Handlingar 2012-08-27 - Landstinget i Uppsala län

Nr 

129 

130 

FÖREDRAGNINGSLISTA 

Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 27 augusti 2012 kl. 13 

Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala 

Ärende 

Val av justerare. I tur: Siw Björkgren (MP) 

Tid för justering: 

Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 

131 Skandionkliniken – informationsärende (Olle Mattsson, chef för 

Skandionkliniken) 

132 Landstingets FoU-medel – informationsärende (Sune Larsson, 

forskningschef) 

133 Genomförandet av Akademiska sjukhusets kostnadsanpassningsprogram – 

informationsärende (Lennart Persson, sjukhusdirektör) 

134 Landstingsdirektörens rapport 

135 Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter - 

KOMPLETTERAS 

136 Anslagsramar 2012 per verksamhetsområde 

137 Bevarande- och gallringsplan för smittskyddsenheten 

138 Revidering av bevarande- och gallringsplan för patientjournaler och övrig 

medicinsk dokumentation 

139 Verksamhetsberättelse 2011 för landstingsarkivet 

140 Begäran om redovisning från Kollektivtrafiknämnden - 

KOMPLETTERAS 

141 Likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 2013-2015 

142 Förändring av premie för frisktandvård 

143 Arvodering av ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott – 

komplettering av regler för ekonomiska ersättningar 

144 Auktoriserad revisor för stiftelsen Akademiska sjukhusets 

utvecklingsfond 

Dnr 

CK 2012-0003 

CK 2012-0276 




CK 2012-0227 





CK 2012-0005

145 Granskning av projektet Psykiatrins hus – revisionssvar 

146 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län – Uppländsk Drivkraft 3.0 – 

svar till Regionförbundet Uppsala län - KOMPLETTERAS 

147 Slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33), Ds 2012:20 

Inspektionen för vård och omsorg – en ny effektiv tillsynsmyndighet för 

hälso- och sjukvård och socialtjänst samt Ds 2012:21 Ny myndighet för 

infrastrukturfrågor för vård och apotek – remissvar till 

Socialdepartementet - KOMPLETTERAS 

148 Betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30) – remissvar till 

Finansdepartementet - KOMPLETTERAS 

149 Planprogram för Bålsta centrum – samrådsyttrande till Håbo kommun - 

KOMPLETTERAS 

150 Patientperspektiv inom prostatacancervården – motionssvar 

151 Uppföljning av landstingsstyrelsens uppdrag januari – juni 2012 

152 Uppföljning av landstingsfullmäktiges uppdrag januari – juni 2012 

KOMPLETTERAS 

153 Förteckning av ärenden till landstingsfullmäktige 

154 Anmälan av beslut enligt delegation 

155 För kännedom inkomna skrivelser 












CK 2012-0007

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA 

Sammanträdesdatum Sida 

Landstingsstyrelsen 2012-08-27 3 (28) 

§ 131 

Skandionkliniken - informationsärende 

Olle Mattsson, chef för Skandionkliniken, informerar landstingsstyrelsen om 

Skandionklinikens verksamhet. 

Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande




§ 132 

Landstingets FoU-medel - informationsärende 

Sune Larsson, forskningschef, Akademiska sjukhuset, informerar landstingsstyrelsen om den 

forskning och utveckling som finansieras via Landstinget i Uppsala län. 





§ 133 

Genomförande av Akademiska sjukhusets kostnadsanpassningsprogram - 

informationsärende 

Lennart Persson, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset, informerar landstingsstyrelsen om 

genomförandet av Akademiska sjukhusets kostnadsanpassningsprogram. 





§ 134 

Landstingsdirektörens rapport 

Förslag till beslut 

Dnr CK 2012-0003 

Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående 

verksamhet inom landstinget: 

Bilaga § 134 

Ärendet 

Landstingsdirektör Kerstin Westholm lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och 

pågående verksamhet inom landstinget. 

Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen godkänna redovisningen. 


2012-08-13 

Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens 

rapport augusti 2012 

Regionalt Cancer Centrum 

Den nya organisationen för Regionalt Cancer Centrum, RCC, är direkt underställd 

samverkansnämnden för Uppsala- Örebro regionen. Ledningsorganisationen för RCC 

utgörs av en styrgrupp där de ingående landstingen har två representanter var. 

Landstinget i Uppsala representeras av Gunilla Enblad, verksamhetschef vid 

onkologiska kliniken och Annika Brehmer, hälso och sjukvårdsdirektör. Lars Holmberg 

är den exekutive chefen för RCC. I styrgruppen ingår också representation från 

universitetet. Varje ingående landsting har bildat ett RCC- råd för att förankra RCC´s 

beslut i landstingens ledningsorganisation och för att bevaka de utvecklingsområden 

som RCC arbetar med. För att öka patientens inflytande och delaktighet i 

vårdprocesserna finns ett patientråd knutet till RCC och patientföreträdare kommer att 

delta i vårdprogramgruppernas arbete. För den som önskar ta del av mer information 

hänvisas till RCC:s hemsida: www.rccuppsalaorebro.se. 

Väntetider i vården 

Den senaste nationella mätningen av väntetider avser juni månad 2012. Där 

framkommer att 78 procent har väntat mindre än tre månader på besök inom vårt 

landsting och för operation/åtgärd har 75 procent väntat kortare än tre månader. Det 

innebär att landstingets sjukhus inte till fullo uppfyller vårdgarantins krav om maximalt 

tre månaders väntetid till både besök och operation. 

Vad gäller kömiljarden så visar junimätningen att landstinget inte heller denna månad 

får ta del av avsatta medel. Enligt regelverkat ska 70 procent av de väntande erbjudas 

besök respektive operation/åtgärd inom 60 dagar. För landstingets del kunde enbart 

65 procent erbjudas besök och 58 procent operation inom den stipulerade tiden under 

juni månad. 

Köuppföljning 

Landstingets kösituation var per den sista maj inte tillfredsställande. Köerna har dock 

fortsatt kortas, vilket innebär att totalt sett väntar färre patienter på ett första besök och 

färre patienter väntar på behandling. Dessvärre är det en sjunkande andel av patienterna 

som klaras inom vårdgarantins gräns på två månader. Förklaringen är att det i hög grad 

är patienter som väntat kort tid som får vård. Sjukhusen har fått i uppdrag att se över 

kösituationen för att nå ett bättre utfall i vårdgarantin. Självfallet måste medicinska 

prioriteringar beaktas i detta. 

Produktionsstyrelsen har fått i uppdrag att vidare utreda hur de anslagsfinansierade 

delarna i primärvården ska hanteras framgent. En konsultrapport kommer att presenteras 

för produktionsstyrelsen och utgöra beslutsunderlag för det förslag till beslut som 

styrelsen ska ta och sedan föreslå landstingsstyrelsen. 

Produktionsdirektören har fått ett uppdrag från landstingsdirektören att tillskapa och 

införa ett verktyg för produktionsplanering. Verktyget ska kunna användas för 

produktionsplanering och produktionsuppföljning vid Akademiska sjukhuset, lasarettet i 

Enköping och vid ledningskontoret. Projektledare och styrgrupp är utsedda och en

projektplan ska utarbetas och fastställas vid styrgruppens första sammanträde i slutet av 

augusti. Målet är att verktyget ska tas fram under hösten och införas under 2013. 

I beslutsstödsprojektet har stommen till en projektorganisation utsetts. 

Produktionsdirektören är ordförande i styrgruppen. Koncernledningen har diskuterat 

och godkänt den förstudie som genomförts under 2012. En grov projektplan föreligger 

redan. Konsult upphandlas som projektledare (upphandlingen avslutas i augusti). Även i 

detta projekt kommer styrgruppen att fastställa projektplan vid sitt första sammanträde 

efter sommaren. Beslutsstödslösningen ska ge förutsättningar att uppnå: 

Bättre beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten 

Minskad tid för sökande av information 

Enklare framtagning av utdata 

Kortare ledtid för slutanvändare att få fram relevant verksamhetsuppföljning 

Ökad kvalitet 

När det gäller utredningsläget i utredningen av akut omhändertagande finns det ett 

förslag framtaget som ska tas upp i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i september månad. 

Förslaget går ut på att utöka ansvaret för akut omhändertagande i vårdcentralsuppdraget 

till att gälla dygnet runt. Ärendet kommer att formas för att ge hälso- och 

sjukvårdsdirektören ett uppdrag att på längre sikt finna en sådan lösning. 

Produktionsavdelningen initierar en utredning för att bedöma om verksamheten vid 

Resurscentrum lever upp till de intentioner som fanns när förvaltningen skapades. 

Aktuella händelser 

Tingsrättsförhandlingen gällande Keolis (gamla Busslink) mot UL AB är avslutad. 

Landstinget fick fullständigt gehör för sitt resonemang. Ärendet har dock överklagats 

till hovrätten, varför fortsättning följer. Landstinget har avtal med länets kommuner som 

reglerar en eventuell rättsförlust i detta ärende, jämte det liknande ärende där företaget 

KR Trafik är motpart. 

Konkursen som berörde Bålsta vårdcentral är nu i princip över. Verksamheten har sålts 

till Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB, som bl.a. driver vårdcentraler för Stockholms 

läns landsting sedan tidigare. Köpeskillingen blev 5 miljoner kronor, med fem 

intressenter i slutskedet. Tillträde skedde 1 augusti och vårdavtal samt hyresavtal är 

skickade från landstinget i samförstånd med nya entreprenören. Verksamheten har 

bedrivits som tidigare under konkursförvaltaren och det finns inga indikationer på 

patientsäkerhetsbrister eller annat. Dock hade man sedan tidigare personalbrist på BVC, 

vilket kan ge effekter över tid lokalt. Landstinget har haft gott samarbete med 

konkursförvaltaren, som varit mycket lyhörd för de synpunkter landstinget kan ha haft. 

En särskild fråga har varit att konkursförvaltaren haft att driva in utestående 

patientavgifter på ca 1,5 miljoner kronor. Kravbreven angående detta har skapat oro 

bland medborgargrupper i Bålsta. Även den processen beräknas dock nu vara avslutad. 

Återstår sedan rättsliga tvister kring Medpro Aps i Danmark, samt även att se om det 

blir någon utdelning i konkursen gällande de fordringar som landstinget har på Medpro 

AB. 

Tvångsinlösenförfarandet för AB Uppsalabuss är nu slutfört som juridisk process. 

2

Landstinget har blivit anmälda till JO med anledning av införandet av journaler på nätet 

(Sustainsprojektet). Anmälare är Upplands Allmänna Läkarförening. I huvudsak för 

man resonemang kring att osignerade noteringar kan komma att visas för medborgarna 

vid åtkomst på nätet, samt även andra sekretessfrågor. 

Trafiken 

Den 11 juni var startdatum för både sommartidtabell och för nya regionbussavtalet med 

Nobina. 

Sommartidtabellen gäller 11 juni – 12 augusti och liksom tidigare somrar innebär det 

något minskad trafik på många busslinjer. De linjer på landsbygden som i huvudsak 

körs för skolbarns resor dras in helt under sommarperioden. För Upptåget är perioden 

med reducerad trafik något kortare, 25 juni – 5 augusti. 

Den nya avtalsperioden för regionbusstrafiken startade bra och bortsett från att ett antal 

biljettmaskiner inte var överflyttade så var den största skillnaden för UL:s kunder att de 

flesta bussar var nya. 

Under juli månad har det vid ett flertal tillfällen varit störningar på sträckan Uppsala – 

Stockholm. Det har främst drabbat SJ, men även Upptåget har drabbats av störningar. 

Trafikverket har meddelat att de tänker tillsätta en särskild utredning för att undersöka 

vad som ligger bakom problemen. 

Verksamheten 

Kommunbesöken som UL genomför fortsatte och den 5 juni besökte UL 

kommunstyrelsen i Heby kommun. 

Under juni hölls huvudförhandlingen i skadeståndsmålet där Keolis (tidigare Busslink) 

stämt UL på 164 miljoner kronor på grund av bl.a. utebliven handelsvinst (positiva 

kontraktsintressen) efter den avbrutna upphandlingen 2010. Efter två dagars 

vittnesförhör och en dag för slutplädering meddelade tingsrätten beslut den 9 juli. 

Rätten beslutade att avslå Keolis yrkanden och att Keolis i stället ska ersätta UL med 

3,3 miljoner kronor för rättegångskostnader. 

Den 30 juli överklagade Keolis tingsrättens beslut till Svea Hovrätt. För att hovrätten 

ska ta upp målet kommer först beslut om prövningstillstånd att fattas. När det kommer 

att ske är inte klart när denna rapport skrivs. 

Ekonomi 

Det ekonomiska utfallet till och med juni månad visar att förvaltningens totala intäkter 

överstiger budget. För regionbussar och Upptåget är intäkterna 9 procent högre än 

budget, medan stadsbussarnas intäkter är något lägre. Det är främst SMS-biljetter som 

har minskat inom stadstrafiken. Totalt är biljettintäkterna är 3 procent högre än budget. 

Trafikkostnaderna överstiger också budget, vilket till största delen beror på att 

vagntimmepriset för stadsbusstrafiken i Uppsala är 68 kronor högre per timme än 

budgeterat. Även Upptågskostnaderna är något högre, främst beroende på ökade 

kostnader för bromsunderhåll. 

3

"Kulturarv, identitet och främlingsfientlighet" 

Kulturnämnden arrangerade under Almedalsveckan ett mycket välbesökt seminarium 

under rubriken "Kulturarv, identitet och främlingsfientlighet". Det var uppemot 150 

deltagare på seminariet, vilket gjorde det till ett av de mest välbesökta av de 

kulturpolitiska seminarierna och för Almedalen generellt sett får sägas vara en stor 

publik. I panelen medverkade finanslandstingsrådet Erik Weiman tillsammans med 

politikerrepresentanter från landstingen i Gävleborg och Dalarna. Dessutom deltog tre 

representanter från kulturlivet: Ola Larsmo, Qaisar Mahmood och Kristian Berg. Delar 

av samtalet kan ses via följande länk: http://bambuser.com/node/2465447. 

Det blev även lite media på seminaret, bl.a. skrevs en krönika i Gefle Dagblad 

http://gd.se/kultur/1.4866950-halsingegardar-i-fokusoch intervjuer med några av 

paneldeltagarna gjordes i SR (kulturnytt). Det var lyckat att samarbeta med två andra 

landsting kring seminariet då vi delade på arbetet samt kostnaderna. Det totala 

kostnaderna för Uppsala landsting uppgår till ca 30 tkr vilket får sägas var en mycket 

blygsam budget jämfört med regioner som Västra Götaland och Skåne som lagt 

hundratusenstalskronor på sina seminarier. Kanske kan man kopiera samarbetet med 

Gävleborg och Dalarna eller för den delen med andra landsting inom hälso- och 

sjukvårdsområdena till nästa år? 

I juni publicerades ett italienskt reportage om Mälarslott på ett flertal portaler och sajter. 

I reportaget lyfts bla Wiks slott fram som fick bra publicitet. 

http://www.viaggi.libero-news.it/2012/07/svezia-lago-malaren-vacanze-al-castello/ 

Mediebilden av landstinget 1 juni – 31 juli 2012 

Större nyheter 

Under juni var medieuppmärksamheten intensiv kring Bålsta vårdcentral, som slutligen 

begärdes i konkurs. Verksamheten drevs vidare och i juli månad meddelades att det var 

klart med en ny ägare. Rapporteringen bedöms som neutral. 

Ambulansdirigeringen förekom flera gånger i medierna utifrån olika infallsvinklar. 

Vissa inslag handlade om att SOS Alarm, som tidigare stått för tjänsten, anmälts till 

Konkurrensverket. I andra fall handlade det om att den nuvarande entreprenören 

Medhelp skulle ha svarat alltför långsamt. En nyhet gällde att 112-samtal bryts när 

nödställda ringer. Det sammantagna intrycket är en negativ bild, inte i första hand av 

landstinget, utan av tillförlitligheten när det gäller nödtjänster via 112. 

I andra halvan av juli månad uppstod intensiv mediedebatt angående verksamheten vid 

en privat cancerklinik som startat i Uppsala. Patienter var kritiska mot att landstinget 

inte remitterar till kliniken, eftersom det saknas avtal. En utredning om landstinget ska 

ingå vårdavtal ska göras. Landstinget besvarade kritiken och patienternas oro, men det 

huvudsakliga intrycket är negativt. 

En annan återkommande fråga är landstingets beslut att tillgängliggöra patientjournaler 

via nätet, vilket har kritiserats av Läkarförbundet. 

Andra exempel på mediehändelser 

Positivt 

Motion på recept ny giv för äldre 

App ska hjälpa föräldrarna när barnen blir sjuka 

Ny behandling framgång på Akademiska 

Uppsalabor byter bilen mot bussen 

Ska bli lättare utnyttja vårdgarantin 

4

Större valfrihet i mammografin 

Samarbete ska få fler att åka kollektivt 

Ny hjärtklaff på plats via ljumsken 

Miljarder satsas på framtidens Akademiska 

Uppsala har billigast tandvård 

Uppsala först med ny hjärtstatare 

Sjukvårdsrådgivningen fungerar bättre 

Negativt 

UL rustar för bättring 

Busschaufförernas arbetssituation allt allvarligare 

Lasarettet i Enköping har anmälts för fel i vården 

Felmedicinering kan ha lett till dödsfall 

Försvann efter ett besök på Akademiska sjukhuset 

Flyget ökar för resor i tjänsten 

Stor brist på tolkar i sjukvården 

Läkare protesterar mot minskande platser 

Vårdtolk kunde ha förhindrat dödsfall 

För höga dubbeldäckare 

Brister i arbetsmiljön på psykakuten i Uppsala 

Föräldrar kritiska efter sonens död 

Sovande anställd varnas 

Svårt att hitta till förlossningen 

Specialistsjuksköterskor lämnar Akademiska 

Läkarfacket i länet anmäler brister i landstinget 

Nekar specialister jobb trots personalbrist 

Fakturor slarvas bort – En halv miljon i förseningsavgifter och räntor 

Långa väntetider på akuten 

Neutralt 

Vårdanställda ska få del av överskottet 

Oklart var UL:s nya depå för 40 bussar ska ligga 

Många uppsöker akuten i onödan 

Tvisten om busshandling i rätten 

UL vinner stor upphandlingstvist 

Landstinget ordnar kulturarvsdebatt 

Pandemin lindrigare än vanlig influensa 

Här får du vänta längst på vård 

Cityakuten tar över närakuten 

Bosse ska få fler att ta bussen 

Landstinget backar om buss 801 

Färre anställda blev fler på Akademiska 

Skattehöjning ska finansiera mera sjukvård och utbyggd kollektivtrafik 

Vårdförbundet bjuder in Uppsalapolitiker till prao inom vården 

Lasarettet behöver nytt elsystem 

Akutläkarutbildning läggs ner 

Kollektiva resandet ökar 

Dyrt om inte toaletter byggs om 

Färre vill donera organ 

KD-politiker glömde sjukhusbesök 

50 miljoner satsas på nytt biljettsystem 

5




§ 135 

Dnr CK 2012-0276 

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter 

KOMPLETTERAS 

Delges 

Exp. 2012- 

Sign. 





§ 136 


Anslagsramar 2012 per verksamhetsområde 


Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att för 2012 anslå 

6 751 690 000 kronor för hälso- och sjukvård till hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

585 450 000 kronor för kollektivtrafik till kollektivtrafiknämnden 

84 313 000 kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden 

33 745 000 kronor för regional verksamhet till landstingsstyrelsen 

412 903 000 kronor för landstingsövergripande verksamhet till landstingsstyrelsen. 

Ärendet 

I Landstingsplan och budget 2012–2014 beslutade landstingsfullmäktige om budgetar per 

verksamhetsområden istället för budgetar per förvaltning. Budgeten fördelades till följande 

verksamhetsområden: hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kulturverksamhet, regional 

verksamhet och landstingets övergripande verksamhet. I landstingsfullmäktige togs dock 

inget beslut om vilken styrelse respektive verksamhetsbudget tillfaller. I Landstingsplan och 

budget 2013–2015 fastställer landstingsfullmäktige vilken styrelse/nämnd som respektive 

verksamhetsområdesbudget tillfaller. 

Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta enligt 

ovanstående förslag. 

Delges 

Landstingsfullmäktige 

Budgetchefen 

Ekonomidirektören 


Sign. 


Landstingets ledningskontor 

Björn Larsson, budgetchef 

Tfn 018-611 60 87 

E-post bjorn.larsson@lul.se 

Anslagsramar 2012 per verksamhetsområde 



Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 

www.lul.se 

2012-06-29 Dnr CK 2012- 

Landstingsstyrelsen 

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att för 2012 

anslå 6 751 690 tusen kronor för hälso- och sjukvård till hälso- och 

sjukvårdsstyrelsen 

anslå 585 450 tusen kronor för kollektivtrafik till kollektivtrafiknämnden 

anslå 84 313 tusen kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden 

anslå 33 745 tusen kronor för regional verksamhet till landstingsstyrelsen 

anslå 412 903 tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet 1 till 

landstingsstyrelsen. 

Ärendet 

I Landstingsplan och budget 2012–2014 beslutade fullmäktige om budgetar per 

verksamhetsområden istället för budgetar per förvaltning. Budgeten fördelades till 

följande verksamhetsområden: hälso- och sjukvård, landstingets övergripande 

verksamhet, kulturverksamhet, kollektivtrafik och regional verksamhet. I 

landstingsfullmäktige togs dock inget beslut om vilken styrelse respektive 

verksamhetsbudget tillfaller. I Landstingsplan och budget 2013–2015 fastställer 

landstingsfullmäktige vilken styrelse/nämnd som respektive verksamhetsområdesbudget 

tillfaller. 

1 I budgetbeslut för landstingets övergripande verksamhet omfattas Landstingets ledningskontor, 

Landstingets resurscentrum, förtroendemannaorganisationen, centrala avgifter och Finansförvaltningen.




§ 137 


Bevarande- och gallringsplan för smittskyddsenheten 


Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna bevarande- och gallringsplan för 

smittskyddsenheten. 

Ärendet 

Enligt lag är landstingens/regionernas smittskyddsläkare egna myndigheter och har det 

operativa ansvaret för smittskyddet inom sitt område. Vad gäller ledning, planering och 

organisation för smittskyddsverksamheten är smittskyddsläkaren underställd överordnad 

nämnd eller styrelse. Smittskyddsenheten ingår också i arkivmyndighetens tillsynsuppdrag 

som inbegriper bland annat arkiv- och dokumentstyrning. 

Föreliggande förslag till bevarande- och gallringsplan är framtagen i nära samarbete mellan 

smittskyddsenheten och landstingsarkivet. Planen har sin grund i Samrådsgruppen för 

kommunala arkivfrågors skriftserie; Gallringsråd nr 12 Bevara eller gallra? Råd om bevarande 

och gallring av handlingar hos smittskyddsenheter. 

Enligt landstingets arkivregler fattar landstingstyrelsen, i egenskap av arkivmyndighet, beslut 

om gallring av allmänna handlingar. 

Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. 

Delges 

Chefen för landstingsarkivet 

Smittskyddsläkaren 


Sign. 


Landstingsarkivet 

Maria Bjersby Stenudd 

Tfn 018-611 77 15 

E-post maria.bjersby.stenudd@lul.se 



www.lul.se 

2012-06-05 Dnr CK 2012-0210 


Bevarande- och gallringsplan för smittskyddsenheten 


Landstingsstyrelsen, i egenskap av arkivmyndighet, beslutar att godkänna föreliggande 

förslag till bevarande- och gallringsplan för smittskyddsenheten 

Ärendet 

Enligt lag är landstingens/regionernas smittskyddsläkare egna myndigheter och har det 

operativa ansvaret för smittskyddet inom sitt område. Vad gäller ledning, planering och 

organisation för smittskyddsverksamheten är smittskyddsläkaren underställd 

överordnad nämnd eller styrelse. Smittskyddsenheten ingår också i arkivmyndighetens 

tillsynsuppdrag som inbegriper bland annat arkiv- och dokumentstyrning. 

Föreliggande förslag till bevarande- och gallringsplan är framtagen i nära samarbete 

mellan smittskyddsenheten och landstingsarkivet. Planen har sin grund i 

Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågors skriftserie, Gallringsråd nr 12 Bevara 

eller gallra? Råd om bevarande och gallring av handlingar hos smittskyddsenheter. 

Enligt landstingets arkivregler fattar landstingstyrelsen, i egenskap av arkivmyndighet, 

beslut om gallring av allmänna handlingar.

Allmän administrativ verksamhet 

Handlingar Bevaras/gallras Anmärkning 

Aktlagda ärenden Bevaras I diarienummerordning 

Anonyma brev: 

som föranleder åtgärd 

som ej föranleder åtgärd 

Bevaras 

2 år 

Arbetsmiljöplan Bevaras 

Arbetsmiljörapport Bevaras 

Avtal och kontrakt: 

av stor vikt och/eller långvarig 

karaktär 

övriga 

Budget, Smittskyddsenhetens 

exemplar 

Bevaras 

Vid inaktualitet 

Bevaras 

Delegationsbeslut/-förteckning Bevaras 

Ska diarieföras 

Diarieförs ej 

Diarie-/dossierplaner Bevaras Kan ingå i datasystem. Om digitalt, bevaras med 

beskrivningar om hantering och den tekniska 

beskrivningen av datasystemet 

Diarieförda handlingar Bevaras I ärendeakt. Avställda databaser bevaras med den 

tekniska beskrivningen av datasystemet 

Diarium Bevaras Databasen bevaras med beskrivningar om 

hantering och den tekniska beskrivningen av 

datasystemet 

Enkäter Bevaras 


I ärendeakt eller särskilda serier. Avser enkäter som 

dokumenterar grund för behandling, bedömning, 

beslut. 

Avser handlingar som utgör underlag för 

myndighetens interna planering och verksamhetsredovisning, 

när sammanställning eller annan 

bearbetning har gjorts, under förutsättning att 

handlingarna inte heller i övrigt har någon funktion 

eller långsiktig betydelse. 

2 (14)


Förteckningar Bevaras 

Handlingar som belyser den egna 

verksamheten 


I ärendeakt eller särskilda serier. 

Avser förteckningar som har tillkommit för att 

underlätta myndighetens arbete och som saknar 

betydelse när det gäller att dokumentera 

myndighetens verksamhet, att återsöka handlingar 

eller att upprätthålla samband inom arkivet. 

Bevaras T.ex. kronologiskt, med beskrivningar (handlingens 

datum/nummer, fotografiers motiv o.s.v.) 

Hemsida Bevaras Uttag fyra gånger per år av landstingets 

interna/externa hemsida 

Korrespondens Bevaras 


Kvalitetsplan, kvalitetsredovisning Bevaras 

I ärendeakt eller särskilda serier. 

Avser handlingar som genom sitt informationsinnehåll 

eller sin funktion är av tillfällig eller ringa 

betydelse. 

Minnesanteckningar/protokoll. Bevaras Digitalt eller pappersformat. Gäller exempelvis 

arbetsplatsträffar/beredningsgrupp/skyddsrond 

men även minnesanteckningar som tillför ärende 

sakuppgift. 

Organisationsplaner, 

organisationsschema 

Bevaras 

PM/information Bevaras 

Protokoll Se Minnesanteckningar 

Systemdokumentationer Bevaras T.ex. i en dataliggare. Teknisk beskrivning av 

datasystem ska bevaras med beskrivningar om 

innehåll och hantering 

Verksamhetsplaner Bevaras 

Årsberättelser, 

verksamhetsberättelser 

Bevaras Ska diarieföras. Bevaras ett arkivexemplar. 

3 (14)

Förebyggande arbete – planering, rådgivning och information 


Anvisningar och råd om 

smittskyddsåtgärder 

Bevaras Ska diarieföras. Avser anvisningar om 

smittskyddsåtgärder enligt 6 kap. 2 § SmL 

Artiklar, egenförfattade publicerade Bevaras Ett arkivexemplar bevaras 

Direktiv, egna Se Anvisningar och råd om smittskyddsåtgärder 

Epidemiberedskapsplan Bevaras Ska diarieföras. Gäller även revideringar 

Handlingar, egenproducerade, från 

smittskyddsenhetens hemsida 

Handlingar rörande planering, 

organisering och ledning av 

smittskyddet 

Bevaras Angående uttag – se avsnitt Allmän administrativ 

verksamhet, Hemsida s. 3 

Bevaras Se avsnitt Operativ verksamhet s. 6 

Handlingsplaner Bevaras Ska diarieföras 

Inbjudningar till föreläsningar, 

konferenser m.m., egna (arrangerade 

av smittskyddsenheten) 

Bevaras Ska diarieföras 

Informationsblad, egenproducerade Bevaras Ska diarieföras. Av publicerade bevaras ett 

arkivexemplar, avser allmänna råd, rapporteringar, 

PM m.m. 

Informationsskrifter/ -material, 

broschyrer och kampanjmaterial som 

framställs inom den egna 

verksamheten 

Inkomna inbjudningar till 

föreläsningar och konferenser 

från myndigheter 

övriga 

Bevaras Ska diarieföras. Ett arkivexemplar 

Bevaras 


Ska diarieföras 

Diarieförs ej 

4 (14)


Kursmaterial utarbetat av 

smittskyddsenheten (föreläsningar, 

kompendier, stenciler m.m.) 

Miljöskydds- och andra handlingar 

upprättade vid smittskyddsenheten i 

samverkan med andra myndigheter 

för att förebygga och begränsa 

utbrott eller spridning av smittsamma 

sjukdomar 

PM Bevaras Ska diarieföras 

Pressmeddelanden Bevaras Ska diarieföras 

Pressklipp Bevaras 

Bevaras Ska diarieföras. Bevaras digitalt. Internt och externt 

arrangerade föreläsningar, projekt, utbildningar och 

konferenser 

Bevaras Ska diarieföras. Avser handlingar upprättade i 

samverkan med andra myndigheter enligt 1 kap. 

10 § SmL. 

Projekt-/programhandlingar Bevaras Ska diarieföras. Egna projekt och projekt som 

publicerats. 

Rekommendationer, Smittskyddsläkarens 

Remisser, egna upprättade, samt svar 

på övriga 

Sammanställningar/statistik, 

egna upprättade 

inkomna 

Bevaras Avser allmänna råd. Av publicerade bevaras ett 

arkivexemplar. 

Bevaras 

Bevaras 


Bevaras ett arkivexemplar 

Avser statistik inkommen från t.ex. Socialstyrelsen 

och Smittskyddsinstitutet. 

Utbildningsmaterial Se Kursmaterial. Avser egenproducerat 

Yttranden Bevaras Ska diarieföras 

5 (14)

Operativ verksamhet – smittspårning, – utredning, – övervakning (fall-, paragraf- 

och utredningsärenden) 


Anmaning (SmL 2004:168) Bevaras Kallelse eller partnerbrev. Ingår i paragrafärende. 

Avser en av de åtgärder som behövs för att få till 

stånd läkarundersökning av den som misstänks vara 

smittad (6 kap. 3 § SmL). 

Anmälan om sjukdomsfall s.k. 

smittskyddsanmälan enligt 

smittskyddslagen (SmL 2004:168) 

Anmälan om sjukdomsfall, kopia 

Anmälan, behandlande läkares, till 

smittskyddsläkaren enligt 

smittskyddslagen (SmL 2004:168) 

den s.k. ”brottsanmälan”, av den som 

misstänks bära på en allmänfarlig 

sjukdom och som inte följer 

smittskyddslagen 

Anmälan, behandlande läkares, 

till smittskyddsläkaren enligt 

smittskyddslagen (SmL 2004:168) om 

person som i egenskap av uppgiven 

kontakt vid smittspårning har kallats 

till undersökning men inte inställt sig. 

Anmälan till smittskyddsläkaren om 

byte av behandlande läkare 

Anmälan från socialnämnd, polismyndigheten 

eller kriminalvården om 

att den smittade inte följer 

smittskyddsläkarens meddelade 

förhållningsregler (SmL 2004:168) 

Se Smittskyddsanmälan 

Se Smittskyddsanmälan 

Se Brottsanmälan 

Se Kontaktanmälan. 

Bevaras Anmälan om byte av behandlande läkare m.m. 

enligt smittskyddslagen SmL 2004:168 

Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser anmälan som svar på 

smittskyddsläkarens underrättelse om de förhållningsregler 

som den enskilde ska följa för att 

förebygga smittspridning enligt 6 kap. 12 § SmL 

6 (14)


Ansökan/begäran, smittskyddsläkarens 

till förvaltningsrätten, beslut 

om: 

– tvångsundersökning enligt 

3 kap. 2 § SmL 

– isolering enligt 5 kap. 2 § SmL 

Arbetsblad/daganteckning för 

partnerspårning 

Bevaras Ingår i paragrafärenden 

Bevaras Ingår i paragrafärenden. 

Avslutade/vilande ärende Bevaras Avser ärende avslutat och avställt även om identitet 

inte kan fastställas (se Gallringsråd nr 12, Bevara 

eller Gallra? Gallring av utredningshandlingar ur SmiNet, 

s. 15) 

Begäran, smittskyddsläkarens om 

fortlöpande information om beslut 

och andra åtgärder som vidtas eller 

planeras med stöd av lagen, när det är 

av betydelse för smittskyddet för 

människor, enligt 6 kap. 7 § SmL 

Bevaras Ingår i utredningsärenden. Avser information om 

beslut och åtgärder som vidtas med stöd av 

miljöbalken, livsmedelslagen (2006:804), lag 

(2006:806) om provtagning på djur m.m., 

epizootilagen (1999:657) eller zoonoslagen 

(1999:658) 

7 (14)



polisbiträde 

1. för att genomföra tvångsunder- 

sökning enligt 3 kap. 2 § SmL, 

2. för att föra den som ska isoleras 

enligt 5 kap. 1 § SmL eller isoleras 

tillfälligt enligt 5 kap. 3 § SmL till 

vårdinrättningen, 

3. för att återföra den som har avvikit 

från en vårdinrättning, där han eller 

hon enligt beslut ska vara tillfälligt 

isolerad eller isolerad, eller den som 

inte har återvänt till vårdinrättningen 

sedan hans eller hennes tillstånd att 

vistas utanför vårdinrättningens område 

har gått ut eller återkallats, 

4. för att genomföra hälsokontroll 

vid inresa enligt 3 kap. 8 § SmL och 

därvid upprätthålla ordningen, 

5. för att föra den som ska hållas i 

karantän enligt 3 kap. 9 § till vårdinrättning 

eller annan plats där karantänsvistelsen 

ska äga rum, eller 

6. för att återföra den som olovligen 

har avvikit från vårdinrättning eller 

annan plats för karantänsvistelsen till 

denna plats 


uppgifter om en person som smittats 

av en allmänfarlig sjukdom 

Bevaras Ingår i paragraf-/utredningsärenden. Avser begäran 

enligt 8 kap. 12 § SmL 

Bevaras Ingår i paragraf-/utredningsärenden. Avser 

information från: 

– myndigheter som genom sin verksamhet får 

kännedom om uppgifter av betydelse för 

smittskyddet (6 kap. 9 § SmL) 

– personal inom enskild hälso- och sjukvård som i 

sin yrkesutövning står under tillsyn av 

Socialstyrelsen (6 kap. 9 § SmL) 

– socialnämnden, polismyndigheten, 

kriminalvården (6 kap.11 § SmL) 

8 (14)



uppgifter från miljö- och 

hälsoskyddsområde samt läkare och 

andra som är ansvariga inom hälso- 

och sjukvården 

Bekräftelse om provtagning (svar på 

anmaning) 

Bekräftelse om övertagande av 

ärende, daganteckning 

Beslut, förvaltningsrättens om 

isolering 

Beslut, smittskyddsläkarens om 

tillfällig isolering enligt 5 kap. 

3 § SmL 


karantän enligt 3 kap. 9 § SmL 

Beslut, smittskyddsläkarens om att 

genomgå hälsokontroll på platsen för 

inresan till Sverige om det finns risk 

för spridning av samhällsfarlig 

sjukdom enligt 3 kap. 8 § SmL 

Beslut, smittskyddsläkarens efter 

samråd med chefsöverläkaren om 

tillstånd att vistas utanför 

vårdinrättningens område och 

meddelande av villkor i samband 

med sådan vistelse 


ändring av förhållningsreglerna 

Bevaras Ska diarieföras. Avser begäran enligt 6 kap. 10 § 

SmL 

Bevaras Ingår i paragraf-/utredningsärende 

Bevaras Ingår i paragrafärende 

Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser beslut som svar på 

smittskyddsläkarens ansökan enligt 5 kap. 2 § SmL 

Bevaras Ingår i paragraf-/utredningsärende. Avser även 

beslut om undantag 

Bevaras Ingår i paragraf-/utredningsärende. Avser även 

beslut om undantag 

Bevaras Ingår i utredningsärenden 

Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser tillstånd enligt 

särskilda befogenheter vid isoleringen (5 kap. 

18 § SmL) 

Bevaras Ingår i fallärende. Avser beslut på patientens 

begäran eller på eget initiativ (4 kap. 3 § SmL) 

9 (14)


Brottsanmälan Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser anmälan av t.ex. den 

som: 

– ej samtycker till undersökning och provtagning 

(3 kap. 1 § SmL) 

– brutit mot förhållningsregler (4 kap. 4 § SmL) 

– inte följer erbjuden medicinsk behandling 

(4 kap. 7 § SmL) 

– ej informerar en närstående om smittrisken 

(4 kap. 8 § SmL) 

Daganteckningar/minnesanteckningar 

(handledning av 

paragraf-/utredningsärende) 

Frågeformulär till grund för 

behandlingar, bedömningar och 

beslut 

Föreläggande om inställelse för 

läkarundersökning (anmaning) 


Bevaras Avser frågeformulär som dokumenterar grund för 

behandling, bedömning och beslut 

Se Anmaning 

Förnyad kallelse till undersökning Bevaras Ingår i paragrafärende 

Förteckningar Bevaras Avser förteckningar som dokumenterar grund för 

behandling, bedömning och beslut 

Handlingar rörande planering, organisering 

och ledning av smittskyddet 

inom smittskyddsläkarens område 

Bevaras Ska diarieföras. Avser handlingar som 

dokumenterar styrning av smittskyddsarbete (6 kap. 

1 § SmL) 

Identitetsundersökningar, resultat Bevaras Ingår i fall- och paragrafärende 

Intresseanmälan för elektronisk 

smittskyddsanmälan, om delad med 

smittskyddsenhetens webb-ID 

(klinik-ID) 

Kallelse till partnerspårning/behandling 

Vid inaktualitet Gäller under förutsättning att ID-uppgifter är 

spärrade och/eller ej längre används. 


Kallelse till undersökning Bevaras Ingår i paragrafärende 

Klinisk anmälan Se Smittskyddsanmälan 

10 (14)


Kontaktanmälan, smittspårarens, 

enligt smittskyddslagen (SmL 

2004:168) av den som misstänks bära 

på en allmänfarlig sjukdom och som 

inte följer smittskyddslagen 

Kontaktanmälan, oidentifierad 

Laboratorieanmälan genererar ett fall, 

öppnar patientärende 

Bevaras 

2 år 

Ingår i paragrafärende. Avser kontaktanmälan som 

föranleder smittspårning 

Bevaras Ingår i fallärende 

Laboratorierapporter Vid inaktualitet Avser underlag för statistiska sammanställningar 

Makulerat ärende Bevaras Avser fel inskrivet ärende, ärende innehållande fel 

information; kan innehålla uppgifter användbara i 

en ny smittspårningsutredning (se Gallringsråd 

nr 12, Bevara eller Gallra? Gallring av utredningshandlingar 

ur SmiNet, s. 15) 

Meddelande, smittskyddsläkarens 

beslut om ändring av förhållningsregler 

Bevaras Ingår i fallärende. Avser meddelande till 

behandlande läkare som i sin tur ska ta in det i 

patientjournal (4 kap. 3 § SmL) 

Partnerbrev Bevaras Ingår i paragrafärende (3 kap. 5 och 6 §§ SmL) 

Rekommendation om behandling, 

yttrande (daganteckningar) 

Smittskyddsanmälan 

Smittskyddsanmälan, kopia 

Smittspårning, sammanställning/slutrapport 

Smittspårning, spaningsanteckningar 

från polisen 

Tillsyn, anmälan om att brister inte 

avhjälpts 

Tillsynsrapport, inspektionsrapporteringar 

till Socialstyrelsen 

Bevaras Ingår i fallärende. 

Bevaras 


Tjänsteläkarrapporter Bevaras 

Ingår i fallärende; avser anmälan av misstänkt eller 

konstaterad allmänfarlig eller övrig 

anmälningspliktig sjukdom enligt 2 kap. 5 § SmL 

Avser pappersutskrift av elektroniskt dokument. 

Den elektroniska originalhandlingen bevaras 

Bevaras Ingår i utbrotts- och utredningsärende. Av 

publicerade, bevaras ett arkivexemplar 

Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser spaningsanteckningar 

rörande enskilda personer som har varit föremål för 

myndighetsåtgärder 

Bevaras Avser anmälan till respektive tillsynsmyndighet 


Bevaras Ingår i utredningsärende 

11 (14)


Tvångsåtgärder, handlingar 

upprättade vid smittskyddsenhetens/smittskyddsläkarens 

verksamhet 

Underrättelse, behandlande läkares, 

om resultat av tvångsundersökning 

Underrättelse (upplysning, rapport), 

smittskyddsläkarens om iakttagelser 

som är av betydelse för det objektinriktade 

smittskyddet 

Underrättelse till berörd om 

smittskyddsläkarens ansökan hos 

förvaltningsrätten om beslut om 

tvångsundersökning enligt 3 kap. 2 § 

SmL eller isolering enligt 5 kap. 1 § 

SmL 

Underrättelse, smittskyddsläkarens till 

berörda myndigheter i samband med 

begäran om överlämnade av 

upplysningar som behövs för 

smittskyddsutredning 


patientens närstående om smittrisken 

och hur den kan förebyggas 


vårdgivare om iakttagelser som är av 

betydelse för att förebygga smittspridning 

inom det verksamhetsområde 

som vårdgivaren ansvarar för 

Upplysning, smittskyddsläkarens om 

att brott mot förhållningsregler kan 

leda till länsrättens beslut om 

exempelvis isolering enligt 5 kap. 1 § 

SmL 

Upplysning, smittskyddsläkarens om 

brister i smittskyddet 


Bevaras Ingår i paragrafärende. Avser underrättelse enligt 

3 kap. 2 § SmL 

Bevaras Ska diarieföras. Avser underrättelse till de 

myndigheter/den kommun som ansvarar för att 

smittskyddsåtgärder vidtas mot djur eller objekt 

som sprider eller misstänks sprida smittsam 

sjukdom enligt 6 kap. 7 § SmL 


Bevaras Ingår i fall-, paragraf-/utredningsärende. Avser 

underrättelse bifogad till begäran om upplysningar 

från socialnämnden, polismyndigheten och 

kriminalvården enligt 6 kap. 11 § SmL 

Bevaras Ingår i fall-/paragrafärende. Avser underrättelse 


Bevaras Kan ingå i utredningsärende. Avser underrättelse 

enligt 6 kap. 7 a § SmL 


Bevaras Ska diarieföras. Avser upplysning, påpekande till 

den myndighet eller annan som har att avhjälpa 

bristerna enligt 6 kap. 5 § SmL 

12 (14)


Uppmaning till provtagning Bevaras Se Partnerbrev . Ingår i paragrafärende 

Utbrottsrapporter Bevaras Ingår i utredningsärende 

Utredningshandlingar Bevaras Ingår i fall-, paragraf- och utredningsärende 

Uppdrag, smittskyddsläkarens, 

överlämnat till läkare vid smittskyddsenheten 

eller vid infektionsklinik 

inom landstinget att fullgöra 

uppgifter som smittskyddsläkaren har 

enligt smittskyddslagen 

Bevaras Ska diarieföras. Avser uppdrag enligt 1 kap. 

9 § SmL 

Vaccinationsrapporter Bevaras Ska diarieföras 

Överlämnandet av smittskyddsärende 

till smittskyddsläkare i ett annat 

landsting 

Överlämnandet, smittskyddsläkarens 

av de uppgifter som behövs för 

smittskyddsverksamhet i ett annat 

landsting 

Bevaras Ingår i fall-, paragraf- och utredningsärende. Avser 

överlämnandet av smittskyddsärende enligt 6 kap. 

8 § SmL 

Bevaras Avser de uppgifter/handlingar som överlämnas 

inom samarbete mellan smittskyddsläkarna och 

med behandlande läkare enligt 6 kap. 6 § SmL 

13 (14)

Forskning 


Ansökan om tillstånd för forskning 

(smittskyddsenhetens uppdrag) 

Beslut om tillstånd för forskning Bevaras 

Bevaras Ska diarieföras. Bevaras tillsammans med andra 

administrativa handlingar rörande respektive 

forskningsprojekt (projektbeskrivning, beslut om 

tillstånd för forskning, utvärderingar, 

rapporteringar o.s.v.) 

Forsknings-/projektrapporter Bevaras Ska diarieföras. Bevaras ett arkivexemplar. 

Handlingar som utgör underlag för 

forskningsarbete och när sammanställning 

eller annan bearbetning har 

gjorts 

Vid inaktualitet Gäller under förutsättning att efter bedömning, 

handlingarna avses sakna funktion och betydelse 

för framtidens forskning 

Publikationer, egenproducerade Bevaras Ett arkivexemplar bevaras. 

Sammanställningar/statistik, 

verksamhetsspecifika och egenproducerade 

Bevaras 

14 (14)




§ 138 


Revidering av bevarande- och gallringsplan för patientjournaler och övrig 

medicinsk dokumentation 


Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna revideringen av bevarande- och gallringsplan för 

patientjournaler och övrig medicinsk dokumentation. 

Ärendet 

Från verksamheterna inom Landstinget i Uppsala län har framförts önskemål om revidering 

av gällande bevarande- och gallringsplan (dnr CK 2005-0388, LS 2008-12-15, § 257) för 

patientjournaler och övrig medicinsk dokumentation. Det gäller framför allt medicinskt 

relaterade fotografier och dokumentation från skärmbildsundersökningar från perioden 1932- 

1957. Därutöver består det reviderade förslaget av bevarande- och gallringsplan av 

redaktionella ändringar och förtydliganden. Bland annat föreslås att vissa handlingar utgår 

eller flyttas från det medicinska avsnittet till det administrativa. 


Delges 



Sign. 



Donald Johnson 

Tfn 018-611 62 20 

E-post donald.johnson@lul.se 



www.lul.se 

2012-06-08 Dnr CK2012-0228 


Revidering av bevarande- och gallringsplan för patientjournaler 

och övrig medicinsk dokumentation 


Landstingsstyrelsen, i egenskap av arkivmyndighet, beslutar att godkänna föreliggande 

förslag till revidering av bevarande- och gallringsplan för patientjournaler och övrig 

medicinsk dokumentation. 

Ärendet 

Från verksamheterna har framförts önskemål om revidering av gällande bevarande- och 

gallringsplan, CK2005-0388, LS 2008-12-15, § 257. 

Medicinskt relaterade fotografier har alltid varit svåra att styra utifrån ett bevarande- 

och gallringsperspektiv. Efter det att fotografierna har granskats medicinskt har värdet i 

förhållande till journaltexten inte utvärderats. Verksamheten har i de flesta fall inte 

dokumenterat handlingens långsiktiga värde för vård och behandling samt forskning. 

Genom åren har därför mycket stora mängder fotografier bevarats som lika gärna eller 

hellre hade kunnat gallras. I ett försök att råda bot på detta har klinikerna vid 

Akademiska sjukhuset mer eller mindre tvingats att ta ställning till sina fotografier. Ett 

antal kliniker har framfört ett uttalat behov av bevarande. För de kliniker som inte har 

uttalat detta behov föreslås att fotografier gallras med en gallringsfrist på 10 år, som 

också kommer att gälla generellt för all hälso- och sjukvård inom landstinget. 

Gallringsfristen är anpassad till patientdatalagens krav på minsta bevarandetid, som är 

10 år. 

Mellan åren 1932 och 1957 pågick skärmbildsundersökningar i form av screening av 

hela befolkningen i länet. Det fanns dels en ambulerande undersökning som åkte runt i 

länet, dels en fast vid Akademiska sjukhuset. Undersökningarna utfördes av personal 

vid Akademiska sjukhuset, som då var ett statligt sjukhus, på uppdrag av landstinget. 

Dokumentationen består av ett journalkort med personuppgifter och en skärmbild eller 

flera i ett kuvert. Frågan om skärmbildernas forskningsvärde har diskuterats en längre 

tid. Från den aktiva professionen finns inga som helst behov av bevarande, vare sig 

kliniska eller för medicinsk forskning. Något utrymme för bevarande av hela samlingen 

av nostalgiska skäl finns inte, däremot ett mindre urval av kulturhistoriska skäl.

Utöver dessa två handlingstyper består förslaget av redaktionella ändringar och 

förtydliganden. Bland annat föreslås att vissa handlingar utgår eller flyttas från det 

medicinska avsnittet till det administrativa. 

Handling Bevaras/ 

Gallras 

Bakteriologiska utlåtanden Bevaras 

Begränsad behandling, handlingar rörande Bevaras 

Behandlings-/utredningsplaner Bevaras 

Bilder/fotografier 

- digitala 

- analoga 

- övriga analoga 

Bevaras 

Bevaras 

10 år 

Blåpapper Utgår 

Cardiotocografikurvor (CTG) 

Förlossningsövervakning: 

- elektroniska 

- analoga 

Cardiotocografikurvor (CTG) 

Graviditetsövervakning: 


- analoga 

Bevaras 

10 år 

Bevaras 

10 år 

DNA-ploidianalyser, grundmaterial vid patologen 10 år 

Elektroencefalografi (EEG) 


- analoga 

Bevaras 

10 år 

Förteckningar över kopiering av journal Bevaras 

Handling Bevaras/ 

Gallras 

Garantisedlar Utgår 

Anmärkning 

De verksamheter som tydligt 

har krävt bevarande är: 

klinisk genetik, endokrinologi, 

ögonkliniken/glaukom, 

plastikkirurgi/läpp, käk och 

gomspalt 

Anmärkning 

2 (3)

Intyg, begäran om Bevaras 

Kallelser, rutinskrivelser med mera 2 år Flyttas till administrativa 

patientrelaterade handlingar 

Nuklearmedicinska patientjournaler 


- analoga 

Bevaras 

10 år 

Parkeringstillstånd, bilbältesintyg, färdtjänst Vid 

inaktualitet 

Patientjournaler, sjukgymnastikanteckningar 10 år 

Patientrådgivning inom psykiatrin 

- samtal från patienten och anhöriga 

- samtal från övriga som leder till vård 

- samtal från övriga som inte leder till vård 

Ögonbottenbilder 


- analoga 

Ögonbottenundersökningar 

- inspelade på elektroniskt medium 

- inspelade på analogt medium 

Bevaras 

Bevaras 

1 år 

Bevaras 

10 år 

Bevaras 

10 år 

Flyttas till administrativa 

patientrelaterade handlingar 

Dokumenteras i ett särskilt 

elektroniskt system 

som anteckning i patientjournal 

som anteckning i patientjournal 

Ej patientjournalhandling 

enligt Socialstyrelsen 

3 (3)




§ 139 

Dnr CK 2012-0227 

Verksamhetsberättelse 2011 för landstingsarkivet 


Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2011. 

Ärendet 

Landstingsarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande organ. 

Arkivmyndighetens huvuduppgift är, enligt arkivlagen, att utöva tillsyn över landstingets 

verksamheter och omhänderta överlämnade arkiv. Tryckfrihetsförordningen, offentlighets- 

och sekretesslagen, patientdatalagen samt personuppgiftslagen är exempel på andra lagar som 

rör verksamhetsområdet. Verksamheten styrs även av interna regler, bland annat arkivreglerna 

som är beslutade av landstingsfullmäktige. 

Genom tillsyn och genom att utarbeta strategiska rutiner och riktlinjer, ge råd och utbilda 

bidrar landstingsarkivet till att effektivisera och höja kvaliteten på landstingsverksamheternas 

dokumenthantering och arkivvård. I landstingsarkivets tillsynsuppdrag ingår också 

Upplandsmuseet, Upplands Lokaltrafik AB, Musik i Uppland, Upplandsstiftelsen och 

Stiftelsen för ett medicinhistoriskt museum i Uppsala samt att vara arkivresurs till 

Regionförbundet. 

Sedan mitten av 1980-talet har landstinget i stegrande takt övergått till elektronisk 

dokumentation, inom exempelvis diarieföring, patientjournaler, personal- och 

ekonomiadministration. Detta innebär ett paradigmskifte för landstingsarkivets uppdrag som 

ledningen bör vara medveten om och skapa resurser för. Införandet av den nya tekniken har 

prioriterats med tanke på effektivitetsvinster inom dokumenthantering, men de långsiktiga 

konsekvenserna för bevarande sett i ett arkivperspektiv har inte fått motsvarande genomslag. 


Delges 


Exp. 2012- Sign. 



Donald Johnson 

Tfn 018-611 62 20 

E-post donald.johnson@lul.se 



www.lul.se 

2012-06-08 Dnr CK2012-0227 


Landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2011 


Landstingsstyrelsen, i egenskap av arkivmyndighet, beslutar att godkänna 

landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2011. 

Ärendet 

Landstingsarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande organ. 

Arkivmyndighetens huvuduppgift är, enligt arkivlagen, att utöva tillsyn över 

landstingets verksamheter och omhänderta överlämnade arkiv. 

Tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, patientdatalagen samt 

personuppgiftslagen är exempel på andra lagar som rör verksamhetsområdet. 

Verksamheten styrs även av interna regler, bland annat arkivreglerna som är beslutade 

av landstingsfullmäktige. 

Genom tillsyn och genom att utarbeta strategiska rutiner och riktlinjer, ge råd och 

utbilda bidrar landstingsarkivet till att effektivisera och höja kvaliteten på 

landstingsverksamheternas dokumenthantering och arkivvård. I landstingsarkivets 

tillsynsuppdrag ingår också Upplandsmuseet, Upplands Lokaltrafik AB, Musik i 

Uppland, Upplandsstiftelsen och Stiftelsen för ett medicinhistoriskt museum i Uppsala 

samt att vara arkivresurs till Regionförbundet. 

Sedan mitten av 1980-talet har landstinget i stegrande takt övergått till elektronisk 

dokumentation, inom exempelvis diarieföring, patientjournaler, personal- och 

ekonomiadministration. Detta innebär ett paradigmskifte för landstingsarkivets uppdrag 

som ledningen bör vara medveten om och skapa resurser för. Införandet av den nya 

tekniken har prioriterats med tanke på effektivitetsvinster inom dokumenthantering, 

men de långsiktiga konsekvenserna för bevarande sett i ett arkivperspektiv har inte fått 

motsvarande genomslag.

Medvetenhet om Landstingarkivets strategiska roll 

Landstingsarkivets mål att organisatoriskt tillhöra arkivmyndighetens 

myndighetsområde uppfylldes inte under året. 

Tillsyn 

Arkivhantering inom offentlig sektor utgår från det lagstadgade kravet på insyn, den s.k. 

offentlighetsprincipen. Landstingsarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn på uppdrag av 

arkivmyndigheten. Tillsynen är ett verktyg för granskning av att arkivlagen efterlevs. 

Landstingsarkivet har under året granskat Upplandsmuseet och Akademiska sjukhusets 

externt hyrda arkivlokaler i Vilhelmina och Södertälje. 

Dokumenthantering 

Dokumenthanteringsplaner 

Att styra bevarande och gallring av information genom upprättande av 

dokumenthanteringsplaner är grundläggande för en ändamålsenlig arkivvård. Arbetet 

med verksamhetsbaserad/processorienterad arkivredovisning fortgår. 

Processkartläggningen av Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) har avslutats och 

resulterat i en bevarande- och gallringsplan. 

Arbetet vid Smittskyddsenheten har fortgått medan arbetet vid Upplands Lokaltrafik 

AB har omprioriterats i samband med etablerandet av kollektivtrafiknämnden. Kontakt 

med det nystartade barnskyddsteamet inleddes med sekretess- och 

dokumenthanteringsfrågor i samarbete med landstingsjurist. Grunden lades därmed till 

en kommande processkartläggning. 

Som en följd av utbildning vid Primärvårdens kansli den 15 september initierades i 

november ett processkartläggningsarbete med besök vid vårdcentralerna i Östervåla och 

Kungsgärdet. 

Projekt 

Ordnaprojektet 

Projektet, som påbörjades år 2005, avslutades vid årsskiftet. Under projektets gång har 

ca 1400 hyllmeter arkivhandlingar ordnats och förtecknats så att arkivlagens krav 

uppfylls. Ordningsarbete innebär förutom registrering och ordning också komprimering 

- de färdigförtecknade serierna upptar drygt 800 hyllmeter utrymme. 

Vissa delar ar bestånden har på grund av materialets natur varit tvunget att registreras på 

handlingsnivå. Det gäller exempelvis den 138 hyllmeter långa serien med 

barnhälsovårdsjournaler, där sökregistret upptar över 82 000 poster. 

Enligt arkivlagen skulle alla arkiv inom landstinget ha varit förtecknade vid utgången av 

1995. Trots att mycket återstår innan lagkravet är uppfyllt har landstinget genom 

projektet kommit en god bit på väg . Under år 2011 har förteckningsarbete av 

arkivmyndighetens arkiv slutförts för 16 arkivbildare (55 hyllmeter före 

ordningsprocess, 34 hyllmeter efter) samt för vissa centrala serier av arkivbildaren 

landstingsstyrelsen (192 hyllmeter före ordningsprocess, 138 hyllmeter efter). Man bör 

2 (5)

dock vara medveten om att många arkiv ännu inte är överlämnade till 

arkivmyndigheten. Det är också känt att arkiv har försvunnit. 

Förtecknade arkiv är grunden för en modern arkivinstitution. Det är en förutsättning för 

att rationellt tillgängliggöra allmänna handlingar, aktivt delta i samarbete med andra 

kulturarvsinstitutioner och främja arkivens tillgänglighet för kulturell verksamhet och 

forskning. 

Att projektet avslutats betyder inte att ordnings- och förteckningsarbetet upphör. Tvärt 

om, det är en av kärnverksamheterna vid en arkivinstitution och upphör aldrig, bland 

annat för att nya leveranser strömmar in. På grund av det i många år, i praktiken sedan 

1863, eftersatta ordnings- och förteckningsarbetet kommer det att dröja flera år innan 

balans uppnåtts. På grund av att det inte funnits någon dokumentstyrning är 

arkivbeståndens skick därefter och förhållandevis stor del av arbetstiden åtgår till att 

utreda oklarheter om äldre handlingars proveniens och funktion i förhållande till 

dåvarande organisationsförhållanden och lagstiftning. 

Regionalt projekt, R7e-arkiv 

Projektet avslutades och övergick till förvaltning i december. Förutsättningarna för att 

bevara elektroniska handlingar vilar därmed på en säkrare grund. Arkivmyndighetens 

ansvar för elektroniskt bevarande skiljer sig inte på något sätt från bevarande av analoga 

handlingar. 

Arkivpedagogisk verksamhet 

Arkivens dag 

Andra lördagen i november äger Arkivens dag rum, en samverkan mellan elva 

arkivinstitutioner i Uppsala. Årets tema var konst. Landstingsarkivets bidrag var hämtat 

från terapiverksamheten vid Håga vävsal. 

Från och med i år är landstingsarkivet regional samordnare och därmed 

sammankallande till planeringsmöten inför Arkivens dag samt ekonomiansvarig. 

Daglig verksamhet 

Samarbetet med Fyris Dagliga verksamhet har fortsatt under året med skanning och 

registrering. 

Kulturnatten 

Landstingsarkivet deltog i Kulturnattsprogrammet den 10 september tillsammans med 

Arkiveringen vid Fyris Dagliga verksamhet. 

Information 

Landstingsarkivet har tagit emot ett flertal studiebesök, både av landstingspersonal och 

externa grupper. 

Föreläsningsserie 

I samarbete med de övriga arkivinstitutionerna i Uppsala anordnade landstingsarkivet en 

föreläsningsserie vid Arkivcentrum. Landstinget bidrog med en föreläsning av 

3 (5)

Mats O Karlsson om landstingets historia med titeln ”Landstinget i Uppsala län 150 år – 

politiskt länsorgan och bred samhällsaktör”. 

FALK:s konferens 

FALK är en nationell förening för arkivverksamma inom landsting och kommuner som 

varje år anordnar en konferens. I år förlades den till Uppsala med vårt landsting som 

värd. Konferensen var välbesökt och uppskattad. 

Personal 

Landstingsarkivet har sju anställda arkivarier, inklusive landstingsarkivarien. Efter att 

verksamheten i många år har varit underbemannad och landstinget sedan 

millennieskiftet har satsat mycket på den i form av bland annat ändamålsenliga lokaler 

och personalförstärkning, har den nu nått upp till acceptabel nivå. Minst på denna nivå 

bör verksamheten befinna sig för att kunna uppfylla det uppdrag som är fastställt i 

landstingets arkivregler. 

Studentpraktik 

Landstingsarkivet har, sedan flytten till nya lokaler 2007, tagit emot studenter från 

arkivarieutbildningen vid Uppsala universitet för praktik. I år praktiserade två studenter 

under vårterminen och under höstterminen tre studenter. Ytterligare en student valde att 

genomföra sitt examensarbete vid landstingsarkivet. 

Webbplatser 

Antalet besökare på landstingsarkivets webbplatser, både den interna och externa, har 

stadigt ökat genom åren, vilket är glädjande då det visar att det finns ett behov av den 

information som tillhandahålls genom dem. År 2011 ökade antalet besökare på den 

externa webbplatsen med ca 30 procent jämfört med föregående år, och detsamma 

gäller för vår sida på Navet. 

Beställningar via webbformulären har sedan införandet 2008 ökat från 28 till 137 

stycken år 2011. Förutom formulären använder besökarna vår e-postfunktion, som finns 

lätt åtkomlig på varje sida, till att ställa frågor till oss eller beställa handlingar. Även 

antalet e-postförfrågningar har ökat. 

Nytt för i år på webbplatsen är arkivbildarregistret som visar vilka arkiv som förvaras 

hos landstingsarkivet. 

Utbildning 

I år har personal vid Regionalt Onkologiskt Centrum, Landstingsservice och 

Primärvårdens kansli utbildats i arkiv- och dokumenthantering. Registratorsnätverket 

har informerats om klassificeringsstruktur vid nätverksträff vid Lasarettet i Enköping. 

Ekonomi 

Landstingsarkivet höll sig inom budgetramarna med viss marginal. Ett 

omhändertagande av privat vårdgivares journalarkiv, speciellt ett elektroniskt, efter 

beslut av Socialstyrelsen skulle med stor sannolikhet ha medfört att budgetramarna 

överskridits eftersom landstingsarkivet inte har någon ekonomisk beredskap för ett 

sådant ärende. 

4 (5)

Eftersom ansvaret för R7e-arkiv vilar på landstingsarkivet, administreras även 

ekonomin. Det innebär bland annat att räkna ut den årliga kostnadsfördelningen bland 

landstingen enligt nyckeltal, fakturera landstingen, hantera leverantörsfakturor och 

rapportera utfallen varje månad till förvaltningsledare och styrgrupp. 

Ärenden 

Antalet ärenden har ökat från 133 år 2004 till 782 år 2011. Ärendetillväxten år 2011 var 

13 procent, vilket var en markant ökning gentemot de närmast föregående åren. De 

externa ärendena var under året ungefär sju gånger fler än de interna, som minskat något 

för första gången sedan mätningarna började. Över tid har förhållandet mellan 

sekretessärenden och offentliga ärenden förändrats med tyngdpunkt på de förra. Drygt 

600 av årets ärenden gällde sekretessbelagda handlingar. 

Bakom statistiken döljer sig stora skillnader från ärende till ärende då vissa är enkla 

medan andra är komplexa och tar mycket tid i anspråk. 

Nyckeltal 2011 

Antal forskarbesök 19 + 1 forskare på heltid (Mats O Karlsson) 

Antal förfrågningar 782 

Antal leveranser 597 

Antal förvarade hyllmeter 3583 

Förtecknade arkiv: (Hyllmeteruppgift avser efter ordningsarbetet) 

Hälso- och sjukvårdsnämnden i 5 hyllmeter (hm) 

Enköping-Håbo 

Musik i Uppland 7 hm 

Hemsjukvårdscentralen 13,5 hm 

Kungsgärdets sjukhus 7 hm 

Epidemisjukhuset i Enköping 1 hm 

11 st små kommittéarkiv m.m. 0,5 hm 

Förtecknade delar av 

Landstingsstyrelsens arkiv: 

Verifikationer år 1864-1980 57 hm 

Huvuddiariet 1883-1997 med 39 hm 

tillhörande akter år 1988-1999 

Protokoll år 1884-1999 och 

handlingar år 1887-1982 

Verksamhetsbesök: 

42 hm 

OFO Organisationen För Organdonation 

Mellansverige 

Kultur i länet 

RCC Regionalt cancercentrum 

Upplandsstiftelsen 

5 (5)




§ 140 


Begäran om redovisning från Kollektivtrafiknämnden 

KOMPLETTERAS 

Delges 


Sign. 





§ 141 


Likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 2013-2015 


Landstingsstyrelsen beslutar att anta likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 2013- 

2015. 

Ärendet 

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt för jämställdhet mellan kvinnor och 

män samt för lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning. Diskrimineringslagen föreskriver vidare att alla arbetsgivare som sysselsätter 

fler än 25 arbetstagare ska upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete var tredje år. 

Arbetsgivarens arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett 

kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ska vara planmässigt och 

målinriktat. Enligt diskrimineringsombudsmannen (DO) kräver detta att arbetsgivaren 

upprättar en skriftlig plan med mål och aktiviteter. DO rekommenderar att arbetsgivare 

upprättar en plan som omfattar både jämställdhetsplan och plan för aktiva åtgärder för lika 

rättigheter och möjligheter. Landstinget bör därför, i enlighet med DO:s rekommendationer, 

anta en landstingsövergripande likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv, för lika 

rättigheter och möjligheter där även jämställdhetsplanen ingår. En ny likabehandlingsplan ur 

ett arbetsgivarperspektiv ska upprättas vart tredje år. 

En likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv har antagits av 

landstingsfullmäktige. I likabehandlingspolicyn anges att landstingets ansvar för 

likabehandlingsfrågor i egenskap av arbetsgivare ska behandlas i en likabehandlingsplan ur ett 

arbetsgivarperspektiv. 


Delges 

HR-direktören 


Sign. 


Likabehandlingsplan 

- ur ett arbetsgivarperspektiv 

2013- 2015 

Gäller från 2013 t.o.m. 2015 


Ansvarig HR-direktör

Innehåll 

1. Syfte och mål 

2. Bakgrund 

3. Definitioner och begrepp 

4. Samverkan 

5. Områden för lika behandling 

2

1. Syfte och mål 

Syftet med likabehandlingsplanen 

Landstinget i Uppsala Län ska vara en jämställd arbetsplats med lika villkor och möjligheter för 

alla medarbetare utifrån individuella förutsättningar. Enligt diskrimineringslagen ska landstinget 

upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete samt bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt 

främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning. Likabehandling handlar om värderingar och förhållningssätt. En 

arbetsplats där medarbetarna har lika villkor och möjligheter uppnås genom att 

likabehandlingsarbetet integreras i verksamheten. 

För vem/vilka äger likabehandlingsplanen giltighet? 

Likabehandlingsplanen gäller för samtliga förvaltningar i landstinget och utgör riktlinjer för 

verksamhetens likabehandlingsarbete. Varje förvaltning ansvarar för att i samverkan med de 

fackliga organisationerna ta fram en handlingsplan för de likabehandlingsåtgärder som ska 

påbörjas eller genomföras på respektive förvaltning under den kommande perioden. För stora 

förvaltningar rekommenderas att flera handlingsplaner tas fram. Uppföljning av 

likabehandlingsplanen sker landstingsövergripande. Förvaltningarnas handlingsplaner följs upp 

årligen såväl centralt som per förvaltning. 

2. Bakgrund 

Diskrimineringslagen 

Enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ska arbetsgivare arbeta aktivt för jämställdhet 

mellan kvinnor och män samt för lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning inom områdena rekrytering, arbetsförhållanden samt motverka förekomst av 

trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsgivare ska dessutom arbeta aktivt för jämställdhet mellan 

kvinnor och män vad gäller löner och för att alla medarbetare ska kunna kombinera föräldraskap 

och arbete. 

Likabehandlingsplan 

Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare som sysselsätter fler än 25 arbetstagare upprätta 

en plan för sitt jämställdhetsarbete vart tredje år. Planen ska definiera vilka åtgärder som 

arbetsgivaren antingen kommer att påbörja eller genomföra under de kommande åren. 

Jämställdhetsplanen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handslingsplan för 

jämställda löner som arbetsgivaren ska göra. 

Landstinget har, i enlighet med diskrimineringsombudsmannens (DO) rekommendationer, valt att 

arbeta med en likabehandlingsplan som täcker arbetet med diskrimineringsgrunden kön samt 

åtgärder avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Denna 

likabehandlingsplan ersätter den tidigare jämställdhetsplanen. Fullmäktige har tidigare fastställt 

en likabehandlingspolicy och en likabehandlingsplan ur medborgarperspektiv. 

3

3. Definitioner och begrepp 

Jämställdhet, jämlikhet och likabehandling 

Det svenska språket skiljer mellan jämställdhet och jämlikhet. Med jämlikhet menas alla 

individers lika värde, det vill säga att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett bakgrund. 

Jämställdhet däremot definieras som lika villkor mellan kvinnor och män. Jämställdhet behandlar 

således enbart förhållandena mellan könen. Ordet likabehandling betyder inte att alla personer 

ska behandlas lika, utan att personer ges möjligheter att utifrån sina individuella förutsättningar 

kunna utföra ett likvärdigt arbete, oberoende av diskrimineringsgrund. 

4. Samverkan 

Likabehandlingsplanen har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Utöver den 

övergripande treårsplanen ska varje förvaltning ta fram en eller flera lokala handlingsplaner. 

Förvaltningarna ska ta fram sina handlingsplaner i dialog med representanter från de fackliga 

organisationerna och handlingsplanerna ska samverkas i enlighet med samverkansavtalet. 

4

5. Områden för likabehandling 

Arbetsförhållanden 

Diskrimineringslagen 3 kap. 4 § 

Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och 

omständigheter i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare 

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 

Nulägesbeskrivning 

Alla verksamheter inom Landstinget i Uppsala län ska integrera likabehandlingsfrågorna i den 

dagliga verksamheten och i samverkan på olika nivåer. Viktiga verktyg i arbetet för 

likabehandling är diskussioner vid arbetsplatsträffar, samverkansgrupper och medarbetarsamtal 

samt skyddsronder. 

Landstinget genomförde en medarbetarundersökning i april 2012. Det totala värdet på Nöjd 

Medarbetar Index (NMI) var 3,9 (på en 5 gradig skala), vilket är ett bra resultat på 

arbetsmarknaden. Exempel på delvärden i NMI-värdet är människosyn där resultatet låg på 4,4, 

arbetsklimat och hälsa där resultatet låg på 4,1 samt fysisk arbetsmiljö där det totala resultatet 

blev 3,6. Det finns inga tydliga resultatskillnader med avseende på kön eller anställningstid. 

Däremot kan man se att äldre medarbetare (50 år och uppåt) är mer positiva till sin 

arbetssituation. 

I medarbetarundersökningen togs också Engagerad Medarbetar Index (EMI) fram. Indexet är 

uppbyggt av frågor kring motivation, ledarskap och styrning. Resultatet ligger på en hög nivå, 

4,08, vilket indikerar ett högt medarbetarengagemang inom landstinget. 

Den totala sjukfrånvaron, i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, var 4,5 procent år 

2011, vilket är en minskning från föregående år med 0.2 procentenheter. Fördelningen mellan 

män och kvinnor år 2011 var att männen hade en sjukfrånvaro på 2,4 procent och kvinnorna en 

sjukfrånvaro på 5,1 procent. Dessa skillnader analyseras inom respektive förvaltning. 

Tillsammans med de fackliga organisationerna i landstinget har en översyn av samverkansavtalet 

gjorts där bland annat jämställdhetsfrågornas hantering har belysts. 

Landstingets dialogverktyg för att bibehålla och utveckla medarbetarskapet har utökats med ett 

avsnitt om jämställdhet som kan användas ute i verksamheten för att öka kunskapen kring 

jämställdhetsfrågor. 

Vid landstingets koncernövergripande chefsutvecklingsprogram, som syftar till att stärka 

arbetsgivarrollen, har ett avsnitt med grundläggande information om diskrimineringslagens 

innehåll lagts till. Vid antagningen till det koncernövergripande chefsförsörjningsprogrammet har 

hänsyn tagits till jämställdhets- och mångfaldsaspekten. 

Folktandvården har genomgått en HBT-utbildning (homosexuella, bisexuella och transpersoner) 

som leder till certifiering. Folktandvården är den första tandvårdsgivaren i landet som blir HBT- 

5

certifierad. Sammanlagt har ca 550 anställda genomgått utbildning under perioden 2010-2012. 

Nulägeskartläggningen visar att förhållandena överlag är bra och att det snarast handlar om att 

bibehålla en hög nivå av likabehandling. 

Landstingsgemensamma mål 2013 - 2015 

Arbetsförhållandena i landstinget ska lämpa sig för alla och genomsyras av ett jämställt 

förhållningssätt. Med arbetsförhållanden menas fysiska, psykosociala och organisatoriska 

förhållanden. 

Inga skillnader ska finnas vad avser kvinnor och mäns möjlighet till heltidsanställning i 

landstinget. 

Likabehandlingsfrågor ska integreras i landstingets samtliga forum för delaktighet och 

inflytande såsom facklig samverkan, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. 

Chefer och medarbetare ska ha kunskap, förståelse och insikt inom områdena jämställdhet 

och likabehandling. 

Aktiva åtgärder 2013 - 2015 

Landstingets dialogverktyg för att bibehålla och utveckla medarbetarskapet ska utökas 

med ett avsnitt om likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna i 

diskrimineringslagen. 

Ansvar och tid: HR-direktören på ledningskontoret har ansvaret och arbetet ska vara 

slutfört under 2013. 

Likabehandlings- och mångfaldsperspektivet ska utgöra en naturlig del av landstingets 

chefsutbildningsinsatser. 

Ansvar och tid: HR-direktören på ledningskontoret har ansvaret och aktiviteten pågår 

löpande. 

Landstinget ska kontinuerligt följa upp och analysera sjukfrånvaro och arbetsskador ur ett 

könsperspektiv. 

Ansvar och tid: Respektive förvaltnings HR-chef har ansvaret och aktiviteten sker 

löpande. 

6

Förvärvsarbete och föräldraskap 


Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete 

och föräldraskap. 


Enligt medarbetarundersökningen, som genomfördes våren 2012, har 49 procent av landstingets 

medarbetare hemmaboende barn. Majoriteten av dessa tycker att de kan kombinera arbetet med 

föräldraskapet. Det totala värdet (NMI =Nöjd Medarbetar Index) på frågan om man som 

medarbetare i landstinget anser det möjligt att förena arbete och föräldraskap var 4,2, vilket är ett 

bra resultat på arbetsmarknaden. Frågan diskuteras även i de årliga medarbetarsamtalen som förs 

mellan chef och medarbetare och ingår som en del i det landstingsövergripande stödmaterialet för 

medarbetarsamtal. 

Föräldralediga medarbetare erbjuds att delta vid arbetsplatsträffar, kompetensutvecklings- och 

personalsociala aktiviteter. Landstingets lönepolicy föreskriver att föräldralediga medarbetare 

inte ska missgynnas vid lönesättning. 

Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visar på att medarbetarna inom landstinget, på ett positivt 

sätt, kan förena arbete och föräldraskap. Detta förhållande ska arbetsgivaren värna om att behålla. 


Alla medarbetare i landstinget ska oberoende av kön kunna förena förvärvsarbete med 

föräldraskap. 


Föräldralediga medarbetare ska ges möjligheten att hålla kontakt med arbetsplatsen under 

föräldraledighet till exempel genom att bjudas in till arbetsplatsmöten, 

kompetensutvecklings- och personalsociala aktiviteter. Respektive förvaltnings HRavdelning 

ska informera chefer om detta. 

Ansvar och tid: Respektive förvaltnings HR-chef har ansvaret och aktiviteten sker 

löpande. 

Vid medarbetarsamtal ska medarbetares möjlighet att kombinera sitt arbete med 

föräldraskap tas upp. 

Ansvar och tid: Respektive chef som genomför medarbetarsamtal har ansvaret och 

aktiviteten sker löpande. 

7

Trakasserier och repressalier 


Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för 

trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. 


Landstinget i Uppsala län accepterar inte att trakasserier förekommer i verksamheten. Alla 

medarbetare har rätt att behandlas med respekt och att arbeta i en miljö som är fri från 

trakasserier. 

Alla medarbetare har ett gemensamt ansvar att bidra till en god arbetsmiljö och atmosfär på 

arbetet. Detta innefattar att motverka kränkningar och trakasserier. Landstinget har en policy och 

handlingsplan för landstingsanställda – Stopp för Sexuella trakasserier - som innehåller riktlinjer 

för hur man ska agera vid misstanke om kränkningar och trakasserier. Dessutom finns en policy 

och handlingsprogram rörande kränkande särbehandling. 

Av medarbetarenkäten från 2012 framgår att det är låg förekomst av trakasserier inom landstinget 

och landstinget fortsätter att arbeta för att trakasserier inte ska förekomma. 


Ingen medarbetare i landstinget ska utsättas för trakasserier eller repressalier som har 

samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 


Landstinget ska uppdatera de landstingsövergripande dokumenten ”Stopp för sexuella 

trakasserier - Policy och handlingsplan för landstingsanställda” samt ”Kränkande 

särbehandling”. 

Ansvar och tid: HR-direktören på ledningskontoret har ansvar för genomförandet som ska 

vara färdigt i januari 2013. 

Landstinget ska informera medarbetare och chefer om de uppdaterade dokumenten. 

Ansvar och tid: Varje förvaltnings HR-chef har ansvaret och det ska vara slutfört 2013 för 

att sedan ske löpande vid behov. 

8

Rekrytering 


Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. 


När det på en arbetsplats inte råder i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ 

av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt 

anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till 

att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Första stycket ska dock 

inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan 

krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt. 


Under hösten 2012 implementeras ett nytt IT-stöd för rekrytering, Workpositions, som blir ett 

verktyg för att säkerställa likvärdig behandling av alla sökande i alla steg i rekryteringsprocessen. 

I och med detta har även ett landstingsgemensamt frågeställningsunderlag vid intervju samt mall 

för referenstagning med könsneutrala frågeställningar tagits fram. 

Dessutom har en landstingsgemensam mall för kravprofil tagits fram. Genom att fokusera på 

kompetens och ta fram en tydlig kravspecifikation som utgångspunkt vid annonsering, urval, 

intervju och referenstagning kvalitetssäkras rekryteringen och diskriminering undviks. 

Vid extern rekrytering har alla tjänster annonserats på landstingets webbsidor och för en del 

yrkesgrupper även på arbetsförmedlingen, i fackpress/dagstidningar och på olika 

rekryteringssajter. 

Nuläget visar att mallar och verktyg som finns framtagna som hjälpmedel inför rekrytering inom 

landstinget är neutrala både när det gäller kön och bakgrund. I och med det nya IT-stödet med 

nya landstingsövergripande mallar kan landstinget säkerställa att vi även fortsättningsvis håller en 

hög nivå när det gäller likabehandling i rekryteringssammanhang. 


Landstinget ska alltid genomföra en ickediskriminerande rekryteringsprocess. 

Landstinget ska öka antalet medarbetare med det underrepresenterade könet inom 

yrkeskategorier och på arbetsplatser där det råder obalans. 


Landstinget ska se över den landstingsgemensamma rekryteringsprocessen så att den är fri 

från diskriminering. I detta ingår att se över utformandet av platsannonser och 

kravprofiler så att de är diskrimineringsfria och stödjer målet att öka det 

underrepresenterade könet samt att det i samband med rekryteringar ges möjlighet för alla 

personer oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning att söka 

lediga anställningar. 

Ansvar och tid: HR-direktören vid ledningskontoret är ansvarig och aktiviteten ska vara 

genomförd vid utgången av 2013. 

Landstinget ska ta fram en landstingsgemensam utbildning i rekryteringsprocessen med 

9

tonvikt på kompetensbaserad rekrytering. 

Ansvar och tid: HR-direktören vid ledningskontoret är ansvarig och aktiviteten ska vara 

genomförd vid utgången av 2013. 

10

Utbildning och kompetensutveckling 


Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en 

jämn könsfördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av 

arbetstagare. 


Landstinget har ca 11 500 medarbetare. Av dessa är 78 procent kvinnor och 22 procent män. Ca 

500 av medarbetarna i landstinget har en chefsbefattning och av dem är 65 procent kvinnor och 

35 procent män. Det senaste året har ca 150 av medarbetarna med chefsbefattning deltagit i 

någon av de genomförda landstingsövergripande chefsförsörjningsutbildningarna eller 

ledarskapsutbildningarna. Av dessa var 73 procent kvinnor och 27 procent män. 

I det landstingsövergripande materialet, som är framtaget att användas som ett underlag för 

medarbetare och chefer i syfte att förbereda och genomföra medarbetarsamtal, framgår att man i 

samtalet ska diskutera medarbetarens behov av kompetensutveckling. 


Alla medarbetare i landstinget ska utifrån verksamhetens behov ha lika möjligheter till 

utbildning och kompetensutveckling. 


Landstinget ska ta hänsyn till jämställdhet och mångfald vid urval till landstingets 

chefsförsörjningsprogram. 

Ansvar och tid: HR-direktören vid ledningskontoret har ansvaret och aktiviteten ska ske 

löpande. 

Goda exempel på jämställdhet inom organisationen ska lyftas fram. Marknadsföringen 

ska också synliggöra män inom kvinnodominerande yrken respektive kvinnor inom 

mansdominerade yrken för att uppmuntra det icke-dominerande könet att utbilda sig/ söka 

tjänster inom området. 

Ansvar och tid: Respektive förvaltnings HR-chef har ansvar och aktiviteten sker löpande. 

11

Jämställda löner 

Diskrimineringslagen 3 kap. 10§ 

I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor 

mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera 

-bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, 

-löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. 

Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med 

kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan 

-kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och 

-grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp 

med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är 

eller brukar anses vara kvinnodominerat. 


Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa 

resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10§. I planen ska anges vilka lönejusteringar och 

andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller 

likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att 

de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En 

redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande 

handlingsplan. 


Inga osakliga löneskillnader och lönevillkor mellan kvinnor och män accepteras i Landstinget i 

Uppsala län. Landstinget ska, enligt diskrimineringslagen, vart tredje år kartlägga och analysera 

bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor samt löneskillnader mellan 

kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. 

Landstinget genomför lönekartläggning samt handlingsplan för jämställda löner vart tredje år. 

Nästa lönekartläggning ska vara färdig till år 2013. 

Vid genomgång och analys av landstingets lönepolicy, landstingsgemensamma lönekriterier för 

läkare samt förvaltningsvisa riktlinjer för lön och lönekriterier konstaterades att samtliga 

dokument är jämställda och inga könsdiskriminerande formuleringar finns. 


Inga osakliga löneskillnader eller anställningsvillkor ska finnas mellan kvinnor och män i 

landstinget. 

Landstinget ska bibehålla jämställdhetsperspektivet i sitt strategiska arbete med de 

lönepolitiska frågorna. 


I samband med löneöversyn och lönekartläggning granskas löner utifrån ett 

jämställdhetsperspektiv. 

Ansvar och tid: HR-direktören vid ledningskontoret är ansvarig och aktiviteten genomförs 

årligen i samband med löneöversyn och vart tredje år i samband med lönekartläggning. 

12

HR-avdelningen 

Lotta Halling 

Tfn 018-611 61 10 

E-post charlotta.halling@lul.se 



www.lul.se 

2012-07-24 Dnr CK2012-0246 


Likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 2013-2015 


Landstingsstyrelsen beslutar att anta likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 

2013 - 2015. 

Ärendet 

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt för jämställdhet mellan 

kvinnor och män samt för lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringslagen föreskriver vidare att alla 

arbetsgivare som sysselsätter fler än 25 arbetstagare ska upprätta en plan för sitt 

jämställdhetsarbete var tredje år. Arbetsgivarens arbete för att aktivt främja lika 

rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning ska vara planmässigt och målinriktat. Enligt diskrimineringsombudsmannen 

(DO) kräver detta att arbetsgivaren upprättar en skriftlig plan med mål 

och aktiviteter. DO rekommenderar att arbetsgivare upprättar en plan som omfattar både 

jämställdhetsplan och plan för aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter. 

Landstinget i Uppsala län har tidigare haft en landstingsövergripande jämställdhetsplan. 

Utifrån denna jämställdhetsplan har varje förvaltning upprättat en handlingsplan utifrån 

identifierade behov i verksamheten. 

En likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv har 

antagits av landstingsfullmäktige. I likabehandlingspolicyn anges att landstingets ansvar 

för likabehandlingsfrågor i egenskap av arbetsgivare ska behandlas i en 

likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv. 

Landstinget bör, i enlighet med DO:s rekommendationer, anta en landstingsövergripande 

likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv, för lika rättigheter och 

möjligheter där även jämställdhetsplanen ingår. En ny likabehandlingsplan ur ett 

arbetsgivarperspektiv ska upprättas vart tredje år.

Likabehandlingsplanen har tagits fram i dialog med de fackliga organisationerna och de 

har fått tillfälle att lämna synpunkter på dess innehåll. 

Utifrån den landstingsövergripande likabehandlingsplanen ur arbetsgivarperspektiv ska 

varje förvaltning ta fram en handlingsplan där de genom kartläggning identifierar vilka 

åtgärder och aktiviteter som ska vidtas på förvaltningsnivå. Förvaltningarnas 

handlingsplaner kommer att följas upp årligen såväl centralt som per förvaltning. 

Bilaga 

Likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv 2013 - 2015 

2 (2)




§ 142 

Förändring av premie för frisktandvård 



Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att folktandvården höjer sin premie 

för frisktandvård med sammanlagt 7,8 procent för åren 2012-2014 med början 2012-09-19. 

Ärendet 

Frisktandvård är ett avtal mellan patienten och Folktandvården. Det innebär att man går på 

regelbundna kontroller och får den tandvård man behöver till ett fast pris som patienten och 

tandvården kommer överens om i förväg. Premierna för frisktandvården har dock legat stilla 

under den närmaste treårsperioden då nivåerna följer avtalstidens längd, som är tre år. Inför 

förnyelse av avtalen har folktandvården genomfört en översyn av priserna och resultatet visar 

att endast personalkostnaderna har ökat med 9 procent under de senaste tre åren. Resultatmässigt 

visar frisktandvården nära ett nollresultat för 2011. Med ökade kostnader under 2012 

och 2013 kommer frisktandvården visa ett underskott om priserna inte justeras upp. Mot 

bakgrund av ovanstående föreslås folktandvården höja premierna för frisktandvård. 

Höjningarna som föreslås innebär både höjningar och sänkningar i prislistan beroende på 

premiegrupp (se tabellen nedan). 

Premiegrupp Nu gällande Föreslaget nytt Föreslaget nytt Prisförändring 

pris/år 

pris/år 

pris/mån 

(kr/mån) 

1 780 840 70 +5 

2 960 1 020 85 +5 

3 1 200 1 320 110 +15 

4 1 560 1 740 145 +15 

5 2 040 2 220 185 +15 

6 2 700 2 880 240 +15 

7 3 780 3 960 330 +15 

8 4 860 5 040 420 +15 

9 6 900 6 780 565 -10 

10 8 820 8 700 725 -10 







Delges 


Ekonomidirektören 


Sign. 


Ledningskontoret 

Ekonomiavdelningen 

Gustaf af Ugglas 

Tfn 018-611 61 26 

E-post gustaf.af.ugglas@lul.se 

Förändring av premie för frisktandvård 


Landstingets kansli 

Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ pg 72173-8 

bg 230-0168 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 

2012-08-08 Dnr CK 2012-0233 


Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att folktandvården höjer sin 

premie för frisktandvård med sammanlagt 7,8 procent för åren 2012-2014 med början 

2012-09-19. 

Ärendet 

Frisktandvård är ett avtal mellan patienten och Folktandvården. Det innebär att man går 

på regelbundna kontroller och får den tandvård man behöver till ett fast pris som patienten 

och tandvården kommer överens om i förväg. Avtalet sträcker sig över tre år åt 

gången. Detta ingår i avtalet: 

All tandvård för att förebygga, sjukdomsbehandla och laga tänder, t.ex. lagningar, 

enstaka kronor, rotfyllningar, tandborttagningar, bettskenor och specialisttandvård 

Regelbundna undersökningar 

Akuttandvård oavsett var i Sverige man befinner sig 

Avtalet gäller på alla kliniker inom Folktandvården och vid flytt från Uppsala 

län gäller avtalet i det landsting man flyttar till 

Om man behöver behandling som inte ingår i avtalet, t.ex. implantat eller protes, 

får man tillgodoräkna sig upp till ett års inbetald premie för att komma upp i det 

högkostnadsskydd som erbjuds genom det statliga tandvårdsstödet 

Premiegrupp 

Patientens premiegrupp bestäms genom en hälsobedömning då man tar reda på patientens 

risk för att drabbas av tandsjukdomar. Folktandvården använder ett databaserat 

beslutsstöd, R2, för att bedöma patientens risk- och friskfaktorer, och en munhälsoprofil 

tas fram. Munhälsoprofilen bygger på det status som registrerats vid undersökningen 

och en rad faktorer som beskriver patientens levnadsvanor av betydelse för munhälsan, 

t.ex. kost- och munhygienvanor samt fluoranvändning.

Bedömningar görs inom områdena karies, tandlossning, status på befintliga tandrestaureringar, 

implantat, erosioner, bettutveckling och övrig risk såsom allmänsjukdomar och 

tobaksbruk. Premiegruppen bestäms alltså av den individuella risken för att drabbas av 

munsjukdomar under den närmaste treårsperioden. Avgiften ska vara tillräckligt hög för 

att täcka de tandvårdskostnader som kan förväntas uppstå. Folktandvården utvärderar 

regelbundet att intäkter och kostnader i respektive premiegrupp balanseras. Sammantaget 

ska patienternas avgifter i en specifik premiegrupp täcka kostnaderna för de tandvårdskostnader 

som uppstått. Patienterna i olika premieklasser ska inte subventionera 

varandra. Om överskott uppstår i en premieklass under längre tid sänks priset i denna 

grupp och om underskott uppstår höjs priset. 

Premierna för frisktandvården har legat stilla under den närmaste treårsperioden då nivåerna 

följer avtalstidens längd, som är tre år. Inför förnyelse av avtalen har folktandvården 

genomfört en översyn av priserna och resultatet visar att endast personalkostnaderna 

har ökat med 9 procent under de senaste tre åren. 

Resultatmässigt visar frisktandvården nära ett nollresultat för 2011. Med ökade kostnader 

under 2012 och 2013 kommer frisktandvården visa ett underskott om priserna inte 

justeras upp. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslås folktandvården höja premierna för frisktandvård. 

Höjningarna som föreslås innebär både höjningar och sänkningar i prislistan beroende 

på premiegrupp (se tabell nedan). 

Premiegrupp Nu gällande Föreslaget nytt Föreslaget nytt Prisförändring 

pris/år 

pris/år 

pris/mån (kr/mån) 

1 780 840 70 +5 

2 960 1 020 85 +5 

3 1 200 1 320 110 +15 

4 1 560 1 740 145 +15 

5 2 040 2 220 185 +15 

6 2 700 2 880 240 +15 

7 3 780 3 960 330 +15 

8 4 860 5 040 420 +15 

9 6 900 6 780 565 -10 

10 8 820 8 700 725 -10 

2 (2)




§ 143 


Arvodering av ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott – 



Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att ledamot i produktionsstyrelsens 

arbetsutskott som inte ingår i styrelsens presidium månatligen arvoderas med 3 procent av 

månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Beslutet gäller retroaktivt fr.o.m. 2012-05-01. 

Ärendet 

Produktionsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2012-04-26, § 63, att inrätta ett 

arbetsutskott bestående av fem ledamöter (3+2) dvs. att arbetsutskottet utgörs av ordförande, 

1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande samt ytterligare två ledamöter från 

produktionsstyrelsen. 

Av regler för ekonomiska ersättningar § 5 framgår att ledamöter i hälso- och 

sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott månatligen arvoderas med motsvarande 3 procent av 

månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Detta gäller ledamot som inte ingår i styrelsens 

presidium. Ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott som inte ingår i presidiet bör 

arvoderas på motsvarande sätt. 

Beslut om arvodering ska gälla retroaktivt fr.o.m. 2012-05-01. 



Delges 


Chefen för administrativa enheten 

Produktionsdirektören 


Sign. 


Administrativa avdelningen 

Peter Helgesson 

Tfn 018-611 61 06 

E-post peter.helgesson@lul.se 


2012-08-01 Dnr CK 2012-0244 


www.lul.se 


Arvodering av ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott – 



Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att ledamot i 

produktionsstyrelsens arbetsutskott som inte ingår i styrelsens presidium månatligen 

arvoderas med 3 procent av månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Beslutet gäller 

retroaktivt fr.o.m. 2012-05-01. 

Ärendet 

Produktionsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2012-04-26, § 63, att inrätta ett 

arbetsutskott bestående av fem ledamöter (3+2) dvs. att arbetsutskottet utgörs av 

ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande samt ytterligare två ledamöter från 

produktionsstyrelsen. 

Av regler för ekonomiska ersättningar § 5 framgår att ledamöter i hälso- och 

sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott månatligen arvoderas med motsvarande 3 procent av 

månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Detta gäller ledamot som inte ingår i styrelsens 

presidium. Ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott som inte ingår i presidiet bör 

arvoderas på motsvarande sätt. 

Beslut om arvodering ska gälla retroaktivt fr.o.m. 2012-05-01.




§ 144 


Auktoriserad revisor för stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond 


Landstingsstyrelsen begär att landstingets revisorer i sin kommande upphandling av 

auktoriserade revisorer också innefattar auktoriserad revisor för Stiftelsen Akademiska 

sjukhusets utvecklingsfond. 

Ärendet 

Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 14 december 2006 155 § uppdrogs till 

landstingets revisorer att upphandla auktoriserade revisorer i stiftelserna Musik i Uppland, 

Upplandsmuseet, medicinhistoriska museet samt landstingets donationsfonder. I den 

upphandling som genomfördes ingick även auktoriserade revisorer för stiftelsen Akademiska 

sjukhusets utvecklingsfond. Efter genomförd upphandling gick uppdraget till BDO 

Consulting group AB. Avtalet med BDO Consulting group AB upphör i och med 

verksamhetsåret 2012 och landstingets revisorer avser att genomföra en ny upphandling för 

att tillgodose att auktoriserade revisorer finns för de nämnda organen från och med 

verksamhetsåret 2013. 

När det gäller Stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond är det landstingsstyrelsen 

som enligt stadgarna utser auktoriserade revisorer. I likhet med tidigare föreslås att behovet av 

auktoriserad revisor för detta ändamål tillgodoses inom den samlade upphandling som 

landstingets revisorer avser att genomföra. 



Delges 

Landstingets revisorer 

Revisionschefen 

Stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond 


Sign. 


Landstingsrevisionen Landstingsstyrelsen 

Ingvar Sjögren 

Revisionschef 

Tfn 018-611 65 38 

E-post ingvar.sjogren@lul.se 

Revisionen i Landstinget i Uppsala län 


Upphandling av auktoriserad revisor för stiftelsen Akademiska sjukhusets 

utvecklingsfond 


Landstingsstyrelsen begär att landstingets revisorer i sin kommande upphandling av 

auktoriserade revisorer också innefattar auktoriserad revisor för Stiftelsen Akademiska 

sjukhusets utvecklingsfond. 

Ärendet 

Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 14 december 2006 155 § uppdrogs till landstingets 

revisorer att upphandla auktoriserade revisorer i stiftelserna Musik i Uppland, Upplandsmuseet, 

medicinhistoriska museet samt landstingets donationsfonder. I den upphandling som genomfördes 

ingick även auktoriserade revisorer för stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond. 

Efter genomförd upphandling gick uppdraget till BDO Consulting group AB. Avtalet med BDO 

Consulting group AB upphör i och med verksamhetsåret 2012 och landstingets revisorer avser 

att genomföra en ny upphandling för att tillgodose att auktoriserade revisorer finns för de 

nämnda organen från och med verksamhetsåret 2013. 

I de olika organens stadgar anges vem som formellt beslutar att utse auktoriserade revisorer. 

Landstingsfullmäktige utser auktoriserade revisorer för Medicinhistoriska museet och Stiftelsen 

Upplandsmuseet. Styrelsen för Musik i Uppland utser för utser auktoriserade revisorer stiftelsen 

för Musik i Uppland. När det gäller Landstingets donationsfonder anges i revisionens 

reglemente att landstingets revisorer svarar för granskning av till landstingets lämnade 

donationsstiftelser och bör följaktligen också utse de auktoriserade revisorer för detta ändamål. 

När det gäller Stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond är det landstingsstyrelsen som 

enligt stadgarna utser auktoriserade revisorer. I likhet med tidigare föreslås att behovet av 

auktoriserad revisor för detta ändamål tillgodoses inom den samlade upphandling som 

landstingets revisorer avser att genomföra. 

I de fall de beskrivna organen har förtroendevalda revisorer utses dessa inom revisorskretsen av 

landstingsfullmäktige inför varje mandatperiod. 

Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-12 55 39 │ www.lul.se 

Akademiska sjukhuset │ Primärvården │ Folktandvården │ Lasarettet i Enköping │ Habilitering och Hjälpmedel 

Landstingsservice │ Kultur i länet │ Varuförsörjningen │ Landstingsdirektörens stab │ Hälso- och sjukvårdsstaben




§ 145 


Granskning av projektet Psykiatrins hus - revisionssvar 


Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande svar till landstingsrevisionen: 

Bilaga § 145 

Ärendet 

Landstingets revisorer har genom PwC AB granskat projektet Psykiatrins hus och vill enligt 

skrivelse av den 17 april 2012 (Rev. Dnr 2011-0024) ha svar på vilka åtgärder som har 

vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av skrivelsen och övriga iakttagelser i 

granskningsrapporten. Syftet med granskningen var att bedöma om landstinget har en 

ändamålsenlig styrning och uppföljning av investeringen Psykiatrins hus. Landstingsstyrelsen 

anger i sitt svar bl.a. att granskningens resultat kommer att beaktas i kommande byggprojekt 

och att landstingsdirektören fått i uppdrag att uppdatera nuvarande beslutsprocess vid 

bygginvesteringar inom Landstinget i Uppsala län från 2014. 


Delges 

Landstingets revisorer 

Revisionschefen 


Sign. 


Landstingsservice 

Thord Hägg 

Tfn 018-611 65 94 

E-post thord.hagg@lul.se 



www.lul.se 


Landstingsrevisionen 

Granskning av projektet Psykiatrins hus – svar till revisionen 

Landstingsstyrelsen har tagit del av rubricerad granskningsrapport och vill lämna 

följande svar. 

Granskningens resultat från projektet Psykiatrins hus kommer att beaktas i kommande 

byggprojekt och landstingsdirektören har fått i uppdrag att uppdatera nuvarande 

beslutsprocess vid bygginvesteringar inom Landstinget i Uppsala län från 2014. 

Landstingsstyrelsen önskar vidare meddela landstingsrevisionen att uppföljning, 

rapportering och löpande information av projektet kontinuerligt har gjorts till projektets 

styrgrupp. Styrgruppen representeras bl.a. av samtliga landstingsråd, vilka har varit väl 

informerade om status över projektet. Vidare har ekonomisk uppföljning av projektet 

årligen redovisats i samband med delårsbokslut och årsbokslut. 

Kostnadsutvecklingen för projektet har löpande uppdaterats i landstingets årliga 

landstingsplan och budget (LPB), detta efter senast kända kostnadsvärderingar. Den 

första kostnadsvärderingen som presenterades utgick från en Chalmersrapport från 

2003, vilken inte kan jämföras med den slutgiltiga utformningen av projektet. Även 

övriga av landstingsrevisionen nämnda kostnadsökningar innan projektet slutgiltigt 

beslutades var till vissa delar inte jämförbara med slutresultatet. Dock kommer 

anmärkningen i sig att innebära djupare och mer ingående analyser i tidiga skeden i 

kommande framtida projekt. 

I februari 2008 fattade landstingsfullmäktige beslut om en prognostiserad produktionskostnad 

om 912,8 miljoner kronor exklusive kreditivkostnad, en kostnadsram som 

fortfarande fyra år senare kvarstår som slutmål 2013. 

Landstingsstyrelsen kan konstatera att beslutsordningen kan förtydligas för att i 

framtiden undvika frågeställningar om var olika beslut ska fattas. Det har särskilt 

uppmärksammats av nuvarande organisation inom landstingsservice att 

tilldelningsbeslut och tecknande av entreprenadkontrakt under 2009-2010 inte har följt 

landstingets regler, varför dessa brister ses över för framtida ärenden.

Landstingsstyrelsen vill dock framhålla att inom projektets organisation har det funnits 

en god ordning och kontroll, besluten har löpande följt projektets beslutsordning och 

varit föremål för granskning och kontroll. 

Nuvarande beslutsordning vid bygginvesteringar inom Landstinget i Uppsala län är från 

2004 (dnr 2004-0100), varför det finns ett behov av en uppgradering och förändring/anpassning 

av/till dagens arbetssätt och ordning. I samband med detta önskar 

landstingsstyrelsen meddela landstingsrevisionen att landstingsdirektören fått i uppdrag 

att uppdatera nuvarande beslutsprocess vid bygginvesteringar inom Landstinget i 

Uppsala län. 

För Landstinget i Uppsala län 

Erik Weiman 

Landtingsstyrelsens ordförande 

Kerstin Westholm 

Landstingsdirektör 

2 (2)




§ 146 


Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län – Uppländsk Drivkraft 3.0 – 

svar till Regionförbundet Uppsala län 

KOMPLETTERAS 

Delges 


Sign. 


UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 3.0 

Regional utvecklingsstrategi

Remissversionen har skickats ut av Regionförbundets styrelse utan eget ställningstagande 

Remisstid: 25 april – 17 september 2012 

Remissunderlag och bilagor finns på www.regionuppsala.se/RUS 

Se även Facebook – Uppländsk Drivkraft 3.0 

Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design 

Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif 

Tryck: KPH – Trycksaksbolaget

INNEHÅLL 

Med förenade krafter mot Europas mest attraktiva kunskapsregion 04 

Omvärldsanalys och ingångsvärden 05 

Uppsalaregionens utmaningar 08 

Från vision till åtagande 10 

En innovativ region 13 

En växande region 16 

En kompetent region 20 

En attraktiv region 23 

Uppsalaregionen i korthet 26 

Referenser och underlagsmaterial 27

04 UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 

MED FÖRENADE KRAFTER MOT EUROPAS 

MEST ATTRAKTIVA KUNSKAPSREGION 

Vi som bor i Uppsalaregionen ska vara stolta. Här 

finns kvaliteter som andra bara kan drömma om. 

Denna tredje version av Uppländsk Drivkraft har 

sikte mot år 2030 och bygger på erfarenheterna 

av många års regionalt utvecklingsarbete. Denna 

strategi visar hur vi med samlade krafter ska kunna skapa bästa 

möjliga framtid för människor och verksamheter i vår region. 

Om knappt två decennier vill vi att invånarna i Uppsalaregionen 

ska kunna blicka tillbaka och konstatera att man i början 

av 2010talet fattade de beslut som gjort Uppsala till Europas 

mest attraktiva kunskapsregion. 

För att bli den mest attraktiva kunskapsregionen i Europa 

krävs långsiktiga åtaganden från alla parter. Ingen enskild 

kommun, person eller organisation kan förverkliga visionen 

på egen hand. Visionen måste bäras av hela regionen – helst av 

varje företag, varje invånare och varje företrädare. Visionen ska 

svetsa samman. Skapa stolthet och en rörelse mot ett samlat 

agerande, där insatser för att stärka delarna samtidigt bidrar 

till helheten. En gemensam berättelse om vilka vi är och vart 

vi vill. 

Det krävs ett hårt arbete och ett tydligt samlat ledarskap för 

att profilera visionen mot omvärlden. Mycket görs redan. I 

Uppsalaregionen står utvecklingen aldrig still. Därför handlar 

den regionala utvecklingsstrategin om att ta tillvara den potential 

som redan finns här. Att göra allting lite bättre. 

Befolkningens tillväxt och kompetens, näringslivets bredd 

och spets, goda internationella kommunikationer via Arlanda, 

regionens två universitet och högspecialiserade sjukvård vid 

Akademiska sjukhuset är unika tillgångar i regionen. Tillsammans 

utgör de Uppsalaregionens guldägg och nycklar till 

tillväxt. 

Denna utvecklingsstrategi innehåller tydliga, strategiska 

målbilder. Målen är komplexa och påverkas av händelser i 

omvärlden. Likväl är de grundläggande som indikatorer på 

varthän utvecklingen bär. Engagemang, uppföljning och 

lärande är viktiga ledord för arbetet framåt. 

” 

Vår region är het, rätt och nära. 

Tillsammans vill vi göra den 

ännu bättre.” 

Den regionala utvecklingsstrategin är landstingets och kommunernas 

svar på hur Uppsalaregionen vill bidra till att EU 

uppnår en smart och hållbar tillväxt för alla fram till år 2020. 

All tillväxt ska vara hållbar – miljömässigt, socialt och ekonomiskt. 

Med en hållbar utveckling lämnar vi över en bättre 

värld till uppväxande generationer, samtidigt som vi bereder 

väg mot nya jobb och ökad välfärd. Vår region är het, rätt och 

nära. Tillsammans vill vi göra den ännu bättre. 2 

Uppsala den 29 mars 2012

OMVÄRLDSANALYS OCH INGÅNGSVÄRDEN 

Varje man och kvinna, varje företag och organisation 

påverkas av globala trender och snabba förändringar. 

När det blåser i omvärlden väljer en del att bygga 

vindskydd. Då ska Uppsalaregionen hissa segel och 

vända hot till möjligheter genom våra styrkor. 

Här följer en sammanställning av viktiga samhälls och omvärldsfenomen 

som påverkar oss. Avsnittet bygger på fyra omvärldsanalyser, 

olika rapporter och resultat från seminarier med 

politiker, forskare, tjänstemän och näringslivsrepresentanter. 

Fortsatt snabb globalisering ... 

Sedan 1945 har världen upplevt en snabb globalisering. Den 

driver på utvecklingen världen över – från Tierp till Taipei och 

från Bålsta till Bangalore – till en växande levnadsstandard, 

förbättrade hälsovillkor och stärkta fri och rättigheter i stora 

delar av världen. Men den ger också upphov till klimatförändring, 

skuld och finanskriser, politisk instabilitet och stigande 

priser på mat, energi och råvaror. Den ekonomiska maktba 

lansen förändras, med en snabb tillväxt i Indien, Kina och 

Brasilien och stora strukturella problem i USA och Europa. 

... med osäkert förlopp ... 

Världen präglas för närvarande av en genuin osäkerhet och 

turbulens. Globaliseringen antas gå vidare, inte minst driven 

av ny teknik, sociala medier och sammanflätade ekonomier. 

Men på kort tid kan förutsättningarna skifta. Till synes goda 

konjunkturer vänder ner panikartat på en eftermiddag. Statsfinanser 

äventyras. Svårbekämpade virus sprids med flygets 

hastighet mellan kontinenter. Politiska skiftningar och folkliga 

uppror kastar styrelseskick över ända. Utsläpp sprids med 

vinden och lägger sig som ett lock över länder och regioner 

långt från källan. 

Till de megatrender, stora globala förändringar i samhällsutvecklingen, 

som förväntas påverka oss de kommande 10–15 åren hör en 

åldrande befolkning, snabb teknologiutveckling, växande välstånd, 

hälsa och miljö, urbanisering och accelererande förändringstakt. 

»» 

UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 055

»» 


Oavsett utvecklingens riktning kommer det ömsesidiga 

beroendet mellan Sverige och Uppsalaregionen och dess 

omvärld att öka. Det är i denna värld som Uppsalaregionen 

behöver hitta sin roll. 

... och ökad konkurrens 

Konkurrensen mellan länder, regioner och företag hårdnar. 

Den långt drivna tekniska utvecklingen leder till ökad specialisering. 

Produkter och tjänster utvecklas i globala nätverk 

av underleverantörer och värdekedjor. Konkurrensen om att 

erbjuda bästa pris, största kunskapsinnehåll och senaste teknik 

skärps. Det går inte att vila på gamla lagrar. 

I arbetslivet drivs kompetenskraven upp och de okvalificerade 

jobben blir allt färre. Många nya jobb skapas inom 

relativt nystartade, kunskapsintensiva tjänsteföretag i storstadsregionerna. 

För välfärdens skull är det avgörande att det svenska och 

uppländska näringslivet kan stärka sin ställning globalt och 

hitta nischer som möter omvärldens efterfrågan. Det är endast 

då som resurser kan skapas för att finansiera pensioner, välfärd, 

skola, sjukvård och alla de bekvämligheter svenskarna vant sig 

vid sedan ett halvt sekel. 

Platsens betydelse för tillväxt ökar ... 

Den geografiska platsens kvaliteter har blivit allt viktigare för 

att skapa en hållbar utveckling och locka till sig nya invånare, 

företag och kapital. Attraktivitet och regionförstärkning 

hand lar inte om att kopiera andra, utan om att bygga på egna 

särdrag och att erbjuda något mer eller annorlunda än andra 

regioner. Bra och varierade bostadsmiljöer, ett brett kultur och 

idrottsutbud, goda rekreationsmöjligheter, mångfald, trygghet 

och en bra skola är faktorer som påverkar ”det goda livet”. 

... administrativa gränser suddas ut. 

Människor och företag rör sig allt mer i geografin, oberoende 

av administrativa gränser. Ökad rörlighet skapar större arbetsmarknadsregioner, 

vilket i sin tur genererar högre tillväxt och 

sysselsättning än i mindre regioner. Strukturella skillnader på 

arbetsmarknaden gör dock att män pendlar en längre sammanhållen 

sträcka och tar bilen. Kvinnor åker kollektivt och 

gör flera kortare resor och flera stopp. 

Den ökade rörligheten gör att gränser luckras upp. Detta 

blir extra tydligt med internet som helt upphäver gränser och 

minskar behovet av dagligt resande. Alla delar av världen hamnar 

plötsligt i centrum. 

” 

Jämfört med tidigare generationer 

kommer dagens unga in 

sent på arbetsmarknaden.” 

Regionförstoringen har gjort att Uppsala län numera är tätt 

sammanflätat med huvudstaden och Östra Mellansverige. 

Men perspektivet är större än så. I det nya Europa uppmuntras 

en ökad regionalisering, regionalt utbyte och utveckling över 

nationella gränser. För Uppsalaregionen erbjuder särskilt 

samarbetet i Östersjöområdet, med en marknad på 100 miljoner 

människor, stora möjligheter för utbyte av kunskap och 

innovation, handel och finansiering. 

Stockholm-Uppsalaregionen växer ... 

Befolkningen i Sverige förväntas öka med 1,3 miljoner personer, 

varav 800 000 i Östra Mellansverige, fram till 2050. 

Nuvarande Uppsala län hade år 2010 omkring 337 000 

invånare och kommer enligt ett möjligt scenario att växa till 

knappt 400 000 personer år 2030, som fördelas med 70 procent 

i Uppsala kommun, 23 procent i länets södra delar Håbo, 

Enköping och Knivsta samt 7 procent i Heby, Älvkarleby, 

Tierp och Östhammar. 

Fram till slutet av 2020talet väntas antalet äldre, +70 år, 

öka med ca 45 procent från 25 000 till 36 000 personer. När 

1940talets rekordgenerationer går in i de mer vårdtunga 

åldrarna ökar trycket på äldreomsorgen och sjukvården, samtidigt 

som kommunernas och landstinget budgetar förväntas 

vara hårt pressade. 

... strukturer utmanas ... 

Uppsalaregionen har tillsammans med Stockholms län landets 

yngsta befolkning. Inflyttningen gör att antalet yngre som går 

in på arbetsmarknaden är fler än dem som lämnar den för pension, 

vilket är positivt för företagens kompetensförsörjning. 

Men försörjningsbördan för dem i arbetsför ålder kommer 

också att öka. Var och en som arbetar i Uppsalaregionens 

kommuner år 2030 kommer med dagens sysselsättningsnivå 

på 78 procent att behöva försörja, utöver sig själv, ytterligare 

omkring en och en halv person. Ska detta gå ihop måste 

antalet sysselsatta öka och antalet arbetslösa minska. Det är då 

inte hållbart att närmare 20 procent av alla ungdomar går utan 

arbete, att många utlandsfödda, särskilt kvinnor, inte ges en 

verkligen chans i arbetslivet och att tudelningen mellan dem 

som har jobb och dem som aldrig får något består. 

Hög arbetslöshet och utanförskap påverkar samhällets sammanhållning 

och tilliten mellan människor och till samhällets 

institutioner. Detta är en grogrund för otrygghet och intolerans, 

vilket är raka motsatsen till den öppenhet, rörlighet och dynamik 

som lockar inflyttare, investerare och besökare till en region. 

... och nya livsstilar och värderingar växer fram 

Rekordgenerationerna efter kriget har varit med om att bygga 

upp det moderna Sverige. De har växt upp och levt med ett 

kallt krig och ett delat Europa som efter murens fall blivit mer 

öppet, teknologiskt och globalt. Mycket av det som ansågs 

som exklusivt och lyxigt, såsom mobiltelefoner, tv, datorer och 

utlandsresor, har dagens ungdomar vuxit upp med som en del 

av vardagen. 

Jämfört med tidigare generationer kommer dagens unga in 

sent på arbetsmarknaden. De har höga krav på utbildning och 

arbetsgivare och förväntar sig bra lön, mycket fritid, utlandsresor 

och snabb karriär. Många unga kvinnor och män drivs av 

både ett starkt självförverkligande och tydlig tillhörighet i olika 

grupper. Varje generation är barn av sin tid. Nya värderingar, 

nya efterfrågemönster och snabbt ändrade beteenden ställer organisationer 

och företag inför helt nya utmaningar. Ingen kan 

slå sig till ro. Inte heller en region som vill ligga i framkant. 2

08 UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 

UPPSALAREGIONENS UTMANINGAR 

När förändringarna i omvärlden ställs mot Uppsalaregionens 

styrkor och svagheter framträder ett antal 

utmaningar som ligger till grund för den regionala 

utvecklingsstrategins mål och prioriteringar. De viktigaste 

utmaningarna samlas under två huvudområden 

som är varandras förutsättningar: 1) Att utveckla ett 

hållbart samhälle i världsklass och 2) att bli en smart spelare på 

en global arena. 

Hållbart samhälle i världsklass 

Uppsala är en attraktiv region som behöver bejaka en växande 

befolkning och hantera en hållbar tillväxt. I ett hållbart 

samhälle i världsklass finns grundläggande förutsättningar 

för utveckling och tillväxt som kommer alla till del. Ett stort 

åtagande ligger hos offentliga aktörer, kommuner och landsting 

att erbjuda bästa möjliga mylla för företagsamhet, social 

inkludering och hållbar tillväxt. 

Därför gäller det att: 

3 Dra nytta av det geografiska läget i Sveriges tillväxtmotor 

3 Växa med utvecklad livskvalitet och välfärd 

3 Inkludera hela befolkningen i arbets och samhällsliv 

Dra nytta av det geografiska läget i Sveriges tillväxtmotor 

Uppsala läns geografiska läge som den nordliga noden i Stockholm–Mälarregionen 

har historiskt främjat sysselsättning, 

näringslivsutveckling och tillväxt. Att dra nytta av detta gynnsamma 

geografiska läge mitt i Sveriges tillväxtmotor innebär i 

praktiken att Uppsalaregionens invånare tar del av den tillväxt 

av nya jobb, kultur, nöjen och besöksmål som finns i den 

större geografin. Men också att företagen här både kan rekrytera 

rätt kompetens och nå ut med sina produkter och tjänster 

på en större marknad. Utvecklingen försenas av att järnvägar, 

vägar och ITinfrastruktur inte byggs ut i samma takt som 

befolkningen växer. 

Växa med utvecklad livskvalitet och välfärd 

En utmaning är att skapa förutsättningar för en hållbar 

samhällsutveckling där fler människor och företag kan mötas av 

livskvalitet och utvecklad välfärd i en attraktiv region. 

Regionen måste kunna erbjuda bostäder för olika skeden 

i livet och därmed säkra den fortsatta bostadsförsörjningen. 

Klimatförändringarna kräver att bostadsbyggandet ska vara 

långsiktigt hållbart och att utsläppen minskar. Bebyggelse på 

landsbygden underlättas av bättre länkar till de större kommunikationsstråken. 

För såväl arbets som fritidsresande bör 

det finnas ett ”dörr till dörrperspektiv” så att kollektivtrafik, 

gång och cykel blir det naturliga valet. Genom utbyggnad 

av högkvalitativt bredband i hela regionen ges också goda 

förutsättningar att bo, leva och verka i såväl tätort som på 

landsbygden. 

En trygg och säker livsmiljö för alla är viktigt för såväl 

folkhälsa som jämlikhet och jämställdhet. I kommunerna ska 

hela skolan, från förskolan till gymnasiet, och övrig service

” 

I Uppsalaregionen finns flera 

nycklar till tillväxt, guldägg, 

som ibland kan tas för givna, 

men som är helt unika.” 

erbjudas med högsta möjliga kvalitet och resultat. 

Ett gynnsamt näringslivsklimat är resultatet av serviceinriktad 

myndighetsutövning, kompetens och positiva attityder 

till företagande. För att hålla jämna steg med utvecklingen i 

Stockholms län måste nyföretagandet öka ytterligare och fler 

företag ges möjlighet att växa här. 

Tillgång till sjukvård i världsklass värderas högt av alla 

medborgare och utgör i sig en av regionens viktigaste tillväxtmotorer. 

Sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller 

patientunderlag, finansiering, organisering och kvalitetsutveckling. 

Inkludera hela befolkningen i arbets- och samhällsliv 

Uppsalaregionens framtid skapas av alla kvinnor och män som 

bor här. Deras förmåga, kraft och kunskap är de viktigaste 

tillgångarna för hållbar utveckling och långsiktig tillväxt. 

Regionen har redan en ung befolkning, stor inflyttning och 

hög utbildningsnivå. Arbetslösheten generellt sett är låg, 

syssel sättningen hög och tillgången till kompetens god. Trots 

en som helhet god situation råder stora skillnader mellan och 

inom kommuner, och mellan kvinnor och män när det gäller 

sysselsättning, hälsa och utbildningsnivå. 

För att ta tillvara människors drivkraft och minska den 

framtida belastningen på de offentliga finanserna behöver 

den sociala delaktigheten öka och befolkningen ges möjlighet 

att må bra och vara aktiv längre. Jämställdhet är en del i den 

hållbara tillväxten och förverkligas när kvinnor och män har 

samma makt att forma samhället och sina liv. 

En smart spelare på en global arena 

För att hävda sig i en alltmer sammanflätad värld är det viktigt 

att främja smart specialisering och stärka de regionala profilområdena. 

Innovation är en hörnsten för att möta globalisering, 

ökad internationell konkurrens och uppkomsten av nya 

marknader. 

Därför gäller det för Uppsalaregionen att: 

3 Ligga i framkant i den globala konkurrensen 

3 Utveckla regionens nycklar till tillväxt 

Ligga i framkant i global konkurrens 

På den globala marknaden gäller det att uppvisa spets inom 

några områden. Uppsalaregionens konkurrensfördelar ligger i 

att omsätta ny och befintlig kunskap för att effektivisera den 

offentliga förvaltningen och utveckla affärer och företag som 

erbjuder varor och tjänster med stor efterfrågan i världen. 

Därför behöver regionens internationellt konkurrenskraftiga 

branscher och kluster utvecklas vidare, samtidigt som nya 

tillväxtbranscher och företag uppstår. 

Utgångspunkten för regionens konkurrenskraft ligger 

många gånger i den omfattande forskning och spetskompetens 

som finns inom såväl näringsliv som universitet och offentliga 

organ, utbytet med Stockholm samt deltagandet i globala nätverk. 

Trots de goda förutsättningarna och alla resurser som satsas 

på forskning och utbildning uppvisar Uppsalaregionen ett 

jämförelsevis lågt värdeskapande i form av lönesummor och 

tillväxt. Systemets förmåga att avkasta nytta från innovationer 

behöver därför stärkas. Fokus bör riktas mer mot resultatet av 

de stora satsningar som sker. 

Insatser inom spetsbranscher behöver samtidigt kombineras 

med en strategi för entreprenörskap och företagande på 

bredden, oavsett bransch. Där finns en stor potential till nya 

företag och ökad sysselsättning. 

Utveckla regionens nycklar till tillväxt 

Varje region har sina unika förutsättningar som spelar en 

avgörande roll för tillväxten. I Uppsalaregionen finns flera 

UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 09 

nycklar till tillväxt, guldägg, som ibland kan tas för givna, men 

som är helt unika. 

Det gäller i synnerhet de båda universiteten, Uppsala universitet 

och Sveriges lantbruksuniversitet, och Akademiska sjukhuset. 

Dessa har sedan lång tid haft en central roll för regionens 

utveckling och image och framväxt av nya tillväxtbolag. 

Varje år sker ett starkt inflöde av nya studenter till regionen. 

Över 45 000 ambitiösa ungdomar läser kurser, program och 

forskar i denna region. Mer behöver göras för att få fler av 

dessa att slå sig ner här för gott, bilda familj och bidra till att 

kunskapsregionen växer sig stark. Ökade inslag av entreprenörskap 

i utbildningarna och verksamheten inom Drivhuset 

leder till att fler akademiker startar företag. 

18 minuter söder om Uppsala resecentrum ligger landets 

största flygplats Arlanda med nära 17 miljoner passagerare per 

år och över 16 000 arbetstillfällen i 250 olika företag. Närheten 

till Arlanda ger snabb tillgång till viktiga marknader i hela 

världen. För att inte miljöpåverkan ska överstiga tydligt satta 

gränser måste tillgängligheten till flygplatsen förbättras genom 

miljövänliga marktransporter. 

I flera kommuner finns nya anläggningar och arenor som 

väcker intresse i omvärlden och ger effekter på näringsliv och utveckling 

långt utanför de enskilda lokaliseringarna. Bland dessa 

kan nämnas etableringen av slutförvaret av använt kärnbränsle i 

Forsmark, nyöppnande av Dannemora gruva, Skandionkliniken 

och Psykiatrins Hus vid Akademiska sjukhuset, Campus Ultuna, 

företagsetableringar i Enköping, Logistikpark i Bålsta, Multihall 

vid Fyrishov och Julmyra Horsecenter i Heby. 

Därmed är den gemensamma bilden av regionens utmaningar 

tecknad. Nu gäller det att med ett samlat ledarskap 

och agerande stärka Uppsalaregionen så att kvinnor och män, 

företag och organisationer, kommuner och landsting, ska 

kunna dra nytta av globaliseringens möjligheter och parera 

dess negativa följder. 2

10 

” 

UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 

Uppsala är Europas mest attraktiva 

kunskapsregion.” 

Uppsalaregionen ska vara attraktiv för fler människor och företag. Samhället och dess invånare, kvinnor och män, ska hålla 

samman och kunna möta en snabb expansion, mitt i landets tillväxtmotor. Vi ska jämföra oss med andra och vara bland de 

bästa, på några områden till och med bäst. Vi ingår i storstads- och kunskapsregionen Stockholm och bidrar med en särskild 

nisch av hög kunskap. Våra universitet, högutbildade befolkning och kunskaps intensiva näringsliv förverkligar ordet kunskap. 

En utveckling som vilar på hållbarhetens tre fundament, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, är vår ledstjärna. 

FRÅN VISION TILL ÅTAGANDE 

Uppsalaregionens vision tar sikte på år 2030. Den ska 

svara upp mot omvärldens förändringar och erbjuda 

lösningen på regionens långsiktiga utmaningar. Visionen 

ska vara kompassen för regionens utveckling. 

Visionen ingår i vår gemensamma berättelse. Den 

bygger på våra styrkor och pekar ut vart vi vill. Den ska förena 

och engagera. 

Strategiska inriktningar 

Den långsiktiga och riktningsgivande visionen konkretiseras 

i fyra strategiska inriktningar för regionens utvecklingsarbete. 

Tre av dessa inriktningar återfinns under rubrikerna en 

kompetent, attraktiv och växande region. Dessa utgör basen ur 

vilken den fjärde inriktningen, en innovativ region, ska hämta 

sin kraft. Och ju bättre den innovativa regionen lyckas, desto 

större resurser och utrymme skapas för att underhålla och 

finansiera basen. 

TYDLIGA MÅL 

STRATEGISKA 

INRIKTNINGAR 

Innovativ region 

Växande region 

Kompetent region 

Attraktiv region 

RESURSER 

VISION 

Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion 

ÅTAGANDEN 

Visar vad som 

behövs göras 

för att nå målen. 

• Anslag från kommuner och landsting 

• Statliga projektmedel (1:1) 

• Statliga myndigheter (Tillväxtverk, 

Energimyndigheten, Vinnova, 

Arbetsför medling, Försäkringskassa 

m fl) 

KONKRETISERING 

• Kommuners & landstings 

verksamhetsplaner/ strategier 

• Regionförbundets verksamhetsplan 

• Strukturfondsprogram 

• Trafikförsörjningsprogram 

• Länstransportplan 

• STUNS Innovationsstrategi 

• Klimat & energistrategi 

• Forskningsstrategier 

• mm 

• Strukturfondsprogram, landsbygdsprogram 

och övriga EU-program 

• Länstransportanslaget 

• STUNS Innovationsstrategi 

• mm 

OPERATIVA 

INSATSER 

• Samarbeten 

• Nya arbetssätt 

• Projekt 

• Investeringar 

• Handlingsplaner

Tydliga mål 

Varje strategisk inriktning följs av ett fåtal tydliga effektmål 

och makroindikatorer. Där så är möjligt, omsätts de regionala 

målsättningarna i lokala mål, för att ge relevans och realism 

utifrån nuläget och ambition i respektive kommun. 

INNOVATIV REGION: 

√ Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella 

rankinglistor över innovationskraft och uppnå minst 

index 140 i det av RebLab 1 utarbetade regionala innovationsindexet, 

där rikssnittet är 100. 

√ Antalet innovativa och entreprenöriella företag med 

potential att konkurrera på världsmarknaden ska öka. 

VÄXANDE REGION: 

√ Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till 

år 2020 och hälften av alla motoriserade resor ska vara 

kollektivtrafikresor år 2030. 

√ Uppsalaregionen ska få infrastrukturella investeringsmedel 

minst i proportion till regionens andel av rikets 

befolkning till år 2030. 

√ Trafiken på Mälar och Ostkustbanan ska köras oftare 

och i rätt tid, samt svara upp mot ett ökande resandebehov 

och växande befolkning. 

√ CO2utsläppen per invånare ska minska med 40 procent, 

från 7 740 kg/invånare år 1990 till 4 650 kg/ 

invånare till år 2020. 

√ År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll 

och verksamheter på landsbygden ha tillgång till 

bredbandsuppkopp ling på 100 Mbits/s. 


KOMPETENT REGION: 

√ Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning 

inom fyra år ska överstiga 80 procent. 

√ Andelen som avslutat en linje i gymnasieskolan och 

som påbörjat högskolestudier inom 3 år ska överstiga 55 

procent. 

√ Andelen sysselsatta i åldrarna 20–64 år ska överstiga 82 procent. 

√ Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18–24 år ska 

understiga 10 procent. 

√ Ohälsotalen ska minska successivt och understiga 30 

dagar per år för kvinnor och 20 dagar för män. 

√ Andel barn totalt som växer upp i ekonomiskt utsatta 

hushåll ska minska från 2009 års nivåer. 

ATTRAKTIV REGION: 

√ I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 

företag per 1000 invånare. 

√ Bostadsbyggandet ska planeras utifrån en befolkningsökning 

på 3 500 personer per år, med beredskap för 

ytter ligare 1000 invånare per år. 

Åtaganden – allas eller ingen ansvar? 

Orienteringen mot de strategiska inriktningarna och målen 

går via ett antal åtaganden. Dessa är utformade som uppmaningar, 

eller rekommendationer, om vad som behöver göras 

för att mål och vision ska nås. Alla åtaganden berör inte alla. 

Men alla berörs av några. Alla har en roll. 

Åtagandena är avsedda att inspirera och ge uppslag inför 

planering och prioriteringar av verksamhet hos regionens aktörer. 

Andra program, som länstransportplan, näringslivsprogram, 

trafikförsörjningsprogram och EU:s strukturfondspro 

gram konkretiserar åtagandena. 

Åtagandena har även stor betydelse som ingångar till extern 

1) Nätverk av regionalt tillväxtansvariga organisationer, Tillväxtverket, Vinnova m fl. Leds av SKL. »»

»» 

12 UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 3.0 

finansiering av olika operativa insatser, från statliga projektmedel, 

EU:s olika program samt nationella myndigheter, som enligt 

regleringsbrev ska fördela medel utifrån regionernas egna 

prioriteringar. Detta utöver de resurser som regionens aktörer 

själva råder över via ordinarie budgetar och verksamheter. 

När utvecklingsstrategin blir allas ansvar, riskerar den att bli 

ingens ansvar. Mål och åtaganden är extremt komplexa och 

påverkas av faktorer som kan ligga utanför kommunernas och 

regionernas rådighet. De enskilda aktörernas inflytande och 

ansvar i förhållanden till åtaganden kommer att tydliggöras i 

samband med remittering av detta dokument Där ges lokala 

och regionala aktörer möjlighet att själva ange vilka åtaganden 

man är beredd att göra, och mot vilka mål. På frivillighets basis 

pekas därmed ansvar ut, vilket i senare skeden blir föremål 

för dialog och uppföljning mot frågan: Bidrar den regionala 

utvecklingsstrategin och dess genomförande till att det skapats en 

rörelse mot de uppsatta målen och långsiktiga visionen? 

Uppföljning 

Regionförbundet kommer att årligen följa upp utvecklingsstrategins 

genomslag, hur processen utvecklas och mäta 

effekterna av de samlade insatserna mot angivna mål. Uppföljningen 

redovisas till kommuner och landsting, samt Regionförbundets 

styrelse. Inför kommande revidering av RUS 

sker en extern utvärdering av strategins resultat och effekter. 

Uppföljning av Uppsalaregionens vision sker genom återkommande 

jämförelser med liknande kunskapsregioner i Europa, 

såsom Oxford, Aachen, Gent, Grenoble, Liège med flera. 

Uppdraget 

Utvecklingsstrategin handlar om vad kommunerna och landstinget 

vill med denna region tillsammans med andra aktörer. 

Den vänder sig till de personer och organisationer som vill 

vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling. Den är 

styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande 

för dem som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande 

för dem som finns i näringslivet och den ideella sektorn. 

Det formella uppdraget kommer från lagen om samverkans 

organ (2002:34). Den säger att de regionala samverkansorgan, 

i Uppsala län företrätt av Regionförbundet, ska utarbeta strategier 

för regionens utveckling, samt samordna genomförandet 

av densamma. 

Utvecklingsstrategin ingår i en struktur av styr och policydokument, 

med EU:s strategi ”Europa 2020” från juni 2010, 

som övergripande vägledning. 

Den centrala formuleringen för Europa 2020 är ”En 

Strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”, som omfamnar 

de tre dimensionerna av hållbar utveckling, ekonomisk, social 

och ekologisk: 

• Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap 

och innovation. 

• Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, grönare och 

konkurrenskraftigare ekonomi. 

• Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning 

och med social och territoriell sammanhållning. 

EU har fastställt fem överordnade mål för medlemsländernas 

arbete med Europa 2020. Uppföljningen av dessa sker mot 

statistik inom Eurostat, som inte alltid kan brytas ner till lokal 

nivå. Uppländsk Drivkraft leder mot att Uppsalaregionen ska 

kunna lämna ett starkt bidrag till att EU:s mål uppfylls. 

Sysselsättningsmål 

• 75 % av 20-64 åringarna ska arbeta 

FoU-och innovationsmål 

• 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU 

Klimat- och energimål 

• 20 % mindre växthusutsläpp än 1990 

• 20 % av energin förnybara energikällor 

• 20 % ökad energieffektivitet 

Utbildningsmål 

• Andelen elever som hoppar av skolan i förtid lägre än 10 % 

Fattigdomsmål: 

• Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social 

utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner 

Återblick på Uppländsk Drivkraft 1.0 och 2.0 

Sedan Regionförbundet Uppsala län bildades år 2003 och fick 

ansvaret för att driva regionens tillväxtarbete har två regionala 

utvecklingsprogram sett dagens ljus. Den första versionen av 

Uppländsk Drivkraft fastställdes av förbundsfullmäktige 2006 

och den andra versionen i december 2008. Till sin struktur 

och uppbyggnad finns många likheter mellan de föregående 

programmen och denna strategi. Men också flera skillnader. 

• Uppländsk Drivkraft 3.0 har lagt ökad tyngdpunkt på den 

rumsliga dimensionen och planeringen av det geografiska 

området Uppsala län, i relation till omgivande regioner. 

• En starkare betoning på Uppsalaregionens styrkor, med fokus 

på begrepp som kunskap, kluster och konkurrenskraft. 

• Uppländsk Drivkraft 3.0 innehåller många förslag, men 

inte allt. En ambition har funnits att våga välja och peka 

ut insatser som är av särskild vikt. 

• Avsnittet Klimatneutrala Uppsala län i Uppländsk 

Drivkraft 2.0 har integrerats i hela dokumentet, inte som 

ett separat programområde. 

• De enskilda invånarnas – kvinnornas och männens – och 

det inkluderande samhällets betydelse för utvecklingen har 

fått större utrymme, i kapitlet En kompetent region. 

• Folkhälsans roll för regional utveckling och betydelsen av 

jämställdhet för ökad tillväxt har lyfts fram. 

• Strategin har anpassats till Europa 2020 och angetts med 

siffersatta mål. 

Den största skillnaden består emellertid i att denna strategi vilar 

på idén att märkbar samhällsförändring uppnås först när strukturella 

samhällsfaktorer skapar en gemensam rörelse mot målen. 

Med detta synsätt påverkas utveckling redan från den första 

kronan, i alla de verksamheter och organisationer som återfinns i 

regionen, hos varje kvinna och man, i alla företag. Det regionala 

utvecklingsarbetet får därigenom ett bredare anslag, som involverar 

vidare politikområden och skeenden än som vanligen återfinns 

i den traditionella tillväxtpolitikens projekttunga arsenal, 

där tillgången till resurser är knapp och styrmedlen svaga. 2

” 

Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och 

näringsliv i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens 

styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil.” 

EN INNOVATIV REGION 

Uppsala är redan en av Europas mest innovativa och 

värdeskapande regioner. Det visar internationella och 

nationella rankingar av innovations och konkurrenskraft. 

I en alltmer sammanflätad värld räcker inte 

detta. Varje land och region måste sträva mot ständig 

förbättring, smart specialisering och tydliga profilområden för 

att vinna konkurrensfördelar. Utan framgång sker tillbakagång. 

Det är med innovation och världsledande forskning som 

Uppsalaregionen kan tillhandahålla lösningar på de stora 

samhällsutmaningarna inom klimat och energiområdet, hälsa 

och sjukvård och hållbar samhällsutveckling. Ny och befintlig 

kunskap behöver omsättas i högkvalificerade varor och tjänster 

som kan skapa värden i samhället och göra livet lättare för 

människor. 

Innovativa företag och organisationer finns i regionens alla 

delar, från Älvkarleby i norr till Håbo i söder, från Heby i 

väster till Östhammar i öster. 

Strategisk inriktning 

Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och 

näringsliv i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens 

styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. 

Mätbara mål 

√ Uppsalaregionen ska placera sig i topp på nationella rankinglistor 

över innovationskraft och uppnå minst index 140 i 

det av RebLab utarbetade regionala innovationsindexet, där 

rikssnittet är 100. (2010: 125.1, 2007: 140, 2004: 138,7). 

√ Antalet innovativa och entreprenöriella företag med potential 

att konkurrera på världsmarknaden ska öka. 

Smart och innovationsdriven tillväxt 

För att fortsätta att ligga i framkant måste Uppsalaregionen 

bygga vidare på det goda innovationsklimatet och förmågan att 

nyttogöra goda idéer. Med två universitet, Akademiska sjukhu 


Kraftsamla kring utbildning och forskning i världs klass 

vid de två universiteten och Akademiska sjukhuset. 

uppsala universitetet är ett brett och komplett univer sitet 

som bedriver utbildning och forskning av högsta inter nationella 

kvalitet inom ett stort antal områden. Forskningsmiljöer av 

världsklass, med betydelse både för samhälle och näringsliv, 

har byggts upp inom flera strategiska forskningsområden. 

slu är ett universitet i världsklass inom livs och miljövetenskaper. 

Med kunskap om hur de biologiska resurserna används 

på ett hållbart sätt, kan utbildning och forskning vid SLU bidra 

med viktiga lösningar på bland annat klimatförändring arna. 

De båda universiteten har en nyckelroll i att förse samhället 

med välutbildad arbetskraft och kvalificerad forskning. En 

ständigt ökad kvalitet i universitetens redan förstklassiga utset 

samt ett kunskapsintensivt arbetsliv är grogrunden lagd. bildning och framstående forskning är avgörande för regionens »»

»» 

14 UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 3.0 

fortsatta attraktions och konkurrenskraft. Studenter med god 

kunskap och förståelse för hur den ska tillämpas i arbetslivet 

har ett stort mervärde för förnyelseförmåga och kompetensförsörjning. 

Ett av regionens verkliga styrkeområden är den högspecialiserade 

sjukvården vid Akademiska sjukhuset. Patientunderlag 

från andra regioner och samarbete med Uppsala 

UPPSALA UNIVERSITET 

Uppsala universitet grundades 1477 och är idag ett brett och komplett universitet 

med utbildning och forskning inom tre vetenskapsområden – humaniora 

och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. 

Universitetet har 6 000 anställda och 40 000 studenter, varav 23 500 är 

helårsstudenter. Med 600 professorer och över 2300 doktorander är det ett 

forskningsintensivt universitet. I internationella rankinglistor hamnar universitetet 

bland de 60–70 bästa. Det tillhör den absoluta toppen i ett europeiskt 

perspektiv. Bland de strategiska forskningsområdena ryms: 

• Molekylär biovetenskap – Science for Life Laboratory (SciLifeLab), ett nationellt 

resurscentrum för storskalig forskning med fokus på biomedicin. 

• Cancer – U-CAN, syftar till att utveckla bättre diagnostik och bättre karaktärisera 

olika tumörsjukdomar. 

• Vårdforskning – U-CARE, ska ge ny kunskap kring internet som verktyg 

för psykosocialt stöd för människor som drabbats av sjukdomar. 

• Energi – StandUP for Energy, ska minska kostnaderna för storskalig 

produktion av förnybar och hållbar el till slutkonsumenter, och utveckla 

kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. 

• Säkerhet och krisberedskap – CNDS (Center for Natural Disaster Studies), 

syftar bland annat till att öka komptensen hos dem som hanterar 

naturolyckor och förbättra möjligheterna för svensk industri att utveckla 

produkter och system inom naturkatastrofsområdet. 

• Politiskt viktiga geografiska regioner – UCRS (Uppsala Center for Russian 

Studies), ska utvecklas till ett nationellt resurscentrum för kunskap och 

analys av Ryssland och den post-sovjetiska sfären. 

• E-vetenskap – eSSENCE (Essence of E-science), ska i nära samverkan 

med näringsliv och samhälle utveckla och implementera nya e-vetenskapliga 

metoder. 

Uppsala universitet ingår som en part i den europeiska storsatsningen 

Inno Energy som samlar Europas absolut bästa universitet och företag på 

energiom rådet, med en budget över 5 miljarder kronor. 

universitet är garanten för sjukhusets och life science klustrets 

utveckling. Den demografiska utvecklingen och en global 

efter frågan på kvalificerade hälso och sjukvårdslösningar 

öppnar möjligheter för sjukvård på export. 

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala utvecklar kunskapen om de biologiska 

naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande 

av dessa. Drygt 2 800 är anställda på SLU och på en årlig basis välkomnas 

4 000 helårsstudenter. Ca 70 % verksamheten riktas mot forskning. Totalt 

utbildas 730 doktorander. 

Prioriterade områden för SLUs verksamhet är ”biobaserad samhällsekonomi” 

och ”miljö, hälsa och välbefinnande”. SLU kombinerar nyfikenhets driven 

grundforskning med ett nyttoperspektiv för samhället inom jord och skogsbruk, 

djurhållning och djurvälfärd, vattenbruk, fiske, landskapsarkitektur och 

landskapsutveckling. 

I Uranks rankning av de svenska lärosätena hamnar Sveriges lantbruksuniversitet 

på en tredjeplats totalt och landets främst naturvetenskapliga 

universitet. 

Skapa en varaktig regional 

infrastruktur för innovation. 

I regionens välfungerande innovationsstöd samlas akademi, 

offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans få innovativa 

idéer, oavsett ursprung, att nyttiggöras och komma 

samhället till gagn. Innovationer behöver inte vara gjorda 

av metall, utan handlar lika mycket om att utföra uppgifter 

smartare, att jobba tillsammans över gränser, lära av andra och 

våga pröva nytt. 

Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala 

näringsliv och samhälle (STUNS) och den regionala innovationsstrategin, 

Vägval Uppsala, utgör en plattform för samverkan 

mellan innovationsfrämjande aktörer. Innovationssystemets 

aktörer ska bredda sig geografiskt för att kunna stödja 

framväxten av innovationer och företag i alla kommuner. 

Systemet ska ha hög beredskap att stödja idéer och innovationer 

som drivs fram av kvinnor. 

STUNS: VÄGVAL UPPSALA - VIKTIGASTE INSATSER I REGIONENS 

INNOVATIONSFRÄMJANDE ARBETE: 

• Verksamheten inom Uppsala Innovation Centre (UIC) och affärsutveckling 

i kunskapsintensiva företag 

• Uppsala BIO:s verksamhet och arbete att utveckla en innovationsplattform 

(BIO-X) 

• En fortsatt samlokalisering av regionens innovationsfrämjande aktörer 

• Akademiska sjukhusets stöd till interna innovationer och samarbete med 

innovativa små och medelstora företag 

• Energihusets arbete med demonstrationer av ny energiteknik och kundfinansierad 

affärsutveckling 

• Uppsala universitet Innovation (UUI) för nyttiggörande av forskningsresultat 

inom alla sektorer 

• Ångströms Materialakademis (ÅMA) forskningsplattform för ökat samarbete 

mellan materialforskare på Ångströmslaboratoriet och näringslivet. 

Uppsala nod för InnoEnergy. 

Stöd utvecklingen inom regionens konkurrenskraftiga 

branscher genom klusterplattformar och 

främja framväxt av nya tillväxtbolag. 

Ett värdeskapande näringsliv med internationell spets kräver 

att insatser riktas mot snabbväxande branscher och kluster av 

företag. Ska detta vara möjligt behöver offentliga aktörer säkra 

basfinansiering av resultatrika klusterplattformar. På dessa 

kopplas projekt och verksamheter med medel från nationella 

aktörer, näringsliv och EUprogram. 

Verkstadsindustri. De verkstadstekniska företagen i regionens 

norra delar håller yppersta klass inom sina områden, 

med kunder i hela världen. Många av dem har gått stärkta 

ur finans krisen och förädlingsvärdena ökar år efter år. För 

bibehållen och stärkt konkurrenskraft är det helt avgörande 

att dessa företag ökar produktionens kunskapsinnehåll genom 

samarbete med akademin samt att de kan rekrytera rätt kompetens. 

För det senare har Teknikcollege Uppland etablerats. 

Life science. Forskning och utveckling inom Akademiska 

sjukhuset, de två universiteten, statliga verk och företag har 

lagt grunden för en life science sektor som idag står för en

etydande del av sysselsättningen och den värdeskapande 

tillväxt en i landet. En fungerande mäklarfunktioner mellan 

industri, sjukvård och akademi kan förkorta vägen från idé till 

marknad och leda till fler samarbetsavtal av det slag som tecknats 

mellan Uppsala BIO och Roche, ett av världens största 

life science företag, kring BIOX. 

Energi. Omställningen till en hållbar samhällsutveckling är en 

stark drivkraft för teknik, varu och tjänsteutveckling inom 

alla branscher. Inom energiområdet har Uppsalaregionen en 

unik utvecklingspotential. Den påskyndas genom den typ av 

användardrivna demonstrationsmiljöer och behovsmotiverade 

innovationsprojekt för hållbar energianvändning och försörjning 

som byggs upp inom Energihuset Uppsala. 

Informationsteknik. I regionen finns ett växande kluster kring 

informations och kommunikationsteknik (IKT). Branschen 

har stor potential att växa ytterligare och med rätt insatser 

har Uppsala möjlighet att bli en nordlig pendang till Kista. I 

gräns snittet mellan IKT, life science och clean tech kan nya 

gröna företag och applikationer växa fram. 

KIBS-företagen. De exporttunga branscherna och företagen 

är beroende av att det finns starka värdekedjor av specialiserade 

underleverantörer och konsulter att tillgå. I Stockholm 

Uppsalaregionen är framväxten av nya kunskapsintensiva 

tjänste företag (KIBS) stark tack vare god tillgång på kompetens, 

kunskap och nätverk. Här väntas en snabb fortsatt tillväxt. 

Underlätta näringslivets kapitalförsörjning i olika 

utvecklingsskeden och stöd tillväxtbolagens 

industrialisering i regionen. 

Tillgången på kapital i olika utvecklingsskeden är en flaskhals 

som hindrar framför allt tillväxten i FoUbaserade bolag. Nya 

fonder och kapitallösningar som tar hänsyn till detta behöver 

byggas upp med stöd från kommande strukturfondsprogram 

inom EU. Genom att tillföra tillväxtbolag industrialiserings 

kompetens kan en större överlevnadsförmåga och ökad 

lönsamhet uppnås. 

Öka näringslivets internationalisering. 

Andelen exporterande företag och exportvolymer är ett viktigt 

mått på hur väl regionens näringsliv förmår att skapa värden 

ur satsade resurser. Fler små och medelstora företag skulle 

kunna öka lönsamheten genom att vidga sin marknad internationellt. 

Att ta klivet över nationsgränsen är dock komplicerat 

och kräver förberedelser. Med utvecklade internationella nätverk 

och förstärkta stöd och kompetensfunktioner kan steget 

ut på exportmarknaden underlättas. Invandrares kunskaper 

om andra länders förhållanden är också en tillgång. 

Samarbetet inom Stockholm Business Alliance och varumärket 

Capital of Scandinavia bör fördjupas för att främja fler 

utländska etableringar i regionen. 

Stimulera grön och innovationsvänlig upphandling. 

Regionala och lokala offentliga institutioner står för 20 procent 

av Sveriges BNP och i länets kommuner upphandlas 

det för mellan fyra och fem miljarder kronor per år. Den 

offent liga sektorn kan därför vara en viktig drivkraft för ”grön 

tillväxt” genom nya upphandlingsrutiner. 

Idag avsätts 1 procent av konstruktions eller driftkostnader till 

konstnärlig utsmyckning av byggnader. Samma princip kan tillämpas 

för att stimulera innovation och nytänkande i nya projekt. 2 

” 


15 

Omställningen till en hållbar 

sam hällsutveckling är en stark 

drivkraft för teknik-, varu- och 

tjänsteutveckling inom alla 

branscher.”

16 UPPLÄNDSK 

” 

DRIVKRAFT 3.0 

Uppsalaregionen utvecklas starkt och är en del av 

huvudstads regionen med hållbara kommunikationer i alla 

riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft 

och skapar goda livsvillkor för regionens invånare.” 

EN VÄXANDE REGION 

Infrastrukturen och transportsystemet är samhällets blodomlopp. 

Systemet måste fungera i alla dess delar, från aorta till 

kapillärer, från stambanor till cykelvägar, för att inte proppar 

ska uppstå. I den växande Uppsalaregionen behövs en 

gemensam bild för hur den övergripande fysiska – rumsliga 

– strukturen ska hanteras. Därför har ”målbild 2030” utarbetats 

av kommuner och landsting. 

Målbilden bygger på tidigare politiska överens kommelser 

och kommunernas översiktsplaner. Den kompletterar översikts 

planeringen i två riktningar: den regionala inriktningen 

ska vara en utgångspunkt för kommunernas översiktsplanering, 

och innehållet i översiktsplanerna ska avspeglas i 

den regionala planeringen. 

Målbilden baseras på regionens funktionella samband, 

oberoende av administrativa gränser, och utgör därför en 

regional konkretisering av den bredare strukturbild som tagits 

fram för StockholmMälarregionen i Regional utvecklingsplan 

för Stockholms län (RUFS 2010). 

Målbilden uttrycker Uppsalaregionens samlade och prioriterade 

vilja. Regionen är mångfacetterad och mångskiftande. 

Målbilden visar inte allt, utan fokuserar på de vägar och orter 

som bedöms som allra viktigast för att hålla ihop delarna i en 

helhet. 

Målbildens inriktning konkretiseras och fördjupas sedan 

när det gäller järnvägar och vägar i den länsplan för regional 

transportinfrastruktur som Regionförbundet tar fram. Den ska 

också ge avtryck i den nationella planeringen av transportinfrastruktur, 

i landstingets trafikförsörjningsprogram och för 

utveckling av ITinfrastrukturen och elektroniska kommunikationer 

i regionen. 


Uppsalaregionen utvecklas starkt och är en del av huvudstadsregionen 

med hållbara kommunikationer i alla riktningar. 

Kommuner och orter har egen utvecklingskraft och skapar goda 

livsvillkor för regionens invånare. 

Mätbara mål 

√ Antalet resande med kollektivtrafik ska fördubblas till 

år 2020 och hälften av alla motoriserade resor ska vara 

kollektivtrafikresor år 2030. (ur landstingets trafikförsörjningsprogram, 

basår: 2006) 

√ Uppsalaregionen ska få infrastrukturella investeringsmedel 

minst i proportion till regionens andel av rikets befolkning 

till år 2030. (3,6 procent år 2011) 

√ Trafiken på Mälar och Ostkustbanan ska köras oftare och 

i rätt tid, samt svara upp mot ett ökande resandebehov och 

växande befolkning. (bas: 2011) 

√ CO2utsläppen per invånare ska minska med 40 procent, 

från 7 740 kg/invånare år 1990 till 4 650 kg/invånare till år 

2020. 

√ År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter 

på landsbygden ha tillgång till bredbandsuppkoppling 

på 100 Mbits/s. (bas: 15 procent år 2009)

Målbilden visar noder och stråk med två övergripande inriktningar: 1) Regionala samband för kommunikation och tillgänglighet, 

och 2) Regional orts och områdesstruktur för hållbar tillväxt och goda livsvillkor. 

1. Regionala samband för kommunikation 

och tillgänglighet 

Ett effektivt och hållbart transportsystem måste både bejaka 

en ökad rörlighet och leda till en minskning av de klimatpåverkande 

utsläppen. Transportsystemet ska främja regional 

tillväxt och regional balans och ge förutsättningar för hållbart 

resande över gränser. Effektiva transportlösningar behöver 

skapas för godstrafik och kollektivt arbetsresande. 

Nio av tio invånare bor i tätorter och längs regionens stora 

kommunikationsstråk. Viktiga kopplingar mellan de stora 

” 


17 

En långsiktigt hållbar tillväxt kan 

inte byggas enbart på relationen 

till Stockholm, utan kräver också 

egen konkurrenskraft och attraktivitet 

som stark nod.” 

stråken, lokala och medelstora orter och glesare delar av 

regionen skapas genom goda bytespunkter. Ett dörrtilldörr 

perspektiv på resandet förkortar restider och ökar turutbudet 

via dessa bytespunkter. 

En långsiktigt hållbar tillväxt kan inte byggas enbart på 

relationen till Stockholm, utan kräver också egen konkurrenskraft 

och attraktivitet som stark nod. Viktigt är därför att 

utveckla fler storregionala samband, främst mot övriga delar 

av Stockholm–Mälarregionen, Gävle, Västerås och Dalarna. 

Arlanda ger goda internationella förbindelser och många 

arbetstillfällen. 

Under perioden 2010–2021 satsar staten, regionen och 

kommunerna mer än 7 miljarder kronor på den statliga 

infrastrukturen i länet, varav drygt 600 miljoner kronor är 

medfinansiering för citybanan i Stockholm. 

»»

»» 

18 UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 3.0 

Satsa på utveckling i de storregionala stråken. 

Ett tågbaserat och integrerat kollektivtrafiksystem gör det lättare 

för människor att förflytta sig i regionen mellan hem och 

arbete, fritid och nöje. Kollektivtrafiken behöver kombineras 

med en pålitlig och tät lokaltågs och regionaltågstrafik. Den 

interregionala och nationella trafiken är särskilt viktig i stråken 

mot Stockholm. 

För att få en hävstång för en god utveckling bör också 

bostäder, arbetsplatser, offentliga servicefunktioner och andra 

viktiga besöksmål lokaliseras så att kollektivtrafikresande är det 

naturliga valet. 

ABC-STRÅKET: Sträckan Stockholm-Uppsala är det högst trafikerade och viktigaste 

stråket för en god utveckling i hela Uppsalaregionen, och Ostkustbanan 

är dess viktigaste beståndsdel. Stråket är av nationell vikt, då det förbinder 

Sveriges största och fjärde största städer, med Arlanda som en centralpunkt. 

CX-STRÅKET: Dubbelspår längs hela sträckan mellan Uppsala och Gävle ger 

tillräcklig kapacitet att utveckla lokal- och regionaltågstrafik. I framtiden kommer 

godstrafiken att öka genom kopplingarna till Gävle Hamn och Rosersberg/ 

Arlanda, men också Hargshamn för utskeppning av malm och bulkvaror. 

ABCU-STRÅKET: ABCU- stråket förbinder Stockholm, Håbo, och Enköping med 

Västerås och västra Mälardalen till en mer flerkärnig region. Stora flöden gör 

detta till ett prioriterat stråk. 

DALABANESTRÅKET: En konkurrenskraftig lokaltågstrafik mot Sala utvecklar 

orterna Heby, Morgongåva och Vänge längs hela sträckan till Uppsala. En 

effektiv bytespunkt i Sala mellan lokal- och regionaltågssystemen i Dalarna, 

Västmanland och Uppsalaregionerna förbättrar tillgängligheten mellan Uppsala 

och Västerås. 

MÄLARDIAGONALEN/AROSSTRÅKET (UPPSALA-ENKÖPING-STRÄNGNÄS- 

NORRKÖPING): Riksväg 55 är en av få förbindelser mellan norra och södra delen 

av Mälaren och är därmed en nyckel för att integrera Stockholm-Mälarregionen. 

Sträckan Enköping- Uppsala bör ses i ett storregionalt sammanhang, där resandeutbytet 

är stort och restiderna kraftigt behöver förbättras för en utvecklad 

flerkärnighet och bättre tillgänglighet till Arlanda. Det är viktigt med en gemensam 

syn kring stråkets utveckling, inte minst när det gäller bebyggelse. 

RV 70 (ENKÖPING-SALA-DALARNA): Vägen är en nationell stamväg som 

förbinder Mälardalen med Dalarna. Framkomligheten på vägen är mycket viktig. 

Utveckla de regionala och lokala stråken utifrån 

sina respek tive förutsättningar. 

De lokala och regionala stråken är viktiga för att stärka tillgängligheten 

för hela regionen. Utifrån en gemensam syn 

på varje stråk kan en mångfald av boendemiljöer och lokaliseringsmiljöer 

för företagande skapas. En väv av fungerande 

kommunikationer och bytespunkter gör fler områden tillgängliga 

för människors val av boende. 

I de kollektivtrafikintensiva stråken mot Uppsala stad är det 

särskilt viktigt med en snabb och konkurrenskraftig stombusstrafik, 

som framför allt förbättrar busstrafikens tidsmässiga 

konkurrenskraft gentemot bilen. 

STRÅKET TILL KUSTEN, väg 288 och väg 272 Uppsala-Östervåla: Sträckan 

Uppsala-Östhammar binder samman Roslagskusten och Östhammar stad med 

övriga regionen och Stockholm-Mälarregionen. Båda vägarna är viktiga länkar 

för de delar av regionen som saknar spårburen trafik. 

VÄG 292/HARGSHAMNSBANAN TIERP-GIMO-HARGSHAMN: Denna väg knyter 

ihop de norra delarna av regionen på tvären. Vägen är också viktig ur ett 

godsperspektiv. Här har Hargshamnsbanan en viktig roll eftersom den förbinder 

Hargshamn med det nationella järnvägssystemet. 

VÄG 76 KUSTSTRÅKET (GÄVLE-ÄLVKARLEBY-ÖSTHAMMAR-NORRTÄLJE): Vägen 

är viktig för att knyta de mest perifera delarna av regionen med sin omvärld. Ett 

slutförvar i Forsmark ökar vägens betydelse. 

VÄG 77 KNIVSTA-NORRTÄLJE: Utvecklingen av vägen måste på sikt kopplas till 

behovet av öst/västliga förbindelser norr om Mälaren. 

LOKALA STRÅK: UPPSALA-ALMUNGE-KNUTBY: Sträckan utgör ett viktigt lokalt 

utvecklingsstråk i Uppsala kommun. Det finns en god tillgänglighet till huvudstadsregionen 

och är viktigt för kommande bostadsproduktion. 

Etablera en effektiv och hållbar godsstruktur 

på storregional nivå. 

Hållbara godstransporter är grundläggande för samhället och 

näringslivets utveckling. Räta linjen/väg 56 är ett nationellt 

viktigt godsstråk som förbinder Norrland med södra Sverige 

och som behöver utvecklas för att kunna effektivisera gods 

transporter och öka leveranssäkerheten. 

Med ökad Östersjöhandel, utvecklingen vid Arlanda/Rosersberg 

och i Gävle hamn kommer sannolikt större godsflöden 

att färdas i östvästlig riktning norr om Mälaren. Dessa måste 

hanteras med en hållbar och effektiv lösning genom en regional 

godsstrategi. 

Hargshamn kan få en allt viktigare roll i framtidens godsstruktur. 

Det är viktigt att säkerställa kapaciteten till och från 

hamnen utifrån hamnens utvecklingskraft och efterfrågan på 

dess tjänster. 

Inför fossilfria offentliga trafik- och 

transportsystem till 2030. 

Personbilstrafiken står för en fjärdedel av länets totala utsläpp. 

Ett fossilfritt trafik och transportsystem bör eftersträvas till 

år 2030. Offentliga aktörer bör leda vägen mot en sådan omställning 

genom att använda klimatneutrala fordon i kollektivtrafiken, 

interna transporter, upphandlade tjänster samt 

varudistribution. 

En ökad tillgång till biogas och fler distributionsställen 

skulle bidra till att fler bussar, taxibilar och distributionsfordon 

går över till förnybara bränslen snabbare. 

2. Regional orts och områdesstruktur för hållbar 

tillväxt och goda livsvillkor 

Ortsstrukturen speglar tydligt att Uppsalaregionen gått från 

en av de minsta till en av de största under de senaste femtio 

åren. Den allt större specialiseringen i samhället, som medför 

ett ökat resande, leder samtidigt till att det blir allt svårare att 

behålla en god offentlig och kommersiell service. Ett större 

befolkningsunderlag krävs ofta. 

Det är viktigt att orter utvecklas på ett sätt som gör gång, 

cykel och kollektivtrafik till det naturliga valet. En sammanhållen 

och tät miljö skapar förutsättningar för större trygghet 

för inte minst kvinnor och äldre. Det kan också bidra till att 

minska boendesegregation. Bostäder bör framför allt byggas 

på cykelavstånd till station eller terminal.

Utveckla Uppsala stad som den nordliga 

noden i huvudstads regionen. 

Uppsala stad har stort utbud av bostäder, arbetsplatser, 

ut bildning, kultur, nöjen samt kommersiell och offentlig 

service. Staden har en viktig roll som mötesplats för regionens 

invånare och besökare och måste därför vara lätt att nå. Med 

Resecentrum knyts kommunikationer från hela regionen samman 

på en punkt. 

Stärk centrumen i delregionerna… 

I målbilden är Tierp, Östhammar och Enköping utpekade 

som centrum i Uppsalaregionens delregioner. Dessa har 

likartade funktioner som skiljer sig från andra orter genom ett 

större pendlingsomland än övriga tätorter, undantaget Uppsala 

stad. De delregionala orterna bör förstärka sin roll som centrum 

för ett större omland och planera för tät bebyggelse och 

medvetet satsa på att förstärka orternas stadskvaliteter i form 

av ett livskraftigt, attraktivt centrum. 

De delregionala orterna bör utvecklas med god tillgänglighet 

till kollektivtrafiken med närhet till stationer och terminaler. 

…och de lokala orterna. 

I målbilden är Heby, Östervåla, Gimo, Skutskär, Bålsta och 

Knivsta utpekade som lokala orter. Lokala orter kan utvecklas 

med ett basutbud av service för att utgöra centralpunkter för 

ett omland. Tillgänglighet till den storregionala tågtrafiken 

och det regionala stomnätet för kollektivtrafik bör stärkas. 

Utveckla en regiongemensam syn på ortsutveckling. 

Målbilden pekar ut några principiella lägen för nya och ombyggda 

stations och utvecklingsorter. I framför allt den södra 

regiondelen finns flera lägen i olika planeringsskeden, såsom 

Alsike, Bergsbrunna och Storvreta. En utgångspunkt bör vara 

att nya uppehåll ska möjliggöra en relativt omfattande sam 

hällsutbyggnad. Planeringen bör också utgå från den stora potential 

som finns på orter med stationer för regionaltågstrafik. 

Utveckla storregionala samarbetsområden för en stärkt 

flerkärnighet i Stockholm-Mälarregionen. 

En utvecklad flerkärnighet innebär att de storregionala 

städerna kan utveckla sina specifika fördelar och därmed skapa 

mer kraft inom starka branscher. 

Stockholm är den enskilt viktigaste regionen för hela landets 

utveckling. Med ett utvecklat transportsystem och trafikering 

som bas, utgör det markerade samarbetsområdet år 2030 en 

funktionell huvudstadsregion med Uppsala stad som nordliga 

kärna. 

För att stärka hela Stockholm–Mälarregionens konkurrenskraft 

är ett utvecklat samarbete mellan regionens storregionala 

städer en viktig förutsättning. Till år 2030 bör restiderna i 

samarbetsområdet Uppsala–Västerås vara sådana att ett reellt 

utbyte för såväl arbetspendling som fritidsresor kan ske. 

Skapa bättre kommunikationer för en levande 

landsbygd som kompletterar tätorterna. 

Omkring en femtedel av regionens invånare bor på landsbygden. 

För att hålla landsbygden levande är det viktigt att säkra 

tillgången till olika former av service och förbättra de kollektiva 

förbindelserna från delregionala orter längs stråken. En god 

ITinfrastruktur med bredbandsuppkoppling och utvecklade 

etjänster behövs för att landsbygdens invånare, ungdomar, 

mångsysslare och entreprenörer ska kunna bo, studera och 

driva sina företag i hemmiljön. En strategi för ITinfrastruktur 

på bör ha som mål att 95 procent av alla hushåll, verksamheter 

och företag i tätbebyggda områden och 90 procent av 

befolkningen på landsbygd ha bredbandsuppkoppling på 

100 Mbits/s till år 2020. 2 


19


” 

Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är 

befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man 

ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv.” 

EN KOMPETENT REGION 

I 

en kompetent och inkluderande region får alla unga kvinnor 

och män de bästa förberedelserna inför arbetslivets 

utmaningar och varje individ ges möjlighet att bidra i 

arbets och samhällsliv efter egen förmåga. 

Uppsalaregionen bygger för framtiden på en stabil grund. 

En ung och högutbildad befolkning innebär tillsammans 

med en stor inflyttning att regionen förväntas klara kompetensförsörjningen 

väl. Trots Uppsalaregionens alla styrkor har 

andelen sysselsatta sjunkit under senare år, till 74 procent för 

kvinnor och 77 procent för män. En ökning av sysselsättningen 

är nödvändig för att klara framtida offentliga åtaganden. 

Nya arbetstillfällen kommer framför allt inom tjänstesektorn 

och branscher som drivs av den lokala marknadens 

storlek och köpkraft. Dessa jobb kräver i första hand avklarad, 

yrkesinriktad gymnasieskola. Inom den snabbt växande kunskapsintensiva 

tjänstesektorn är det eftergymnasial utbildning 

som gäller för att matcha de specialiserade krav som ställs på 

nya yrken och funktioner. 

I dagens arbetsliv blir de personliga egenskaperna och drivkraften 

allt viktigare. Begrepp som entreprenörskap, kreativitet, 

bemötande, social kompetens och ledarskap lyfts ofta vid 

rekryteringar. 

Positiv utveckling och tillväxt av nya jobb kommer inte alla 

till del. Ungdomar, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning 

har fortsatt svårt att klara sin försörjning genom 

eget arbete. Med arbetslöshet följer en sämre hälsa, stukad 

självkänsla, ett växande utanförskap och fler barn riskerar att 

växa upp under knappa ekonomiska förhållanden. 

För att öka inkluderingen behövs förebyggande insatser, 

en väl fungerande förskola och skola, och samverkan mellan 

organisationer kring individer och familjer. 

Det generella välfärdssystemet, sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna 

och nationella regelverk och skatter har 

stor inverkan på arbetskraftsutbudet. Dessa institutionella 

förutsättningar styrs dock på annan nivå än den lokala och 

regionala. 


Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens 

kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges 

möjlighet att delta aktivt i arbets och samhällsliv.

Mätbara mål 

√ Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 

fyra år ska överstiga 80 procent. (bas: 72 procent år 2010). 

√ Andelen som avslutat en linje i gymnasieskolan och som 

påbörjat högskolestudier inom 3 år ska överstiga 55 procent. 

(bas: 52,7 procent år 2010). 

√ Andelen sysselsatta i åldrarna 20–64 år ska överstiga 

82 procent. (bas: 75,7 procent år 2010). 

√ Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna 18–24 år ska 

understiga 10 procent. (bas: 13 procent oktober 2011). 

√ Ohälsotalen ska minska successivt och understiga 30 dagar 

per år för kvinnor och 20 dagar för män. (Män: 22,2 

dagar, kvinnor 32,2 dagar år 2010). 

√ Andel barn totalt som växer upp i ekonomiskt utsatta hus håll 

ska minska från 2009 års nivåer. (bas: 11 procent i länet 2009). 

” 

I kunskapsregionen Uppsala 

måste alla få plats.” 

Europas bästa skola 

Den viktigaste insatsen för att säkra framtidens tillväxt och 

välfärd är ett utbildningssystem av yppersta klass. Varje 

kommun och skola, varje lärare och elev behöver ha rätt 

förutsättningar att nå målen och därmed bädda för ett inkluderande 

och välmående samhälle. 

Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola 

med hög kvalitet och goda resultat i hela regionen. 

Mer insatser behövs för att förbättra utbildningsresultaten 

i grund skolan och i gymnasiet. Länet som helhet uppvisar 

förhållandevis goda resultat, men skillnaderna är stora mellan 

skolor, kommuner och mellan flickor och pojkar. Insatser behöver 

baseras på tillgänglig kunskap och erfarenheter från omvärlden 

om vad som stärker resultaten bäst. Erfarenhetsutbyte 

mellan kommuner och skolor behövs. Med tätare kopplingar 

mellan utbildning och arbetsliv ökar elevernas förståelse och 

bered skap inför framtidens arbetsmarknad. 

Säkra rekryteringen av lärarstuderande och erbjuda 

god utbildning för nya lärare, genom stärkt samarbete 

mellan universitet och kommuner. 

Lärarens kompetens är en avgörande faktor för resultaten i 

skolan. Läraryrkets status behöver uppgraderas och fler ungdomar 

behöver uppmuntras att söka sig till detta viktiga yrke. 

Befintliga lärare behöver erbjudas återkommande kompetensutveckling 

och införandet av lärarlegitimationen underlättas. 

Här är lärarutbildningen vid Uppsala universitet en ovärderlig 

tillgång som kan hämta kraft ur samarbetet med kommunerna. 

Erbjud möjlighet till fortbildning och omställning 

genom en väl utbyggd vuxenutbildning och ett bredare 

utbud av eftergymnasiala yrkesutbildningar. 

Snabba förändringar i arbetslivet gör att fler behöver vara 

beredda att skola om sig och skifta karriär i framtiden. Utbildningssystemet 

har en stor utmaning i att matcha utbildningar 

mot arbetslivets kompetensbehov och erbjuda reella möjligheter 

till kompetensutveckling. Traditionella könsmönster kring 

utbildningsval och rekrytering behöver brytas. Den samverkan 

som sker inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum 

underlättar för anordnare att forma utbildningars 

inriktning och innehåll efter arbetslivets behov efterfrågan. 

Uppsalaregionen är underförsörjd på platser inom yrkeshögskolan. 

Ansträngningarna bör fortsätta för att öka antalet 

platser till minst 3 000, från dagens knappa 1 000. 

Förbered för framtida kompetensförsörjning genom att stärka 

elevers kreativitet och entreprenöriella förmåga samt öka 

barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. 

I framtiden förväntas den egna drivkraften och förmågan 


21 

att lösa nya problem, förverkliga idéer och tänka nytt, vara 

viktiga egenskaper både för att kunna bli anställd eller driva 

företag. Därför ska entreprenörskap gå som en röd tråd genom 

skolsystemet. 

Svenska flickor och pojkar behöver bli bättre på matematik, 

naturvetenskap och teknik. Samordnade och strategiska 

satsningar på dessa ämnen är nödvändig för att säkerställa 

tillgången till nyckelkompetens i framtiden. »»

»» 


En bättre start i arbetslivet 

Arbetslivet har utvecklats i riktning mot att allt större grupper 

av människor kommit att hamna väldigt långt ifrån, eller helt 

utanför den reguljära arbetsmarknaden. En tilltagande marginalisering 

social utslagning och segregerat boende riskerar 

att bli självförstärkande vid en viss nivå och svår att bryta. I 

kunskapsregionen Uppsala måste alla få plats. 

Myndigheter, kommuner och landsting och andra aktörer 

behöver samlas kring individerna och erbjuda rätt insatser, vid 

rätt tidpunkt. Det civila samhället och föreningslivet har en 

viktig roll för bättre inkludering och integration. 

Öka samverkan mellan individen och berörda aktörer 

för effektivare introduktion av nyanlända och flyktingar. 

Människor från länder utanför EU har betydligt svårare att 

försörja sig på eget arbete än svenskfödda. Många har inte fått 

en god introduktion i Sverige och på grund av långa väntetider 

och ineffektiva strukturer riskerar utanförskapet att bli permanent. 

Med den nya etableringsreformen har myndigheter 

getts bättre verktyg att ge stödjande insatser efter kvinnors och 

män olika behov. God samhällsintroduktion, yrkesanpassad 

undervisning i svenska, tidiga kontakter med arbetsplatser och 

validering är viktiga delar för att korta vägen till arbete. 

Öka insatserna för minskad arbetslöshet bland unga. 

Uppsala län har totalt sett har låga arbetslöshetstal. Ändå går 

16 procent av alla ungdomar, en majoritet pojkar, mellan 18– 

24 år utan arbete. Fler ungdomar måste få de förutsättningar 

som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram, framför 

allt genom att klara gymnasieskolan. Med gymnasiekompetens 

som grund får många en första kontakt med arbetsmarknaden 

inom handel, restaurang och service, som har hög omsättning 

på personal och låg medelålder. Tidiga insatser i skolan, rätt 

matchning, arbetspraktik och goda förebilder är faktorer som 

underlättar ungas väg till arbete. 

En god hälsa på lika villkor 

Uppsalaregionen har jämfört med andra delar av landet en 

frisk och välmående befolkning. Likväl kan stora skillnader 

konstateras mellan kvinnor och män, mellan familjer och 

bostadsområden vad gäller livslängd, ohälsa och självskattat 

hälsotillstånd. 

Människors hälsa påverkas av ålder, kön, arv, uppväxtvillkor, 

ekonomiska resurser, sociala relationer och levnadsvanor, 

men även av strukturella faktorer i samhället som rör 

utbildning, arbetslöshet, jämställdhet, arbetsmiljö, boende, 

fritid, trafik, och hälso och sjukvård. 

Det råder ett ömsesidigt samband mellan hälsa och tillväxt. 

God hälsa är en drivkraft för tillväxt, och tillväxt påverkar 

hälsoläget i befolkningen. Hälsoläget är i sin tur en viktig del 

människors behov och välbefinnande, den sociala dimensionen 

av hållbar utveckling. 

Befolkningen ska erbjudas goda förutsättningar för ett 

hälso främjande liv. God hälsa på lika villkor för alla nås med 

goda livsvillkor, hälsosamma levnadsvanor, psykiskt välbefinnande 

och en hälsofrämjande hälso och sjukvård. 

” 

För att alla barn ska få en bra 

start i livet behövs förebyggande 

arbete, tidiga insatser 

och vård.” 

Utjämna skillnader i hälsa genom att särskilt rikta 

insatser mot de mest utsatta. 

Hälsan hos regionens invånare bör vara så god och jämt fördelad 

som möjligt. Genom att påverka och stärka de strukturella 

förutsättningar som motverkar ojämlikhet kan utvecklingen 

vändas och tillväxten komma alla tillgodo. Det gäller särskilt 

att de mest utsatta lyfts till ett friskare och rikare liv. 

Främja barns och ungas psykiska hälsa. 

För att alla barn ska få en bra start i livet behövs förebyggande 

arbete, tidiga insatser och vård. Ett utökat föräldrastöd under 

barnens hela uppväxt och stöd till barn som växer upp i riskmiljöer 

främjar och förebygger barns psykiska hälsa. 

Etablera en trygg miljö för lärande i skolan. 

Förebyggande arbete börjar redan med de yngre barnen 

genom social träning från tidig förskola och vidare genom hela 

uppväxten. För att förhindra skolavhopp och få fler att klara 

skolan behöver mobbning motverkas, ledarskapet stärkas, 

värdegrunder etableras och samarbete öka mellan skola och 

föräldrar, och mellan förvaltningsgränser. 

Främja fysisk aktivitet och goda matvanor. 

Livsvillkoren påverkas av hur samhället fungerar och planeras. 

Därför bör all planering beakta hur goda levnadsvanor och 

gemenskap kan främjas. Fysisk aktivitet på recept har många 

gånger bättre effekt på hälsan än medicin. Fysisk aktivitet samspelar 

med matvanor. Förskolor och skolor har ett särskilt ansvar 

att introducera barn och ungdomar i goda matvanor genom att 

erbjuda näringsrik och allsidig kost, baserad på ekologiska råvaror. 

Understöd ett drogfritt liv för ökad livskvalitet 

och fler levnadsår. 

Rökning är den främsta orsaken till sjukdomar som går att 

förebygga och till för tidig död. Missbruket och beroendet av 

tobak, narkotika och dopning samt hantera alkohol och spel 

behöver minska. Detta kan uppnås genom begränsad tillgänglighet, 

goda skolresultat, fler drogfria miljöer och hälso och 

sjukvårdens förebyggande arbete. 2

” 

Uppsalaregionen ska välkomna fler människor och företag 

med erbjudande om attraktiva livsmiljöer, god välfärd samt 

effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling.” 

EN ATTRAKTIV REGION 

Uppsalaregionen uppvisar en mångfald av attraktiva 

livsmiljöer, från bostäder med strålande havs och 

sjöutsikt i Östhammar, Enköping och Håbo till 

hästgårdar i Heby och Knivsta på pendlingsavstånd 

till Stockholm, naturnära villor eller mysiga innerstadslägenheter 

i Uppsala. 

En orts eller regions attraktivitet påverkar in och utflyttning, 

invånarnas självbild, företagsetableringar och besöksnäringens 

möjligheter. Platser som kan erbjuda bra boende, 

ett rikt kultur och föreningsliv, ett varierat nöjesutbud, bästa 

möjliga livsvillkor, en god miljö, trygghet på gator och torg 

samt bra barnomsorg och skola värderas allt högre. 

Därför gäller det för kommuner och landsting att bygga ut 

den offentliga servicen i takt med att befolkningen växer. Nya 

förskolor och skolor behöver etableras, vårdcentraler anläggas, 

bostäder byggas, kollektivtrafik och transportlösningar måste 

fungera. Ett starkt lokalt företagsklimat är en delmängd av den 

attraktiva regionens kvaliteter. Ett gott företagsklimat bidrar 

till att det startas nya företag och att regionen blir ett alternativ 

för nya etableringar. 

I den attraktiva regionen finns ett brett utbud av nöjen, 

evenemang och kultur som berikar och profilerar. Starka 

upp levelser och destinationer stärker möjligheterna 

till en vidgad besöksnäring och 

långsiktig positionering av regionen. 

En attraktiv region måste bygga på 

att alla delar bidrar till helheten, både i 

städerna och på landsbygden, och att 

utvecklingen sker med miljömässiga och 

sociala hänsyn. Omställ ningen till ett 

samhälle som möter klimatutmaningen behöver intensifieras. 


Uppsalaregionen ska välkomna fler människor och företag med 

erbjudande om attraktiva livsmiljöer, god välfärd samt effektiva 

samhällsstrukturer för hållbar utveckling. 


23 

Mätbara mål 

√ I Uppsalaregionen ska det årligen startas minst 13 företag 

per 1 000 invånare. (bas:11,7 år 2010). 

√ Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en 

befolkningsökning på 3 500 personer per år, med beredskap 

för ytterligare 1 000 invånare per år fram till 2020. »»

»» 

24 UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 3.0 

Fler och växande företag 

En utveckling av företag på bredden är nödvändig för att uppnå 

stor branschbred och öka dynamiken i näringslivet. Varje 

kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra företagarklimat 

som möjligt, så att fler företag kan etableras och växa till stora 

företag i regionen. 

Erbjuda rådgivning och stöd till kvinnor och män som 

vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. 

I Uppsalaregionen finns organisationer som Nyföretagarcentrum, 

Coompanion, Drivhuset och Almi som erbjuder 

kostnadsfri rådgivning och stöd till dem som vill starta företag. 

Genom tätt samarbete aktörerna emellan ska huvudprincipen 

vara att kundernas erbjuds en ”nowrongdoor”, som innebär 

att varje kund ska kunna hänvisas till rätt aktörer oavsett 

vilken ingång de väljer. Potential att öka antalet nya företag 

finns framför allt bland kvinnor, personer med utländsk 

bakgrund och studenter. 

Utveckla det lokala företagsklimatet. 

Möjligheten för flera kvinnor och män att starta och driva 

företag ökar på platser som erbjuder ett gott företagsklimat. 

Detta inbegriper grundförutsättningar som bra kommunikationer, 

tillgång till kompetens och utbyggd digital infrastruktur. 

Brister i ITinfrastrukturen gör att det idag inte är 

möjligt att driva företag på ett effektivt och modernt sätt i 

flera mindre tätorter och på delar av landsbygden. Andra 

faktorer i det lokala företagsklimatet är en effektivare service, 

ökad rättssäkerhet i hanteringen av ärenden samt bemötande 

som präglas av god förståelse för företagandets villkor. Kommunernas 

placering på olika rankingar av företagsklimat bör 

förbättras. 

Bostäder för alla skeden i livet 

Regionens ungdomar, äldre och barnfamiljer behöver nya och 

attraktiva bostäder som motsvarar efterfrågan. Fler bostäder 

och ökad inflyttning är kommunicerande kärl och varandras 

förutsättning. 

Ett lågt bostadsbyggande under en lång rad av år har skapat 

en brist på bostäder och blivit ett hinder för regionens utveckling. 

Inflyttningen har inte mötts av motsvarande utbyggnad 

av bostäder, särskilt hyresrätter i centrala lägen. Samverkan 

mellan kommunerna bör förstärkas för att regionen som helhet 

ska kunna erbjuda tillräckligt många bostäder i olika lägen och 

blandade former, som möjliggör en stor valfrihet i boendet. 

Bostadsbyggande och samhällsplanering har stor betydelse i 

omställningen till en klimatneutral utveckling. Denna process 

understöds av olika EUdirektiv som ska uppfyllas. 

” 

Varje kommun bör sträva efter att 

erbjuda ett så bra företagar klimat 

som möjligt” ... 

Anpassa byggandet i alla kommuner till den 

långsiktiga efterfrågan i regionen. 

Utifrån befintliga prognoser finns det underlag för ytterligare 

bostadsbyggande, både för att möta fler inflyttare och bygga 

bort brister. Kommunerna bör i länsövergripande samråd 

planera för ett bostadsbyggande utifrån en befolkningsökning 

på 3 500 personer per år, med ytterligare beredskap för att ta 

emot ytterligare 1 000 invånare per år fram till år 2020. Detta 

motsvarar 2 100–2 700 nya bostäder per år. 

Framsynta planprocesser och förenklad bygglovshantering. 

Dagens långa detaljplaneprocesser innebär att översiktsplaner, 

fördjupade översiktsplaner och aktualitetsprövningar behöver 

ha siktet inställt på tiofemton år framåt. Bristen på detaljplanelagda 

områden och utdragna överklaganden försenar 

byggprojekt och försvårar för flera kommuner att leva upp till 

ökad byggtakt. Detaljplane och bygglovsprocesserna måste 

därför kortas i myndigheternas handläggning. 

Hus som byggs idag kommer att stå kvar om 50–100 år. 

För att minska energianvändningen i framtiden behöver nya 

bygg nader därför anpassas till framtidens krav redan idag. 

För att uppfylla EU:s energidirektiv (2010/31/EU) av näranollenergi 

hus i offentlig produktion till 2018 och all produktion 

2020 måste alla nya byggnader bli mer energieffektiva. År 

2020 ska energiförbrukningen i bebyggelsen vara 20 procent 

lägre jämfört med 2005. 

Samhällsplaneringen har stor betydelse för hantering av 

klimat frågan och övergång till förnybar energi. Det gäller 

att se helheten mellan olika sektorer genom att samordna 

planering en för boende, kommunikationer och service. Ju 

bättre Upp salaregionen klarar omställningen och klimatutmaningen, 

desto bättre tas potentialen inom grön tillväxt tillvara. 

AKADEMISKA SJUKHUSET 

Förbered för byggande med nära- 

nollenergistandard senast 2017. 

Skapa energitrygga samhällen och 

energieffektiva strukturer. 

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med 

1 100 vårdplatser och cirka 60 000 registrerade vårdtillfällen per år. Drygt 

en fjärdedel av vården säljs till andra landsting i landet. Över 8100 personer 

arbetar på sjukhuset. Av dessa är 1250 läkare och 2 700 sjuksköterskor. 

Samarbetet med Uppsala universitet inom utbildning och forskning är 

en livsnerv. Kontakten med företag inom farmaci och andra livsvetenskaper 

bidrar till dynamiken. 

Möten med patienter föder ofta idéer som kan förbättra och göra vården säkrare. 

Innovation Akademiska fångar upp innovativa idéer från sjukhuspersonalen och 

hjälper företag som söker kontakt med vården för att testa ny medicinteknik.

Vård- och omsorg med hög kvalitet 

Med den demografiska utvecklingen förväntas efterfrågan på 

vård och omsorg att öka. Fler personer kommer att behöva 

adekvat vård och individanpassat stöd för att kunna vara 

delaktiga i samhällsliv och arbetsliv och kunna åldras med så 

god hälsa som möjligt. 

Det är en utmaning att möta framtidens behov av vård 

och omsorg med hög kvalitet och hälsofrämjande hälso och 

sjukvård. Vård och omsorg är en av de branscher som kommer 

att ha en stor efterfrågan på arbetskraft framöver. 

Vård och omsorg ska utvecklas genom forskningens, professionens 

och brukarnas kunskap och erfarenhet. Det innebär 

att det bör finnas ett fortsatt gott samarbete med universiteten 

och regionens forsknings och utvecklingsenheter samt företags 

och innovationsfrämjande aktörer. 

Öka kvalitet och effektivitet inom välfärdssektorn 

genom tydliga strukturer för samverkan. 

En viktig framgångsfaktor för att möta framtida vårdbehov är 

att den goda samverkan mellan landstinget och länets kommuner 

stärks. Samverkan behöver utvecklas på flera nivåer. 

Effektiva och säkra vårdkedjor som sätter individen i fokus 

måste upprätthållas. 

Säkra rekryteringen inom vård- och omsorgssektorn. 

Kompetensförsörjning är en grundfråga för en vårdorgani 

sa tion vars ambition är att erbjuda vård av hög kvalitet. 

Landstinget är beroende av en god samverkan med Uppsala 

universitet, dels för samverkan kring forskning och utveckling, 

dels för att ge de studenter som ska bli framtidens läkare och 

sjuksköterskor en högkvalitativ utbildning. 

Branschens kompetensförsörjning kan säkras genom samverkan 

mellan vårdgivare och vårdutbildningar inom ramen för 

Vård och omsorgscollege, med det gemensamma målet att alla 

anställda ska ha adekvat utbildning och trivas inom sitt yrke. 

Kultur och besöksnäring som utvecklingskraft 

I Uppsala län finns ett närmast unikt kulturarv. Regionens 

kulturmiljöer och unika tillgångar är viktiga lokala byggstenar 

i den regionala helheten, som rätt utvecklade kan ge fler 

besökare, ökad turism och lägga grund för småskaligt närings liv. 

De värden som kulturen skapar är viktiga för att förmedla 

en bild av Uppsala som en kreativ, öppen och tolerant region. 

En väl fungerande kulturell infrastruktur möjliggör möten 

i vardagen, på bibliotek, studiecirklar eller möten kring en 

teater, musik eller dansföreställning. 

Arbeta för att Landstingets kulturplan och 

prioriterade insatser genomförs. 

Den kulturplan som utarbetats av landstinget är styrande 

för hur medel till kultursektorn fördelas från stat till region. 

Målet i denna kulturplan är att länet ska erbjuda en attraktiv 

livsmiljö. Kulturen ska bli mer tillgänglig i hela länet och 

ett rikt kulturliv ska medverka till att utveckla länets profil. 

Likaså är landstingets mål för kulturpolitiken att invånare ska 

ges möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva och att 

tillgängligheten till konstupplevelser ökar. 

Stärk besöksnäringen. 

Det ligger en potential att öka antalet externa besökare till 

Uppsalaregionens unika blandning av moderna och historiska 

besöks och mötesplatser. Med fler konferenser, kultur och 

idrottsevenemang, utvecklade destinationer och tillgängliga 

natur och kulturmiljöer kan antalet besökare öka. En ny 

struktur för marknadsföring och varumärkesbyggande av 

Uppsalaregionen har lagts genom Destination Uppsala, Visit 

Uppland och Turismakademin. 2 


25 

” 

Kulturen ska bli mer tillgänglig 

i hela länet och ett rikt kulturliv 

ska medverka till att utveckla 

länets profil.”


UPPSALAREGIONEN I KORTHET 

uppsala län består av åtta kommuner och är med omkring 

340 000 invånare år 2012 landets femte största län. 

I norra delen av länet ligger kommunerna Älvkarleby, Tierp 

och Östhammar med en stark industritradition som är väl 

synlig både i historiska bruksmiljöer och i dagens internationella 

storföretag. Landsbygden med kusten och bruken lockar 

till sig allt fler turister. 

älvkarleby (9 100 inv) längst i norr ligger endast någon mil 

söder om Gävle. Funktionellt har Älvkarlebyborna ett stort 

utbyte med Gävle som huvudsaklig arbetsmarknad. Bättre 

kommunikationer gör att fler pendlar söderut mot Uppsala, 

Arlanda och Stockholm. 

tierps kommun (20 100 inv) är stor till ytan och har en 

utspridd befolkning. En stor del av befolkningen bor på landsbygden 

och en fjärdedel i centralorten Tierp. De norra delarna 

av kommunen riktar sig främst mot Gävle, medan de södra 

delarna dras mot Uppsala. Den nya motorvägen och bättre 

tågförbindelser har förstärkt denna utveckling. Etableringen av 

Tierp Arena har gett hela kommunen ett lyft och nybyggaranda. 

östhammar (21 400 inv) är en kommun med en utspridd 

befolkning. Det finns fem ganska jämnstora tätorter fördelade 

över kommunen. Pendlingen mot Uppsala har ökat kraftigt 

under senare år och väntas ta ytterligare fart när väg 288 rustas. 

Länets största privata arbetsplats, Sandvik Coromant, med 

ca 1 700 anställda finns i Gimo. Kommunen är ett naturligt 

centrum inom kärnkraftsområdet med Forsmarks kärnkraftverk, 

och en kommande förvaring av använt kärnbränsle. 

regionens ekonomiska nod är Uppsala (200 000 inv), en 

gammal lärdomsstad, vilket avspeglas i kulturliv och i kulturmiljöer, 

och en modern internationellt orienterad storstad 

med spetskompetens inom några av framtidens viktigaste tillväxtområden 

som life science, IT och energi. De offentliga arbetsgivarna 

Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län med 

Akademiska sjukhuset, universiteten samt statliga verk som 

Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges Veterinärmedicinska 

Anstalt (SVA) och Sveriges geologiska undersökning 

(SGU) sysselsätter omkring 40 procent av dagbefolkningen. 

uppsala är centrum för en stor del av regionens vård, omsorg, 

utbildning, kultur och service. Staden är ett handelscentrum 

med ett stort antal människor verksamma i handels och 

service näringar. Stadskärnan och de historiska monumenten spelar 

en växande roll för besöksnäringen. Uppsala universitet som 

grundades för över 500 år sedan är en oskiljaktig del av länet. 

de södra delarna av Uppsala län präglas av tätbefolkad 

landsbygd och många tätorter. Knivsta (15 000 inv) har ett 

strategiskt läge nära Arlanda och bekvämt pendlingsavstånd 

till Stockholm och Uppsala, vilket syns i en omfattande 

arbets pendling och stor inflyttning. I den södra länsdelen är 

branschspridningen stor med många småföretag och en förhållandevis 

stor jordbruksnäring, samt ett växande antal företag 

inom tjänstesektorn. 

länets näst största stad, Enköping (40 000 inv), har en 

snabb befolkningstillväxt. Kommunens näringslivsstruktur 

har gått från jordbruk och verkstadsteknisk produktion mot 

service näring och småföretag. Nya etableringar och företag 

har bidragit till snabb jobbtillväxt. Försvarsmaktens ledningsregemente 

har utvecklats till en högteknologisk garnison med 

inriktning mot ledningscentrum för hela försvaret. Förbättrade 

kommunikationer i stråket Stockholm–Västerås ger nya 

förutsättningar för inflyttning och boende. Genom närheten 

till ett antal större städer i Mälarregionen har Enköping lockat 

till sig flera nya logistikföretag. 

i södra delen av länet ligger samhället Bålsta, som är en del 

av Håbo kommun (19 700 inv). I Håbo är handel och kommunikation 

viktiga branscher, liksom byggvaruföretag som är inriktade 

på Stockholm–Mälarregionen. Håbo beskrivs som hjärtat i 

Mälardalen och har vuxit med närmare 40 procent på 25 år. 

i den västliga delen av länet ligger Heby kommun (13 400 

inv), som är en växande landsbygdskommun, med trygghet, 

närhet och livskvalitet. I Heby finns många småföretag inom 

gröna näringar, turism, skog och bygg. En tydlig profil på 

häst relaterat boende sker. Kommunen präglas av entreprenörskap 

och ett rikt kultur och föreningsliv. 2

REFERENSER OCH UNDERLAGSMATERIAL 

Kommunala dokument: verksamhetsplaner, budget, näringslivsprogram och översiktsplaner 

Kontigo, Ett SMART(are) företagsstöd i Uppsala län. (augusti 2010) 

Kontigo, Omvärldsanalys för Uppsala län (2011) 

Länsstyrelsen Uppsala län, Analys av regional bostadsmarknad 2011 i Uppsala län (2011) 

PWC, Folkhälsoarbetet i Uppsala län (2009) 

PWC, Omvärldsanalys för Uppsala län (2011) 

Regeringen, Nationellt reformprogram, (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, 37 500 nya jobb – behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020, Sweco (2010) 

Regionförbundet Uppsala län, 60 år av grön innovation i Uppsala län (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, med sikte på 2020 och 2030, Sweco (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Bygg- och fastighetsbranschens behov av komptens till 2020, Sweco (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Företagsklimatet i Uppsala län (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Geografisk stråkstudie i Uppsala län (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Hur starkt är näringslivet i Uppsala län?, Kontigo (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Naturbrukssektorns behov av kompetens, Sweco (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Nytt perspektiv på lokala arbetsmarknader i Uppsala län (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Prioriteringar regionalt tillväxtarbete, (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Servicesektorns behov av kompetens i Uppsala län 2020, Sweco (2011) 

Regionförbundet Uppsala län, Tekniksektorns behov av kompetens i Uppsala län 2020, Sweco (2011) 

UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 27 

Regionförbundet Uppsala län, Uppländsk Drivkraft. Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län (2008) 

Regionförbundet Uppsala län, Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län 2020, Sweco (2011) 

RegLab, Innovationsindex, Kontigo. (2011) 

Stockholms Handelskammare. Situation Uppsala län. Borapport. (2012) 

Stockholms läns landsting, Befolkningsprognos för Stockholm – Mälarregionen (2012) 

STUNS, Vägval Uppsala 1: En innovationsstrategi för Uppsalaregionen (2011) 

STUNS, Vägval Uppsala 2: Finansiering av tillväxtbolag (2011) 

STUNS, Vägval Uppsala 3: Frågor för framtiden (2011) 

SWECO, Folkhälsa i RUP, SWECO (2009) 

SWECO, Från ansats till insats – Uppländsk drivkraft i praktiken, (2011) 

SWECO, Omvärldsanalys för Uppsala län (2011) 

SWECO, Slutrapport Folkhälsa och regional utveckling i samverkan (FRUSAM) (2011) 

UL, Framtidsbild för kollektivtrafiken (2011) 

Uppsala läns landsting, Regional kulturplan, remissversion (2012) 

Uppstuk, Omvärldsanalys för Uppsala län (2011)

www.regionuppsala.se/RUS


Calle Nathanson 

018 611 62 60 

calle.nathanson@lul.se 

Synpunkter angående ”Uppländsk drivkraft 3.0” 


S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-511 698 │ org nr 232100- 

0024 

www.lul.se 


Lars Olof Fagerström 


Regionförbundets remissförslag Uppländsk drivkraft 3.0. Regional utvecklingsstrategi 

är överlag en förbättring i förhållande till tidigare utvecklingsstrategier. Visionen om 

Uppsala som Europas mest attraktiva kunskapsregion är logisk och Kultur i länet ställer 

sig bakom denna. 

Kultur i länet har några övergripande synpunkter på utvecklingsstrategin samt i 

synnerhet synpunkter på delmålområdet En attraktiv region. 

Övergripande synpunkter 

Utvecklingsstrategins språk känns igen från andra regioners utvecklingsstrategier vilket 

tidvis gör att dokumentets ambitioner att ta vara på det unika med Uppsala går något 

förlorat. Som exempel kan nämnas visionen om att ”utveckla ett hållbart samhälle i 

världsklass” vilket är direkt taget från Stockholms stads ”Vision 2030 – ett Stockholm i 

världsklass”. Det är rätt att sätta en vision som satsar högt men för att den ska bli 

trovärdig och något som alla berörda aktörer i länet kan ställa sig bakom gäller det att 

göra den till sin. Här behöver regionförbundet se över skrivningarna 

Den övergripande visionen om Uppsala som kunskapsregion är som sagt logisk med 

tanke på den starka prägel som universitet sätter. Men en kunskapsregion på 2000-talet 

måste utgå från kunskapssamhället där medborgare genom Internet, social medier och 

digital teknik ständigt tar del och delar information vilket i bästa fall leder till 

självbildande. Därför saknar Kultur i länet en bredare syn på kunskapsregionen och 

önskar att den ska utgöras av såväl universitet och skola som det informella lärandet. 

Inte minst bland unga är informellt lärande, vid sidan av det formella 

utbildningsväsendet, en allt viktigare del i kunskapsinhämtningen och det bör finnas 

med i utvecklingsstrategin. 

Generellt vad gäller skrivningarna om unga handlar det i första hand i RUS:en om 

målsättningar att sänka arbetslösheten för unga och Kultur i länet delar helt 

uppfattningen om att detta är den första prioriteringen att göra. Men det saknas en 

grundsyn på unga som en resurs, som det också beskrivs i ett av de fyra övergripande

perspektiven i den nationella ungdomspolitiken. Unga av idag har stor potential som 

entreprenörer och egen företagare, många gånger inom kulturella och kreativa näringar. 

Där föreningslivet tidigare var den enda och självklara kanalen för ett engagemang finns 

idag andra vägar genom tillfälliga sammanslutningar, socialt entreprenörskap, 

civilsamhälle, företag etc. Kultur i länet vill se att utvecklingsstrategin tydligare lyfter 

unga som en resurs, en möjlighet för att skapa hållbar tillväxt. 

En attraktiv region 

I den fjärde strategiska inriktningen En attraktiv region pekas kultur och 

besöksnäringen ut som utvecklingskraft. Kultur nämns i och för sig på några andra 

ställen i texten tillsammans med fritidsområdet men det är först här som det finns reella 

åtaganden. 

Konst och kultur har i sig ett egenvärde och givet goda förutsättningar där dessa står 

starkt i sig självt finns goda möjligheter att ta vara på potentialen i kulturområdet för att 

nå hållbar utveckling i dess tre dimensioner: miljömässigt, ekonomiskt och socialt. 

Kultur i länet menar att kultur är en självklar aspekt i samtliga perspektiv och att en 

grundförutsättning för att skapa det hållbara samhället är att värna det humanistiska 

samhället, bildningssamhället. 

Sedan remissupplagan Uppländsk drivkraft 3.0 togs fram har landstingets regionala 

kulturplan antagits av landstingsfullmäktige. Den regionala kulturplanen som gäller år 

2013-2014 har en vision som sträcker sig tio år framåt, följaktligen till år 2023. Kultur i 

länet menar att visionen, som består av en övergripande vision samt två punktsatser, 

måste finnas med i RUS:en enligt följande: År 2023 är vårt län ett ledande kreativt 

kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där 

Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. 

De två punktsatserna som beskriver å ena sidan konst och kultur för sitt eget värde och å 

andra sidan kultur och kreativitet som potential för hållbar utveckling lyder enligt 

följande: År 2023 

ska Uppsala län genom en hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och 

interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft, 

är kultur och kreativitet den självklara framgångsfaktorn för att den regionala 

hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. 

Kultur i länet menar att bägge dessa perspektiv bör finnas med i utvecklingsstrategin 

och att delområdet som handlar om den attraktiva regionen måste kompletteras. 

Utgångspunkten är nu ”kulturarvet” och det stämmer att Uppsalas kulturmiljö är både 

rik och unik men texten måste även innehålla såväl konst och kultur. Med ett starkt, 

mångfacetterat, högkvalitativt och ett deltagarinbjudande kulturliv i Uppsala län stärks 

möjligheterna att nå utvecklingsstrategins övergripande vision om Europas mest 

attraktiva kunskapsregion. 

2 (2)

Annemieke Ålenius 

Administrativ direktör 

Synpunkter Regional Drivkraft 3.0 

AS2012-0589, CK2012-0182 


Lars Olof Fagerström 

Akademiska sjukhuset har ombetts att lämna synpunkter inför Landstingets gemensamma 

remissvar på förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län - 

Regional Drivkraft 3.0. Härmed lämnas Akademiska sjukhusets synpunkter. 

Föreliggande förslag till utvecklingsstrategi bygger på ett gediget faktaunderlag och 

är väl genomarbetat. Den lyfter fram ett antal viktiga områden för Akademiska sjukhusets 

utveckling som samarbeten med såväl andra kunskapsintensiva aktörer avseende 

forskning och innovationer som länets kommuner avseende vård av patienter på 

rätt nivå. Även områden som framtida kompetens- och personalförsörjning och vikten 

av goda kommunikationer som lyfts fram i strategin är viktiga för sjukhusets utveckling. 

Vi delar uppfattningen som framförs i rapporten att sjukvården står inför stora 

utmaningar när det gäller patientunderlag, finansiering, organisering och kvalitetsutveckling 

(sid 9). 

I dokumentet lyfts Akademiska på flera ställen fram som en viktig aktör för länets 

framtida utveckling. I strategin står ”Patientunderlag från andra regioner och samarbete 

med Uppsala universitet är garanten för sjukhusets och life science klustrets 

utveckling.” (sid 14). Vi delar denna uppfattning – var tredje patient vid sjukhuset 

kommer från ett annat landsting än vårt eget – men vill samtidigt betona att detta 

patientunderlag emellertid inte är garanterat. 

Patientunderlaget är ett resultat av för närvarande femåriga avtal med landsting i 

Svealandsregionen. Inför 2014 ska nya avtal förhandlas fram och det är vår ambition 

att dessa ska komma att omfatta ett minst lika stort patientunderlag som gällande 

avtal. 

Akademiska sjukhuset har, som även nämns i förslaget till Utvecklingsstrategi, i ett 

större perspektiv två olika roller. Den ena är att tillhandahålla en bra sjukvård för 

länets invånare, den andra rollen är att fungera som en stark motor inom regionens 

life science sektor. Denna är nämligen för sin utveckling helt beroende av tillgång till 

sjukvårdens struktur och dess patienter. Företag är dock lätt flyttbara och därför är 

Landstingets och Akademiska sjukhusets framtida hållning gentemot life science 

sektorn av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Med ett positivt och 

konkret agerande kommer sjukhuset att inte bara bidra till förbättrade förutsättningar

för utveckling av regionens life science företag utan även stimulera till inflyttning av 

företag från andra regioner. 

2(2) 

Patientunderlaget är alltså viktigt inte bara för Akademiska som sjukhus och för 

Landstinget som vårdgivare utan även för life science företags möjlighet att utveckla 

innovativa företag och produkter/tjänster som därmed kommer att bidra till regional 

tillväxt och till morgondagens vård. För att leva upp till denna viktiga roll krävs såväl 

ett fortsatt tillräckligt stor patientunderlag som nya och fungerande arbetsformer 

gentemot olika life science aktörer så att patientunderlaget blir värdeskapande inte 

enbart för sjukhuset som vårdgivare utan även för andra aktörer.

Kollektivtrafikförvaltningen UL 

Strategisk utveckling 

Cecilia Forslund 

Tfn 018-659 978 

E-post cecilia.forslund@ul.se 

Uppländsk drivkraft 3.0, Regional utvecklingsstrategi, 

remissversion 

Kollektivtrafikförvaltningen UL 

Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024 

info@ul.se │ www.ul.se 


Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar några generella synpunkter på dokumentet som 

helhet och några mer specifika synpunkter på det strategiska området ”en växande 

region”, som är det område som framförallt rör transportmöjligheter och kollektivtrafik. 

Remissförslaget som helhet: 

UL ser positivt på att planen i högre grad än tidigare har en rumslig dimension 

och önskar inför kommande versioner en fördjupad sådan. 

Resonemangen kring utvecklade hållbara transporter och kollektivtrafik med 

”hela-resan”-perspektiv stämmer väl överens med intentionerna i förslaget till 

regionalt trafikförsörjningsprogram. 

Apropå åtaganden från inblandade aktörer: Åtaganden/målsättningar från 

UL/KTN kommer att framgå av det regionala trafikförsörjningsprogrammet 

senare i höst. 

Beträffande planens fokus på en innovativ region vill UL framhålla att 

innovationer också kan gälla de kollektiva transportsystemen. 

UL hoppas på att, tillsammans med Regionförbundet, framöver hitta rätt 

metoder för att arbeta mer synkroniserat med RUS och det regionala 

trafikförsörjningsprogrammet. 

”En växande region”: 

Avsnittets fokus på tillgänglighet och förtätning/förstärkning av lokala och 

regionala orter i stråk är bra och de mål som används är adekvata.

UL har inget att invända mot målbilden, som visar hur regionens delar förhåller 

sig till varandra och vilka relationer och platser som har god 

utvecklingspotential inför framtiden. UL instämmer också i att det är viktigt att 

utveckla stråk och områden utifrån sina respektive förutsättningar. 

Uppsala är navet för hela länets kollektivtrafik och vad gäller resecentrum i 

Uppsala, som bland annat nämns på sida 19, vill UL också peka på vikten av att 

utveckla alternativa knutpunkter i Uppsala stad samt behovet av 

framkomlighetshöjande åtgärder i stadens gatu- och vägnät. 

2 (2)




§ 147 




Slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33), Ds 2012:20 Inspektionen 

för vård och omsorg – en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och 

sjukvård och socialtjänst samt Ds 2012:21 Ny myndighet för 

infrastrukturfrågor för vård och apotek – remissvar till 

Socialdepartementet 


Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande remissvar till Socialdepartementet på 

slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 212:33) och Ds 2012:21 Ny myndighet för 

infrastrukturfrågor för vård och apotek: 

Bilaga § 147 

Landstingsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till landstingsstyrelsens ordförande att avge 

remissvar på Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg till Socialdepartementet. 

Ärendet 

Landstinget i Uppsala län har beretts tillfälle att avge synpunkter på slutbetänkandet Gör det 

enklare! (SOU 2012:33), Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg – en ny effektiv 

tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst samt Ds 2012:21 Ny myndighet för 

infrastrukturfrågor för vård och apotek. Förslagen innebär i korthet att en ny 

myndighetsstruktur upprättas inom vård- och omsorgssektorn som bygger på fyra 

huvuduppgifter; kunskapsstöd, inspektion och tillsyn, IT och strategisk styrning inom 

områdena hälsa, funktionshinder, vård och omsorg. Den nya strukturen föreslås innefatta 

följande myndigheter, vilka ersätter samtliga statliga myndigheter som idag faller under 

Socialdepartementets ansvarsområde: 

Kunskapsmyndigheten för vård och omsorg 

Inspektionen för vård och omsorg 

Myndigheten för apoteks- och vårdinfrastruktur (Inframed) 

Myndigheten för välfärdsstrategi 





På grund av den korta svarstiden på framför allt Ds 2012:20 Inspektionen för vård och omsorg 

föreslås att landstingsstyrelsens ordförande får i uppdrag att avge ett svar som sedan anmäls 

till landstingsstyrelsen vid nästa sammanträde. 

KOMPLETTERAS 


Delges 

Socialdepartementet 


Sign. 





§ 148 


Betänkandet Vital kommunal demokrati – remissvar till 

Finansdepartementet 


Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande remissvar till Finansdepartementet: 

Bilaga § 148 

Ärendet 

Landstinget i Uppsala län har beretts tillfälle att avge synpunkter på betänkandet Vital 

kommunal demokrati (SOU 2012:30). Kommittén har haft i uppdrag att utreda behovet av 

förändringar i framför allt kommunallagen för att förbättra fullmäktiges och nämndernas 

funktionalitet och därigenom förstärka den kommunala demokratins funktionssätt. Kommittén 

har haft ett stort antal sinsemellan mycket olika frågor att utreda, dvs. fullmäktiges storlek, 

fullmäktiges presidium, fullmäktiges ställning, försöksverksamhet med majoritetsstyre, 

beslutsfattande på distans, tjänstledighet för förtroendeuppdrag från tjänst i annat land, 

formerna för maktskifte i kommuner och landsting, återkallelse av uppdrag i nämnder och 

styrelser, direktvalda geografiska nämnder, kommunal samverkan, kommunalt partistöd samt 

kommuner och landsting i allvarlig kris. 

KOMPLETTERAS 


Delges 

Finansdepartementet 


Sign. 





§ 149 


Planprogram för Bålsta centrum – samrådsyttrande till Håbo kommun 


Landstingsstyrelsen beslutar att avge följande samrådsyttrande till Håbo kommun: 

Bilaga § 149 

Ärendet 

Landstinget i Uppsala län har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till 

planprogram för Bålsta centrum – från tätort till stad, Håbo kommun, Uppsala län, upprättat i 

maj 2012. Programmet syftar till att möjliggöra en sammanhållen och strategisk utveckling av 

Bålsta centrum och dess omgivningar. Landstinget i Uppsala län tillstyrker planprogrammets 

intentioner och mål. Att förtäta centrumnära lägen, förbättra tillgängligheten till stationen, öka 

dess attraktivitet som knut- och bytespunkt, skapa fler pendlarparkeringar och underlätta för 

vardagsresor med gång och cykel genom att samla viktiga målpunkter vid stationen är bra för 

kollektivtrafik och miljö. Kollektivtrafikens infrastruktur och bussterminalens ytbehov 

påverkas av ett flertal faktorer och behöver dock studeras vidare i ett nära samarbete mellan 

kommunen och kollektivtrafikförvaltningen. Ett nära samarbete är också önskvärt avseende 

gaturummens utformning så att kollektivtrafikens tillgänglighet och framkomlighet inte 

begränsas, utan stödjer planprogrammets intentioner och mål. 


Delges 

Håbo kommun 


Sign. 


Ledningskontoret 

Robert Sundström 

Tfn 018-611 10 12 

E-post robert.sundstrom@lul.se 



www.lul.se 


Håbo kommun 

Kommunstyrelsen 

746 80 BÅLSTA 

Samråd om förslag till planprogram för Bålsta Centrum, Håbo 

kommun 

Planprogrammet för Bålsta Centrum syftar till att möjliggöra en sammanhållen och 

strategisk utveckling av Bålsta Centrum och dess omgivningar. Programområdet 

omfattar 30 hektar och innehåller ett stort antal nya bostäder (1400-2500 lägenheter) 

direkt vid järnvägsstationen, centrumbyggnaden och längs Stockholmsvägen. 

Centrumområdet får i planprogrammet en tydlig stadskärna med gator, torg och parker 

som omges av stadsbebyggelse. Förutom nya bostäder får det nya centrumet utrymme 

för butiker, kontor, service och kulturliv. Stationsområdet utvecklas med nytt 

resecentrum med förbättrad tillgänglighet, ytbesparande lösningar för busstrafiken, 

cykelparkeringar under tak och ett stort antal nya pendlarparkeringar. 

Landstinget i Uppsala län tillstyrker planprogrammets intentioner och mål. Att förtäta 

centrumnära lägen, förbättra tillgängligheten till stationen, öka dess attraktivitet som 

knut- och bytespunkt, skapa fler pendlarparkeringar och underlätta för vardagsresor med 

gång och cykel genom att samla viktiga målpunkter vid stationen är bra för 

kollektivtrafik och miljö. 

Kollektivtrafikens infrastruktur och bussterminalens ytbehov påverkas av ett flertal 

faktorer och behöver studeras vidare i ett nära samarbete mellan kommunen och 

kollektivtrafikförvaltningen. Ett nära samarbete är också önskvärt avseende 

gaturummens utformning så att kollektivtrafikens tillgänglighet och framkomlighet inte 

begränsas, utan stödjer planprogrammets intentioner och mål. 

För Landstinget i Uppsala län 

Erik Weiman 

Landstingsstyrelsens ordförande 

Kerstin Westholm 

Landstingsdirektör




§ 150 


Patientperspektiv inom prostatacancervården - motionssvar 


Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen vara besvarad. 

Bilaga § 150 

Ärendet 



Börje Wennberg (S), har inkommit med en motion om patientperspektiv inom 

prostatacancervården. Motionen har remitterats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen som begärt 

in yttranden från Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro och Prostatacancerföreningen i 

Uppsala län. 

Landstingsstyrelsen delar motionärens och remissinstansernas uppfattning om vikten och 

nyttan av ett patientperspektiv inom prostatacancervården. Landstingsstyrelsen anser dock att 

motionens förslag ligger i linje med den nationella cancerstrategins intentioner och 

konstaterar att ett arbete redan pågår. Dessutom har ett projekt pågått om förutsättningarna för 

vårdlotsar allmänt inom hälso- och sjukvården som hälso- och sjukvårdsstyrelsen initierat. 

Beslut om att påbörja ett pilotprojekt om vårdlotsar tas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 

24 augusti 2012. Motionen bör därför anses vara besvarad med ovanstående motivering. 

Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige enligt 


Delges 



Sign. 


Hälso- och sjukvårdsavdelningen 

Christina Lindberg 

E-post christina.lindberg@lul.se 

Tfn 018-611 62 04 



www.lul.se 



Motionssvar - Patientperspektiv inom prostatacancervården 


Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen vara 

besvarad. 

Ärendet 

Börje Wennberg, Socialdemokraterna, har inkommit med en motion om 

patientperspektiv inom prostatacancervården. Motionen har remitterats till hälso- och 

sjukvårdsstyrelsen som begärt in yttranden från Regionalt cancercentrum Uppsala 

Örebro och Prostatacancerföreningen i Uppsala län. 

Landstingsstyrelsen delar motionärens och remissinstansernas uppfattning om vikten 

och nyttan av ett patientperspektiv inom prostatacancervården. Landstingsstyrelsen 

anser dock att motionens förslag ligger i linje med den nationella cancerstrategins 

intentioner och konstaterar att ett arbete redan pågår. Dessutom har ett projekt pågått om 

förutsättningarna för vårdlotsar allmänt inom hälso- och sjukvården som hälso- och 

sjukvårdsstyrelsen initierat. Beslut om att påbörja ett pilotprojekt om vårdlotsar kommer 

att tas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 24 augusti 2012. Motionen föreslås därför 

vara besvarad.




§ 151 


Uppföljning av landstingsstyrelsens uppdrag januari – juni 2012 


Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av landstingsstyrelsens givna 

uppdrag för perioden januari – juni 2012. 

Bilaga § 151 

Ärendet 

Landstingsdirektören redovisar uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag för 

perioden januari – juni 2012. 


Delges 

Landstingsstyrelsens sekreterare 


Sign. 


Balanslista landstingsstyrelsen januari - juli 2012 

Från Till Dnr LS Datum 

beslut 

PS LS CK2011-0130 2011-03-21 § 

73 

LS LS CK2011-0232 2011-05-30 § 

110 o 2011- 

12-19 § 238 

LS LS CK2011-0495 2011-12-19 § 

239 

LS LS CK2011-0130 2011-05-30 § 

111 

LS LS CK2011-0403 2011-10-31 § 

192 

HSS LS CK2011-0494 2011-12-19 § 

242 

LS LS CK2011-0267 2011-08-29 § 

146 

LS LS CK2012-0161 2012-04-27 § 

81 

PS LS CK2012-0105 2012-04-27 § 

75 

LS LS CK2012-0050 2012-04-27 § 

82 

Uppdrag Ansvarig Verkställt Nulägesrapport 

Fastighetsutvecklingsplan 2011 för 

Akademiska sjukhuset 

Robert Sundström Pågående 

Landstingets fastighetsbestånd Robert Sundström Pågående Överväganden om 

ställningstaganden pågår 

Försäljningsstrategi för Ulleråkerområdet Robert Sundström Pågående Framtagande för underlag för 

ställningstagande pågår 

Arbetsprocess för framtagande av strategisk 

plan för Landstinget i Uppsala län 

L O Fagerström/Tomas 

Roland 

Pågående Kunskapsunderlag okt 2012, 

därefter politisk arbetsgrupp 

Samlad översyn av landstingets verksamhet 

inom missbruks- och beroendevården 

Kjell Haglund Pågående LS sept 2012 

Utvärdering av Vårdval Uppsala län Carina Bäckström Pågående HSS dec 2012, LS jan 2013 

Samverkan kring patienthotell Jens Larsson Pågående 

Effektivare hantering av patientavgifter och - 

anmälningar inom Landstinget i Uppsala län 

Gustaf af Ugglas Pågående 

Framtidens Akademiska Thord Hägg Pågående 

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 - ge 

i uppdrag till HSS att se över läkemedel som 

används i sjukvården tillverkas ur 

miljösynpunkt 

Marta Fallgren Pågående




§ 152 


Uppföljning av landstingsfullmäktiges uppdrag januari – juni 2012 


Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige godkänna redovisningen av 

landstingsfullmäktiges givna uppdrag för perioden januari – juni 2012. 

Bilaga § 152 

Ärendet 

Landstingsdirektören redovisar uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag för 

perioden juli – december 2011. 



Delges 



Sign. 




Landstingsstyrelsen 2012-08-27 27 (28) 

§ 153 


Förteckning av ärenden till landstingsfullmäktige 

Landstingsstyrelsen hemställer hos landstingsfullmäktiges ordförande att följande ärenden tas 

upp till behandling vid fullmäktiges sammanträde den 17 september 2012: 

1. Övertagande av UL:s ägande i AB Transitio 

2. Samordningsförbundet Uppsala läns årsredovisning och revisionsberättelse 2011 

3. Anslagsramar 2012 per verksamhetsområde 

4. Förändring av premie för frisktandvård 

5. Arvodering av ledamot i produktionsstyrelsens arbetsutskott – komplettering av regler 

för ekonomiska ersättningar 

6. Patientperspektiv inom prostatacancervården - motionssvar 

7. Uppföljning av landstingsfullmäktiges uppdrag januari - juni 2012 

Ärendet 

Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen att hemställa hos landstingsfullmäktiges 

ordförande om fullmäktiges handläggning av ovan redovisade ärenden. 

Delges: 

Landstingsfullmäktiges ordförande 


Sign. 





§ 154 

Anmälan av beslut enligt delegation 



Landstingsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 

14 juni – 15 augusti 2012. 

Bilaga § 154 

Ärendet 

I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens 

verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. 


Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 20120615 

Datum för 

beslut 

Diarienummer 

eller löpnummer 

Beslutskategori med 

ärendegrupp 

Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 

2012-06-15 201218 Ekonomi 3.3 Medelsförvaltning, 75 mnkr Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör

Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-07-20 

Datum för 

beslut 

Diarienummer 



ärendegrupp 

2012-04-11 CK 2011-0225 2.7 Lokal 

tvisteförhandling 

2012-06-08 CK 2012-0068 2.7 Lokal 

Tvisteförhandling 

2012-07-08 CK 2012-0068 2.7 Lokal 

Tvisteförhandling 


Tvist rörande för stort övertidsuttag utan 

föregående förhandling om kollektivavtal 

avseende enskild medarbetare. Avslutad i 

enighet efter utredning som visade att det 

var felaktiga uppgifter. 

Brott mot Samverkansavtalet – avseende 

flytt av verksamheten vid Hospice. 

Tvistelösning som innebar avslut i enighet 

Brott mot Samverkansavtalet – avseende 

tillgängliggörande av patientjournaler på 

Internet. Tvistelösning som innebar avslut 

i enighet 

Eva Wikström, förhandlingschef 

Eva Wikström, förhandlingschef 

Eva Wikström, förhandlingschef

Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-08-21 

Datum för 

beslut 

Diarienummer 



ärendegrupp 

2012-06-05 HOH2012-0002 Representation enl 

7.1 


HOH-fest 25 maj 2012 Erik Weiman 

Landstingsstyrelsens ordförande

Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-08-27 

Datum för 

beslut 

Diarienummer 



ärendegrupp 


2012-06-21 2012-0007 2.1 Kerstin Westholm semester Erik Weiman , Landstingsstyrelsen 

ordförande

Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2012-08-27 

Datum för 

beslut 

Diarienummer 



ärendegrupp 

2011-12-01 CK2011-0408 Bidrag till resa, 

landstingskören 

2011-12-12 PV2011-XXXX Julbord för personal 

Årsta vc 

2012-02-03 AS2012-0152 Verksamhetschefsinternat 

2012-02-03 AS2012-0152 Planeringsdagar för 

ekonomi-/controllerenheten 

samt 

div.ekonomerna 

2012-02-16 PV2012-XXXX Utvecklingsinsats för 

klinikchefer, 

folktandvården 

2012-02-16 PV2012-XXXX Planeringsdag, 

Flogsta vc 

2012-02-27 

PV2012-XXXX 

Planeringsdag, 

Alunda/Rasbo vc 


Representation Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordf 






Representation 

Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordf

2012-04-19 CK2012-0007 Koncernledningens 

internat 

2012-05-22 CK2012-0007 Koncernledningen + 

fack internat 

2012-06-14 CK2012-0007 Landstingsdirektör 

sem 3/9 – 7/9 

2012-06-19 CK2012-0007 Planeringsdag 

ekonomiavd 

2012-06-20 AS2012-0152 Middag för sjukhusdir 

+ bitr Karolinska 



Anställningsvillkor Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordf 


Representation Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordf




§ 155 

För kännedom inkomna skrivelser 


Landstingsstyrelsen godkänner redovisningen av följande till styrelsen inkomna allmänna 

handlingar: 

1. SAMLA – Protokoll från sammanträde den 16 augusti 2012 

2. Landstingsstyrelsens utskott – Protokoll från sammanträde den 25 juni 2012 

3. Landstinget i Uppsala län – Remissvar till Utbildningsdepartementet avseende förslag till 

förordning om register för viss befolkningsbaserad forskning 

4. Samordningsförbundet Uppsala län – Protokoll från sammanträde den 15 juni 2012 

5. Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen – Protokoll från sammanträde den 30 maj 

2012 

6. Regionförbundet Uppsala län – Protokoll från förbundsfullmäktiges sammanträde den 26 

april 2012 

7. Kulturnämnden – Protokoll från sammanträde den 20 juni 2012 

8. Mälardalsrådet – Protokoll från sammanträde den 18 april 2012 

9. Miljödepartementet – Regeringsbeslut 2012-04-19 – Förordnande av ledamöter i 

insynsrådet vid Strålsäkerhetsmyndigheten 

10. Socialstyrelsen – Ansökan om tillstånd att bedriva rikssjukvård - intrauterina behandlingar 

och behandling av barnglaukom och barnkatarakt 

11. Sveriges Kommuner och Landsting – Sammanträdesplan för SKL för år 2013 

12. Sveriges Kommuner och Landsting – Nationell finansiering av biobanker för 

navelsträngsblod och Tobiasregistret 

13. Produktionsstyrelsen – Protokollsutdrag från sammanträde den 21 juni 2012 (§ 86) – 

Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter 


Översyn och framtagande av ny hyresmodell Landstinget i Uppsala län 


Akademiska sjukhusets plan för kostnadssänkning och resultatutveckling t.o.m. år 2013

Handlingar 2012-08-27 - Landstinget i Uppsala län

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?