04.09.2013 Views

ESAB-NYTT

ESAB-NYTT

ESAB-NYTT

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nr 2 2010<br />

<strong>ESAB</strong>-<strong>NYTT</strong><br />

ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV <strong>ESAB</strong> SVERIGE AB. NR 2/2010 ÅRGÅNG 50<br />

Världens största<br />

kryssningsfartyg<br />

Stålkonstruktioner<br />

i tungviktsklassen


2 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

Att göra rätt saker<br />

på rätt sätt<br />

”Att mäta är att veta” är ett klassiskt<br />

citat som tillskrivs kemisten Lord Berkeley.<br />

Med detta menade han att vägen<br />

till kunskap och utveckling inom teknik<br />

och medicin går via kvantitativa mätningar.<br />

Effektivitetsmätningar är ett<br />

ämne som intresserar de fl esta företagsledningar<br />

eftersom de kan identifi<br />

era outnyttjad kapacitet, krångliga<br />

processer och långa ställtider. Det fi nns<br />

väl utvecklade metoder för att mäta<br />

effektivitet på produktionssidan, eftersom tillverkning oftast handlar<br />

om att utföra samma aktiviteter om och om igen. Men för produkt-<br />

och teknikutveckling är det betydligt svårare att mäta effektiviteten,<br />

eftersom begreppen per defi nition innebär att man arbetar med nya<br />

saker. Dock är det ganska självklart att det blir enklare att vara effektiv<br />

och skapa en samordnad produktutveckling om alla ingående<br />

delar befi nner sig på samma plats istället för i tre olika världsdelar.<br />

Därför etablerar <strong>ESAB</strong> nu ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum<br />

för svetsutrustning i Göteborg, något du kan läsa mer om<br />

i det här numret. Och apropå utveckling och Göteborg vill jag passa<br />

på att påminna om Svetstekniska Dagarna 20-21 maj där vi presenterar<br />

nya svetslösningar och trender – håll utkik efter program och<br />

inbjudan.<br />

Några som måste ha fokus på både tekniskt nytänkande och effektivitet<br />

är DS SM och Oasis of the Seas. Den förstnämnda tillverkar<br />

stora och komplexa objekt; den sistnämnda består av dem. Runt<br />

500 000 separata delar för att vara exakt, vilket gör fartyget till världens<br />

största pussel. Läs mer om både stålkonstruktioner och lyxkryssare<br />

i tungviktsklassen i detta nummer av <strong>ESAB</strong>-Nytt, där vi även<br />

presenterar produktnyheter som går i effektivitetens tecken. En av<br />

dem är ABW (Adaptive Butt Welding), ett adaptivt svetssystem som<br />

ger en automatisk kontaktlös fogföljning och automatisk svetssekvens<br />

från start till slut utan någon involvering av operatören. En annan är<br />

Marathon Pac bulkförpackningar som med <strong>ESAB</strong>s ändlösa system<br />

ger effektivitet utan trådbyten.<br />

Trevlig läsning!<br />

Sten Wallin<br />

Försäljningschef<br />

<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />

<strong>ESAB</strong>-<strong>NYTT</strong> ÄR EN SVETSTEKNISK<br />

TIDSKRIFT UTGIVEN AV <strong>ESAB</strong><br />

SVERIGE FYRA GÅNGER PER ÅR.<br />

Ansvarig utgivare: Eugenia Vranjancu<br />

Redaktionskommitté: Sten Wallin,<br />

Eugenia Vranjancu, Arne Axelsson,<br />

Eva-Lena Bergquist, Juha Lukkari, Tuula<br />

Virta, Lars Frank, Magnus Andersson,<br />

Tomas Andersson, Ylva Åshede, Kjell<br />

Tuvemark<br />

<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />

Box 8004. 402 77 Göteborg<br />

Tel: 031-50 90 00<br />

Fax: 031-50 92 22<br />

www.esab.se<br />

Produktion och annonsbokning:<br />

Tuvemark & Kron Reklambyrå AB<br />

Järntorget 4, 413 04 Göteborg<br />

Tel: 031-85 54 80<br />

Fax: 031-22 70 99<br />

www.tuvemarkkron.se<br />

Eftertryck tillåts efter avtal.<br />

Innehåll:<br />

OASIS OF THE SEAS – VÄRLDENS STÖRSTA<br />

OCH DYRASTE LYXKRYSSARE<br />

Gigantiska plåt- och svetsarbeten har utförts på<br />

STX-varvet vid tillverkningen av fartyget sid 3<br />

LÅT VÅRA UNGDOMAR VISA VAD DE GÅR FÖR<br />

Nytt projekt är en länk mellan svetsande bolag och<br />

utbildningsorgan i Sverige sid 6<br />

<strong>ESAB</strong> UTBILDNING<br />

Ny temaserie med fokus på skyddsutrustning för<br />

svetsare sid 7<br />

STÅLKONSTRUKTIONER I TUNGVIKTSKLASSEN<br />

DS-SM i Rödekro, Danmark svetsar gigantiska<br />

rörkonstruktioner till bl a vindkraftsindustrin sid 8<br />

<strong>ESAB</strong> ETABLERAR GLOBALT FORSKNINGS-<br />

OCH UTVECKLINGSCENTRUM I GÖTEBORG sid 10<br />

<strong>ESAB</strong>-KALENDERN sid 14<br />

ÄNDLÖS EFFEKTIVITET HELT UTAN TRÅDBYTEN<br />

En övergång till marathon Pac betalar sig sid 15<br />

VAD ÄR ÖVERLEGERADE ROSTFRIA TILLSATS-<br />

MATERIAL?<br />

En analys av en viktig grupp tillsatsmaterial sid 16<br />

LERNIA UTBILDAR FRAMTIDENS SVETSARE<br />

En produktiv leverantör av välutbildad arbetskraft sid 20<br />

<strong>ESAB</strong> UTSEDD TILL ENERGIINDUSTRINS BÄSTA<br />

PARTNER<br />

SID 6 SID 8<br />

SID 15<br />

SID 22<br />

Frost & Sullivan-priset för ”Bästa Globala Partnern för<br />

Svetsning och Skärning till Energisektorn 2009” gick<br />

till <strong>ESAB</strong> sid 22


Oasis of the Seas<br />

– Världens största och dyraste lyxkryssare<br />

Fartyget Oasis of the Seas (”Havens oas”) är inte bara enormt stort. Det är ofattbart stort.<br />

Fartyget kan mycket väl jämföras med en liten stad – ”en fl ytande semesterstad i Karibien”<br />

och har plats för upp till 7 500 personer.<br />

F<br />

artyget är ett ypperligt mästerprov<br />

på fi nländskt arbete och<br />

kunnande. Det övertog titeln<br />

som världens största kryssningsfartyg<br />

från sin föregångare Freedom of<br />

the Seas, som också byggdes på fi nska<br />

STX-varvet i Åbo i slutet av 2006.<br />

Oasis väger 225 000 ton jämfört med<br />

Freedoms 158 000 ton och är 23 meter<br />

längre.<br />

Internationellt verksamma STX<br />

Europe är världs ledande kryssningsfartygsbyggare.<br />

Moderbolag är det koreanska<br />

fl erbranschföretaget STX. I STXgruppen<br />

ingår 15 varv i Finland,<br />

Frankrike, Norge, Rumänien, Brasilien<br />

och Vietnam. Personalstyrkan uppgår<br />

till cirka 16 000 anställda. STX Finlands<br />

tre varv i Finland fi nns i Åbo, Raumo och<br />

Helsingfors.<br />

Beställaren till Oasis är världens näst<br />

största kryssningsrederi, det norskamerikanska<br />

Royal Caribbean Cruises<br />

Ltd. Beställningen undertecknades den<br />

6 februari 2006. Byggarbetena påbörjades<br />

den 1 mars 2007 och fartyget seglade<br />

ut från varvet i Åbo 27 november<br />

2009 till hemmahamnen Miami i Florida.<br />

Fartygets prislapp låg på cirka en miljard<br />

euro!<br />

Fartyget rönte enorm mediauppmärksamhet<br />

vid ankomsten till USA. Enligt<br />

rederiet rapporterade TV-kanalens ABS<br />

World News Tonight den 13 november<br />

att Oasis of the Seas var det mest använda<br />

sökordet i Google. Talrika televisions-<br />

och radiostationer samt internetmagasin<br />

lade ivrigt ut texten om världens<br />

största och mest innovativa kryssningsfartyg<br />

i sina inslag. Fartygets webbsida<br />

www.oasisoftheseas.com hade fram till<br />

slutet av 2009 fått över sex miljoner<br />

besökare.<br />

Bygget av systerfartyget Allure of the<br />

Seas (”Havens lockelse”) pågår på varvet<br />

och detta fartyg kommer att överlämnas<br />

till beställaren hösten 2010.<br />

ÄR DET NÅGOT SOM SAKNAS PÅ<br />

FARTYGET? Nästan allt har gjorts för<br />

passagernas trivsel och förströelse. I<br />

fartygets mitt fi nns Central Park som<br />

är cirka 100 meter lång och 30 meter<br />

AMFITEATERN<br />

bred. Det fi nns inget annat passagerarfartyg<br />

i världen där man kan strosa<br />

under vajande palmer. I parken fi nns<br />

totalt 12 000 äkta träd och planteringar.<br />

Hyttdäcken är placerade på båda sidor<br />

av Central Park. I fartygets akter<br />

fi nns amfi teatern Aquatheater med 500<br />

platser. Den är öppen mot havet och<br />

erbjuder en fantastisk havsutsikt. På<br />

fartyget fi nns bland annat fl era stora<br />

swimmingpooler, tennisbana, minigolfbana,<br />

basketbollplan, klättervägg, dagis,<br />

spa- och fi tnessanläggningar samt<br />

Foto: STX Finland och STX Europe


ett stort antal restauranger. Tilläggas<br />

bör att det också fi nns en 700 meter<br />

lång löparbana som går runt fartyget.<br />

Det fi nns nog inget som saknas på fartyget.<br />

GIGANTISKA SVETSARBETEN Tillverkningen<br />

av fartygets skrov innebar<br />

ofantligt mycket plåt- och svetsarbete.<br />

Arbetet med skrovet inleddes med tillverkning<br />

av skrovets olika delar. Skrovet<br />

består av cirka 500 000 separata delar<br />

– ”världens största pussel”. Genom<br />

sammansvetsning av ingående delar<br />

tillverkades mindre block som sedan<br />

svetsades samman till s.k. storblock.<br />

Fartygets skrov består av 181 storblock<br />

som väger 200-600 ton. Ett storblock<br />

kan till exempel vara 22 m långt, 32 m<br />

brett och 13 m högt. Stålet i skrovet<br />

väger cirka 45 000 ton.<br />

De färdiga och delvis utrustade storblocken<br />

målades och transporterades<br />

till en varvsbassäng där fartygets skrov<br />

sattes samman av storblocken. Därefter<br />

påbörjades de egentliga utrustnings- och<br />

inredningsarbetena samt platsmonteringen<br />

av hytter.<br />

Svetsfogarnas sammanlagda längd<br />

är cirka 2 400 kilometer samtidigt som<br />

åtgången av tillsatsmaterial var över<br />

1 000 ton (över en miljon kilo). Användningen<br />

av tillsatsmaterial efter svetsmetod<br />

var följande:<br />

MAG rörelektrodsvetsning: 73 %<br />

Pulverbågsvetsning: 15 %<br />

Elektrodsvetsning: 11 %<br />

Övriga svetsmetoder: 1 %<br />

FARTYGETS STÅLKONSTRUKTIO-<br />

NER Fartygets bottenplåtar är cirka 20<br />

mm och sidoplåtar 15-35 mm tjocka.<br />

Fartyget har totalt 17 däck. Tjockleken<br />

hos däcksplåtarna i fartygets hotellzon<br />

är typiskt 5,5 mm.<br />

Stålen är ordinära skeppsbyggnadsstål<br />

med hållfasthetsklasser på mellan<br />

235 och 355 Mpa. I tillverkningen av<br />

vissa bordläggningsdelar har man använt<br />

det höghållfasta skeppsbyggnadsstålet<br />

NVA 40.<br />

<strong>ESAB</strong> HUVUDLEVERANTÖR AV<br />

TILLSATSMATERIAL Huvuddelen av<br />

tillsatsmaterialen är tillverkade av<br />

<strong>ESAB</strong>.<br />

Rutil rörelektrod PZ6113<br />

Metallpulverfylld rörelektrod<br />

OK Tubrod 14.12<br />

Belagd elektrod OK 48.00 (och<br />

OK 46.00)<br />

Trådelektrod för pulverbågsvetsning<br />

OK Autrod 12.22 (och<br />

OK Tubrod 15.00 S)<br />

Svetspulver för pulverbågsvetsning<br />

OK Flux 10.71<br />

STORSLAGNA Central Park<br />

MAG-RÖRELEKTRODSVETSNING<br />

DOMINERADE Merparten av svetsningarna<br />

genomfördes med MAGrörelektrodsvetsning.<br />

Svetsprocessen<br />

användes så mycket som det överhuvudtaget<br />

var möjligt. Alla rörelektrodsvetsningar<br />

genomfördes med<br />

skyddsgas. Blandgas M21 med metallpulverfylld<br />

rörelektrod samt blandgas<br />

och koldioxid med rutil rörelektrod.<br />

Den metallpulverfyllda rörelektroden<br />

användes mest för kälsvetsar i olika<br />

svetslägen, varav fallande vertikalt (PG)<br />

var särskilt lämpat för svetsning med<br />

den använda metallpulverfyllda rörelektroden.<br />

Rutil rörelektrod användes<br />

tillsammans med keramiskt rotstöd för<br />

svetsning av olika slags stumsvetsar i<br />

blocken. Svetsningarna utfördes manuellt<br />

och mekaniserat med hjälp av<br />

olika slags traktorer och rälsgående<br />

svetsvagnar samt svetsrobotar.<br />

Vid byggandet av Oasis användes också<br />

en stor Tandem-MAG-anläggning för<br />

kälsvetsning av förstyvare. Anläggningen<br />

använder åtta Tandem-svetshuvuden<br />

där den första trådelektroden är solid<br />

trådelektrod och den andra metallpulverfylld<br />

rörelektrod.<br />

Pulverbågsvetsning utfördes i fl era fristående<br />

svetsstationer och i tillverkningslinjen<br />

där applikationerna var enkelsidig<br />

svetsning, kälsvetsning av förstyvningsbalkar<br />

och tillverkninga av T-profi ler. För<br />

att effektivisera produktionen ytterligare<br />

användes <strong>ESAB</strong>s svetstraktorer. Till-


MANUELL svetsning.<br />

TANDEM-MAG-balkningsportalen i panellinjen.<br />

satsmaterialet var huvudsakligen solid<br />

trådelektrod, men också rörelektrod kom<br />

till användning. Pulverbågmetoderna var<br />

svetsning med 1, 2 och 3 trådelektroder<br />

och Twinsvetsning.<br />

Det fanns också behov av elektrodsvetsning,<br />

särskilt vid svetsning av utrustningsdetaljer<br />

och häftsvetsar.<br />

Vid byggandet av Oasis använde man<br />

sig av MAG-laserhybridsvetsning efter<br />

godkännande från klassifi ceringssällskapet<br />

(DNV). Lasern var en fi berlaser<br />

med en effekt på 6 kW, som användes<br />

på en 12 meter lång tunnplåt. På den<br />

linjen utförde man enkelsidiga stumförbandssvetsar<br />

på plåtar med en tjocklek<br />

på 5,0–6,5 mm. Därefter fi ck man ägna<br />

sig åt utmaningar som svetsning av<br />

tjockare plåtar och T-förband.<br />

Laserhybridsvetsning är en effektivare<br />

form av svetsning än traditionell<br />

pulverbågsvetsning av jämförbara objekt.<br />

Den främsta fördelen med laserhybridsvetsning<br />

är måttnoggrannhet och ytterst<br />

små deformationer. Plåtarna i kryssningsfartyg<br />

är tunna, däcksplåtar är typiskt<br />

5,5–6,5 mm tjocka. Där är eventuella<br />

deformationer ett stort problem i de<br />

skilda arbetsfaserna.<br />

– Vi kan använda oss av ett stort<br />

antal andra svetsprocesser. Vi har beredskap<br />

för och kan använda oss av dem<br />

för svetsning av speciella objekt, bl.a.<br />

ESW (elektroslaggsvetsning). EGW (elektrogassvetsning)<br />

och plasmasvetsning<br />

samt FSW (friktionssvetsning) som utförs<br />

av underleverantörer, konstaterar svets-<br />

MEKANISERAD svetsning av skrovet i liggande<br />

vertikalläge.<br />

STATION för hybridsvetsning och en färdig<br />

hybridsvets.<br />

och kvalitetsavdelningens chef Pasi<br />

Hiltunen.<br />

Vid all svetsning använder vi oss av<br />

svetsdatablad (WPS) som är godkända<br />

på basis av svetsprocedurkontroller i<br />

enlighet med klassifi ceringssällskapens<br />

regler.<br />

UTMANINGAR FANNS DET GOTT<br />

OM Byggandet av Oasis innebar nya<br />

svetsteknologiska utmaningar, berättar<br />

Pasi Hiltunen.<br />

– Under bygget använde vi oss av<br />

en i många avseenden ny metod för<br />

laserhybridsvetsning och en stor tandem-<br />

MAG kälsvetsningsstation. För bordläggning<br />

valde man att använda hållfast<br />

NVA 40-stål, vilket reste en rad svetsmetallurgiska<br />

frågor. När man använder<br />

sig av snabba svetsmetoder av detta<br />

slag resulterar det lätt i hög hårdhet i<br />

och omkring svetsarna. Dessutom fi ck<br />

vi tillverka skrovkonstruktioner av rostfritt<br />

duplexstål som ställer höga krav på<br />

hantering, plåtarbete och svetsning.<br />

Kvalitetskraven för svetsarna i Oasis<br />

of the Seas var stora. Fartygets skrov är<br />

dynamiskt belastat, vilket man måste ta<br />

hänsyn till vid fartygets projektering och<br />

tillverkning.<br />

STORA KRAV PÅ SVETSPERSO-<br />

NALENS KOMPETENS STX-varven i<br />

Finland har satsat mycket på kompetensutveckling<br />

av sin svetspersonal på<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 5<br />

ROBOTSVETSNING på skottlinjen.<br />

JUNGFRUTUREN från Åbo till Miami<br />

alla nivåer. Presentationen nedan visar<br />

att satsningen på kompetens är snudd<br />

på rekordstor också i en internationell<br />

jämförelse.<br />

IWE (International Welding Engineer):<br />

12 anställda<br />

IWT (International Welding Technologist):<br />

32 anställda<br />

IWS (International Welding Specialist):<br />

29 anställda<br />

IWI (International Welding Inspector):<br />

2 anställda<br />

Visuella kontrollörer: 8 anställda<br />

Kraven på yrkeskompetens hos svetsare<br />

är också hårda. Alla svetsare måste<br />

ha genomgått kompetensprov enligt<br />

EN 287.<br />

Varvet har även en egen yrkesläroanstalt<br />

som kontinuerligt bl.a. ger kurser<br />

för plåtslagare och svetsare.<br />

VIKTEN AV SAMARBETE Pasi Hiltunen<br />

sammanfattar till slut betydelsen<br />

av samarbete mellan svetsleverantören<br />

och varvet.<br />

– Det fi nns mycket som vi kan dra<br />

fördel av när det gäller <strong>ESAB</strong>s framstående<br />

produkter och kompetenta personal.<br />

Detta är viktigt för varvet. <strong>ESAB</strong>s<br />

utbildare besöker oss regelbundet för<br />

att ge snabbkurser och hålla informationsmöten<br />

för både rörelektrod- och<br />

pulverbågsvetsare.


6 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

FRAMTIDEN – Varvsindustrin genomlever<br />

globalt sett för närvarande den<br />

värsta krisen i sin historia. Vi tror dock<br />

på att skeppsbyggnad har en framtid<br />

också i Finland. På varvet följer vi aktivt<br />

svetsteknikens utveckling och anammar<br />

nya lösningar och procedurer som<br />

är lämpliga för oss. Med detta avslutar<br />

Pasi Hiltunen intervjun.<br />

Fadden är en av eleverna som nu gör praktik<br />

N<br />

ärmare 8000 ungdomar står<br />

utan arbete i Västra Götaland.<br />

Denna insikt utgjorde startskottet<br />

för ett samarbete mellan bland<br />

andra Göteborgs stads utbildningsförvaltning<br />

och <strong>ESAB</strong>. Målsättningen var<br />

att hitta sysselsättning för unga som<br />

gått ut gymnasiet men står utanför arbetsmarknaden.<br />

STORT TACK Ett stort tack till varvsledningen<br />

för tillståndet att skriva artikeln<br />

och särskilt till Pasi Hiltunen för<br />

hans tillmötesgående beredvillighet<br />

att svara på frågor och informera om<br />

svetsarbetena på fartyget.<br />

JUHA LUKKARI, <strong>ESAB</strong> Oy, Helsingfors<br />

För att både skapa sysselsättning<br />

och möta bristen på utbildade svetsare<br />

har Svetsakademin startat ett utbildningscentrum.<br />

Projektet började<br />

redan för två år sedan, då många företag<br />

var i stort behov av svetsare. Tyvärr<br />

har den rådande lågkonjunkturen orsakat<br />

svårigheter för eleverna att få praktikplatser.<br />

När konjunkturen vänder<br />

kommer dock behovet av svetsare att<br />

öka igen och eskalera inom ett till två<br />

år. Vill du ligga steget före och säkra din<br />

produktion samtidigt som du ger en ung<br />

människa en ny framtid? I så fall kan<br />

Svetsakademin förmedla duktiga svetsare<br />

och förse dem med den licens som<br />

krävs i just ditt bolag.<br />

Svetsakademins tolv elever är färdiga<br />

med sin utbildning i slutet av april<br />

2010. Efter en termin har eleverna kunskap<br />

i MIG/MAG, MMA och TIG samt<br />

gas- och plasmaskärning. På skolan<br />

fi nns sexton svetsstationer utrustade<br />

med <strong>ESAB</strong>s svetsmaskiner och tillsatsmaterial.<br />

Utbildningsdelarna utförs av<br />

YTC Lindholmen (Yrkestekniskt Centrum)<br />

och eleverna är på licensnivå efter studierna.<br />

Om de behöver kompetensutvecklas<br />

ytterligare inom automation,<br />

nya material eller konstruktioner är<br />

Faktaruta<br />

Fartyget Oasis of the Seas<br />

Längd: 361 meter<br />

Bredd: 66 meter<br />

Djupgående: 9,2 meter<br />

Höjd: 64 meter (över vattenlinjen)<br />

Kryssningsfart: 22 knop<br />

Vikt: 225 000 ton<br />

Kapacitet: 5 400 passagerare<br />

Besättning: 2 100 man<br />

Visste du att Oasis of the Seas har:<br />

26 000 sittplatser för passagerare<br />

90 000 m 2 mattor<br />

8 000 m 2 fönster<br />

7 000 konstverk<br />

2 300 000 liter vatten i swimmingpoolerna<br />

daglig sötvattenproduktion på<br />

4 100 000 liter<br />

daglig produktion av isbitar på 50 ton<br />

5 000 km elkablar<br />

16 000 sprinklers<br />

100 000 eluttag<br />

Låt våra ungdomar visa vad de går för<br />

Svetsakademin självklart behjälplig.<br />

Konceptet bygger på att eleverna<br />

kostnadsfritt praktiserar i er produktion<br />

under de första månaderna så att ni har<br />

tid att bekanta er med varandra. Är ni<br />

nöjda och har fortsatt behov av arbetskraft<br />

så kan ni projektanställa eller hyra<br />

svetsaren ifråga. Det spelar ingen roll<br />

om det är tidsbestämt eller var i landet<br />

ditt företag befi nner sig – alla våra svetsare<br />

är villiga att resa till er.<br />

Svetsakademins ambition är att vara<br />

en länk mellan er som svetsande bolag<br />

och befi ntliga utbildningsorgan i Sverige.<br />

Både Göteborgs Stad och <strong>ESAB</strong><br />

har lagt stora resurser på det här projektet<br />

och vi hoppas att ni vill vara med<br />

att utveckla det ytterligare.<br />

Är ditt företag intresserat av en svetsare<br />

från Svetsakademin?<br />

Kontakta Lars Gylling Olesen,<br />

e-post: larsgylling@esab.se<br />

mobil: +46 0704739239


Skyddsutrustning för svetsare<br />

SVETSHJÄLM<br />

Skyddar mot UV-strålning.<br />

<strong>ESAB</strong>s sortiment<br />

innehåller allt från enkla<br />

passiva svetshjälmar<br />

till avancerade aktiva<br />

svetshjälmar.<br />

SVETSJACKA<br />

<strong>ESAB</strong>s svetsjackor är<br />

tillverkade av kraftigt<br />

läder som tål svetssprut,<br />

och har överlapp,<br />

som förhindrar att svetsloppor<br />

fastnar<br />

och bränner hål.<br />

SVETSHANDSKAR<br />

Svetshandskar skall<br />

både vara slitstarka<br />

och fl amsäkra samt<br />

ha god ergonomi<br />

för att underlätta för<br />

svetsaren.<br />

SVETSBYXA<br />

Vid svetsning i sittande<br />

ställning är svetsbyxor<br />

ett utmärkt skydd.<br />

SKYDDSHJÄLM<br />

<strong>ESAB</strong> har utvecklat en<br />

speciell skyddshjälm,<br />

Concept, som gör det<br />

möjligt att bara sätta på/<br />

av svetshjälmen med ett<br />

enkelt handgrepp.<br />

När vi träffar svetsare ute på företagen kan vi konstatera att det fortfarande saknas information<br />

om varför svetsare behöver skyddsutrustning. Under de senaste tio åren har vi på <strong>ESAB</strong><br />

kontinuerligt utvecklat vårt produktprogram inom skyddsutrustning för svetsare och vi skall i<br />

kommande <strong>ESAB</strong> utbildning gå igenom vilken skyddsutrustning som krävs för svetsare.<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 7<br />

TEMA: <strong>ESAB</strong><br />

UTBILDNING<br />

SVETSOVERALL<br />

Svetsoveraller skall vara<br />

fl amsäkra med hög<br />

slitstyrka, bra passform<br />

och låg vikt, för att både<br />

skydda svetsaren och<br />

samtidigt vara bekväma<br />

under arbetet.<br />

FRISKLUFT<br />

Friskluftsfl äkten renar<br />

luften från partiklar och<br />

aerosoler och levererar<br />

friskluft.<strong>ESAB</strong>s Air 160<br />

och Air 200 har förfi lter<br />

och P3-partikelfi lter av<br />

högsta skyddsklass.<br />

SVETSSKOR<br />

Skyddar mot mekaniska<br />

risker, strålningsvärme,<br />

metallstänk, halka och<br />

heta golv. <strong>ESAB</strong>s skor<br />

har DD-sula och är<br />

tillverkade av kraftigt<br />

läder i hög kvalitet.


Stålkonstruktioner<br />

i tungviktsklassen<br />

I det gemytliga Rödekro några mil från tyska gränsen ligger DS SM. Här tillverkas broar,<br />

riggar för olja, gas, transport och vindkraft samt annan utrustning för energi-, process-,<br />

offshore och byggnadsindustrin.<br />

D<br />

S SM har drygt 600 anställda,<br />

varav ca 200 arbetar i skift i<br />

vindtornsproduktionen. Den<br />

högteknologiska anläggningen är dimensionerad<br />

för att möjliggöra tillverkning<br />

av tunga och omfångsrika objekt<br />

och här fi nns kranar som hanterar lyft<br />

på 120 ton. Men stålkonstruktioner<br />

används inte bara inom den tunga tillverkningsindustrin<br />

– i städer integreras<br />

stål med övrig bebyggelse och symboliserar<br />

ofta det moderna och internationella<br />

samhället. Taket till operahuset i<br />

Köpenhamn, delar av Kattegattcentret<br />

i Grenå och stora konstruktioner<br />

för Köpenhamns hamn är bara några<br />

exempel på offentliga platser där DS<br />

SM lämnat sitt stålavtryck. Hälften av<br />

företagets omsättning kommer dock<br />

från produktion av komponenter för<br />

vindkraft, främst vindkrafttorn.<br />

KVALITET OCH TEKNISKT NYTÄN-<br />

KANDE I DS SM:s svetshall återfi nns<br />

gigantiska vindkrafttorn i olika faser,<br />

och även för ett ovant öga står det klart<br />

att logistiken är av högsta betydelse för<br />

slutresultatet. Processen påminner nämligen<br />

om ett spel med fl yttbara brickor<br />

där det ena momentet med perfekt timing<br />

och precision leder fram till det andra<br />

innan det till sist går i mål i coatinganläggningen<br />

för målning.<br />

För att DS SM ska kunna hantera<br />

stora och komplexa projekt måste de<br />

ha fokus på kvalitet och tekniskt nytänkande.<br />

Hela produktionen är därför<br />

kvalitetscertifi erad och en stor del av<br />

svetsutrustningen består av <strong>ESAB</strong>maskiner,<br />

bland annat ett femtiotal digitala<br />

MIG chopper-strömkällor med<br />

Aristo Feed matarverk. Strömkällorna<br />

klarar såväl MIG/MAG som MMA och<br />

TIG-svetsning samt kolbågmejsling,<br />

vilket är en stor fördel för de flesta<br />

moderna industrier som måste vara<br />

beredda på att snabbt kunna ändra sin<br />

produktion och använda samma utrustning<br />

för fl era olika svetsmetoder.<br />

– Vi ställer höga krav, men <strong>ESAB</strong>s<br />

produkter håller den kvalitet vi förväntar<br />

oss, säger Poul Juul, som är produktionschef<br />

i vindkraftanläggningen. Det<br />

är användarvänliga och bra maskiner,<br />

personalen har snabbt lärt sig att arbeta<br />

med dem och de har visat sig vara


<strong>ESAB</strong>s säljare Mogens Engelsgaard Henriksen<br />

pratar skyddskläder med svetsaren<br />

Serdar Özer inför ett arbetspass.<br />

mycket kostnadseffektiva.<br />

DS SM köper även tillsatsmaterial i<br />

mycket stora kvantiteter från <strong>ESAB</strong>, bland<br />

annat EcoCoil i 1000-kilosspolar och<br />

stora 800-kilos Big Bag-påsar med OK<br />

Flux 10.71 för pulverbågsvetsningen.<br />

– De stora enheterna är tidsbesparande<br />

när vi arbetar med större kvantiteter,<br />

säger Poul Juul. Lagring och hantering<br />

är inga problem och vi får en<br />

effektivare tillverkningsprocess med<br />

Svetskranar från <strong>ESAB</strong> svetsar de<br />

jättelika objekten.<br />

färre avbrott. Dessutom är våra svetsare<br />

mycket nöjda med dem.<br />

Det fördjupade samarbetet med <strong>ESAB</strong><br />

ligger i linje med DS SM:s långsiktiga<br />

kvalitetskrav och målsättningen om att<br />

utvecklas till en ännu viktigare aktör<br />

inom dansk tillverkningsindustri.<br />

– Bara det faktum att det mesta av vår<br />

tillverkning sker med material från <strong>ESAB</strong><br />

visar att vi är nöjda, avslutar Poul<br />

Juul.<br />

Gigantiska delar till vindkrafttorn i den stora svetshallen.<br />

Poul Juul, produktionschef i vindkraftanläggningen,<br />

är nöjd med samarbetet med<br />

<strong>ESAB</strong> som vuxit och fördjupats genom åren.<br />

Faktaruta<br />

Maskiner från <strong>ESAB</strong> är bla:<br />

30 Mig 6502cw / Aristo Feed 4804 U6<br />

18 Mig 5002cw / Aristo Feed 4804 U6<br />

7 Mig 4002cw med YardFeed 2000<br />

Flera svetskranar med EcoCoil 1000 kg och<br />

OK Flux 10.71 i BigBag 800 kg.<br />

Plasmaskärmaskin ESP150 (för manuell<br />

fogning och skärning)


10 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

NYHET<br />

Gasfl askkärra FK 240<br />

art nr 0349 968 528<br />

N<br />

u lanseras fyra nya praktiska<br />

fl askkärror för transport och<br />

mobil förvaring av gasfl askor.<br />

Flaskkärrorna är anpassade för den<br />

svenska marknadens höga kvalitetskrav<br />

och innebär att <strong>ESAB</strong> kompletterar<br />

sitt breda produktprogram av<br />

Gasfl askkärra FK 220 lufthjul<br />

art nr 0349 968 527<br />

Gasfl askkärra FK 220 massivhjul<br />

art nr 0349 968 526<br />

utrustning för gassvetsning och gasskärning.<br />

FK 240 har en praktisk förvaringslåda<br />

med låsbygel för hänglås och är godkänd<br />

för lyftning av två 40- eller 50-liters gasfl<br />

askor. De stora lufthjulen underlättar<br />

vid körning på ojämna underlag.<br />

Gasfl askkärra Single omonterad<br />

art nr 0700 014 044<br />

Lättare att förvara och förfl ytta gas<br />

E<br />

SAB bedriver idag forskning<br />

och utveckling av svetsutrustning<br />

på sju orter i Sydamerika,<br />

Nordamerika, Europa och Asien. För<br />

att få en mer samordnad produktutveckling<br />

har <strong>ESAB</strong>s koncernledning<br />

fattat inriktningsbeslutet att etablera<br />

ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum<br />

för svetsutrustning i<br />

Göteborg. Det nya centrat förväntas<br />

sysselsätta ett sjuttiotal medarbetare.<br />

– Detta är ett strategiskt inriktningsbeslut<br />

som syftar till att ytterligare<br />

stärka <strong>ESAB</strong>s ställning på en global<br />

marknad, säger Joakim Ed, Global<br />

Technical Director, <strong>ESAB</strong> Equipment &<br />

Automation.<br />

<strong>ESAB</strong>s nuvarande forsknings- och<br />

utvecklingsverksamhet inom svetsutrustning<br />

i Laxå, Polen, Brasilien och<br />

USA kommer i och med förslaget att<br />

fl ytta sin utveckling av nya produkter<br />

till Göteborg.<br />

– Samtliga medarbetare på utvecklingsavdelningen<br />

i Laxå har erbjudits en<br />

tjänst i Göteborg. Vi ser dessutom att<br />

vi kommer att behöva rekrytera fl er<br />

ingenjörer, fortsätter Joakim Ed. Genom<br />

att förlägga verksamheten till Göteborg<br />

lägger vi grunden till ett närmare samarbete<br />

med <strong>ESAB</strong>s redan befintliga<br />

globala utvecklingscenter för tillsats-<br />

FK 220 är godkänd för två 20-liters<br />

gasfl askor. Den levereras antingen med<br />

massiva gummihjul eller med stora lufthjul.<br />

Single har massiva gummihjul och<br />

är godkänd för en 40- eller 50-liters<br />

gasfl aska. Samtliga produkter är CEgodkända.<br />

<strong>ESAB</strong> etablerar globalt forsknings-<br />

och utvecklingscentrum i Göteborg<br />

Joakim Ed, ansvarig för <strong>ESAB</strong>s produktutveckling<br />

för Standardmaskiner och Automation.<br />

material. Det innovativa klimatet med<br />

närhet till forskningsintensiva verksamheter<br />

och möjligheten att attrahera internationell<br />

kompetens är ytterligare<br />

tungt vägande skäl till att vi väljer just<br />

Göteborg.


Familjen med chipp i knoppen<br />

… tack vare chippet hittar de alltid hem<br />

Möt gasflaskfamiljen med över två miljoner medlemmar!<br />

Dom rör sig överallt. Ändå vet du alltid var dom är och<br />

slipper förlora tid och pengar på att leta.<br />

Tricket är chippet!<br />

AGA - ideas become solutions<br />

www.aga.se<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 11<br />

ipsen-partners.com


12 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

Vårens demobussturné<br />

<strong>ESAB</strong>s nya demobuss fi nns under<br />

våren på följande platser:<br />

VECKA 16<br />

tisdag 20 april Svetsteknik Kristianstad AB<br />

onsdag 21 april Svets och Tillbehör Ystad<br />

VECKA 17<br />

måndag 26 april Svetsprodukter i Piteå AB<br />

tisdag 27 april Ahlsell AB Skellefteå<br />

onsdag 28 april Hudiksvall Järn AB<br />

torsdag 29 april UNAX AB Ljusdal<br />

VECKA 18<br />

måndag 3 maj TOOLS Momentum AB, Eskilstuna<br />

tisdag 4 maj Östebergs Industrihandel, Karlstad<br />

onsdag 5 maj TOOLS Med-Service AB, Ed<br />

torsdag 6 maj Per-Eric Ollén AB, Mora<br />

Nya produktnamn på<br />

MAG-trådelektroder för höghållfasta stål<br />

Nya produktnamn på MAG-trådelektroder<br />

för höghållfasta stål<br />

<strong>ESAB</strong> ändrar produktnamnen på MAGelektroder<br />

för höghållfasta stål. Elektrodernas<br />

sträckgräns framgår direkt av de<br />

nya namnen. Detta underlättar valet av<br />

tillsatsmaterial eftersom höghållfasta stål<br />

också klassifi ceras efter deras sträckgräns.<br />

Namnändringarna påverkar inte svetsdatabladen<br />

eller genomförda svetsprocedurkontroller<br />

eftersom det endast är<br />

fråga on namnbyte. Elektroderna som<br />

sådana är oförändrade. Intyg om<br />

produktnamnsbyte, s.k. affi davit, kan<br />

hämtas och skrivas ut från vår hemsida<br />

www.esab.se. Godkännandena är också<br />

oförändrade.<br />

Nyheten i produktutbudet är trådelektroden<br />

OK AristoRod 89 med en sträckgräns<br />

på 890 MPa för svetsning av ultrahållfasta<br />

stål.<br />

Alla MAG-trådelektroder för höghållfasta<br />

stål är kopparfria OK AristoRod -<br />

svetstrådar med utmärkta svetsegenskaper.<br />

Den nya AristoRod -broschyren<br />

i pdf-format kan beställas med e-post<br />

från adressen esab.sverige@esab.se<br />

eller skrivas ut från www.esab.se.<br />

Nytt<br />

produktnamn<br />

produktnamn<br />

Tidigare<br />

produktnamn<br />

Elektrodklassklass<br />

AWS A5.28<br />

I tabellen nedan presenteras dessa trådelektroders<br />

lämplighet för svetsning av till exempel SFS-<br />

EN- 10025-6-enliga seghärdade höghållfasta stål.<br />

Elektrodklass<br />

SFS-EN ISO 16834<br />

OK AristoRod 59 OK AristoRod OK AristoRod 13.13 ER100S-G G Mn3NiCrMo G 55 3<br />

59 OK AristoRod 13.13 ER100S-G G Mn3NiCrMo G 55 3<br />

OK AristoRod 69 OK AristoRod OK AristoRod 13.29 ER100S-G G Mn3Ni1CrMo G 69 4<br />

69 OK AristoRod 13.29 ER100S-G G Mn3Ni1CrMo G 69 4<br />

OK AristoRod 79 OK AristoRod OK AristoRod 13.31 ER110S-G G Mn4Ni2CrMo G 79 4<br />

79 OK AristoRod 13.31 ER110S-G G Mn4Ni2CrMo G 79 4<br />

OK AristoRod OK AristoRod 89 - ER120S-G G Mn4Ni2CrMo G 89 4<br />

89 - ER120S-G G Mn4Ni2CrMo G 89 4<br />

Svetsgodsindelning<br />

SFS-EN ISO 16834<br />

I indelningen av rent svetsgods enligt standarden SFS-EN ISO 16834 (Trådelektroder och svetsgods<br />

för gasmetallbågsvetsning av höghållfast stål) är de mekaniska egenskaperna hos dessa<br />

OK AristoRod som i tabellen nedan.<br />

OK<br />

AristoRod AristoRod Svetsgodsindelning<br />

SFS-EN ISO 16834<br />

Sträckgräns<br />

(MPa)<br />

OK<br />

AristoRod AristoRod Brottgräns<br />

(MPa)<br />

Rent<br />

svetsgods:<br />

Sträckgräns<br />

(MPa)<br />

Brotttöjning<br />

(%)<br />

59 G 55 3 min 550 640-820 min 18 -30<br />

69 G 69 4 min 690 770-940 min 17 -40<br />

79 G 79 4 min 790 880-1080 min 16 -40<br />

89 G 89 4 min 890 940-1180 min 15 -40<br />

Stål<br />

SFS-EN<br />

10025-6<br />

59 min 550 S550Q, QL<br />

69 min 690 S690Q, QL<br />

79 min 790 S790Q, QL<br />

89 min 890 S890Q, QL<br />

Slagseghet<br />

(min 47 J @ °C)


<strong>ESAB</strong>s Svetstekniska Dagar är ett effektivt sätt att få en heltäckande bild inom området svetsteknik. De ger<br />

också en möjlighet att träffa och umgås med kollegor i branschen under intressanta och trevliga former.<br />

TORSDAG DEN 20 MAJ<br />

10.30-11.00 Registrering/Kaffe<br />

11.00-11.10 Välkomna!<br />

Sten Wallin, <strong>ESAB</strong> AB<br />

11.10-11.50 Tillsatsmaterial för kryphållfasta stål<br />

Johan Elvander, <strong>ESAB</strong> AB<br />

11.50-12.30 Ökad produktivitet, sänk dina produktionskostnader<br />

Lars-Erik Stridh, <strong>ESAB</strong> AB<br />

12.30-13.30 Lunch<br />

13.30-14.15 Hälsoaspekter vid svetsrök<br />

Bengt Sjögren, Karolinska Institutet<br />

14.15-14.45 Förbyggande åtgärder vid svetsarbete<br />

Martin Frieberg, <strong>ESAB</strong> AB<br />

14.45-15.00 Kaffebuffé<br />

15.00-15.30 Svetsautomation inom energisektorn<br />

Tobias Finndin, <strong>ESAB</strong> AB<br />

15.30-16.15 Svetsekonomi och produktivitet<br />

– Tips och råd för förbättrad svetsekonomi<br />

Nils Stenbacka, AGA Linde AB<br />

16.15-17.00 Vi satsar på forskning och utveckling<br />

Joakim Ed, <strong>ESAB</strong> AB<br />

19.00 Gemensam middag<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 13<br />

Välkommen till<br />

<strong>ESAB</strong>s Svetstekniska Dagar!<br />

Torsdag-fredag 20-21 maj, 2010, Best Western Arken Hotell - Oljevägen i Göteborg<br />

FREDAG DEN 21 MAJ<br />

08.30<br />

Buss från Arken Hotell till <strong>ESAB</strong> Demonstrationer<br />

i <strong>ESAB</strong>s Process Center, Lindholmsallén 9<br />

Telbo teleskopisk svetskran med Tandem-twin processen<br />

<strong>ESAB</strong>s nya kompletta program av lägeställare och rullbockar<br />

Nya kompakta svetskranen, CaB 2200<br />

Robotiserade och mekaniserade svetslösningar<br />

<strong>ESAB</strong>s nyheter inom tillsatsmaterial:<br />

Eco Coil, Big Bag, höghållfasta stål och CrMo svetstrådar.<br />

Högre kvalitet vid aluminiumsvetsning med Aristo U82 Plus<br />

Personlig skyddsutrustning - svetshjälmar med förbättrad ADC-teknologi<br />

13.15-14.00 Lunch – avslutning<br />

Ev. förändring kan ske i programmet<br />

Anmälan till ylva.ashede@esab.se – fax 031-50 92 22


14 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

Uppgradera ditt<br />

personliga skydd<br />

Elmias arbetsmiljömässa Work 10 går<br />

av stapeln i Jönköping den 18-20 maj.<br />

<strong>ESAB</strong> kommer att presentera de senaste<br />

produktnyheterna inom personligt<br />

skydd för svetsaren. Vårt sortiment<br />

har bland annat utökats med fl era olika<br />

svetshjälmstyper som med ett enkelt<br />

handgrepp monteras på/av skydds-<br />

Dags för en långvarig relation?<br />

Prova en ny aggressiv men smidig partner. Premium Overlap är en ny lamellrondell<br />

utvecklad för aggressiv slipning av stål, speciellt där det kan vara<br />

svårt att komma åt. Den är till exempel perfekt för svetsfogar i vinkel och kla-<br />

A Company within the SWAROVSKI Group<br />

hjälmen. Friskluftsenheter, fl amsäkra<br />

svetsoveraller, skyddsglasögon och<br />

svetshandskar är bara några av nyheterna.<br />

För att inte nämna vår helt nya<br />

svetshjälm New-Tech 9-13 XL. Välkomna<br />

till vår monter 06:32 i hall B så<br />

berättar vi mer om hur du bäst skyddar<br />

dig som svetsare.<br />

<strong>ESAB</strong>-KALENDERN 2010<br />

Vecka 16-18<br />

Demobussen<br />

Göteborg 20-21 maj<br />

Svetstekniska dagarna<br />

Jönköping 18-20 maj<br />

Elmia arbetsmiljömässa<br />

Sundsvall vecka 40<br />

Svetsutbildning<br />

Göteborg 15-16 september<br />

Vind 2010, Svenska Mässan<br />

rar hårt tryck med starka maskiner. Tack vare de starka överliggande lamellerna<br />

är den både flexibel och långlivad. Prova att starta en långvarig arbetsrelation<br />

idag! Prata med din Tyrolitsäljare för mer information.


Ändlös effektivitet helt utan<br />

trådbyten<br />

En övergång till Marathon Pac bulkförpackningar betalar sig alltid själv. De<br />

angivna kostnadsbesparingarna i tabell 1 är inte ens typiska – de bör snarare<br />

uppfattas som minimivärden.<br />

D et är viktigt att beakta alla driftskostnader<br />

och inte endast timkostnaden för<br />

svetsare. Sådana driftskostnader är:<br />

Alla indirekta kostnader som sociala<br />

kostnader, sjukpenning, semester-<br />

och övertidstillägg samt produktionspremier.<br />

Amorteringskostnader för maskiner.<br />

Dessa är avsevärda i mekaniserad<br />

svetsning, t ex robotsvetsning.<br />

Kostnader för kringutrustning som<br />

kranar, truckar osv.<br />

Kostnader för övrig personal, t ex<br />

arbetsledare, inskolare, kontrollanter,<br />

ledning, administration, försäljning<br />

m fl .<br />

<strong>ESAB</strong> uppskattar driftskostnaderna till<br />

10€/h i låglöneländer och 50€/h i höglöneländer<br />

i t ex Västeuropa. Kostnaderna<br />

vid robotsvetsning uppskattas till<br />

250€/tim, och för vissa stora biltillverkningsföretag<br />

som arbetar på basis av<br />

”just-in-time”-principen kan dessa<br />

uppgå till hela 2000 €/h.<br />

RAK TRÅD GER MINSKADE STIL-<br />

LESTÅNDSTIDER Tidsåtgången för<br />

spolbyte beror på många faktorer som<br />

trådmatningssystem (tillgängligheten<br />

till matarverket, trådledarnas längd osv),<br />

produktionsfi losofi , avlöningssätt och<br />

inte minst avståndet till lagret för tillsatsspolarna.<br />

Men produktionsstopp beror<br />

även på snedvridna trådar som orsakar<br />

störningar, svetsfel, bristande precision<br />

vid trådriktning. De stilleståndstider som<br />

beror på störningar i trådmatningen kan<br />

Låglöneländer Höglöneländer Robotsvetsning<br />

Driftskostnader (€/tim) 10 50 250<br />

Besparingar i anslutning till:<br />

vara mycket längre än tidsåtgången för<br />

spolbyte. I Marathon Pac är tråden<br />

förpackad med hjälp av en speciell<br />

spolteknik som ser till att tråden som<br />

matas ut är rak och i rätt position. Detta<br />

innebär dels att produktionen löper<br />

jämnt och utan störningar, och dels att<br />

slitaget på trådmatningssystemets komponenter<br />

minskar eftersom det inte fi nns<br />

några roterande 18-kilosspolar.<br />

FÖRENKLAD LAGRING, HANTERING<br />

OCH AVFALLSHANTERING Tidsåtgången<br />

för transport och hantering av<br />

spolpaket är avsevärd. Med hjälp av<br />

fatets lyftöglor och extrautrustning är<br />

det däremot enkelt att fl ytta Marathon<br />

Pac från lager till svetsstation. Det<br />

tomma fatet av wellpapp pressas sedan<br />

ihop så att det tar liten plats och är lätt<br />

att återvinna.<br />

ÖKAD SVETSKVALITET GER STORA<br />

KOSTNADSBESPARINGAR Eftersom<br />

Marathon Pac ger en stabil och störningsfri<br />

trådmatning leder till förbättrade<br />

svetsförband, en bättre inträngning,<br />

mindre sprut med mindre efterbearbetning.<br />

Den höga svetskvaliteten bidrar till<br />

kostnadsbesparingarna som visas i tabell<br />

1, vilka är nästan fem gånger större än<br />

insparade stilleståndskostnader i höglöneländer.<br />

Uppgifterna för robotsvetsning<br />

har erhållits från en stor europeisk tillverkare<br />

av bilkomponenter.<br />

Tabell 1. Kostnadsbesparingar: 18-kilosspolar jämfört med Marathon Pac 250 kg.<br />

Stilleståndstid (€/kg tråd) 0,09 0,43 2,15<br />

Svetskvalitet (€/kg tråd) 0,20 1,00 2,00<br />

Slitdelar (€/kg tråd) 0,05 0,10 0,20<br />

Sammanlagt (€/kg tråd) 0,34 1,53 4,35<br />

Sammanlagt (€ 250 kg MP) 85 383 1088<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 15<br />

MARATHON PAC BETALAR SIG SJÄLV<br />

Endless Marathon Pac erbjuder vad<br />

namnet utlovar – ändlös effektivitet helt<br />

utan trådbyten. I god tid innan en Marathon<br />

Pac-förpackning är tom sammanfogas<br />

tråden från en ny Marathon<br />

Pac till trådslutet i den förra med hjälp<br />

av ett särskilt portabelt svetsaggregat.<br />

En tillförlitlig bytesmekanism växlar<br />

automatiskt trådmatning från det första<br />

till det andra trådfatet utan att avbryta<br />

pågående robotsvetsning. Eftersom de<br />

totala kostnadsbesparingarna är minst<br />

lika stora som själva trådkostnaderna<br />

innebär det dessutom att företaget får<br />

tråden ”gratis”.<br />

Tabell 1 ger exempel på typiska kostnadsbesparingar<br />

där Marathon Pac bulkförpackning jämförs<br />

med 18-kilosspolar. Besparingarna är uttryckta i<br />

euro per kg svetstråd och baserade på uppgifter<br />

från användare i olika industribranscher i både<br />

låg- och höglöneländer samt från robotsvetsning.<br />

Beträffande slitdelar har <strong>ESAB</strong> gjort en utredning<br />

av behovet och den typiska trådåtgången för en<br />

maskin är cirka 2 ton/år. Den typiska kostnaden<br />

för slitdelar är 200–400 euro per maskin och år,<br />

exklusive arbetskraftskostnaden för installation<br />

av slitdelar. I tabellen har kostnaden för slitdelar<br />

satts till 200 euro/år, vilket är lågt räknat.<br />

Tabell 2 ger en jämförelse av stilleståndstiderna<br />

för spolbyte vid användning av normala 18-kilosspolar<br />

och Marathon Pac bulkförpackningar på<br />

250 kg. Tidsåtgången för byte av spole respektive<br />

bulkförpackning har uppskattats till 10 minuter.<br />

Kostnaderna för stillestånd är mycket höga<br />

vid robotsvetsning, vilket innebär att företagen<br />

måste ha tillräckliga säkerhetslager av förbrukningskomponenter.<br />

Av denna anledning anges<br />

kostnaderna för dessa dubbelt så höga.<br />

Tabell 2. Insparad stilleståndstid: 18-kilosspolar<br />

jämfört med Marathon Pac 250 kg.<br />

Förpackningsvikt 18 kg 250 kg<br />

Spolbyten/1000 kg tråd) 55,6 4,0<br />

Tid för byte av<br />

förpackning (min)<br />

10 10<br />

Sammanlagt (tim/1 ton tråd) 9,3 0,7<br />

Insparad stilleståndstid<br />

(tim/1 ton tråd)<br />

8,6


16 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

Vad är överlegerade rostfria<br />

tillsatsmaterial?<br />

Överlegerade rostfria tillsatsmaterial är en viktig grupp tillsatsmaterial som används särskilt<br />

för svetsning av blandade svetsförband mellan olegerade/låglegerade och rostfria stål.<br />

UTSPÄDNINGSGRAD Utspädningsgraden<br />

avser andelen smält grundmaterial<br />

i det totala svetsgodset där också<br />

andelen tillsatsmaterial ingår. Med hjälp<br />

av utspädningsgraden kan man utifrån<br />

olika diagram uppskatta mikrostrukturen<br />

hos det blandade svetsgodset som<br />

bildas.<br />

S=<br />

PGrundmaterial 1 + PGrundmaterial 2<br />

P 1 + P 2 + L (tillsatsmaterial)<br />

Typiska utspädningsgrader vid:<br />

elektrodsvetsning: 15–30 %<br />

MIG/MAG-svetsning: 20–30 %<br />

MIG/MAG-pulssvetsning: 10–25 %<br />

pulverbågsvetsning: 30–70 %<br />

TIG-svetsning: 10–100 %<br />

Utspädningsgraden beror i hög grad<br />

på bl.a. svetsparametrar, särskilt svetsström,<br />

materialtjocklek och fogtyp, t.ex.<br />

I-fog eller V-fog.<br />

MIKROSTRUKTUR HOS BLANDAT<br />

SVETSGODS Under årens lopp har<br />

många forskare upprättat s.k. ferritdiagram<br />

för bestämning av ferrithalten<br />

i austenitiskt svetsgods med vars<br />

hjälp man kan förutse mikrostrukturen<br />

hos svetsgods, förutsatt att dess kemiska<br />

sammansättning är känd. Bestämningen<br />

av mikrostruktur bygger<br />

på svetsgodsets/svetstrådens kemiska<br />

sammansättning, där legeringsmaterialen<br />

grupperats till krom- och nickelekvivalenter<br />

med austenitbefrämjande<br />

legeringsmaterial (Ni-ekv) på den lodräta<br />

och ferritbefrämjande legeringsmaterial<br />

(Cr-ekv) på den vågräta axeln.<br />

Ekvivalenterna varierar något mellan<br />

olika diagram.<br />

Det första diagrammet av detta slag<br />

skapades av Schaeffl er år 1949. Även<br />

om det idag är ohjälpligt föråldrat för<br />

bestämning av ferrithalt används det<br />

fortfarande som hjälpmedel vid val av<br />

tillsatsmaterial till blandade svetsförband.<br />

Principen för hur man använder diagrammet<br />

är följande:<br />

ekvivalenterna räknas fram utifrån<br />

grundmaterialens kemiska sammansättning<br />

ekvivalenterna sätts in i diagrammet<br />

ekvivalentpunkterna sammanbinds,<br />

sammanbindningssträckans<br />

mittpunkt (50:50) avser svets som<br />

svetsats utan tillsatsmaterial när<br />

båda smälter lika mycket<br />

ekvivalenterna räknas fram utifrån<br />

tillsatsmaterialets kemiska sammansättning<br />

(rent svetsgods)<br />

ekvivalentpunkten sammanbinds<br />

med sammanbidningssträckans<br />

mittpunkt<br />

det blandade svetsgodset placering<br />

på sammanbindningssträckan är<br />

beroende av utspädningsgraden.<br />

0% utspädning = rent tillsatsmaterial,<br />

dvs punkterna A respektive<br />

B i fi guren längst ner t.h. 100%<br />

utspädning = endast grundmaterial,<br />

dvs punkten 3 i bilden till höger -<br />

mittpunkten för grundmaterialens<br />

sammanbindningssträcka.<br />

DeLongs diagram (1973) beaktar<br />

också nitrogenpåverkan, vilket det<br />

gamla Schaeffl erdiagrammet inte<br />

gjorde. Det nyaste och mest exakta<br />

diagrammet för bestämning av ferrithalt<br />

är WRC-1992 som också ingår i<br />

ASME-kodboken.<br />

Ett ännu nyare diagram är det utvidgade<br />

WRC-1992-diagrammet (Kotecki,<br />

2001), där WRC-diagrammet är placerat<br />

i ett mer spatiöst rutsystem där man har<br />

lagt till martensitlinjer (gränsområden)<br />

för två olika Mn-halter hos svetsgodset:<br />

1 % och 4 %. Det första värdet motsvarar<br />

Mn-halten hos blandat svetsgods vid<br />

användning av normala tillsatsmaterial<br />

(1–1,5 % Mn) och det andra Mn-halten<br />

hos blandat svetsgods vid användning<br />

av Mn-överlegerat (6–7 % Mn) tillsatsmaterial.<br />

Området ovanför och till höger<br />

om mikrostrukturernas gränsområde<br />

antas vara utan martensit. Detta diagram<br />

är mycket användbart när man ska<br />

välja tillsatsmaterial till ett blandat svetsförband<br />

mellan olegerat/låglegerat stål<br />

och rostfritt stål eftersom det medger<br />

noggrannare bestämning av ferrithalt<br />

och martensitbildning än ett Schaeffl erdiagram<br />

av den gamla typen.<br />

Den önskade mikrostrukturen hos<br />

blandat svetsgods är vanligen austenit<br />

P 1<br />

Utspädningsgrad (S).<br />

L<br />

P<br />

L<br />

med en liten mängd ferrit, men utan för<br />

mycket martensit. Med en sådan mikrostruktur<br />

är det osannolikt att det bildas<br />

varmsprickor eller hydrogensprickor och<br />

svetsgodset är så segt att det tål bockprovning<br />

utan att brista.<br />

ÖVERLEGERADE TILLSATSMA-<br />

TERIAL Rostfria tillsatsmaterial kan<br />

grupperas i olika legeringstyper efter<br />

legeringsmaterial. Europeiska tillsatsmaterialstandarder<br />

t.ex. grupperar<br />

rostfria tillsatsmaterial på följande sätt:<br />

ferritiska/martensitiska<br />

austenitiska<br />

helt austenitiska<br />

austenitisk-ferritiska<br />

specialtyper<br />

Specialtyperna är exempel på just<br />

dessa s.k. överlegerade tillsatsmaterial.<br />

De utgör en viktig och ofta använd grupp<br />

tillsatsmaterial som är närmast avsedda<br />

för svetsning av olegerat/låglegerat stål<br />

och rostfritt stål. Överlegerat tillsatsmaterial<br />

har högre krom- och nickelhalt än<br />

normalt för att det ska fi nnas utrymme<br />

P 2<br />

19%Cr-9%Ni 23%Cr-13%Ni<br />

OK 61.30 OK 67.60<br />

Analys av påsvetsat svetsgods (utspädningsgrad 25%)<br />

14,3%Cr-6,8%Ni 17,3%Cr-9,8%Ni<br />

=”dålig” =”bra”<br />

Överlegerat tillsatsmaterial vid påsvetsning


Överlegerade tillsatsmaterial i Schaeffl erdiagrammet och blandat<br />

svetsförband EN S355-AISI 304L. Tillsatsmaterial: sluten cirkel och<br />

blandade svetsgods (utspädningsgrad 30 %): öppen cirkel. Tillsatsmaterialens<br />

kemiska sammansättningar framgår av tabell 2.<br />

för ”utspädning” när det späds ut med<br />

olegerat stål i svetsgodset och för att<br />

svetsgodsets mikrostruktur ska bli den<br />

önskade. Vissa legeringstyper kan också<br />

vara Mn-överlegerade.<br />

Överlegerade tillsatsmaterial utgör en<br />

tämligen heterogen grupp som består<br />

av till sin legering och mikrostruktur<br />

olika tillsatsmaterial. De här beskrivna<br />

sammansättningarna och mikrostrukturerna<br />

gäller naturligtvis för rent svetsgods.<br />

Svetsgodsets sammansättning i blandade<br />

svetsförband skiljer sig från det<br />

rena svetsgodsets till följd av utspädning.<br />

Överlegerade tillsatsmaterial delas<br />

här in i fyra grupper efter deras kemiska<br />

sammansättning.<br />

Tillsatsmaterialen har också lagts in i<br />

Schaeffl er- och WRC-diagram. Tillsatsmaterialens<br />

placeringar växlar givetvis<br />

beroende på deras mer exakta sammansättning<br />

eftersom halterna av legeringsämnen<br />

i tillsatsmaterialen har sina<br />

egna variationsgränser. I bilderna används<br />

i tabell 2 angivna typiska sammansättningar<br />

hos rent svetsgods i belagda<br />

elektroder.<br />

GRUPP 1<br />

1A) HELT AUSTENITISKA<br />

TILLSATSMATERIAL<br />

ferrithalt: cirka 0 (austenitisk)<br />

18%Cr-8%Ni-6%Mn<br />

legeringsbeteckning enligt EN-standarder<br />

18 8 Mn<br />

legeringsbeteckning enligt AWSstandarder<br />

(307)<br />

Även om dessa tillsatsmaterial ofta<br />

betecknas som helt austenitiska kan<br />

svetsgodset också innehålla ett par<br />

procent (FN-enheter) ferrit. Överlegering<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

30<br />

28<br />

26<br />

24<br />

22<br />

20<br />

18<br />

16<br />

14<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

0<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 17<br />

Svetsning av blandat svetsförband. (1): olegerat stål (S355), (2): rostfritt<br />

stål (AISI 316L), (3) blandat svetsgods svetsat utan tillsatsmaterial,<br />

(A): olegerat tillsatsmaterial (OK 48.00), (A1): blandat svetsgods svetsat<br />

med OK 48.00, (B): överlegerat tillsatsmaterial (OK 67.70) och (B1):<br />

blandat svetsgods svetsat med OK 67.70.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Överlegerade tillsatsmaterial i utvidgat WRC-diagram och blandat svetsförband EN S355-AISI 304L.<br />

Tillsatsmaterial: sluten cirkel och blandade svetsgods (utspädningsgrad 30 %): öppen cirkel. Tillsatsmaterialens<br />

kemiska sammansättningar framgår av tabell 2.<br />

har endast skett med mangan, vars halt<br />

i tillsatsmaterialet uppgår till cirka 6 %<br />

men sjunker till cirka 3–4 % i blandat<br />

svetsgods. En Mn-halt på 3–4 % är<br />

tillräcklig för att förhindra varmsprickning<br />

i austenitiskt svetsgods. Manganets<br />

gynnsamma inverkan bygger på dess<br />

förmåga att förena sig med och binda<br />

svavel. Tillsammans bildar ämnena<br />

mangansulfi d vilken har högre smälttemperatur<br />

än järnsulfi d och därmed är<br />

mindre skadlig. Denna typ av tillsatsmaterial<br />

har utbredd användning särskilt<br />

i Europa.<br />

Vid svetsning med tillsatsmaterial ur<br />

den här gruppen förusäger det traditionella<br />

Schaefflerdiagrammet risk för<br />

martensitbildning i svetsgodset om<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

utspädningsgraden är högre än ca 25%.<br />

Ett utvidgat WRC-diagram som visat<br />

sig bättre förutsäga mikrostrukturen i<br />

svetsgods med hög manganhalt indikerar<br />

dock att upp till 70% utspädning<br />

kan tillåtas utan martensitbildning.<br />

Denna grupp av tillsatsmaterial är alltså<br />

mycket tåligare mot utspädning än vad<br />

som kan förutses i ett Schaeffl erdiagram<br />

av äldre typ.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

1B) HELT AUSTENITISKA<br />

TILLSATSMATERIAL<br />

ferrithalt: 0 (helt austenitiskt)<br />

20%Cr-16%Ni-3%Mo-<br />

6%Mn-0,2%N<br />

EN: 20 16 3 Mn N L


18 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

Svetsgodset är garanterat helt austenitiskt.<br />

Överlegering har utförts med<br />

nickel och mangan. Svetsgodset tål utspädningsgrader<br />

ända upp till cirka 55<br />

% (Schaeffler) och upp till cirka<br />

80 % (WRC) innan martensit börjar<br />

bildas i svetsgodset. Hög Mn-halt, Mohalt<br />

och kvävelegering gör svetsgodset<br />

mycket härdigt mot varmsprickning.<br />

Tillsatsmaterialet är särskilt lämpligt för<br />

pulverbågsvetsning där utspädningsgraden<br />

ofta är hög, över 50 %.<br />

Tillsatsmaterialet kan också användas<br />

för svetsning av tjocka fl ersträngsvetsar<br />

och blandade svetsar som ska värmebehandlas<br />

eftersom den austenitiska<br />

mikrostrukturen förhindrar försprödning<br />

av svetsgodset. Slagseghetsegenskaperna<br />

är goda av samma anledning,<br />

vilket gör att tillsatsmaterialet också kan<br />

användas i konstruktioner avsedda för<br />

drift vid låg temperatur. Svetsgodset<br />

har utmärkt korrosionshärdighet.<br />

GRUPP 2<br />

AUSTENITISK-FERRITISKA TILL-<br />

SATSMATERIAL<br />

ferrithalt 10–20 %<br />

2a) 23%Cr-13%Ni-L<br />

EN: 23 12 L<br />

AWS: 309L<br />

2b) 23%Cr-13%Ni-3%Mo-L<br />

EN: 23 12 2 L<br />

AWS: 309MoL<br />

Tillsatsmaterialen i denna grupp, s.k.<br />

309-tillsatsmaterial, är vanligast och<br />

används mest för svetsning av blandade<br />

svetsförband. Gruppen består av två<br />

tillsatsmaterial vars sammansättning<br />

avviker något från varandra vad gäller<br />

Mo-legeringen. Mo-legerat tillsatsmaterial<br />

(”309MoL”) tål en något högre utspädningsgrad<br />

än ”309L” eftersom det<br />

ligger längre åt höger i diagrammen.<br />

Efter normal utspädning motsvarar sammansättningen<br />

hos blandat svetsgods i<br />

stort sett svetsgods av typ 19/9 eller<br />

19/12/3, vars korrosions- och varmsprickningshärdighet<br />

är goda.<br />

Utspädningsgraden begränsas av två<br />

faktorer: för stor sänkning av ferrithalten<br />

under cirka 4 % och martensitbildning.<br />

Ferritgränsen som medför risk för varmsprickning<br />

uppnås vanligen tidigare än<br />

martensitgränsen som orsakar försprödning<br />

av svetsgodset. Utspädningsgraden<br />

får med tanke på risken för varmsprickning<br />

inte vara högre än 30–50 %.<br />

Dessa tillsatsmaterial används ofta<br />

också vid påsvetsning av olegerat stål<br />

och då ofta för det första lagret, där<br />

överlegeringen kompenserar för den<br />

utspädning som sker.<br />

Tabell 1. <strong>ESAB</strong>s vanligaste överlegerade tillsatsmaterial.<br />

Grupp EN-legeringsbeteckning<br />

GRUPP 3<br />

AUSTENITISK-FERRITISKA TILL-<br />

SATSMATERIAL<br />

ferrithalt: över cirka 40 FN<br />

29%Cr-9%Ni<br />

EN: 29 9<br />

AWS: 312<br />

Detta tillsatsmaterial ligger långt till<br />

höger i båda diagrammen, vilket gör att<br />

det tål hög utspädning med bevarande<br />

av den austenitiska mikrostrukturen<br />

som innehåller en liten mängd ferrit.<br />

Ferrithalten hos rent svetsgods ligger<br />

på cirka 40–50 FN, vilket är anledningen<br />

till att tillsatsmaterialet inte rekommenderas<br />

för svetsning av tjocka<br />

fl ersträngsvetsar eller svetsar som ska<br />

värmebehandlas. Det är inte heller lämpligt<br />

för svetsar där det krävs god slagseghet<br />

vid låga temperaturer.<br />

Typiska användningsområden är en-<br />

och tvåsträngsvetsar, t.ex. kälsvetsar<br />

och I-fogar. Ett användningsområde på<br />

ett varv skulle kunna vara pulverbågsvetsning<br />

av förstyvare av stål till rostfri<br />

lakansplåt i form av kälsvetsar.<br />

Denna legeringstyp används i många<br />

belagda elektroder för reparationssvetsningar<br />

som är avsedda för svetsning<br />

av svårsvetsade stål. Sådana stål<br />

är bl.a. verktygsstål, fjäderstål, högkoliga<br />

olegerade stål och seghärdningsstål.<br />

GRUPP 4<br />

TILLSATSMATERIAL MED HÖG<br />

NI-HALT<br />

ferrithalt 0 (helt austenitiska)<br />

70%Ni-15%Cr-XXX<br />

MMA MIG/MAG SAW TIG FCAW<br />

OK OK Autrod OK Autrod OK Tigrod Shield-Bright<br />

1a 18 8 Mn 67.45 16.95 16.97 16.95 -<br />

1b 20 16 3 Mn L 69.25 16.38 16.38 16.38 -<br />

2a 23 12 L 67.60 309LSi 309L 309LSi 309L, 309L X-tra<br />

2b 23 12 2 L 67.70 309MoL 309MoL 309MoL 309LMo, 309LMo X-tra<br />

3 29 9 68.82 312 312 312 -<br />

4 NiCr15Fe6Mn 92.26 19.85 19.85 19.85 -<br />

Tabell 2. Typiska kemiska sammansättningar hos de vanligaste överlegerade belagda elektroderna<br />

(rent svetsgods).<br />

Grupp OK C<br />

(%)<br />

Si<br />

(%)<br />

Mn<br />

(%)<br />

Cr<br />

(%)<br />

Ni<br />

(%)<br />

Mo<br />

(%)<br />

N<br />

(%)<br />

Cr-ekv<br />

(WRC)<br />

Ni-ekv<br />

(WRC)<br />

Cr-ekv<br />

(Schaef)<br />

Ni-ekv<br />

(Schaef)<br />

1a 67.45 0,1 0,3 6,3 18,8 9,1 - 0,08 18,8 13,7 19,3 15,0<br />

1b 69.25 0,04 0,5 6,5 19,0 16,0 3,0 0,15 22,0 20,4 22,8 20,5<br />

2a 67.60 0,03 0,8 0,9 23,7 12,4 - 0,08 23,7 15,1 24,9 13,8<br />

2b 67.70 0,02 0,8 0,6 22,5 13,4 2,8 0,08 25,3 15,7 26,5 14,3<br />

3 68.82 0,13 1,1 0,6 29,1 9,9 - 0,08 29,1 16,1 30,8 14,1<br />

4 92.26 0,03 0,5 6,6 15,8 66,9 - 0,08 Nb:1,7 Fe:5,5 - -<br />

t.ex. EN: Ni 6182 (NiCr15Fe6Mn)<br />

t.ex. AWS: NiCrFe-3<br />

Tillsatsmaterial med hög Ni-halt är<br />

egentligen inte överlegerade rostfria<br />

tillsatsmaterial. De har ändå tagits med<br />

här eftersom de ofta också används för<br />

svetsning av blandade svetsförband.<br />

Tillsatsmaterial med hög Ni-halt tål<br />

mycket höga utspädningsgrader utan<br />

att det bildas skadlig martensit eller<br />

ferrit i svetsgodset. Svetsgodset blir<br />

inte heller sprött vid värmebehandling<br />

av svetsförbandet. Dessa tillsatsmaterial<br />

syns naturligtvis inte i diagrammen<br />

eftersom dessa inte kan visa så höga<br />

Ni-halter.<br />

Det vanligaste användningsområdet<br />

för tillsatsmaterial med hög Ni-halt är i<br />

kraftverk där man svetsar blandade<br />

svetsförband mellan CrMo-stål och<br />

austenitiskt rostfritt stål när dessa kommer<br />

att utsättas för höga och ofta varierande<br />

driftstemperaturer (över 300–350<br />

°C ), och som vanligen också blir föremål<br />

för värmebehandling (PWHT).<br />

Fördelarna hos tillsatsmaterial med<br />

hög Ni-halt jämfört med ordinära överlegerade<br />

tillsatsmaterial är:<br />

ingen försprödning vid höga driftstemperaturer<br />

eller vid PWHT<br />

ingen diffusion av kol från ferritiskt<br />

grundmaterial till svetsgodset<br />

värmeutvidgningskoeffi cient nästan<br />

som för ferritiskt stål<br />

Med diffusion av kol avses den diffusion<br />

(förfl yttning) av kol som sker vid<br />

tillräckligt höga temperaturer från svetspåverkat<br />

grundmaterial i ferritiskt stål<br />

(olegerat/låglegerat stål) till austenitiskt<br />

svetsgods. Den drivande kraften bakom


detta fenomen är den krom som fi nns<br />

i austenitiskt svetsgods och som har<br />

hög affi nitet till kol. Detta leder till att<br />

det i austenitiskt svetsgods bildas en<br />

smal karbidzon bredvid smältgränsen<br />

och i det svetspåverkade grundmaterialet<br />

hos ferritiskt stål bildas en kolfattig<br />

zon med försämrade hållfasthetsegenskaper<br />

som följd. Samma fenomen<br />

uppstår också vid värmebehandling.<br />

Tillsatsmaterial med hög Ni-halt ger ett<br />

effektivt skydd mot detta. Av denna<br />

150 mm<br />

80 mm<br />

150 mm<br />

40 mm<br />

anledning anger byggnadsbestämmelser<br />

en temperaturgräns för användning<br />

av austenitiskt överlegerat tillsatsmaterial.<br />

TUV i Tyskland till exempel sätter<br />

denna gräns till 300 °C.<br />

Värmeutvidgningskoeffi cienten för<br />

svetsgods med hög Ni-halt är nästan<br />

samma som för ferritiskt stål, vilket<br />

leder till minskade spänningar till följd<br />

av varierande temperaturer i gränsytan<br />

mellan Ni-svetsgods och ferritiskt stål.<br />

Detta minskar risken för sprickbildning.<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 19<br />

Svetsegenskaperna hos tillsatsmaterial<br />

med hög Ni-halt är emellertid inte<br />

så goda som hos austenitiska tillsatsmaterial<br />

eftersom svetssmältan blir<br />

mycket mer trögfl ytande (”sirap”). Svetsgodset<br />

har dessutom större benägenhet<br />

för varmsprickning än austenitiskt svetsgods<br />

som innehåller en lämplig mängd<br />

ferrit. Priset för tillsatsmaterial med hög<br />

Ni-halt är också mycket högre.<br />

JUHA LUKKARI, <strong>ESAB</strong> Oy, Helsingfors<br />

Helautomatisk svetssekvens från<br />

början till slut<br />

Utvecklingen av <strong>ESAB</strong>s<br />

nya adaptiva svetssystem<br />

ABW (Adaptive Butt Welding)<br />

har skett i samarbete<br />

med Optronic och pågått under<br />

två års tid. Optronic har bidragit med<br />

integrering av en avancerad laser- och<br />

kamerateknologi som ger en automatisk<br />

svetssekvens från start till slut utan<br />

någon involvering av operatören.<br />

ABW-systemet inkluderar en kontaktlös<br />

och automatisk fogföljningsfunktion<br />

som baseras på samma teknik.<br />

ABW kan appliceras på olika typer av<br />

svetskranar och svetsportaler inom<br />

<strong>ESAB</strong>s produktprogram.<br />

Genom adaptiv mätning sammanställs<br />

data för kalkylering, vilket innebär att<br />

ABW kan justera åkhastighet, svetsström,<br />

fogbredd och strängläggning<br />

under pågående svetsning. På så sätt<br />

kan variationer inom följande enheter<br />

kompenseras:<br />

Tvärsnittsarea av fogen (volym)<br />

Foggeometrin, t ex kantförskjutning<br />

eller ojämn fogberedning<br />

Fogtyperna som kan hanteras i ABWsystemet<br />

är alla normalstumfogar, oxyfuelskurna<br />

V-fogar samt maskinbearbetade<br />

U-fogar.<br />

NYHET<br />

Oxyfuel fogberedning Maskinbearbetad U-fog<br />

<strong>ESAB</strong>s ABW monterat på ett pulverbågsvetshuvud<br />

APPLIKATIONER FÖR ABW:<br />

Cirkulär svetsning i grovt gods<br />

Tillverkning av tryck/reaktorkärl<br />

Tillverkning av vindkraftstorn (i första<br />

hand offshore)<br />

PRODUKTIVITETSFÖRDELAR:<br />

Automatisk svetssekvens från start<br />

till slut<br />

Automatisk kontaktlös fogföljning<br />

Tekniska data:<br />

Svetsprocess: Pulverbågsvetsning<br />

Fogtyper: I, V eller U<br />

Max fogdjup: 150 mm<br />

Min ID: 1 m<br />

Max YD: 10 m<br />

Kontrollsystem: PC, PLC<br />

Isolationsklass: IP54<br />

Laserklass: Typ II


20 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

L<br />

ernias nuvarande utbildningslokaler<br />

i hamnområdet i Malmö<br />

invigdes i oktober 2009. Det är<br />

rymligt, välordnat och i dag fi nns här<br />

35 bås för handfast svetsutbildning<br />

inom MMA, TIG och MIG/MAG-teknikerna,<br />

12 platser för plåtbearbetning<br />

och 13 datorer för svetsteori.<br />

Kari Hanhineva har huvudansvaret<br />

för svetsutbildningen och till sin hjälp<br />

har han sex svetslärare, alla inriktade<br />

på det kompromisslösa kravet på kvalitet.<br />

<strong>ESAB</strong>s gulsvarta logotyp skymtar här<br />

och var runt arbetsstationerna. I vart<br />

och ett av svetsbåsen fi nns möjlighet<br />

för eleverna att arbeta med olika tekniker.<br />

– Här håller vi hårt på kvaliteten, från<br />

det minsta till det största, säger Kari<br />

Hanhineva. Vi har ett mycket gott renommé<br />

hos våra kunder och det är vi<br />

rädda om. De som utbildar sig här, vare<br />

sig det handlar om nyutbildning eller<br />

fördjupning skall få de bästa förutsättningar<br />

för en bra och välbetald yrkes-<br />

Narriman Janssen har genomgått Lernias IW svetsutbildning<br />

TIG, MMA, MAG och erlagt svetslicenser i dessa metoder.<br />

Lernia utbildar framtidens svetsare<br />

Höga krav på kvalitet, toppmodern utrustning varav en stor del är levererad av <strong>ESAB</strong>, ett<br />

”vuxet” utbildningsklimat och sist, men inte minst, ordning och reda och ett välstädat golv!<br />

Där är några av hörnstenarna som gjort svetsutbildningen hos Lernia i Malmö till vad den är i<br />

dag. En produktiv leverantör av välutbildad arbetskraft till bland annat Länsarbetsnämnden för<br />

vidarebefordran till industrin, Alfa Laval, Kockums industrier och EWP.<br />

bana, säger Kari.<br />

– Åttio procent av de kollektivanställda<br />

hos Kockums Industrier kommer,<br />

till exempel, från vår utbildning och<br />

”våra” svetsare är hett eftertraktade.<br />

Kari Hanhineva är tydligt stolt över<br />

vad skolan presterar: Skickliga yrkesmän<br />

inom det hantverk som svetskonsten i<br />

grunden är. Han plockar ner en magnifi<br />

k skapelse, som är ett handfast bevis<br />

på vad han menar. En trofé inspirerad<br />

av fotbollens VM-pokal. Det utsökta<br />

klotet högst upp med alla sina svetsfo-


Svetslärare Claes Andersson<br />

undervisar en elev.<br />

gar imponerar.<br />

– Titta, säger Kari och låter fi ngrarna<br />

glida längs de jämna fogarna. Titta<br />

vilket arbete! Och det var en av våra<br />

elever som gjorde det!<br />

Utbildningen inom svets- och plåtteknik<br />

hos Lernia följer ett internationellt,<br />

certifi erat system och för svetsutbildningen<br />

gäller IW-standard (International<br />

Welder). Varje elev arbetar efter en individuell<br />

utbildningsplan som mynnar<br />

ut i ett kompetensbevis eller en certifi<br />

ering.<br />

Hela teoridelen av svetsutbildningen<br />

är datoriserad och den interaktiva utbildningen,<br />

samlad på Lernias läroportal,<br />

är en produkt av ett samarbete<br />

mellan Lernia, <strong>ESAB</strong> och AGA. Här gör<br />

eleverna sin teoretiska del av utbildningen<br />

och här kan Kari Hanhineva och<br />

hans medarbetare kontrollera vars och<br />

en standard.<br />

Hit kommer eleverna med många<br />

olika målsättningar och ambitioner. En<br />

del vet knappt vad en svetsmaskin är<br />

när de kommer hit. Andra vill fortbilda<br />

sig eller skaffa sig en högre certifi ering.<br />

Vi gör en utbildning för alla och tiden<br />

kan vara allt mellan ett par dagar och<br />

ett år.<br />

NYHET<br />

Högsta fl amsäkerhet i kombination med<br />

en funktionell och snygg design gör att<br />

<strong>ESAB</strong> Proban sätter svetsarens komfort<br />

i fokus. Jackans axelpartier och ärmar<br />

är tillverkade av högkvalitativt läder,<br />

vilket är det material som bäst motstår<br />

svetssprut. Fram- och baksidan tillverkas<br />

av Proban-material, som har en<br />

extrem värmetålighet. Svetsbyxan kombinerar<br />

på samma sätt högkvalitativt<br />

läder och Proban-material.<br />

Kari Hanhineva är huvudansvarig för<br />

Lernias svetsutbildning i Malmö.<br />

Alla ålderskategorier fi nns representerade.<br />

Den yngste eleven var 17 år när<br />

han kom till skolan, den äldste var 63!<br />

Kari ser inget problem i detta. Det<br />

handlar om att utbilda högkvalitativa<br />

yrkesmän och hans egna kriterier för<br />

hur ett gott ämne till en bra svetsare<br />

skall se ut är att personen skall vara<br />

lugn och sansad och därtill ha en utpräglad<br />

känsla för kvalitet.<br />

Om det är en man eller kvinna har<br />

ingen betydelse. Svetsarjobbet passar<br />

båda könen. Det handlar alltså ytterst<br />

om de personliga egenskaperna enligt<br />

Kari.<br />

Hos Lernia i Malmö pågår ett unikt<br />

projekt som handlar om att man arbetar<br />

med SFI (Svenska för invandrare) inbakat<br />

i utbildningen. Det hela går ut på att<br />

invandrareleverna läser ”teknisk svenska”<br />

parallellt med utbildningen och ”på<br />

verkstadsgolvet”.<br />

– Det fungerar mycket bra, säger<br />

Kari. Vi har ett tjugotal olika nationaliteter<br />

i utbildning här men språket är<br />

hela tiden svenska!<br />

Lernia har hela tiden en nära kontakt<br />

med den lokala industrin. Kari och hans<br />

medarbetare är noga med att informera<br />

sig om vad som händer på mark-<br />

Svetsjacka<br />

<strong>ESAB</strong> Proban<br />

art nr<br />

0700 010 301–304<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 21<br />

naden vad gäller nya arbetsmetoder,<br />

material och annat. Allt för att kunna<br />

anpassa utbildningen till behovet.<br />

Han betonar också Lernias mångåriga<br />

goda samarbete med <strong>ESAB</strong>. Hos<br />

Lernia använder man <strong>ESAB</strong>-produkter<br />

av modernaste modeller och med enbart<br />

goda erfarenheter. Senaste investeringarna<br />

är Origo TM Mig 3001iw, vattenkyld<br />

med MA23-panel och en Caddy TM Tig<br />

2200i DC med TA34-panel.<br />

Och är det något Kari Hanhineva och<br />

hans kollegor önskar sig för den närmaste<br />

framtiden, skulle det vara en<br />

svetssimulator! Då kan en högkvalitativ<br />

Lernia-utbildning bli ännu bättre!<br />

Faktaruta<br />

Origo TM Mig 3001iw med MA23-panel<br />

Vattenkyld MIG/MAG halvautomat på 300A.<br />

Den avancerade baspanelen MA23 är<br />

mycket enkel att använda.<br />

Caddy TM Tig 2200i TA34<br />

Kompakt strömkälla för TIG DC-svetsning<br />

på 220A. Perfekt utrustning för kvalitetssvetsning<br />

i konstruktionsstål och rostfritt<br />

stål. TA34-panelen har pulsfunktion och ett<br />

stort antal inställningsmöjligheter.<br />

Premiär för ny vårkollektion<br />

Svetsbyxa<br />

<strong>ESAB</strong> Proban<br />

art nr<br />

0700 010 333–336


22 <strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010<br />

<strong>ESAB</strong> utsedd till energiindustrins<br />

bästa partner<br />

S<br />

om Europas ledande tillverkare<br />

av svets- och skärsystem för<br />

energiproduktionsindustrin har<br />

<strong>ESAB</strong> tilldelats Frost & Sullivan-priset<br />

”Bästa Globala Partnern för Svetsning<br />

och Skärning till Energisektorn 2009”.<br />

Priset delas ut årligen till det företag<br />

som har varit extra framstående inom<br />

sin industri.<br />

Ett annat kriterium är att företaget<br />

har varit en samarbetspartner som nominerats<br />

för sina högkvalitativa produkter<br />

och tjänster av oberoende parter i<br />

distributionskedjan.<br />

– Det fi nns fl era nyckelfaktorer som<br />

ligger bakom <strong>ESAB</strong>s framgångar, säger<br />

Frost & Sullivans ansvarige forskningsanalytiker<br />

Archana Chauhan. Dels deras<br />

unika produktutbud som motsvarar<br />

industrins energispecifi ka behov. Och<br />

dels att de är en komplett leverantör<br />

som har tillverkningsanläggningar över<br />

hela världen, en omfattande serviceportfölj<br />

till konkurrenskraftiga priser,<br />

minimering av driftstopp och en strävan<br />

efter kundfokuserad tillväxt. Industriföretag<br />

behöver alltså inte vända sig till<br />

fl era olika leverantörer för att täcka sina<br />

svetsbehov utan kan välja <strong>ESAB</strong> som<br />

ensam partner.<br />

<strong>ESAB</strong>s service och kompletta lös-<br />

Origo-Tech 9-13 Fotboll edition, art nr 0700 000 304<br />

Svenska fl aggan eller spanska? Du väljer själv.<br />

ningar, liksom företagets ökande genomslag<br />

i Östeuropa och Afrika, förväntas<br />

leda till högre tillväxt i framtiden.<br />

När det gäller energiproduktionsindustrin<br />

är <strong>ESAB</strong> redan på god väg att etablera<br />

en ledande position på världsmarknaden<br />

<strong>ESAB</strong>s HR-chef Ian Muir tar emot Frost and Sullivan-priset<br />

– under förra året svarade man för nära<br />

18 procent av den globala svets- och<br />

skärmarknaden för företag inom kraftförsörjning,<br />

LNG-tankar, oljeborrnings-<br />

och oljeledningsföretag.<br />

Designa din egen<br />

fotbollshjälm<br />

Hög kvalitet och tuff design tillsammans<br />

med ett mycket attraktivt pris<br />

gjorde den automatiska svetshjälmen<br />

Origo-Tech till fjolårets storsäljare.<br />

Inför fotbolls-VM i Sydafrika lanserar<br />

vi nu Origo-Tech 9-13 fotboll<br />

edition. Den levereras med ett urval<br />

nationsfl aggor som kan klistras på<br />

hjälmskalet, vilket innebär att du ger<br />

din hjälm en unik look.<br />

NYHET


Regula Systems AB<br />

Tel: 0511-34 79 95<br />

www.regulasystems.com<br />

<strong>ESAB</strong> <strong>NYTT</strong> NR 2 / 2010 23<br />

Sänk Dina gaskostnader radikalt !<br />

- Dokumenterade besparingsresultat<br />

Patenterad<br />

ny teknologi<br />

Regula EWR: Innebär 4 metoder att<br />

reducera mängden skyddsgas vid svetsning.<br />

1.<br />

2.<br />

3.<br />

4.<br />

Gasfl ödet regleras automatiskt och synkront med<br />

svetsströmmen under hela svetsförloppet.<br />

”Mer ström - mer gas / Mindre ström - mindre gas”<br />

Extremt snabb ventil som öppnar och stänger<br />

även vid mycket snabba svetsintervaller.<br />

Pulsning av gasen ger ytterligare minskning av gasfl ödet<br />

med oförändrat fullgott gasskydd. Gasbesparingen sker<br />

under hela svetsförloppet.<br />

Eliminering av gaspuff ar som bieff ekt<br />

av ovan nämnda metoder.<br />

Kan kopplas till både manuella strömkällor<br />

och automatiserad / robotiserad svetsning.


Ökad produktivitet<br />

med <strong>ESAB</strong>s nya<br />

hanteringsutrustning<br />

Nu utökar <strong>ESAB</strong> sitt automationssortiment och lanserar ett helt nytt<br />

produktprogram av lägesställare och rullbockar.<br />

Uppdatera din produktion och få en effektiv och ergonomisk hantering<br />

Det nya rullbocksprogrammet kan hantera objekt upp till 300 ton.<br />

Produktivitet ökar med 25-30%vid svetsning i bästa läge jämfört med<br />

vertikalsvetsning. De nya 2- och 3-axliga lägesställarna ökar kvaliteten<br />

på svetsobjektet med kortare svetstid som följd.<br />

<strong>ESAB</strong> Sverige AB<br />

Lindholmsallén 9, Box 8004, 402 77 Göteborg<br />

Tel. 031-50 90 00 Orderfax. 031-50 94 30<br />

esab.sverige@esab.se<br />

www.esab.se<br />

POSTTIDNING B

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!