Visa PDF-version (1 MB)

2
fisketrappa
Ormo gård
Torsbyvägen
Ormobäcken
3
Skärmarna
Från Ytterby kyrka, åk mot Kärna över
järnvägen och tag till vänster vid skylt
”Ytterby kyrkoruin”.
Östergårdsgatan
naturreservat
Nordre älv
400 m
Sävholmen
Tega
1
Kyrkbäcksg
PH
kyrko-
ruin
Bohusbanan
Kyrkbäcken
Rundsvallen
Näktergalen sjunger i alkärren
7. Nordre älv vid
Ytterby Kyrkoruin
Från den gamla ruinen är utsikten magnifik
över odlingslandskapet i älvdalen, mot älvmynningen.
På Nordre älvs norra strand mynnar
Ormobäcken
och Kyrkbäcken,
omgärdade
av alridåer,
videbuskage
och vassbälten.Ormodal-
gången med
sin mosaik av
öppna hagar
och rika lövskog är väl värd ett besök. Tyvärr
saknas det iordningsställda stigar längs bäckravinen,
men den som ändå tar sig dit kan få se en
av de många laxtrappor som kommunen anlagt
i viktiga vattendrag för att underlätta fiskens
vandring.
Välhävdad betesmark finns i strandängssluttningarna
vid älven, både väster om ruinen
och på Hisingssidan mellan Bohusbanan och
Sävholmen. Denna var tidigare en ö i älven,
men präglas numera av igenväxande ört- och
fågelrika fuktängar.
Fågelliv
Följ gärna vägen ned från ruinen till älven. Stilla
kvällar på våren hörs näktergalen från al- och
videsnåren längs strandkanten. Från Sävholmen
50 51
KOG
Mellan urbergskullarna vid Rundsvallen i Ytterby och Gullö på Hisingen, gör
Nordre älv en väldig krök i höjd med järnvägsbron och Ytterby kyrkoruin.
ÅH
Ytterby kyrkoruin
kan man få höra rosenfinkens flöjtande toner
och följa enkelbeckasinens vibrerande spelflykt.
I älven ligger ofta mindre flockar av rastande
och övervintrande sjöfåglar. Regelbundet
övervintrar sångsvan, salskrake, storskrake och
knipa. Mera tillfälligt, även rördrom, skäggmes
och varfågel. Under flyttningstiderna rastar
sånglärka, piplärka, stare, tofsvipa, beckasiner
och andra vadare på strandängarna vid älven.
Flora
Här passar det utmärkt att kombinera den kulturella
utflykten med botanik. På ruinens murar
växer den gula vägglaven och olika brosklavar.
Vid stranden av Nordre älv växer vattenstånds
som är intressant då det är en rödlistad art som
kan ses som en specialitet för Nordre älv. Även
den vackra
äkta förgätmigej
trivs
vid älvkanten,
och smörbollar
växer
fint i fuktiga
partier. Lite
svårare att
RC
Ormoskärmarna vid Nordre älv
Pilblad växer i vattnet vid Nordre älv
upptäcka är sprängört och pilblad som lever i
vattnet. Utmed järnvägen kan man också finna
den lilla söta strimsporren – en typisk järnvägsväxt.

JR
Från Lilla Bommen i Göteborg avgår utflyktsbåt som tar dig runt Hisingen - ett utmärkt sätt att upptäcka Nordre och Göta älv.
Skärmarna fördelar vattenflödet
Ormoskärmarna kallas den skärmanläggning
som ska förhindra saltvatten att tränga in
från Kattegatt till Göteborgs vattenverk vid
Alelyckan. Normalt rinner en fjärdedel av
Göta älvs vatten ut genom Göteborgsgrenen,
medan tre fjärdedelar når havet via Nordre
älv. Vid älvmynningarna kan, framför allt vid
låga vattenflöden, ett bottenlager av saltvatten
tränga upp så långt i älven att allvarliga olägenheter
uppstår. Risken är störst i älvgrenen som
rinner genom Göteborg. Därför byggde man
på 1930-talet dessa skärmar för att, vid behov,
kunna fördela mer vatten från Nordre älv till
Göteborgsregionen. Skärmarna fjärrstyrs och
genom att ringa ett speciellt telefonnummer
kan båttrafik på älven vid behov beställa öppning
av anläggningen.
JR
Ett av tvillingtornen vid Nordre älv
Ytterby gamla kyrka
Ytterby gamla kyrka, som med sin historia,
legender och gravstenar sätter igång
fantasi och intresse, är troligen byggd i början
av 1000-talet – kanske först som träkyrka och
sedan som stenkyrka på samma plats. Den var
en av de äldsta kyrkorna i Bohuslän och var
helgad åt Bohusläns skyddshelgon S:t Halvard.
Kyrkan byggdes till någon gång på medeltiden,
med vapenhus och ny ingång. 1699
byggdes den till igen och nya fönster öppnades
upp. Den uppmärksamme besökaren kan i
muren se gränserna för tillbyggnaderna.
På grund av folkökningen under 1800-talet
blev kyrkan för liten, och då byggde man den
nya kyrkan i Ytterby.
1872 revs träkonstruktionen och bänkarna.
Gunnar Brusewitz, som var museichef i
Göteborg vid den tiden, föreslog att murarna
skulle stå kvar som ett minne, och så blev
det. På Göteborgs museum finns numera flera
av kyrkans lösa inventarier, bland annat en
kyrkvaktarstav, som användes för att väcka
sovande i kyrkan. Storklockan flyttades över
till den nya kyrkan, och en kyrkkista från
1730-talet finns i Tega. Nu följde en tid när
ruinen användes som avstjälpningsplats, och
träd och buskar fick växa på murarna. 1927
togs allt detta bort och ruinen konserverades
under byggmästare Adolf Tells ledning. Tack
vare detta ser den ut, som den gör i dag.
I kyrkans norra hörn finns den så kallade
S:t Halvardstenen. Med lite fantasi ser man
52 53
KOG
Ytterby kyrkoruin
två ansikten avbildade och legenden menar
att ansiktena föreställer S:t Halvard och en
kvinna som denne försöker rädda från rövare,
varvid båda omkommer. En annan legend
kan berätta att när denna sten sjunkit under
markytan, ska världens undergång äga rum.
Ett annat intressant murparti är den så kalllade
Likkistan. Det är två stenar, 180 centimeter
långa och 40 respektive 10 centimeter
höga. Kanske är det en grav, men den är inte
undersökt.
Runt ruinen ligger kyrkogården med gravar
från tidigaste medeltid ända fram till i dag.
Den mest kända stenen ligger på nordsidan
med inskriften;
HÄR INNESLUTES STOFTET AV DOC-
TOR FERDINAND FRANÇOIS L´AISNE´
FÖDD I TURIN 1789 DOG PÅ
KASTELLGÅRD DEN 27 FEBR.1817
L´Aisné var fältläkare och var med Karl XIV
Johan i kriget mot Norge 1814. Han var en
ryktbar brottare som en gång ställde upp
mot en jämnbördig på Kastellegården. Efter
en kort strid råkade denne bryta ryggen på
L´Aisné. I kyrkboken står att han dog av
lungsot på Kastellegården.
Enligt en annan gammal sägen skall det
finnas en massgrav utanför kyrkan, där man
begravde alla dem som dödades vid Vendernas
anfall mot Kongahälla år 1135.