Välfärdsbokslut 2008 - Kungälv

Välfärdsbokslut 

2008 

FOLKHÄLSORÅDET 

KOMMUNLEDNINGSSEKTOR

Text: Lisa Ström på uppdrag av folkhälsorådet. 

I samarbete med: Inger Aronsson- utvecklingsledare folkhälsa, Jonas Karlsson- 

drogförebyggare och Åsa Löke - projektledare. 

Vid förfrågningar kontakta: utvecklingsledare folkhälsa Inger Aronsson, Utvecklingsarenan 

Kungälvs kommun Tfn: 0303-23 90 87, E-post: inger.aronsson@kungalv.se 

Omslagsbild: Leif Johansson/Bildarkivet.se

Förord 

I din hand håller du ett mycket viktigt dokument, ett bokslut. 

Texten du skall läsa handlar inte om siffror i form av pengar. 

Ord som rambudget, detaljbudget och investeringsbudget lyser med sin frånvaro. 

I stället bildar begrepp som ex. jämställdhet, ungdomsinflytande, ålderdom, fattigdom , 

självmord, barnvaccination och simkunnighet delar av ett dokument som rör det viktigaste av allt 

för oss som invånare, nämligen vår hälsa. 

Detta är ett välfärdsbokslut för Kungälvs kommun. 

Min mormor fyllde för några veckor sedan 91 år. När hon berättar för mig om sin barndom får 

jag alltid känslan av att vi borde vara mer tacksamma än vad vi är, ha lite perspektiv och inse att 

vi faktiskt kommit en bra bit på väg. Men mormor, med nästan ett sekel i bagaget brukar alltid 

säga ”visst har det blivit bättre, men det är inte bäst och den visionen skall man alltid ha och med 

ökad kunskap kommer ökat ansvar att fatta kloka beslut, inget gör mig så förbannad som när 

man skiter i fakta man har framför näsan och tror att allt löser sig av sig självt”. 

Hon skräder inte orden, min mormor. 

Med ökad kunskap kommer ökat ansvar. Idag kan och vet vi väldigt mycket och med anledning 

av det undrar jag i stället varför vi inte kommit längre. Varför lyckas vi t.ex. inte få jämställda 

löner i världens mest jämställda land? Varför är antalet aborter bland unga flickor mellan 15-19 år 

i Kungälv högre än i resten av länet och riket när vi lever i en tid då sex- och samlevnadsfrågor 

diskuteras öppet i såväl skola som media? Diskuterar man fel saker? 

Varför mår många unga så psykiskt dåligt att de måste söka professionell hjälp på barn- och 

ungdomspsykiatrin? 

Det finns såklart inget enhetligt eller enkelt svar på detta. 

I detta bokslut finner du såväl glädjande resultat som mindre upplyftande. 

Det viktiga är att vi tar till oss siffrorna oavsett positiva eller negativa och verkligen diskuterar hur 

vi skall göra för att nå framgångar i det som ringats in som utmaningar. I vissa fall kommer det 

kanske att krävas beslut som kostar pengar, i andra fall krävs det kanske ett förändrat arbetssätt. 

Detta är således ett mycket viktigt dokument för såväl politiker som anställda i Kungälvs 

kommun, tillsammans når vi framgång. 

Jag hoppas du skall finna läsningen intressant och upplysande och fylla dig med lust att vilja vara 

med att främja det positiva och vända det negativa. 

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till våra oerhört kompetenta tjänstemän för ett väl 

sammanställt dokument! 

Elisabeth Mattsson (FP) 

Kommunordförande

Innehållsförteckning 

Sammanfattning .......................................................................................................................... 4 

Inledning ..................................................................................................................................... 5 

Basfakta Kungälvs kommun ........................................................................................................ 7 

Befolkningsutveckling.............................................................................................................. 7 

Befolkning efter område, kön och härkomst............................................................................ 7 

Åldersfördelning...................................................................................................................... 8 

Medellivslängd......................................................................................................................... 8 

Inkomst................................................................................................................................... 9 

Utbildning ............................................................................................................................. 10 

Arbete ................................................................................................................................... 10 

Målområde 1. En gynnsam start i livet....................................................................................... 13 

Stöd och utbildning till föräldrar............................................................................................ 13 

Låg födelsevikt ...................................................................................................................... 13 

Barnvaccinationer.................................................................................................................. 14 

Barn fattigdomsindex 2006.................................................................................................... 14 

Antal barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd................................................. 15 

Målområde 2. Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga ................................................... 16 

Simkunnighet ........................................................................................................................ 16 

Tandstatus............................................................................................................................. 16 

Skolmiljö ............................................................................................................................... 17 

Barn och ungdomars psykiska hälsa....................................................................................... 19 

Rökning, alkohol och andra droger........................................................................................ 20 

Förekomst av klamydia.......................................................................................................... 21 

Målområde 3. Förutsättningar för ungdomars tillträde i vuxenlivet ............................................ 23 

Behöriga till gymnasieskolan.................................................................................................. 23 

In- och utflyttning ................................................................................................................. 24 

Kultur & fritid ....................................................................................................................... 24 

Barn- och ungdomsinflytande................................................................................................ 26 

Målområde 4. Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv ....................................................................... 27 

Ohälsotal............................................................................................................................... 27 

Sjuk- och aktivitetsersättning ................................................................................................. 27 

Sjukfall .................................................................................................................................. 28 

Delaktighet och inflytande..................................................................................................... 28 

Funktionshindrades möjlighet till delaktighet i samhället ....................................................... 29 

Matvanor, livsmedel & fysisk aktivitet.................................................................................... 29 

Andel fysiskt inaktiva............................................................................................................. 30 

Andel med dåliga kostvanor .................................................................................................. 31 

Mat inom den kommunala verksamheten i Kungälv .............................................................. 32 

Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar ..................................................................................... 32 

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.......................................................................... 32 

Målområde 5. Hälsosam ålderdom............................................................................................. 35 

Äldresäkerhet och skadeförebyggande arbete......................................................................... 35 

Målområde 6. Skadesäkra miljöer............................................................................................... 36 

Risklinjen............................................................................................................................... 36 

Depressions- och själmordsprevention .................................................................................. 36 

Säker och trygg/allergianpassad kommun.............................................................................. 36 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ...................................................................................... 37 

2

Trafiksäkerhet och GC-vägar................................................................................................. 37 

Dödlighet i skador och förgiftningar...................................................................................... 38 

Brott...................................................................................................................................... 38 

Målområde 7. Ökad hälsa i ett genusperspektiv ......................................................................... 40 

Jämindex ............................................................................................................................... 40 

Jämställdhetsarbete i Kungälvs kommun ............................................................................... 40 

Våld kopplat till mäns, kvinnors och barns hälsa inom folkhälsoarbetet................................. 41 

Antal aborter per 1000 kvinnor efter ålder 2002-2006............................................................ 42 

Referenser: ................................................................................................................................ 43 

3

Sammanfattning av välfärdstillståndet i Kungälvs kommun 2008 

Kungälv växer. Folkmängden i Kungälv ökar och prognosen visar på en fortsatt ökning mot ca 48 000 

invånare år 2017. 

Framgångar: 

• Kungälvsbor lever länge. I jämförelse med Ale, Steungsund, Tjörn, Göteborg och riket som 

helhet så är medellivslängden högre i Kungälv. 

• Förebyggande arbete mot mobbning sker i Kungälvs skolor och statistiken visar att en 

minskad andel av eleverna upplevde mobbning 2008. 

• Kortare väntetid för barn och unga med behov av stöd. Antalet i kö till Barn- och 

ungdomspsykiatriska mottagningen har minskat. Dock är trycket fortfarande högt från ungdomar 

som behöver hjälp. 

• God tandhälsa. I Kungälv var andelen kariesfria barn och ungdomar högre än genomsnittet 

inom kommunerna i Södra Bohuslän år 2008. 

• Kungälvsbon lånar fler böcker. Antalet lån per invånare har ökat, vilket skulle kunna vara ett 

tecken på att biblioteken i Kungälvs kommun är attraktiva mötesplatser. Det kan också bero på 

att antalet studenter inom kommunen är högre. 

• Ohälsotalen sjunker i Kungälv. Ohälsotalet sjunker vilket kan tyda på att arbetsföra invånare i 

Kungälv är mindre sjuka. 

• Viss typ av brottslighet minskar. Antalet anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott minskar 

och även våldsbrott. Vissa typer såsom misshandelsfall bland ungdomar och misshandel utomhus 

har dock ökat de senaste åren. 

Utmaningar: 

• Det är en bit kvar till ett jämställt Kungälvssamhälle. Män tjänar mest medan kvinnor har en 

högre utbildningsnivå och högre ohälsotal. 

• Ekonomisk ojämlikhet. En större andel barn med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund 

befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll. 

• Arbetslösheten har ökat 2008. Uppgifter från arbetsförmedlingen visar att antalet arbetslösa och 

i åtgärd ökade från 2007 till 2008. 

• Mäns levnads-, kost- och alkoholvanor. Män har en högre alkoholrelaterad dödlighet, 

dödlighet i hjärtinfarkt samt i lungcancer och KOL än kvinnor. Kungälv ligger dock lägre än 

genomsnittet i länet och riket. 

• Antalet aborter bland unga flickor i åldern 15-19 är högre i Kungälv än i länet och riket. 

• Psykisk ohälsa bland ungdomar. Trycket på Barn- och ungdomspsykiatrin i Kungälv är högt 

på grund av att allt fler ungdomar söker stöd och hjälp för att de är deprimerade och nedstämda. 

4

Inledning 

Folkhälsa handlar om det allmänna hälsoläget och hälsa i en socialt, ekonomiskt och miljömässigt 

hållbar utveckling och fördelning i befolkningen. En god folkhälsa är en förutsättning för en 

hållbar utveckling och tillväxt. 

En vedertagen definition av hållbar utveckling är Brundtlandskommissionens; 

En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina 

behov. 

I ett folkhälsoperspektiv ses den ekologiska hållbarheten som ramen och den ekonomiska 

hållbarheten som medel för att nå målet om en social hållbarhet i samhället. Folkhälsan är starkt 

knuten till den sociala dimensionen av hållbar utveckling och både kultur, demokrati och 

deltagande i samhället är områden där förutsättningar kan skapas för en god hälsa. 

En ekonomisk hållbar utveckling kan gynnas genom ett folkhälsoarbete som förebygger ohälsa 

och sjuklighet och därmed leder till minskade hälso- och sjukvårdkostnader för samhället. En 

ökad livskvalité förbättrar dessutom arbetsförmågan. 

Kopplingar mellan folkhälsan och den ekologiska dimensionen är bland annat knutna till vår 

livsstil och matvanor. Exempelvis gynnar ett minskat bilåkande och ett ökat cyklande och gående 

miljön då utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser minskar samtidigt som det bidrar till en 

ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. 

Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en nulägesbild av välfärden i Kungälv, hur den skiljer sig 

mellan olika områden och grupper i samhället och hur utvecklingen ser ut över tid. Det utgör 

även ett underlag för politiker och tjänstemän för att se samband mellan fattade beslut och 

uppnådda resultat. 

Folkhälsoarbete i Sverige 

I Sverige står fyra sjukdomsgrupper för merparten av ohälsan i landet, nämligen hjärtkärlsjukdomar 

(framförallt bland män), psykiska sjukdomar (framförallt bland kvinnor), 

cancersjukdomar och skador. Både hjärt-kärlsjukdomar och psykiska sjukdomar kan i hög grad 

påverkas av förebyggande insatser exempelvis genom förändrade matvanor och fysisk aktivitet 

men även minskad stress. En positiv utveckling är att hjärt- och kärlsjukdomar har visat sig 

minska de senaste åren. Dessutom har tobaksanvändningen haft en nedgång i alla grupper. 

Folkhälsan har i de flesta befolkningsgrupper förbättrats med undantag för ungdomar och unga 

vuxna, vars psykiska ohälsa har ökat. Unga vuxna har dessutom sämre sociala förhållanden med 

större andelar fattiga än den övriga befolkningen. Utmaningar för folkhälsan i Sverige är även en 

ökad övervikt och alkoholkonsumtion 1 . 

Sverige är det första landet i världen med en folkhälsopolitik som stöds av alla partier. Det 

svenska folkhälsoarbetet är målstyrt. Det nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa 

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det finns även 

en rad undermål inom elva målområden. Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att samordna och 

följa upp de nationella målen. 

Sveriges elva folkhälsomål: 

1. Delaktighet och inflytande i samhället 

2. Ekonomisk och social trygghet 

3. Trygga och goda uppväxtvillkor 

4. Ökad hälsa i arbetslivet 

5. Sunda och säkra miljöer och produkter 

6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7. Gott skydd mot smittspridning 

8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 

1 Folkhälsa och sociala förhållanden, lägesrapport 2007, Socialstyrelsen. 

5

9. Ökad fysisk aktivitet 

10. Goda matvanor och säkra livsmedel 

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt 

minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 

Västra Götaland 

Folkhälsan i Västra Götalands län är generellt sett god men inte jämlik i alla delar av länet. 

I den regionala policyn Det goda livet - folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland har 6 utmaningar 

tagits fram för folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Policyn antogs i februari 2009 av 

Folkhälsokomittén. 

• jämlika och jämställda levnadsvillkor 

• trygga och goda uppväxtvillkor 

• livslångt lärande 

• ökat arbetsdeltagande 

• åldrande med livskvalité 

• goda levnadsvanor 

Kungälv 

I Kungälv är syftet med folkhälsoarbetet att uppnå visionen om en god hälsa på lika villkor för 

hela befolkningen. Kommunen har en folkhälsoplan som beskriver det gemensamma 

tvärsektoriella arbetet i kommunen för att nå en bättre folkhälsa där befolkningen i Kungälv 

upplever god livskvalité, delaktighet, trygghet och framtidstro. Lokala mål som har tagits fram är: 

• En gynnsam start i livet 

• Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga 

• Förutsättningar för ungdomars tillträde i vuxenlivet 

• Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv 

• Hälsosam ålderdom 

• Skadesäkra miljöer 

• Ökad hälsa i ett genusperspektiv 

Folkhälsorådet i Kungälv tar fram förslag och satsningar enligt folkhälsoplanens prioriterade 

områden och är sammansatt av politiker och tjänstemän i ledande position från Kungälvs 

kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, näringslivet och de olika råden, handikapp- 

pensionärs- och idrottsrådet. Folkhälsosamordnaren samordnar och utvecklar folkhälsoarbetet i 

kommunen. 

Folkhälsoarbetet i kommunen är i dagsläget prioriterat enligt följande områden; 

• Hälsofrämjande arbete - kvinnors och mäns hälsa, kvinnofrid, hedersrelaterat våld, 

jämställdhet och lika behandling 

• Föräldrastöd 

• Allergi- barnpolicy 

• Fysisk aktivitet och goda matvanor - promenad och cykelslingor, kompetensutveckling 

inom ätstörningsproblematik 

• Drogförebyggande arbete - ungdom, föräldrar, föreningar och professionella 

• Skadeförebyggande arbete – äldresäkerhet, depressions- och suicidprevention, trygghet 

6

Basfakta Kungälvs kommun 

Befolkningsutveckling 

48000 

46000 

44000 

42000 

40000 

38000 

36000 

34000 

Befolkningsprognos 2007-2017 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 

Källa: Befolkningsprognos 2008-2017 för Kungälvs kommun 

Folkmängden i kommunen passerade under 2008 40 000 och beräknas fortsätta öka de 

kommande åren. I kommunen finns ett uttalat mål om en befolkningstillväxt som når en 

folkmängd på 50 000 invånare år 2020. 

Befolkning efter område, kön och härkomst 

Församling Folkmängd Kvinnor Män Andel 

med 

svensk 

7 

bakgrund 

Kungälv 15 293 7963 7330 85 % 15 % 

Marstrand 1420 707 713 94 % 6 % 

Harestad 989 468 521 93 % 7 % 

Torsby 2914 1416 1498 96 % 4 % 

Lycke 1537 723 814 94 % 6 % 

Ytterby 7029 3530 3499 91 % 9 % 

Romelanda 3075 1476 1599 93 % 7 % 

Kareby 2270 1105 1165 95 % 5 % 

Hålta 1084 518 566 94 % 6 % 

Solberga 4038 1967 2071 95 % 5 % 

Källa: SCB, BEFPAK. Folkmängd 2007-12-31 

Andel med 

utländsk 

bakgrund 

Befolkningen är fördelad på tio olika församlingar. Flest invånare har Kungälvs tätort följt av 

Ytterby, Solberga och Romelanda. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn i alla 

områden medan andel av befolkningen med utländsk bakgrund är liten jämfört med invånare 

med svensk bakgrund. Ungefär 7 % av befolkningen i Kungälv har utländsk bakgrund, 1 % av 

invånarna kommer från övriga Skandinavien, 3 % från övriga Europa och 3 % från övriga 

världen 2 . 

2 Invånare efter födelseland 2006, Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut.

Jämförelsevis har 20 % av invånarna i Göteborg utländsk bakgrund och 12 % av invånarna i Ale 

samt 8 % av invånarna i Stenungsunds kommun och 6 % av invånarna från Tjörn utländsk 

bakgrund. 

Åldersfördelning 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Åldersfördelning i Kungälv, Västra Götaland och riket december 

2007 

Kungälv Västra Götaland Riket 

Källa: SCB, BEFPAK. Folkmängd 2007-12-31 

Andel 

8 

0-17 

18-64 

I jämförelse med Västra Götaland och riket som helhet så har Kungälv en högre andel barn och 

ungdomar i åldern 0-17 och en lägre andel invånare i ålderskategorin 18-64. 

Medellivslängd 

86 

84 

82 

80 

78 

76 

74 


Medellivslängd 2003-2007, förväntat antal år vid födelsen 

Ale 

Stenungsund 

Tjörn 

Göteborg 

Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. 

män 

Riket kvinnor 

Medellivslängden, framförallt männens, i Kungälv är hög i jämförelse med utvalda kommuner i 

Göteborgsregionen, Ale, Stenungsund, Tjörn, Göteborg samt riket. I alla kommuner och i landet 

som helhet har kvinnor i genomsnitt en högre förväntad medellivslängd än män. 

65-

Inkomst 

tkr 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


Sammanräknad förvärvsinkomst i olika områden 2006 

Marstrand 

Harestad 

Torsby 

Lycke 

Ytterby 

9 

Romelanda 

Kareby 

Hålta 

Solberga 

kvinnor 

Källa: SCB, INKOPAK 2006. Visar medelvärdet beräknat för dem som har inkomst i åldrarna 20-64 år. 

I alla områden i Kungälv har män en högre sammanräknad förvärvsinkomst än kvinnor. 

Skillnaderna mellan olika områden är för kvinnor inte särskilt stor, i stort sett ligger inkomsten 

runt 200-250 tusen kronor medan det för män skiljer sig mer mellan olika områden. Männen på 

Marstrand, i Lycke och i Torsby hade den högsta förvärvsinkomsten 2006. 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Hög/låginkomsttagare 2006 

kvinnor män kvinnor män 

Andel % höga inkomster Andel % låga inkomster 



män 


Det är fler män än kvinnor som är höginkomsttagare i Kungälv, liksom i Västra Götaland och 

riket. Kvinnorna har en större andel låginkomsttagare. Det är även intressant att se att andelen 

män med höga inkomster är högre i Kungälv än i Västra Götaland och riket. 

Riket

Utbildning 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

män 

kvinnor 

män 

kvinnor 

män 

kvinnor 

Andel med eftergymnasial utbildning 

män 

kvinnor 

män 

kvinnor 

Kungälv Marstrand Harestad Torsby Lycke Ytterby Romelanda Kareby Hålta Solberga 

Källa: SCB, AMPAK 2006. 

Utbildningsnivån är generellt sett högst på Marstrand och lägst i Kareby. Kvinnor har i alla 

områden i Kungälv en högre utbildningsnivå än män och skillnaden mellan könen är som störst i 

Harestad. 

Arbete 

Antal 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

679 700 731 

690 

10 

män 

kvinnor 

män 

Antal arbetslösa och i åtgärd 

706 

100 102 105 105 

842 

151 

669 

487 

85 80 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Arbetsförmedlingen. Nyckeltal för välfärden. 

År 

kvinnor 

620 

män 

129 

kvinnor 

män 

kvinnor 

män 

kvinnor 

Totalt antal 

Varav ungdomar 18-24 år 

Antal arbetslösa och i åtgärd har minskat sedan början av århundradet. Under 2008 skedde dock 

en ökning jämfört med 2007 i både det totala antalet arbetslösa samt antalet ungdomar i åldern 

18-24.

Indikatorer till Kungälvs målområden 

Indikatorerna till de lokala folkhälsomålen bygger delvis på Indikatorer för Lokala Välfärdsbokslut 

framtagna av Folkhälsoinstitutet och Sveriges kommuner och landsting och delvis på nyckeltal för 

välfärden i Kungälvs kommun som har följts upp varje år sedan 1998 i välfärdsredovisningen. 

Indikatorerna är mät och uppföljningsbara och syftar till att visa utvecklingen över tid samt att de 

ska kunna jämföras mellan olika områden i Kungälv, övriga grannkommuner, länet och riket men 

även mellan olika kön och åldersgrupper. Indikatorerna innehåller tal med uppgifter insamlade 

från olika förvaltningar och organisationer i kommunen men även från regional och nationell 

nivå. 

1. En gynnsam start i livet 

- låg födelsevikt 

- barnvaccinationer 

- barnfattigdomsindex 

- antal barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd 

2. Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga 

- simkunnighet skolår 5 

- tandstatus 

- skolmiljö 

- barn- och ungdomars psykiska hälsa 

- tobak, alkohol och andra droger 

- förekomst av klamydia 

3. Förutsättningar för ungdomars tillträde i vuxenlivet 

- behörighet till gymnasieskolan 

- kultur & fritid 

- in och utflyttning 

- barn och ungdomsinflytande 

4. Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv 

- ohälsotal 

- sjuk- och aktivitetsersättning 

- sjukfall 

- delaktighet och inflytande 

- funktionshindrades möjlighet till delaktighet i samhället 

- matvanor & fysisk aktivitet 

- tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

5. Hälsosam ålderdom 

- äldresäkerhet och skadeförebyggande arbete 

6. Skadesäkra miljöer 

- Säker och trygg/allergianpassad kommun 

- Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

- Risklinjen 

- Depressions- och självmordsprevention 

- Tillgängliga grönområden 

- Cykel och gångvägar 

11

- Dödlighet i skador och förgiftningar 

- Brott 

7. Ökad hälsa i ett genusperspektiv 

- Jämställdhetsindex 

- Våld kopplat till mäns, kvinnors och barns hälsa 

- Antal aborter 

12

Målområde 1. En gynnsam start i livet 

Möjligheten till att få en gynnsam start i livet är en viktig förutsättning för barn och ungas 

psykiska och fysiska hälsa senare delen av livet. Ett prioriterat arbetsområde i Kungälv är att 

skapa en god relation mellan barn och föräldrar genom att erbjuda föräldrastöd. Nedan redovisas 

fakta gällande stöd och utbildning till föräldrar, födelsevikt, barnvaccinationer och barn i 

ekonomiskt utsatta hushåll, s.k. barnfattigdomsindex. 

Stöd och utbildning till föräldrar 

Arbetet med föräldrastöd har startats på initiativ av Rädda Barnen med det övergripande syftet 

att Rädda Barnen, skola, socialtjänst, svenska kyrkan, Vuxenskolan och folkhälsan samverkar och 

ordnar föreläsningar för föräldrar samt mor- och farföräldrar. 

I kommunen anordnar dessutom Individ- och familjeomsorgen föräldrakursen Komet. När 

Komet drogs igång gjordes det med ekonomiskt stöd från socialtjänsten och Vivekla. Den första 

gruppen anordnades 2005. Fortsättningen på Komet har därefter drivits av socialtjänst, skola och 

Länsstyrelsen. Komet står för KOmmunikations METod och vänder sig till föräldrar med 

bråkiga och trotsiga barn och ungdomar i åldern 3-11 respektive 12-18. I kursen ligger fokus på 

att öka barnets positiva beteenden genom uppmärksamhet och beröm och därigenom bryta 

negativa mönster. 

Under 2008 fick ungdomar i klasser 5-9 från halva Kungälvs skolor samt professionella och 

föräldrar heldagsföreläsningar av Netscan, ett företag med mål att sprida kunskap om Internet 

som riskmiljö och vad som sker på ungdomssajter runt om i landet. 

En föreläsning om incest genomfördes också under 2008 för professionella. 

Låg födelsevikt 

43,2 

43,1 

43 

42,9 

42,8 

42,7 

42,6 

Barn födda med låg födelsevikt 2003-2005 


Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Antal per 1000 födda med en 

födelsevikt mindre än 2 500 gram. 

Barn påverkas inte enbart av sina föräldrar utan även av miljön de växer upp i. Barn i en resursrik 

miljö och i socialt gynnade familjer löper mindre risk att födas med låg födelsevikt, enligt tidigare 

studier 3 . 

I Kungälv föddes ett högre antal barn med en låg födelsevikt än i länet mellan under åren 2003- 

2005. Kungälv har dock ett lägre genomsnitt än riket som helhet. Statistiken har varit svår att 

analysera närmare och det har inte varit möjligt att dra någon tydlig slutsats om varför så var fallet 

just de åren. 

3 

Sellström och Bremberg, Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande- en 

systematisk kunskapsöversikt, 2004. 

13

Barnvaccinationer 

procent 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Barnvaccinationer 1 jan 2007, bland barn födda 2004 


14 

Stelkramp 

Kikhosta 

Mässling, påssjuka, röda hund 

Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Stelkramp och kikhosta avser 

andel barn som fått 3 injektioner och mässling, påssjuka, röda hund andel barn som fått en injektion 

kombinerat med vaccin. 

En viktig del av folkhälsoarbetet är att förhindra smittspridning. En hög andel barn som fått 

barnvaccinationer innebär ett gott skydd mot smittspridning. Både i Kungälv, Västra Götaland 

och riket är andel barn som är skyddade mot stelkramp och kikhosta nära 100 % medan andelen 

skyddade mot mässling, röda hund och påssjuka är något lägre. 

Barn fattigdomsindex 2006 

35 

30 

25 

20 

Procent 

15 

10 

5 

0 

Barnfattigdomsindex 2006 

Kungälv Länet Riket 


Andel barn totalt som finns i 

ekonomiskt utsatta hushåll 

Andel barn med svensk bakgrund 

som finns i ekonomiskt utsatta 

hushåll 

Andel barn med utländsk bakgrund 

som finns i ekonomiskt utsatta 

hushåll 

Det finns en stark koppling mellan de vuxnas sociala och ekonomiska situation och barns 

uppväxtvillkor. Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag och 

med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Möjligheterna till en god hälsa och 

bra förutsättningar för utbildning och vård m.m. minskar när barn växer upp i ekonomiskt utsatta 

hushåll. 

I åldrarna 0-17 år så hade 14 % av barnen utländsk bakgrund i Kungälv år 2006. Av dessa fanns 

ungefär en fjärdedel i ekonomiskt utsatta hushåll. Endast 5 % av barn med svensk bakgrund i 

åldrarna 0-17 år befann sig i ekonomiskt utsatta hushåll.

Antal barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd 

Antal 300 

Barn och ungdomar under 18 år med försörjningsstöd 

600 

500 

400 

200 

100 

0 

517 

412 

462 

528 515 

15 

414 

344 

312 

278 

2000 2001 2002 2003 2004 

År 

2005 2006 2007 2008 

Källa: SOC-administration, Kungälvs kommun. Nyckeltal för välfärden. 

Antalet barn och ungdomar med försörjningsstöd har minskat de senaste åren. Sannolikt är detta 

beroende på flera faktorer, bland annat var arbetslösheten högre under åren 2003-2004 och det 

fanns även fler barnfamiljer då. Anledningen till att siffran är låg 2008 behöver inte vara för att 

antalet sökande av försörjningsstöd har minskat utan kan bero på att flertalet av de sökande är 

ensamstående. 

Reflektion och analys: 

• Indikatorn barnfattigdomsindex visar att de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt 

mellan människor med svensk och utländsk bakgrund i Kungälv vilket även påverkar 

barns uppväxtvillkor. 

Hur kan Kungälvs kommun arbeta för en jämlik hälsa med lika goda uppväxtvillkor bland 

alla Kungälvsinvånare oavsett svensk eller utländsk bakgrund? 

• Antalet barn och ungdomar med försörjningsstöd har minskat sedan början av 2000-talet 

vilket kan tyda på förbättrade ekonomiska förhållanden exempelvis högkonjunktur och 

bättre villkor på arbetsmarknaden alternativt försvårade chanser att erhålla 

försörjningsstöd. En annan orsak kan vara att flertalet av dem som söker är ensamstående 

och inte barnfamiljer. 

• I Kungälv föddes ett högre antal barn med låg födelsevikt än i Västra Götaland 2003- 

2005. En orsak kan vara att föräldrarna inte befinner sig i en tillräckligt resursrik miljö 

eller inte är socialt gynnade. Vad beror det på? Är statistiken tillförlitlig? 

Hur ser stödet ut till havande kvinnor idag i Kungälv och på vilket sätt kan det eventuellt 

förbättras?

Målområde 2. Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga 

Barn och ungas uppväxtvillkor är 

kopplade till hem och familj men 

även till skolmiljön och andra 

miljöer och grupper i samhället 

runtomkring. Tillgång till stöd och 

hjälp men även bruk av tobak och 

alkohol är exempel på ytterligare 

faktorer som påverkar ungas hälsa. 

Simkunnighet 

procent 

96 

94 

92 

90 

88 

86 

84 

82 

80 

78 

Simkunnighet skolår 5 

16 

Foto: Bodil Johansson/bildarkivet.se 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Skolkontoret 2000-2007, Oasen samt grundskolor 2008. Visar simkunnighet skolår 5 (av 16 skolor, 

dock endast 14 2008). Nyckeltal för välfärden. 

Simkunnig är den som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och sedan har förmågan att ta sig 

upp ovanför ytan och därefter simma 200 m bröstsim på djupt vatten varav 50 m är ryggsim. 

Från och med 2007 har målen för vad barn ska ha uppnått under det femte skolåret skärpts till att 

alla elever ska ha god vattenvana, vara trygga i vatten och dessutom kunna hantera nödsituationer 

vid vatten samt ha grundläggande kunskaper i bad- båt- och isvett 4 . 

Simkunnigheten bland elever i skolår 5 har successivt ökat i Kungälv. År 2008 var dock en 

mindre andel, nämligen 92 % av kommunens femteklassare simkunniga. 

Tandstatus 

Andel (%) kariesfria barn och ungdomar, utan stora hål eller fyllningar 

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

3-åringar 98 96 91 93 93 95 95 - 96 

12-åringar 78 80 73 74 72 71 68 - 73 

16-åringar 54 53 

19-åringar 36 39 

Källa: Folktandvården, Västra Götalandsregionen. Nyckeltal för välfärden. 

4 Svenska Livräddningssällskapet, www.sls.a.se, 2009-04-06

Av tabellen går att utläsa att tandhälsan bland barn och ungdomar i olika åldrar har försämrats i 

Kungälv mellan åren 2000-2008. Dock har Kungälv för 2007 och 2008 en högre andel kariesfria 

barn och ungdomar än genomsnittet i Södra Bohuslän. 

Andel (%) kariesfria kontaktytor mellan tänderna 

Kungälv Södra Bohuslän (medel) 

År 2007 2008 2007 2008 

12-åringar 91 90 91 91 

16-åringar 78 83 78 79 

19-åringar 71 73 66 68 

Källa: Folktandvården, Västra Götalandsregionen. Nyckeltal för välfärden. 

Även när det gäller andel kariesfria kontaktytor så har ungdomar i Kungälv en genomsnittligt 

bättre tandhälsa än generellt i Södra Bohuslän. 

Skolmiljö 

100 

98 

96 

94 

92 

90 

88 

trivsel i skolan 

Andel som trivs i skolan och med klasskamrater 

trivsel med 

klasskamrater 

trivsel i skola 

trivsel med 

klasskamrater 

17 

trivsel i skola 

2002 2005 2008 

trivsel med 

klasskamrater 

Källa: Sammanställning av elevenkäter i Kungälvs kommun. Nyckeltal för välfärden. 

Skolår 2 

Skolår 5 

Skolår 8 

År 2002 trivdes elever i skolår 2 bäst i skolan och var nöjda med sina klasskamrater. Om man 

följer dessa elever till skolår 5 år 2005 och skolår 8 år 2008 så ser man att de är fortsättningsvis 

nöjda med sina klasskamrater men att deras trivsel i skolan minskar. 

Under 2008 verkar elever i skolår 5 och 8 överlag trivas mer än elever i skolår 2, vilket har varit 

fallet även tidigare år. 

En god fysisk och psykosocial skolmiljö och bra kvalitet på undervisningen i skolan ökar 

förutsättningarna för barnen att lära. Det är särskilt viktigt att barn i behov av stöd och hjälp får 

stöd så tidigt som möjligt. Sedan 2007 har skolan i Kungälv en ny organisation. Förskola, 

familjedaghem, förskoleklass, grund- och gymnasieskola som tidigare var indelade i tre 

stödenheter (Inland, kusten och Västra tullen) har centraliserats till en gemensam stödenhet. 

Inom stödenheten arbetar skolläkare, skolsköterskor, kuratorer, psykologer, specialpedagoger och 

studie- och yrkesvägledare. Syftet med stödenheten är att stödja skolans organisation, utveckla 

helheten och samverka med aktörer inom och utanför kommunen samt att arbeta förebyggande 

och hälsofrämjande.

procent 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel elever som upplevt mobbning i skolan någon gång under läsåret 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Sammanställning av elevenkäter Kungälvs kommun. Nyckeltal för välfärden. 

År 

18 

Skolår 2 

Skolår 5 

Skolår 8 

Andel elever som upplevt mobbning i skolan skiljer sig mycket från år till år. I skolår 2 kan man 

dock se en minskande trend medan det i skolår 5 och 8 låg mycket högt 2006 och 2007 för att 

kraftigt minska under 2008. 

Mobbning på en skola kan ses som ett tecken på att skolan som helhet fungerar dåligt. Studier 

har visat att insatser där hela skolan involveras är mer effektiva än andra mobbningsförebyggande 

åtgärder 5 . 

Under 2008 genomförde Folkhälsan en föreläsning om mobbning för allmänheten. 

I Kungälvs grundskolor sker ett aktivt arbete med mobbningsfrågor. Varje skolenhet har en plan 

mot kränkande behandling. Denna plan beskriver hur man arbetar långsiktigt med förebyggande 

arbete men också genom akuta antimobbningsinsatser. 

Stödenhetens fyra skolkuratorer jobbar med årskurs 1-9 i kommunens olika områden och 

samverkar med skolor och med fritidsgårdar. På högstadiet så har Ytterbyskolans förebyggande 

arbete mot mobbning varit ett föredöme som inspirerat Munkegärdeskolan och Thorildskolan. 

Alla tre skolor arbetar idag, på lite olika sätt, med kamratstödjarverksamhet, 

antimobbningsgrupper, toleransarbete och med schemalagt värdegrundsarbete. 

Kamratstödjarverksamheten innebär att tre eller fyra kamratstödjare utses av elever i varje klass. 

Några av dessa blir sedan uttagna för att få utbildning. Pengar har sökts och erhållits från 

projektet Unga Kungälv vilket har möjliggjort att lägerverksamhet med kamratstödjare har kunnat 

genomföras. Under två dagar utbildas då en mindre grupp kamratstödjare och tar del i olika 

övningar för att sedan kunna föra kunskapen vidare till övriga kamratstödjare och klasskamrater 

när de återvänder till skolan. Sedan 2008 är även fritidsgårdarnas personal med och utvecklar 

verksamheten. Numer försöker man även komma åt olika former av e-mobbning. 

Kamratstödjarna utbildar även barn i yngre skolår och på så sätt kan mobbningsarbetet i 

högstadiet inspirera elever på mellanstadiet. 

Låg- och mellanstadieskolorna i kommunen har också olika former av förebyggande arbete mot 

mobbning samt antimobbningsgrupper som har till uppgift att hantera akut uppkomna 

mobbningssituationer. Antimobbningsgrupper består av lärare från olika arbetslag på varje skola. 

De flesta skolor ingår i ett nätverk mot mobbning och träffar emellanåt lärare från andra skolor 

för att utveckla arbetet vidare och ta del av varandras erfarenheter. 

5 Fonagy, Creating a peaceful school learning environment: the impact of an antibullying program on 

educational attainment in elementary schools, 2005.

Barn och ungdomars psykiska hälsa 

Psykiska problem bland ungdomar i Sverige har ökat och blivit allt vanligare under de senaste 

decennierna 6 . 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Totalt antal inskrivna och antal i kö på BUP 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

19 

Totalt antal inskrivna på BUP 

Antal i kö på BUP 

Källa: Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen. Nyckeltal i välfärdsredovisningen. Siffran för 2005 

gällande totalt antal inskrivna anger antalet nyinskrivna. 

Till Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen kan barn och ungdomar i åldern 0-18 år som 

behöver hjälp och stöd vända sig. 

Det totala antalet inskrivna på Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Kungälv har ökat 

de senaste åren och även om antalet 2008 var lägre än toppen 2007 så är inflödet av nya fall 

fortfarande stort. De bakomliggande orsakerna till antalet inskrivna på barn och 

ungdomspsykiatriska mottagningen kan vara många. En faktor är antalet barn och ungdomar i 

Kungälv som varierar från år till år. Tidigare har man sett att antalet barn och ungdomar som 

söker sig till BUP ökar när skolan dragit ner på kuratorer eller när arbetslösheten, otryggheten 

och oron i samhället varit hög. 

Den största gruppen bland de inskrivna idag är ungdomar med depressioner, skoltrötthet och 

nedstämdhet. 

Antalet i kö till mottagningen har dock minskat. En förklaring kan vara att kravet är högre på att 

uppfylla vårdgarantin, som innebär att de som behöver hjälp ska få det inom 4 veckor. BUP har 

för att klara vårdgarantin kortat köerna. 

I Kungälv startades under 2001 en arbetsgrupp inom depressions- och suicidprevention, vars 

fokus har varit riktat sig mot ungdomar mellan 13-24 år. Syftet var att öka kunskapen om psykisk 

ohälsa och utbildningar har därför skett med lärare, skolsköterskor, kuratorer, skolassistenter, 

skolmåltidspersonal, socialsekreterare och fritidsledare. Läs mer i utvärderingen av arbetet med 

Depressions- och suicidprevention i Kungälvs kommun som utkom under 2007 samt under målområde 

nummer 6 angående skadeförebyggande arbete. 

6 Socialstyrelsen (2008). Skador och förgiftningar i slutenvård 2006. Stockholm. www.sos.se

Foto: Jesper Molin/bildarkivet.se 

Rökning, alkohol och andra droger 

I Sverige har man sedan 1970-talet, genom anonyma gruppenkäter i 

klassrummen i representativa urval av åk 9, utfört årliga undersökningar 

gällande skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks och 

sniffningsvanor. Sedan 2004 har man även utfört undersökningar i åk 2 i 

gymnasiet). 

Resultaten visar att andelen alkoholkonsumenter bland flickor och 

pojkar i årskurs 9 successivt har minskat sedan mitten av 1990-talet. 

Sprit och öl svarade för den största delen av den genomsnittliga 

årskonsumtionen av alkohol bland niondeklassarna 2008. 

Könsskillnaden i den totala alkoholkonsumtionen är idag den minsta sedan 1970-talet på grund 

av att flickornas konsumtion ökat medan pojkarnas minskat. 

Rökning var vanligare på 70-talet än vad det är idag bland både pojkar och flickor. Om man tittar 

på den totala tobakskonsumtionen där både rökning och snusning ingår så är inte könsskillnaden 

särskilt stor, dock var fler flickor än pojkar rökare 2008. 

Andelen som använder narkotika har minskat sedan början av 2000-talet. Andelen som sniffar 

eller använder anabola anderogena steroider är väldigt liten. 7 

I Kungälv så har folkhälsan följt upp röknings- och alkoholvanor bland dessa årsklasser sedan 

2000 genom välfärdsredovisningen. 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Andel som röker 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Sammanställning av elevenkäter från Ytterby, Thorild och Munkegärdeskolan, Kungälvs kommun 

och nyckeltal för välfärden. Uppgift för 2002 saknas eftersom materialet inte var tillförlitligt p.g.a. låg 

svarsfrekvens. 

Totala andelen som röker i skolår 8 på Ytterby, Thorild och Munkegärdeskolan har minskat de 

senaste åren, men ökade från 2007 till 2008. Dock har andelen av dessa som röker dagligen ökat. 

7 CAN rapport 114, Skolelevers drogvanor 2008, Hvitfeldt och Nyström. 

20

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Andel som druckit alkohol senaste året 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Sammanställning av elevenkäter från Ytterby-, Thorild- och Munkegärdeskolan, Kungälvs kommun 

och nyckeltal för välfärden. Uppgift för 2002 saknas eftersom materialet inte var tillförlitligt p.g.a. låg 

svarsfrekvens. 

. 

Andelen som druckit alkohol senaste året visar på en minskande trend. Av dessa drack 

rekordmånga en gång i månaden eller oftare år 2006 8 men andelen har därefter minskat och var 

2008 32 %. Andelen som provat narkotika i någon form har minskat och var endast 1 % år 2008. 

Kungälvs kommun driver ett drogförebyggande arbete med fokus på ungdomar mellan 12-20 år. 

Arbetet har delvis varit riktat mot föräldrar genom Örebropreventionsprogrammet, ÖPP, men 

det har även skett samverkan med exempelvis ”vuxna på stan” inför skolavslutningar och dylikt. 

Under 2008 tillsattes dessutom en drogförebyggartjänst. 

Förekomst av klamydia 

Antalet fall av klamydia i Göteborg och Södra Bohuslän, vilket omfattar kommunerna Göteborg, 

Mölndal, Härryda, Öckerö, Partille och Kungälv, har ökat med 113 % under från 2000 fram till 

2007. Av det totala antalet fall av klamydia var 54 % kvinnor och 46 % män år 2007 9 . 

På ungdomsmottagningen i Kungälv förekom 100 stycken positiva fall av klamydia, vilket var en 

sänkning från 2007 med 10 stycken. Statistiken säger ingenting om fall av klamydia bland 

ungdomar i Kungälv generellt eftersom många vänder sig till andra mottagningar i 

Göteborgsregionen. Det går även att rekvirera testet på nätet direkt från www.klamydia.se . Om 

det visar sig att man är smittad kan man uppsöka valfri vårdinstans inom regionen för gratis 

behandling. 

Den senaste stora sexualundersökningen som är gjord i Sverige av folkhälsoinstitutet visar att i 

åldern 25-49 sker vart fjärde samlag utan preventivmedel och utan någon barnönskan. 

Kondomanvändningen har minskat betydligt de senaste trettio åren 10 . Det är sannolikt en av 

orsakerna till att förekomsten av klamydia ökat. 

En annan anledning kan vara att samlevnadsundervisningen i skolorna är otillräcklig. 

I Kungälv har ungdomsmottagningen arbetat med att sammankalla pedagoger från högstadiet till 

en samlevnadsgrupp för att utbilda pedagogerna i att bedriva undervisning och anordna 

temadagar för eleverna. Gruppen har bland annat tagit fram ett basprogram för 

samlevnadsundervisningen. Fokus har varit att förhindra smittspridning av sexuellt överförbara 

sjukdomar. Under 2008 satsades det extra på kunskapsuppbyggnad om HIV i gymnasieskolan 

och en särskild dag ordnades i detta tema. 

8 Andelen var 86 % vilket är oförklarligt högt. 

9 Källa: Västra Götalandsregionen, smittskyddsenheten. 

10 Folkhälsoinstitutet, Lewin Bo;; SEX I SVERIGE- om sexuallivet i Sverige 1996 

21


• Sammanfattningsvis visar ett flertal indikatorer på en positiv utveckling när det gäller barn 

och ungas uppväxtvillkor i Kungälv. Skolmiljön verkar god då andelen som upplevt 

mobbning minskat och trivseln är relativt hög. Trots att tandhälsan har försämrats under 

2000-talet så ligger Kungälvs genomsnitt på en bättre nivå än genomsnittet i Södra 

Bohuslän. 

• Förekomsten av klamydia ökar i regionen och trots att positiva fall av klamydia på 

ungdomsmottagningen i Kungälv har minskat med tio stycken så är antalet högt. 

Förebyggande arbete i skolor genom exempelvis sexualundervisning, kampanjer etc. kan 

vara möjliga åtgärder för att minska antalet. 

• Alkoholkonsumtionen bland elever i skolår 8 verkar minska medan en högre andel rökte 

dagligen 2008. 

• Det är inte lätt att vara ung idag. Trots en minskning av kön till barn- och 

ungdomspsykiatrin så är antalet inskrivna fortfarande högt. Vad beror detta på? Vilka 

insatser krävs för att öka ungdomars psykiska välbefinnande? 

22

Målområde 3. Förutsättningar för ungdomars tillträde i vuxenlivet 

Inträdet till vuxenlivet kan många gånger vara kantat av svåra val och utmaningar. Goda 

förutsättningar för ungdomars tillträde till vuxenlivet skapar en grund till en god hälsa bland unga 

vuxna. 

Behöriga till gymnasieskolan 

95 

94 

93 

92 

91 

90 

89 

88 

87 

86 

Andel elever med avgångsbetyg från skolår 9, som ger behörighet till nationellt 

program på gymnasiet 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Skolverket. Nyckeltal för välfärden. 

Andelen elever med behörighet till nationellt program på gymnasiet var högre i början av 

sekelskiftet men ser ut att utvecklas positivt enligt 2008 års siffror. 

82 

80 

78 

76 

74 

72 

70 

68 

66 

Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Skolverket. Nyckeltal för välfärden. 

Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 4 år var väldigt hög under 2007 och 

något mindre under 2008. 

23

In- och utflyttning 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Källa: SCB 

In- och utflyttning 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

24 

15-19 inflyttning 

15-19 utflyttning 

20-24 inflyttning 

20-24 utflyttning 

Varje år flyttar ungdomar både in och ut ur Kungälvs kommun. In- och utflyttningen kan bero på 

ett flertal faktorer, tillgång till jobb, studier eller bostad. Det kan användas som en indikator på 

hur ungdomar trivs och om de finner sysselsättning inom Kungälvs kommun. Av diagrammet går 

att utläsa att unga i åldern 20-24 år i högre grad flyttar ut än ungdomar i åldern 15-19 år. 

Utflyttningen i båda grupperna ser ut att minska medan inflyttningen ser ut att öka. 

Kultur & fritid 

Mötesplatser är viktiga för att skapa aktiviteter och upplevelser och inte minst för att dela dem 

med andra människor. I Kungälv finns sex fritidsgårdar i Kode, Kullen, Kärna, Marstrand, 

Nordmarken och Ytterby. Ungdomarna själva bedömer fritidsgårdarna som bra och trygga 

mötesplatser enligt de regelbundna enkäter som görs. (Trygghetsindex 4.7 av 5 möjliga 11 ). 

Kungälvs Kulturskola har en brett utbud av musik, dans, teater och skrivande. Basen finns i 

Mimers Hus där ett nära samarbete med gymnasiets estetiska program är etablerat. Kulturskolan 

har ca 1400 deltagare/vecka och en omfattande utåtriktad verksamhet med konserter och andra 

evenemang. 

Kungälv har också ett livligt föreningsliv. Många ungdomar runtom i kommunen är aktiva i 

idrottsföreningarna och i Idrottsskolan. 

I Mimers Hus kan Kungälvsbor uppleva teater, konstutställningar, konserter och föredrag. 

Bibliotek finns i sex tätorter, Diseröd, Kungälv, Kärna, Marstrand och Ytterby. 

Kungälvs kommun har - i likhet med trenden i övriga landet - i stort minskat sin 

utlåning sedan år 2000 men ökat fr.o.m. 2007. Under åren 2004 – 2006 stod 

Ytterby bibliotek och biblioteket i Mimers Hus för den största ökningen. 

Uppgifterna om antalet besök är osäkra även om dessa i stort följer 

utlåningstrenden. Under 2008 var dock antalet besök per invånare betydligt högre i 

Kungälv, 11,8, än i både Västra Götaland (7,5) och Riket (7,3). 

Lån per invånare 

År 2004 2005 2006 2007 2008 

Lån per invånare 7,2 7,1 7,3 7,8 7,7 

Källa: Kungälvs stadsbibliotek. 

11 Personlig kommunikation med Linton, Ulla; Kultur och fritid.

Antal lån per invånare är ett bra jämförelsemått och visar att Kungälv ligger på 

samma nivå som Riket totalt (2008: 7,6) men ligger lägre än snittet för Västra 

Götaland år 2008 var 8,6 lån per invånare. Statistik som gäller utlåning kan bero på 

ett flertal faktorer, t.ex. befolkningsstruktur och utbildningsnivå, men också hur 

attraktivt biblioteket är som möteslokal och hur verksamheten marknadsförs. 

Under perioden 2000- 2005 minskade antalet biobesök bland flertalet av Grkommunernas 

invånare. I Kungälv och Lerum låg nivån på 0,3 besök per år. Lägst 

antal besök hade Partille och Ale med 0,049 besök [1] . Alingsås, Kungsbacka och 

Stenungsund besökte invånarna en biograf i snitt en gång per år och i de två 

förstnämnda kommunerna ökade antalet besök. 

25

Unga Kungälv är ett projekt, på uppdrag av kommunfullmäktige, som syftar till 

att skapa en trygg och stimulerande uppväxtmiljö bland unga i Kungälv. Projekten 

inom Unga Kungälv är inriktade på att förebygga hot och våld, förbättra tillgången 

till meningsfulla aktiviteter till unga och att bidra till att göra Kungälv till ett 

föredöme som en kommun där ungdomar trivs, finner sysselsättning och känner 

sig trygga. Unga Kungälv har mellan åren 2006-2009 fått sammanlagt 3 miljoner (1 

miljon kronor om året) till att finansiera olika projekt. Bland annat kan ungdomar 

söka bidrag från Unga Kungälv för att förverkliga drömmar och idéer. 

Unga Kungälv kommer från och med 2009 löpa permanent med en budget på 2,4 

miljoner kronor om året för att kunna fortsätta att engagera ungdomar, skapa 

sommarsysselsättningar och fungerande mötesplatser och samverka med 

föreningslivet i Kungälv. 

Barn- och ungdomsinflytande 

I Kungälvs kommun finns ett ungdomsfullmäktige där elever i årskurs åtta och nio har möjlighet 

att anmäla sig som ledamot och framföra sina åsikter gällande hur de vill ha det i kommunen. Det 

deltar elever från sju skolor som anmäler sig av eget intresse. Ungdomsfullmäktige sammanträder 

tre gånger per år och har lika många ledamöter som kommunfullmäktige d.v.s. 59 stycken plus 

ersättare. 


• Inflyttningen till kommunen var större än utflyttningen i ålderskategorin 15-19 medan 

utflyttningen fortfarande var högre än inflyttningen i kategorin 20-24. Vilka är 

bestämningsfaktorerna till in- respektive utflyttning bland ungdomar i Kungälv? 

• Andelen elever med behörighet till nationellt program på gymnasiet har minskat sedan 

början av 2000-talet. Vad beror ungdomarnas försämrade skolresultat på? 

• Ungdomar har en god möjlighet till deltagande i samhället genom ungdomsfullmäktige 

och Unga Kungälvs verksamhet vilket är positivt. Hur många ungdomar känner till det 

och hur kan informationen spridas så att fler ungdomar känner sig delaktiga? 

26

Målområde 4. Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv 

Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestämningsfaktorer. 

En bra arbetsmiljö med goda arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan. 

Graden av deltagande och inflytande i samhället är starkt kopplat till vuxna människors hälsa och 

sociala förhållanden och därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen 

eftersträvas i ett jämlikt samhälle. 

Goda levnadsvanor när det gäller mat, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol har stort 

inflytande på folkhälsan. 

Ohälsotal 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Ohälsotal 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Försäkringskassan. Nyckeltal för välfärden. 

27 

kvinnor 

Ohälsotal är det sammanlagda antalet dagar då det utgår ersättning från socialförsäkringssystemet 

för ohälsa, delat på befolkningen. Talet ger en övergripande bild av hälsoläget i Kungälvs 

kommun som ligger strax under rikets genomsnitt. I Kungälv har kvinnor ett betydligt högre 

ohälsotal än män. För både män och kvinnor har dock ohälsotalen sjunkit, vilket kan bero på en 

bättre hälsa men även förändrade sjukförsäkringsregler. 

Sjuk- och aktivitetsersättning 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare sjukbidrag 

och förtidspension 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 


kvinnor 

Fler kvinnor än män får sjuk och aktivitetsersättning i Kungälv. Det totala antalet bland både 

kvinnor och män har ökat med 30 % sedan år 2000, trots en minskning de senaste åren. På grund 

av att systemet för sjuk- och aktivitetsersättning har ändrats kan dock indikatorn inte enskilt 

användas som ett tecken på hälsotillståndet i Kungälvssamhället. 

män 

män

Sjukfall 

Antal 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal sjukfall längre än två veckor för personer mellan 20-29 år 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 


Antalet sjukfall längre än två veckor har minskat de senaste åren. Under 2008 skedde dock en 

ökning. 

Delaktighet och inflytande 

Deltagande i allmänna val är ett uttryck för invånarnas delaktighet i det 

demokratiska systemet. Ett högt deltagande ger den valda församlingen en större 

legitimitet att fatta beslut och genomföra sin politik på väljarnas vägnar. 

Valdeltagandet kan även vara intressant att studera som en indikator för invånarnas 

tillit till offentliga institutioner och dess intresse för att påverka 

samhällsutvecklingen och eventuellt delta i civila samhället 12 . 

I Sverige har det skett en generell nedgång i valdeltagandet bland alla grupper i 

samhället de senaste valen. Skillnaderna i valdeltagande har dessutom ökat. 

Valdeltagandet betraktas bland forskare som en klassfråga då det i hög grad 

påverkas av arbetslöshet, inkomst, föreningsaktivitet och civilstånd. Studier har 

visat att det finns samband mellan valdeltagande och själuppskattad hälsa 13 . 

88 

86 

84 

Andel % av de 

82 

80 

röstberättigande 78 

76 

74 

72 

70 

68 


Röstande i de olika valen 2006 

Ale 

Stenungsund 

28 

Tjörn 

Göteborg 

Rikets genomsnitt 


Under de senaste tre valen 2006, 2002 och 1998 har valdeltagandet legat på en hög 

nivå i Kungälv. Av diagrammet ovan går att utläsa att Kungälv har det högsta 

valdeltagandet i jämförelse med Ale, Stenungsund, Tjörn, Göteborg och riket som 

helhet. Läs mer i rapporten Reflektion Kungälv. 

12 Reflektion Kungälv, 2008 

13 Statens folkhälsoinstitut, Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället, 2005 

kommunfullmäktige 

landstingsfullmältige 

riksdagen

Funktionshindrades möjlighet till delaktighet i samhället 

Statens folkhälsoinstitut har i ett regeringsuppdrag undersökt hälsoläget bland personer med 

funktionsnedsättning och visar i deras rapport att det finns ett klart samband mellan 

funktionsnedsättning och dålig hälsa. De visar på flera olika förklaringar till ohälsan exempelvis 

brist på inflytande, diskriminering, ekonomisk otrygghet och brist på tillgänglighet som försämrar 

livskvalitén för dessa personer. Flera av dessa faktorer går att påverka varefter det är viktigt att 

fokusera på insatser inom detta område i folkhälsoarbetet 14 . 

I Kungälv stöder funktionshinderverksamheten personer med psykiska och fysiska 

funktionshinder samt personer med utvecklingsstörning eller autism genom olika typer av stöd, 

exempelvis boendestöd, kontaktpersoner, gruppbostäder, trygghetslarm m.m. Insatserna syftar till 

att stimulera till en ökad delaktighet och gemenskap i samhället och möjlighet att leva i samhället 

utifrån individuella förutsättningar. 

Ett handikappolitiskt program antogs i kommunen 2006. Programmet syftar bland annat till att 

skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder i 

Kungälvs kommun och att göra handikappaspekten tydlig i kommunal planering samt att öka 

kunskapen om funktionshindrades villkor inom kommunens verksamheter. Det finns exempelvis 

mål för hur tillgänglighet och miljö ska förbättras på gator och torg, park och grönytor, offentliga 

byggnader samt till kollektivtrafiken. Flera mål ska vara uppnådda 2010 och för att nå målen tas 

en ny åtgärdsplan fram varje år av en arbetsgrupp som består av tjänstemän från olika sektorer. 

Matvanor, livsmedel & fysisk aktivitet 

Att främja goda kostvanor och motion är viktigt för att förebygga 

ohälsa generellt sett men främst för att bekämpa övervikt, fetma, 

kroniska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. 

Studier visar att övervikt ökar i alla samhällsgrupper 15 . 

Energiintaget, framförallt i form av snabba kolhydrater/socker har 

ökat de senaste trettio åren medan våra jobb är mer stillasittande 

och vi rör oss mindre till och från jobbet. En större andel av 

befolkningen i Sverige motionerar på fritiden, dock inte tillräckligt 

mycket eller ofta. Generellt sett har kvinnor bättre kostvanor än 

män. 

Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se 

I Kungälvs kommun finns ett flertal idrottsanläggningar bland 

annat sim- och ishallen Oasen, den konstfrusna bandybanan Skarpe Nord, friidrotts- och 

fotbollsarenan Kongevi, motionscentralen vid Fontins friluftsområde samt ett antal idrottshallar. 

Friskis och Svettis, Sportlife och Träna har etablerats i kommunen och det finns även 

motionsspår, vandringsleder och ridslingor. 

Under folkhälsodagarna 2008 gjordes en stor insats med att marknadsföra befintliga stigar, leder 

och promenadvägar för att öka intresset att motionera bland både barn och vuxna. Två nya 

cykelkartor har tagits fram och dessutom finns sex stycken promenadslingor; Hälsans stig, 

Komarkspromenaden, Munkegärdspromenaden, Ytterbypromenaden, Kastellegårdspromenaden 

14 Statens folkhälsoinstitut, Onödig ohälsa, 2008 

15 Reflektion Kungälv, 2008 

29

”Rotary-leden” och Kolebackaslingan (Fontin). Läs mer på Kungälv kommuns hemsida, 

www.kungalv.se. 

Inom projektet FYSS och FaR har en Aktivitetskatalog med motion på recept tagits fram i ett 

samarbete mellan primärvård och folkhälsosamordnare i Kungälv och Ale. Aktivitetskatalogen 

revideras två gånger per år. 

Kartorna nedan visar Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämndsområde 4 och 

andelen fysiskt inaktiva, andel med dåliga kostvanor och med fetma. Nummer 22 är Ale, 23. 

Kungälv, 24. Stenungsund, 25. Tjörn och 26. Öckerö kommun. 

Andel fysiskt inaktiva 

Källa: Rapporten Vem behöver vad? Underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och 

förebyggande insatser åren 2010-2015, Västra Götalandsregionen; Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, 

2009. Bygger på 2008 års resultat från den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”. 

30

De olika färgerna i kartan ovan representerar olika andelar till höger i procent. 

Andelen av befolkningen som är fysiskt inaktiva är som störst i Göteborgs stadsdelar Bergsjön, 

Gunnared, Biskopsgården, Lärjedalen och Backa. I Kungälv är enligt kartan andelen fysiskt 

inaktiva mellan 9-12 %, alltså är 88-91 % fysiskt aktiva. 

Andel med dåliga kostvanor 




Andel av befolkningen med dåliga kostvanor bedöms vara störst i Bergsjön, Kärra-Rödbo, 

Linnéstaden, Majorna, Tuve-Säve och Härryda. I Kungälv ligger andelen på 27-32 %. 

Andel med fetma (ålder 16-84) 




31

Störst andel vuxna (i åldern 16-84) med fetma befinner sig i Göteborgs stadsdelar Bergsjön och 

Biskopsgården. Kungälv har en andel på mellan 13-16 %. 

Mat inom den kommunala verksamheten i Kungälv 

Måltidsverksamheten ansvarar för tillagning och servering av mat till skolor, förskolor och 

äldreomsorg samt andra kommunala verksamheter i Kungälv. Eftersom skollunchen, måltiderna i 

förskolan och äldreomsorgen utgör en viktig del av både barn, äldre och ungdomars dagliga 

näringsbehov är matens kvalité viktig ur folkhälsosynpunkt. 

Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram ett verktyg för att sätta 

betyg på måltidsverksamhet i skolor och förskolor. De verksamheter som uppfyller 

Livsmedelsverkets fastställda kriterier får högsta betyg och kan sedan få ett diplom och bli 

certifierade. Kungälvs kommun ska nu satsa på att bli certifierade. Certifieringen innebär bland 

annat att kommunen inför två maträtter att välja mellan plus ett vegetariskt alternativ, att fisk 

serveras varje vecka och att salladsbordet ska kunna erbjuda minst fem sorters grönsaker och 

rotfrukter. Kungälv strävar redan efter att så ofta som möjligt köpa in färsk fisk och att alltid 

erbjuda kål, rotfrukter och baljväxter kompletterat med tomat och gurka när säsongen tillåter och 

dessutom serveras nyckelhålsmärkt bröd 16 . 

Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Dödlighet i hjärtinfarkt, 2001-2005 


32 

kvinnor 

Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Antal döda/100 000 

(medelfolkmängd, 15+år). Standardiserade tal. 

I Kungälv, liksom i Västra Götaland och landet som helhet dör fler män i hjärtinfarkt än kvinnor. 

Kungälv ligger dock något lägre i antalet i jämförelse med länet och riket. 

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

Alkohol kan ha positiva effekter för hjärtsjukdomar och diabetes, dock i mindre mängder och för 

personer som fyllt 40 år. Det finns inget belägg för att rekommendera alkohol som medicin. 

Faktum är att allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet, vilket kan ha flera orsaker, exempelvis 

alkoholpolitikens utveckling och den massmediala synen på alkoholens effekter. Alkohol kan 

förutom att verka nedbrytande på kroppen hos den som konsumerar även påverka personer i 

omgivningen negativt. Alkohol står bakom många trafikolyckor och är starkt kopplat till 

depressionssjukdomar och självmordsfrekvens 17 . 

17 Statens folkhälsoinstitut, Alkohol och Hälsa, 2005 

män

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Alkoholrelaterad dödlighet, 2001-2005 


33 

kvinnor 



Den alkoholrelaterade dödligheten är mycket högre bland män än kvinnor. I Kungälv är dock 

antalet döda något färre än i länet och riket. 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Alkoholförsäljning från systembolag 

2002 2004 2005 2006 


män 


Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Avser antal liter 100 % -ig 

alkohol per invånare 15+ år. 

Alkoholförsäljningen har minskat i både Kungälv, Västra Götaland och riket. Eftersom statistiken 

endast speglar försäljning från systembolaget så säger den dock inte hela sanningen om 

alkoholvanorna eftersom alkohol även kan inhandlas på olagligt sätt eller egenproduceras. 

Riket

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Dödlighet i lungcancer och KOL, 2001-2005 

kvinnor män kvinnor män kvinnor män 


34 

Dödlighet i lungcancer 2001-2005 

Dödlighet i KOL 



Även när det gäller dödlighet i lungcancer och KOL så är den högre bland män än kvinnor. 


• Kungälvs kommun har ett högt valdeltagande i jämförelse med andra kommuner i 

Göteborgsregionen. Hur skiljer sig valdeltagandet mellan olika delområden inom 

Kungälv? 

• Ohälsotalen har sjunkit i Kungälv men stora skillnader mellan män och kvinnor kvarstår. 

Ett högre antal kvinnor har dessutom sjuk- och aktivitetsersättning. Vad beror detta på? 

Är orsakerna möjligtvis stressrelaterade? 

• Dödligheten bland män är högre när det gäller alkohol, lungcancer, KOL och hjärtinfarkt. 

Är kvinnor bättre på att motionera och äta rätt? Hur ser det ut över tid? Börjar kvinnors 

alkohol och rökvanor komma ikapp männens? Hur skiljer sig den här indikatorn mellan 

olika delområden i Kungälv?

Målområde 5. Hälsosam ålderdom 

Varje dag dör i snitt tre äldre personer i Sverige på grund av fallolyckor. Fall är också en vanlig 

orsak till skador och räddningsverket uppskattar att den direkta kostnaden till följd av fallolyckor 

är ca fem miljarder per år. Räknar man förutom dessa medicinska kostnader, 

rehabiliteringskostnader, materiella, administrativa och övriga kostnader med 

livskvalitetsförsämringar så blir kostnaden tre gånger så stor. 

Äldres hälsa går i hög grad att påverka genom hälsofrämjande information och samtal samt fall- 

och skadeförebyggande insatser. 

I Kungälv har äldresäkerhetsarbete varit en del av folkhälsoarbetet sedan 1997. Befolkningen 

över 65 år beräknas öka från 7260 år 2009 till 8919 år 2017. På grund av den växande andelen 

äldre är dessa insatser viktiga och innebär både hälsomässigt och ekonomiskt stora vinster för 

individen och samhället. 

Foto: Per Hanstorp/bildarkivet.se 

Äldresäkerhet och skadeförebyggande arbete 

Sedan 2003 har arbetsgruppen för äldresäkerhet 

engagerat pensionärer som arbetar ideellt med att 

sprida information om olycksfallsprevention. De 

kallas Budbärare. Målet är att alla som fyller 75 år 

under året skall erbjudas ett hembesök av dessa 

Budbärare. Informationen består av fallprevention, 

brandrisker, hälsotips samt upplysning om kommun 

och frivilligorganisationers stöd och service till äldre. I och med att statliga medel sökts och 

beviljats har arbetet fortgått under 2006-2008 med en projektledare anställd som leder arbetet. 

Under 2008 utfördes förebyggande hembesök till kommunens 80-åringar. 201 personer (alla 80åringar 

i kommunen med undantag av de med bistånd i form av hemtjänst eller boende på 

kommunens gruppboenden) födda 1928 söktes upp med ett brev som förklarade syftet och 

innehållet med hembesöken. Alla tackade av olika anledningar dock inte ja till ett besök. 

Sammanlagt gjordes i slutändan 112 hembesök. 

Någon statistik över fallskador har inte gått att få från Kungälvs sjukhus, eftersom de haft 

problem med sitt datasystem de senaste åren och därför är det svårt att utvärdera effekten av den 

fallförebyggande delen i projektet. Under besöken gjordes en frågeundersökning för att kartlägga 

seniorernas upplevelse av hälsa, livskvalité och vardag. Undersökningen samt hembesöken under 

2008 visar att 80-åringarna i Kungälv mår relativt bra, många hade ett gott liv och god kontakt 

med anhöriga. De flesta trivdes i sina boenden, medan några upplevde ett problem med 

ensamhet. Ett viktigt syfte som besöksverksamheten uppfyller är att kunna förmedla kontakter 

och erbjuda stöd för att seniorerna ska kunna klara sig själva och få de rätta verktygen för att 

kunna hantera sitt åldrande 18 . 


• Det är svårt att dra några tydliga slutsatser när fallstatistik saknas, men 

äldresäkerhetsarbetet leder sannolikt till stora ekonomiska besparingar för samhället då de 

äldre i högre grad ges förutsättningar att klara sig själva hemma utan skador. Statistik i 

andra kommuner som exempelvis Falköping och Lidköping har visar dessutom att 

liknande arbetsinsatser i dessa kommuner har minskat fallolyckorna. 

18 Rapport från ett skadeförebyggande projekt inom Folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun 2008 

35

Målområde 6. Skadesäkra miljöer 

Målområdet skadesäkra miljöer syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika 

typer av miljöer så som trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. I Kungälv har 

skadeförebyggande arbete under 2008 bedrivits i undergrupper, äldre, barn- och 

ungdomssäkerhet och risklinjen. Äldresäkerhetsarbetet beskrivs i målområde nummer 5. 

Risklinjen 

Risklinjen är ett sätt för allmänheten att anmäla riskmiljöer. Linjen samordnas av inom ramen för 

folkhälsoarbetet men det är kommunens medborgarservice som har driftansvaret. Till risklinjen 

kan man ringa för att anmäla risker, faror, farliga produkter eller skador som finns i kommunen 

på exempelvis badplatser eller idrottsanläggningar. Det kan även gälla ärenden som rör trafik eller 

belysning. 

Depressions- och själmordsprevention 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Självmord 2001-2005 


36 

kvinnor 


(medelfolkmängd 15+ år). Standardiserade tal. 

Kungälv hade ett lägre antal män som begått självmord och ett högre antal kvinnor i jämförelse 

med länet och riket under perioden 2001-2005. 

En arbetsgrupp har sedan 2001 jobbat med depressions- och självmordsprevention och gjort 

insatser inom utbildningsområdet för att öka kunskap om psykisk ohälsa. Under 2008 fick 

arbetsgruppen i uppdrag av politiken att ta fram en handlingsplan när det gäller destruktivt 

beteende som ska beskriva hur BUP, familjerätt, ungdomsmottagning, försäkringskassan m.fl. 

samverkar och arbetar. Depressions- och själmordspreventionsarbetet har ökat kunskapen kring 

dessa frågor. Det går dock inte att finna om statistiken förbättrats de senaste åren eftersom 

självmordsstatistiken är svårtillgänglig. 

Säker och trygg/allergianpassad kommun 

Kungälv är inte certifierad av Världshälsoorganisationen WHO som en Säker och trygg kommun 

och är inte heller certifierad som en allergianpassad kommun. Däremot har kommunen tagit fram 

en allergistrategi år 2002 i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget 

och Kommunen - FALK. Målet med strategin är att förebygga insjuknande och att främja hälsa 

hos barn och ungdomar som redan har astma, allergi eller annan överkänslighet. 

män

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

I Västra Götalands län 19 finns 4 hälsofrämjande sjukhus och 49 stycken ungdomsmottagningar 

(2007) medan det i Kungälv finns en ungdomsmottagning och ett hälsofrämjande sjukhus 20 . En 

anledning till att antalet ungdomsmottagningar är färre i Kungälv är sannolikt att antalet 

ungdomar mellan 18-24 år är 40 gånger fler i länet än i kommunen. I länet är de 138 718 till 

antalet och i kommunen 3236 stycken. 

De sjukhus som klassas som hälsofrämjande är de som ingår i nätverket Hälsofrämjande sjukhus 

och vårdorganisationer, HFS, som världshälsoorganisationen, WHO, har initierat. 

Tillgängligheten inom vården är hög inom Kungälvs sjukhus. Insatser har särskilt skett för att 

öka tillgängligheten inom psykiatrin på Kungälvs sjukhus genom åtgärder både inom öppen 

och sluten vård 21 . 

Tillgängliga grönområden 

Tillgång till grönområden har positiv effekt på hälsan i alla delar av befolkningen enligt 

folkhälsoinstitutet. För att grönområden ska vara attraktiva krävs att de ligger relativt nära 

bostaden och är utformade på ett sätt som uppfyller dess syfte och ändamål. Grönområden kan 

ha olika ändamål, antingen främja fysisk aktivitet, erbjuda tillflykt och återhämtning men 

även filter mot luftföroreningar. I Kungälv är tillgången på grönytor i form av kvarters- och 

stadsdelsparker i de större tätorterna god. Det finns dock brister när det gäller tillgänglighet 

och möjlighet till aktiviteter. I kommunens grönplan som antogs 2006 anges kommunens 

avsikter för bevaring och utveckling av tätorternas parker och grönområden för dagens och 

framtidens kommuninvånare. I planen finns bland annat målet att tätortsbefolkningen ska ha 

en kvarters- eller stadsdelspark inom 300 meter från sin bostad. Grönplanen ska dessutom 

kompletteras med en parkplan för varje tätort 22 . Inom folkhälsoarbetet så har man arbetat 

mycket för att öka intresset för att röra sig utomhus genom att ta fram promenadslingor. Se 

tidigare avsnitt Matvanor, livsmedel och fysisk aktivitet. 

Trafiksäkerhet och GC-vägar 

En KUSTOM-samordnare, som tidigare delfinansierades av folkhälsorådet, jobbar med 

kommunsamverkan gällande trafiksäkerhet och miljö i Kungälv. Sedan 2006 finns en vision om 

den cyklande glesbygden och en arbetsgrupp inom kommunen där KUSTOM-samordnaren 

tillsammans med folkhälsosamordnare, kommunekolog m.fl. ingår 

jobbar aktivt tillsammans med Vägverket och andra aktörer med att öka 

cykelanvändningen. Bland annat har cykelutmaningen genomförts. 

Cykelutmaningen är en tävling som syftar till att uppmuntra motion 

kombinerat med arbetsresande. Under 2008 har 200 anställda inom 

Kungälvs kommun deltagit i Cykelutmaningen. 

Kungälv satsar dessutom sedan några år tillbaka 10 miljoner kronor per 

år på utbyggnad av cykelvägnätet på landsbygden. Sammanlagt ska minst 

17,4 km gång- och cykelväg på landsbygden vara färdigställt år 2020. 

Foto: Arash Atri/bildarkivet.se 

19 Västra Götalands läns landsting kallas Västra Götalandsregionen. 

20 Källa: Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar, SCB och Svenska nätverket hälsofrämjande sjukhus och 

vårdorganisationer. 

21 Årsredovisning 2007 för Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 

22 Grönplan för Kungälvs kommun, 2006 

37

Genom att bygga fler gång och cykelvägar skilda från biltrafiken ökar trafiksäkerheten bland 

fotgängare och cyklister samtidigt som bättre förutsättningar skapas till fysisk aktivitet som får 

positiva effekter på både hälsa och miljö. 

Färdmedelsfördelning i Kungälv 2005- resor till arbetet 

Färdmedel Bil Kollektivt Cykel Fots Mc/Mp 

Andel 74 % 10 % 11 % 3 % 1 % 

Källa: Trafikkontoret i Göteborg. Mc/Mp står för motorcykel och moped. 

74 % av Kungälvsborna tog bilen till jobbet 2005. Dagens resvanor har minskat vardagsmotionen 

och ökat stillasittandet. Ett ökat stillasittande ger synbara effekter på folkhälsan. En femtedel av 

alla som dör innan 65 års ålder gör det i en sjukdom förknippad med en passiv livsstil. 

Dödlighet i skador och förgiftningar 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Dödlighet i skador och förgiftningar, 2001-2005 


38 

kvinnor 

Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Anger antal döda/100 000 

(medelfolkmängd, 0+ år). Standardiserade tal. 

I Kungälv så är dödligheten i skador och förgiftningar något lägre än i Västra Götaland och riket. 

Brott 

Antal 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Antal anmälda våldsbrott 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Polismyndigheten i Västra Götaland. Nyckeltal för välfärden. 

Antalet anmälda våldsbrott ökade i början av 2000-talet men de senaste sex åren har 

brottsligheten totalt minskat med 17 %. Det finns dock olika kategorier av brott som ökar, varav 

misshandel utomhus är ett sådant. Dessa är ofta drogrelaterade. Misshandelsfall bland ungdomar i 

män

åldern 15 till 17 har dessutom ökat de senaste tre åren. Vad gäller våldtäkt så ligger statistiken 

oförändrad. De flesta våldtäktsfall sker inomhus i samband med kvinnofriskränkning och 

misshandel. 

Statistiken säger inte hela sanningen om antalet faktiskt skedda brott eftersom det finns ett 

mörkertal av brott som inte anmäls. 

Antal 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Antal anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Källa: Polismyndigheten i Västra Götaland. Nyckeltal för välfärden. 

Antalet anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott har minskat markant med 32 % de senaste 

sex åren Framförallt gäller detta fordonsangrepp. Anledningen till detta kan vara att nyare 

bilar inte går att starta utan tillgång till nyckel och att bilradior är inbyggda i bilen och därmed 

inte går att sälja. Skiftningen i tillgreppsbrott från år till år kan dessutom bero på att 

brottsbenägna personer sitter i fängelse. 

Antal skadade som sökt akut på grund av olycksfall 

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Antal 1777 1753 1361 1016 1098 1075 - - 

Källa: Kungälvs sjukhus. Nyckeltal i välfärdsredovisningen. Siffror för 2006 och 2007 är ej tillförlitliga. 


• Folkhälsan har sedan 2001 bedrivit ett viktigt arbete inom depressions och 

själmordsprevention. Antalet självmord bland män är lågt i Kungälv i jämförelse med 

antalet i länet och riket. Oroväckande siffror är dock att antalet självmord bland kvinnor 

är högre i Kungälv än genomsnittet i Västra Götaland och riket. 

• Brottligheten verkar minska totalt sett i Kungälv, dock ökar brotten inom vissa kategorier. 

Misshandelsfall utomhus har ökat samt mellan ungdomar i åldern 15-17 år. Vilka insatser 

krävs för att öka tryggheten i skolor och offentliga miljöer? 

• Folkhälsan är redan en del av cykelkedjan och kommer att fortsätta stödja det arbetet. 

Hur kan folkhälsoaspekter integreras mer i samhällsplaneringen för att vi ska kunna skapa 

ett Kungälvssamhälle där människor trivs och mår bra? 

• Allergistrategin är i dagsläget inte helt aktuell och kan möjligtvis ses över och revideras för 

att bli mer tillämpbar! 

• Hur kan Kungälvs kommun arbeta för att bli en rökfri kommun? 

39

Målområde 7. Ökad hälsa i ett genusperspektiv 

Ett övergripande mål i Kungälv är att förbättra hälsan för kvinnor och män. Som en del i att nå 

målet har ett arbetsområde bland annat varit våld i nära relationer. Under folkhälsodagarna 2005- 

2008 har fokus legat på kvinnors och mäns hälsa under en hel dag. 

Jämindex 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

135,5 

105 

72 

Jämindex 2006 

126,7 121,1 

54 

40 

199 

159,7 

26 

107,7 

Kungälv Ale Stenungsund Tjörn Göteborg 


Placering 

Indexvärde 

Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. Variablerna som ingår är (oftast mäts 

andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning 

på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, 

kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. För varje variabel rangordnas Sveriges 

kommuner efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) 

och största får rang 290 (sämst). Av 2006 års JämIndex går att utläsa att Kungälv har ett 

indexvärde på 135,5 och ligger på placeringen 105, vilket innebär att kommunen ligger i mitten på 

skalan mellan bästa och sämsta kommun i hela riket. I jämförelse med andra kommuner i 

Göteborgsregionen så har Kungälv den näst sämsta placeringen, efter Tjörn, medan Göteborg 

ligger bäst till på placering 26. Uppdatering av Jämindex sker inte varje år. 

Jämställdhetsarbete i Kungälvs kommun 

Trots att vi i jämförelse med andra länder anses ha kommit en bra bit på vägen så är Sverige inte 

ett jämställt land. En indikator på detta är att det fortfarande existerar påtagliga löneskillnader 

mellan män och kvinnor i Sverige. I genomsnitt har kvinnor 83 % av männens löner vid 

heltidsarbete. 

Kungälvs kommun är en stor arbetsgivare med många verksamheter vars en av målsättningarna 

är att bli en mer jämställd arbetsplats. Inom Kungälvs kommun som arbetsplats är kvinnornas 

medellön 88,8 % av männens. 

Under 2008 reviderades kommunens jämställdhetspolicy och en jämställdhets- och 

mångfaldsplan för 2009-2011 håller på att tas fram. Planen berör olika områden som exempelvis 

sjukfrånvaro, föräldraskap, könsfördelning på arbetsplatser, lönesatsningar, trakasserier och 

diskriminering. Inom varje område finns konkreta mål och aktiva åtgärder som bygger på statistik 

och en jämställdhetsenkät som gjordes under 2008 bland kommunanställda på sju arbetsplatser i 

kommunen. Under 2008 och 2009 satsar regeringen pengar på jämställdhetsarbete inom 

kommuner och landsting. Kungälv ska under 2009 ansöka om finansiellt stöd från regeringen i 

för att utbilda chefer i syfte att integrera genusperspektivet inom alla verksamheter.

Inom skolverksamheten pågår arbete med olika jämställdhetsprojekt. Bland annat visar 

Munkegärdesskolan filmen ”Jobba jämt” och på Kullens förskola arbetar en genuspedagog. 

Våld kopplat till mäns, kvinnors och barns hälsa inom folkhälsoarbetet 

Under 2008 så har utbildning skett av pedagoger inom högstadiet, vuxenutbildningen, särskolan 

och delar av gymnasiet. Bland annat har utbildningsmaterial rörande våld, maskulinitet och 

jämställdhet delats ut för att användas i undervisning av eleverna. 

Inom området våld i nära relationer finns en gemensam handlingsplan över myndighetsgränserna 

polis, socialtjänst, sjukvård, barn- och ungdomspsykiatrin, kyrkan, kvinnojouren, primärvården, 

brottsofferjour och folkhälsan. Förutom krismottagning för kvinnor har en av krismottagning för 

män startats i syfte att ha en våldsförebyggande effekt. Dit kan män som befinner sig i livskriser 

eller vill få hjälp med sin aggressivitet vända sig. Ett aktivt arbete bedrivs för att öka kunskap och 

medvetenhet kring mäns våld i nära relationer. 

Insatser har skett sedan början av 2008 för att stödja barn som bevittnat våld genom att utbildade 

samtalsledare utför barnsamtal inom Individ- och familjeomsorgen. En familjerådgivare har 

samordningsansvar för samtalen som sker enligt en av Rädda barnen väl beprövad och utarbetad 

modell för krissamtal kallad ”Trappan”. ”Trappan” riktar sig till barn och unga mellan 4 och 18 

år. Det har även skett ett utåtriktat arbete under året för att sprida kunskap om krissamtalen. 

Krissamtal med barn som upplevt våld i familjen, samtliga ärenden införda 2008 

Barnets ålder Antal besök 

4-6 år 3 

7-9 år 5 

10-12 år 4 

13-15 år 3 

16-18 år 5 

Saknas uppgift 1 

Summa 21 

Källa: Årsberättelse ”Trappan” 2008, familjerådgivningen, Gunilla Bergman. 

Det pågår sedan tidigare ett utvecklingsarbete som fokuserar på våldsutsatta kvinnor och i ett nytt 

projekt fokuseras på våldsutsatta kvinnor med missbruk. Under 2008 har en rapport tagits fram 

som beskriver projektet och som baseras på intervjuer med personal inom kommunala 

verksamheter, sjukvård, polis, kyrkans diakonala verksamhet och med kvinnor som levt i en 

relation med våld. Syftet med rapporten är att öka förståelsen kring vilka hinder som finns för 

kvinnor med beroendeproblematik och utsatthet för våld att söka hjälp men även vilka behov 

som finns för att kvinnorna ska kunna förändra sin livssituation 23 . Rapporten visar bland annat 

att handläggare inom ett flertal verksamheter saknar rutiner för att närma sig och hantera den 

dubbla problematiken med våld och missbruk och skulle behöva mer kunskaper och utbildning i 

dessa frågor. Utsatta kvinnor efterfrågar dessutom individuellt anpassade behandlingar utifrån 

personens specifika behov för att ta sig ur den destruktiva relationen. 

23 

Förändring är möjlig- att inge hopp. Redovisning av ett projekt inom Folkhälsoarbetet - Våld i nära relationer i 

Kungälvs kommun 2008. 

41

Antal aborter per 1000 kvinnor efter ålder 2002-2006 

Ålder Kungälv Länet Riket 

15-19 26,1 24,3 24,0 

20-29 21,8 26,5 27,5 

30-44 10,3 13,0 14,2 

15-44 15,9 19,0 19,9 

Källa: Kommunala basfakta för folkhälsoplanering, Statens folkhälsoinstitut. Avser medelfolkmängden i 

respektive ålder. 

Tabellen visar att antalet aborter ålderkategorin 15-19 är högre i Kungälv än i Västra Götaland 

och riket som helhet. I de andra ålderskategorierna är antalet lägre i Kungälv. 

Ungdomsmottagningen i Kungälv hade under 2008 24 aborter, vilket är en sänkning från 2007 

med 4 stycken aborter. Uppgiften säger dock inget om ungdomar i Kungälv generellt eftersom 

många söker sig direkt till Östra sjukhusets abortmottagning. 

Flera bestämningsfaktorer kan ligga bakom ett ökat antal oönskade graviditeter. En kan vara att 

sexual- och samlevnadsundervisningen i skolorna är omodern. En annan kan vara ett minskat 

kondomanvändande. En ökad droganvändning och konsumtion av alkohol bland ungdomar 

leder dessutom till ett högre risktagande. Möjligtvis skulle det även kunna bero på en ökad 

psykosocial ohälsa och avsaknad av självbevarelsedrift. 


• Basfaktan i början av bokslutet visar att män har högre inkomst medan kvinnor i högre 

utsträckning är låginkomsttagare och samtidigt har högre utbildningsnivå i Kungälv. 

Indikatorn ohälsotal visar att kvinnor har högre ohälsa. Finns det ett samband mellan 

män och kvinnors ekonomiska situation och deras hälsa? Hur kan folkhälsan i Kungälv 

arbeta mot ett mer jämställt samhälle där män och kvinnors arbete värderas lika? 

• I Kungälv gör fler kvinnor abort i åldern 15-19 än i Västra Götaland och riket. Vad beror 

detta på? Siffrorna är en indikation på att det är viktigt att det förebyggande arbetet som 

bedrivs genom samlevnadsundervisning i skolorna och på ungdomsmottagningen i 

Kungälv bibehålls och om möjligt stärks, framförallt på gymnasienivå. 

• Folkhälsan har under 2008 aktivt arbetat för att öka stödet till våldsutsatta män, kvinnor 

och barn. Hur ska detta arbete följas upp? Hur kan statistiken inom detta område 

förbättras? 

42

Referenser: 

Kommunala dokument, policys och strategier: 

Allergistrategi för barn och ungdom i Kungälv, 2002 

Energiplan 2009, förslag till remiss, ej antagen 

Folkhälsoplan 2008-2011 

Förändring är möjlig- att inge hopp, 2008 

Grönplan för Kungälvs kommun, 2006 

Handikappolitiskt program 2006 

Jämställdhetspolicy, 2006-2007 

Kvinnofrid- folkhälsoarbete för kvinnofrid i Kungälv gemensam handlingsplan, 2004 

Reflektion Kungälv, 2008 

Rapport från ett skadeförebyggande projekt inom Folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun 2008 

Verksamhetsberättelse för folkhälsan, 2008 

Välfärdsredovisning 2000-2007 

Muntliga källor: 

Ann-Christin Isberg och Maria White, stödenheten 

Ann-Kristin Finné, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen 

Bernt Johansson, polisen Kungälv 

Helen Nauber, personalsektionen 

Kersti Jacobsen, funktionshinderadministration 

Kristina Kadesjö, ungdomsmottagningen 

Lars Gissberg, utförarenheten 

Siv Carlsson, måltidsservice 

Ulla Linton, kultur och fritid 

Övriga rapporter: 

Arnhof, Ylva, Onödig ohälsa- hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, 2008 

Folkhälsoinstitutet, Lewin Bo; SEX I SVERIGE- om sexuallivet i Sverige 1996 

Fonagy, Creating a peaceful school learning environment: the impact of an antibullying program on educational 

attainment in elementary schools, 2005. 

Hvitfeldt och Nyström, CAN rapport 114, Skolelevers drogvanor 2008. 

Sellström och Bremberg, Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande- en 

systematisk kunskapsöversikt, 2004. 

Socialstyrelsen. Skador och förgiftningar i slutenvård 2006. Stockholm. www.sos.se, 2008 

Västra Götalandsregionen; Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, Vem behöver vad? Underlag för 

bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015, 2009. 

43

Välfärdsbokslut 2008 - Kungälv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?