ESAB-NYTT
ESAB-NYTT
ESAB-NYTT
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nr 2 2010<br />
<strong>ESAB</strong>-<strong>NYTT</strong><br />
ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV <strong>ESAB</strong> SVERIGE AB. NR 2/2010 ÅRGÅNG 50<br />
Världens största<br />
kryssningsfartyg<br />
Stålkonstruktioner<br />
i tungviktsklassen
2 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
Att göra rätt saker<br />
på rätt sätt<br />
”Att mäta är att veta” är ett klassiskt<br />
citat som tillskrivs kemisten Lord Berkeley.<br />
Med detta menade han att vägen<br />
till kunskap och utveckling inom teknik<br />
och medicin går via kvantitativa mätningar.<br />
Effektivitetsmätningar är ett<br />
ämne som intresserar de fl esta företagsledningar<br />
eftersom de kan identifi<br />
era outnyttjad kapacitet, krångliga<br />
processer och långa ställtider. Det fi nns<br />
väl utvecklade metoder för att mäta<br />
effektivitet på produktionssidan, eftersom tillverkning oftast handlar<br />
om att utföra samma aktiviteter om och om igen. Men för produkt-<br />
och teknikutveckling är det betydligt svårare att mäta effektiviteten,<br />
eftersom begreppen per defi nition innebär att man arbetar med nya<br />
saker. Dock är det ganska självklart att det blir enklare att vara effektiv<br />
och skapa en samordnad produktutveckling om alla ingående<br />
delar befi nner sig på samma plats istället för i tre olika världsdelar.<br />
Därför etablerar <strong>ESAB</strong> nu ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum<br />
för svetsutrustning i Göteborg, något du kan läsa mer om<br />
i det här numret. Och apropå utveckling och Göteborg vill jag passa<br />
på att påminna om Svetstekniska Dagarna 20-21 maj där vi presenterar<br />
nya svetslösningar och trender – håll utkik efter program och<br />
inbjudan.<br />
Några som måste ha fokus på både tekniskt nytänkande och effektivitet<br />
är DS SM och Oasis of the Seas. Den förstnämnda tillverkar<br />
stora och komplexa objekt; den sistnämnda består av dem. Runt<br />
500 000 separata delar för att vara exakt, vilket gör fartyget till världens<br />
största pussel. Läs mer om både stålkonstruktioner och lyxkryssare<br />
i tungviktsklassen i detta nummer av <strong>ESAB</strong>-Nytt, där vi även<br />
presenterar produktnyheter som går i effektivitetens tecken. En av<br />
dem är ABW (Adaptive Butt Welding), ett adaptivt svetssystem som<br />
ger en automatisk kontaktlös fogföljning och automatisk svetssekvens<br />
från start till slut utan någon involvering av operatören. En annan är<br />
Marathon Pac bulkförpackningar som med <strong>ESAB</strong>s ändlösa system<br />
ger effektivitet utan trådbyten.<br />
Trevlig läsning!<br />
Sten Wallin<br />
Försäljningschef<br />
<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />
<strong>ESAB</strong>-<strong>NYTT</strong> ÄR EN SVETSTEKNISK<br />
TIDSKRIFT UTGIVEN AV <strong>ESAB</strong><br />
SVERIGE FYRA GÅNGER PER ÅR.<br />
Ansvarig utgivare: Eugenia Vranjancu<br />
Redaktionskommitté: Sten Wallin,<br />
Eugenia Vranjancu, Arne Axelsson,<br />
Eva-Lena Bergquist, Juha Lukkari, Tuula<br />
Virta, Lars Frank, Magnus Andersson,<br />
Tomas Andersson, Ylva Åshede, Kjell<br />
Tuvemark<br />
<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />
Box 8004. 402 77 Göteborg<br />
Tel: 031-50 90 00<br />
Fax: 031-50 92 22<br />
www.esab.se<br />
Produktion och annonsbokning:<br />
Tuvemark & Kron Reklambyrå AB<br />
Järntorget 4, 413 04 Göteborg<br />
Tel: 031-85 54 80<br />
Fax: 031-22 70 99<br />
www.tuvemarkkron.se<br />
Eftertryck tillåts efter avtal.<br />
Innehåll:<br />
OASIS OF THE SEAS – VÄRLDENS STÖRSTA<br />
OCH DYRASTE LYXKRYSSARE<br />
Gigantiska plåt- och svetsarbeten har utförts på<br />
STX-varvet vid tillverkningen av fartyget sid 3<br />
LÅT VÅRA UNGDOMAR VISA VAD DE GÅR FÖR<br />
Nytt projekt är en länk mellan svetsande bolag och<br />
utbildningsorgan i Sverige sid 6<br />
<strong>ESAB</strong> UTBILDNING<br />
Ny temaserie med fokus på skyddsutrustning för<br />
svetsare sid 7<br />
STÅLKONSTRUKTIONER I TUNGVIKTSKLASSEN<br />
DS-SM i Rödekro, Danmark svetsar gigantiska<br />
rörkonstruktioner till bl a vindkraftsindustrin sid 8<br />
<strong>ESAB</strong> ETABLERAR GLOBALT FORSKNINGS-<br />
OCH UTVECKLINGSCENTRUM I GÖTEBORG sid 10<br />
<strong>ESAB</strong>-KALENDERN sid 14<br />
ÄNDLÖS EFFEKTIVITET HELT UTAN TRÅDBYTEN<br />
En övergång till marathon Pac betalar sig sid 15<br />
VAD ÄR ÖVERLEGERADE ROSTFRIA TILLSATS-<br />
MATERIAL?<br />
En analys av en viktig grupp tillsatsmaterial sid 16<br />
LERNIA UTBILDAR FRAMTIDENS SVETSARE<br />
En produktiv leverantör av välutbildad arbetskraft sid 20<br />
<strong>ESAB</strong> UTSEDD TILL ENERGIINDUSTRINS BÄSTA<br />
PARTNER<br />
SID 6 SID 8<br />
SID 15<br />
SID 22<br />
Frost & Sullivan-priset för ”Bästa Globala Partnern för<br />
Svetsning och Skärning till Energisektorn 2009” gick<br />
till <strong>ESAB</strong> sid 22
Oasis of the Seas<br />
– Världens största och dyraste lyxkryssare<br />
Fartyget Oasis of the Seas (”Havens oas”) är inte bara enormt stort. Det är ofattbart stort.<br />
Fartyget kan mycket väl jämföras med en liten stad – ”en fl ytande semesterstad i Karibien”<br />
och har plats för upp till 7 500 personer.<br />
F<br />
artyget är ett ypperligt mästerprov<br />
på fi nländskt arbete och<br />
kunnande. Det övertog titeln<br />
som världens största kryssningsfartyg<br />
från sin föregångare Freedom of<br />
the Seas, som också byggdes på fi nska<br />
STX-varvet i Åbo i slutet av 2006.<br />
Oasis väger 225 000 ton jämfört med<br />
Freedoms 158 000 ton och är 23 meter<br />
längre.<br />
Internationellt verksamma STX<br />
Europe är världs ledande kryssningsfartygsbyggare.<br />
Moderbolag är det koreanska<br />
fl erbranschföretaget STX. I STXgruppen<br />
ingår 15 varv i Finland,<br />
Frankrike, Norge, Rumänien, Brasilien<br />
och Vietnam. Personalstyrkan uppgår<br />
till cirka 16 000 anställda. STX Finlands<br />
tre varv i Finland fi nns i Åbo, Raumo och<br />
Helsingfors.<br />
Beställaren till Oasis är världens näst<br />
största kryssningsrederi, det norskamerikanska<br />
Royal Caribbean Cruises<br />
Ltd. Beställningen undertecknades den<br />
6 februari 2006. Byggarbetena påbörjades<br />
den 1 mars 2007 och fartyget seglade<br />
ut från varvet i Åbo 27 november<br />
2009 till hemmahamnen Miami i Florida.<br />
Fartygets prislapp låg på cirka en miljard<br />
euro!<br />
Fartyget rönte enorm mediauppmärksamhet<br />
vid ankomsten till USA. Enligt<br />
rederiet rapporterade TV-kanalens ABS<br />
World News Tonight den 13 november<br />
att Oasis of the Seas var det mest använda<br />
sökordet i Google. Talrika televisions-<br />
och radiostationer samt internetmagasin<br />
lade ivrigt ut texten om världens<br />
största och mest innovativa kryssningsfartyg<br />
i sina inslag. Fartygets webbsida<br />
www.oasisoftheseas.com hade fram till<br />
slutet av 2009 fått över sex miljoner<br />
besökare.<br />
Bygget av systerfartyget Allure of the<br />
Seas (”Havens lockelse”) pågår på varvet<br />
och detta fartyg kommer att överlämnas<br />
till beställaren hösten 2010.<br />
ÄR DET NÅGOT SOM SAKNAS PÅ<br />
FARTYGET? Nästan allt har gjorts för<br />
passagernas trivsel och förströelse. I<br />
fartygets mitt fi nns Central Park som<br />
är cirka 100 meter lång och 30 meter<br />
AMFITEATERN<br />
bred. Det fi nns inget annat passagerarfartyg<br />
i världen där man kan strosa<br />
under vajande palmer. I parken fi nns<br />
totalt 12 000 äkta träd och planteringar.<br />
Hyttdäcken är placerade på båda sidor<br />
av Central Park. I fartygets akter<br />
fi nns amfi teatern Aquatheater med 500<br />
platser. Den är öppen mot havet och<br />
erbjuder en fantastisk havsutsikt. På<br />
fartyget fi nns bland annat fl era stora<br />
swimmingpooler, tennisbana, minigolfbana,<br />
basketbollplan, klättervägg, dagis,<br />
spa- och fi tnessanläggningar samt<br />
Foto: STX Finland och STX Europe
ett stort antal restauranger. Tilläggas<br />
bör att det också fi nns en 700 meter<br />
lång löparbana som går runt fartyget.<br />
Det fi nns nog inget som saknas på fartyget.<br />
GIGANTISKA SVETSARBETEN Tillverkningen<br />
av fartygets skrov innebar<br />
ofantligt mycket plåt- och svetsarbete.<br />
Arbetet med skrovet inleddes med tillverkning<br />
av skrovets olika delar. Skrovet<br />
består av cirka 500 000 separata delar<br />
– ”världens största pussel”. Genom<br />
sammansvetsning av ingående delar<br />
tillverkades mindre block som sedan<br />
svetsades samman till s.k. storblock.<br />
Fartygets skrov består av 181 storblock<br />
som väger 200-600 ton. Ett storblock<br />
kan till exempel vara 22 m långt, 32 m<br />
brett och 13 m högt. Stålet i skrovet<br />
väger cirka 45 000 ton.<br />
De färdiga och delvis utrustade storblocken<br />
målades och transporterades<br />
till en varvsbassäng där fartygets skrov<br />
sattes samman av storblocken. Därefter<br />
påbörjades de egentliga utrustnings- och<br />
inredningsarbetena samt platsmonteringen<br />
av hytter.<br />
Svetsfogarnas sammanlagda längd<br />
är cirka 2 400 kilometer samtidigt som<br />
åtgången av tillsatsmaterial var över<br />
1 000 ton (över en miljon kilo). Användningen<br />
av tillsatsmaterial efter svetsmetod<br />
var följande:<br />
MAG rörelektrodsvetsning: 73 %<br />
Pulverbågsvetsning: 15 %<br />
Elektrodsvetsning: 11 %<br />
Övriga svetsmetoder: 1 %<br />
FARTYGETS STÅLKONSTRUKTIO-<br />
NER Fartygets bottenplåtar är cirka 20<br />
mm och sidoplåtar 15-35 mm tjocka.<br />
Fartyget har totalt 17 däck. Tjockleken<br />
hos däcksplåtarna i fartygets hotellzon<br />
är typiskt 5,5 mm.<br />
Stålen är ordinära skeppsbyggnadsstål<br />
med hållfasthetsklasser på mellan<br />
235 och 355 Mpa. I tillverkningen av<br />
vissa bordläggningsdelar har man använt<br />
det höghållfasta skeppsbyggnadsstålet<br />
NVA 40.<br />
<strong>ESAB</strong> HUVUDLEVERANTÖR AV<br />
TILLSATSMATERIAL Huvuddelen av<br />
tillsatsmaterialen är tillverkade av<br />
<strong>ESAB</strong>.<br />
Rutil rörelektrod PZ6113<br />
Metallpulverfylld rörelektrod<br />
OK Tubrod 14.12<br />
Belagd elektrod OK 48.00 (och<br />
OK 46.00)<br />
Trådelektrod för pulverbågsvetsning<br />
OK Autrod 12.22 (och<br />
OK Tubrod 15.00 S)<br />
Svetspulver för pulverbågsvetsning<br />
OK Flux 10.71<br />
STORSLAGNA Central Park<br />
MAG-RÖRELEKTRODSVETSNING<br />
DOMINERADE Merparten av svetsningarna<br />
genomfördes med MAGrörelektrodsvetsning.<br />
Svetsprocessen<br />
användes så mycket som det överhuvudtaget<br />
var möjligt. Alla rörelektrodsvetsningar<br />
genomfördes med<br />
skyddsgas. Blandgas M21 med metallpulverfylld<br />
rörelektrod samt blandgas<br />
och koldioxid med rutil rörelektrod.<br />
Den metallpulverfyllda rörelektroden<br />
användes mest för kälsvetsar i olika<br />
svetslägen, varav fallande vertikalt (PG)<br />
var särskilt lämpat för svetsning med<br />
den använda metallpulverfyllda rörelektroden.<br />
Rutil rörelektrod användes<br />
tillsammans med keramiskt rotstöd för<br />
svetsning av olika slags stumsvetsar i<br />
blocken. Svetsningarna utfördes manuellt<br />
och mekaniserat med hjälp av<br />
olika slags traktorer och rälsgående<br />
svetsvagnar samt svetsrobotar.<br />
Vid byggandet av Oasis användes också<br />
en stor Tandem-MAG-anläggning för<br />
kälsvetsning av förstyvare. Anläggningen<br />
använder åtta Tandem-svetshuvuden<br />
där den första trådelektroden är solid<br />
trådelektrod och den andra metallpulverfylld<br />
rörelektrod.<br />
Pulverbågsvetsning utfördes i fl era fristående<br />
svetsstationer och i tillverkningslinjen<br />
där applikationerna var enkelsidig<br />
svetsning, kälsvetsning av förstyvningsbalkar<br />
och tillverkninga av T-profi ler. För<br />
att effektivisera produktionen ytterligare<br />
användes <strong>ESAB</strong>s svetstraktorer. Till-
MANUELL svetsning.<br />
TANDEM-MAG-balkningsportalen i panellinjen.<br />
satsmaterialet var huvudsakligen solid<br />
trådelektrod, men också rörelektrod kom<br />
till användning. Pulverbågmetoderna var<br />
svetsning med 1, 2 och 3 trådelektroder<br />
och Twinsvetsning.<br />
Det fanns också behov av elektrodsvetsning,<br />
särskilt vid svetsning av utrustningsdetaljer<br />
och häftsvetsar.<br />
Vid byggandet av Oasis använde man<br />
sig av MAG-laserhybridsvetsning efter<br />
godkännande från klassifi ceringssällskapet<br />
(DNV). Lasern var en fi berlaser<br />
med en effekt på 6 kW, som användes<br />
på en 12 meter lång tunnplåt. På den<br />
linjen utförde man enkelsidiga stumförbandssvetsar<br />
på plåtar med en tjocklek<br />
på 5,0–6,5 mm. Därefter fi ck man ägna<br />
sig åt utmaningar som svetsning av<br />
tjockare plåtar och T-förband.<br />
Laserhybridsvetsning är en effektivare<br />
form av svetsning än traditionell<br />
pulverbågsvetsning av jämförbara objekt.<br />
Den främsta fördelen med laserhybridsvetsning<br />
är måttnoggrannhet och ytterst<br />
små deformationer. Plåtarna i kryssningsfartyg<br />
är tunna, däcksplåtar är typiskt<br />
5,5–6,5 mm tjocka. Där är eventuella<br />
deformationer ett stort problem i de<br />
skilda arbetsfaserna.<br />
– Vi kan använda oss av ett stort<br />
antal andra svetsprocesser. Vi har beredskap<br />
för och kan använda oss av dem<br />
för svetsning av speciella objekt, bl.a.<br />
ESW (elektroslaggsvetsning). EGW (elektrogassvetsning)<br />
och plasmasvetsning<br />
samt FSW (friktionssvetsning) som utförs<br />
av underleverantörer, konstaterar svets-<br />
MEKANISERAD svetsning av skrovet i liggande<br />
vertikalläge.<br />
STATION för hybridsvetsning och en färdig<br />
hybridsvets.<br />
och kvalitetsavdelningens chef Pasi<br />
Hiltunen.<br />
Vid all svetsning använder vi oss av<br />
svetsdatablad (WPS) som är godkända<br />
på basis av svetsprocedurkontroller i<br />
enlighet med klassifi ceringssällskapens<br />
regler.<br />
UTMANINGAR FANNS DET GOTT<br />
OM Byggandet av Oasis innebar nya<br />
svetsteknologiska utmaningar, berättar<br />
Pasi Hiltunen.<br />
– Under bygget använde vi oss av<br />
en i många avseenden ny metod för<br />
laserhybridsvetsning och en stor tandem-<br />
MAG kälsvetsningsstation. För bordläggning<br />
valde man att använda hållfast<br />
NVA 40-stål, vilket reste en rad svetsmetallurgiska<br />
frågor. När man använder<br />
sig av snabba svetsmetoder av detta<br />
slag resulterar det lätt i hög hårdhet i<br />
och omkring svetsarna. Dessutom fi ck<br />
vi tillverka skrovkonstruktioner av rostfritt<br />
duplexstål som ställer höga krav på<br />
hantering, plåtarbete och svetsning.<br />
Kvalitetskraven för svetsarna i Oasis<br />
of the Seas var stora. Fartygets skrov är<br />
dynamiskt belastat, vilket man måste ta<br />
hänsyn till vid fartygets projektering och<br />
tillverkning.<br />
STORA KRAV PÅ SVETSPERSO-<br />
NALENS KOMPETENS STX-varven i<br />
Finland har satsat mycket på kompetensutveckling<br />
av sin svetspersonal på<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 5<br />
ROBOTSVETSNING på skottlinjen.<br />
JUNGFRUTUREN från Åbo till Miami<br />
alla nivåer. Presentationen nedan visar<br />
att satsningen på kompetens är snudd<br />
på rekordstor också i en internationell<br />
jämförelse.<br />
IWE (International Welding Engineer):<br />
12 anställda<br />
IWT (International Welding Technologist):<br />
32 anställda<br />
IWS (International Welding Specialist):<br />
29 anställda<br />
IWI (International Welding Inspector):<br />
2 anställda<br />
Visuella kontrollörer: 8 anställda<br />
Kraven på yrkeskompetens hos svetsare<br />
är också hårda. Alla svetsare måste<br />
ha genomgått kompetensprov enligt<br />
EN 287.<br />
Varvet har även en egen yrkesläroanstalt<br />
som kontinuerligt bl.a. ger kurser<br />
för plåtslagare och svetsare.<br />
VIKTEN AV SAMARBETE Pasi Hiltunen<br />
sammanfattar till slut betydelsen<br />
av samarbete mellan svetsleverantören<br />
och varvet.<br />
– Det fi nns mycket som vi kan dra<br />
fördel av när det gäller <strong>ESAB</strong>s framstående<br />
produkter och kompetenta personal.<br />
Detta är viktigt för varvet. <strong>ESAB</strong>s<br />
utbildare besöker oss regelbundet för<br />
att ge snabbkurser och hålla informationsmöten<br />
för både rörelektrod- och<br />
pulverbågsvetsare.
6 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
FRAMTIDEN – Varvsindustrin genomlever<br />
globalt sett för närvarande den<br />
värsta krisen i sin historia. Vi tror dock<br />
på att skeppsbyggnad har en framtid<br />
också i Finland. På varvet följer vi aktivt<br />
svetsteknikens utveckling och anammar<br />
nya lösningar och procedurer som<br />
är lämpliga för oss. Med detta avslutar<br />
Pasi Hiltunen intervjun.<br />
Fadden är en av eleverna som nu gör praktik<br />
N<br />
ärmare 8000 ungdomar står<br />
utan arbete i Västra Götaland.<br />
Denna insikt utgjorde startskottet<br />
för ett samarbete mellan bland<br />
andra Göteborgs stads utbildningsförvaltning<br />
och <strong>ESAB</strong>. Målsättningen var<br />
att hitta sysselsättning för unga som<br />
gått ut gymnasiet men står utanför arbetsmarknaden.<br />
STORT TACK Ett stort tack till varvsledningen<br />
för tillståndet att skriva artikeln<br />
och särskilt till Pasi Hiltunen för<br />
hans tillmötesgående beredvillighet<br />
att svara på frågor och informera om<br />
svetsarbetena på fartyget.<br />
JUHA LUKKARI, <strong>ESAB</strong> Oy, Helsingfors<br />
För att både skapa sysselsättning<br />
och möta bristen på utbildade svetsare<br />
har Svetsakademin startat ett utbildningscentrum.<br />
Projektet började<br />
redan för två år sedan, då många företag<br />
var i stort behov av svetsare. Tyvärr<br />
har den rådande lågkonjunkturen orsakat<br />
svårigheter för eleverna att få praktikplatser.<br />
När konjunkturen vänder<br />
kommer dock behovet av svetsare att<br />
öka igen och eskalera inom ett till två<br />
år. Vill du ligga steget före och säkra din<br />
produktion samtidigt som du ger en ung<br />
människa en ny framtid? I så fall kan<br />
Svetsakademin förmedla duktiga svetsare<br />
och förse dem med den licens som<br />
krävs i just ditt bolag.<br />
Svetsakademins tolv elever är färdiga<br />
med sin utbildning i slutet av april<br />
2010. Efter en termin har eleverna kunskap<br />
i MIG/MAG, MMA och TIG samt<br />
gas- och plasmaskärning. På skolan<br />
fi nns sexton svetsstationer utrustade<br />
med <strong>ESAB</strong>s svetsmaskiner och tillsatsmaterial.<br />
Utbildningsdelarna utförs av<br />
YTC Lindholmen (Yrkestekniskt Centrum)<br />
och eleverna är på licensnivå efter studierna.<br />
Om de behöver kompetensutvecklas<br />
ytterligare inom automation,<br />
nya material eller konstruktioner är<br />
Faktaruta<br />
Fartyget Oasis of the Seas<br />
Längd: 361 meter<br />
Bredd: 66 meter<br />
Djupgående: 9,2 meter<br />
Höjd: 64 meter (över vattenlinjen)<br />
Kryssningsfart: 22 knop<br />
Vikt: 225 000 ton<br />
Kapacitet: 5 400 passagerare<br />
Besättning: 2 100 man<br />
Visste du att Oasis of the Seas har:<br />
26 000 sittplatser för passagerare<br />
90 000 m 2 mattor<br />
8 000 m 2 fönster<br />
7 000 konstverk<br />
2 300 000 liter vatten i swimmingpoolerna<br />
daglig sötvattenproduktion på<br />
4 100 000 liter<br />
daglig produktion av isbitar på 50 ton<br />
5 000 km elkablar<br />
16 000 sprinklers<br />
100 000 eluttag<br />
Låt våra ungdomar visa vad de går för<br />
Svetsakademin självklart behjälplig.<br />
Konceptet bygger på att eleverna<br />
kostnadsfritt praktiserar i er produktion<br />
under de första månaderna så att ni har<br />
tid att bekanta er med varandra. Är ni<br />
nöjda och har fortsatt behov av arbetskraft<br />
så kan ni projektanställa eller hyra<br />
svetsaren ifråga. Det spelar ingen roll<br />
om det är tidsbestämt eller var i landet<br />
ditt företag befi nner sig – alla våra svetsare<br />
är villiga att resa till er.<br />
Svetsakademins ambition är att vara<br />
en länk mellan er som svetsande bolag<br />
och befi ntliga utbildningsorgan i Sverige.<br />
Både Göteborgs Stad och <strong>ESAB</strong><br />
har lagt stora resurser på det här projektet<br />
och vi hoppas att ni vill vara med<br />
att utveckla det ytterligare.<br />
Är ditt företag intresserat av en svetsare<br />
från Svetsakademin?<br />
Kontakta Lars Gylling Olesen,<br />
e-post: larsgylling@esab.se<br />
mobil: +46 0704739239
Skyddsutrustning för svetsare<br />
SVETSHJÄLM<br />
Skyddar mot UV-strålning.<br />
<strong>ESAB</strong>s sortiment<br />
innehåller allt från enkla<br />
passiva svetshjälmar<br />
till avancerade aktiva<br />
svetshjälmar.<br />
SVETSJACKA<br />
<strong>ESAB</strong>s svetsjackor är<br />
tillverkade av kraftigt<br />
läder som tål svetssprut,<br />
och har överlapp,<br />
som förhindrar att svetsloppor<br />
fastnar<br />
och bränner hål.<br />
SVETSHANDSKAR<br />
Svetshandskar skall<br />
både vara slitstarka<br />
och fl amsäkra samt<br />
ha god ergonomi<br />
för att underlätta för<br />
svetsaren.<br />
SVETSBYXA<br />
Vid svetsning i sittande<br />
ställning är svetsbyxor<br />
ett utmärkt skydd.<br />
SKYDDSHJÄLM<br />
<strong>ESAB</strong> har utvecklat en<br />
speciell skyddshjälm,<br />
Concept, som gör det<br />
möjligt att bara sätta på/<br />
av svetshjälmen med ett<br />
enkelt handgrepp.<br />
När vi träffar svetsare ute på företagen kan vi konstatera att det fortfarande saknas information<br />
om varför svetsare behöver skyddsutrustning. Under de senaste tio åren har vi på <strong>ESAB</strong><br />
kontinuerligt utvecklat vårt produktprogram inom skyddsutrustning för svetsare och vi skall i<br />
kommande <strong>ESAB</strong> utbildning gå igenom vilken skyddsutrustning som krävs för svetsare.<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 7<br />
TEMA: <strong>ESAB</strong><br />
UTBILDNING<br />
SVETSOVERALL<br />
Svetsoveraller skall vara<br />
fl amsäkra med hög<br />
slitstyrka, bra passform<br />
och låg vikt, för att både<br />
skydda svetsaren och<br />
samtidigt vara bekväma<br />
under arbetet.<br />
FRISKLUFT<br />
Friskluftsfl äkten renar<br />
luften från partiklar och<br />
aerosoler och levererar<br />
friskluft.<strong>ESAB</strong>s Air 160<br />
och Air 200 har förfi lter<br />
och P3-partikelfi lter av<br />
högsta skyddsklass.<br />
SVETSSKOR<br />
Skyddar mot mekaniska<br />
risker, strålningsvärme,<br />
metallstänk, halka och<br />
heta golv. <strong>ESAB</strong>s skor<br />
har DD-sula och är<br />
tillverkade av kraftigt<br />
läder i hög kvalitet.
Stålkonstruktioner<br />
i tungviktsklassen<br />
I det gemytliga Rödekro några mil från tyska gränsen ligger DS SM. Här tillverkas broar,<br />
riggar för olja, gas, transport och vindkraft samt annan utrustning för energi-, process-,<br />
offshore och byggnadsindustrin.<br />
D<br />
S SM har drygt 600 anställda,<br />
varav ca 200 arbetar i skift i<br />
vindtornsproduktionen. Den<br />
högteknologiska anläggningen är dimensionerad<br />
för att möjliggöra tillverkning<br />
av tunga och omfångsrika objekt<br />
och här fi nns kranar som hanterar lyft<br />
på 120 ton. Men stålkonstruktioner<br />
används inte bara inom den tunga tillverkningsindustrin<br />
– i städer integreras<br />
stål med övrig bebyggelse och symboliserar<br />
ofta det moderna och internationella<br />
samhället. Taket till operahuset i<br />
Köpenhamn, delar av Kattegattcentret<br />
i Grenå och stora konstruktioner<br />
för Köpenhamns hamn är bara några<br />
exempel på offentliga platser där DS<br />
SM lämnat sitt stålavtryck. Hälften av<br />
företagets omsättning kommer dock<br />
från produktion av komponenter för<br />
vindkraft, främst vindkrafttorn.<br />
KVALITET OCH TEKNISKT NYTÄN-<br />
KANDE I DS SM:s svetshall återfi nns<br />
gigantiska vindkrafttorn i olika faser,<br />
och även för ett ovant öga står det klart<br />
att logistiken är av högsta betydelse för<br />
slutresultatet. Processen påminner nämligen<br />
om ett spel med fl yttbara brickor<br />
där det ena momentet med perfekt timing<br />
och precision leder fram till det andra<br />
innan det till sist går i mål i coatinganläggningen<br />
för målning.<br />
För att DS SM ska kunna hantera<br />
stora och komplexa projekt måste de<br />
ha fokus på kvalitet och tekniskt nytänkande.<br />
Hela produktionen är därför<br />
kvalitetscertifi erad och en stor del av<br />
svetsutrustningen består av <strong>ESAB</strong>maskiner,<br />
bland annat ett femtiotal digitala<br />
MIG chopper-strömkällor med<br />
Aristo Feed matarverk. Strömkällorna<br />
klarar såväl MIG/MAG som MMA och<br />
TIG-svetsning samt kolbågmejsling,<br />
vilket är en stor fördel för de flesta<br />
moderna industrier som måste vara<br />
beredda på att snabbt kunna ändra sin<br />
produktion och använda samma utrustning<br />
för fl era olika svetsmetoder.<br />
– Vi ställer höga krav, men <strong>ESAB</strong>s<br />
produkter håller den kvalitet vi förväntar<br />
oss, säger Poul Juul, som är produktionschef<br />
i vindkraftanläggningen. Det<br />
är användarvänliga och bra maskiner,<br />
personalen har snabbt lärt sig att arbeta<br />
med dem och de har visat sig vara
<strong>ESAB</strong>s säljare Mogens Engelsgaard Henriksen<br />
pratar skyddskläder med svetsaren<br />
Serdar Özer inför ett arbetspass.<br />
mycket kostnadseffektiva.<br />
DS SM köper även tillsatsmaterial i<br />
mycket stora kvantiteter från <strong>ESAB</strong>, bland<br />
annat EcoCoil i 1000-kilosspolar och<br />
stora 800-kilos Big Bag-påsar med OK<br />
Flux 10.71 för pulverbågsvetsningen.<br />
– De stora enheterna är tidsbesparande<br />
när vi arbetar med större kvantiteter,<br />
säger Poul Juul. Lagring och hantering<br />
är inga problem och vi får en<br />
effektivare tillverkningsprocess med<br />
Svetskranar från <strong>ESAB</strong> svetsar de<br />
jättelika objekten.<br />
färre avbrott. Dessutom är våra svetsare<br />
mycket nöjda med dem.<br />
Det fördjupade samarbetet med <strong>ESAB</strong><br />
ligger i linje med DS SM:s långsiktiga<br />
kvalitetskrav och målsättningen om att<br />
utvecklas till en ännu viktigare aktör<br />
inom dansk tillverkningsindustri.<br />
– Bara det faktum att det mesta av vår<br />
tillverkning sker med material från <strong>ESAB</strong><br />
visar att vi är nöjda, avslutar Poul<br />
Juul.<br />
Gigantiska delar till vindkrafttorn i den stora svetshallen.<br />
Poul Juul, produktionschef i vindkraftanläggningen,<br />
är nöjd med samarbetet med<br />
<strong>ESAB</strong> som vuxit och fördjupats genom åren.<br />
Faktaruta<br />
Maskiner från <strong>ESAB</strong> är bla:<br />
30 Mig 6502cw / Aristo Feed 4804 U6<br />
18 Mig 5002cw / Aristo Feed 4804 U6<br />
7 Mig 4002cw med YardFeed 2000<br />
Flera svetskranar med EcoCoil 1000 kg och<br />
OK Flux 10.71 i BigBag 800 kg.<br />
Plasmaskärmaskin ESP150 (för manuell<br />
fogning och skärning)
10 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
NYHET<br />
Gasfl askkärra FK 240<br />
art nr 0349 968 528<br />
N<br />
u lanseras fyra nya praktiska<br />
fl askkärror för transport och<br />
mobil förvaring av gasfl askor.<br />
Flaskkärrorna är anpassade för den<br />
svenska marknadens höga kvalitetskrav<br />
och innebär att <strong>ESAB</strong> kompletterar<br />
sitt breda produktprogram av<br />
Gasfl askkärra FK 220 lufthjul<br />
art nr 0349 968 527<br />
Gasfl askkärra FK 220 massivhjul<br />
art nr 0349 968 526<br />
utrustning för gassvetsning och gasskärning.<br />
FK 240 har en praktisk förvaringslåda<br />
med låsbygel för hänglås och är godkänd<br />
för lyftning av två 40- eller 50-liters gasfl<br />
askor. De stora lufthjulen underlättar<br />
vid körning på ojämna underlag.<br />
Gasfl askkärra Single omonterad<br />
art nr 0700 014 044<br />
Lättare att förvara och förfl ytta gas<br />
E<br />
SAB bedriver idag forskning<br />
och utveckling av svetsutrustning<br />
på sju orter i Sydamerika,<br />
Nordamerika, Europa och Asien. För<br />
att få en mer samordnad produktutveckling<br />
har <strong>ESAB</strong>s koncernledning<br />
fattat inriktningsbeslutet att etablera<br />
ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum<br />
för svetsutrustning i<br />
Göteborg. Det nya centrat förväntas<br />
sysselsätta ett sjuttiotal medarbetare.<br />
– Detta är ett strategiskt inriktningsbeslut<br />
som syftar till att ytterligare<br />
stärka <strong>ESAB</strong>s ställning på en global<br />
marknad, säger Joakim Ed, Global<br />
Technical Director, <strong>ESAB</strong> Equipment &<br />
Automation.<br />
<strong>ESAB</strong>s nuvarande forsknings- och<br />
utvecklingsverksamhet inom svetsutrustning<br />
i Laxå, Polen, Brasilien och<br />
USA kommer i och med förslaget att<br />
fl ytta sin utveckling av nya produkter<br />
till Göteborg.<br />
– Samtliga medarbetare på utvecklingsavdelningen<br />
i Laxå har erbjudits en<br />
tjänst i Göteborg. Vi ser dessutom att<br />
vi kommer att behöva rekrytera fl er<br />
ingenjörer, fortsätter Joakim Ed. Genom<br />
att förlägga verksamheten till Göteborg<br />
lägger vi grunden till ett närmare samarbete<br />
med <strong>ESAB</strong>s redan befintliga<br />
globala utvecklingscenter för tillsats-<br />
FK 220 är godkänd för två 20-liters<br />
gasfl askor. Den levereras antingen med<br />
massiva gummihjul eller med stora lufthjul.<br />
Single har massiva gummihjul och<br />
är godkänd för en 40- eller 50-liters<br />
gasfl aska. Samtliga produkter är CEgodkända.<br />
<strong>ESAB</strong> etablerar globalt forsknings-<br />
och utvecklingscentrum i Göteborg<br />
Joakim Ed, ansvarig för <strong>ESAB</strong>s produktutveckling<br />
för Standardmaskiner och Automation.<br />
material. Det innovativa klimatet med<br />
närhet till forskningsintensiva verksamheter<br />
och möjligheten att attrahera internationell<br />
kompetens är ytterligare<br />
tungt vägande skäl till att vi väljer just<br />
Göteborg.
Familjen med chipp i knoppen<br />
… tack vare chippet hittar de alltid hem<br />
Möt gasflaskfamiljen med över två miljoner medlemmar!<br />
Dom rör sig överallt. Ändå vet du alltid var dom är och<br />
slipper förlora tid och pengar på att leta.<br />
Tricket är chippet!<br />
AGA - ideas become solutions<br />
www.aga.se<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 11<br />
ipsen-partners.com
12 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
Vårens demobussturné<br />
<strong>ESAB</strong>s nya demobuss fi nns under<br />
våren på följande platser:<br />
VECKA 16<br />
tisdag 20 april Svetsteknik Kristianstad AB<br />
onsdag 21 april Svets och Tillbehör Ystad<br />
VECKA 17<br />
måndag 26 april Svetsprodukter i Piteå AB<br />
tisdag 27 april Ahlsell AB Skellefteå<br />
onsdag 28 april Hudiksvall Järn AB<br />
torsdag 29 april UNAX AB Ljusdal<br />
VECKA 18<br />
måndag 3 maj TOOLS Momentum AB, Eskilstuna<br />
tisdag 4 maj Östebergs Industrihandel, Karlstad<br />
onsdag 5 maj TOOLS Med-Service AB, Ed<br />
torsdag 6 maj Per-Eric Ollén AB, Mora<br />
Nya produktnamn på<br />
MAG-trådelektroder för höghållfasta stål<br />
Nya produktnamn på MAG-trådelektroder<br />
för höghållfasta stål<br />
<strong>ESAB</strong> ändrar produktnamnen på MAGelektroder<br />
för höghållfasta stål. Elektrodernas<br />
sträckgräns framgår direkt av de<br />
nya namnen. Detta underlättar valet av<br />
tillsatsmaterial eftersom höghållfasta stål<br />
också klassifi ceras efter deras sträckgräns.<br />
Namnändringarna påverkar inte svetsdatabladen<br />
eller genomförda svetsprocedurkontroller<br />
eftersom det endast är<br />
fråga on namnbyte. Elektroderna som<br />
sådana är oförändrade. Intyg om<br />
produktnamnsbyte, s.k. affi davit, kan<br />
hämtas och skrivas ut från vår hemsida<br />
www.esab.se. Godkännandena är också<br />
oförändrade.<br />
Nyheten i produktutbudet är trådelektroden<br />
OK AristoRod 89 med en sträckgräns<br />
på 890 MPa för svetsning av ultrahållfasta<br />
stål.<br />
Alla MAG-trådelektroder för höghållfasta<br />
stål är kopparfria OK AristoRod -<br />
svetstrådar med utmärkta svetsegenskaper.<br />
Den nya AristoRod -broschyren<br />
i pdf-format kan beställas med e-post<br />
från adressen esab.sverige@esab.se<br />
eller skrivas ut från www.esab.se.<br />
Nytt<br />
produktnamn<br />
produktnamn<br />
Tidigare<br />
produktnamn<br />
Elektrodklassklass<br />
AWS A5.28<br />
I tabellen nedan presenteras dessa trådelektroders<br />
lämplighet för svetsning av till exempel SFS-<br />
EN- 10025-6-enliga seghärdade höghållfasta stål.<br />
Elektrodklass<br />
SFS-EN ISO 16834<br />
OK AristoRod 59 OK AristoRod OK AristoRod 13.13 ER100S-G G Mn3NiCrMo G 55 3<br />
59 OK AristoRod 13.13 ER100S-G G Mn3NiCrMo G 55 3<br />
OK AristoRod 69 OK AristoRod OK AristoRod 13.29 ER100S-G G Mn3Ni1CrMo G 69 4<br />
69 OK AristoRod 13.29 ER100S-G G Mn3Ni1CrMo G 69 4<br />
OK AristoRod 79 OK AristoRod OK AristoRod 13.31 ER110S-G G Mn4Ni2CrMo G 79 4<br />
79 OK AristoRod 13.31 ER110S-G G Mn4Ni2CrMo G 79 4<br />
OK AristoRod OK AristoRod 89 - ER120S-G G Mn4Ni2CrMo G 89 4<br />
89 - ER120S-G G Mn4Ni2CrMo G 89 4<br />
Svetsgodsindelning<br />
SFS-EN ISO 16834<br />
I indelningen av rent svetsgods enligt standarden SFS-EN ISO 16834 (Trådelektroder och svetsgods<br />
för gasmetallbågsvetsning av höghållfast stål) är de mekaniska egenskaperna hos dessa<br />
OK AristoRod som i tabellen nedan.<br />
OK<br />
AristoRod AristoRod Svetsgodsindelning<br />
SFS-EN ISO 16834<br />
Sträckgräns<br />
(MPa)<br />
OK<br />
AristoRod AristoRod Brottgräns<br />
(MPa)<br />
Rent<br />
svetsgods:<br />
Sträckgräns<br />
(MPa)<br />
Brotttöjning<br />
(%)<br />
59 G 55 3 min 550 640-820 min 18 -30<br />
69 G 69 4 min 690 770-940 min 17 -40<br />
79 G 79 4 min 790 880-1080 min 16 -40<br />
89 G 89 4 min 890 940-1180 min 15 -40<br />
Stål<br />
SFS-EN<br />
10025-6<br />
59 min 550 S550Q, QL<br />
69 min 690 S690Q, QL<br />
79 min 790 S790Q, QL<br />
89 min 890 S890Q, QL<br />
Slagseghet<br />
(min 47 J @ °C)
<strong>ESAB</strong>s Svetstekniska Dagar är ett effektivt sätt att få en heltäckande bild inom området svetsteknik. De ger<br />
också en möjlighet att träffa och umgås med kollegor i branschen under intressanta och trevliga former.<br />
TORSDAG DEN 20 MAJ<br />
10.30-11.00 Registrering/Kaffe<br />
11.00-11.10 Välkomna!<br />
Sten Wallin, <strong>ESAB</strong> AB<br />
11.10-11.50 Tillsatsmaterial för kryphållfasta stål<br />
Johan Elvander, <strong>ESAB</strong> AB<br />
11.50-12.30 Ökad produktivitet, sänk dina produktionskostnader<br />
Lars-Erik Stridh, <strong>ESAB</strong> AB<br />
12.30-13.30 Lunch<br />
13.30-14.15 Hälsoaspekter vid svetsrök<br />
Bengt Sjögren, Karolinska Institutet<br />
14.15-14.45 Förbyggande åtgärder vid svetsarbete<br />
Martin Frieberg, <strong>ESAB</strong> AB<br />
14.45-15.00 Kaffebuffé<br />
15.00-15.30 Svetsautomation inom energisektorn<br />
Tobias Finndin, <strong>ESAB</strong> AB<br />
15.30-16.15 Svetsekonomi och produktivitet<br />
– Tips och råd för förbättrad svetsekonomi<br />
Nils Stenbacka, AGA Linde AB<br />
16.15-17.00 Vi satsar på forskning och utveckling<br />
Joakim Ed, <strong>ESAB</strong> AB<br />
19.00 Gemensam middag<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 13<br />
Välkommen till<br />
<strong>ESAB</strong>s Svetstekniska Dagar!<br />
Torsdag-fredag 20-21 maj, 2010, Best Western Arken Hotell - Oljevägen i Göteborg<br />
FREDAG DEN 21 MAJ<br />
08.30<br />
Buss från Arken Hotell till <strong>ESAB</strong> Demonstrationer<br />
i <strong>ESAB</strong>s Process Center, Lindholmsallén 9<br />
Telbo teleskopisk svetskran med Tandem-twin processen<br />
<strong>ESAB</strong>s nya kompletta program av lägeställare och rullbockar<br />
Nya kompakta svetskranen, CaB 2200<br />
Robotiserade och mekaniserade svetslösningar<br />
<strong>ESAB</strong>s nyheter inom tillsatsmaterial:<br />
Eco Coil, Big Bag, höghållfasta stål och CrMo svetstrådar.<br />
Högre kvalitet vid aluminiumsvetsning med Aristo U82 Plus<br />
Personlig skyddsutrustning - svetshjälmar med förbättrad ADC-teknologi<br />
13.15-14.00 Lunch – avslutning<br />
Ev. förändring kan ske i programmet<br />
Anmälan till ylva.ashede@esab.se – fax 031-50 92 22
14 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
Uppgradera ditt<br />
personliga skydd<br />
Elmias arbetsmiljömässa Work 10 går<br />
av stapeln i Jönköping den 18-20 maj.<br />
<strong>ESAB</strong> kommer att presentera de senaste<br />
produktnyheterna inom personligt<br />
skydd för svetsaren. Vårt sortiment<br />
har bland annat utökats med fl era olika<br />
svetshjälmstyper som med ett enkelt<br />
handgrepp monteras på/av skydds-<br />
Dags för en långvarig relation?<br />
Prova en ny aggressiv men smidig partner. Premium Overlap är en ny lamellrondell<br />
utvecklad för aggressiv slipning av stål, speciellt där det kan vara<br />
svårt att komma åt. Den är till exempel perfekt för svetsfogar i vinkel och kla-<br />
A Company within the SWAROVSKI Group<br />
hjälmen. Friskluftsenheter, fl amsäkra<br />
svetsoveraller, skyddsglasögon och<br />
svetshandskar är bara några av nyheterna.<br />
För att inte nämna vår helt nya<br />
svetshjälm New-Tech 9-13 XL. Välkomna<br />
till vår monter 06:32 i hall B så<br />
berättar vi mer om hur du bäst skyddar<br />
dig som svetsare.<br />
<strong>ESAB</strong>-KALENDERN 2010<br />
Vecka 16-18<br />
Demobussen<br />
Göteborg 20-21 maj<br />
Svetstekniska dagarna<br />
Jönköping 18-20 maj<br />
Elmia arbetsmiljömässa<br />
Sundsvall vecka 40<br />
Svetsutbildning<br />
Göteborg 15-16 september<br />
Vind 2010, Svenska Mässan<br />
rar hårt tryck med starka maskiner. Tack vare de starka överliggande lamellerna<br />
är den både flexibel och långlivad. Prova att starta en långvarig arbetsrelation<br />
idag! Prata med din Tyrolitsäljare för mer information.
Ändlös effektivitet helt utan<br />
trådbyten<br />
En övergång till Marathon Pac bulkförpackningar betalar sig alltid själv. De<br />
angivna kostnadsbesparingarna i tabell 1 är inte ens typiska – de bör snarare<br />
uppfattas som minimivärden.<br />
D et är viktigt att beakta alla driftskostnader<br />
och inte endast timkostnaden för<br />
svetsare. Sådana driftskostnader är:<br />
Alla indirekta kostnader som sociala<br />
kostnader, sjukpenning, semester-<br />
och övertidstillägg samt produktionspremier.<br />
Amorteringskostnader för maskiner.<br />
Dessa är avsevärda i mekaniserad<br />
svetsning, t ex robotsvetsning.<br />
Kostnader för kringutrustning som<br />
kranar, truckar osv.<br />
Kostnader för övrig personal, t ex<br />
arbetsledare, inskolare, kontrollanter,<br />
ledning, administration, försäljning<br />
m fl .<br />
<strong>ESAB</strong> uppskattar driftskostnaderna till<br />
10€/h i låglöneländer och 50€/h i höglöneländer<br />
i t ex Västeuropa. Kostnaderna<br />
vid robotsvetsning uppskattas till<br />
250€/tim, och för vissa stora biltillverkningsföretag<br />
som arbetar på basis av<br />
”just-in-time”-principen kan dessa<br />
uppgå till hela 2000 €/h.<br />
RAK TRÅD GER MINSKADE STIL-<br />
LESTÅNDSTIDER Tidsåtgången för<br />
spolbyte beror på många faktorer som<br />
trådmatningssystem (tillgängligheten<br />
till matarverket, trådledarnas längd osv),<br />
produktionsfi losofi , avlöningssätt och<br />
inte minst avståndet till lagret för tillsatsspolarna.<br />
Men produktionsstopp beror<br />
även på snedvridna trådar som orsakar<br />
störningar, svetsfel, bristande precision<br />
vid trådriktning. De stilleståndstider som<br />
beror på störningar i trådmatningen kan<br />
Låglöneländer Höglöneländer Robotsvetsning<br />
Driftskostnader (€/tim) 10 50 250<br />
Besparingar i anslutning till:<br />
vara mycket längre än tidsåtgången för<br />
spolbyte. I Marathon Pac är tråden<br />
förpackad med hjälp av en speciell<br />
spolteknik som ser till att tråden som<br />
matas ut är rak och i rätt position. Detta<br />
innebär dels att produktionen löper<br />
jämnt och utan störningar, och dels att<br />
slitaget på trådmatningssystemets komponenter<br />
minskar eftersom det inte fi nns<br />
några roterande 18-kilosspolar.<br />
FÖRENKLAD LAGRING, HANTERING<br />
OCH AVFALLSHANTERING Tidsåtgången<br />
för transport och hantering av<br />
spolpaket är avsevärd. Med hjälp av<br />
fatets lyftöglor och extrautrustning är<br />
det däremot enkelt att fl ytta Marathon<br />
Pac från lager till svetsstation. Det<br />
tomma fatet av wellpapp pressas sedan<br />
ihop så att det tar liten plats och är lätt<br />
att återvinna.<br />
ÖKAD SVETSKVALITET GER STORA<br />
KOSTNADSBESPARINGAR Eftersom<br />
Marathon Pac ger en stabil och störningsfri<br />
trådmatning leder till förbättrade<br />
svetsförband, en bättre inträngning,<br />
mindre sprut med mindre efterbearbetning.<br />
Den höga svetskvaliteten bidrar till<br />
kostnadsbesparingarna som visas i tabell<br />
1, vilka är nästan fem gånger större än<br />
insparade stilleståndskostnader i höglöneländer.<br />
Uppgifterna för robotsvetsning<br />
har erhållits från en stor europeisk tillverkare<br />
av bilkomponenter.<br />
Tabell 1. Kostnadsbesparingar: 18-kilosspolar jämfört med Marathon Pac 250 kg.<br />
Stilleståndstid (€/kg tråd) 0,09 0,43 2,15<br />
Svetskvalitet (€/kg tråd) 0,20 1,00 2,00<br />
Slitdelar (€/kg tråd) 0,05 0,10 0,20<br />
Sammanlagt (€/kg tråd) 0,34 1,53 4,35<br />
Sammanlagt (€ 250 kg MP) 85 383 1088<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 15<br />
MARATHON PAC BETALAR SIG SJÄLV<br />
Endless Marathon Pac erbjuder vad<br />
namnet utlovar – ändlös effektivitet helt<br />
utan trådbyten. I god tid innan en Marathon<br />
Pac-förpackning är tom sammanfogas<br />
tråden från en ny Marathon<br />
Pac till trådslutet i den förra med hjälp<br />
av ett särskilt portabelt svetsaggregat.<br />
En tillförlitlig bytesmekanism växlar<br />
automatiskt trådmatning från det första<br />
till det andra trådfatet utan att avbryta<br />
pågående robotsvetsning. Eftersom de<br />
totala kostnadsbesparingarna är minst<br />
lika stora som själva trådkostnaderna<br />
innebär det dessutom att företaget får<br />
tråden ”gratis”.<br />
Tabell 1 ger exempel på typiska kostnadsbesparingar<br />
där Marathon Pac bulkförpackning jämförs<br />
med 18-kilosspolar. Besparingarna är uttryckta i<br />
euro per kg svetstråd och baserade på uppgifter<br />
från användare i olika industribranscher i både<br />
låg- och höglöneländer samt från robotsvetsning.<br />
Beträffande slitdelar har <strong>ESAB</strong> gjort en utredning<br />
av behovet och den typiska trådåtgången för en<br />
maskin är cirka 2 ton/år. Den typiska kostnaden<br />
för slitdelar är 200–400 euro per maskin och år,<br />
exklusive arbetskraftskostnaden för installation<br />
av slitdelar. I tabellen har kostnaden för slitdelar<br />
satts till 200 euro/år, vilket är lågt räknat.<br />
Tabell 2 ger en jämförelse av stilleståndstiderna<br />
för spolbyte vid användning av normala 18-kilosspolar<br />
och Marathon Pac bulkförpackningar på<br />
250 kg. Tidsåtgången för byte av spole respektive<br />
bulkförpackning har uppskattats till 10 minuter.<br />
Kostnaderna för stillestånd är mycket höga<br />
vid robotsvetsning, vilket innebär att företagen<br />
måste ha tillräckliga säkerhetslager av förbrukningskomponenter.<br />
Av denna anledning anges<br />
kostnaderna för dessa dubbelt så höga.<br />
Tabell 2. Insparad stilleståndstid: 18-kilosspolar<br />
jämfört med Marathon Pac 250 kg.<br />
Förpackningsvikt 18 kg 250 kg<br />
Spolbyten/1000 kg tråd) 55,6 4,0<br />
Tid för byte av<br />
förpackning (min)<br />
10 10<br />
Sammanlagt (tim/1 ton tråd) 9,3 0,7<br />
Insparad stilleståndstid<br />
(tim/1 ton tråd)<br />
8,6
16 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
Vad är överlegerade rostfria<br />
tillsatsmaterial?<br />
Överlegerade rostfria tillsatsmaterial är en viktig grupp tillsatsmaterial som används särskilt<br />
för svetsning av blandade svetsförband mellan olegerade/låglegerade och rostfria stål.<br />
UTSPÄDNINGSGRAD Utspädningsgraden<br />
avser andelen smält grundmaterial<br />
i det totala svetsgodset där också<br />
andelen tillsatsmaterial ingår. Med hjälp<br />
av utspädningsgraden kan man utifrån<br />
olika diagram uppskatta mikrostrukturen<br />
hos det blandade svetsgodset som<br />
bildas.<br />
S=<br />
PGrundmaterial 1 + PGrundmaterial 2<br />
P 1 + P 2 + L (tillsatsmaterial)<br />
Typiska utspädningsgrader vid:<br />
elektrodsvetsning: 15–30 %<br />
MIG/MAG-svetsning: 20–30 %<br />
MIG/MAG-pulssvetsning: 10–25 %<br />
pulverbågsvetsning: 30–70 %<br />
TIG-svetsning: 10–100 %<br />
Utspädningsgraden beror i hög grad<br />
på bl.a. svetsparametrar, särskilt svetsström,<br />
materialtjocklek och fogtyp, t.ex.<br />
I-fog eller V-fog.<br />
MIKROSTRUKTUR HOS BLANDAT<br />
SVETSGODS Under årens lopp har<br />
många forskare upprättat s.k. ferritdiagram<br />
för bestämning av ferrithalten<br />
i austenitiskt svetsgods med vars<br />
hjälp man kan förutse mikrostrukturen<br />
hos svetsgods, förutsatt att dess kemiska<br />
sammansättning är känd. Bestämningen<br />
av mikrostruktur bygger<br />
på svetsgodsets/svetstrådens kemiska<br />
sammansättning, där legeringsmaterialen<br />
grupperats till krom- och nickelekvivalenter<br />
med austenitbefrämjande<br />
legeringsmaterial (Ni-ekv) på den lodräta<br />
och ferritbefrämjande legeringsmaterial<br />
(Cr-ekv) på den vågräta axeln.<br />
Ekvivalenterna varierar något mellan<br />
olika diagram.<br />
Det första diagrammet av detta slag<br />
skapades av Schaeffl er år 1949. Även<br />
om det idag är ohjälpligt föråldrat för<br />
bestämning av ferrithalt används det<br />
fortfarande som hjälpmedel vid val av<br />
tillsatsmaterial till blandade svetsförband.<br />
Principen för hur man använder diagrammet<br />
är följande:<br />
ekvivalenterna räknas fram utifrån<br />
grundmaterialens kemiska sammansättning<br />
ekvivalenterna sätts in i diagrammet<br />
ekvivalentpunkterna sammanbinds,<br />
sammanbindningssträckans<br />
mittpunkt (50:50) avser svets som<br />
svetsats utan tillsatsmaterial när<br />
båda smälter lika mycket<br />
ekvivalenterna räknas fram utifrån<br />
tillsatsmaterialets kemiska sammansättning<br />
(rent svetsgods)<br />
ekvivalentpunkten sammanbinds<br />
med sammanbidningssträckans<br />
mittpunkt<br />
det blandade svetsgodset placering<br />
på sammanbindningssträckan är<br />
beroende av utspädningsgraden.<br />
0% utspädning = rent tillsatsmaterial,<br />
dvs punkterna A respektive<br />
B i fi guren längst ner t.h. 100%<br />
utspädning = endast grundmaterial,<br />
dvs punkten 3 i bilden till höger -<br />
mittpunkten för grundmaterialens<br />
sammanbindningssträcka.<br />
DeLongs diagram (1973) beaktar<br />
också nitrogenpåverkan, vilket det<br />
gamla Schaeffl erdiagrammet inte<br />
gjorde. Det nyaste och mest exakta<br />
diagrammet för bestämning av ferrithalt<br />
är WRC-1992 som också ingår i<br />
ASME-kodboken.<br />
Ett ännu nyare diagram är det utvidgade<br />
WRC-1992-diagrammet (Kotecki,<br />
2001), där WRC-diagrammet är placerat<br />
i ett mer spatiöst rutsystem där man har<br />
lagt till martensitlinjer (gränsområden)<br />
för två olika Mn-halter hos svetsgodset:<br />
1 % och 4 %. Det första värdet motsvarar<br />
Mn-halten hos blandat svetsgods vid<br />
användning av normala tillsatsmaterial<br />
(1–1,5 % Mn) och det andra Mn-halten<br />
hos blandat svetsgods vid användning<br />
av Mn-överlegerat (6–7 % Mn) tillsatsmaterial.<br />
Området ovanför och till höger<br />
om mikrostrukturernas gränsområde<br />
antas vara utan martensit. Detta diagram<br />
är mycket användbart när man ska<br />
välja tillsatsmaterial till ett blandat svetsförband<br />
mellan olegerat/låglegerat stål<br />
och rostfritt stål eftersom det medger<br />
noggrannare bestämning av ferrithalt<br />
och martensitbildning än ett Schaeffl erdiagram<br />
av den gamla typen.<br />
Den önskade mikrostrukturen hos<br />
blandat svetsgods är vanligen austenit<br />
P 1<br />
Utspädningsgrad (S).<br />
L<br />
P<br />
L<br />
med en liten mängd ferrit, men utan för<br />
mycket martensit. Med en sådan mikrostruktur<br />
är det osannolikt att det bildas<br />
varmsprickor eller hydrogensprickor och<br />
svetsgodset är så segt att det tål bockprovning<br />
utan att brista.<br />
ÖVERLEGERADE TILLSATSMA-<br />
TERIAL Rostfria tillsatsmaterial kan<br />
grupperas i olika legeringstyper efter<br />
legeringsmaterial. Europeiska tillsatsmaterialstandarder<br />
t.ex. grupperar<br />
rostfria tillsatsmaterial på följande sätt:<br />
ferritiska/martensitiska<br />
austenitiska<br />
helt austenitiska<br />
austenitisk-ferritiska<br />
specialtyper<br />
Specialtyperna är exempel på just<br />
dessa s.k. överlegerade tillsatsmaterial.<br />
De utgör en viktig och ofta använd grupp<br />
tillsatsmaterial som är närmast avsedda<br />
för svetsning av olegerat/låglegerat stål<br />
och rostfritt stål. Överlegerat tillsatsmaterial<br />
har högre krom- och nickelhalt än<br />
normalt för att det ska fi nnas utrymme<br />
P 2<br />
19%Cr-9%Ni 23%Cr-13%Ni<br />
OK 61.30 OK 67.60<br />
Analys av påsvetsat svetsgods (utspädningsgrad 25%)<br />
14,3%Cr-6,8%Ni 17,3%Cr-9,8%Ni<br />
=”dålig” =”bra”<br />
Överlegerat tillsatsmaterial vid påsvetsning
Överlegerade tillsatsmaterial i Schaeffl erdiagrammet och blandat<br />
svetsförband EN S355-AISI 304L. Tillsatsmaterial: sluten cirkel och<br />
blandade svetsgods (utspädningsgrad 30 %): öppen cirkel. Tillsatsmaterialens<br />
kemiska sammansättningar framgår av tabell 2.<br />
för ”utspädning” när det späds ut med<br />
olegerat stål i svetsgodset och för att<br />
svetsgodsets mikrostruktur ska bli den<br />
önskade. Vissa legeringstyper kan också<br />
vara Mn-överlegerade.<br />
Överlegerade tillsatsmaterial utgör en<br />
tämligen heterogen grupp som består<br />
av till sin legering och mikrostruktur<br />
olika tillsatsmaterial. De här beskrivna<br />
sammansättningarna och mikrostrukturerna<br />
gäller naturligtvis för rent svetsgods.<br />
Svetsgodsets sammansättning i blandade<br />
svetsförband skiljer sig från det<br />
rena svetsgodsets till följd av utspädning.<br />
Överlegerade tillsatsmaterial delas<br />
här in i fyra grupper efter deras kemiska<br />
sammansättning.<br />
Tillsatsmaterialen har också lagts in i<br />
Schaeffl er- och WRC-diagram. Tillsatsmaterialens<br />
placeringar växlar givetvis<br />
beroende på deras mer exakta sammansättning<br />
eftersom halterna av legeringsämnen<br />
i tillsatsmaterialen har sina<br />
egna variationsgränser. I bilderna används<br />
i tabell 2 angivna typiska sammansättningar<br />
hos rent svetsgods i belagda<br />
elektroder.<br />
GRUPP 1<br />
1A) HELT AUSTENITISKA<br />
TILLSATSMATERIAL<br />
ferrithalt: cirka 0 (austenitisk)<br />
18%Cr-8%Ni-6%Mn<br />
legeringsbeteckning enligt EN-standarder<br />
18 8 Mn<br />
legeringsbeteckning enligt AWSstandarder<br />
(307)<br />
Även om dessa tillsatsmaterial ofta<br />
betecknas som helt austenitiska kan<br />
svetsgodset också innehålla ett par<br />
procent (FN-enheter) ferrit. Överlegering<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
30<br />
28<br />
26<br />
24<br />
22<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
0<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 17<br />
Svetsning av blandat svetsförband. (1): olegerat stål (S355), (2): rostfritt<br />
stål (AISI 316L), (3) blandat svetsgods svetsat utan tillsatsmaterial,<br />
(A): olegerat tillsatsmaterial (OK 48.00), (A1): blandat svetsgods svetsat<br />
med OK 48.00, (B): överlegerat tillsatsmaterial (OK 67.70) och (B1):<br />
blandat svetsgods svetsat med OK 67.70.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Överlegerade tillsatsmaterial i utvidgat WRC-diagram och blandat svetsförband EN S355-AISI 304L.<br />
Tillsatsmaterial: sluten cirkel och blandade svetsgods (utspädningsgrad 30 %): öppen cirkel. Tillsatsmaterialens<br />
kemiska sammansättningar framgår av tabell 2.<br />
har endast skett med mangan, vars halt<br />
i tillsatsmaterialet uppgår till cirka 6 %<br />
men sjunker till cirka 3–4 % i blandat<br />
svetsgods. En Mn-halt på 3–4 % är<br />
tillräcklig för att förhindra varmsprickning<br />
i austenitiskt svetsgods. Manganets<br />
gynnsamma inverkan bygger på dess<br />
förmåga att förena sig med och binda<br />
svavel. Tillsammans bildar ämnena<br />
mangansulfi d vilken har högre smälttemperatur<br />
än järnsulfi d och därmed är<br />
mindre skadlig. Denna typ av tillsatsmaterial<br />
har utbredd användning särskilt<br />
i Europa.<br />
Vid svetsning med tillsatsmaterial ur<br />
den här gruppen förusäger det traditionella<br />
Schaefflerdiagrammet risk för<br />
martensitbildning i svetsgodset om<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
utspädningsgraden är högre än ca 25%.<br />
Ett utvidgat WRC-diagram som visat<br />
sig bättre förutsäga mikrostrukturen i<br />
svetsgods med hög manganhalt indikerar<br />
dock att upp till 70% utspädning<br />
kan tillåtas utan martensitbildning.<br />
Denna grupp av tillsatsmaterial är alltså<br />
mycket tåligare mot utspädning än vad<br />
som kan förutses i ett Schaeffl erdiagram<br />
av äldre typ.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
1B) HELT AUSTENITISKA<br />
TILLSATSMATERIAL<br />
ferrithalt: 0 (helt austenitiskt)<br />
20%Cr-16%Ni-3%Mo-<br />
6%Mn-0,2%N<br />
EN: 20 16 3 Mn N L
18 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
Svetsgodset är garanterat helt austenitiskt.<br />
Överlegering har utförts med<br />
nickel och mangan. Svetsgodset tål utspädningsgrader<br />
ända upp till cirka 55<br />
% (Schaeffler) och upp till cirka<br />
80 % (WRC) innan martensit börjar<br />
bildas i svetsgodset. Hög Mn-halt, Mohalt<br />
och kvävelegering gör svetsgodset<br />
mycket härdigt mot varmsprickning.<br />
Tillsatsmaterialet är särskilt lämpligt för<br />
pulverbågsvetsning där utspädningsgraden<br />
ofta är hög, över 50 %.<br />
Tillsatsmaterialet kan också användas<br />
för svetsning av tjocka fl ersträngsvetsar<br />
och blandade svetsar som ska värmebehandlas<br />
eftersom den austenitiska<br />
mikrostrukturen förhindrar försprödning<br />
av svetsgodset. Slagseghetsegenskaperna<br />
är goda av samma anledning,<br />
vilket gör att tillsatsmaterialet också kan<br />
användas i konstruktioner avsedda för<br />
drift vid låg temperatur. Svetsgodset<br />
har utmärkt korrosionshärdighet.<br />
GRUPP 2<br />
AUSTENITISK-FERRITISKA TILL-<br />
SATSMATERIAL<br />
ferrithalt 10–20 %<br />
2a) 23%Cr-13%Ni-L<br />
EN: 23 12 L<br />
AWS: 309L<br />
2b) 23%Cr-13%Ni-3%Mo-L<br />
EN: 23 12 2 L<br />
AWS: 309MoL<br />
Tillsatsmaterialen i denna grupp, s.k.<br />
309-tillsatsmaterial, är vanligast och<br />
används mest för svetsning av blandade<br />
svetsförband. Gruppen består av två<br />
tillsatsmaterial vars sammansättning<br />
avviker något från varandra vad gäller<br />
Mo-legeringen. Mo-legerat tillsatsmaterial<br />
(”309MoL”) tål en något högre utspädningsgrad<br />
än ”309L” eftersom det<br />
ligger längre åt höger i diagrammen.<br />
Efter normal utspädning motsvarar sammansättningen<br />
hos blandat svetsgods i<br />
stort sett svetsgods av typ 19/9 eller<br />
19/12/3, vars korrosions- och varmsprickningshärdighet<br />
är goda.<br />
Utspädningsgraden begränsas av två<br />
faktorer: för stor sänkning av ferrithalten<br />
under cirka 4 % och martensitbildning.<br />
Ferritgränsen som medför risk för varmsprickning<br />
uppnås vanligen tidigare än<br />
martensitgränsen som orsakar försprödning<br />
av svetsgodset. Utspädningsgraden<br />
får med tanke på risken för varmsprickning<br />
inte vara högre än 30–50 %.<br />
Dessa tillsatsmaterial används ofta<br />
också vid påsvetsning av olegerat stål<br />
och då ofta för det första lagret, där<br />
överlegeringen kompenserar för den<br />
utspädning som sker.<br />
Tabell 1. <strong>ESAB</strong>s vanligaste överlegerade tillsatsmaterial.<br />
Grupp EN-legeringsbeteckning<br />
GRUPP 3<br />
AUSTENITISK-FERRITISKA TILL-<br />
SATSMATERIAL<br />
ferrithalt: över cirka 40 FN<br />
29%Cr-9%Ni<br />
EN: 29 9<br />
AWS: 312<br />
Detta tillsatsmaterial ligger långt till<br />
höger i båda diagrammen, vilket gör att<br />
det tål hög utspädning med bevarande<br />
av den austenitiska mikrostrukturen<br />
som innehåller en liten mängd ferrit.<br />
Ferrithalten hos rent svetsgods ligger<br />
på cirka 40–50 FN, vilket är anledningen<br />
till att tillsatsmaterialet inte rekommenderas<br />
för svetsning av tjocka<br />
fl ersträngsvetsar eller svetsar som ska<br />
värmebehandlas. Det är inte heller lämpligt<br />
för svetsar där det krävs god slagseghet<br />
vid låga temperaturer.<br />
Typiska användningsområden är en-<br />
och tvåsträngsvetsar, t.ex. kälsvetsar<br />
och I-fogar. Ett användningsområde på<br />
ett varv skulle kunna vara pulverbågsvetsning<br />
av förstyvare av stål till rostfri<br />
lakansplåt i form av kälsvetsar.<br />
Denna legeringstyp används i många<br />
belagda elektroder för reparationssvetsningar<br />
som är avsedda för svetsning<br />
av svårsvetsade stål. Sådana stål<br />
är bl.a. verktygsstål, fjäderstål, högkoliga<br />
olegerade stål och seghärdningsstål.<br />
GRUPP 4<br />
TILLSATSMATERIAL MED HÖG<br />
NI-HALT<br />
ferrithalt 0 (helt austenitiska)<br />
70%Ni-15%Cr-XXX<br />
MMA MIG/MAG SAW TIG FCAW<br />
OK OK Autrod OK Autrod OK Tigrod Shield-Bright<br />
1a 18 8 Mn 67.45 16.95 16.97 16.95 -<br />
1b 20 16 3 Mn L 69.25 16.38 16.38 16.38 -<br />
2a 23 12 L 67.60 309LSi 309L 309LSi 309L, 309L X-tra<br />
2b 23 12 2 L 67.70 309MoL 309MoL 309MoL 309LMo, 309LMo X-tra<br />
3 29 9 68.82 312 312 312 -<br />
4 NiCr15Fe6Mn 92.26 19.85 19.85 19.85 -<br />
Tabell 2. Typiska kemiska sammansättningar hos de vanligaste överlegerade belagda elektroderna<br />
(rent svetsgods).<br />
Grupp OK C<br />
(%)<br />
Si<br />
(%)<br />
Mn<br />
(%)<br />
Cr<br />
(%)<br />
Ni<br />
(%)<br />
Mo<br />
(%)<br />
N<br />
(%)<br />
Cr-ekv<br />
(WRC)<br />
Ni-ekv<br />
(WRC)<br />
Cr-ekv<br />
(Schaef)<br />
Ni-ekv<br />
(Schaef)<br />
1a 67.45 0,1 0,3 6,3 18,8 9,1 - 0,08 18,8 13,7 19,3 15,0<br />
1b 69.25 0,04 0,5 6,5 19,0 16,0 3,0 0,15 22,0 20,4 22,8 20,5<br />
2a 67.60 0,03 0,8 0,9 23,7 12,4 - 0,08 23,7 15,1 24,9 13,8<br />
2b 67.70 0,02 0,8 0,6 22,5 13,4 2,8 0,08 25,3 15,7 26,5 14,3<br />
3 68.82 0,13 1,1 0,6 29,1 9,9 - 0,08 29,1 16,1 30,8 14,1<br />
4 92.26 0,03 0,5 6,6 15,8 66,9 - 0,08 Nb:1,7 Fe:5,5 - -<br />
t.ex. EN: Ni 6182 (NiCr15Fe6Mn)<br />
t.ex. AWS: NiCrFe-3<br />
Tillsatsmaterial med hög Ni-halt är<br />
egentligen inte överlegerade rostfria<br />
tillsatsmaterial. De har ändå tagits med<br />
här eftersom de ofta också används för<br />
svetsning av blandade svetsförband.<br />
Tillsatsmaterial med hög Ni-halt tål<br />
mycket höga utspädningsgrader utan<br />
att det bildas skadlig martensit eller<br />
ferrit i svetsgodset. Svetsgodset blir<br />
inte heller sprött vid värmebehandling<br />
av svetsförbandet. Dessa tillsatsmaterial<br />
syns naturligtvis inte i diagrammen<br />
eftersom dessa inte kan visa så höga<br />
Ni-halter.<br />
Det vanligaste användningsområdet<br />
för tillsatsmaterial med hög Ni-halt är i<br />
kraftverk där man svetsar blandade<br />
svetsförband mellan CrMo-stål och<br />
austenitiskt rostfritt stål när dessa kommer<br />
att utsättas för höga och ofta varierande<br />
driftstemperaturer (över 300–350<br />
°C ), och som vanligen också blir föremål<br />
för värmebehandling (PWHT).<br />
Fördelarna hos tillsatsmaterial med<br />
hög Ni-halt jämfört med ordinära överlegerade<br />
tillsatsmaterial är:<br />
ingen försprödning vid höga driftstemperaturer<br />
eller vid PWHT<br />
ingen diffusion av kol från ferritiskt<br />
grundmaterial till svetsgodset<br />
värmeutvidgningskoeffi cient nästan<br />
som för ferritiskt stål<br />
Med diffusion av kol avses den diffusion<br />
(förfl yttning) av kol som sker vid<br />
tillräckligt höga temperaturer från svetspåverkat<br />
grundmaterial i ferritiskt stål<br />
(olegerat/låglegerat stål) till austenitiskt<br />
svetsgods. Den drivande kraften bakom
detta fenomen är den krom som fi nns<br />
i austenitiskt svetsgods och som har<br />
hög affi nitet till kol. Detta leder till att<br />
det i austenitiskt svetsgods bildas en<br />
smal karbidzon bredvid smältgränsen<br />
och i det svetspåverkade grundmaterialet<br />
hos ferritiskt stål bildas en kolfattig<br />
zon med försämrade hållfasthetsegenskaper<br />
som följd. Samma fenomen<br />
uppstår också vid värmebehandling.<br />
Tillsatsmaterial med hög Ni-halt ger ett<br />
effektivt skydd mot detta. Av denna<br />
150 mm<br />
80 mm<br />
150 mm<br />
40 mm<br />
anledning anger byggnadsbestämmelser<br />
en temperaturgräns för användning<br />
av austenitiskt överlegerat tillsatsmaterial.<br />
TUV i Tyskland till exempel sätter<br />
denna gräns till 300 °C.<br />
Värmeutvidgningskoeffi cienten för<br />
svetsgods med hög Ni-halt är nästan<br />
samma som för ferritiskt stål, vilket<br />
leder till minskade spänningar till följd<br />
av varierande temperaturer i gränsytan<br />
mellan Ni-svetsgods och ferritiskt stål.<br />
Detta minskar risken för sprickbildning.<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 19<br />
Svetsegenskaperna hos tillsatsmaterial<br />
med hög Ni-halt är emellertid inte<br />
så goda som hos austenitiska tillsatsmaterial<br />
eftersom svetssmältan blir<br />
mycket mer trögfl ytande (”sirap”). Svetsgodset<br />
har dessutom större benägenhet<br />
för varmsprickning än austenitiskt svetsgods<br />
som innehåller en lämplig mängd<br />
ferrit. Priset för tillsatsmaterial med hög<br />
Ni-halt är också mycket högre.<br />
JUHA LUKKARI, <strong>ESAB</strong> Oy, Helsingfors<br />
Helautomatisk svetssekvens från<br />
början till slut<br />
Utvecklingen av <strong>ESAB</strong>s<br />
nya adaptiva svetssystem<br />
ABW (Adaptive Butt Welding)<br />
har skett i samarbete<br />
med Optronic och pågått under<br />
två års tid. Optronic har bidragit med<br />
integrering av en avancerad laser- och<br />
kamerateknologi som ger en automatisk<br />
svetssekvens från start till slut utan<br />
någon involvering av operatören.<br />
ABW-systemet inkluderar en kontaktlös<br />
och automatisk fogföljningsfunktion<br />
som baseras på samma teknik.<br />
ABW kan appliceras på olika typer av<br />
svetskranar och svetsportaler inom<br />
<strong>ESAB</strong>s produktprogram.<br />
Genom adaptiv mätning sammanställs<br />
data för kalkylering, vilket innebär att<br />
ABW kan justera åkhastighet, svetsström,<br />
fogbredd och strängläggning<br />
under pågående svetsning. På så sätt<br />
kan variationer inom följande enheter<br />
kompenseras:<br />
Tvärsnittsarea av fogen (volym)<br />
Foggeometrin, t ex kantförskjutning<br />
eller ojämn fogberedning<br />
Fogtyperna som kan hanteras i ABWsystemet<br />
är alla normalstumfogar, oxyfuelskurna<br />
V-fogar samt maskinbearbetade<br />
U-fogar.<br />
NYHET<br />
Oxyfuel fogberedning Maskinbearbetad U-fog<br />
<strong>ESAB</strong>s ABW monterat på ett pulverbågsvetshuvud<br />
APPLIKATIONER FÖR ABW:<br />
Cirkulär svetsning i grovt gods<br />
Tillverkning av tryck/reaktorkärl<br />
Tillverkning av vindkraftstorn (i första<br />
hand offshore)<br />
PRODUKTIVITETSFÖRDELAR:<br />
Automatisk svetssekvens från start<br />
till slut<br />
Automatisk kontaktlös fogföljning<br />
Tekniska data:<br />
Svetsprocess: Pulverbågsvetsning<br />
Fogtyper: I, V eller U<br />
Max fogdjup: 150 mm<br />
Min ID: 1 m<br />
Max YD: 10 m<br />
Kontrollsystem: PC, PLC<br />
Isolationsklass: IP54<br />
Laserklass: Typ II
20 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
L<br />
ernias nuvarande utbildningslokaler<br />
i hamnområdet i Malmö<br />
invigdes i oktober 2009. Det är<br />
rymligt, välordnat och i dag fi nns här<br />
35 bås för handfast svetsutbildning<br />
inom MMA, TIG och MIG/MAG-teknikerna,<br />
12 platser för plåtbearbetning<br />
och 13 datorer för svetsteori.<br />
Kari Hanhineva har huvudansvaret<br />
för svetsutbildningen och till sin hjälp<br />
har han sex svetslärare, alla inriktade<br />
på det kompromisslösa kravet på kvalitet.<br />
<strong>ESAB</strong>s gulsvarta logotyp skymtar här<br />
och var runt arbetsstationerna. I vart<br />
och ett av svetsbåsen fi nns möjlighet<br />
för eleverna att arbeta med olika tekniker.<br />
– Här håller vi hårt på kvaliteten, från<br />
det minsta till det största, säger Kari<br />
Hanhineva. Vi har ett mycket gott renommé<br />
hos våra kunder och det är vi<br />
rädda om. De som utbildar sig här, vare<br />
sig det handlar om nyutbildning eller<br />
fördjupning skall få de bästa förutsättningar<br />
för en bra och välbetald yrkes-<br />
Narriman Janssen har genomgått Lernias IW svetsutbildning<br />
TIG, MMA, MAG och erlagt svetslicenser i dessa metoder.<br />
Lernia utbildar framtidens svetsare<br />
Höga krav på kvalitet, toppmodern utrustning varav en stor del är levererad av <strong>ESAB</strong>, ett<br />
”vuxet” utbildningsklimat och sist, men inte minst, ordning och reda och ett välstädat golv!<br />
Där är några av hörnstenarna som gjort svetsutbildningen hos Lernia i Malmö till vad den är i<br />
dag. En produktiv leverantör av välutbildad arbetskraft till bland annat Länsarbetsnämnden för<br />
vidarebefordran till industrin, Alfa Laval, Kockums industrier och EWP.<br />
bana, säger Kari.<br />
– Åttio procent av de kollektivanställda<br />
hos Kockums Industrier kommer,<br />
till exempel, från vår utbildning och<br />
”våra” svetsare är hett eftertraktade.<br />
Kari Hanhineva är tydligt stolt över<br />
vad skolan presterar: Skickliga yrkesmän<br />
inom det hantverk som svetskonsten i<br />
grunden är. Han plockar ner en magnifi<br />
k skapelse, som är ett handfast bevis<br />
på vad han menar. En trofé inspirerad<br />
av fotbollens VM-pokal. Det utsökta<br />
klotet högst upp med alla sina svetsfo-
Svetslärare Claes Andersson<br />
undervisar en elev.<br />
gar imponerar.<br />
– Titta, säger Kari och låter fi ngrarna<br />
glida längs de jämna fogarna. Titta<br />
vilket arbete! Och det var en av våra<br />
elever som gjorde det!<br />
Utbildningen inom svets- och plåtteknik<br />
hos Lernia följer ett internationellt,<br />
certifi erat system och för svetsutbildningen<br />
gäller IW-standard (International<br />
Welder). Varje elev arbetar efter en individuell<br />
utbildningsplan som mynnar<br />
ut i ett kompetensbevis eller en certifi<br />
ering.<br />
Hela teoridelen av svetsutbildningen<br />
är datoriserad och den interaktiva utbildningen,<br />
samlad på Lernias läroportal,<br />
är en produkt av ett samarbete<br />
mellan Lernia, <strong>ESAB</strong> och AGA. Här gör<br />
eleverna sin teoretiska del av utbildningen<br />
och här kan Kari Hanhineva och<br />
hans medarbetare kontrollera vars och<br />
en standard.<br />
Hit kommer eleverna med många<br />
olika målsättningar och ambitioner. En<br />
del vet knappt vad en svetsmaskin är<br />
när de kommer hit. Andra vill fortbilda<br />
sig eller skaffa sig en högre certifi ering.<br />
Vi gör en utbildning för alla och tiden<br />
kan vara allt mellan ett par dagar och<br />
ett år.<br />
NYHET<br />
Högsta fl amsäkerhet i kombination med<br />
en funktionell och snygg design gör att<br />
<strong>ESAB</strong> Proban sätter svetsarens komfort<br />
i fokus. Jackans axelpartier och ärmar<br />
är tillverkade av högkvalitativt läder,<br />
vilket är det material som bäst motstår<br />
svetssprut. Fram- och baksidan tillverkas<br />
av Proban-material, som har en<br />
extrem värmetålighet. Svetsbyxan kombinerar<br />
på samma sätt högkvalitativt<br />
läder och Proban-material.<br />
Kari Hanhineva är huvudansvarig för<br />
Lernias svetsutbildning i Malmö.<br />
Alla ålderskategorier fi nns representerade.<br />
Den yngste eleven var 17 år när<br />
han kom till skolan, den äldste var 63!<br />
Kari ser inget problem i detta. Det<br />
handlar om att utbilda högkvalitativa<br />
yrkesmän och hans egna kriterier för<br />
hur ett gott ämne till en bra svetsare<br />
skall se ut är att personen skall vara<br />
lugn och sansad och därtill ha en utpräglad<br />
känsla för kvalitet.<br />
Om det är en man eller kvinna har<br />
ingen betydelse. Svetsarjobbet passar<br />
båda könen. Det handlar alltså ytterst<br />
om de personliga egenskaperna enligt<br />
Kari.<br />
Hos Lernia i Malmö pågår ett unikt<br />
projekt som handlar om att man arbetar<br />
med SFI (Svenska för invandrare) inbakat<br />
i utbildningen. Det hela går ut på att<br />
invandrareleverna läser ”teknisk svenska”<br />
parallellt med utbildningen och ”på<br />
verkstadsgolvet”.<br />
– Det fungerar mycket bra, säger<br />
Kari. Vi har ett tjugotal olika nationaliteter<br />
i utbildning här men språket är<br />
hela tiden svenska!<br />
Lernia har hela tiden en nära kontakt<br />
med den lokala industrin. Kari och hans<br />
medarbetare är noga med att informera<br />
sig om vad som händer på mark-<br />
Svetsjacka<br />
<strong>ESAB</strong> Proban<br />
art nr<br />
0700 010 301–304<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 21<br />
naden vad gäller nya arbetsmetoder,<br />
material och annat. Allt för att kunna<br />
anpassa utbildningen till behovet.<br />
Han betonar också Lernias mångåriga<br />
goda samarbete med <strong>ESAB</strong>. Hos<br />
Lernia använder man <strong>ESAB</strong>-produkter<br />
av modernaste modeller och med enbart<br />
goda erfarenheter. Senaste investeringarna<br />
är Origo TM Mig 3001iw, vattenkyld<br />
med MA23-panel och en Caddy TM Tig<br />
2200i DC med TA34-panel.<br />
Och är det något Kari Hanhineva och<br />
hans kollegor önskar sig för den närmaste<br />
framtiden, skulle det vara en<br />
svetssimulator! Då kan en högkvalitativ<br />
Lernia-utbildning bli ännu bättre!<br />
Faktaruta<br />
Origo TM Mig 3001iw med MA23-panel<br />
Vattenkyld MIG/MAG halvautomat på 300A.<br />
Den avancerade baspanelen MA23 är<br />
mycket enkel att använda.<br />
Caddy TM Tig 2200i TA34<br />
Kompakt strömkälla för TIG DC-svetsning<br />
på 220A. Perfekt utrustning för kvalitetssvetsning<br />
i konstruktionsstål och rostfritt<br />
stål. TA34-panelen har pulsfunktion och ett<br />
stort antal inställningsmöjligheter.<br />
Premiär för ny vårkollektion<br />
Svetsbyxa<br />
<strong>ESAB</strong> Proban<br />
art nr<br />
0700 010 333–336
22 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />
<strong>ESAB</strong> utsedd till energiindustrins<br />
bästa partner<br />
S<br />
om Europas ledande tillverkare<br />
av svets- och skärsystem för<br />
energiproduktionsindustrin har<br />
<strong>ESAB</strong> tilldelats Frost & Sullivan-priset<br />
”Bästa Globala Partnern för Svetsning<br />
och Skärning till Energisektorn 2009”.<br />
Priset delas ut årligen till det företag<br />
som har varit extra framstående inom<br />
sin industri.<br />
Ett annat kriterium är att företaget<br />
har varit en samarbetspartner som nominerats<br />
för sina högkvalitativa produkter<br />
och tjänster av oberoende parter i<br />
distributionskedjan.<br />
– Det fi nns fl era nyckelfaktorer som<br />
ligger bakom <strong>ESAB</strong>s framgångar, säger<br />
Frost & Sullivans ansvarige forskningsanalytiker<br />
Archana Chauhan. Dels deras<br />
unika produktutbud som motsvarar<br />
industrins energispecifi ka behov. Och<br />
dels att de är en komplett leverantör<br />
som har tillverkningsanläggningar över<br />
hela världen, en omfattande serviceportfölj<br />
till konkurrenskraftiga priser,<br />
minimering av driftstopp och en strävan<br />
efter kundfokuserad tillväxt. Industriföretag<br />
behöver alltså inte vända sig till<br />
fl era olika leverantörer för att täcka sina<br />
svetsbehov utan kan välja <strong>ESAB</strong> som<br />
ensam partner.<br />
<strong>ESAB</strong>s service och kompletta lös-<br />
Origo-Tech 9-13 Fotboll edition, art nr 0700 000 304<br />
Svenska fl aggan eller spanska? Du väljer själv.<br />
ningar, liksom företagets ökande genomslag<br />
i Östeuropa och Afrika, förväntas<br />
leda till högre tillväxt i framtiden.<br />
När det gäller energiproduktionsindustrin<br />
är <strong>ESAB</strong> redan på god väg att etablera<br />
en ledande position på världsmarknaden<br />
<strong>ESAB</strong>s HR-chef Ian Muir tar emot Frost and Sullivan-priset<br />
– under förra året svarade man för nära<br />
18 procent av den globala svets- och<br />
skärmarknaden för företag inom kraftförsörjning,<br />
LNG-tankar, oljeborrnings-<br />
och oljeledningsföretag.<br />
Designa din egen<br />
fotbollshjälm<br />
Hög kvalitet och tuff design tillsammans<br />
med ett mycket attraktivt pris<br />
gjorde den automatiska svetshjälmen<br />
Origo-Tech till fjolårets storsäljare.<br />
Inför fotbolls-VM i Sydafrika lanserar<br />
vi nu Origo-Tech 9-13 fotboll<br />
edition. Den levereras med ett urval<br />
nationsfl aggor som kan klistras på<br />
hjälmskalet, vilket innebär att du ger<br />
din hjälm en unik look.<br />
NYHET
Regula Systems AB<br />
Tel: 0511-34 79 95<br />
www.regulasystems.com<br />
<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 23<br />
Sänk Dina gaskostnader radikalt !<br />
- Dokumenterade besparingsresultat<br />
Patenterad<br />
ny teknologi<br />
Regula EWR: Innebär 4 metoder att<br />
reducera mängden skyddsgas vid svetsning.<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
Gasfl ödet regleras automatiskt och synkront med<br />
svetsströmmen under hela svetsförloppet.<br />
”Mer ström - mer gas / Mindre ström - mindre gas”<br />
Extremt snabb ventil som öppnar och stänger<br />
även vid mycket snabba svetsintervaller.<br />
Pulsning av gasen ger ytterligare minskning av gasfl ödet<br />
med oförändrat fullgott gasskydd. Gasbesparingen sker<br />
under hela svetsförloppet.<br />
Eliminering av gaspuff ar som bieff ekt<br />
av ovan nämnda metoder.<br />
Kan kopplas till både manuella strömkällor<br />
och automatiserad / robotiserad svetsning.
Ökad produktivitet<br />
med <strong>ESAB</strong>s nya<br />
hanteringsutrustning<br />
Nu utökar <strong>ESAB</strong> sitt automationssortiment och lanserar ett helt nytt<br />
produktprogram av lägesställare och rullbockar.<br />
Uppdatera din produktion och få en effektiv och ergonomisk hantering<br />
Det nya rullbocksprogrammet kan hantera objekt upp till 300 ton.<br />
Produktivitet ökar med 25-30%vid svetsning i bästa läge jämfört med<br />
vertikalsvetsning. De nya 2- och 3-axliga lägesställarna ökar kvaliteten<br />
på svetsobjektet med kortare svetstid som följd.<br />
<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />
Lindholmsallén 9, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />
Tel. 031-50 90 00 Orderfax. 031-50 94 30<br />
esab.sverige@esab.se<br />
www.esab.se<br />
POSTTIDNING B