Svetsning och skärning – risker och åtgärder - Esab
Svetsning och skärning – risker och åtgärder - Esab
Svetsning och skärning – risker och åtgärder - Esab
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Svetsning</strong> <strong>och</strong> <strong>skärning</strong><br />
<strong>–</strong> <strong>risker</strong> <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong><br />
1
Innehållet i denna skrift är baserat på information från flera olika källor,<br />
varav en del är inkluderade i referenslistan.<br />
ESAB är inte ansvarig för att denna information är korrekt, ej heller för<br />
någon skada, oförutsedd eller indirekt, driftstopp eller liknande händelser<br />
som kan ha orsakats av att <strong>åtgärder</strong>na beskrivna i denna skrift har<br />
vidtagits.<br />
2
Innehåll<br />
Svetsarens arbetsmiljö 4<br />
Elsäkerhet 4<br />
Elektromagnetiska fält 7<br />
UV, IR <strong>och</strong> synlig ljusstrålning 9<br />
Luftföroreningar i samband med svetsning 11<br />
Brand <strong>och</strong> svetssprut 15<br />
Buller 17<br />
Ergonomi 18<br />
Maskinsäkerhet <strong>och</strong> mekaniska skydd 20<br />
Skäroperatörens arbetsmiljö 22<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid gas<strong>skärning</strong> 22<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid plasma<strong>skärning</strong> 23<br />
Plasma<strong>skärning</strong> under vatten 24<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid laser<strong>skärning</strong> 24<br />
Laserskyddsklass 4 24<br />
Laserskyddsklass 1 25<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid vatten<strong>skärning</strong> 26<br />
Referenslitteratur 27<br />
3
Svetsarens arbetsmiljö<br />
Svetsare är medlemmar av en yrkesgrupp som utsätts för ett flertal olika<br />
miljöproblem. I det här häftet behandlas de olika faktorerna i svetsarens<br />
arbetsmiljö, <strong>och</strong> lämpliga <strong>åtgärder</strong> som kan vidtas för att förbättra denna<br />
miljö <strong>och</strong> minska hälso<strong>risker</strong>na. Effektiva skydd kan minska hälso<strong>risker</strong>na.<br />
En bra svetsmiljö är dock långt viktigare. Tillgång till skickliga<br />
svetsare är avgörande för att uppnå god kvalitet <strong>och</strong> produktivitet.<br />
Arbetsmiljön är en av de faktorer som påverkar yrkesvalet.<br />
Elsäkerhet<br />
Människan är extremt känslig för ström som passerar genom kroppen.<br />
Allvarliga fysiska skador kan vållas av strömmar på bara 20 eller 30 mA.<br />
Dessutom kan fall från byggnadsställningar eller stegar, med åtföljande<br />
fysiska skador, vara resultatet av plötsliga <strong>och</strong> okontrollerade reaktioner<br />
på elchock även vid mycket låga strömmar.<br />
Figur 1. Tid- <strong>och</strong> strömberoende av växelström i frekvensområdet 15<strong>–</strong>100 Hz.<br />
Uppfattbar ström (Zon 1). Växelström är<br />
förnimbar redan vid 0,5 mA, medan<br />
gränsen för likström ligger kring 2 mA. Om<br />
strömmen ökar uppstår obehag, men<br />
normalt vållas inga skadliga fysiologiska<br />
effekter.<br />
”Släppgräns” (Zon 2). Strömmar över<br />
släppgränsen orsakar muskelkramper <strong>och</strong><br />
oförmåga att släppa den strömförande<br />
komponenten av egen vilja. Det blir också<br />
svårt att andas, särskilt om strömmen<br />
varar längre än två sekunder. Normalt<br />
uppstår inga skador på vävnader <strong>och</strong> inre<br />
organ förrän nästa tröskel passeras.<br />
4<br />
Nästa tröskelvärde, hjärtflimmer (Zon 3),<br />
beror till stor del på den drabbades kroppsbyggnad<br />
men även på hur länge strömmen<br />
varar, vilken väg den tar genom kroppen <strong>och</strong><br />
när under hjärtcykeln störningen inträffar.<br />
Hjärtflimmer betyder att hjärtats förmåga att<br />
pumpa blod upphör. När denna tröskel<br />
passeras uppstår allvarliga livshotande<br />
skador; hjärtat stannar, andningen upphör<br />
<strong>och</strong> vävnader <strong>och</strong> inre organ får brännskador.<br />
Korrekta <strong>och</strong> kraftfulla <strong>åtgärder</strong> behövs för<br />
att rädda en person som drabbats av<br />
hjärtflimmer.
Valet av strömart (växel- eller likström) under bågsvetsning har betydelse,<br />
eftersom de <strong>risker</strong>na med växelström (AC) är upp till fyra gånger<br />
större än med likström (DC).<br />
Risk för elchocker<br />
Vilka effekter som uppstår när ström passerar genom människokroppen<br />
beror på:<br />
• strömmens storlek <strong>och</strong> varaktighet<br />
• strömmens väg genom kroppen<br />
• strömmens frekvens<br />
Strömmens storlek <strong>och</strong> varaktighet<br />
Om någon kommer i kontakt med strömförande komponenter beror<br />
strömmens storlek på spänningen <strong>och</strong> motståndet i strömkretsen.<br />
Risken för hjärtflimmer beror också till stor del på strömmens varaktighet.<br />
Motståndet i strömkretsen är summan av motståndet i huden, resten av<br />
kroppen <strong>och</strong> skyddskläderna.<br />
• Hudens motstånd beror bland annat på kontaktyta <strong>och</strong> fukt.<br />
• Motståndet i en människokropp, bortsett från hudens motstånd, är<br />
jämförelsevis lågt (kan grovt uppskattas till ca 500 ohm i varje arm <strong>och</strong><br />
varje ben).<br />
• Tillräcklig skyddsklädsel i form av torra läderhandskar <strong>och</strong> skor med<br />
gummisulor.<br />
Figur 2b. Strömpassage från hand till hand<br />
Figur 2. Statistiska värden för kroppens<br />
totala motstånd när 50/60 Hz ström<br />
passerar från hand till fot. 50% av alla<br />
människor har således maximalt 1400<br />
ohms motstånd när de utsätts för 230 V<br />
(AC).<br />
5
Strömmens väg genom kroppen<br />
Risken för hjärtflimmer beror på den väg strömmen tar genom kroppen,<br />
dvs. nivån på den ström som passerar genom hjärtat.<br />
Strömmens frekvens<br />
Som nämndes ovan är de <strong>risker</strong> som förknippas med växelström större<br />
än för likström. Vi är mest känsliga i frekvensområdet 15-100 Hz.<br />
Svetsutrustning<br />
Tomgångsspänning<br />
En strömkällas högsta tillåtna tomgångsspänning beror på om den ger<br />
lik- eller växelström. (Standarden SS-EN 60974-1 för svetsströmkällor<br />
ger mer detaljerad information än den som följer här).<br />
När det gäller växelström (AC) får tomgångsspänningen inte överstiga<br />
80 V (rms), men det finns vissa undantag.<br />
• om utrustningen används i trånga utrymmen där <strong>risker</strong>na är större<br />
(t.ex. fuktiga, varma eller trånga utrymmen med ledande föremål),<br />
begränsas tomgångsspänningen till 48 V (AC). Utrustning<br />
lämpad för svetsning där ökad risk för elchock finns får märkas<br />
med S-symbolen på märkplåten.<br />
• vissa mindre MMA-strömkällor, som ofta används hemma, kan vara<br />
märkta enligt standarden EN 50 060 med en gräns på 55 V (AC).<br />
• för mekaniserad svetsning, där svetsaren inte hanterar svetspistolen<br />
manuellt, tillåts 100 V (AC).<br />
För likström (DC) tillåts normalt en tomgångsspänning på 113 V (toppvärde),<br />
men även här görs undantag för mekaniserad svetsning med<br />
maximalt 141 V, <strong>och</strong> för plasma<strong>skärning</strong>, där de strömförande delarna<br />
inte är åtkomliga, med 500 V.<br />
Rutinkontroll av utrustning<br />
Om de inre kylytorna i en strömkälla är igentäppta med smuts <strong>och</strong><br />
damm stiger temperaturen. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigt att<br />
överhettning undviks. Om isoleringen mellan transformatorns primär<strong>och</strong><br />
sekundärledningar bryts ned kan nätspänningen nå svetskretsen.<br />
Isoleringsmotståndet kan också försämras av ledande damm som<br />
uppstår vid slipning.<br />
Eftersom sekundärkretsen inte nödvändigtvis är kopplad till jord, kan<br />
detta vara farligt för svetsaren. Därför rekommenderas regelbundna<br />
rutinkontroller <strong>och</strong> rengöring av svetsströmkällans inre.<br />
6
Skydd mot vatten <strong>och</strong> beröring<br />
Strömkällor skall skyddas från främmande fasta föremål <strong>och</strong> vatteninträngning<br />
genom inkapsling (IEC 60529). Graden av skydd framgår av<br />
den IP-klass (International Protection) som anges på märkplåten. Strömkällor<br />
för utomhusbruk skall minst ha kapslingsklass IP23.<br />
Elektromagnetiska fält<br />
Frågan om hälso<strong>risker</strong> i samband med elektromagnetiska fält är ännu<br />
inte fullt utredd. Ändå kan direkta <strong>åtgärder</strong> vara väl motiverade om de till<br />
en skälig kostnad kan minska exponeringsnivån för personal som<br />
arbetar i kraftiga elektromagnetiska fält.<br />
Ett lågfrekvent elektromagnetiskt fält är en kombination av elektriska<br />
<strong>och</strong> magnetiska fält, men i en given situation kan något av dessa vara<br />
dominerande.<br />
Elektriska fält härrör ur spänning. De uppstår mellan spänningssatta<br />
kablar eller ytor. Lyckligtvis kan dessa fält lätt elimineras med hjälp av en<br />
jordad mantel eller skärm.<br />
Magnetiska fält uppstår kring ledare genom vilka ström flyter. Den<br />
magnetiska flödestätheten mäts i tesla (T). I luft eller omagnetiska<br />
föremål är flödestätheten så låg att enheten µT används. Ett lågt värde<br />
för den magnetiska flödestätheten i lågfrekventa fält är 0,2 µT, <strong>och</strong> det<br />
är ovanligt att detta värde överstiger 1 µT i en normal kontorsmiljö.<br />
Figur 3. Ett magnetfält sjunker snabbt när avståndet ökar. Det sjunker snabbast<br />
från en punktkälla, där det minskar till en åttondel när avståndet fördubblas.<br />
7
Fältets frekvens är viktig för dess förmåga att överföra energi till omgivningen.<br />
På detta sätt kan värme eller elektrisk ström alstras i omgivande<br />
föremål.<br />
Svetsarens situation<br />
Svetsare hör till de yrkesgrupper som utsätts för de högsta fältstyrkorna.<br />
Bågsvetsning kräver höga svetsströmmar. Svetsutrustningen<br />
kan stå nära svetsaren, <strong>och</strong> svetskablarna är ofta i direkt kontakt med<br />
kroppen. I området närmast svetskabeln överstiger magnetfältet 200 µT.<br />
En stor del av all svetsning utförs med likström. Detta gäller t.ex. MIG/<br />
MAG-svetsning, som för närvarande är den vanligaste svetsmetoden i<br />
industritillämpningar. Ren likström har troligen ingen inverkan på<br />
hälso<strong>risker</strong>na, men en normal svetsström har ofta någon typ av pulsering.<br />
De kraftigaste magnetfälten finner man i samband med motståndssvetsning.<br />
Personer som har en så kallad pacemaker ska vara särskilt<br />
försiktiga. De bör inte uppehålla sig i närheten av pågående motståndssvetsning,<br />
<strong>och</strong> i vissa fall inte heller vid annan svetsning med höga<br />
strömmar. Rådfråga medicinsk expertis.<br />
Åtgärder för att förbättra svetsarens arbetssituation<br />
Åtskilligt kan uppnås enbart genom att förmedla fakta om hälso<strong>risker</strong> i<br />
samband med svetsning. Eventuella skade<strong>risker</strong> i samband med magnetfält<br />
är troligen betydligt lägre än de <strong>risker</strong> som förknippas med<br />
många andra situationer under svetsning.<br />
8<br />
Figur 4. Det är viktigt att<br />
svetskabeln <strong>och</strong><br />
återledarkabeln hålls ihop,<br />
<strong>och</strong> om möjligt bör också<br />
strömkällan placeras på<br />
någon meters avstånd.
Mekanisering av svetsprocessen, kanske med hjälp av robotar, förbättrar<br />
svetsarens arbetsmiljö på flera sätt.<br />
Följande enkla <strong>åtgärder</strong> rekommenderas.<br />
• Låt svets- <strong>och</strong> återledare följas åt så långt det är praktiskt möjligt.<br />
• Undvik att dra kablarna över axlarna eller att linda dem runt kroppen<br />
under svetsning.<br />
• Bästa sättet att skydda sig från en strömkällas magnetfält är att ha<br />
strömkällan någon meter bort. Magnetfältet sjunker snabbt när avståndet<br />
från strömkällan ökar.<br />
• <strong>Svetsning</strong> med likström är att föredra framför svetsning med växelström.<br />
UV, IR <strong>och</strong> synlig ljusstrålning<br />
Elektriska ljusbågar <strong>–</strong> <strong>och</strong> i viss mån smältbadet <strong>–</strong> alstrar kraftig strålning<br />
inom de ultravioletta (UV), synliga <strong>och</strong> infraröda (IR) våglängderna.<br />
Sådan strålning kan också reflekteras av omgivande ytor. Dessutom kan<br />
lågan vid gassvetsning eller -<strong>skärning</strong> avge synlig <strong>och</strong> infraröd strålning.<br />
Strålningen minskar med kvadraten på avståndet. I ljusbågen varierar<br />
strålningen beroende på bl a aktuell strömstyrka, spänning <strong>och</strong> skyddsgas.<br />
Stora variationer i strålningen kan därför förekomma mellan olika<br />
svetsmetoder men även inom en <strong>och</strong> samma metod. För en viss ström<br />
är strålningen kraftigare vid MIG/MAG-svetsning än vid normal metallbågsvetsning.<br />
Dessutom används högre strömmar under MIG/MAG-<br />
Figur 5. Rekommenderade<br />
filternummer för<br />
skyddsglasfilter. Mer<br />
detaljerad information<br />
finns i standarden EN<br />
169.<br />
9
svetsning, <strong>och</strong> därför alstrar gasskyddad<br />
bågsvetsning nästan alltid<br />
kraftigare strålning.<br />
Risker<br />
Ögonskador<br />
UV-strålningen är farligast för ögonen.<br />
Den orsakar s.k. svetsblänk (en temporär<br />
skada på hornhinnan).<br />
Synligt ljus kan ha en bländande effekt<br />
<strong>och</strong> temporärt påverka synen.<br />
IR-strålning kan orsaka skador på<br />
näthinnan <strong>och</strong> linsen (katarakt).<br />
Hudskador<br />
UV-strålning kan skada oskyddad hud.<br />
Skadan liknar stickande solbränna.<br />
Skydds<strong>åtgärder</strong><br />
• En svetsskärm eller en svetshjälm<br />
med ett skyddsglas som regleras med<br />
flytande kristaller eller ett fast, standardiserat<br />
skyddsglas.<br />
• En svetshjälm med ett fönster <strong>och</strong><br />
sidoskydd för användning under<br />
slaggborttagning.<br />
• Svetsoverall eller annan skyddsklädsel<br />
med läderförkläde.<br />
• Läderhandskar, utan nitar eller andra<br />
metallkomponenter, på båda händerna.<br />
Värmestrålning<br />
Värmestrålning är ett stort problem i<br />
svetsverkstäderna. Detta gäller särskilt när svetsningen utförs vid<br />
förhöjd temperatur, dvs. när förvärmda objekt svetsas.<br />
Skydds<strong>åtgärder</strong><br />
Följande punkter bör beaktas vid svetsning i förhöjda<br />
arbetstemperaturer.<br />
• Arbetsplatsen skall vara väl ventilerad.<br />
• Föremålet skall ha effektiv värmeisolering.<br />
• Svetsaren skall inte behöva inta obekväma arbetsställningar eller<br />
använda tung utrustning.<br />
10<br />
Fig. 6. Klädsel med förkläde<br />
<strong>och</strong> handskar av läder samt<br />
svetshjälm skyddar mot UV,<br />
IR <strong>och</strong> synlig ljusstrålning.
Fig. 7. Vid svetsning i<br />
trånga utrymmen, där det<br />
finns risk för höga<br />
koncentrationer av rök<br />
<strong>och</strong> gaser, skall svetsaren<br />
använda andningsskydd<br />
med tillförsel av ren luft<br />
som gör honom/henne<br />
oberoende av omgivningen.<br />
• Lämplig skyddsutrustning, t.ex. värmeisolerade handskar, skall alltid<br />
användas.<br />
Eftersom arbete i höga temperaturer är påfrestande för kroppen, skall<br />
lämpliga pauser planeras i svetsningen.<br />
Det är också viktigt att svetsarens rygg inte utsätts för kyla <strong>och</strong> drag<br />
samtidigt som kroppens framsida utsätts för mycket höga temperaturer.<br />
Höga temperaturer kan också ha betydande inverkan på människors<br />
omdöme.<br />
Luftföroreningar i samband med svetsning<br />
<strong>Svetsning</strong> orsakar olika typer av luftföroreningar. Generellt kan sägas att<br />
svetsmetoden <strong>och</strong> tillsatsmaterialet avgör vilka föroreningar som alstras<br />
(partiklar <strong>och</strong> gaser), <strong>och</strong> i vilka mängder.<br />
Grundmaterialet kan också bidra till föroreningarna, om det t.ex. är<br />
ytbehandlat med något som kan avge skadliga ämnen.<br />
Svetsrök<br />
Rök uppstår genom den förångning <strong>och</strong> oxidering av olika ämnen i<br />
ljusbågen som orsakas av den höga temperaturen. Partiklarna i denna<br />
rök är vanligen så små att de kan nå andningsorganens smalaste<br />
förgreningar. Dessa partiklar består av oxider av järn, mangan, krom <strong>och</strong><br />
nickel. Det finns också olika typer av fluoridföreningar. Under gynnsamma<br />
förhållanden kan mängden rök som alstras vid MIG/MAGsvetsning<br />
med massiv tråd vara betydligt lägre än vad som alstras under<br />
MMA-svetsning. Vid TIG-svetsning är utsläppen avsevärt mindre än för<br />
MIG/MAG- <strong>och</strong> MMA-svetsning.<br />
11
Risker<br />
Sexvärt krom, som huvudsakligen alstras vid MMA-svetsning av rostfritt<br />
stål kan orsaka cancer <strong>och</strong> astmaliknande problem.<br />
Mangan <strong>och</strong> aluminium kan påverka det centrala nervsystemet.<br />
Nickel kan orsaka cancer <strong>och</strong> astma.<br />
Järnoxid kan orsaka irritation i luftvägarna.<br />
Fluorider kan påverka skelettet.<br />
Ett flertal olika ämnen kan frigöras från ytbehandlat material:<br />
Material belagt med blyfärg kan frigöra bly som påverkar det centrala<br />
nervsystemet.<br />
Zink, som finns i galvaniserade material, kan orsaka s.k. zinkfrossa<br />
(metallröksfeber).<br />
Polyuretanfärg eller -isolering kan vid upphettning frigöra isocyanater,<br />
som kan orsaka astma.<br />
Gaser<br />
De vanligaste gaserna som alstras under svetsning är ozon, nitrösa<br />
gaser <strong>och</strong> koloxid. Andra hälsofarliga gaser som kan alstras är t.ex.<br />
fosfin <strong>och</strong> fosgen. Se upp vid svetsning där det kan finnas ångor av<br />
rengöringsmedel med klorerade kolväten ( t ex trikloretylen).<br />
12<br />
Fig. 8. Ventilation <strong>och</strong><br />
luftbehandling förbättrar<br />
luften på arbetsplatsen<br />
<strong>och</strong> minskar skaderisken<br />
för dem som arbetar där.
Risker<br />
Ozon bildas när syret i luften reagerar med ultraviolett strålning från<br />
ljusbågen. Ozon är en färglös gas som verkar kraftigt irriterande när den<br />
angriper slemhinnor <strong>och</strong> cellmembran. Nitrösa gaser (kväveoxider)<br />
bildas när kvävet <strong>och</strong> syret i luften reagerar med den heta ljusbågen <strong>och</strong><br />
den heta grundmetallen. Dessa gaser påverkar lungorna. Koloxid bildas<br />
under MAG-svetsning när koldioxiden i skyddsgasen atomiseras.<br />
Koloxiden påverkar blodets förmåga att ta upp syre.<br />
Skydds<strong>åtgärder</strong><br />
Olika <strong>åtgärder</strong> kan minska risken att utsättas för farliga ämnen.<br />
• Använd punktutsugning vid arbete inomhus. Punktutsugningen skall<br />
följa med längs svetsfogen när långa fogar svetsas.<br />
• Även om man har en effektiv punktutsugning kommer ändå en del rök<br />
från svetsningen att sprida sig på arbetsplatsen. Rök från arbetsstyckets<br />
undersida <strong>och</strong> rök som utvecklas under efterbehandlingen är<br />
svåra att fånga upp med punktutsugning. Kraven på den allmänna<br />
ventilationen i lokalen är därför stora.<br />
• Vid svetsning i trånga utrymmen, där det finns risk att koncentrationen<br />
av rök <strong>och</strong> gaser kan bli för hög, skall svetsaren använda en friskluftmask<br />
som gör honom/henne oberoende av omgivningen.<br />
• För att undvika rök <strong>och</strong> gaser från färg eller annan ytbehandling skall<br />
basmetallen friläggas minst 10 cm från svetsstället.<br />
• För att undvika att isocyanater utvecklas från skumisolering av polyuretan<br />
skall arbetsstycket friläggas minst 25 cm från värmepunkten.<br />
Hantering av volframelektroder som innehåller toriumoxid<br />
Toriumoxid är en vanlig tillsats i icke smältande volframelektroder som<br />
används vid TIG-svetsning. Oxiden förbättrar bågens tändförmåga <strong>och</strong><br />
stabilitet, <strong>och</strong> ökar elektrodens livslängd. Eftersom torium är ett något<br />
radioaktivt ämne måste vissa skydds<strong>åtgärder</strong> vidtas.<br />
Fig. 9. Arbetsstycket skall<br />
friläggas minst 10 <strong>och</strong> ibland<br />
upp till 25 cm från svetsstället<br />
för att undvika ångor <strong>och</strong> gaser<br />
från färg eller annan ytbehandling.<br />
13
Under normal förvaring <strong>och</strong> hantering av elektroderna är risken för<br />
strålning försumbar. Inandning av damm från slipning kan däremot vara<br />
skadlig.<br />
Försiktighets<strong>åtgärder</strong><br />
• Slipning av toriumbelagda volframelektroder skall utföras med ett<br />
effektivt ventilationssystem, eller med speciella slutna slipverktyg.<br />
Operatören skall använda en andningsmask om det finns några tvivel<br />
angående utsugningssystemets effektivitet.<br />
• Iaktta renlighet vid insamling <strong>och</strong> omhändertagande av slipdamm.<br />
• Använd om möjligt toriumfria elektroder. Alternativ finns med zirkonium,<br />
lantan <strong>och</strong> cerium. 2% toriumhalt (WT20) är bättre än 4%<br />
(WT40) i detta avseende.<br />
• Undvik toriumbelagda elektroder eller använd effektiv rökutsugning vid<br />
svetsning med växelström. (Risken för inandning av svetsrök<br />
från toriumbelagda volframelektroder är normalt<br />
försumbar, men kan nå eller ev. överskrida<br />
gränsvärdena vid svetsning med<br />
växelström).<br />
Gränsvärden för yrkesmässig<br />
exponering<br />
För de flesta skadliga ämnen finns<br />
gränsvärden för yrkesmässig exponering<br />
(OEL) som regelbundet revideras.<br />
De vanligaste av dessa gränsvärden<br />
specificerar den genomsnittliga<br />
koncentration som normalt inte utgör<br />
en hälsorisk under åtta timmars arbete<br />
per dygn (nivågränsvärde). För vissa<br />
ämnen specificeras också en maximal<br />
exponeringsgräns eller ett korttidsgränsvärde.*)<br />
Eftersom de gaser <strong>och</strong> partiklar som<br />
bildas påverkar kroppen på olika sätt,<br />
är det viktigt att de bestämmelser som<br />
utfärdas av myndigheterna <strong>och</strong> de<br />
instruktioner som lämnas av tillverkarna<br />
följs för att undvika ohälsa.<br />
Det finns också materialsäkerhetsdatablad<br />
(MSDS). På dessa blad lämnar<br />
tillverkaren i 16 punkter en detaljerad<br />
beskrivning av olika sätt att skydda sig<br />
från skador.<br />
14<br />
*) Gränsvärden för olika ämnen<br />
i rökgaser (svenska värden).<br />
Respirabelt damm : 5 mg/m3 Fe: 3,5<br />
Mn : 0,5<br />
Cr: 0,02<br />
Ni : 0,1<br />
F : 2<br />
Cu : 0,2<br />
O3 0,1 ppm<br />
NO2 2 ppm<br />
NO 25 ppm
Brand <strong>och</strong> svetssprut<br />
Risker i samband med sprut<br />
I vissa fall kan sprut som uppstår under svetsning orsaka obehag <strong>och</strong><br />
t.o.m. brännskador. Ett exempel är när stora droppar <strong>och</strong> sprut faller ner<br />
i träskor. Risken ökar i samband med underuppsvetsning, eller när<br />
svetsningen utförs i trånga utrymmen där svetsaren t.o.m. måste ligga<br />
ned för att komma åt föremålet som skall svetsas.<br />
Förebyggande <strong>åtgärder</strong><br />
Genom att använda lämpliga svetsparametrar, en lämplig skyddsgas<br />
med högt argoninnehåll <strong>och</strong> rätt arbetsteknik är det möjligt att undvika<br />
alltför stora sprutdroppar. Finfördelat sprut är normalt ganska harmlöst.<br />
För att undvika dessa problem är det viktigt att använda vältäckande<br />
klädsel, tillverkade av lämpliga värmebeständiga material <strong>och</strong> testade<br />
enligt EN 470-1.<br />
Brand<strong>risker</strong><br />
Bränder som orsakas av svetsning <strong>och</strong> <strong>skärning</strong> beror mestadels på<br />
bristande kunskaper, vårdslöshet <strong>och</strong> otillräckliga skydd. Utbildning <strong>och</strong><br />
effektiva skyddsprogram är avgörande i dessa sammanhang. Erfarenheten<br />
visar att <strong>risker</strong>na är störst i samband med tillfälliga arbeten i lokaler<br />
eller områden som inte är lämpade för svetsning.<br />
På tillfälliga arbetsplatser används ofta gassvetsning eller <strong>–</strong><strong>skärning</strong> som<br />
ger stor värmeutveckling <strong>och</strong> större <strong>risker</strong> för nedfallande relativt stora<br />
smälta partiklar <strong>och</strong> gnistor som kan vålla brand.<br />
<strong>Svetsning</strong> är särskilt farlig på platser där brandrisken är stor, t.ex.:<br />
• Platser där lättantändliga ämnen som t.ex. bensin, olja eller brännbara<br />
gaser hanteras.<br />
• Lokaler där det finns emballagematerial eller trävaror.<br />
• Byggplatser där gnistor lätt kan sprida sig till svåråtkomliga utrymmen,<br />
t.ex. in i väggar som är tillverkade av trä eller innehåller lättantändlig<br />
isolering.<br />
Vid arbete i farliga miljöer av detta slag skall svetsinspektioner alltid<br />
utföras. I vissa fall måste medgivande av kommunens säkerhetsansvariga<br />
<strong>och</strong> försäkringsbolag inhämtas.<br />
Glödbrand<br />
På andra platser, där materialet kanske är mindre lättantändligt, kan<br />
antändningen börja med glödbrand för att senare utvecklas till brand<br />
15
med öppen låga. Relativt lång tid kan gå innan branden upptäcks, <strong>och</strong><br />
om brandhärden också är svår att komma åt blir släckningen svårare<br />
även om släckmateriel finns tillgänglig.<br />
Bränders utveckling i olika miljöer<br />
Vid bränder i PVC-plast, som ofta finns i elkablar eller inredningsmaterial,<br />
alstras klorväteångor som tillsammans med fukten i luften<br />
bildar saltsyra. Denna är kraftigt irriterande <strong>och</strong> även starkt korroderande<br />
på metaller. Den kan dessutom skada känslig elektronisk utrustning.<br />
Det kan finnas risk för explosioner när brännbara ämnen som bensin,<br />
olja <strong>och</strong> fotogen värms upp. Om de inte antänds direkt finns ändå en<br />
stor risk för explosion när de förångas.<br />
Tänk på att värme som alstras vid svetsning eller <strong>skärning</strong> av ett rör kan<br />
ledas till en näraliggande vägg <strong>och</strong> vålla en brand, även om temperaturen<br />
är relativt måttlig. En tillräckligt stor gnista från svetsning, <strong>skärning</strong><br />
eller slipning kan vålla en brand även om den inte är glödhet.<br />
16<br />
Fig. 10. Det är<br />
viktigt att skydda<br />
brandkänsliga<br />
föremål när det<br />
finns risk för brand<br />
vid svetsning.
Bränder i slutna utrymmen som väggar <strong>och</strong> isolering kan utvecklas<br />
relativt långsamt. Tillkalla alltid brandkåren om denna typ av brand<br />
inträffar. Tillkalla brandkåren även om det verkar som om branden<br />
slocknat, eftersom det är viktigt att kontrollera att ingen källa till glödbrand<br />
finns kvar.<br />
Förebyggande <strong>åtgärder</strong><br />
Om svetsning eller <strong>skärning</strong> skall utföras på platser där det finns risk för<br />
brand bör den säkerhetsansvarige bedöma vilka förebyggande <strong>åtgärder</strong><br />
som behövs.<br />
• Städning <strong>och</strong> avlägsnande av brännbart material i riskzonen.<br />
• Eventuella hål eller springor i brännbara byggnadselement skall täckas<br />
eller avskärmas så att svetssprut eller glödheta partiklar från <strong>skärning</strong><br />
inte kan nå dem.<br />
• Använd vatten för att fukta området före <strong>och</strong> kanske efter arbetet.<br />
• Skärma av området.<br />
• Kontrollera att tillräcklig brandbekämpningsutrustning finns tillhands.<br />
• Övervakning <strong>och</strong> efterkontroll (en timme) av en brandvakt.<br />
• Kontrollera att personalen har tillräcklig kännedom om vilka bestämmelser<br />
som gäller, <strong>och</strong> om hur <strong>risker</strong> kan undvikas.<br />
Buller<br />
MIG/MAG-svetsning alstrar relativt mycket buller, upp till 80 dB. Även<br />
slipning, slaggborttagning <strong>och</strong> riktningsarbeten i samband med svetsning<br />
kan orsaka buller. Det anses föreligga risk för bestående hörselskador<br />
om man utsätts för 85 dB(A) under mer än åtta timmar per<br />
arbetsdag. Som en tumregel kan man säga att ljudnivån är oacceptabel<br />
när det är svårt att föra ett samtal.<br />
Åtgärder för att minska buller<br />
Till att börja med bör man undersöka om processen eller produktionen<br />
kan ändras för att eliminera bullerkällor.<br />
• Använd lämplig svetsprocess, svetsdata, skyddsgaser <strong>och</strong> svetsteknik<br />
som minimerar slipning <strong>och</strong> slaggborttagning eller helst eliminerar<br />
dem helt.<br />
• Använd tystare verktyg för slipning <strong>och</strong> slaggborttagning.<br />
• Plasma<strong>skärning</strong> kan alstra mycket höga bullernivåer. Betydande<br />
miljöförbättringar (bullernivån sänks med så mycket som 30-40 dB)<br />
17
Figur 11. Några bullerkällor som referens till dB-skalan.<br />
kan uppnås om man använder skärbord som möjliggör <strong>skärning</strong> under<br />
vatten.<br />
• Skärma av bullrande arbete <strong>och</strong> vidta <strong>åtgärder</strong> för att minska ljudets<br />
spridning från arbetsområdet genom att sätta upp ljudabsorberare.<br />
• Använd hörselskydd om ljudet är störande eller om det finns risk för<br />
hörselskador.<br />
Hörselundersökningar bör också utföras regelbundet.<br />
Ergonomi<br />
Risker<br />
Vid manuell svetsning av grovt material <strong>och</strong> under montagesvetsning<br />
förekommer mycket statiska belastningar. Svetstiderna är längre <strong>och</strong><br />
utrustningen tyngre. Dessutom är arbetsläget i detta fall beroende av<br />
svetsfogens position. Underuppsvetsning är olämplig ur ergonomisk<br />
synpunkt.<br />
Vid MIG-svetsning av mindre föremål i fixturer finns en risk för<br />
arbetsskador till följd av monotona, upprepade rörelser. Svetspistolen<br />
stöds ofta genom att en hand hålls mot arbetsstycket.<br />
Åtgärder <strong>–</strong> tekniska hjälpmedel <strong>och</strong> utrustning<br />
När en arbetsplats planeras spelar arbetshöjden en viktig roll för att<br />
skapa den rätta arbetsställningen. I detta sammanhang kan lägesställare<br />
<strong>och</strong> lyftbord vara mycket användbara. Arbetsställningen bestäms delvis<br />
av svetsarens behov att ha ögonen nära arbetsstycket för att tydligt<br />
kunna se smältbadet under svetsningen. Om arbetshöjden är för låg<br />
18
Figur 12. Lägesställare<br />
för<br />
positionering av<br />
arbetsstycken.<br />
måste svetsaren böja sig för att se ordentligt. En stol eller pall kan då<br />
vara mycket användbar. Att arbeta med händerna i ett högt läge, i nivå<br />
med eller ovanför axlarna, bör om möjligt undvikas.<br />
Vid grövre svetsning är även svetspistolen <strong>och</strong> slangarna tyngre, <strong>och</strong><br />
belastningen på kroppen mer statisk. En balanserad avlastningsarm är<br />
mycket användbar i denna situation. När slangarna lyfts från golvet<br />
skyddas de också från slitage <strong>och</strong> trådmatningen underlättas.<br />
Det är också bra om arbetsstycket kan placeras i en lägesställare <strong>och</strong><br />
manövreras för bästa möjliga åtkomlighet <strong>och</strong> höjd (Figur 12). En bekvämare<br />
arbetsställning kan då skapas, samtidigt som svetsningen underlättas<br />
eftersom fogen kommer i det bästa svetsläget.<br />
Rullbockar kan användas för svetsning av rör eller andra cylindriska<br />
föremål.<br />
En krok eller någon annan anordning i vilken svetspistolen kan placeras<br />
när den inte används är ett annat värdefullt hjälpmedel.<br />
Figur 13. En<br />
avlastningsarm<br />
minskar tyngden från<br />
slangpaketet inom<br />
hela arbetsområdet.<br />
19
Fig. 14. Det är viktigt att<br />
säkerhetskraven för<br />
maskiner uppfylls.<br />
Maskinsäkerhet <strong>och</strong> mekaniska skydd<br />
Så snart vi börjar arbeta med maskiner som har rörliga delar, t.ex.<br />
svetsrobotar eller skärmaskiner, måste vi vara medvetna om risken för<br />
personskador. Till att börja med bör konstruktionen vara sådan att <strong>risker</strong><br />
undviks så långt detta är möjligt. Om det av praktiska skäl inte går att<br />
eliminera alla <strong>risker</strong> måste tillräckliga skydds<strong>åtgärder</strong> vidtas för att<br />
garantera personsäkerheten.<br />
Åtgärder kan vidtas på flera nivåer.<br />
• Mekaniska skydd eller huvar som ger direkt skydd. Skydden skall vara<br />
tillräckligt robusta utan att hindra eller begränsa sikten eller arbetet.<br />
• Om direkta mekaniska skydd inte är möjliga av funktionsskäl skall<br />
operatören vara placerad utanför riskzonen, <strong>och</strong> någon form av<br />
inhägnad skapas runt utrustningen för att minska skaderisken. Öppningen<br />
mot riskområdet, t.ex. en lucka, en grind eller en serviceingång,<br />
skall vara utförd med en förreglad säkerhetsanordning som<br />
stoppar maskinen i händelse av obehörigt tillträde. Området kan<br />
övervakas med säkerhetsbrytare på luckor eller grindar, ljusbommar<br />
för serviceingångar eller en trampmatta som känner om någon finns i<br />
området. Inhägnaden eller säkerhetsanordningarna får inte vara<br />
utförda så att de är lätta att kringgå eller stänga av.<br />
• Skydd kan också krävas för att skydda operatören från <strong>risker</strong> när<br />
arbetet av något skäl måste utföras inom riskområdet.<br />
• Personlig säkerhetsutrustning, utbildning, information <strong>och</strong> varningsskyltar<br />
som varskor om de <strong>risker</strong> som fortfarande kan finnas när<br />
ovanstående <strong>åtgärder</strong> vidtagits.<br />
20
EG:s maskindirektiv<br />
Maskindirektivet är ett tvingande direktiv inom EU som varje ny maskin<br />
måste uppfylla sedan den 1 januari 1995. Enligt definitionen har en<br />
maskin minst en rörlig del <strong>och</strong> kan arbeta självständigt.<br />
Maskindirektivet specificerar grundläggande säkerhetskrav för maskiner.<br />
Mer detaljerad information finns i de s.k. harmoniserade Europastandarderna<br />
(EN). Tillämpningen av dessa är i grunden frivillig, men om<br />
en maskin konstruerats i enlighet med dessa standarder anses den<br />
också uppfylla maskindirektivet. CE-märkningen indikerar att maskinen<br />
uppfyller maskindirektivet.<br />
21
Skäroperatörens arbetsmiljö<br />
Precis som vid svetsning är säkerhets<strong>åtgärder</strong>na för termisk <strong>skärning</strong><br />
<strong>och</strong> vattenstråle<strong>skärning</strong> utformade för att ge skydd mot en kombination<br />
av riskfaktorer.<br />
• Mekaniska <strong>risker</strong><br />
• Elektriska <strong>risker</strong><br />
• Ljus- <strong>och</strong> värmestrålning<br />
• Rök <strong>och</strong> gaser<br />
• Buller<br />
När det gäller de mekaniska <strong>och</strong> elektriska <strong>risker</strong>na hänvisas till de<br />
allmänna regler som behandlas separat i denna publikation. Besvären<br />
från ljus, rök eller buller är beroende av om gas-, plasma-, laser- eller<br />
vatten<strong>skärning</strong> utförs.<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid gas<strong>skärning</strong><br />
Rök <strong>och</strong> sprut från metall <strong>och</strong> smält slagg uppstår huvudsakligen på<br />
plåtens undersida. Vid manuell <strong>skärning</strong> ställs krav på den personliga<br />
skyddsutrustningen. Vid tillfälliga arbeten i brandfarlig omgivning skall<br />
lämpliga skydds<strong>åtgärder</strong> vidtas.<br />
Rök <strong>och</strong> hälsovådliga gaser utvecklas, bl.a. kväveoxider (NO ). Utnyttja<br />
x<br />
gärna ett skärbord med integrerat rökutsug.<br />
Bullernivån ligger i medeltal kring 85-90 dB(A).<br />
Hantering <strong>och</strong> installation av gaser<br />
En farlig situation kan uppstå om en gastub eller ett centralt installerat<br />
system inte ansluts eller underhålls på rätt sätt. Uttagsposter för skärgaser<br />
<strong>och</strong> oxygen skall anslutas med tillförlitlig utrustning som är godkänd<br />
för den aktuella gasen <strong>och</strong> skyddar mot eventuell bakslag.<br />
Fig. 15. Skärbord med<br />
utsugning för rök <strong>och</strong><br />
gaser.<br />
22
Hanteringen av högtrycksgasflaskor förutsätter att man följer gällande<br />
regler. De bör bl.a.<br />
• vara lätt åtkomliga i händelse av brand<br />
• vara förankrade så att de inte kan falla omkull<br />
• ha varningsskyltar som är klart synliga<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid plasma<strong>skärning</strong><br />
UV-strålningen från bågen kan skada hud <strong>och</strong> ögon, <strong>och</strong> kan också<br />
alstra ozon. När det gäller dess verkan <strong>och</strong> lämpliga skydds<strong>åtgärder</strong>, se<br />
avsnitten om strålning, sid. 9, <strong>och</strong> <strong>risker</strong>na i samband med ozon, sid.<br />
13.<br />
Rök bildas efter förångning av det skurna materialet. Vid <strong>skärning</strong> av<br />
ytbelagt material kan dessutom olika ev. hälsovådliga ämnen uppträda i<br />
röken beroende på ytbeläggningens art. Vad beträffar hälso<strong>risker</strong>, se<br />
motsvarande avsnitt för svetsning, sid. 11.<br />
Mängden av gaser som utvecklas beror på många faktorer, men är<br />
vanligen större vid höga inställningar. Exempel på faktorer som har<br />
betydelse är plåttjockleken, strömstyrka, processen (undervattens<strong>skärning</strong>,<br />
<strong>skärning</strong> med vattenridå eller <strong>skärning</strong> utan särskilda skydds<strong>åtgärder</strong>)<br />
<strong>och</strong> antalet brännare. För strålningen har också omgivningen<br />
(t.ex. reflekterande väggar) betydelse.<br />
Under ”torr” plasma<strong>skärning</strong> rekommenderas utsugning underifrån<br />
(under det material som skärs), medan utsugning kan arrangeras ovanför<br />
plasmabrännaren i samband med <strong>skärning</strong> under vatten.<br />
Bullernivåerna på arbetsplatser där plasma<strong>skärning</strong> utförs är högre än<br />
de som förekommer vid normal gas<strong>skärning</strong>, <strong>och</strong> kan vara så höga som<br />
115 dB(A).<br />
Fig. 17.<br />
Genomsnittliga<br />
bullernivåer vid<br />
plasma<strong>skärning</strong><br />
i fria luften,<br />
ovanför vatten<br />
(60 mm) <strong>och</strong><br />
under vatten<br />
(75 mm).<br />
23
Det är viktigt att operatören använder lämplig<br />
personlig skyddsutrustning som t.ex. hörselskydd,<br />
en svetsskärm <strong>och</strong> lämplig klädsel.<br />
Plasma<strong>skärning</strong> under vatten<br />
Ett effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön vid<br />
plasma<strong>skärning</strong> är att använda våt<strong>skärning</strong><br />
med plasmamunstycket nedsänkt i vatten.<br />
Utsläppen av metallrök, kväveoxider <strong>och</strong><br />
ozon reduceras då kraftigt liksom bullernivåerna.<br />
Rökgaserna kan reduceras i viss mån beroende<br />
på vattendjupet. Kväveoxiderna kan<br />
reduceras med tre fjärdedelar <strong>och</strong><br />
bullernivåerna med så mycket som 30 dB(A).<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid laser<strong>skärning</strong><br />
Sprut från metall <strong>och</strong> smält slagg förekommer<br />
huvudsakligen från plåtens undersida. Damm<br />
<strong>och</strong> gaser (He, N , CO , O ), buller, synligt ljus <strong>och</strong> skadlig laserstrålning<br />
2 2 2<br />
kan också uppstå. Använd lämplig ventilation <strong>och</strong> personlig skyddsutrustning.<br />
Ljuset från en Nd-YAG-laser är osynligt i det infraröda området, men har<br />
kortare våglängd än en CO -laser. Detta ljus kan därför tränga in till<br />
2<br />
näthinnan <strong>och</strong> orsaka skador även i ganska små doser.<br />
Laserutrustning i laserklass 4<br />
Den direkta laserstrålen <strong>och</strong> indirekt reflekterad strålning utgör en<br />
särskild risk.<br />
Särskilda krav skall uppfyllas <strong>och</strong> särskilda <strong>åtgärder</strong> vidtas för att<br />
skydda operatörerna. Maskiner i klass 4 får endast installeras om<br />
laserstrålen riktas vertikalt nedåt. Operatören <strong>och</strong> serviceteknikern skall<br />
skyddas från direkt eller indirekt strålning med lämplig utrustning som<br />
Rökutveckling vid plasma<strong>skärning</strong> av kolstål <strong>och</strong> rostfritt stål<br />
Materialtjocklek Torr <strong>skärning</strong> (g/min) Undervattens<strong>skärning</strong> (g/min)<br />
Kolstål, 8 mm 20-26 0.1-0.4<br />
Rostfritt stål, 8 mm 30-40 0.2-0.5<br />
Rostfritt stål, 35 mm 1.8-3.4 0.02<br />
Tabell 1. Utsläpp av rök <strong>–</strong> jämförelse mellan torr <strong>skärning</strong> <strong>och</strong> undervattens<strong>skärning</strong><br />
24<br />
Fig. 18. Skärning<br />
under vatten är ett<br />
effektivt sätt att<br />
förbättra arbetsmiljön.
Fig. 19. ESAB PRO-LAS 1 <strong>–</strong> ett laserskyddssystem som erbjuder en intelligent<br />
kombination av effektivitet <strong>och</strong> säkerhet för laserskyddsklass 1.<br />
t.ex. skyddsskärmar, skyddskläder <strong>och</strong> laserglasögon. Detta är särskilt<br />
nödvändigt vid arbete med justering av lasern <strong>och</strong> spegelsystemet.<br />
Personal som är involverad i underhåll <strong>och</strong> inställningar skall ges särskild<br />
utbildning.<br />
Skydds<strong>åtgärder</strong>na skall kompletteras med detaljerade<br />
användarinstruktioner <strong>och</strong> varningsskyltar.<br />
Laserutrustning i laserklass 1<br />
Kraven på säkerhetsutrustning <strong>och</strong> skydds<strong>åtgärder</strong> är långt mer omfattande<br />
än de som gäller för lasermaskiner i laserklass 4.<br />
En dubbelväggig skyddsskärm som ger heltäckande skydd skall användas.<br />
Särskilda skydd mot reflekterande strålning skall också finnas.<br />
Risker <strong>och</strong> <strong>åtgärder</strong> vid vattenstråle<strong>skärning</strong><br />
Skärstrålen, som innehåller sand <strong>och</strong> rester från de skurna materialen,<br />
kan utgöra en risk i samband med vatten<strong>skärning</strong>.<br />
Vattenstrålen<br />
Den abrasiva (sandblandade) vattenstrålen har mycket hög rörelseenergi<br />
<strong>och</strong> kan, vid felaktig användning, vålla allvarliga skador.<br />
25
Fig. 20. Vattenstråle<strong>skärning</strong>. Operatören skall hålla ett säkerhetsavstånd på<br />
minst en meter <strong>och</strong> bära skyddsklädsel, glasögon <strong>och</strong> hörselskydd.<br />
Även tillsynes små sår kan dölja en mer allvarlig skada <strong>och</strong> bör behandlas<br />
så snabbt som möjligt. Det finns en risk att främmande partiklar kan<br />
ha trängt in. Ett säkerhetsavstånd på minst en meter bör upprätthållas<br />
under <strong>skärning</strong>en.<br />
Stänkskydd kan sättas upp runt munstycket. Operatören skall bära<br />
skyddskläder, skyddsglasögon <strong>och</strong> eventuellt även hörselskydd.<br />
Högtrycksenhet<br />
Service på högtrycksenheten skall skötas av utbildad personal.<br />
Buller<br />
Högtrycksenheten skall vara försedd med en bullerdämpande huv p.g.a.<br />
de höga bullernivåerna.<br />
Bullernivån vid vatten<strong>skärning</strong> kan vara omkring 85 dB(A).<br />
26
Referenslitteratur:<br />
Hälsa <strong>och</strong> säkerhet vid svetsning <strong>och</strong> besläktade förfaranden, utgåva 2,<br />
Svetskommissionen.<br />
Arbetsmiljö vid svetsning, Arbetarskyddsnämnden.<br />
El- <strong>och</strong> brandsäkerhet vid svetsning. Svetskommissionen 1990.<br />
Kjell Isacsson, Elmiljön i verkstadsindustrin, artsgemensamt material,<br />
Industrilitteratur, V060014.<br />
Hazardous substances in welding and allied processes, Metal-<br />
Gerufsgenossenschaften.<br />
Welding adds hazards to work in confined spaces, IIW 1998.<br />
Reduktion av ozon med MISON Skyddsgaser, AGA Gas AB.<br />
AG32 Arbetshygien, Faror <strong>och</strong> skydd vid svetsning 5. Elektromagnetiska<br />
fält vid svetsarbete, Svetskommissionen.<br />
Handling of non-consumable tungsten electrode containing thorium<br />
oxide, Schweissen und Schneiden, no. 11 1999.<br />
Standarder<br />
IEC 62081:1999 Arc welding equipment- Installation and use<br />
SS-EN 60974-1 Elektriska svetsanläggningar - Säkerhet hos svetsströmkällor<br />
för industriellt <strong>och</strong> liknande bruk.<br />
EN 169:1992 Filters for personal eye protection equipment used in<br />
welding and other similar operations.<br />
EN 166 Personal eye protection-specifications.<br />
EN 470-1 Welders clothing<br />
IEC 479-1 Effects of current on human beings and livestock. Part 1:<br />
General aspects<br />
IEC 479-2 Effects of current passing through the human body. Part 2:<br />
Special aspects<br />
Maskindirektiv 89/392/EEG (plus ändringar).<br />
Personlig skyddsutrustning 89/686/EEG (plus ändringar).<br />
27
28<br />
ESAB Sverige AB<br />
Box 8004<br />
XA00096110<br />
402 77 Göteborg<br />
Tel. 031-50 95 00, Fax. 031 50 92 22<br />
E-mail: esab.sverige@esab.se, Internet: www.esab.se Reg.No.