Nummer 1 2010 - Dialäsen

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

Tema HEMOLyTISKT UREMISKT SyNDROM (HUS): 

NR. 1.2010 35 KRONOR 

Patientens recept 

till doktorn: 

Hitta 

individuella 

lösningar och 

var nåbar 

Utredning viktig för rätt behandling 

Hampus låter inte 

sjukdomen ta över 

DIALÄSEN 1.2010 1

HEMBEHANDLING 

- peritonealdialys såväl som hemhemodialys 

Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen. 

Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet. 

Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet. 

Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD. 

För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se 

11.2008

inneHÅll 

28 Ingen ser på Hampus att han 

har sjukdomen HUS. När han får 

plasmatrans fusioner på sjukhuset 

i Kalmar passar han på att leka på 

lekterapin. Precis som andra åttaåringar 

sitter han inte stilla någon 

längre stund. 

22 

16 

40 

14 Fulltecknad 20 poängskurs inom njurmedicin och dialysbehandling. 

16 Tips om relationen patient-läkare. Nära, men inte för nära, 

är Göran Samuelssons recept. 

21 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Att företräda en grupp 

människor med olika bakgrund och erfarenhet. 

22 Sveriges njursviktskoordinatorers möte med fokus på livsstil 

och kommunikation över kulturella gränser. 

27 Per Åkes krönika: Säkrare medicinering – osäkrare läkemedel. 

Tema Hemolytiskt uremiskt syndrom (Hus): 

28 Hampus, åtta år – en av Sveriges få personer med atypiskt HUS. 

34 Diana Karpman professor i pediatrik. Hemolytiskt uremiskt syndrom 

och trombotiskt trombocytopen purpura: Utredning för rätt diagnos 

och behandling. 

38 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys 

40 American Society of Nephrology: Nya riktlinjer för behandling 

av den njurtransplanterade patienten. 

43 Nordiatrans – en plattform för det nordiska samarbetet. 

44 Hans Furuland rapporterar från Regiondagarna i Uppsala. 

DIALÄSEN 1.2010 3 

Jan nordström

FöR ANEMi viD NJu RSJukD o M H o S vuxNA 

Enkel 

doser ng 

Effektiv underhållsbehandling en gång per 

månad håller Hb-värden stabila 

97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och 

bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång 

per månad 1 . Månadsdosering med MIRCERA förenklar för både 

läkare och patient genom att det blir signifikant färre dosjusteringar 

än med andra ESL 2 . En ytterligare förenkling är att alla patienter i 

underhållsbehandling klarar sig med 12 injektionstillfällen per år. 

En dosering. En månads stabilt Hb. 

Vid underhållsbehandling 

3, 4, 5, 6 

Halveringstid för Erytropoes stimulerande läkemedel 

SC 

MIRCERA 

IV 

darbepoetin 

alfa 

SC 13-28 

epoetin beta 

IV 4-12 

SC 24 

epoetin alfa 

IV 5 

0 24 48 72 96 120 144 

Halveringstid i timmar 

Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2009-04-07. Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom. 

Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas 

kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32. 

1. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47. 2. J Mann et al, ERA-EDTA 2008; poster SP369 3. www.fass.se. 4. Aranesp® Summary of Product Characteristics. Amgen 2006. 5. NeoRecormon® Summary of Product 

Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, 2007. 6. Eprex® Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag. 2006. 

SC 

IV 

21 

73 

134 

139 

SE.MIR.0912;01

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

NR. 1.2010 35 KRONOR 

Patientens recept 

till doktorn: 

Hitta 

individuella 

lösningar och 

var nåbar 

Tema HEMOLyTISKT UREMISKT SyNDROM (HUS): 

Utredning viktig för rätt behandling 

Hampus låter inte 

sjukdomen ta över 

NUmmeR 1.2010 

Omslagsbild: 

Jan nordström 

Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till 

Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom 

föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 

Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, 

Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska nefrologer, 

Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga 

intresserade inom professionen. 

Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 

44 och 51. 

Upplaga: 3 400 exemplar (senaste TS kontroll 3 200 exemplar.) 

Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige. 

Tel/Fax: +46-8-510 515 00 

E-post: info@dialasen.com 

Hemsida: www.dialasen.com 

Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com 

Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling 

och Ulla Winge 

Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com 

Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se 

Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com 

Karin Larsson, karinslarsson@gmail.se 

Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se 

Susanne Rydell, susanne@rydelltext.se 

Ulla Winge, sren.w@telia.com 

Illustration: Anna Svanfeldt 

Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm 

Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se 

Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att 

förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt 

för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com. Författare 

som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip 

publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte 

för inskickat obeställt material. 

Manusstopp för Dialäsen 2/2010 är den 26/2 med utgivning v 14. Manusstopp 

för 3/2010 är den 15/3 med utgivning v 22. Sänd din artikel skriven 

i Word till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som 

sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 

dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«. 

Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar 

respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på 

www.dialasen.com 

Prenumerationsärenden: www.dialasen.com 

Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge 

om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom 

din förening. 

ISSN: 1104-4616 

ledAre 

PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE 

Hoppet 

– en nödvändig vän 

Välgörenhetssjukhuset Jackson Memorial 

i Florida inleder det nya året med 

att stänga sina dialysplatser för patienter 

som fått sin behandling där. Sjukhuset 

har inga pengar kvar och får inga 

nya ekonomiska bidrag. De som har dialysbehov, 

men inte en sjukvårdsförsäkring 

eller pengar, får sätta sitt hopp till 

sjukhusets akutmottagning. Där kommer nämligen ett av akutrummen 

finnas för dem som är i »akut« synligt behov av dialys 

som lungödem, ett tillstånd man inte avundas. 

I Norden är våra förhållanden jämfört med USA just nu radikalt 

bättre. Men förändringar på grund av sämre ekonomi 

sker även här. Mindre dialystid för hemodialyspatienter, förändringar 

gällande sjukersättning, indragning av mat och så 

vidare. Så vad göra?! 

Jo – hoppet ska man ju inte förringa – men krasst så måste 

vården anpassas och förändras allteftersom förutsättningarna 

ändras. Då menar jag inte att man ska stänga dialysplatser som 

i Florida, utan snarare låta lämpliga personer med helikopterperspektiv 

snarast lägga ut ”rätt kurs” för en klok strategi gällande 

till exempel dialysvården. Låt etik och ekonomi bindas 

samman så det gagnar flertalet. Jag tror assisterad peritonealdialys 

(PD) ligger bra till på den skalan. Vid Regiondagarna i 

Uppsala talade Lotta Jensen från Rikshospitalet i Köpenhamn 

om deras elektroniska träningsprogram i PD för personal – 

torde ju vara ett klart ekonomiskt vinnande utbildningssätt. 

Likaså talade överläkare Nils Grefberg från Växjö om att assisterad 

påsdialys ökar i omfattning. Avslutningsvis delger jag er 

ett exempel på när etik, ekonomi och mänskligt hopp tillsammans 

blir ett bra koncept – här är Lunds julbrev till mig: 

»I Lund har vi haft assisterad PD i 15 år. Det hela började 

med att vi fick en patient som absolut ville ha PD men omöjligt 

kunde klara det själv. Hon kom ursprungligen från fjällvärlden 

i norra Sverige och ville, trots att hon var i behov av 

dialys, en gång till i livet kunna återvända till fjällsjön där 

hon var född och få uppleva tystnaden. Hon förstod ju att 

med bloddialys var detta omöjligt. Därav valet på PD. Detta 

var startskottet för assisterad PD i Lund och det fanns ingen 

hemsjukvård som kunde stå emot en sådan önskan från en 

patient. Idag har vi nästan 50 procent av våra 55 patienter i 

assisterad PD och har ett jättebra samarbete med kommunernas 

sjuksköterskor.« 

Pia Lundström 


CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2009-05-29. 

Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation 

i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall 

inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept fi nns 

i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat 

till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se. 

SE.CEL.0906.1

Läkare engageras 

för god sjukhuskost 

nyHeter 

Omkring 40 procent av patienterna på både svenska och 

europeiska sjukhus är undernärda eller riskerar att bli det. 

En bov i dramat är den dåliga sjukhusmaten. Det menar 

Sjukhusläkarföreningen som lagt in en motion 

som kräver att Läkarförbundet engagerar sig. 

Bengt von Zur-Mühlen från Sjukhusläkarföreningen 

har sett exempel på hur 

svårt sjuka dialyspatienter fått dålig 

mat på grund av en illa skött upphandling. 

Han menar också att läkarna alltför 

länge låtit sig marginaliseras i frågan 

om sjukhusmaten. 

Planerna för nya Karolinska sjukhuset 

är att det ska byggas utan kök, något 

som motionen från Sjukhusläkarföreningen 

brännmärker. Man kontrasterar 

det mot Hvidovre hospital utanför 

Köpenhamn där patienterna 

dagligen erbjuds en à la carte meny med 

ett 90-tal olika rätter. 

Läkarförbundets fullmäktige delade motionens uppfattning 

om det medicinska värdet av fullvärdig kost. Nu ska 

Läkarförbundet bland annat driva frågan i den offentliga 

debatten och kräva att läkare deltar tidigare i upphandlingsprocesserna 

när det gäller sjukhusmaten. 

Källa: Läkartidningen 

Ju tidigare transplantation desto bättre? 

I en studie från Stanford University jämfördes resultaten 

efter njurtransplantation hos de som transplanterats 

preemtive, det vill säga före dialysstart, utifrån restfunktionsnivån 

hos de egna njurarna vid njurtransplantationstillfället. 

Från United Network for Organ Sharing’s register 

undersöktes alla som njurtransplanterats preemtive 

från oktober 1987 till februari 2009, totalt 25 748 patienter. 

Njurfunktion innan transplantation bedömdes utifrån 

beräknad glomerulär filtration (eGFR) baserat på formeln 

MDRD. 

Patienter med eGFR

LEO ® 200615 DIX © LEO JAN 2009 Org.nr. 556075-4318. ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP 

nyHeter 

Dialyspatienter ska ha rätt 

till fortsatt sjukpenning 

Personer som har en mycket allvarlig sjukdom 

har rätt till fortsatt sjukpenning. Som 

allvarlig sjukdom räknas vissa tumörsjukdomar, 

neurologiska sjukdomar såsom ALS eller 

om man väntar på en transplantation av ett 

vitalt organ. Vid fortsatt sjukpenning behåller 

man ersättningen 80 procent av den sjukpenningsgrundande 

inkomsten. 

Njurförbundet anser att även njursjuka som har dialysbehandling 

måste ingå bland gruppen av patienter som har en 

»allvarlig sjukdom«, oavsett om de väntar på en transplantation 

eller inte. 

Enligt gällande regelverk har dialyserande som väntar på 

en njurtransplantation rätt till fortsatt sjukpenning. Dialys 

är inte alltid ett statiskt tillstånd för patienten. Beroende på 

200615_innohep.qxd 12/01/09 9:57 Side 1 

En bolusdos vid dialys 1 

hälsotillstånd och andra orsaker kan patienten stå på väntelista 

för transplantation under olika perioder. Om patienten 

har antikroppar kan väntetiden dra ut på tiden, i vissa fall 

över 10 år. 

Njurförbundet anser inte att det är rimligt att storleken 

på sjukpenning/sjukersättning ska variera beroende på om 

dialyspatienten väntar på en transplantation eller inte. I en 

skrivelse, under december månad, till socialförsäkringsminister 

Cristina Husmark Pehrsson har Njurförbundet därför 

begärt att samtliga njursjuka som har dialysbehandling ska 

ha rätt till fortsatt sjukpenning på samma villkor som övriga 

sjukskrivna som ingår i gruppen av patienter med en »allvarlig 

sjukdom«. 

för ytterligare information kontakta förbundsordföranden: 

hakan.hedman@njurforbundet.se 

tinzaparin 

innohep ® , injektionsvätska, lösning 10 000 anti-Xa IE/ml samt 20 000 anti-Xa IE/ml. 

ATC-kod: B01AB10. Anti-trombosmedel. Aktiv substans: Tinzaparin. Indikationer: 10 

000 anti-Xa IE/ml: Trombosprofylax vid allmän och ortopedisk kirurgi. Trombosprofylax 

- antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation av blod under hemodialys och hemofiltration. 

10 000 och 20 000 anti-Xa IE/ml: Behandling av djup ventrombos och lungemboli 

när trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. Kontraindikationer: 

Heparinöverkänslighet, sulfitöverkänslighet (20 000 IE). Akut bakteriell endokardit. Svår 

koagulationsrubbning. Akut gastroduodenalt ulcus. Hjärnblödning. Skador och operationer 

i centrala nervsystemet, ögat och örat. Varningar och försiktighetsmått: Försiktighet 

rekommenderas vid trombocytopeni, grav lever- och njurinsufficiens, okontrollerad 

hypertoni och hos patienter med anamnes på gastrointestinala ulcerationer. Försiktighet 

vid behandling av äldre patienter. Skall inte ges som intramuskulär injektion 

beroende på risk för hematom. Intramuskulära injektioner skall generellt undvikas under 

behandlingen. Patienter som behandlas med innohep ® och som erhåller spinal eller epidural 

anestesi skall noggrant kontrolleras för tecken eller symptom på spinal påverkan. 

Detta läkemedel innehåller bensylalkohol (injektionsflaskor), natriumacetat och natriumhydroxid. 

Bensylalkohol: Får ej ges till spädbarn. Kan ge förgiftningar eller allergiska 

reaktioner hos barn under 3 år. Natrium: Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol 

natrium (23 mg) per dos, dvs. är näst intill ”natriumfritt”. Graviditet: kategori A. Inga 

kända risker vid användning under graviditet. För full-ständig produktinformation och 

priser se www.fass.se 

Datum för översyn av produktresumén 2008-01-02 

Referens: 1. www.fass.se

Kim Liedberg 

Ny lag i Israel prioriterar organdonatorer 

Tio procent av Israels befolkning har donationskort där de 

gett sitt samtycke till organdonation. Det är en lägre andel 

än många andra länder i västvärlden, där över 30 procent har 

donationskort. 

För att öka andelen tillsattes en särskild kommitté 2006, 

som nu föreslår att personer som haft ett donationskort minst 

tre år prioriteras om de själva behöver transplanteras. Samma 

förtur gäller familjemedlemmar till någon som har donerat 

sina organ efter sin död. Det skriver forskare vid Israel Trans- 

utdelning av stipendium ur Paul Frankenius stiftelse på transplantationscentrum, sahlgrenska universitetssjukhuset 

i Göteborg. i mitten stipendiaterna med diplom – madeleine nilsson och Anne Flodén. 

Stipendium för patientnära forskning 

De bägge sjuksköterskorna 

och doktoranderna Madeleine 

Nilsson och Anne Flodén 

har tilldelats 25 000 

kronor var ur Paul Frankenius 

stiftelse för njursjuka. 

Madeleine Nilsson arbetar 

på Drottnings Silvias barn- 

och ungdomssjukhus. Hennes 

forskning är inriktad på 

hur patienten upplever hotet 

om avstötning av transplanterade 

organ. 

– Ju större kunskap det 

finns om patientens upplevelse, 

desto bättre kan information 

och undervisning 

anpassas till den enskilda 

patienten, säger stiftelsens 

ordförande Lars Wessman. 

Anne Flodén är transplantationskoordinator 

vid Sahl- 

grenskauniversitetssjukhuset. Hon studerar bland 

annat vilka attityder sjuksköterskor 

inom intensivvården 

har till organdonation. 

Stiftelsens styrelse 

menar att hennes forskning 

ger kunskap som kan bidra 

till högre kvalitet på vården 

och öka möjligheterna 

att identifiera möjliga donatorer. 

– De bägge doktoranderna 

har det gemensamt 

att de ägnar sig åt vetenskaplig 

forskning med inriktning 

på patienterna, säger 

Lars Wessman. Det är 

helt i linje med stiftelsens 

idé. 

Paul Frankenius stiftelse 

bildades för två år se- 

plant Center i en artikel i medicinska tidskriften Lancet. 

För att dessa icke medicinska kriterier ska kunna användas 

i donationsprocessen krävs en lagändring som nu genomförs. 

Patienter som akut behöver nytt hjärta, lunga eller en ny lever 

omfattas inte av lagändringen utan prioriteras även fortsättningsvis. 

Står valet mellan två patienter med akuta behov 

omfattas de dock av den nya lagen. Den unika lagen kommer 

att utvärderas om två år. 

Källa: dagens medicin 

dan och ska ge ekonomiskt 

stöd personer som blivit 

njursjuka, bidra till forskning 

samt åtgärder för att 

få fram fler donatorer till 

njursjuka. Paul Frankenius 

är styrelseordförande 

i Swedbank Sjuhärad AB. 

Han har själv genomgått ett 

par njurtransplantationer 

och stiftelsen bildades av 

vänner till honom vid hans 

50-årsdag: 

– 1994 fick jag stora problem 

med njurarna och 

började ta dialys. Jag omvärderade 

livet, säger Paul 

Frankenius. 

För med information välkommen 

att besöka stiftelsens 

hemsida www.frankeniusstiftelse.se 

Återkomst 

av SLenefrit 

efter 

njurtransplantation 

I en retrospektiv studie 

med data från United 

Network for Organ 

Sharing’s register undersökte 

forskare prevalensen 

av återkomst 

av SLE-nefrit hos njurtransplanterade 

under 

åren 1987–2006. I registret 

fann man 167 fall. 

Återkomst av SLE-nefrit 

efter njurtransplantation 

kan komma så tidigt 

som en vecka efter och 

upp till 16 år, men vanligast 

är att det kommer 

inom tio år. De 167 fallen 

jämfördes med 1 770 

kontrollpatienter som 

haft rejektion och 4 913 

»andra« kontrollpatienter 

utan återkomst av 

SLE-nefrit och utan rejektion. 

Man kom fram till 

att riskfaktorerna för att 

utveckla SLE-nefrit efter 

njurtransplantation var 

att vara afroamerikan, 

kvinna och under 33 år. 

Källa: P\s\L\ research, asn 

abstract sa-Po3076 


10 

nyHeter 

mora mottagning med nefrologen 

Christer lundin, maria 

mattsson, biträdande avdelningschef 

Åsa nordin, doktor 

Jonas nisell, medicinskt 

ansvarige thomas Gunne, 

avdelningschef tina olinggårdh 

och margareta magnil-nääs. 

Våren 1969 öppnade dialysmottagningen på 

Mora lasarett och två patienter kunde tas 

emot. I dag får 42 patienter hjälp med bloddialys 

och numera finns även en njurmottagning 

på samma plan. 

I december uppmärksammades 40-årsfirandet av dialysmottagningen 

på Mora Hotell. Doktor Lars Lindén startade dialysen 

i Mora och doktor Jonas Nisell involverades i ett tidigt 

skede i verksamheten. 

Personalstyrkan är idag 25 personer. Förutom den medicinskt 

ansvarige Thomas Gunne finns ytterligare en nefrolog 

Christer Lundin. Under slutet av 1980-talet drog Jonas Nisell 

igång en dialysmottagning på Idre Fjäll under säsong i samarbete 

med Njurförbundet. Numera är den mottagningen öppen 

en vecka varje sommar och en vecka varje vinter. 

På dialysmottagningen finns idag möjlighet för patien- 

maria Aronsson utbildar rune Andersson 

till att sköta sin dialys själv. 

Anna-lena myhr, sjuksköterska på 

njurmottagningen och tuula Hytönen 

peritoneal sjuksköterska. 

Dialysmottagningen i Mora 40 år 

terna att själva lära sig hemodialys. Målet är att de ska kunna 

ta med sig apparaten hem och utföra sin behandling där. 

Även peritonealdialys, PD, finns som behandlingsalternativ. 

En planerad verksamhet är även assisterad PD, där personal 

från kommun eller primärvård kan bistå i hemmet när 

patienten inte klarar av att sköta behandlingen själv. – Det är 

fördelaktigt ekonomiskt att utöka verksamheten med självdialys 

och PD, uppger Thomas Gunne. 

Utöver dialysmottagningen finns även en njurmottagning 

på Mora lasarett. Dit kommer för närvarande 221 patienter 

för kontroller varav 27 har genomgått en njurtransplantering. 

– Dessutom får vi besök av patienter som ska donera en 

njure eller har donerat, säger Anna-Lena Myhr på njurmottagningen. 

Källa: dalarnas tidning, mora. foto Hans olander. 

DIALÄSEN 1.2010 

Hans oLander

Högintensiv dialys behandling 

inte mer effektiv än lågintensiv 

Kontinuerlig dialysbehandling är det traditionella sättet 

att inom intensivvården behandla patienter som på 

grund av övervätskning, hemodynamisk instabilitet, sepsis 

eller septisk chock har en akut njurskada. I en randomiserad 

studie från Australien som presenterades på ASN 2009 

framkom att högintensiv dialysbehandling inte är mer effektiv 

än lågintensiv vid akut njurskada på intensivvårdspatienter. 

Patienterna fick kontinuerlig venovenös hemodiafiltration 

(CVVHDF) behandling. I den högintensiva gruppen 

behandlades patienterna med en flödesnivå på 40 ml/kg/ 

timma (n= 747) och i den lågintensiva var flödesnivån 25 ml/ 

kg/timma (=761). De behandlades i 5.9 respektive 6.3 dagar. 

I båda grupperna var dödligheten 44.7 procent, 90 dagar efter 

randomiseringen och av de överlevande krävde 6.8 procent 

respektive 4.4 procent fortfarande dialysbehandling. 

Studien visade inga fördelar med högintensivbehandling 

jämfört med standardbehandling vad det gäller minskad 

dödlighet, antal dagar på sjukhus eller fortsatt behov av dialysbehandling. 

Källa: P\s\L\-news, asn abstract Lb-006 

Reagensstickor i ny webbutik 

Besök www.herbahealth.se 

• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat 

• Blodläcksticka 

• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest) 

• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. 

Krav i SLS. 

• WaterSoft- Vattenhårdhet 

Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. 

Analyserna ger svar inom 1/2 minut. 

Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest 

efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. 

Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 

10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. 

WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. 

Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige 

Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01 

E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se 

PÅ GÅNG Nya möten? E-posta: info@dialasen.com 

New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy 

4–7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. 

www2.kenes.com/immuno/pages/home.asp 

International Conference on Early Disease Detection and 

Prevention 25–28 februari 2010, Munchen, Tyskland. 

www.paragon-conventions.net/eddp2010/ 

Dialysis Conference in Pediatric/PD/HHD 7–9 mars 2010 

Washington, Seattle, USA. som.missouri.edu/dialysis 

Lust och Kunskap i Stockholm, 1–12 mars 2010. 

www.swenurse.se 

Nordiatrans kongress 2010 12–13 mars, Köpenhamn, Danmark. 

www.nordiatrans.org 

Gelinsymposiet 9 april 2010, Göteborg, Sverige. 

www.njurkonferens.se 

Nationella Njurkonferensen 9–10 april 2010, Göteborg, Sverige. 

www.njurkonferens.se 

ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation 

18–21 april 2010, Rotterdam, Holland. www.elpat.org 

American Transplant Congress, 1–5 maj 2010, San Diego, USA. 

www.atcmeeting.org 

Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010, Kalmar, Sverige. 

www.varmotet2010.se 

ANNA 2–5 maj 2010, San Antonio Texas, USA. 

www.annanurse.org 

Congress of The Scandinavian Transplantation Society, 19–21 

maj 2010, Helsingfors, Finland www.confedent.fi/sts2010 

Säkerhet i vården, 20–21 maj 2010, Stockholm, Sverige. 

www.npsc.se 

ERA-EDTA Congress 25–28 juni 2010, Munchen, Tyskland. 

www.era-edta.org/ 

International Congress of The Transplantation Society, 15–19 

augusti 2010, Vancover, Kanada www.transplantation2010.org 

European Organ Donation Congress 24–26 september 2010, 

Cardiff, UK. www.etco.org 

Dialäsens Chefsdagar 29–30 september 2010, Rånäs Slott, 

Rimbo. www.dialasen.com 

International Transplant Nurses Society 28–30 oktober, 2010, 

Minneapolis, Minnesota, USA. www.itns.org 

American Society of Nephrology 16–21 november 2010, 

Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org 

World Transplant Games 18–25 juni 2011, Göteborg. 

www.wtg2011.com 

International Transplant Nurses Society 15–17 september 

2011, Göteborg, Sverige. www.itns.org 

American Society of Nephrology 18–13 november 2011, 

Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org 

American Society of Nephrology 30 oktober–4 november 2012, 

San Diego, CA. www.asn-online.org/ 

ESOT, European Society for Organ Transplantation, 14–18 

september 2013, Göteborg. 


SWE/108/27Apr2009 

12 

Zemplar ® nu 

som 

Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg 

Effektiv Selektiv Preventiv 

Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5. 

Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär 

hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 

3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas 

med hemodialys eller peritoneal dialys. 

Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos 

patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas 

med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume 

2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se 

• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00 

DIALÄSEN 1.2010

nyHeter 

Primärvården 

missar 

njursjukdom 

hos kvinnor 

Kronisk njursjukdom är vanligt och behöver upptäckas tidigt 

för att planering för effektiv behandling ska kunna påbörjas. 

För att mäta njurfunktion ordinerar primärvårdsläkarna 

oftast analysen s-kreatinin. Men bara s-kreatinin 

är inte tillräckligt för att mäta njurfunktionen utan en beräknad 

glomerulär filtration (eGFR) bör också göras. Kvinnor 

har ett lägre eGFR än män vid samma s-kreatininnivå. 

Det vill säga s-kreatininnivån kan vara normal för både män 

och kvinnor men njurfunktionen kan hos kvinnorna vara 

sänkt. Detta ger kvinnor en ökad risk för att njursjukdom 

inte upptäcks. Den här studien från Columbia University visade 

att kronisk njursvikt missas i primärvården framförallt 

hos kvinnliga patienter och att mer utbildning behövs för 

att förbättra möjligheterna till tidig upptäckt och diagnos. 

Utan tidig diagnos och behandling riskerar patienten att få 

hjärt- kärlsjukdom och att behöva dialysbehandling. 

Källa: ivanhoe newswire, asn 31/10 2009 

Höga laktatvärden kan bero på etylenglykolintox 

Etylenglykol finns i kylarvätska, låsoljor och bromsvätskor 

samt i vissa spolarvätskor och lösningsmedel. Etylenglykolförgiftning 

är en viktig differentialdiagnos vid oklar metabolisk 

acidos som tillsammans med njurpåverkan är den 

viktigaste toxiska effekten. Tidig behandling med antidot 

och dialys är avgörande för prognosen. 

Diagnosen ställs genom påvisande av etylenglykol i blodet. 

Dessvärre utförs det som akutanalys endast på ett fåtal 

sjukhus i Sverige. Ibland kommer patienten in till sjukhus 

i ett så sent skede att all etylenglykol hunnit metaboliseras. 

Det kan då vara svårt att fastställa orsaken till acidosen. 

En analysartefakt är att viss laboratorieapparatur har en 

svaghet som innebär att etylenglykolmetaboliten glykolat 

feltolkas som laktat. Dessa båda har en liknande molekyl- 

struktur, varför glykolat kan störa den enzymatiska analysmetoden 

för laktat. Ett oväntat högt laktatvärde, analyserat 

med icke glykolatkänslig metod, kan alltså starkt indikera 

etylenglykolförgiftning, förutsatt att ingen annan orsak till 

laktatacidos finns. 

Giftinformationscentralen (GIC) har de senaste åren konsulterats 

ett tiotal gånger om patienter som har haft metabolisk 

acidos och höga laktatvärden av oklar genes, där diagnosen 

senare har visat sig vara etylenglykolförgiftning. 

Som komplement till sin telefonrådgivning har GIC en 

webbaserad intoxdatabas, www.giftinfo.se där man kan få 

ytterligare information. 

Källa: Läkartidningen 


anna svanfeLdt

sjuksköterskorna som gick uppdragsutbildningarna Njurmedicin och dialysbehandling och Omvårdnad av patient med njursjukdomar 

och dialysbehandling på Göteborgs universitet hösten 2009 var: Azar maleki, Camilla Beijbom, katarina Björk Johanna Björknes, eva 

ejderud, estelle ekström, Johanna erixon, Annika Fast Haugen, synne nilsson, Helene Hedlund, tanja Håkansson, Annika Jakobsson, 

Viveka Janshed, Camilla Jansson, tina ladegaard susanne lillås, laila mattila, emma måremo Helén mårtensson, Annika möller, Johanna 

ohlin, malena olsson, inga Persson, Åsa ribacke ellinor ruokojärvi, Åsa sjöstedt, Carola skogswik, Christina sundin, Charlotte 

sundström, Anneli sunnerdahl, malin svanberg, susanne thunberg, maria Wachtmeister, ingela Wivesson, Annelie Wärulf, Anita Zurka, 

Vanessa Zweiacker och Annelie Ågren. 

I kunskapens 

Njurmedicinsk vård och dialysbehandling är högspecialiserad 

sjukvård och behovet av utbildning 

för sjuksköterskor inom nefrologi har funnits länge. 

Uppdragsutbildningarna i njurmedicin och dialysbehandling 

genomfördes vid Göteborgs universitet i samarbete med 

njurmedicinkliniken på Sahlgrenska sjukhuset för första 

gången 1990, alltså för 19 år sedan. Sedan dess har kurserna 

genomförts varje år och alltid varit fulltecknade. Utbildningarna 

har över åren utvecklats och blivit alltmer omfattande. 

Den första kursen gav 5 poäng och höstterminen 2009 omfattade 

den för första gången hela 20 högskolepoäng. 

Under hösten har 38 sjuksköterskor, från 15 olika njurmedicinska 

kliniker i landet, på deltid varit studenter vid Gö- 

14 

teborgs universitet. En utav examinationsuppgifterna i kursen 

var att utarbeta en poster. Den kunde presenteras som en 

vetenskaplig poster eller som en pedagogisk poster det vill 

säga som information till patienter eller personal. Tre grupper 

valde att presentera en vetenskaplig poster och elva grupper 

valde den pedagogiska. Kurserna avslutades den 3 december 

med ett posterseminarium och en utställning där de 14 

postrarna visades. 

text kursledningen Gregor Guron, Ingrid Petersson, Annette Len- 

nerling, docent och specialistläkare, sjuksköterska medicine doktor 

och sjuksköterska 

foto Annete Lennerling 


tecken 

Hur livet påverkas för närstående beskrev 

Helén mårtensson och Annelie Ågren. 

Annika Fast och Vanessa 

Zweiacker 

med sin poster Att 

vara närstående. 

eva ejderud, Annelie sunnerdahl, 

tina ladegaard och Camilla 

Jansson visade hur njurarnas 

funktion kan bevaras. 

maria Wachtmeister, ingela 

Wivesson och estelle ekström 

framför sin poster om Buttonhole-teknik. 

Vad vinner jag på att vara delaktig i min egen 

vård? av Annika Jacobsson och katarina Björk. 

malin svanberg beskriver patienters upplevelse 

av att starta planerad hemodialysbehandling. 

Att det aldrig är för sent att börja träna 

visade ellinor ruokojärvi, Charlotte 

sundström och Camilla Beijbom. 


16 


Maria Svensson och Göran Samuelsson känner varandra väl, trots att de 

bara känt varandra i två år. Maria är läkare, Göran är pressekreterare – 

och patient – på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

– Jag vet att jag kan vända mig till Maria om det dyker upp problem i 

vården, säger Göran. Nära, men inte för nära, är hans recept för en bra relation 

mellan läkare och patient. Dessutom ska en bra läkare vara nåbar. 

Patientens recept till doktorn: 

Hitta individuella lösningar 

och se till att vara nåbar 

Om någon kan ge tips om relationen patient–läkare med 

utgångspunkt från egna erfarenheter borde det vara Göran 

Samuelsson. Han är själv patient och dessutom anställd på 

sjukhus sen lång tid tillbaka. Göran fick diabetes redan som 

barn och erfarenheterna som anställd i vården går nästan 

lika långt tillbaka i tiden. Hans första jobb var som mentalskötare. 

Numera har Göran bytt yrkesinriktning och jobbar som 

pressekreterare och skribent på Sahlgrenska Universitets- 

sjukhuset. Den utlösande faktorn bakom 

yrkesbytet var att Göran blev blind till 

följd av sin diabetes. Då, i 30-årsåldern, 

genomförde han en omskolning till 

journalist. 

Men trots alla kunskaper om sjukhuset 

fick Göran uppleva en annan sida av 

vården förra året. En vanlig dag på jobbet skulle han gå nerför 

en spiraltrappa. Då föll han. Spiraltrappan var av sten och fallet 

var minst 15 trappsteg. Tre benfrakturer, en axelfraktur 

och diverse andra skador ledde till en lång sjukhusvistelse. 

Det blev en dramatisk upplevelse på många sätt. Bland annat 

eftersom hans njurfunktion försämrades efter olyckan. 

– Jag trodde inte att jag skulle klara mig. Jag samlade på 

mig enormt mycket vätska och gick upp 20 kilo, säger Göran. 

Men när de nya medicinska problemen var som värst fick 

han träffa en ny läkare, Maria Svensson som arbetar både åt 

diabeteskliniken och njurmedicinska kliniken på Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset. Göran konstaterar att det var avgörande 

för den fortsatta behandlingen. 

En tid efter fallolyckan hade njurfunktionen försämrats så 

mycket att Göran fick börja med dialys och numera har han 

» Om det tar stopp någonstans 

tar jag kontakt med Maria. 

Hon har alltid en idé om vart 

jag ska vända mig eller vem 

jag kan ta kontakt med. « 

dialysbehandling tre gånger i veckan på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

– Det har hänt Göran mycket under den tid som jag och Göran 

har känt varandra, därför känns det som längre tid än de 

två år som det handlar om. Det är dessutom alltid ett omvälvande 

beslut att påbörja dialysbehandling eftersom det påverkar 

patientens hela livssituation, säger Maria. 

Ibland råkar Göran träffa Maria när han är på dialysbehandling. 

Hon har annars inte längre någon officiell funk- 

tion som ansvarig läkare för Göran. Men 

när det krånglar någonstans vänder han 

sig fortfarande till henne. 

– Om det tar stopp någonstans tar jag 

kontakt med Maria. Hon har alltid en idé 

om vart jag ska vända mig eller vem jag 

kan ta kontakt med. Det kan handla om 

allt från hjälp med assistans till hjälp med specifika frågor 

som handlar om vården, säger han. 

Maria har en egenskap som är ovanlig bland läkare, anser 

Göran. Hon är lätt att nå. 

– Maria svarar i telefon 

när hon kan, annars säger 

hon att det inte passar för 

tillfället och så återkommer 

hon istället. Dessutom 

svarar hon på mejl. Annars 

är ju många inom vården 

svåra att nå. Det gäller inte 

Maria, säger Göran. 

Ibland mejlar Göran 

också utdrag ur sin privata 

»mikroblogg«. Det är korta, 

ibland ironiska, dagboks- 


anteckningar som han skriver för sin egen skull. 

– Det är inget jag publicerar annars, men jag skickar utdrag 

ibland eftersom det handlar om hur jag mår och dråpliga 

sjukvårdskontakter. 

Göran skriver naturligtvis andra texter om vård i sitt arbete, 

allt ifrån pressmeddelanden till artiklar. Genom arbetet 

på informationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

får han alltså en god inblick i vad som händer i 

vården. 

Ändå tycker Göran att han ofta har fått tips av Maria som 

ger nya infallsvinklar och tips. 

– Det kan vara saker jag inte har tänkt på, eller möjligheter 

som jag inte visste fanns, säger han. 

Göran konstaterar att stödet var särskilt viktigt eftersom 

det kom under en period när han var svårt sjuk. Han tycker 

att hans egna erfarenheter bekräftar en gammal klyscha. 

– Man måste vara frisk för att orka vara sjuk, säger han. 

Han exemplifierar med tiden efter fallolyckan. När de 

akuta insatserna var klara behövde han få möjlighet till rehabilitering. 

Han behövde träna för att till exempel få upp 

rörligheten och funktionen igen i både ben och armar. Men 

han hamnade på en geriatrisk avdelning. 

– Det blev egentligen ingen rehabilitering, tycker jag. Det 

18 

» Jag är tydlig om patienten 

kommer med förslag och idéer 

som jag inte tror på. Men jag 

uppmanar verkligen alla patienter 

att vara delaktiga och 

att de ska ta för sig. « 

fanns ingenting att göra och jag hade bara en kort stund med 

en sjukgymnast varje dag. Det var väldigt deprimerande, säger 

Göran. 

Maria tycker att det visar att patienter som inte ingår i någon 

större patientgrupp eller har »fel ålder« kan ha svårare 

att hamna rätt i rehabiliteringssammanhang. 

– På sätt och vis hade det hade kanske varit lättare om Göran 

hade varit strokepatient, då hade det funnits ett givet 

spår att följa. Om man, som nu, faller mellan stolarna eftersom 

man inte tillhör någon självklar patientgrupp för rehabilitering 

är det svårare, säger Maria. 

Under hela tiden efter olyckan var Marias stöd ovärderligt 

eftersom hon letade olika lösningar och pekade på tänkbara 

möjligheter som skulle passa för min situation, konstaterar 

Göran. 

Maria konstaterar att hon själv bland annat ser det som sin 

roll att vara både advokat och coach åt patienter. 

Det hindrar inte att hon ibland ikläder sig en mer traditionell 

läkarroll, till exempel om patienten föreslår alternativa 

behandlingsmetoder av någon typ som hon inte tror på. 

– Jag är tydlig om patienten kommer med förslag och idéer 

som jag inte tror på. Men jag uppmanar verkligen alla patienter 

att vara delaktiga och att de ska ta för sig, säger Maria. 

Hon började arbeta som läkare 1991, och har alltså sett ut- 


vecklingen med allt mer pålästa patienter i takt med internet-revolutionen. 

– Utvecklingen med internet har förstås påverkat läkarens 

arbete. Nu kommer många patienter och är pålästa. Det gäller 

inte alla patienter förstås, men många. Där vilar också ett 

ansvar på mig att se till att även de patienter som inte är aktiva 

själva får samma stöd och samma möjlighet att få svar 

på frågor. 

Men både Maria och Göran är överens om att grunden för 

läkarens arbete är densamma nu som den har varit under tidigare 

decennier. 

– Det handlar om empati och medmänsklighet, det låter 

som en självklarhet, men det är det som är grundläggande 

för en bra läkare, säger Göran. Han har själv tidigare föreläst 

om bland annat detta på läkarutbildningen. 

Maria lyfter också fram en annan ingrediens i relationen 

mellan läkare och patient; nämligen att det är självklart att 

när det är möjligt anpassa sig efter patientens önskemål och 

att låta patienten vara med och fatta besluten. 

Ett exempel är att Göran bestämde sig för dialys på sjukhuset 

istället för påsdialys i hemmet. Det var ett beslut han fattade 

trots att Maria förespråkade dialys hemmavid. Men Göran 

höll inte med. 

» Det handlar om empati och 

medmänsklighet, det låter 

som en självklarhet, men det 

är det som är grundläggande 

för en bra läkare. « 

– Ett viktigt skäl var att vi inte ville ha ett sjukhus till 

hemma. Hemmet var redan präglat av min diabetes, säger 

han. 

Men det är inte alltid samarbetet mellan läkare och patient 

fungerar. Det är ingen hemlighet att det finns olika sorters 

läkare och olika sorters patienter. 

– Ibland passar man inte ihop. Då föreslår jag ett byte, konstaterar 

Göran. 

Det vanligaste är dock att det inte är patienten själv som 

för fram tanken på att byta läkare, konstaterar Maria. 

– Det vanligaste är istället att patienten går via en sjuksköterska 

och att hon sedan får berätta att någon vill byta läkare, 

säger Maria. 

Eftersom patienterna ofta berättar olika saker för olika personer 

inom vården kan det vara lika viktigt att läkaren pratar 

med andra inom personalen som att prata direkt med patienten. 

– På det sättet kan jag som läkare få inblickar 

som jag annars inte hade fått, säger 

Maria. 

text Susanne Rydell 

foto Michel Dome 


Stillar blodflödet 

och har dessutom ett fördelaktigt pris 

Används vid avslut av hemodialys 

vid de tillfällen då blödningen är 

svår att stoppa efter det att 

nålarna avlägsnats. Nu använder 

mer än hälften av alla Sveriges 

dialyskliniker Stop Hemo, 

blodstillande vadd, som är 

både effektivt och 

ekonomiskt. 

Produktbeskrivning 

Kalciumalginat, vilket är den verksamma komponenten i Stop 

Hemo, blodstillande vadd, är en naturprodukt extraherad ur 

havsalger. 

Alginatets polysackaridstruktur är ett derivat av alginsyra 

som finns hos vissa brunalger (stortare/ barkig fingertång, latin: 

laminaria hyperborea). 

Alginsyran omvandlas i samband med extraheringen till 

lösligt natriumalginatsalt. 

Natriumalginatsaltet omvandlas därefter till kalciumalginat i 

form av olösliga mikrokristallinska fibrer. 

Dessa fibrer utgör den verksamma komponenten i Stop 

Hemo, blodstillande vadd. 

Bra att veta om Stop Hemo, blodstillande vadd 

Blodstillande egenskaper 

Det kalcium som frigörs i såret aktiverar trombocyterna vilket 

resulterar i en blodstillande effekt. 

Alginatets struktur av mikrofibrer accelererar förloppet 

genom att underlätta en aggregation av trombocyter vilka 

sedan i samband med koagulationen kommer att fångas upp 

av fibrinets finmaskiga nätverk. 

Kalciumalginatet påskyndar kogulationen samtidigt som 

mikrofibrerna skapar underlag för en förstärkt koagulationsbildning 

genom att ge fibrinnätet en starkare och bättre struktur. 

För mer information gå in på www.stophemo.se 

Finns på apotek. 

Furukullen AB • Box 24073 • 104 50 Stockholm

Bli medlem i SNSF 

snsF 

Föreningslivets vedermödor 

A 

tt företräda en grupp människor i en förening 

känns ibland svårt. När det gäller sjuksköterskor 

inom Njurmedicin så är de många, både unga 

Viktigaste inkomsten för SNSF är medlemsavgifterna, så 

värva nya medlemmar är mycket viktigt. Hälften av medlemsavgiften 

går till er prenumeration på Dialäsen så till 

och gamla med olika bakgrund och yrkesmässiga förut- övriga utgifter har vi hälften kvar. Vi tar även en avgift av 

sättningar, där erfarenheten varierar. De frågor som våra de företag som har länkplats på vår hemsida men vi har 

medlemmar vill att vi ska driva och vi i styrelsen väljer att också kostnader för sidan. Vårmötet har tidigare varit en 

driva, har naturligtvis med vår bakgrund och våra erfaren- inkomstkälla men då det blivit svårare för många kliniheter 

att göra. Det är svårt att riktigt ärligt ta upp en fråga ker att hantera eventuella överskott har vi valt att i större 

som man själv inte tycker är angelägen. Om väldigt många utsträckning sträva efter att mötet går jämt upp. För oss 

medlemmar tycker samma sak är det lättare men många som förening har det blivit ett avbräck ekonomiskt. Vi vill 

gånger är det enstaka medlemmar som framför önskemål. vara en fri och oberoende förening som inte är beroende 

Hur ska vi då veta vad ni andra tycker? Årsmötet är ett av industrins pengar för att driva vår verksamhet och våra 

forum men där är bara en bråkdel av 

våra medlemmar representerade och 

tiden är ofta begränsad. Den totala tiden 

på Vårmötet ska delas av många. 

Jag har haft fundering om vi ett år 

» Årsmötet är ett forum men 

där är bara en bråkdel av våra 

medlemmar representerade 

och tiden är ofta begränsad. « 

frågor. I styrelsen är det här något 

som vi hela tiden diskuterar. Hur ska 

vi få ekonomin att gå ihop? Hur kan 

vi minska kostnaderna? Hur kan vi få 

inkomster utan att vara beroende? 

skulle bjuda in till ett avgiftsfritt, endagsmöte 

för medlemmar. Då skulle vi verkligen kunna Om det är någon av er som har synpunkter eller 

diskutera vilka våra viktigaste frågor inom föreningen är. 

idéer på framtida angelägna frågor, medlems- 

I 

möten, medlemsvärvning, ekonomi, eller annat 

övrigt är möjligheten för oss i styrelsen att disku- så hör gärna av er. Jag får ibland e-post från någon medtera 

med er medlemmar begränsad även om vi förlem och det är jättekul. Jag svarar alltid på e-post och har 

söker att vara ute ofta och möta så många av er som jag själv inte svar på en eventuell fråga ser jag till att frå- 

möjligt. Ambitionen att nå så många som möjligt belastar gan kommer till rätt person. På vår hemsida har ni kon- 

föreningens budget en del. Vi försöker ha en styrelse som taktuppgifter till oss i styrelsen och jag vet att övriga i sty- 

representerar olika delar av landet och vill gärna delta i relsen också gärna vill ha synpunkter och frågor från er. 

de konferenser och möten som hålls i och utanför Sverige. På hemsidan finns även en mötesplats om ni vill nå andra 

Våra arbetsgrupper är en viktig del av vår verksamhet och 

det är en poäng att även de representerar olika delar av 

landet. Resorna för oss alla kostar en del men vi ser det som 

medlemmar. Välkomna! 

väl investerade pengar. Däremot måste vi också ha inkomster 

som täcker kostnaderna. 

Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se 

bli medlem i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening. 

medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som 

arbetar inom njursjukvården) och för b-medlemmar (övriga 

intresserade) 200 seK/år. som medlem får man sitt eget 

exemplar av tidningen dialäsen. 

• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1 

• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, 

avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. 

• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, 

e-post: ewa@knutson.nu 

MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF 

SNSF:S STIPENDIUM 

svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförenings stipendium utlyses 

årligen. medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. 

stipendiesumman är 20 000 kronor 

som kan fördelas på en eller flera sökande. 

sista ansökningsdag är 1 april. 

stipendiet delas ut vid snsf:s vårmöte. 

stadgar och instruktioner för 

ansökan finns på: 

www.snsf.nu 


Mångkulturella 

njursviktskoordinatorer 

på nätverksmöte 

Årets nätverksmöte för njursviktskoordinatorer 

inom Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening 

SNSF, hölls i Stockholm 

i samband med läkarstämman. Koordinatorerna 

i Eskilstuna, Eva Ejemar och Kristina 

Sjöberg, stod för programmet. Ett knappt 40tal 

av landets alla njursviktskoordinatorer/ 

sjuksköterskor lyssnade till föredrag som 

fokuserade livsstil och kommunikation över 

kulturella gränser. 

Det metabola syndromet 

Barbara Granroth, läkare från Sundsvall, talade om det metabola 

syndromet, ett ämne som är högst aktuellt i det preventiva 

arbetet med våra njursviktspatienter. Definitionen 

av syndromet är diskuterad, men enighet råder om att flera 

komponenter ingår som var och en för sig är riskfaktorer för 

hjärt-kärlsjukdom. Fysisk inaktivitet, övervikt och fetma är 

de dominerande faktorerna. Huvudkriteriet för metabolt 

syndrom är bukfetma. Både övervikt och fetma ökar i Sverige. 

Eftersom hjärt-kärlsjukdom är den tydligaste och allvarligaste 

riskfaktorn vid metabolt syndrom finns klara vinster 

med livsstilsförändring. Även en liten viktnedgång och en 

måttlig ökning av motion ger stora hälsovinster. 

Better fit and fat than lean and unfit 

Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, fortsatte temat om vikten av 

fysisk aktivitet. Hon beskrev FaR – fysisk aktivitet på recept. 

Ing-Mari arbetar på CeFAM, Centrum för allmänmedicin, 

det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrat 

inom allmänmedicin i Sverige. Inom EU har man nu för första 

gången konstaterat att fysisk inaktivitet har passerat rökning 

som vanligaste orsak till ohälsa. Couch potatoes, soffpotatisar 

lever farligt! Det finns ett starkt samband mellan 

graden av fysisk aktivitet och metabolt syndrom, Ing-Mari uttrycker 

det »better fit and fat than lean and unfit«. Att vara 

överviktig och fysiskt aktiv är bättre än att vara fysiskt inaktiv 

och smal. FaR kan ses som ett »multipiller« att förskriva. Det 

minskar stressupplevelse, förbättrar minnet, sänker blodfet- 

22 

ter och blodtrycket, samt minskar övervikt/bukfetma. Depression, 

skelett, balans, sömn, eventuell smärta och blodsocker 

påverkas också i positiv riktning. Till hjälp finns manualen 

FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) 

när man ska ordinera FaR. I den finns ett särskilt 

kapitel om kronisk njursvikt där det framgår vad som är viktigt 

för vår patientgrupp. CeFAM har kurser om FaR, mer information 

finns på www.cefam.se. 

Vi och dom – en uppsats om predialytisk 

information i ett mångkulturellt land 

Eva-Lena Nilsson, njursviktskoordinator 

i Trelleborg, berättade om den uppsats 

hon skrivit om den kulturella bakgrundens 

betydelse för hur man tar till 

sig information. Vi möter fler och fler 

patienter från andra kulturer. Slutsatsen 

hon dragit är att det underlättar 

att fokusera på det som för oss männis- 

eva-lena nilsson 

kor samman istället för det som skiljer 

oss åt. I Trelleborg har hennes arbete lett till att njurkliniken 

samarbetar med internationella hälsokommunikatörer och 

de har startat predialytiska gruppträffar för patienter som har 

arabiska som modersmål. Eva-Lena påpekade slutligen att vi 

svenskar utgör endast 1,5 promille av världens befolkning. 

Vem avgör vilken kultur som är den »rätta«? 

Skolsköterska i Nepal 

Ett oannonserat inslag i programmet var Ellinor Broms, njursviktskoordinator 

i Göteborg, berättelse om sina fyra månader 

som volontär i Nepal. Bilder och musik från det vackra landet 

illustrerade hennes upplevelser som lärare och skolsköterska 

på Snow View English Boarding School i byn Hemja. Ellinor 

är nu engagerad i förbättringsprojektet Creating SMILES 

– building the Nation. Projektet drivs av en grupp unga nepalesiska 

akademiker med Santosh Poudel som gruppledare. 

Visionen i SMILES är att ge avlägsna bergsbyar omvärldskontakt 

genom elektricitet via sol och vatten samt trådlös kommunikation. 

Dessa relativt enkla tekniska åtgärder kan bidra 


Barn och lärare i byskolan i kalimati. 

till att befolkningen får möjlighet till utbildning och information 

om omvärlden liksom bättre sjukvård genom telemedicin. 

Hälsofrågor är en del av projektplanen och de pengar vi 

samlade in under kvällen räcker till att bygga ännu en toalett 

i den första SMILES-byn Kalimati. Det meddelade Santosh via 

Internet i mobilen samma kväll, med just den teknik de vill 

införa i byarna. Läs gärna mer på www.ellinorinepal.blogspot.com 

och www.sntshpdl.blogspot.com . 

Njurdagboken.se för dig med njursvikt 

Agneta Pagels, styrelsemedlem i SNSF, och sjuksköterska på 

Karolinska Solna, berättade att nu finns informationspärmen 

Njurdagboken som vänder sig till dem som har njursvikt 

och närstående i en nätupplaga. Där kan man få information, 

tips och råd samt möjlighet att själv föra bok över sin 

hälsa. Adressen är www.njurdagboken.se . 

Patient- och närståendeutbildning 

Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning 

i Västra Götalandsregionen vänder sig till de verksamheter 

som har intresse för patient- och närståendeutbildning 

i grupp. På centrat utbildas stöd- och resurspersoner som sedan 

gemensamt leder utbildningsgrupper. Utbildningarna 

riktar sig till personer med långvarig sjukdom, funktionsnedsättning 

eller deras närstående. Patientens delaktighet är 

central i denna utbildningsform som är hämtad från Norge. 

Vid förra årets njursviktskoordinatorsmöte föreläste Ellen 

Glåmseter från Norge om just detta. Ellinor Broms har under 

hösten tillsammans med en yngre man med njursvikt 

lett en grupp med yngre njursviktiga och delgav oss sina erfarenheter 

som resursperson. Gruppen har träffats vid sex 

tillfällen och deltagarna har själva utformat innehållet i utbildningen. 

Stöd- och resurspersonen leder gruppen tillsammans 

och deltagarna bidrar aktivt med sina egna erfarenheter. 

De ämnen som berördes i gruppen blev de som brukar 

finnas med i de mer traditionella njurskolorna, skillnaden 

är att här formas innehållet enligt deltagarnas egna önskemål 

och prioriteringar. 

Framtida möten 

Till sist hade vi en diskussion om hur vi ska arbeta i fortsättningen. 

Den nuvarande styrgruppen bestående av Ellinor 

Broms, Göteborg, Carina Holmesson, Lund och Monica 

Rådström, Danderyd önskar bli avlösta. De har bland annat 

medverkat till att utforma njursviktskoordinatorernas information 

under rubriken »arbetsgrupper« på SNSF:s hemsida. 

Förslag framfördes att styrgruppen i fortsättningen ska bestå 

av representanter från de olika regionerna i Sverige. På 

mötet föreslogs tills vidare från Norra regionen, Ulrika Sjölén, 

Sundsvall, Mellanregionen, Monica Rådström, Danderyd, 

Östra regionen, Kristina Steen, Kalmar, Västra regionen, 

Ellinor Broms, Göteborg och i Södra regionen, Carina Holmesson, 

Lund. I februari 2010 kommer styrgruppen att träffas 

för att diskutera det fortsatta arbetet. 

text Monica Rådström, njursviktskoordinator, danderyds sjukhus och 

Eva Ejemar, njursviktskoordinator, mälarsjukhuset, eskilstuna. 

e-post: monica.radstrom@ds.se, eva.ejemar@dll.se 


eLLinor broms

SE-ARA-N-004-2008-APR-C 

Aranesp ® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys 

Ny indikation 

Aranesp ® är godkänt för behandling av anemi hos både 

små och stora barn. 

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna 

08 - 695 11 00 

www.amgen.se

patienter 

En gång gång i månaden 

Varannan vecka 

En gång i veckan 

Subkutant 

Intravenöst 

dosering 

Aranesp ® nns i ett brett sortiment som möjliggör 

administrering en gång i veckan till en gång i månaden 

vid underhållsbehandling av predialyspatienter. 

Aranesps exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan 

anpassas till patienternas varierande behov. 

Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter 

med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande 

anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda 

injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg. 

Datum för översyn av produktresumén februari 2008 

För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se 

25

NJURMEDICINSKT VÅRMÖTE 

KALMAR, 2-4 maj 2010 

Välkommen till medeltidsstaden 

Kalmar! 

Preliminärt program för läkare och sjuksköterskor 

Hälsa och livsstil kommer att löpa som en röd tråd genom programmet i Kalmar. 

Ni kommer att få ta del av senaste rön inom mat, motion, sömn och compliance. 

Föreläsare blir bl.a Stephan Rössner, Naomi Clyne och Sintra Eyre. 

Läkare 

Behandling av hyperfosfatemi, Medicinsk och kirurgisk behandling vid sekundär 

hyperparathyreoidism. 

Dialysingenjörer 

Parallellprogram för dialysingenjörer. 

Dietister och farmaceuter hälsas hjärtligt 

välkomna till sjuksköterskornas program! 

Kallelse till SNSF:s Årsmöte 2010 

Tisdagen 4 maj 

Deadline 2 mars 

Abstractinlämning(posters) 

Tidig avgift 

För mer information 

www.varmotet2010.se 

Att lägga år till livet 

och liv till åren 

även som njursjuk 

Svensk Njurmedicinsksjuksköterskeförening 

www.varmotet2010.se

krÖnikA 

För något år sedan kom en enkät med posten. En av 

frågorna var hur jag såg på att ta min medicin bara 

en gång per dag i stället för morgon och kväll. Jag 

svarade att det nog inte skulle göra så stor skillnad. Tänk 

så fel jag kunde ha. 

På den tiden var jag storanvändare av läkemedel. Min 

njurfunktion var urdålig och jag behövde mängder av tabletter. 

Som nytransplanterad och enligt ordination tog jag 

också min medicin morgon och kväll och jag tänkte inte 

mer på det. Ända tills jag bytte till ett läkemedel, som jag 

bara behöver ta en gång per dag. Vilken skillnad! 

Att ta sin medicin på morgonen är förhållandesvis 

lätt att komma ihåg. Morgonrutinerna 

följer ett ganska bestämt 

mönster, i stort sett samma varje dag. 

Medicinen blir lätt en naturlig del av rutinerna 

och därmed svår att glömma. 

På kvällarna är man ofta inte lika inrutad. 

Man kanske inte är hemma utan 

på olika aktiviteter och man kan då ha mycket annat att 

tänka på. Att inte behöva ta sin medicin även på kvällen är 

därför en stor lättnad, det förenklar tillvaron och bäst av 

allt – min medicinering blir så mycket säkrare. 

Exakt det motsatta, en mycket osäkrare medicinering, 

är en av följderna av de ändrade reglerna 

för läkemedel. Nödvändigheten att på olika sätt begränsa 

statens och landstingens skenande kostnader för 

läkemedel är det som ligger bakom senare års ändrade 

regelverk. Metoden att nå kostnadsbesparingar är densamma 

som inom all offentlig upphandling – anbud tas 

in och värderas och bästa bud vinner. Problemen är också 

precis desamma, nämligen att det nästan aldrig blir som 

man tänkt sig. 

Nu måste reglerna skärpas och kontrollerna bli hårdare. 

Alla läkare ska lockas med bonusar och hotas med bestraffningar 

om man inte förskriver den billigaste kopian av 

läkemedlet. Apoteken ska också bestraffas om man inte 

strikt följer lägsta dagspris utan i stället följer doktorns 

ordination och patientens vilja. Vi patienter ska övertygas 

PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT 

Säkrare medicinering 

– osäkrare läkemedel 

» Varken doktorn, sjukvården 

eller Apoteket vet 

exakt vilka läkemedel 

patienten har och tar och 

patienten vet knappt heller, 

numera. « 

om att det bara är läkemedlen i Kloka listan, som man ska 

använda – även om dom också när som helst kan bytas ut 

mot ett (ännu) billigare. 

För oss patienter är allt detta svårt att förstå och rätt problematiskt. 

Vi var vana vid att ta de läkemedel, som doktorn, 

som vi har förtroende för, skrev på receptet. Så är det 

inte längre. Reglerna och Apoteket bestämmer att vi ska 

ha ett annat. 

Att det står ett läkemedelsnamn i journalen och samma 

på receptet, men ett annat namn i Kloka listan och i många 

fall ett tredje på det läkemedel, som vi patienter faktiskt 

får – är inte det ett säkerhetsproblem? Att vi kroniskt 

sjuka, som använder ett flertal läkemedel 

varje dag i hela vårt liv, måste 

byta till läkemedel, som heter något 

annat och som ser annorlunda ut, i 

takt med att priserna ändras – är inte 

det ett problem? När ordinationen 

ändras och när man besöker olika läkare 

multipliceras problemen. Varken 

doktorn, sjukvården eller Apoteket vet exakt vilka läkemedel 

patienten har och tar och patienten vet knappt heller, 

numera. 

Namnet på läkemedlet, det som står med stora 

bokstäver på förpackningen, är inte viktigt, sägs 

det. De läkemedel som byts ut är alla »likvärdiga« 

eller »samma« (som dom säger på Apoteket). Det strider 

helt mot all erfarenhet vi har från alla andra varor – inga 

alternativ är exakt samma. I stället förväntas vi läkemedelsanvändare 

ta fram förstoringsglaset och noggrannt 

studera alla latinska namn i innehållsförteckningen för 

att hitta den aktiva substansen. Men det namnet fanns 

inte med på doktorns recept, så hur ska man då veta? 

Att sänka samhällets läkemedelskostnader är säkert 

nödvändigt och bra. Att det går ut över säkerheten i vårt 

intag av läkemedel är mycket olyckligt och kommer sannolikt 

att kosta, både pengar och lidande. Och det värsta 

av allt är att ingen verkar bry sig. 

Per Åke Zillén, pazillen@telia.com 


temA Hemolytiskt uremiskt Kan man stryka syndrom detta.? det (Hus) 

blir så långt! 

Plasma räddar livet 

Hampus Kruska är åtta år och en av få personer 

i Sverige som har atypiskt HUS. Trots regelbundna 

plasmatransfusioner låter han inte sjukdomen ta över 

vardagen. Bristen på alternativa behandlingar gör att 

hans familj lägger sitt hopp till forskningen.

på Hampus 




På väg hem från en semesterresa till England 

fick Hampus Kruska öroninflammation. Förmodligen 

var det den som utlöste atypiskt hemolytiskt 

uremiskt syndrom, HUS. Den gången 

var han bara fyra och ett halvt år, och sedan dess 

har plasmatransfusionerna blivit en del av vardagen. 

Precis som andra åttaåringar är det full fart i Hampus. Han 

gillar Yoda i Star Wars och han spelar gärna dataspel. Till 

skillnad mot sina kompisar måste han åka till länssjukhuset 

i Kalmar varannan onsdag för att få plasmatransfusioner. 

Kvällen innan behandlingarna blir det påtagligt hur jobbigt 

det är med sjukhusbesöken, berättar hans föräldrar Malin 

och Nicolas Kruska. 

– När vi ska åka brukar Hampus säga att han inte vill vara 

sjuk, säger Malin. 

Den gången för snart fyra år sedan började det med att Malin 

tyckte att Hampus såg gul ut på väg hem till Kalmar. Väl 

hemma var båda trötta efter resan, men gick ändå till daghem 

och arbete dagen efter. Senare under dagen ringde de 

från daghemmet och sa att Hampus var sjuk. 

– Dels blev han gul och dels så blev urinen mörk. Dessutom 

hade han ont i magen. Jag fick för mig att det var gulsot, säger 

Malin. 

Dagen efter fick de en tid hos husläkaren, som efter provtagning 

förstod hur allvarligt läget var. Det blev en akut resa 

till sjukhuset. 

Nicolas hade firat nyår i Stockholm när Malin ringde och 

berättade att Hampus var sjuk. 

– Jag fick sätta mig på en sjutimmarsbuss från Stockholm. 

Det var det enda transportmedlet som fanns tillgängligt. Det 

var den hemskaste resan jag har gjort i hela mitt liv, säger 

han. 

När Hampus kom in till sjukhuset hade han anemi och 

njursvikt. Det första dygnet var kritiskt. Senare fick familjen 

veta att han förmodligen inte hade klarat sig om han hade 

kommit in senare. 

– Han var knappt kontaktbar i början, säger Nicolas. 

På barnavdelningen arbetade en läkare som forskar i njursjukdomar, 

så efter bara tolv timmar fick Hampus diagnosen 

HUS. Vid den tidpunkten var det fortfarande ingen som visste 

vilken typ av HUS han hade. Den vanliga varianten kan orsakas 

av EHEC-bakterier som man kan få i sig via förorenad 

mat eller vatten. 

30 

» Man funderar över hur det blir när han blir stor. 

Det är bara att vara medveten om riskerna, men det 

är väl inget som ska hindra honom från att skaffa 

barn. Ändå oroar man sig lite för det. « 

Massor med blodprover togs och enligt Malin såg blodet ut 

som hallonsaft. Den första tiden har Hampus inte så många 

minnen från. 

– Det var lite läbbigt att vara på sjukhuset. De såg inget fel 

på mig när de röntgade mig, men blodproverna såg de fel på, 

säger han. 

Senare visade det sig att Hampus har atypiskt HUS. Amorytiskt 

HUS säger Hampus, men blir snabbt rättad av mamma. 

Sjukdomen är ärftlig och återkommande. Vare sig Malin eller 

Nicolas vet vem av dem som är bärare av sjukdomen, och 

har heller inget behov av att ta reda på det. 

För pappa Nicolas går tankarna istället till framtiden och 

hur det blir för Hampus den dag han själv vill ha barn. 

– Man funderar över hur det blir när han blir stor. Det är 

bara att vara medveten om riskerna, men det är väl inget som 

ska hindra honom från att skaffa barn. Ändå oroar man sig 

lite för det, säger Nicolas. 

Malin funderar istället mer på hur det blir i tonåren om 

Hampus vill ut och resa eller arbeta utomlands. Både hon 

och Nicolas har varit ute och rest i världen och skulle vilja att 

Hampus får samma chanser. 

– Det är många som söker sig utomlands. Det har varit i 

mina tankar vad det finns för begränsningar och möjligheter 

där. Men det är en tio år kvar och det hinner hända en hel 

del under de tio åren, säger hon. 

I början behandlades Hampus med både blod- och plasmatransfusioner. 

Sedan hans tillstånd har blivit mer stabilt har 

behandlingen bestått av regelbundna plasmatransfusioner. 

Ganska snabbt utvecklade han en stark rädsla för att stickas 

av nålar. 

– Hampus var precis sönderstucken innan han fick port a 

cathen, så han var väldigt stickrädd. Nu är det två och en halv 

månad sedan stickrädslan släppte, när han kom på att det är 

bättre att slappna av. Det har varit den jobbigaste biten, säger 

Nicolas. 

Hampus håller med om att det har blivit lättare sedan han 

lärde sig slappna av. Vägen dit har varit lång och svår för hela 

familjen. 

– Att sitta och tvångshålla honom tre man, eftersom han 

måste ligga blickstilla när de sticker i honom. Man är gråtfärdig 

efteråt. Sen säger han dumma mamma, dumma pappa. 

Det tar i hjärtat, säger Nicolas och tårarna stiger i ögonen. 

Första gången Malin var med och såg att rädslan hade gått 



över kom tårarna även för henne. Först då insåg de båda hur 

jobbigt det faktiskt hade varit. 

– Det är då alla instängda känslor kommer. Jag har en förmåga 

att lägga locket på, säger hon. 

Efter några månader opererades en port a cath in på bröstkorgen 

för att underlätta stickandet. För Hampus kallas den 

för »pluppen« och är det enda synliga beviset på att han har 

en sjukdom. Den har nu suttit i hans kropp i tre och ett halvt 

år, sedan våren 2006. 

– När jag skulle få in den här pluppen, fick jag ha på mig en 

opereringsskjorta. Jag sov jättelänge efter att jag hade opererats 

och sen när jag vaknade gjorde det jätteont. Och jag hade 

ett plåster för och nu är det bara ett sånt stort ärr där, säger 

han och drar ner tröjan för att visa ärret. 

Fortfarande är det jobbigt med blodprov i armen eller fingrarna, 

men port a cathen har Hampus vant sig vid. Rutinerna 

på sjukhuset har varit viktiga för att skapa trygghet. I början 

var det ofta olika personal som satte nålen på Hampus. 

– Sen begärde vi att det skulle vara fyra till fem personal 

som tar hand om Hampus, så det styrde de upp efter ett tag. 

Nu har vi ett gäng som alltid sätter nål på Hampus, som han 

känner och har förtroende för, säger Nicolas. 

Överlag är Malin och Nicolas nöjda med bemötandet av 

personalen på sjukhuset. Däremot är båda upprörda över att 

inte ha fått klara besked i början. I brist på information gick 

32 

Nicolas och hämtade Hampus journal efter några veckor på 

sjukhuset. Eftersom ingen läkare fanns tillgänglig läste han 

den tillsammans med Malin i lekterapin. 

– Först då förstod vi hur allvarligt det var och då blev jag jätteförbannad. 

Då fick jag världens dummaste svar. De sa att de 

inte ansåg att vi behövde veta det. Jag vill veta allt såväl positivt 

som negativt, säger Nicolas. 

Båda har i perioder varit deprimerade och just ovissheten 

har varit en bidragande faktor. Malin och Nicolas har ändå 

funnit stöd hos varandra. Relationen till Hampus har också 

påverkats av att leva med en sjukdom som HUS. 

– Jag umgås nog mer med min son än vad jag skulle ha gjort 

om han inte hade varit sjuk. Det är en positiv sak som har kommit 

av det hela. Man har prioriterat om, säger Nicolas. 

När Hampus hade fått plasma 100 gånger fick han presenter 

av personalen på lekterapin. Han ser fram emot transfusion 

nummer 200 eftersom han ska bjuda personalen på choklad 

då. 

Behandlingen har inte alltid varit så rolig, men det är transfusionerna 

som räddar Hampus liv. När han blir sjuk i influensa 

eller något liknande måste han åka in till sjukhuset eftersom 

värdena försämras snabbt. 

– Plasman och blodet är de första åtgärderna när Hampus 

är sjuk. Det är inte speciellt ofta de sätter in antibiotika eller 

penicillin, säger Malin. 


» Utan lekterapin hade det nog inte varit något 

vidare att vara på sjukhuset. Det är räddningen, 

annars hade det varit ett elände. « 

Lekterapin och sjukhusskolan har varit en hjälp genom 

alla timmar på sjukhuset. Tack vare lärarna på sjukhuset 

lyckas han hänga med i skolan trots att han missar en del 

lektionstid. 

Redan den första tiden på sjukhuset kom lekterapin till 

Hampus rum, när han själv inte klarade av att gå ur sängen. 

– Trollkarlen kom, det är en clowntrollkarl och han kom 

in till mig. Det var kul när han fick fiskarna att hoppa. Han är 

knäpp. Han har med sig ballonger, så vi får välja ballongdjur. 

Jag fick en laserpistol, säger Hampus. 

Hampus behandlades även i Lund och första gången han 

åkte dit för behandling kräktes han i bilen, eftersom han var 

så rädd. Sedan fick han besöka deras lekterapi där han fick 

spela trummor i musikrummet och leka bagare. 

– Utan lekterapin hade det nog inte varit något vidare att 

vara på sjukhuset. Det är räddningen, annars hade det varit 

ett elände, säger Nicolas. 

För några år sedan fick de kontakt med Diana Karpman 

som är forskare vid Lunds Universitet. Hon forskar om mekanismerna 

bakom HUS med syfte att utveckla specifika behandlingar. 

I nuläget är alternativa behandlingar få, men Hampus fick 

prova läkemedlet Mabthera, som är en antikropp mot B-celler. 

Beslutet att börja med Mabthera var inte lätt eftersom 

den kan ge många biverkningar. Möjligheten att Hampus 

kanske skulle slippa plasmatransfusionerna, åtminstone under 

en period, gjorde att de i alla fall bestämde sig för att ge 

den en chans. 

Som tur var märkte Hampus knappt av biverkningarna. Å 

andra sidan gav behandlingen heller ingen effekt på hans 

sjukdom. 

– Diana sa innan att hon inte visste om det skulle fungera, 

men att det var värt ett försök. Och det tyckte vi också. 

Det är bra med henne att hon är ärlig. Jag uppskattar det, säger 

Nicolas. 

Till stöd för Diana Karpmans forskning har familjen startat 

en fond. De hoppas att forskningen kan resultera i behandlingar 

som Hampus eller andra drabbade kan ta del av 

i framtiden. 

Till fonden har Malin kopplat en hemsida, hampusfond. 

se, där man kan läsa mer om sjukdomen och om Hampus liv. 

Hittills har de samlat in 30 000 kronor som kommer att gå till 

Diana Karpmans forskning. 

– Hade Hampus blivit sjuk för 15–20 år 

sen så hade han inte varit här i dag. Det 

går framåt och forskning är vårt enda 

lilla hopp, säger Nicolas. 

text Karin Larsson, karinslarsson@gmail.com 

foto Jan Nordström 




Utredning för rätt 

diagnos och behandling 

Nya behandlingar av HUS visar på positiva 

resultat inför framtiden. HUS är en sjukdom 

med flera varianter och därför är utredningen 

viktig för att kunna ställa rätt diagnos. Under 

tiden fortsätter behandlingar med plasmatransfusioner 

vid den atypiska varianten. 

Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) kännetecknas av mikroangiopatisk 

hemolytisk anemi, trombocytopeni och njursvikt. 

Det bildas små tromboser, framförallt i njurarna, men 

även i andra organ. 

Den patologiska bilden heter trombotisk mikroangiopati 

(TMA). Denna kan även förknippas med andra, liknande till- 

34 

Klassiska vägen Lektinvägen Alternativa vägen 

C4bp, Faktor I 

C1INH 

DAF 

CR1 

MCP 

C4b2a konvertas 

Förkortningar 

C4bp C4 bindande protein 

C1inH C1 inhibitor 

dAF decay accelerating factor 

Cr1 Complement receptor 1 

mCP membrane cofactor protein 

mAC membrane attack complex 

C1INH 

DAF 

CR1 

MCP 

Faktor H, Faktor I 

C5 konvertas 

C5 

C5a C5b 

CD59 

MAC 

Celllys 

DAF 

CR1 

MCP 

C3bBb konvertas 

Clusterin, S protein 

stånd, som trombotiskt trombocytopen purpura (TTP) och 

preeklampsi med leverpåverkan, så kallat HELLP syndrom. 

Behandlingsalternativ skiljer sig mellan de olika tillstånden 

och det är därför viktigt att orsaken bakom TMA utreds, 

särskilt innan man tar ställning till transplantation. HUS 

klassificeras som typiskt eller atypiskt HUS. 

Typiskt HUS orsakas av Shigatoxinproducerande bakterier, 

oftast enterohemorrhagiska E. coli (EHEC). Den vanligaste serotypen 

som isolerats i västvärlden, även i Sverige, är E. coli 

O157:H7. 

Oftast är patienter barn som är yngre än fem år, eller personer 

som är äldre. Patienter smittas genom förtäring av förorenad 

mat eller dryck. EHEC kan finnas 

i nötkött, framförallt nötfärs, korv, 

mjölkprodukter, vatten (även i simbassäng), 

frukt och grönsaker. Man kan 

Faktor B 

även smittas genom direkt kontakt 

Faktor H, Faktor I med djur vid gårdsbesök. 

Smittan leder till diarré, ofta blodig 

diarré, och cirka 15 procent av de smittade 

utvecklar HUS cirka en vecka efter 

debut av diarré. I Sverige har vi haft 

iC3b flera EHEC-utbrott orsakade av intag av 

förorenad mat, men även sporadisk insjuknande 

av enskilda fall. Typiskt HUS 

Properdin 

Figur 1. Komplementsystemet 

vid atypiskt HUS 

komplementsystemets främsta mål är att 

bli av med oönskade celler i kroppen som 

bakterier och döende celler. systemet indelas 

i tre olika vägar: klassiska, lektin och 

alternativa vägarna. den alternativa vägen 

är överaktiv vid atypiskt Hus. Hämmande 

faktorer i rektangulära markeringar är 

lösliga i blodet och i taggiga markeringar 

är cellbundna. Faktorer markerade i rosa 

(proteiner eller hämmare) kan vara muterade 

vid atypiskt Hus. Properdin förstärker 

aktivitet i den alternativa vägen. Figuren är 

modifierad från Vaziri-sani (7). 


återkommer sällan i samma individ. 

Prognosen är oftast god, 85 procent av fallen hämtar sig 

utan komplikationer, tio procent utvecklar bestående njurpåverkan 

(högt blodtryck, proteinuri, kreatininstegring) och 

upptill fem procents mortalitet har rapporterats. 

Atypiskt HUS är mer sällsynt och orsakas ofta av ett överaktivt 

komplementsystem. Komplement är en proteinkaskad 

vars främsta syfte är att försvara kroppen mot celler som 

kroppen vill bli av med, såsom bakterier eller döende celler. 

Den alternativa vägen av komplementsystemet är överaktiv 

vid HUS och leder till skada mot kroppens egna celler. 

Detta kan bero på mutationer i komplementproteiner, oftast 

heterozygota som ärvts endast från ena föräldern (figur 1), 

och ibland även antikroppar mot specifik komplementhämmare. 

Vissa patienter har flera olika muterade proteiner. Förutom 

dysfunktion i komplementsystemet kan det finnas andra orsaker 

bakom atypiskt HUS (tabell 1). 

Atypiskt HUS har hög mortalitet på cirka 15 procent. Sjukdomen 

kan återfalla och 60 procent av fallen utvecklar varaktig 

njurpåverkan, vissa med bestående njursvikt (1). 

TTP är ett liknande syndrom med mikroangiopatisk hemolytisk 

anemi, trombocytopeni, feber, njurpåverkan och neurologiska 

symtom. TTP är oftast förknippad med mutationer 

i, eller antikroppar mot, von Willebrand-faktorklyvande proteaset 

ADAMTS13. 

Sjukdomen kan yttra sig med återkommande skov. Prognosen 

är relativ god, mindre än tio procents mortalitet och 

patienter utvecklar sällan bestående njurskada, men kan utveckla 

återkommande neurologiska symtom. 

Patienter med typiskt HUS insjuknar oftast akut i samband 

med, eller efter en måttlig till svår gastroenterit. Patienterna 

uppvisar blekhet, gulsot, blödningar i hud och/eller slemhinnor, 

njursvikt med ödem och högt blodtryck och i vissa fall 

lätta till svåra neurologiska symtom. 

Vid atypiskt HUS och TTP har patienterna oftast inte föregående 

gastroenterit och insjuknandet är oftast inte så akut 

men symtomen är lika. 

Orsakerna bakom HUS och TTP är många (tabell 1), och beroende 

på bakomliggande sjukdomsgenes tar man ställning 

till adekvat behandling och uppföljning. 

Vid misstanke om EHEC-infektion, på grund av prodromal 

diarré, bör patienten isoleras och smittskyddsanmälan 

skickas. 

Fecesprov skickas för analys av EHEC virulensfaktorer. Vid 

misstanke om invasiv pneumokockinfektion bör man odla 

från blod och likvor och leta efter specifikt antigen, som är T 

tabell 1. klassifikation och utredning av Hus och ttP 

HUS: Förklaring Utredning 

Typiskt 

shigatoxinproducerande 

bakterier 

Utlöst av 

pneumokockinfektion 

enterohemorrhagiska 

E. coli 

Shigella 

dysenteriae typ 1 

invasiv infektion 

med sepsis eller 

meningit orsakad 

av Streptococcus 

pneumoniae 

Atypiskt 

Komplement- faktor H, faktor Hmutationerrelateradeproteiner 

1 och 3, faktor 

i, membrane-cofactor 

protein, C3, 

faktor b, clusterin 

trombomodulinmutationer 

antikroppar riktade mot 

faktor H 

Läkemedel Cyklosporin 

a, tacrolimus, 

mitomycin, kinin 

Cancer Cytostatikabehandling 

transplantation benmärg, solid 

organ 

graviditet, P-piller, 

HeLLP 

Kobalamindysfunktion 

fecesodling och 

PCr 

serologisk analys 

fecesodling 

blod- och likvorodling 

t-antigen på röda 

blodkroppar 

mätning av 

komplement halter. 

dna-analys för 

mutationer. 


mutationer 

serumanalys för 

antikroppar 

graviditetstest 

Leverfunktion 

metabolutredning 

och mutationsanalys 

TTP: Förklaring Utredning 

adamts13mutationer 

antikroppar mot 

adamts13 

medfödd ttP analys av 

adamts13 

aktivitet. 


adamts13mutationer 

förvärvad ttP analys av 

adamts13aktivitet. 

serumanalys för 

antikroppar mot 

adamts13 

antigen, på röda blodkroppar. en mer komplett lista över orsaker bakom HUs och ttP finns publicerad (5). 




Protein Källa Löslig/cellbunden 

Risk för återfall 

Faktor H Lever Löslig 80–100 % 

Faktor I Lever Löslig 80–100 % 

Membrane 

cofactor protein 

många olika celler Cellbunden Ca 20 % 

C3 Lever och andra 

celler 

Löslig okänd 

Factor B Lever och andra 

celler 

Löslig okänd 

36 

tabell 2. risk för återfall efter njurtransplantation hos patienter 

med komplementmutation eller auto-antikroppar (3, 6) 

Anti-faktor H 

antikroppar 

b lymfocyter Löslig okänd 

Misstanke om atypiskt HUS uppstår om patienten inte har 

haft en måttlig eller svår gastroenterit innan insjuknandet, 

om flera familjmedlemmar har haft HUS vid olika tillfällen 

eller om samma individ har återfallande HUS. Detsamma gäller 

för TTP. 

Även om patienter med TTP förväntas ha neurologiska 

symtom och mindre symtom från njurarna, kan det finnas 

viss överlappning mellan HUS och TTP vad det gäller symtom 

och därför bör patienter utredas enligt tabell 1 (2). 

Ställningstagande till dialys vid HUS skiljer sig inte från 

andra tillstånd med njursvikt. Patienter med EHEC-utlöst typiskt 

HUS brukar vara dehydrerade efter tarminfektion och 

kan behöva extra vätsketillförsel, dock med försiktighet med 

hänsyn till nedsatt njurfunktion. 

Blodtransfusioner ges när hemoglobin är mindre än 60 

gram per liter men trombocyter bör inte ges utom på vital 

indikation. EHEC-infektion bör inte behandlas med antibiotika 

då man befarar att det kan leda till frisättning av bakteriell 

toxin. 

Patienter med atypiskt HUS och TTP behandlas med plasma. 

Syftet är att byta ut muterat och ibland även dysfunktionellt 

protein. Vid medfödd TTP kan det räcka med enstaka plas- 

Referenser 

1. taylor Cm, Chua C et al. Clinico-pathological findings in diarrhoea-negative 

haemolytic uraemic syndrome. Pediatr nephrol. 

2004;19(4):419-25. 

2. ariceta g, besbas n et al. Guideline for the investigation and initial 

therapy of diarrhea-negative hemolytic uremic syndrome. Pediatr 

nephrol. 2009;24(4):687-96. 

3. saland Jm, ruggenenti P et al. Liver-kidney transplantation 

to cure atypical hemolytic uremic syndrome. J am soc nephrol. 

2009;20(5):940-9. 

mainfusioner men vid atypiskt HUS och förvärvad 

TTP behövs oftast plasmaferes enligt 

beskrivet schema (2). 

Eftersom man oftast inte vet vid debuten 

vilken sjukdom patienten har rekommenderar 

man att starta plasmaferes så snart 

som möjligt på alla patienter med misstänkt 

atypiskt HUS och TTP. 

Plasmabehandling ska fortsätta tills 

trombocyter har normaliserats och hemolysen 

har upphört, och helst två veckor efter 

det. Patienter med anti-faktor H antikroppar 

kan även behandlas med Mabthera (Rituximab 

anti CD-20 antikroppar). 

Atypiskt HUS och TTP tenderar att recidivera. 

Patienter kan kräva plasmabehandlingar (infusioner 

eller plasmaferes) med jämna mellanrum för att förhindra 

sjukdomsaktivitet och försämring av njurfunktion. 

Patienter med typiskt HUS utvecklar sällan bestående njursvikt 

men för de som transplanteras brukar inte sjukdomen 

återkomma. Vid atypiskt HUS är risken för återfall efter njurtransplantation 

hög. Risken beror på att de flesta muterade 

proteinerna är lösliga och komplement angriper transplantatet 

(tabell 2). 

Många komplementfaktorer produceras i levern (tabell 2) 

och därför har man rekommenderat kombinerad lever-njurtransplantation 

på vissa patienter (3). 

Behandlingar som blockerar komplementsystemets aktivering 

har utvecklats och ett preparat har använts framgångsrikt 

på patienter med atypiskt HUS (4). Kliniska prövningar 

får utvärdera effekten på en större grupp 

patienter och risk-nytta profilen. 

text Diana Karpman, professor i pediatrik, 

Lunds Universitet och Universitetssjukhus, 

diana.Karpman@med.lu.se 

4. nurnberger J, Philipp t et al. Eculizumab for atypical hemolyticuremic 

syndrome. n engl J med. 2009;360(5):542-4. 

5. Karpman d. Nya rön om EHEC, komplementmutationer och 

ADAMT13. Läkartidningen. 2008;105(15):1096-101. 

6. Loirat C, noris m et al. Complement and the atypical hemolytic 

uremic syndrome in children. Pediatr nephrol. 2008;23(11):1957-72. 

7. vaziri-sani f. Studies of the role of complement factor H in Hemolytic 

Uremic Syndrome. akademisk avhandling Lunds Universitet, 

medicinska fakultet. 2006:37. 


www.swedishorphan.com 

Varför ge patienten fler tabletter än nödvändigt? 

® 

1 tablett Fosrenol till varje måltid! 

500 mg, 90 st 

1683 kr (AUP) 

(LANTANKARBONATHYDRAT) 

750 mg, 90 st 

2228 kr (AUP) 

Nu även som 1000 mg 

1000 mg, 90 st 

2944 kr (AUP) 

Indikationer: Fosfatbindare för kontroll av hyperfosfatemi hos patienter med kronisk njursvikt 

i hemodialys eller CAPD. 

För ytterligare information: se produktresumé på www.fass.se 

Fosrenol ® 

Fosrenol ® 

är en fosfatbindare fri från calcium * . Studier med 

är gjorda som monoterapi och visar att de flesta 

patienter uppnår acceptabla serumfosfatnivåer med doser 

om 1500 – 3000 mg lantankarbonathydrat per dag * . 

Det innebär att för de flesta patienter räcker det med en 

tablett Fosrenol ® 

till varje måltid * . 

Fosrenol ® 

är en tuggtablett som tas i samband med mat. 

* SPC

38 

A tt 

mtF-d 

GUNNAR MALMSTRÖM 

Problemställningar 

berikar utvecklingen 

jobba på dialysen är kul. Men när det är många 

helgdagar vid jul och nyår blir det jobbigt. Vi ingenjörer 

är privilegierade som bara arbetar vardagar, 

men när det blir långhelger räcker inte vardagarna 

till. Årsskiftet blev besvärligt för hemhemodialys-patienter 

(HHD). En av våra patienter på Danderyds sjukhus flyttade 

hem 18 december med sin maskin och var glad att 

slippa tillbringa helgdagarna på sjukhuset. Men det visade 

sig svårt att få till avloppsslangen från 

maskinen. Dialysrummet låg inte nära 

ett badrum och avlopp så alla slangar 

fick dras uppe i taket vilket resulterade 

till problem av övre flödeslarm under 

het desinfektion. Dilemmat fick lösas 

akut med en slingrande avloppslang 

på golvet i hallen mellan dialysrummet 

och avloppet i badrummet. Men 

det blev slutligen en hemtrevlig jul och nyårshelg! En annan 

patient fick problem med att vattenrenaren stannade 

under dialysen. Det var ett intermittent fel som kom och 

gick. Jag konstaterade att det var nivåvakten i tanken som 

felade och det fanns inga reservdelar att få tag på … Vår 

vattenrenare i träningsrummet på dialysavdelningen var 

upptagen hela tiden. Avdelningen körde behandlingar på 

alla extraplatser, så det var svårt att hitta bra dialystider 

för en hemdialyspatient. Vad gör man? Jag höll tummarna 

för att felet inte skulle återkomma de närmaste dagarna 

och väntade otåligt på reservdelar från leverantören. Reservplanen 

var dialys på Löwenströmska sjukhuset. Vattenrenaren 

klarade sig till den 11/1! Det var nervöst, men 

nu är nivåvakten utbytt och allt fungerar som det ska. 

1977 började jag arbeta på dialysen vid S:t Eriks sjukhus 

i Stockholm. Då var det också spännande runt jul 

och nyår. Vi hade över 30 stycken HHD patienter och 

flertalet behandlades med DrakeWillock maskiner. Denna 

maskin var ett under i sin enkelhet. Blandkammaren för 

dialysat bestod av kolvar som drevs av vattentrycket i 

dricksvattenkranen, 34 delar vatten 1 del koncentrat. Puf, 

puf. Inga vattenrenare som krånglade. En nålventil i badslangarna 

ordnade ett undertryck i dialysfiltret så att patienterna 

kunde ultrafiltrera. Vi hade Dylale dialysmask- 

»Denna maskin var ett 

under i sin enkelhet. Blandkammaren 

för dialysat 

bestod av kolvar som drevs 

av vattentrycket i dricksvattenkranen, 

34 delar 

vatten 1 del koncentrat. « 

maskiner också. Hemdialysen hade importerat sju stycken 

från England. Fördelen med dessa var att man kunde återanvända 

dialysatorer och dialysslangar. Maskinen hade en 

funktion som automatiskt fyllde slangar och filter med formalin 

efter dialysen. Jag fick aldrig gå någon utbildningskurs 

på dessa maskiner och det fanns ingen serviceorganisation 

i Sverige. Vid ett tillfälle skulle jag göra årsservice 

på en Dylale-maskin hos en patient på Lidingö alldeles före 

j 

jul. Servicen gick åt skogen och patienten 

fick köra sin dialys på Arbetargatan 

(högkvarteret för hemdialysträningen 

i Stockholm) under julhelgen. Efter en 

tid togs maskinerna ur drift då det visade 

sig att några av patienterna fick 

allergier av formalinet. 1979 började 

vattenrenare för dialys installeras i 

Stockholm. 

ust nu pågår planeringen för fullt för kursen SLS 

2010 (dialyskapitlet i Svensk Läkemedelsstandard) den 

18 mars på Danderyds sjukhus i Stockholm. Det är en 

årligt återkommande utbildning för alla som arbetar 

med lokala kvalitetsrutiner på dialysavdelningar. Det innefattar 

många yrkeskategorier; läkare, sjuksköterskor, medicinsktekniska 

ingenjörer, laboratoriepersonal, apotekare. 

Personal på dialysföretag är också välkomna. Program och 

anmälningsformulär hittar du på www.mtfd.se 

Dialysteknikföreningen är som tidigare kursarrangör. 

Ring eller e-posta eventuella frågor till mig. 

text Gunnar Malmström, ordförande i mtf-d, 

gunnar.malmstrom@ds.se 

Vill du bli medlem i MTF-D? 

betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförening 

mtf och anmäl dig därefter via e-post till vår medlemsregistrator. 

medlemskapet innebär att man får ett brett 

kontaktnät med »dialysingenjörer« i sverige. 

dessutom får du tidningen dialäsen och dagens medicin. 

se mer information om att 

bli medlem: www.mtf.nu 


Digital Center AB 

En vision som har blivit verklighet 

Din totalleverantör 

Totalleverantör av produkter, tjänster och behandlingar inom njurmedicin 

och dialys. Nu med Svanenmärkta PD-produkter. 

DIALÄSEN 1.2010 

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620 

Epost sverige@fmc-ag.com . Hemsida www.fmc-ag.se 

39

AmericAn Society of nephroloy (ASn), SAn Diego 2009 

Nya riktlinjer för behandling av 

den njurtransplanterade patienten 

I månadsskiftet oktober-november var det dags för fjolårets stora internationella 

njurkongress som denna gång hölls i San Diego. Mängder av intressanta föreläsningar 

presenterades under de fyra konferensdagarna. En viktig nyhet var de nya evidensbaserade 

riktlinjerna för vården efter njurtransplantation. 

Veckan innan kongressen ASN publicerades nya riktlinjer 

för vården av den njurtransplanterade patienten i Kidney Disease 

Improving Global Outcome (KDOGI). KDOGI startade 

2003 och en av huvuduppgifterna är att utveckla evidensbaserade 

riktlinjer inom nefrologin. Riktlinjer finns utarbetade 

av flera organisationer, till exempel American Transplantation 

Society och European Dialysis and Transplant Association, 

så varför behövs fler riktlinjer? Det finns flera syften 

med de nya riktlinjerna från KDOGI och de är: 

• att ha riktlinjer som är internationella, 

• att kunna definiera lägsta standard på behandling, 

• att få evidensbaserad praxis, 

• att visa var ytterligare forskning behövs där evidensen 

är dålig. 

För att skapa riklinjerna för den njurtransplanterade patienten 

har man gått igenom över 12000 artiklar fram till 

mars 2009. De evidensbaserade riktlinjerna är graderade på 

två sätt, dels utifrån styrka och dels utifrån kvalitet. Styrkan 

är graderad i 1) KDIGO rekommenderar och 2) KDIGO föreslår. 

Kvaliteten är bedömd utifrån fyra nivåer där A) är hög, B) 

är skälig, C) är låg och D) är väldigt låg. I riktlinjerna finns rekommendationer 

för alltifrån immunsuppressiv behandling 

den 3,4 kilometer långa bron Coronado Bridge 

över san diego-bukten. 

40 

och behandling av infektioner, till livsstil och mental hälsa. 

De nya riktlinjer, KDIGO, kan laddas ner och läsas i sin helhet 

på www.kdigo.org. 

Ett viktigt ämne som togs upp på ASN var överflyttningen 

från pediatrisk vård till vuxenvård. Doktor Maria E Ferris, 

från Chapel Hill i North Carolina, föreläste om Transition …It 

Gaslamp Quarter kallas några kvarter 

av äldre bebyggelse i san diegos centrum. 


Happens! Tools for Health Care Transition. Hur stort är problemet 

med överflyttning? Doktor Ferris menade att överflyttning är 

en process som behöver mätas men att verktyg för att mäta 

och värdera processen saknas. Hon beskrev att av de barn och 

ungdomar (n=2077) som hörde till den pediatriska njurmottagningen 

i Chapel Hill hade 39 procent läs- och skrivsvårigheter, 

36 procent av föräldrarna var ensamstående och 21 

procent av barnen och ungdomarna kom inte på ett enda 

återbesök per år. Den förväntade överlevnaden för ungdomar 

i åldern 15 till 19 år med terminal njursvikt är med dialysbehandling 

16.8 år och med njurtransplantation 41.5 år. Internationella 

studier har visat att av de personer som varit njursjuka 

sedan barndomen har 25 procent avlidit i tidig vuxen 

ålder och den vanligaste dödsorsaken är hjärt- kärlsjukdom 

(hjärtinfarkt, lungödem, hyperkalemi). 

Länge har man trott att hjärnan är färdigutvecklad i relativt 

tidig ålder och att den i stort sett är helt utvecklad när 

man kommer upp i tonåren. Nya studier som strider mot 

detta har kommit. Magnetröntgenundersökningar har visat 

att hjärnan fortsätter att utvecklas och förändras även 

efter 20 års ålder. Hjärnan är fullt utvecklad först vid 25 årsålder. 

Det som utvecklas sist i frontalloben är förmågan till 

problemlösning och abstrakt resonemang. Detta kan vara 

en bra förklaring till varför tonåringar och unga vuxna tänker 

»annorlunda«. Det har också visats att barn med kronisk 

njursvikt har lägre hjärnaktivitet än friska barn. 

Överflyttning från pediatrisk vård till vuxenvård innebär 

att patienten flyttar från en omhändertagande vård och behandling 

till en vård där patienten förväntas ta mer självständigt 

ansvar för både sin sjukdom och sin egenvård. För 

att överflyttningsprocessen ska fungera krävs ett samarbete 

mellan patienten, familjen, olika yrkesgrupper inom både 

barn- och vuxenvård samt mellan olika specialister. För att 

underlätta processen för patienten har man utvecklat ett 

slags pass som kallas Transition Medical Passport där information 

om diagnos, allergier och läkemedel finns. När den 

unga sjuka kommer till sjukhuset kan de visa upp sitt pass 

där den viktigaste informationen finns. Man har också konstruerat 

ett frågeformulär, Transition Readiness Survey, för att 

kunna bedöma när patienten är mogen för att göra överflyttningen 

till vuxenvården. Frågeformuläret har utvecklats via 

fokusgruppsintervjuer och kognitiva intervjuer med tonåringar 

och unga vuxna. Enkäten är webbaserad och består 

av 18 frågor och innehåller självrapportering om kunskaper 

och färdigheter relaterade till sjukdom och behandling. Patienten 

besvarar frågorna via internet som går direkt in i 

en databas. Vill man veta mer om detta spännande sätt att 

förbättra överflyttningen från pediatrisk vård till vuxenvård 

kan man läsa vidare i artikeln av Warady 

BA och Ferris M, The transition of pediatric 

to adult-centered health care, som är publicerad 

tidskriften Nephrology News Issues.2009;23:49-51. 

kongresscentrat, som är ett av de största i usA, ligger i hamnområdet i den centrala delen av san diego. 

text och foto Annette Lennerling 


Välj rätt fosfatbindare från början 

48% av svenska dialyspatienter dör på grund av hjärt-kärlsjukdom. Det är sedan länge 

känt att rubbningar i kalk-fosfatbalansen hos patienter med kronisk njurinsufficiens 

stimulerar till utveckling av förkalkning av kärlen. 1,2 

Det går att fördröja eller undvika förkalkning av hjärta och kärl som annars leder till 

för tidig död. 2 Genom att välja Renagel ® (sevelamer) får man en effektiv 

fosfatbehandling utan risk för ackumulering av kalcium och metall i kroppen. 3 

Renagel har, enligt den senaste dokumentationen, beskrivits 

som ett fördelaktigt val för nya dialyspatienter och kan 

signifikant förlänga dessa patienters liv. 2,4 

www.renagel.com 

Indikation: Renagel är indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna patienter som får hemodialys eller peritonealdialys. 

Pris och förpackning: Filmdragerade tabletter 800 mg, 180 st 1828,50 kr. Produktresumé 2007-06-01. Px Förmån. 

Referenser: 1. Aktiv uremivård i Sverige. SRAU 2006. 2. Block GA et al. Kidney International 2007; 71(5):438-41. 3. Plone MA et al. 

Clin Pharmacokinet 2002; 41:517-23. 4. Block GA et al. Kidney international 2005; 68:1815-24. För ytterligare information se www.fass.se 

Genzyme AB 

Frösundaviks allé 15, 4 

169 70 Solna 

08-564 604 00

nordiAtrAns 

MADELEINE NILSSON | ORDFÖRANDE I NORDIATRANS 

I Norden är vi alla lika – eller? 

J 

ag har vid några tillfällen haft förmånen besöka 

några sjukhus i de nordiska grannländerna, både som 

styrelsemedlem i Nordiatrans och som barnsjuksköterska 

på studiebesök. Det är ju så roligt, lärorikt och 

nyttigt att se hur det ser ut på insidan av andra sjukhus 

och höra hur man arbetar. Vi lägger med förkärlek Nordiatrans 

styrelsemöten på våra egna arbetsplatser, inte bara 

för att vi är ekonomiska, utan även för att det är ett tillfälle 

för styrelsen att få ett studiebesök. För det ena sjukhuset är 

ju inte det andra likt och det är intressant att se sig om och 

få nya intryck. Våra styrelsemöten är för övrigt en upplevelse. 

Tänk er nio personer som kommunicerar på norska, 

danska, svenska och finlandssvenska. Ibland är det svårt 

att förstå varandra vilket är begripligt, inte blir det lättare 

av att ett ord dessutom kan ha helt olika innebörd och det 

gör ju att det emellanåt blir väldigt roligt/sjovt/morsomt! 

Styrelsen sammanträder tre gånger per år och det är intensiva 

dagar med mycket arbete, men vi har också väldigt 

trevligt tillsammans. Jag är så glad för att ha fått så härliga 

nordiska vänner! Men hur är det med oss själva då som personer 

– är vi alla lika i Norden? Med erfarenhet av några 

års arbete i en nordisk styrelse så vill jag nog påstå att det 

finns vissa nyansskillnader och ibland kan det bli mer tydligt. 

Fast det är förstås ingen nackdel – det är lärorikt och 

mycket charmerande. 

Vi verkar vara helt rätt ute när det gäller det nordiska 

perspektivet, nyligen har det i media vid flera tillfällen 

talats om vikten av den nordiska gemenskapen. Till och 

med var det någon som uttryckte en idé om ett gemensamt 

kungahus (!) Alltså personligen tror jag inte på att det sist- 

Nyfiken på Nordiatrans? 

nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka 

kunskapen om vården av de njursjuka. föreningen vill stimulera 

till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett 

ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och 

transplantation. föreningen är öppen för alla som är intresserade 

av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. 

www.nordiatrans.org 

Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att 

betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du 

frågor är du välkommen att skicka ett mail till; 

nämnda är helt rimligt. Men det är helt rimligt med nordiska 

kongresser. Jag har skrivit det säkert »100 gånger« på 

denna sida – Nordiatrans är en nordisk förening som vill 

vara en plattform för det nordiska samarbetet. Kongressen 

är en mötesplats för utbyte av erfarenhet mellan länderna 

och där är det en avsikt att det ska blåsa nordiska vindar. 

Tanken är inte att det ska vara en norsk, dansk, finsk eller 

svensk kongress – det är en nordisk kongress i vilket 

land vi än är. Utöver kongressen vill vi gärna uppmuntra 

till studier, kurser eller resor inom Norden. Det gör vi genom 

att dela ut stipendier, vi har idag två stipendier som 

kan sökas och dessa kan delas mellan flera sökanden. Så ta 

chansen – sök Nordiatrans stipendium och åk iväg och besök 

en kollega på ett av sjukhusen i något av de nordiska 

länderna. Deadline för ansökan av stipendier är 15 februari 

2010. Kan vi göra något mer för att öka det nordiska 

samarbetet? Jo då, vi jobbar på det! Har du idéer så får du 

gärna höra av dig till styrelsen – det kanske är just din idé 

som slår igenom i Helsingfors 2011. 

Vi närmar oss nu snabbt nästa kongress. Som tidigare 

nämnts kommer kongressen 2010 vara i en lite annorlunda 

skepnad. Gå in på vår hemsida www.nordiatrans. 

org för information om kongress och stipendier. Slutligen 

önskar jag och styrelsen önskar er varmt välkomna till Köpenhamn 

12–13 mars och till en nordisk kongress inom 

njurmedicin, dialys och transplantation! 

Madeleine Nilsson, ordförande i nordiatrans 

madeleine.nilsson@vgregion.se 

Kongressinformation och anmälan: www.nordiatrans.org 

www.nordiatrans2010.dk 

Sverige: Karin blomander Källsholm, karin.blomander.kallsholm@lio.se. 

Postgiro: 88 57 68-2. avgift 1 år: 175 kronor 

(seK). avgift 3 år: 400 kronor (seK) 

Finland: brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. Postgiro: 80 

00 14-204 61 72. avgift 1 år: 20 euro. avgift 3 år: 45 euro 

Norge: berit skog, berit.skog@siv.no. Postgiro: 0530-272 

12 72. avgift 1 år: 175 kronor (noK). avgift 3 år: 400 kronor 

(noK) 

Danmark: Charlotte Larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk 

nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. avgift 1 år: 175 kronor 

(dKK). avgift 3 år: 400 kronor (dKK) 


Regionmötet i njurmedicin i Uppsala arrangerades den 12–13 

november i det spektakulära Uppsala Konsert och Kongresshuset 

vid Vaksala Torg. Mötet uppmärksammade två jubileer, nämligen 

att det var 40 år sedan den första njurtransplantationen gjordes 

och 30 år sedan kontinuerlig påsdialys startade i Uppsala. 

regionmöte i njurmeDicin: 

Uppsala med resultat 

och framtida möjligheter 

De båda pionjärerna Lars Wibell och Lars Frödin gav båda 

historiska exposéer över de vedermödor som präglade de 

första åren innan njurtransplantation och dialys blev etablerade 

behandlingsmetoder vid kronisk njursvikt. Lars Wibell 

kunde berätta att den första transplantationen gjordes 

15 juni 1969, då en patient med polycystnjursjukdom fick 

en njure influgen från Göteborg. Immunsuppressionen som 

då användes var Imurel och cortison. Patienten hade ännu 

30 år senare ett s-kreatinin på 83 µmol/l! Jan Wahlberg beskrev 

sedan transplantationsverksamhetens utveckling fram 

till våra dagar. I dag har Akademiska sjukhuset Sveriges näst 

största njurtransplantationsprogram efter Göteborg, med 

90–100 njurtransplantationer årligen. Mer än 50 procent utgör 

transplantation från levande givare. I Uppsala utför man 

sedan flera år även de flesta kombinerade njur- och pancreastransplantationerna 

vid svår diabetes i Sverige. 

Överläkare Alireza Biglarnia berättade om kombinerad 

njur- och pancreastransplantation, resultat och framtida 

möjligheter. Doktor Biglarnia redovisade resultat från pancreastransplantation 

med normoglykemi och visade att diabetesretinopati 

och diabtetesnefropati kan förbättras. Pancreastransplantation 

förbättrar även hjärtfunktionen i form 

av bättre vänsterkammarfunktionen och diastolisk funktion 

samt minskad atheroscleros. Överlevnad på sikt är också 

klart bättre för kombinerad njur- pancreastransplantation 

jämfört med »bara« njurtransplantation hos diabetiker. Intressanta 

resultat från tiden från 1986 fram till hösten 2009 

presenterades: Etthundratretton pancreastransplantationer 

gjordes under dessa år och både graft- och patientöverlevnad 

verkade förbättras med tiden. Från 2002 finns inget dödsfall 

registrerat. Dr Biglarnia redovisade också ett unikt fall med 

kombinerad njur- pancreastransplantion med en endast 26 

månader gammal donator till en medelålders patient, med 

44 

Överläkare Alireza Biglarnia gav åhörarna kunskaper 

om kombinerad njur- och pancreastransplantation. 

gott resultat. Uppsalas erfarenhet av dessa transplantationer 

har också möjliggjort ett avtal med Skåne att ta hand om 

deras patienter för kombinerad njur- pancreastransplantation. 

Alireza Biglarnia beskrev vidare laparoskopisk levande givar-nefrektomi, 

så kallad HARS (Hand Assisted Retroperitoneoscopic 

Living Donor Nephrectomy), en metod som infördes 

i Uppsala av överläkare Jonas Wadström. Jämfört med 

den gamla öppna kirurgin får man mindre blödning, kortare 

varm ischemitid, mindre traumatisering av donatornjuren 

samt kortare och billigare vård. Jämfört med HALS (Hand 

Assisted Transperitoneal Nephrectomy) ger HARS-metoden 

dessutom minde risk för tarmkomplikationer och en förbättrad 

postoperativ smärtkontroll. 


Överläkare Bengt von Zur-Mühlen är transplantationsnefrolog 

och han talade om principerna och resultaten för 

blodgruppsinkompatibla njurtransplantationer. I och med 

att Glucosorb, som är en antigenspecifik immunadsorptionskolonn, 

började användas rutinmässigt 2002, så har det visat 

sig att de tidigare så viktiga blodgruppsbarriärerna nu 

inte längre har så stor betydelse. I Uppsala har det gjorts 

32 stycken ABO-inkompatibla njurtransplantationer sedan 

2004 och ingen har drabbats av akut rejektion, vilket är ett 

mycket gott resultat. 

Behandlingen kan sägas vara en modernare variant av plasmaferes 

och den kompletteras också med Mabthera som är 

en monoklonal antikropp som slår ut B-lymfocyterna (en nyare 

variant av splenectomi). Resultaten avseende graftförlust, 

rejektion, transplantatfunktion och överlevnad är inte 

sämre än för AB0-kompatibla njurtransplantationer. Det verkar 

också som om antikroppsnivåerna (isoagglutinintitrarna) 

tre tidigare chefer och en nuvarande chef för transplantationsverksamheten i uppsala: lars Frödin, 

Jan Wahlberg, Gunnar tufveson och lars Bäckman. 

minskar till knappt märkbara nivåer inom tre månader och 

då är sannolikt den största faran över. 

Maligniteter utgör ett växande hot för de transplanterade 

patienterna i och med den immunsuppressiva behandlingen. 

Risken är 3–5 gånger större än för icke transplanterade. Detta 

har lett till att MalTex-studien startade 2007 på transplantationsavdelningen 

i Uppsala. Alla transplanterade med nyupptäckt 

malignitet skall rapporteras och bedömas av onkolog och 

transplantationskirurg för ett individuellt immunsuppressionsprogram 

och eventuell byte till Everolimus. Syftet är att 

utvärdera patient- och graftöverlevnad och följa utvecklingen 

av maligniteten och Everolimus eventuellt positiva effekter. 

Transplantationsavsnittet avslutades med en utblick över 

framtiden av sektionschefen Lars Bäckman under rubriken 

»Och den ljusnande framtid är vår«. 

Bengt Fellström, överläkare på njurmedicin, redogjorde för 

de senaste behandlingsrekommendationerna för transplanterade 

patienter utifrån de alldeles nya så kallade »KDIGOguidelines« 

(Kidney Disease: Improving Global Outcomes), 

vilka redovisas i ett 168-sidigt dokument i American Journal 

of Transplantation. Vi blev också uppdaterade om de senaste 

rönen rörande det intima sambandet mellan kardiovaskulär 

sjukdom och kronisk njursvikt samt det omdebatterade ämnet 

om lipidbehandling hos njursjuka. 

Vaccinationer är ju ett aktuellt ämne i dessa tider och kanske 

speciellt för immunsupprimerade. Överläkare Britt-Marie 

Eriksson på infektionskliniken konstaterade att vaccineringstrategin 

för immunsupprimerade är en risk/nytta-bedömning 

där man väger efffekten mot risken för biverkningar 

och kostnaden. Levande vacciner (MPR, gula febern, varicella, 

BCG) skall inte ges till immunsupprimerade då det finns risk 

för klinisk sjukdom. Immunsupprimerade/transplanterade 

» Dr Biglarnia redovisade 

också ett unikt 

fall med kombinerad 

njur- pancreastransplantion 

med en 

endast 26 månader 

gammal donator till 

en medel ålders patient, 

med gott resultat. « 

patienter har ett sämre immunsvar, liksom för den delen dialyspatienter. 

Rekommendationen är ändå att vaccination 

både för säsongsinfluensan och den nya influensan ges, den 

sistnämnda ges i två doser. Pneumokockvaccination har sannolikt 

effekt även hos transplanterade. Hepatit B-vaccination 

skall ges i dubbel dos för bättre effekt. Man bör mäta anti-Hbstitrarna 

för att försäkra sig om immunitet. Transplanterade 

bör dessutom i princip vara vaccinerade mot varicella, mässling, 

difteri, tetanus, polio och hepatit A. 

Överläkare Nils Grefberg från Växjö som var med när påsdialysen 

introducerades 1979 gjorde en personlig och kunnig 

tillbakablick över denna behandlingsform. Han konstaterade 

bland annat att assisterad påsdialys är en variant som 

ökar i omfattning. 


lars Wibell berättade om Akademiska sjukhusets 

första njurtransplantation 1969. 

Lotte Jenssen är sjuksköterska och avdelningschef på Rigshospitalet 

i Köpenhamn och där har man haft ett så stort 

behov av att utbilda personalen om påsdialys att man har 

gjort ett elektroniskt träningsprogram. Det var spännande 

att få träningsprogrammet presenterat on-line. Ett modernt 

sätt att utbilda personalen så att man alltid har möjlighet att 

köra påsdialys på ett standardiserat sätt. 

Behöver man vara kirurg för att operera in en påsdialyskateter? 

Nej, det verkar inte som det, efter att hört Mattias Tejde 

berätta om sina erfarenheter i Falun. Han var inte nöjd med 

operationsresultaten och bestämde sig för att lära sig själv. 

Sedan ett par år tillbaka gör han alla Tenchoff-operationer 

själv med goda resultat. Han betonade det personliga intresset 

och engagemanget som ett framgångsrecept. 

Det nya accessregistret DiAD kommer sannolikt att bli 

till stor hjälp för alla som är ansvariga för hemodialysaccesser. 

Nu får vi nöjlighet att överskådligt registrera all historik, 

komplikationer, behandlingar och så vidare vilket borde 

komma patienterna till godo i slutändan. Registret kan vara 

en hjälp i vår strävan efter att öka andelen fistlar. 

Gunilla Welander och Anna Wahlström från Karlstad be- 

46 

» Man har också jämfört azathioprin 

med mykofenolat och inte funnit 

någon skillnad gällande risk för återfall, 

snarare är mykofenolat sämre.« 

rättade om registret och att alla enheter var välkomna att 

gå med. Målet är ett 100-procentigt deltagande. Vi fick också 

höra om vikten av accessteam och klinisk uppföljning av accesserna, 

något som man lyckats väl med i Karlstad. 

De olika tekniker för hemodialys som finns redovisades av 

Björn Wikström, överläkare vid Uppsalanefrologen. Low-flux 

kontra high-flux förklarades, det vill säga samma teknik men 

ett mer »genomsläppligt” vid high-flux. Vid HDF (hemodialfiltration) 

kombinerar man hemodialys och hemofiltration för 

att erhålla ett större avlägsnande av mellanstora molekyler 

och på sikt mindre sekundära komplikationer som till exempel 

karpaltunnelsyndrom och om möjligt bättre överlevnad. 

Entydiga resultat från långsiktiga kontrollerade kliniska studier 

saknas, men Björn Wikström argumenterade för att HDF 

ändå var att föredra. 

Mårten Segelmark som är professor i njurmedicin i Lund 

presenterade en klargörande uppdatering av diagnostik och 

behandling av vaskuliter (inflammation i små artärer och kapillärer 

framför allt i njurar, lungor och hud). Vi har i Sverige 

200–300 nya fall per år. I Lund har man nyligen haft en 

internationell workshop i ämnet vaskulit/ANCA. I samband 

med workshopen presenterades nya rön angående vaskulitprovtagning 

och behandling. Man har kunnat påvisa att ju 

högre titer MPO-ANCA, desto större sannolikhet för vaskulitsjukdom. 

Man har i en ny studie (Cyclops) visat att pulsbehandling 

cyclofosfamid kontra peroral behandling är bättre, 

även plasmaferes verkar göra nytta vid svår vaskulit. Man har 

också jämfört azathioprin med mykofenolat och inte funnit 

någon skillnad gällande risk för återfall, snarare är mykofenolat 

sämre. Rituximab fungerar vid terapisvikt men är inte 

bättre än cyclofosfamid som förstahandsval. Tidig diagnos är 

mycket viktigt! Det betonades också att vaskulitsjukdomen 

är en vanlig differentialdiagnos och att den kan hittas inom 

många specialiteter samt är en icke ovanlig orsak till dialysbehov. 

Slutligen betonades att det alltid 

finns en risk för återfall. 

text Hans Furuland öL, mLa njurmedicin 

otm-divisionen akademiska sjukhuset 

i Uppsala. 

foto Ingrid Skarp 


Louise har fått en ny njure 

– och en ny kärlek 

Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett 

nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara 

en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. 

Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan 

innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad 

och livet en smula lättare! 1 

Gör det lätt för din patient! 

Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. 

Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något 

hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi 

och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet 

och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. 

Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra 

läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska 

blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, 

eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat 

visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte 

kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599 

SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22. 

För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365 

Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com 

A D V - 0 9 0 0 7 1

Posttidning B 

Avs: dialäsen AB, Getabocksvägen 4 

s-187 54 täby, sweden 

Artis – Advanced Simplicity 

Only five buttons to master the entire system 

www.gambro.se 

HCEN5510_3 ©2009.12. Gambro Lundia AB

Nummer 1 2010 - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?