Läs hela INTRO nr 7 pdf 14 Mb - Kungälv

INTRO
ETT MAGASIN OM KUNGÄLVS KOMMUN
FISKE, FLADDERMÖSS,
FÖRFATTARE OCH EN FANTASTISK
Vinter i paradiset
LÅNGFÄRD PÅ HAVSIS
SKÄRGÅRDEN FRÅN YTAN
HUMMER
HAVETS SVARTA GULD
KENNETH GUSTAFSON
FÖRFATTAREN SOM SKILDRAR BOHUSKUSTEN
BOHUS FÄSTNING
UPPTÄCK FLORAN OCH FAUNAN PÅ FÄSTNINGEN
MUSIKALARTIST
PÅ VÄG MOT RAMPLJUSET

kungälv.kommunguide.se
”Jag måste få prata med någon
om hur det är i mitt liv”
”Jag vill att mina barn ska få en
trygg uppväxt”
Oavsett vem du är, är du lika välkommen
www.svenskakyrkan.se/kungalv 0303-377000
Nordic MariNe scaNdiNavia ab, tel 030 3-613 00. 00
iNfo@NordicMariNe.se www.NordicMariNe.se
www.kungalv.se/marstrandshamn
MARSTRANDS GÄSTHAMN
0303-610 53
Öppet dygnet runt!
0303-249020
www.pktrafiken.se
Öppet dygnet runt!
0303-249020
www.pktrafiken.se
SÖKER DU
ETABLERINGSMARK
I KUNGÄLV
eller VILLATOMTER?
Kontakta
BOKAB
Tel. 0303-23 80 00
www.bokab.nu

Kungälvs kommun –
kommunen som aldrig tar slut
Ofta när jag kommer i samspråk med
en medborgare slås jag av tanken på
de enorma förväntningarna som fi nns
på kommunen. ”Varför gör ni inte si
eller varför händer så?” Detta trots att
kommunen ofta inte är inblandad i frågan,
eller att lagar begränsar kommunens
handlingsfrihet. Ibland blir jag då lite
trött. Känner att vi inom kommunen får
skulden för saker som inte alltid är som
medborgaren ifråga önskar.
Men tröttheten brukar ganska snart
övergå till en uppiggande stolthet över
den tro som fi nns på kommunens politiker
och tjänstemän. I en del av de många
kvalitetsmätningar som ständigt görs,
får vi ibland reda på att förväntningarna
överträffar det vi levererar. Medborgare
och företagare hoppas ofta att vi kan lite
bättre, göra mer och lösa fl er knutar – hur
svårt kan det vara?
I sammanhanget är det två saker jag lärt
mig under åren: Det första är att det helt
enkelt inte fi nns några enkla lösningar
på svåra problem. Och det andra är att
vi alltid kan blir lite bättre, tänja oss lite
till och lite till. Kommunen tar aldrig slut,
för behoven är oändliga och det är våra
möjligheter att möta dem också.
Stärkt i min stolthet över att vara en del av
kommunen, konstaterar jag att vi inte bara
håller världsklass under sommarhalvåret.
Kungälvs kommun varar året runt.
Noel Cornér
Informationschef
3

kungälv.kommunguide.se
4
Hos oss får du inspiration
till hem & trädgård
Blomsterbutik med egen
sommarblomsodling.
Blomsterglädje året om!
Hjärtligt välkomna!
Öppettider: mån-fre 11-19, lör 10-16
www.ingelastradgard.se
Professionell telefonpassning
låter Dig göra bra affärer!
För mer information:
033-700 71 00
info@diatel.se . www.diatel.se
Vi är Kungälvs
lokala elbolag.
Ring 020-23 15 00
så hjälper vi dig att
få ett riktigt bra
elavtal!
www.gotaenergi.se

Innehåll
INTRO NR 7
En inblick i hur det är att leva och
verka i Kungälvs kommun
Långfärd på havsis
Kenneth skildrar
Bohuskusten
Flora och Fauna
på fästningen
s06 s08
s10
Hummer – havets
svarta guld
s12 s14
På väg mot
rampljuset
Kungälv är en expansiv kommun med 41 500 invånare.
Här finns städerna Kungälv och Marstrand, en rik
historia, två fästningar, världens finaste skärgård och gott
om vildmark − allt bara två mil norr om Göteborg.
Upplaga: ca 30 000 ex.
Distributionsansvarig: SDR / Posten.
Annonsförsäljning: Caroline Alth.
Redaktion: Noel Cornér (ansvarig utgivare),
Åsa Thulin (redaktör) Foto: Åsa Thulin,
Noel Cornér, Jonna Hakefjord
5

6
Långfä

Text: Åsa Thulin
Foto: Åsa Thulin
ärd på havsis
Den kalla vintern har äntligen släppt sitt grepp. Snön har
försvunnit från marken. Isen som legat på Nordre älv är borta och
vattnet rinner fritt igen. Det är lördag morgon en bit in i mars.
Solen strålar. Hans Stervik, Camilla och Kjell Åkerlund, ledare
från Friluftsfrämjandet, ska ut på Ryskärsfjordens havsis och
rekognosera för söndagens grupp med långfärdsskridskoåkare.
D– Det kommer att bli perfekt, säger Hans.
En kort promenad över ön Trälen, förbi de övergivna
sommarhusen och gruppen är framme. Det
syns inga spår av vinter förutom den hårda ytan
som ligger kvar på havet. Några kliv över stenbumlingar
och vi är ute på isen. Så här på morgonen
är isen hård. Några timmar senare är förhållandena
helt annorlunda. Hans, Camilla och Kjell
slår några hugg med stavarna i isen och tar dagens
första skär. De berättar att tekniken är att med
lugna, kraftiga tag trycka skridskorna utåt. Det
blir som en pendlande rörelse från sida till sida
och det går ganska snabbt att komma upp i hastighet.
När de är ute med grupper delar de in åkarna
i nivåer från 1 till 5, där grupp 1 är de mer avancerade
som åker både långt och fort. Själva är de
alla mycket erfarna. De kör mycket grupp 4- och
5-åkare, som är de mest efterfrågade grupperna.
7

8
– Vi har gått igenom isen någon gång allihop. Men
vi har gjort det medvetet för att träna och ta sig upp,
berättar Camilla.
Någon gång har de fått doppa sig ofrivilligt. Men de
är noga med att långfärdsskridskoåkarna tar sig fram
i rad. Allt för att minska risken att alla går igenom
isen om olyckan skulle vara framme. När de är ute
med grupper ser de till att åka där de vet att det är
säkert. Därför rekognoserar de innan.
– Folk vill åka med tryggheten. Det är väldigt populärt
att åka långfärdsskridskor med Friluftsfrämjandets
grupper, säger Camilla.
Trycket är stort. Friluftsfrämjandet kan inte ta emot
alla som vill vara med. De som får chansen får först
en ordentlig utbildning i både issäkerhet och åkteknik.

– Även om man inte kommer med i någon av våra grupper
kan man så klart ge sig ut. Men man ska aldrig ge sig ut
ensam. Har man barn med sig kan det vara bra om de åker
med flytväst. Det känns säkrare, dessutom värmer den.
Utrustningen är oerhört viktig. Ryggsäck med torra kläder
i plastpåsar, isdubbar, hjälm, kängor och skridskor är
en nödvändighet. Att ha en kastlina är bra. Som ledare
har de alla tre med sig kastlina. Dessutom är det skönt
att åka med stavar. Det underlättar åkningen. Men bara
för att man måste ha viss utrustning behöver det inte vara
kostsamt.
– De flesta har någon ryggsäck redan, man kan hitta
begagnade kängor från 200 kronor och dubbar kostar inte
särskilt mycket. Men visst, det finns de som vill ha de allra
bästa förutsättningarna och då kan det bli hur dyrt som
helst, säger Kjell.
Förmiddagen är stilla. Det är bara fartvinden som viner
när vi lägger skär efter skär bakom oss. Vi är helt ensamma
på isen. Himlen är helt blå. Vantarna är på bara för att
skydda om man skulle ramla. Inte längre för att hålla värmen.
Solen skiner.
– Det här är en drömdag, säger Camilla.
De har varit ute mycket den här kalla vintern. Nästan varenda
helg. Isarna har legat på många ställen.
– Man väljer plats att åka på lite efter vädret. Vi var på en
insjö en dag när det var dimmigt. Men isen var jättefin.
Mystiken blir en upplevelse i sig, säger Camilla.
– Man får uppleva världen på ett annat sett när man är ute
så här, säger Kjell.
Vi far bland kobbar och skär. En bit ut bakom en krök,
intill en mindre ö, tornar ett vrak upp sig. En rest från en
9

tid som flytt. Vi kan åka ända fram.
En bit utåt ser vi iskanten. Där öppnar sig havet. Hans
och Kjell glider ända ut. Kjell sticker staven i vattnet. Isen
håller hela vägen fram till kanten. Camilla väntar en bit
bakom på fast, säker is.
– Nu när de är framme stannar jag här och tvärtom. Vi vill
inte råka gå igenom allihop.
Efter någon timmes fantastisk åkning är det dags för fika.
Hans tar täten in mot en ö. Det är lite krafsigt framför
stranden, några sprickor i isen, aningen buckligt. Skridskorna
åker av några meter ut. Vi sätter oss i det gulbruna,
torra fjolårsgräset. Lärkan hörs en bit bort. Solen värmer
där vi sitter med ryggen mot en klippa. Det är närmare
tio plusgrader. Termos, muggar och mackor plockas fram
ur ryggsäckarna.
10
Utrustning
Ryggsäck med grenrem
Torra kläder i plastpåsar
Isdubbar, gärna med visselpipa
Hjälm
Kängor
Långfärdsskridskor
Kastlina
Ispik
Stavar
Fika
– Det är alltid skönt att komma ut. Det är bra med fika.
Håller blodsockret uppe, säger Hans.
Det var träning inför ett Vasalopp som fick honom att
prova långfärdsskridskor.
– Det blev för tråkigt att åka rullskidor i ett industriområde
där jag höll till.
Sedan dess har det blivit många dagar på isen. Han berättar
att intresset för långfärdsskridskor kryper ner i åldrarna.
Fler och fler lockas. I Stockholm är alla generationer på
isen.
– Här är än så länge lite fler äldre. I vår regi kommer mest
människor som är ute efter naturupplevelse. Vi vänder oss
inte till experterna. Sedan träffar vi samma människor på
somrarna på våra kajakturer, berättar Hans.

Ryskärsfjorden ligger skyddad från det öppna havet. Djupet
är inte så stort, så när isen lägger sig har den en förmåga
att ligga kvar. Entusiastiska långfärdsskridskoåkare
kommer ända från Stockholm för att åka här.
Det är dags att vända tillbaka och kliva av havsisen. Efter
tre timmar börjar den bli porös. Ytan är lite grötig och
det är tyngre att åka. I den här värmen och solen kan isen
tappa bärförmåga fort. Motvilligt tar vi av skridskorna och
tittar länge ut över fjorden.
– Vi får nog gå ut tidigare på isen i morgon bitti och gå av
vid tolv, säger Camilla.
De får en ny fantastisk upplevelse med en grupp tursamma
åkare på söndagen. Längre upp längs kusten går ett annat
gäng genom isen. De klarar sig. Vinterns allra sista långfärdsskridskohelg
är till ända.
Det går också att byta havets vidder mot skogssjöarnas is
11

kungälv.kommunguide.se
12
Hummer –
HAVETS

Text: Noel Cornér
Foto: Åsa Thulin
SVARTA GULD
Under höst- och vintersäsongen når skaldjuren sin absoluta
formtopp. Och varje år, den första måndagen efter den
20 september klockan sju, drar hummerfisket – jakten på
havets svarta guld - igång. För många det mest eftertraktade
och prestigefyllda bytet av Västerhavets fem stora: hummer,
ostron, räkor, kräftor och musslor.
Men att fånga hummer är inget för landkrabbor.
Under hösten är havet kallt och oberäkneligt,
tretton grader i vattnet och mycket gropig sjö
under premiärdagen. Och hummern gömmer sig
nära grund och klippor. För att inte råka illa ut
krävs kunskap och erfarenhet. Hummerfiske är
också något som påfallande ofta går i arv.
Per Christoffersson 55 fiskar numera tillsammans
med sin son John som är 26. Men Per började
fiska tillsammans med sin pappa.
– Jag började fiska med pappa någon gång vid slutet
av 60-talet, säger Per. Men då satte vi krabbgarn.
Men det är inte tillåtet att fiska hummer
med garn längre, det måste vara tinor.
Varje fiskare får ha fjorton tinor och måste vara
med ombord.
– Man får inte vittja för varandra, säger John, som
till vardags jobbar på kustbevakningen. Humrarna
skall vara minst åtta centimeter över ryggskölden
och får inte bära rom.
13

Yrket garanterar att reglerna följs, men frestelsen är stor.
Första fångsten som såldes i år betalades med 31 000 kronor
per kilo, rekord förstås. Men även med de normala
priserna betingar hummern ett högt kilopris. I synnerhet
om man ser på hur lite av totalvikten som man äter.
Varje år lägger Per och John två veckors semester på
hummerfiske. Då försöker de vittja tinorna varje dag.
Men tinorna får ligga i fram till månadsskiftet novemberdecember.
– Då vittjar vi när vi kommer åt. Fångsten är större i början
av hösten, säger Per.
Att hitta rätt plats är enkelt, även om det inte är lätt.
14
Humrarna gömmer sig på botten intill klippor och stenar,
det är lika enkelt som att kantareller trivs i blandskog. Det
svåra är att få tinorna tillräckligt nära gömställena intill
klippor och stenar. För hummern är ganska stationär.
– Förr handlodade vi för att hitta grund och stenar. Och
det kunde vara jobbigt när det gick lite sjö, säger Per. Nu
finns ekolod och det ändrade allt. Vi är nu inne på vårt
tredje ekolod.
Men det tar ändå en stund att komma rätt i den gropiga
sjön. John håller tinan utanför båten och väntar på klarsignal
från Per som manövrerar båten för att hitta rätt
position. Det är inte bara vågor och klippor att ta hänsyn

till, det gäller också att se till att inte någon lina fastnar
i propellern. Då kan det vara kört om båten är nära land
eller grund. Vid klartecken släpper John i tinan, men håller
fast linan för att släpa tinan längs botten tills den hamnar
intill klippan. Först då är det dags att släppa taget och
skicka i det brandgula flötet. Så håller det på tills alla 28
tinorna är på plats.
Per och John agnar tinorna med sill de köpt och själva saltat
in. Många hummerfiskare agnar med insaltad makrill.
Men även rens från fiskhandlare är gångbart.
– Men agnet skall helst inte vara färskt, säger Per. Det
fiskar bättre ju mer det luktar.
15

Morgonen efter premiären
– skördetid
Vi ses morgonen efter tinorna är premiärsatta. Det är nu
det gäller, finns det någon hummer i tinorna. Vi går ut
från Marstrand mot Tollskär och första tinan.
– Vid det stället har jag satt tinor under 20 år och alltid
fått hummer vid första vittjandet, säger Per.
John drar upp första tinan med hjälp av en motordriven lindragare.
– Det är den bästa investering vi gjort, säger Per. Tidigare
fick vi dra upp tinorna för hand och det är fruktansvärt
jobbigt för armar och rygg.
Och stället sviker inte i år heller. Två godkända humrar
16
utan synlig rom huserar i tinan. John mäter ryggsköldarna.
– Tio centimeter, klart godkända, säger John.
Och 23 tinor återstår att vittja, om det är möjligt idag för
sjön är mycket gropig. Fotografen Åsa vill iland och vi blir
ilandsatta vid damernas nakenbad. Min sista fråga blir: hur
många humrar fångar ni under en säsong? Men varken Per
eller John vill svara.
– Lita aldrig på en hummerfiskare, säger Per. Det finns så
många sätt att räkna på. En del räknar allt som kommer in
i buren, alltså även de icke godkända som måste tillbaka
till sjön. Andra räknar bara de humrar som är godkända.

FAKTA
Hummer (Homarus Gammarus)
Hummern finns i Skagerack, Kattegatt och norra
delen av Öresund. Den lever på 10-30 meters djup
på klippbotten eller steniga bottnar. Den ställer
krav på temperaturer och kräver minst 15 C för att
fortplanta sig. Vid temperaturer under 5 grader så
äter den inte och blir det över 22 grader dör den.
Hummer kan bli upp till 60 år och en maxvikt på
runt 4 kilo och har då uppnått en längd på cirka 50
centimeter.
Hummerbeståndet idag anses av forskare ligga
på en relativt stabil och hög nivå, även om bara
en liten del av fångst registreras hos grossister
och yrkesfiskare. Den största delen säljs via andra
kanaler. Beståndet minskade under 1960- och
70-talen för att därefter öka. Fisket med tinor har
bidragit till detta, genom att det är ett mycket
skonsamt fiske, helt artselektivt, förutom krabba.
Och tinorna har flyktöppningar så att de små
humrarna kan ta sig ut Man kan alltså äta hummer
med gott samvete.
Redan för 300 miljoner år sedan fanns hummern.
Ett urtidsdjur som klarat många klimatförändringar
och har överlevt en mängd arter på land och i hav.
Hummern har, som övriga skaldjur, sitt skelett på
utsidan av kroppen. Detta gör att den måste byta
skal med jämna mellanrum för att skaffa sig en
rymligare kostym att växa i.
17

kungälv.kommunguide.se
18
Ken

Text: Noel Cornér
Foto: Noel Cornér, Åsa Thulin
nneth skildrar
Bohuskusten
Kenneth Gustafson – författaren som drömde om att bli
konsertpianist. Skildrar Bohuskusten, dess människor och
historia
Kenneth är inte bara författare han är pappa till
fyra barn och utbildad i arbetsrätt också. De tre
sista åren före pensioneringen satt Kenneth som
facklig representant i Deutsche Post Europeiska
företagsråd i Bonn, samt var ordförande i verkställande
utskottet för samtliga HTF-klubbar
inom Deutsche Post-koncernen i Sverige.
Författardebuten kom på 1980-talet med noveller
i några novellantologier. År 1988 kom romandebuten,
Handkorset. Kenneth har alltid varit road
av litteratur och även av att skriva. Men huvudintresset
var egentligen klassisk musik, bland annat
orgelmusik. Kenneth har spelat i en del kyrkor.
– Min dröm var egentligen att bli konsertpianist.
Eftersom jag är extremt lat söker jag mig alltid
till sysselsättningar som innebär minsta ansträngning.
Det var betydligt lättare att skriva än att öva
på Chopin.
Kenneth Gustafson föddes i Göteborg men kom
till Kungälv redan 1968.
– Min fru och jag tittade runt en del och till slut
1971 fastnade vi för Enekullen, Ytterby. Jag
bodde som sommarbarn i dåvarande Hermansby
kommun. Senare byggde mina föräldrar en stuga
där, så jag är bra rotad i kommunen.
Handkorset har en dokumentär ram. Den utspelar
sig åren 1939-1940 i den lilla byn Bremnäs vid
Tofta Herrgård.
– Vissa saker som skedde där har jag använt mig
19

20
av. Bland annat ett tyskt plan som kretsade över
byn före det nödlandade och började brinna.
Ett hakkors målades på bergväggen någon kilometer
därifrån. Slutligen var det en kyrkoherde som
också har sin plats i historien.
– Idén till den här romanen föddes när jag som
sommarbarn hörde de gamla berätta om dessa
händelser. Jag arbetade heltid och alla fyra barnen
var födda. Barnen kom mellan 1969 och 1974.
Min fru var hemmafru och pengarna från böckerna
gav ett tillskott. Även priser och stipendier
gav sitt.
Nästa roman var ”Goda dagar”, handlingen utspelade
sig i modern tid 1986. Boken gjorde skandal
eftersom många kände igen sig själva och andra.
Att Kenneth bodde på Enekullen och handlingen
utspelar sig i Tallhöjden ansågs som bevis på att
den var dokumentär.
– De kände sig utpekade. Som alla författare lånar
man karaktärer från andra och från verkligenheten,
men boken är inte dokumentär, säger Kenneth.
Det hela lade sig så småningom och jag bor
fortfarande kvar. Fast länge varnade man på fester,
där jag var med, för att säga något, det kunde
hamna i en bok.
Något år senare var det dags för novellsamlingen
”Berättelser från Bohuslän” som utspelar sig i vårt
skärgårdslandskap. Det var samma sak med nästa
bok ”Havslandskap” från 1993 som dock är lite
friare i formen. Den handlar en del om jakt, djur
och natur.
– Den klassiska novellformen skall ha en slutknorr,
säger Kenneth. Den skall mynna ut i ett
”aha”. Är det så det var? Annars blir det fabler och
skrönor. En annan sak är romanformen, den är
mycket friare och mycket lättare att skriva.
Kenneth menar att om man får flera hundra sidor
på sig är det inte så svårt.
– Det lärde jag mig snabbt, att skriva en berättelse
med det begärda antalet bokstäver eller typrum
som det kallas. Var det för långt när jag var klar,
var det bara att jobba om och skära ner.
När Kenneth under många år hade skrivarkurser
lät han eleverna träna på att stryka ner en tredjedel.
Men det var oftast för svårt att stryka i den
egna texten. Det går mycket lättare om man byter
text med varandra och stryker i varandras texter.
– Efter de skönlitterära böckerna började jag snöa
in på våra öar och holmars historia, säger Kenneth.
Den första boken i serien som handlar om

vår lokala historia var ”Strandhugg i Sälöfjorden” om folk
och skrönor i kustbandet, som kom 1998. Det var mycket
arbete med den boken. Jag höll på och samlande material
i fem-sex år. Det var bland annat mycket arkivforskning.
Andra boken ”Om Kungälv i Norden” är nordisk historia
utifrån ett Bohusperspektiv.
– Den är smal och intresserar mest de som är intresserade
av historia.
Tredje boken i serien ”Saltstänk” handlar om den gamla
tiden människor och mat i Bohuslän.
– Den har glädjande nog fått två utmärkelser. Det har
ingen annan av mina böcker fått, säger Kenneth. Den
utsågs till årets bok av Bohusläns hembygdsförbund. Även
Svenska måltidsakademin, Carl-Jan i Grythyttan gav den
en utmärkelse.
Kenneth tyckte att det var roligt att skriva om den gamla
fiskarbefolkningen runt förra sekelskiftet. Det mesta de åt
hämtade de från naturen, havet, klipporna och ängarna.
– Det är alltid roligt att skriva om det som håller på att
falla i glömska, säger Kenneth. Det är inte många som äter
torskhuvuden idag. Först torkades torskhuvudet. Sedan
rivs det på ett rivjärn till ett pulver som rörs ut i kallt vatten
eller brännvin och ätes med sked. Det är en isländsk
specialitet.
Varmt vatten går inte att använda.
– Då uppstår en stank. Men brännvinet har varit ett viktigt
kapitel i det svenska hushållet, även om drickandet ledde
till ett folkhälsoproblem.
Sedan återvände Kenneth i skrivandet till en klassisk
novellsamling ”En händelse på Brunskär”, som kom 2007.
– Att jag blandar genrer beror på att jag skriver vad som
faller mig in, säger Kenneth. Boken utspelar sig i det
Bohusländska landskapet, titelnovellen på Brunskär. Det
är lättare att skriva om det man känner till.
”Tofta” är en kort, häftad bok på bara 40 sidor. Den handlar
om Tofta herrgårds historia som omspänner 1400-talet
och framåt. ”Bohus 700 år” kom 2008, där var jag redaktör
och skrev ett kapitel ”om Erikskrönikan”.
– Det var inte meningen att jag skulle vara redaktör. Lars
Vinge hade uppdraget, men han avled plötsligt julen 2007
och jag fick ta över.
Tillbaka till ”Strand och hav” som mycket ansluter till
”Strandhugg i Sälöfjorden”, men med lite mer historisk
prägel och ett större avsnitt av Bohuslän.
– Senaste (och förmodligen den sista) boken kom 2010
och handlar om Thomas Thorild. Jag har forskat om Thorild
i många år. Thomas Thorild gick i skola i Kungälv
från det han var sex år tills han var tretton år. Han var
rikets främste smädare. Ingen har vare sig före eller efter
honom skrivit så rått och smaklöst om andra. Thorild gick
till storms mot etablissemanget, myndigheter och tronen.
Och skrev så att han slutligen, efter ett tryckfrihetsmål,
tvingades i landsflykt 1793.
Projektet gick att genomföra med stöd från Svenska Akademin
och Hvitfeldtska stiftelsen. Utgivare är Kungälvs
musei vänner och Thomas Thorildsällskapet.
– Horace Engdal från Akademin var själv intresserad av
Thorild. Och boken presenterades på bokmässan i september
2010. Det blev med lite arbete en mycket elegant
bok. Thomas Forser, som också forskat kring Thorild
skrev förordet, säger Kenneth.
Boken om Thorild tilldelades utmärkelsen ”Årets bok
2010 av Bohusläns hembygdsförbund.
21

kungälv.kommunguide.se
22
Upptäck floran
och faunan
på fästningen

Text: Åsa Thulin
Foto: Åsa Thulin
Har du varit på Bohus fästning och missat den lilla draken?
Eller är du nyfiken på medicinalväxter?
Besök Bohus fästning med nya ögon och upptäck växter
med historia, vattensalamandrar och fladdermöss.
V– Vilken sorts djur tror ni finns här, frågar Fredrik
Olofsson de runt 20 barn som samlats omkring
honom vid dammen i fästningen.
Ett av barnen svarar snabbt, vattensalamander. I
skydd av skuggan från muren lyssnar skaran nyfiket
när salamanderkunniga Fredrik berättar om
den lilla varelsen som kryper ner i dammen i maj
och lämnar den i augusti. Ett groddjur som inte
gillar när det är för varmt. På höstkanten kryper
den in i springorna i fästningsmurarna och håller
sig där tills våren går mot sommar.
– Det är ett växelvarmt djur. Den är väldigt duktig
på att hitta ställen som är frostfria och då klarar
den sig. Den går i dvala, berättar Fredrik initierat.
I en liten balja med vatten har han, med tillstånd
från länsstyrelsen, lagt ett par salamandrar som
gruppen kan titta på. Det är den mindre vattensalamandern,
en hona och en hane.
– Vet ni vad hona och hane är, frågar Fredrik barnen.
– Det är en mamma och en pappa, svarar flera i
munnen på varandra.
Hanen är något färgstarkare än honan. Han har
svarta prickar och en kam längs ryggen. Ser ut
som en liten drake. Honan saknar kam och är
mest bara lite brun. Den här varma sommardagen
har vattensalamandrarna dragit sig mot svalkan
i botten på den fyra meter djupa dammen.
23

Men det kryllar av liv i vattnet. Fredrik berättar att det
nog kan finnas uppemot ett hundratal vattensalamandrar.
Om man ställer sig och tittar ner i vattnet kan man se hur
de kommer upp för att hämta luft. Det är också annat
som myllrar. Gruppen får se dykarbaggar. I vattenbrynet
syns flera iglar. Relativt långa, slingriga. Fredrik tar en i
handen och visar. Den biter sig fast i hans finger och sitter
envist kvar. Efter lite spänning bland besökarna släpper
den äntligen och vi får veta mer om vattensalamandrar.
De äter insekter och är lite giftiga.
– Det är bara en av anledningarna till att man inte ska
ta på dem. De har också väldigt ömtåligt skinn som lätt
går sönder. De är dessutom fridlysta. Man får inte fånga,
flytta dem eller förstöra där de bor, säger Fredrik.
Barn och vuxna från Ängsblommans förskola i Kungälv är
några av dem som följt med på vattensalamandersafari.
– Det är ett roligt sätt för barnen att lära känna fästningen
på, säger förskollärare Ann-Cathrine Ström Isaksson.
Fästningen är inte bara hem för vattensalamander. Spillning
på bänkarna nere i de så kallade Ryssvalven avslöjar
en annan invånare, fladdermusen.
– Jag tror att vi har de tre vanligaste arterna som finns
i Sverige här, bland annat nordisk fladdermus och grå-
24
skimlig fladdermus. Men det har aldrig gjorts någon riktig
inventering, säger Eva Hansson, rutinerad fästningsguide.
När fästningen är öppen på dagtid håller sig fladdermössen
dolda i tak och väggar. När något snabbt flyger ut och in i
valven vid den tiden, är det snarare de många svalorna och
tornseglarna besökarna får stifta bekantskap med.
– Vi har också brunand som häckat i dammen. Den kom
på 70-talet, försvann och är tillbaka igen. Det smyger också
in en och annan grävling. Och så har vi fästningskatten.
Det är två till tre olika vildkatter som går här.
Deltagarna på ett litet midnattsbröllop en augustinatt
upptäckte att de inte var ensamma i ryssvalven. Natten
var alldeles stilla. På dammen flöt en båt med marschaller.
– Det var väldigt mysigt. Jag vigde föräldrarna. Parets
barn som var med tyckte att det var så häftigt med alla
djur som kom fram, berättar Eva.
Fästningsområdet har också en flora med mycket gamla
anor. Sommaren 1746 var Carl von Linné här.
– Jag har roat mig med att titta efter de arter han dokumenterade.
En del av de växterna finns kvar, säger fästningsguide
Carina Peltola.
Än idag går att hitta spännande medicinalväxter, som

en gång använts för sina olika egenskaper, mer eller
mindre hälsosamma. Carina berättar att Linné först
inte blev insläppt på fästningen. Han fick snällt ta sig
iväg och hitta nattsömn utanför murarna. Nästa dags
morgon var han välkommen in. Odört, sprängört och
bolmört, alla tre giftiga växter, är något av det han
hittade.
– Att det finns giftiga växter är en av anledningarna
till att det är förbjudet att plocka några blommor eller
växter på fästningsön, säger Eva.
Hon berättar vidare att det har funnits en örtagård.
Stora fläderbuskar, som växer med grova stammar
nära murarna, är bara ett tecken på det. Mot slutet av
1700-talet sprängde man runt fästningen för att den
inte skulle användas igen. Efter det dök det upp en
mängd växter.
– Frön kan ligga länge i marken i vila och sätta igång att
gro när omständigheterna blir bra.
För inte så länge sedan gick att hitta alruna strax utanför
fästningen. Enligt sägnerna skulle den bli bragd om
livet som drog upp alrunan.
– Ännu en anledning att låta växterna stå där de står,
säger Eva med ett skratt.
25

kungälv.kommunguide.se
26
På väg mot
rampljuset

Text: Åsa Thulin
Foto: Jonna Hakefjord, Åsa Thulin
Många när drömmen om en karriär i rampljuset, få når ända
fram. Men på inriktningen musikalartist på Mimers Hus
gymnasium får eleverna en chans att smaka på rampljuset.
En språngbräda, en rolig gymnasietid och en bred utbildning.
N– När jag började kunde jag inte föreställa mig
att det kunde bli så här bra. Man har utvecklats
så vansinnigt mycket, säger Rebecca Alfredsson.
– Man har växt som person och fått enormt mycket
mer erfarenhet och egenskaper, fyller Daniel
Ottosson Andersson i.
De är klasskamrater och går sista året på musikalinriktningen
på estetiska programmet. De kom in
på utbildningen från lite olika håll. Rebecca har
siktet inställt på en dramakarriär och visste redan
från sjuan att det var musikal hon ville läsa på
gymnasiet. Hon har hållit på med teater, har dansat
och sjungit på fritiden så länge hon kan minnas.
Daniel hade dansat pardans och upptäckte först
på gymnasiets Öppet hus att musikalinriktningen
kunde vara något. Förutom dansen har han gärna
tagit chansen att sjunga för folk när tillfälle dykt
upp. Men skolad var han inte.
– Nu vet jag hur jag ska göra för att det ska låta
på ett speciellt sätt. Från att ha varit en urkass
sångare är jag nu helt okej, säger Daniel och ler.
Redan från första året får eleverna enskilda sånglektioner
varje vecka, vilket är relativt unikt på
gymnasieutbildningarna. Sångundervisning i
grupp ingår också, liksom teater- och danslektioner.
Eleverna får helt enkelt bredden och grunden
för en spirande karriär som musikalartister.
– Dessutom har vi roligt mellan matten och
svenskan, säger Rebecca.
Klassen är sammansvetsad. Genom åren och
övningar i gruppen har de lärt känna och lita på
varandra.
– Vi är varandras studiematerial, som våra lärare
säger till oss. Man lär sig av varandra, säger
Daniel.
27

– Här kan jag vara jag. Det är okej att göra saker utifrån
sig själv. Det är ingen som skrattar åt en, säger Rebecca.
De pekar också på bredden de får genom musikalinriktningen.
Förutom att estetiska programmet är studieförberedande
för vidare studier på högskola och universitet,
så får eleverna musikalinriktningens komponenter dans,
drama och sång. Dessutom får de en inblick i arbetet bakom
scenen med smink, dekor, kostym, ljud och ljus. Det
öppnar för många olika typer av arbete inom branschen.
Under de tre år eleverna går på skolan får de möta publik
på olika sätt i små och stora sammanhang. Minst en gång
om året gör de en produktion där de får stå på scenen i
teatern på Mimers hus. För Daniel och Rebecca närmar
sig slutproduktionen de ska göra i slutet av trean. Då blir
det fyra intensiva veckor med enbart repetitioner inför
föreställning för betalande publik.
– Det ska vara som en arbetsplats så att eleverna får känna
på lite verklighet. De ska få en utmaning att växa, samtidigt
som produktionen ska hålla för publik och att eleverna
är nöjda med det de gör, säger Anna Zetterberg som
är teaterlärare.
Lärarna på inriktningen har i de allra flesta fall själva en
bakgrund i branschen. Anna har varit lärare på musikalinriktningen
i många år. Hon är dramapedagog, men har
28
också arbetat som dansare. En gång i tiden hade hon dansstudio
i Kungälv. Kollegorna Kristina Rossa Ek och Lena
Dackehed har också erfarenheter utanför skolan. Kristina
är operasångerska, artist och sångpedagog. Lena har arbetat
som dansare och musikalartist. Dessutom är hon utbildad
idrottslärare. De har ett nära samarbete med lärarna
i de teoretiska ämnena.
– Vi ser till exempel att de som är skoltrötta får extra
energi av att sjunga och dansa. Det ger en skjuts även i
de andra ämnena och bättre studieresultat, säger Anna.
Musikalinriktningen är populär och skolan har ett gott
rykte. Det är inte svårt att locka elever.
– Vi har många elever som kommit in på yrkesutbildningar
efter gymnasieskolan och jobbar professionellt. Många
blir musikalartister som en del av en ensemble. Men det
är ju få som får huvudrollen, säger Lena.
– Men många hamnar i kulturbranschen som dansare, lärare,
jobbar med ljud, ljus, som producenter och projektledare
inom kultur. Vi förbereder dem för livet och fortsatt
utbildning, säger Anna.
– Plus att de har förfärligt roligt under sin skoltid. En tid
de minns med glädje, säger Kristina Rossa Ek.
Både Rebecca och Daniel är fullt medvetna om att det är

en tuff bransch de vill in i. Men drömmarna ger de inte
upp.
– Om jag inte satsar på att bli skådespelare kommer jag att
ångra mig. Jag kanske inte söker in till scenskolor direkt
efter studenten utan tänker försöka skaffa mig lite mer
erfarenhet, säger Rebecca.
Hon har blivit erbjuden att vara med i en uppsättning av
Samuel Beckett under hösten, så planen är redan satt i
verket.
– Jag tänker skaffa jobb inom något jag gillar, samtidigt
som jag försöker söka in på högskolor inom branschen.
Då kan man kanske jobba upp en karriär på sidan av, säger
Daniel.
De är också rörande eniga att de inte ångrar en dag på
musikalinriktningen.
– Det känns jättejättebra. Hela klassen peppar varandra,
säger Rebecca.
– Lärarna är också måna om oss, ser till att vi mår bra
och hjälper oss att utvecklas till det bästa vi kan bli, säger
Daniel.
– Vår uppgift är att de är lika sugna när de går ut, att glöden
finns kvar och viljan, säger Anna.
29

kungälv.kommunguide.se
30
Får vi fresta med lite närodlad el?
Vi har gett oss den på att göra livet både bättre och enklare för kungälvsborna. Därför satsar vi stort på
lokalproducerad el från förnybara energikällor. Ju fler som köper el av oss, desto mer lokala blir vi.
Vi vill nämligen använda överskottet från elhandeln till att bygga ut produktionen av förnybar el.
Det tror vi att både miljön och Kungälv i stort kommer att tjäna på. Välkommen!
Ring oss på 0303-23 93 00 eller besök www.kungalvenergi.se
Du tipsar - vi åtgärdar
foto:bildarkivet.se
Är Du 70 år
eller äldre och
behöver praktisk hjälp
med enklare insatser i hemmet
för att öka säkerheten och
tryggheten?
Ring eller besök Medborgarservice
Måndag till fredag kl. 8.00 16.00 Tel. 23 80 10
Personalen på Medborgarservice hjälper Dig att
komma i kontakt med en Fixare; en frivillig
medmänniska, som efter överenskommen tid
kommer hem och hjälper Dig med t.ex. lättare
ommöblering, byte av glödlampor, byte av gardiner,
hänga upp tavlor eller sätta upp brandvarnare,
halksäkra mattor etc.
Hemfixartjänsten är kostnadsfri!
FOLKHÄLSORÅDET
Risklinjen
0303-23 98 00
risklinjen@kungalv.se
www.kungalv.se/risklinjen
Teckna elavtal
och se aktuella
priser på:
www.kungalvenergi.se
Exempel på risker
som du kan ringa om
• skymmande sikt
• halkrisker
• brunnar utan lock
• hål i gatan
• farliga lekplatser
• gifter eller farliga
produkter
FETT I AVLOPPET
Ett växande problem
som både kostar pengar
och skadar miljön
Vi ber om din hjälp!
VI UPPMANAR DIG att från och med idag – så långt det
är möjligt – undvika att spola ner fett i avloppet.
TIPS
FETT, DRESSING & MARINADER som innehåller smör eller matolja,
torkas ur med hushållspapper så att det inte sköljs ner i avloppet.
STÖRRE MÄNGDER FETT – exempelvis frityrolja – lämnas i väl
tillslutna 1-litersflaskor till miljöstation.
Har du frågor är du välkommen att kontakta:
Stefan Bohlin, informationsansvarig • VA-avdelningen
TELEFON 0522-69 64 96
VA-VERKET E-POST stefan.bohlin@uddevalla.se
SAMHÄLLSBYGGNAD

KYRKOR, SAMFUND
Romelanda och Kareby församlingar
Oxelv. 101, ROMELANDA ...................................................... 22 33 98
www.svenskakyrkan.se/romelandakareby
NÄRPRODUCERAT
Björlanda Gård
Björlanda, TORSLANDA ................................................. 031-92 55 00
www.bjorlandagard.se
RESOR - RESEBYRÅER
Bli Blodgivare!
Riktnr 0303 om inget annat anges
Resekompaniet i Kungälv AB
Nytorget 1, KUNGÄLV ..................................................... 0303-109 60
www.resekompanietkungalv.se
UTBILDNINGAR
Waldorfskolan i Kungälv
Tvetg. 9, KUNGÄLV ...............................................................636 70
www.fredkullaskolan.se
Kungälvs sjukhus
behöver fler som lämnar blod. Är du mellan 18-60 år och frisk?
Välkommen till
Laboratoriemedicin Kungälvs sjukhus Tel; 0303-985 83
För mer info: www.Geblod.nu
Välkommen till Medborgarservice
Har du frågor som rör kommunen men vet
inte riktigt vem du ska vända dig till?
Då kan du kontakta Medborgarservice.
Vi finns i entréplanet i nämndhuset och du är välkommen hit!
Hos oss kan du få information om alla kommunens verksamheter.
Kontakta oss på 0303-23 80 10 eller kommun@kungalv.se
kungälv.kommunguide.se
Öppettider
Måndag - torsdag 8.00-17.00
Fredag 8.00-16.00
31

ODR Total till hushåll
Swedish Match snusfabrik i Solbräcke utanför Kungälv är en av de största industrisatsningarna i Västsverige under 2000-talet.
Grundinvesteringen Swedish Match snusfabrik är ca 500 i Solbräcke miljoner utanför kronor Kungälv och fabriken är en invigdes av de största 2003. industrisatsningarna Under 2007 färdigställdes i Västsverige ett råtobakslager under 2000-talet. och vi
har Swedish
Grundinvesteringen
Swedish investerat Match i ytterligare snusfabrik
är ca 500
i en Solbräcke utbyggnad
miljoner
utanför
kronor
av fabriken, Kungälv
och fabriken
som är en började
invigdes
av de största leverera
2003.
industrisatsningarna
Under
produkter
2007
våren
färdigställdes
2010. i Västsverige Västsverige
ett råtobakslager
under under 2000-talet.
2000-talet.
och vi
Grundinvesteringen har Grundinvesteringen investerat i ytterligare är ca 500 en utbyggnad miljoner kronor av fabriken, och fabriken som började invigdes leverera 2003. Under Under produkter 2007 våren färdigställdes 2010. ett råtobakslager och vi
har investerat i ytterligare en utbyggnad av fabriken, som som började leverera produkter våren våren 2010.
Portionssnus och Onico
Portionssnus och Onico
När Portionssnus Portionssnus kapaciteten vid och och snusfabriken Onico i Göteborg inte
längre När kapaciteten klarade att vid ensam snusfabriken möta den i ökande Göteborg försälj- inte
ningen När
längre
När kapaciteten
klarade byggdes att en vid
ensam ny snusfabriken snusfabrik möta den i Kungälv. i
ökande
Göteborg
försälj-
inte inte
längre
ningen
längre klarade
byggdes
att
en
ensam
ny snusfabrik
möta den
i Kungälv.
ökande ökande försäljförsälj- Fabriken ningen byggdes tillverkar en ny White snusfabrik portionssnus i i Kungälv. Kungälv. i, det för
Swedish Fabriken Match tillverkar unika, White stjärnformatet. portionssnus Dessutom i, det för
producerar Fabriken
Swedish
Fabriken
Match
tillverkar fabriken unika,
White White Onico, stjärnformatet.
portionssnus ett tobaks- och Dessutom
i, nikotin- det det för
fritt Swedish
producerar
Swedish alternativ Match
fabriken där unika, basen Onico,
stjärnformatet. utgörs ett tobaks- av växtfiber. och
Dessutom
nikotin- Onico
finns, producerar
fritt
producerar
alternativ förutom fabriken fabriken
där i den basen
Onico, Onico, traditionella utgörs
ett tobaks- tobaksav
växtfiber. smaken, och nikotinnikotin- även Onico i
smakerna fritt
finns,
fritt alternativ
förutom enbär, där
i den pepparmint basen basen
traditionella
utgörs & av av ginseng/guarana.
växtfiber. växtfiber.
smaken, även
Onico
i
Den finns,
smakerna
finns, traditionella förutom
enbär,
i den den
pepparmint varianten traditionella finns & ginseng/guarana.
också smaken, smaken, som även mini- i
produkt, smakerna
Den
smakerna
traditionella som enbär, sedan pepparmint
varianten april 2011 finns också & ginseng/guarana.
också är stjärnlagd. som mini-
Den
produkt,
Den traditionella traditionella
som sedan
varianten
april 2011
finns
också
också
är stjärnlagd.
som som miniprodukt,
som sedan april 2011 2011 också är stjärnlagd.
Stränga krav genom GothiaTek samt
miljö
Stränga
och
krav
hygien
genom
i fokus
GothiaTek samt
Stränga miljö Stränga och krav hygien genom genom i fokus GothiaTek samt
Fabriken miljö och är byggd hygien enligt i i fokus GothiaTek som är en unik
tillverkningsstandard, Fabriken är byggd enligt med GothiaTek stränga krav som på är råvaror, en unik
produktionsprocess Fabriken
tillverkningsstandard,
Fabriken är byggd enligt och med
GothiaTek minimering stränga krav
som av på
är oönskade råvaror,
en unik
ämnen. tillverkningsstandard,
produktionsprocess
tillverkningsstandard,
och
med
minimering
stränga krav
av
på
oönskade
råvaror,
produktionsprocess
ämnen.
produktionsprocess och minimering av oönskade
Snusproduktionen ämnen. ämnen.
baseras huvudsakligen på förnyelsebara
Snusproduktionen naturliga baseras råvaror, huvudsakligen vilket leder på till för- att
verksamheten Snusproduktionen
nyelsebara
Snusproduktionen
naturliga medför baseras baseras
råvaror, låg miljöbelastning.
huvudsakligen huvudsakligen
vilket leder
på på
till
förför- att
nyelsebara
verksamheten
nyelsebara naturliga
medför
råvaror,
låg miljöbelastning.
vilket leder till till att
verksamheten medför låg miljöbelastning.
Belastningen har ytterligare minskats, bl.a. genom
användning Belastningen av har fjärrvärme ytterligare och minskats, värmeåtervinning. bl.a. genom
Belastningen
användning
Belastningen
av
har
fjärrvärme
ytterligare
och
minskats,
värmeåtervinning.
bl.a. genom
Eftersom användning användning tillverkning av fjärrvärme av svenskt och värmeåtervinning.
snus lyder under
livsmedelslagen Eftersom tillverkning ställs höga av svenskt krav på snus hygien lyder och under hela
fabriken Eftersom
livsmedelslagen
Eftersom betraktas tillverkning
ställs som höga
av av en svenskt hygienzon. krav på
snus
hygien
lyder lyder
och
under
hela
livsmedelslagen
fabriken
livsmedelslagen
betraktas
ställs ställs
som
höga
en hygienzon.
krav på hygien och hela
– fabriken fabriken Vi har betraktas betraktas en fabrik som som där en arbetsmiljö hygienzon. och hygien är
två – Vi grundstenar, har en fabrik ljusa där arbetsmiljö och fräscha och lokaler hygien och är
nästan –
två
– Vi
grundstenar,
har inget en en fabrik buller. ljusa
där En arbetsmiljö
och fräscha där och
lokaler människor hygien
och
är
och två
nästan
två maskiner grundstenar,
inget buller. samspelar, ljusa ljusa
En arbetsmiljö
och säger fräscha Jimmi där
lokaler Nissen människor som och
är nästan
och
nästan produktionschef maskiner
inget buller.
samspelar,
En vid arbetsmiljö Swedish säger Jimmi Match där
Nissen
människor fabrik som i
Kungälv. och
är
och
produktionschef
maskiner samspelar,
vid Swedish
säger säger Jimmi Jimmi
Match
Nissen
fabrik
som
i
är
Kungälv.
är produktionschef vid Swedish Match fabrik i
Kungälv.
Ökad satsning i Kungälv
Ökad satsning i Kungälv
Investeringen Ökad satsning är en i Kungälv respons på den starka efterfrågan
Investeringen på portionssnus. är en respons på den starka efter-
Investeringen
frågan
Investeringen
på portionssnus.
är en respons på den starka efter-
- fråganfrågan Genom på denna portionssnus. investering står vi väl rustade för
att - Genom möta den denna starka investering efterfrågan står på vi Swedish väl rustade Match för
snusprodukter, -
att
- Genom
möta den
denna
starka säger investering
efterfrågan Torbjörn står Åkeson, på
vi
Swedish
väl rustade rustade Chief Match ope- för
rating att
snusprodukter,
att möta möta officer. den starka
säger
efterfrågan efterfrågan
Torbjörn Åkeson,
på på Swedish
Chief
Match
ope-
snusprodukter,
rating
snusprodukter,
officer.
säger säger Torbjörn Åkeson, Chief operating
officer.
Faktaruta
Faktaruta
Swedish Faktaruta FaktarutaMatch
fabrik i Kungälv har en fabriksyta
Swedish på ca Match 23 000 fabrik m2, fördelat i Kungälv på 7 har våningar en fabriks- och
7 Swedish
yta
Swedish huskroppar. på ca
Match
23 000
fabrik fabrik
m2, fördelat
i Kungälv
på 7
har
våningar
en fabriks-
och
Utbyggnaden yta
7
yta
huskroppar.
på ca ca 23 000 är m2, m2, ca 8 fördelat 000 m2. på 7 våningar och
7 Utbyggnaden 7 huskroppar. är ca 8 000 m2.
I Swedish Match snusfabrik i Kungälv tillverkas
idag Utbyggnaden I Utbyggnaden Swedish drygt Match 75 miljoner är snusfabrik ca 8 000 dosor m2. i årligen. Kungälv tillverkas
I
idag
I Swedish
drygt
Match
75 miljoner
snusfabrik
dosor
i
årligen.
Kungälv tillverkas
Visste idag drygt du att... 75 miljoner dosor årligen.
Visste du att...
Tillverkning av svenskt snus lyder under livsmedelslagen
Visste Tillverkning Visste du att... av och svenskt bland annat snus lyder medför under stränga livs-
krav Tillverkning Tillverkning
medelslagen på hygien. av
och
svenskt
bland annat
snus lyder
medför
under
stränga
livsmedelslagen
krav på hygien.
och bland annat annat medför stränga
krav på hygien.
Mer information finner du via webbsidorna:
Mer information finner du via webbsidorna:
www.swedishmatch.com
www.swedishmatch.com
www.onico.nu
www.onico.nu
Mer information finner du via webbsidorna: www.swedishmatch.com www.onico.nu