (m) 9,4 9,8 9,9 10,6 10,9 10,9 


Sand (1-5 mm) 

Grus (5-30 mm) 25 25 50 75 75 75 

Sten (>30 mm) 75 75 50 25 25 25 


% 

Öppen yta 50 50 75 95 95 95 

Ruppia sp. 

Brunalger 

Ålgräs 

Kräkel 50 50 25 5 5 5 

Fintrådiga alger % 95 95 95 95 95 95

Position: Skåre 

badplats 

Start: N 55 22.371 

E 13 03.944 

Stopp: N 55 21.521 

E 13 03.677 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400 1450 

Djup (m) 0,6 2,3 2,5 2,5 2,2 2,4 2,6 3,2 3,5 3,8 3,8 3,9 4 4 4,1 4,4 4,3 4,4 4,4 4,5 4,7 4,8 4,6 5,3 5,5 5,7 7,3 7 7,1 


Sand (1-5 mm) 100 15 5 1 1 1 1 

1 


75 95 90 5 5 5 5 5 5 5 3 2 1 1 2 2 3 3 1 1 1 2 1 5 3 1 

Sten (>30 mm) 

10 5 5 1 1 

1 1 1 2 3 5 5 5 5 2 3 4 5 5 6 4 5 1 2 5 6 


% 

5 5 75 50 50 

25 5 5 

5 5 25 

35 35 10 50 10 

10 

Öppen yta 100 35 5 

55 90 45 55 45 45 25 30 50 15 35 45 5 5 5 5 5 

10 5 55 45 55 45 75 25 15 75 15 

45 95 95 90 90 75 95 75 95 95 100 95 95 25 50 50 100 

5 5 25 25 25 25 50 50 25 50 95 95 95 95 95 75 95 95 95 95 95 95 75 25 50 50 50 

Ruppia sp. 

Brunalger 

Ålgräs 

Kräkel 

Fintrådiga alger % 5 

Avstånd från strand (m) 1500 1550 1600 1650 1700 

Djup (m) 7,1 7,7 7,4 8,4 8,8 


Sand (1-5 mm) 


1 2 1 2 

Sten (>30 mm) 6 5 4 5 5 


% 

5 75 75 50 

Öppen yta 

Ruppia sp. 

Brunalger 

Ålgräs 

Kräkel 100 95 25 25 50 

Fintrådiga alger % 50 75 75 50 50

Position: Stavstens udde 

Start: N 55 22.047 

E 13 04.497 

Stopp: N 55 21.508 

E 13 04.444 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 

Djup (m) 0,6 0,8 0,8 0,9 1,3 1,4 1,7 2 2,4 3,4 3,8 4,4 4,7 4,9 5,5 6,5 6,9 7,4 7,1 7,4 7,1 


Sand (1-5 mm) 5 

25 5 10 20 

10 

Grus (5-30 mm) 90 95 55 90 75 55 95 75 95 75 75 45 25 5 5 50 25 15 55 55 55 

Sten (>30 mm) 5 5 20 5 15 25 5 25 5 25 25 45 75 95 95 50 75 85 45 45 45 

Vegetation täckningsgrad % 

Öppen yta 50 40 40 45 20 25 55 55 95 50 55 45 45 5 55 55 55 75 55 5 

Ruppia sp. 

10 10 10 5 

Brunalger 50 50 50 35 70 75 25 

5 5 

10 5 25 50 45 45 

45 45 55 55 95 45 45 45 25 45 95 

25 55 85 75 75 50 85 85 85 95 100 95 95 95 100 85 85 100 

Ålgräs 

Kräkel 

Fintrådiga alger % 25

Position: Östra gränsen 

Start: N 55 22.100 

E 13 05.036 

Stopp: N 55 21.785 

E 13 05.749 

Avstånd från strand (m) 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 900 950 1000 

Djup (m) 0,6 0,9 1,1 1,7 1,4 1,9 2,3 2,5 2,3 2,5 2,3 2,4 2,4 2,5 2,6 2,8 2,8 2,9 2,9 3,1 


Sand (1-5 mm) 25 20 25 75 50 5 5 

10 5 5 

Grus (5-30 mm) 70 75 70 20 30 70 90 95 95 80 70 90 95 95 95 95 95 95 95 50 

Sten (>30 mm) 5 5 5 5 20 25 5 5 5 10 25 5 5 5 5 5 5 5 5 50 

Vegetation täckningsgrad % 

Öppen yta 70 70 45 25 5 10 25 15 45 50 70 45 75 55 50 45 45 45 45 90 

Ruppia sp. 5 5 5 

Brunalger 25 25 25 50 90 75 25 35 5 25 5 10 

Ålgräs 

25 25 5 15 50 50 50 25 25 35 25 45 50 55 55 55 55 10 

Kräkel 

Fintrådiga alger % 90 5 25 35 35 45 45 35 50 75 70 60 75 75 75 75 65 45 80 100

Bilaga 2. Epifauna 

Totalt antal/m 2 /station 597,551 

Total biomassa/m 2 /station 35,887 

Faktor för 1 m 2 2,041 

Position: Fredshög Väderförhållanden 

Datum: 2010-08-28 Luft temp 16 

Longitud: E 13˚ 01,063' Vattentemp 15 

Latitud: N 55˚ 23,087' Siktdjup (m) 4,5 

Mulet m. skurar 

Art nr: 

Fjädermygglarver (Chironomidae) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal indv. Medel/rep Våtvikt (g) vvg/m 2 vvg/indv. Antal/m 2 

Havsborstmask (Hediste diversicolor) 

0,0 0,0 

Kusttobis (Ammodytes tobianus) 

0,0 0,0 

Pungräka (Mysidacea) 

0,0 0,0 

Sandmärla (Bathyporeia pilosa) 167 119 300 300 300 300 300 300 204 300 2590,0 259,0 11,067 22,585 0,004 528,571 

Sill (Cluepa harengus) 

0,0 

Simpyngel 

0,0 0,0 

Skrubbskädda (Platichthys flesus) 20 10 13 3 3 5 5 4 9 9 81,0 8,1 3,631 7,410 0,045 16,531 

Slammärla (Corophium Volutator) 

0,0 0,0 

Storspiggyngel (Gasterosteus aculeatus) 

0,0 0,0 

Tånggråsugga (Idotea baltica) 1 

1,0 0,1 0,039 0,080 0,039 0,204 

Tångloppa (Gammarus locusta) 

0,0 0,0 

Tångräka (Palaemon elegans) 49 23 13 26 5 11 11 10 14 13 175,0 17,5 1,904 3,887 0,011 35,714 

Tångspigg (Spinachia spinachia) 8 14 14 6 8 6 9 3 6 7 81,0 8,1 0,943 1,924 0,012 16,531 

Tusensnäcka (Hydrobia sp.) 

0,0 0,0 

Östersjöräka (Palaemon adspersus) 

0,0 0,0 

0,0 0,0




Position: Solvik Väderförhållanden 




Mulet m. skurar 

Art Nr: 

Fjädermygglarver (Chironomidae) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal indv. Medel/rep Våtvikt (g) vvg/m 2 vvg/indv. Antal/m 2 


4 

8 5 12 7 7 112 155 15,5 0,4902 1,000408 0,0031626 31,6326531 


0 0 


0 0 

Sandmärla (Bathyporeia pilosa) 5 20 5 21 1 2 1 3 1 3 62 6,2 0,738 1,506122 0,0119032 12,6530612 


0 0 

10 10 3 25 18 106 10,6 7,0938 14,47714 0,0669226 21,6326531 

11 28 1 

Simpyngel 

Skrubbskädda (Platichthys flesus) 

1 3 6 0,6 1,5451 3,153265 0,2575167 1,2244898 

1 1 


0 0 

8 0,8 1,4937 3,048367 0,1867125 1,63265306 


2 

1 5 

Tånggråsugga (Idotea baltica) 

1 0,1 0,0107 0,021837 0,0107 0,20408163 

1 


27 2,7 0,3889 0,793673 0,0144037 5,51020408 

1 4 1 1 1 1 

2 2 1 1 

Tångräka (Palaemon elegans) 16 2 

6 0,6 0,2875 0,586735 0,0479167 1,2244898 

Tångspigg (Spinachia spinachia) 

0 0 


0 0 

Östersjöräka (Palaemon adspersus) 

0 0




Position: Skåre badplats Väderförhållanden 




Växlande molnighet 

Nr: 

Art 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal indv. Medel/rep Våtvikt (g) vvg/m 2 vvg/indv. Antal/m 2 

0 0 

1 0,1 0,0279 0,056939 0,0279 0,20408163 

Fjädermygglarver (Chironomidae) 

Havsborstmask (Hediste diversicolor) 1 

0 0 


5 2 3 39 10 41 5 2 16 123 12,3 1,4498 2,958776 0,011787 25,1020408 


Sandmärla (Bathyporeia pilosa) 

0 0 

0 0 

3 0,3 3,5175 7,178571 1,1725 0,6122449 


1 1 

1 

Simpyngel 

Skrubbskädda (Platichthys flesus) 

0 0 


0 0 


1 1 1 4 13 1,3 0,2812 0,573878 0,0216308 2,65306122 

5 

Tånggråsugga (Idotea baltica) 1 

40 23 4 12 107 10,7 1,4019 2,86102 0,0131019 21,8367347 

Tångloppa (Gammarus locusta) 14 5 4 3 2 

0 0 

0 0 

0 0 

1 0,1 0,1925 0,392857 0,1925 0,20408163 

Tångräka (Palaemon elegans) 

Tångspigg (Spinachia spinachia) 


1 

Östersjöräka (Palaemon adspersus)




Position: Stavstens udde Väderförhållanden 




Växlande molnighet 

Nr: 

Art 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal indv. Medel/rep Våtvikt (g) vvg/m 2 vvg/indv. Antal/m 2 

Fjädermygglarver (Chironomidae) 7 

7 0,7 0,0342 0,069796 0,0048857 1,42857143 


1 

1 0,1 0,0355 0,072449 0,0355 0,20408163 


1 

1 0,1 0,337 0,687755 0,337 0,20408163 

Pungräka (Mysidacea) 2 12 27 6 14 47 36 26 9 9 188 18,8 2,832 5,779592 0,0150638 38,3673469 

Sandmärla (Bathyporeia pilosa) 

Simpyngel 17 2 1 1 6 1 3 5 5 5 46 4,6 4,3731 8,924694 0,0950674 9,3877551 


2 

2 0,2 0,3118 0,636327 0,1559 0,40816327 

Skrubbskädda (Platichthys flesus) 1 

1 0,1 2,4485 4,996939 2,4485 0,20408163 


4 

1 5 0,5 0,00134 0,002735 0,000268 1,02040816 


0 0 


24 2 1 3 1 

31 3,1 0,0354 0,072245 0,0011419 6,32653061 

28 7 9 5 50 5 0,9978 2,036327 0,019956 10,2040816 

0 0 

0 

1 



1 0,1 0,418 0,853061 0,418 0,20408163 

Tångspigg (Spinachia spinachia) 1 

0 0 


0 0 

Östersjöräka (Palaemon adspersus)




Position: Östra gränsen Väderförhållanden 



Latitud:N 55˚ 22,169' Siktdjup (m)

Datum Datum 

2010-09- 

10 

2010-09- 

02 

Utlagda 

2010-09- 2010-09- 

Upptagna 

03 11 

Väderförhållanden Soligt Mulet 

Vindn (m/s) N 1,5 S 5-8 

Siktdjup (m) 8 1,5 

Fällor i 

Fucushabitat 

Nr: 

Art 1 2 3 4 5 6 Antal Medel 

Pungräka (Mysidacea) 1 75 21 3 4 1 105 17,5 

Sandräka (Crangon crangon) 

1 1 

2 0,3333 

Schackmönstrad snäcka (Theodoxus fluvitilis) 

0 0 

Simpyngel 

0 0 

Tånggråsugga (Idotea baltica) 1 1 2 3 2 3 12 2 

Tångloppa (Gammarus locusta) 5 

4 6 15 2,5 


0 0 

Tusensnäcka (Hydrobia sp) 

0 0 

Position: Startdatum Slutdatum Djup 

Long: E 13˚ 04,177' 2010-09-02 2010-09-03 2 m Märks ELFF 1-3 

Lat: N 55˚22,145' 

Long: E 13˚05,109' 2010-09-10 2010-09-11 1,5 m Märks ELFF 4-6 

Lat: N 55˚22,043'

Fällor i Ålgräshabitat 

Nr 

Art 1 2 3 4 5 6 Summa Medel 

Pungräka (Mysidacea) 5 

1 2 8 1,3333 

Sandräka (Crangon crangon) 

0 0 

Schackmönstrad snäcka (Theodoxus fluvitilis) 7 34 

1 42 7 

Simpyngel 

0 0 


1 4 6 2 13 2,1667 

Tångloppa (Gammarus locusta) 7 4 2 10 19 1 43 7,1667 


1 

1 0,1667 

Tusensnäcka (Hydrobia sp) 2 

2 0,3333 


Long: E 13˚03,711' 2010-09-02 2010-09-03 2,5 m Märks ELFÅ 1-3 

Lat: N 55˚22,338' 

Long: E 13˚05,302' 2010-09-10 2010-09-11 1,5 m Märks ELFÅ 4-6 

Lat: N 55˚21,992' 

Fällor på Sandhabitat 

Nr: 

Art 1 2 3 4 5 6 Summa Medel 

Pungräka (Mysidacea) 6 11 4 5 2 28 4,6667 

Sandräka (Crangon crangon) 7 7 

1 15 2,5 

Schackmönstrad snäcka (Theodoxus fluvitilis) 

0 0 

Simpyngel 

1 

1 0,1667 


1 12 7 20 3,3333 


1 

1 0,1667 


1 

1 0,1667 

Tusensnäcka (Hydrobia sp) 

0 0 


Long: E 13˚03,912' 2010-09-02 2010-09-03 1,5 m Märks ELFS 1-3 

Lat: N 55˚22,364' 

Long: E 13˚05,142' 2010-09-10 2010-09-11 1 m Märks ELFS 4-6 

Lat: N 55˚22,076'

Bilaga 3. Infauna 

Totalt antal/m 2 /station 2073,7 


105,26 

Faktor för 1 m 2 

Datum: 2010-08-25 Väderförhållanden Övrigt 

Vind 

Station: Fredshög Luft temp 15 (m/s) 15-20 Mycket lågt vattenstånd. 

Longitud: E 13˚ 01,063' Vattentemp 15 Mulet 

Proverna tagna på djup där det 

Latitud: N 55˚ 23,087' Siktdjup (m)



105,2632 



Station: Solvik Luft temp 15 Vind (m/s) 15-20 Mycket mjuk botten med dy 


och enstaka stenar i storleken 1-3 cm 



403,45053 

Total biomassa/m 2 /station 

105,26316 



Vind 

Station: Västra Skåre Luft temp 15 (m/s) 15-20 Bottensubstrat av sand, grus 


och stenar i storleken 3-5 cm. 

Latitud: N 55˚22,624' Siktdjup (m)


Total 

biomassa/m 2 /station 6,74737 



Vind 

Station: Skåre badplats Luft temp 15 (m/s) 15-20 Fin sandbotten, inga stenar 


eller växtlighet på botten. 






Station: Stavstens udde Luft temp 15 Vind (m/s) 15-20 Sand, grus och stenar ca 3-6 cm 


på botten. Stora Blåstångruskor 






Station: Östra gränsen Luft temp 15 Vind (m/s) 15-20 Lite sand, mer grus och stenar 


ca 5-7 cm stora. 


Bilaga 4. Provfiske 

Startdatum: 2010-09- 

12 Position Nät 1 Ev. Störning 

Longitud: E 13˚ 

Plats: Fredshög-Solvik 01,087' I första nätet var de 

Latitud: N 55˚ 22,872' flesta sillarna 

Väderförhållanden Mulet Position Nät 2 uppätna av sälar 

Temperatur luft ( :C) 15 Longitud.E 13˚ 01,673' 

Temperatur vatten ( 

:C) 15 Latitud: N 55˚ 22,727' 

Siktdjup (m) 5,5 Ryssja 

Longitud: E 13˚ 

Vind (m/s) 3-5 01,105' 

Latiitud: N 55˚ 22,943 

Storlek (cm) 

Arter: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Antal 

Abborre 1 1 1 1 4 

Oxsimpa 1 2 4 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 20 

Rötsimpa 1 2 5 2 1 11 

Sill 1 1 10 2 1 4 2 3 1 1 26 

Skrubbskädda 3 1 4 

Strandkrabba 1 1 2 1 5 

Torsk 1 1 2 3 2 1 1 2 1 1 15 

Tånglake 1 1 1 2 1 2 2 1 11 

Ål 50 cm 

1

Startdatum: 2010-09-02 Position Nät Ev. Störning 

Plats: Skåre badplats Longitud: E 13˚ 01,087' Endast ett nät 

Latitud: N 55˚ 22,872' fiskades 

Väderförhållanden Sol Ryssja 

Temperatur luft ( :C) 17 Longitud: E 13˚ 03,560' 

Temperatur vatten ( :C) 14 Latiitud: N 55˚ 22,466 

Siktdjup (m) 

2 

1,5-3 

Vind (m/s) 

Storlek (cm) 


Abborre 1 1 

Lax 1 1 

Oxsimpa 1 1 1 3 

Rödspätta 1 1 

Rötsimpa 1 1 1 1 1 1 6 

Sill 3 6 4 3 6 3 2 1 28 

Skrubbskädda 1 1 2 1 1 1 7 

Strandkrabba 0 

Torsk 0 

Tånglake 1 2 3 5 8 4 7 5 4 2 1 1 43 

35 60 60 65 

Ål 32cm cm cm cm cm 70cm 85 cm 7

Startdatum: 2010-09-10 Position Nät Ev. Störning 

Plats: Östra gränsen Longitud: E 13˚ 05,213' Mycket fintrådiga 

Latitud: N 55˚ 21,920 alger 

Väderförhållanden Sol Position Nät 2 

Temperatur luft ( :C) 14 Longitud: E 13˚ 05,411' 

Temperatur vatten ( :C) 14 Latitud: N 55˚ 21,889' 

Siktdjup (m) 2 Ryssja 

Vind (m/s) 3-5 Longitud: E 13˚04,962' 

Latiitud: N 55˚ 21,990' 

Storlek 

(cm) 


Abborre 1 1 1 3 

Oxsimpa 1 1 1 1 2 2 1 1 10 

Rödspätta 1 3 1 3 5 2 15 

Rötsimpa 0 

Sill 1 3 9 7 4 4 2 3 1 34 

Skrubbskädda 0 

Strandkrabba 2 1 3 

Torsk 3 1 1 2 1 1 9 

Tånglake 1 1 2 2 2 4 4 3 2 2 1 24 

46 47 49 50 66 78 

Ål 40 cm cm cm cm cm cm cm 7

Bilaga 5. Material och kostnader 

Material och kostnad för bottenanalyser med videofilmning Kostnader 

Videokamera med tillhörande utrustning Lånad av Peter Göransson 

Båt och båtmotor Lånad av Biomarin, Sven Bertil Johnsson 

Ekolod/GPS-Plotter 6552 kr 

Programvara Dr.Depth 998 kr 

2 MC-batterier Ca 1200 kr 

Batteriladdare 349 kr 

SD-minneskort 2 GB 99 kr 

Total kostnad: 9198 kr 

Material och kostnad för provfiske Kostnader 

2 st Provfiskenät 3200 kr 

Vakarlina 500 m 695 kr 

10 st Nätblåsor 890 kr 

Tegelstenar som tyngder 156 kr 

3 par Arbetshandskar 297 kr 

Kniv 55 kr 

Linjal Från kontoret 

Anteckningsmaterial Från kontoret 

Total kostnad: 5293 kr 

Material och kostnad för epi- och infaunaundersökning Kostnader 

Pihl-rosenberg fälla Lånad av Helsingborgs kommun, Peter Göransson 

PET-Ljusfällor Lånade av Lunds universitet 

Sedimentpropptagare 11 cm i diameter Lånad av Biomarin, Sven-Bertil Johnsson 

Såll med maskstorlek 1x1 mm Lånad av Biomarin, Sven-Bertil Johnsson 

Lysstavar till PET-ljusfällorna 200 kr 

2 st Finmaskiga håvar 178 kr 

200 st burkar 227 ml med lock 980 kr 

24 l Etanol 70% 600 kr 

2 par Vadarstövlar 798 kr 

Total kostnad: 2756 kr

Övrig utrustning Kostnad 

Drivmedel till båtmotor Ca 500 kr (Sjöviksbutiken) 

3 st Flytvästar 750 kr 

Första hjälpenlåda Från kontoret 

Fästen och elkopplingar Ca 200 kr 

Fender till båten 69 kr 

Buntband 55 kr 

Maskeringstejp 15 kr 

Märkpenna Från kontoret 

Silvertejp 67 kr 

Avfallspåsar 15 kr 

Secciskiva Gjordes av tekniska förvaltningen 

Sprayfärg 138 kr 

4 st Plastbackar med lock 472 kr 

Bestämmningslitteratur Lånad av Ellinor Tjernström 

Digital undervattenskamera Lånad av Ellinor Tjernström 

Lokalhyra i Skåre 1000 kr/mån 

Total kostnad: 3281kr

Öster- 

sjöns This 

återhämtning 

Kretsloppet 

Sammanfattning 


rad ekosystemtjänster väsentliga för samhällsutveckling världen över. Aktiviteter på 

land som exploatering och nyttjande av kustzonen har inneburit att många viktiga 

livsmiljöer minskat eller ändrat karaktär. Miljömålet ’Hav i balans samt Levande kust 

och skärgård’ anger mål och inriktning för arbetet att långsiktigt skydda den marina 

miljön i Sverige. Naturreservat ger möjlighet för kommuner att reglera fysisk exploatering 

samt människors nyttjande och påverkan i skyddsvärda områden 

Under augusti-september 2010 utfördes en marin basinventering längs kuststräckan 

Fredshög till Stavstensudde i Trelleborgs kommun. Syftet med inventeringen var att 

skapa ett kunskapsunderlag för ett framtida marint reservat men också för att få 

startvärden för miljöövervakning i området. Bottensubstrat och vegetationskartering, 

provtagning av epi- och infauna samt provfiske med både nät och ryssjor utfördes 

under tre veckors tid. 

Rapporten redogör för resultaten av inventeringen och ger rekommendationer för det 

undersökta området. 

Denna rapport ingår i en serie rapporter från 

Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun. 

Rapportserien beskriver miljömässigt hållbara lösningar 

som tagits fram inom ramen för integrerad kustzonsförvaltning 

och Trelleborg kommuns arbete 

för 

Östersjöns återhämtning. 

Du kan ladda ner dessa, och ytterligare rapporter från www.kretsloppetitrelleborg.se 

Baltic 

Sea 

Revival 

report is also 

available in English. 

Download from the 

www.balticsearevival.se

Projektrapport nr 20 - Kretsloppetitrelleborg.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?