Asperger

Autism och Aspergers 

syndrom 

2012 

Marie Dalan 

Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism, Aspergers 

syndrom 

Begränsad Begr nsad (kvalitativt nedsatt) 

förm rmåga ga till ömsesidig msesidig 

kommunikation- kommunikation verbalt och 

icke-verbalt icke verbalt 

Begränsningar Begr nsningar i beteende- 

repertoar, repertoar, 

fantasi och och 

intressen 

Begränsad Begr nsad (kvalitativt nedsatt) 

förm rmåga ga till ömsesidig msesidig social 

interaktion

Ömsesidig msesidig kommunikation 

verbalt och icke-verbalt 

icke verbalt 

Svårt Sv rt med turtagning. turtagning. 

Svårt Sv rt tolka icke- icke verbala signaler 

såsom som ansiktsuttryck och 

kroppsspråk kroppsspr 

Bristande känsla k nsla för f r hur språket spr ket 

skall användas anv ndas i sociala 

sammanhang

fortsättning forts ttning 

Bristande förm f rmåga ga att använda anv nda 

satsmelodi eller kommunicera 

med ögonkontakt, gonkontakt, mimik eller 

gester. Talet är r monotont eller 

gällt, llt, alltför alltf r högt h gt eller lågt. l gt. 

Blicken är r ofta stel, 

genomborrande. 

bristandeförm 

bristandef rmåga ga att 

kommunicera via ögonen. gonen.


Mimiken är r ofta utslätad utsl tad 

Repertoar av gester är r 

begränsad begr nsad 

Semantisk- Semantisk pragmatiska 

kommunikationsproblem, dvs. 

svårigheter sv righeter att först f rstå ordens 

skiftande innebörd inneb rd beroende på p 

situationen och speciellt sociala 

och känslom k nslomässiga ssiga 

sammanhang. 

Kan inte ”läsa sa mellan raderna”. 

raderna

Social interaktion 

Först rstår r inte underliggande 

syften med språkliga spr kliga budskap. 

Varför Varf r säger s ger någon n gon det han 

säger. ger. Först F rstår r inte satsmelodi, 

talets volym, röstl r stläge, ge, betoning, 

rytm och hastighet. Inte heller 

icke- icke verbala budskap som 

förmedlas rmedlas med ansiktsuttryck 

eller mimik, blickkontakt, gester 

vilka signalerar avsikt, 

värderingar rderingar och känslor k nslor i 

budskapet.

Beteende, fantasi och 

intressen 

Behov av rutiner. Arg om inte 

omgivningen anpassar sig. Banala 

förändringar ndringar skapar stor oreda i 

personens tankevärld. tankev rld. 

Utveckling av ritualer, 

tvångsm tv ngsmässiga ssiga upprepningar. 

Klumpig motorik. Idrottsintresse 

saknas. Bollsinne och känsla k nsla för f r 

lagspel är r nedsatt. 

Ensidigt specialintresse, ofta 

ovanligt, udd. Ger inte social 

kontakt

Grundläggande Grundl ggande svårigheter sv righeter vid 

autism, och Aspergers syndrom 

Mentalisering, 

Mentalisering, 

Theory of 

Mind 

Förm rmågan gan att förest f reställa lla sig andra 

människors nniskors tankar och känslor, k nslor, 

snabbt intuitivt och på p ett i 

socialt sammanhang lämpligt l mpligt 

sätt tt


Personer med autism kan inte 

först rstå att andra människor m nniskor har 

känslor nslor och tankar 

Personer med Aspergers 

syndrom kan först f rstå att andra har 

tankar och känslor, k nslor, men vet inte 

vilka

Exekutiva funktioner 

Förm rmågan gan att planera för f r ett mål, m l, 

upprätth uppr tthålla lla en strategi för f r at nå n 

detta mål, m l, och därmed d rmed uppskjuta 

behovet av omedelbar 

behovstillfredsställelse 

behovstillfredsst llelse

Central coherens 

Förm rmågan gan att se förbi f rbi detaljer 

och förest f reställa lla sig en helhet i 

vilken detaljer ingår ing r är r kärnan k rnan i 

begreppet central coherens


Tidigt i livets början b rjan träder tr der en 

kraft i funktion, som strävar str var 

efter att ge tillvaron 

sammanhang, helhet och 

mening. Denna funktion 

förs rsöker ker hålla h lla samman 

information så s att individen så s 

småningom sm ningom skall kunna förutse f rutse 

vad som skall komma att hända. h nda. 

Denna sammanhållande sammanh llande kraft 

kallas central coherens. 

coherens


För r en autistisk person är r 

verkligheten en förvirrande f rvirrande 

mängd ngd händelser, h ndelser, människor, m nniskor, 

platser, ljud och intryck. Det 

verkar inte finnas några n gra tydliga 

gränser, gr nser, någon n gon ordning eller 

mening.


Utryckt av en person med 

autism: 

En stor del av mitt liv ägnas gnas åt t 

att förs f rsöka ka först f rstå mönster nster som 

ligger bakom allting. Fasta 

rutiner, tidpunkter, bestämda best mda 

vägar gar och ritualer bidrar till att 

skapa ordning i ett outhärdligt outh rdligt 

kaotiskt liv.

Automatisering 

Att det man lär l r sig finns kvar 

och kan användas anv ndas automatiskt, 

tex. att köra k ra bil.

Specialintresset: Påtaglig P taglig 

likgiltighet för f r närliggande n rliggande 

områden. omr den. Ju mer socialt 

kompetent desto mindre 

intensitet i intresseutövningen. 

intresseut vningen.

Skillnad mellan autism och 

Aspergers syndrom 

Det som framförallt framf rallt skiljer 

högfungerande 

gfungerande autism och AS är r 

kanske den språkliga spr kliga förm f rmågan, gan, 

som oftast är r väl v l utvecklad hos 

barn med AS. Dock är r förm f rmågan gan 

till kommunikation via språket spr ket 

ett grundläggande grundl ggande problem. 

Rigiditet i tankar och beteende 

finns också ocks vid AS, men yttrar 

sig på p ett mer invecklat sätt s tt än n 

hos barn med autism.

Utveckling som vuxen 

”Tummen Tummen mitt i handen”. handen . 

Opraktiskt handlag, det gäller g ller 

inte alla! 

Svårt Sv rt lösa l sa uppgifter som 

föruts rutsätter tter förm f rmåga ga att leva sig 

in i och fantisera om andra 

människors nniskors tankar och känslor. k nslor. 

Simultankapaciteten, dvs 

förm rmågan gan att utföra utf ra flera slag av 

uppgifter samtidigt är r begränsad. begr nsad.


Förm rmågan gan att flexibelt prova sig 

fram till en lämplig l mplig strategi vid 

problemlösning 

probleml sning är r starkt 

begränsad. begr nsad. 

Giftermål Gifterm l och stabila 

förh rhållanden llanden förekommer f rekommer 

Ofta bor personer med AS 

hemma hos föräldrarna f ldrarna efter 

några gra misslyckade förs f rsök k att 

etablera kontakt. 

Fåtal tal vänner, v nner, ofta nära n ra 

släktingar. sl ktingar.


Föreningsliv reningsliv kring sitt 

specialintresse ersätter ers tter 

familjeliv. 

Yrkesliv: Sårbart S rbart inom de flesta 

yrken numera p.g.a. bristande 

simultankapacitet. Passar bäst b st i 

arbete med klart avgränsade avgr nsade 

uppgifter utan tidspress och utan 

krav på p socialt kunnande. 

Ett fåtal f tal personer med AS begår beg r 

mer eller mindre allvarliga 

bisarra handlingar.

Sammanfattning av symtom vid 

AS 

Begränsad Begr nsad förm f rmåga ga till socialt 

umgänge umg nge 

Bristande förm f rmåga ga att leva sig in 

i hur den andra personen känner k nner 

och tänker t nker 

Bristande förm f rmåga ga att först f rstå och 

använda anv nda sig av underförst underf rstådda dda 

sociala umgängesregler 

umg ngesregler


Överdriven verdriven känslighet k nslighet för f r 

kritik. Misstänksam Misst nksam inställning, inst llning, 

tar åt t sig påpekanden p pekanden och 

yttranden utan att det finns 

anledning 

Sociala regler och socialt 

samspel lärs l rs in som fakta, som 

bildar ett ”uppslagsverk 

uppslagsverk”.


Detta medför medf r ett fyrkantigt 

beteende som aldrig passar 

riktigt in i det sociala 

sammanhanget. 

Begränsning Begr nsning i förm f rmågan gan till 

kommunikation 

Kan inte använda anv nda språket spr ket bra i 

socialt sammanhang – samspel


Först rstår r inte och använder anv nder inte 

icke- icke verbal kommunikation 

Först rstår r inte underliggande 

syften med språkliga spr kliga budskap 

Tolkar allt bokstavligt. Först F rstår r 

inte ironi, ordvitsar, ordvitsar, 

metaforer 

och talesätt. tales tt.


Speciella begränsade begr nsade intressen 

Stora faktakunskaper inom ett 

eller ett fåtal f tal snäva sn va 

intresseområden. 

intresseomr den. 

Fakta kunskaper är r ofta utantill 

inlärda. inl rda. 

Intresset delas inte med någon n gon 

annan


Intresset ingår ing r inte i ett 

meningsfullt sammanhang 

Omgivningen utsätts uts tts för f r 

tjatande, mässande m ssande och 

omfattande utläggningar utl ggningar om det 

snäva sn va intresset utan inkännande ink nnande 

om mottagaren är r intresserad


Flickor har också ocks 

specialintressen men inte lika 

mycket baserad på p 

faktaintressen 

Behovet av rutiner ökar kar 

Tvångsm Tv ngsmässiga ssiga upprepningar av 

handlingar och tankar 

Pedantisk och rigid ordning


Under tonåren ton ren döljs d ljs ofta 

tvångshandlingarna. tv ngshandlingarna. I annat fall 

påtvingas tvingas omgivningen att rätta r tta 

sig efter rutinerna och ritualerna. 

Problem med maten och 

ätandet. tandet. Endast ett fåtal f tal rätter r tter 

accepteras 

Förm rmågan gan att klara enkla 

vardagsgörom 

vardagsg romål l och personlig 

hygien utvecklas inte

Flickor med AS 

Ofta lite bättre b ttre socialförm socialf rmåga ga än n 

pojkar 

Ofta lite bättre b ttre 

inlevelseförm 

inlevelsef rmågan gan än n pojkar 

Distanslöst Distansl st beteende 

Reagerar starkt mot krav


Svårigheter Sv righeter att skilja fantasi och 

verklighet 

Vissa av flickorna som drabbas 

av anorexia nervosa uppvisar 

symtom som stämmer st mmer med AS

Tilläggsproblem 

Till ggsproblem 

vid Aspergers syndrom 

Klumpighet i rörelser. r relser. Påverkas P verkas 

inte mycket av träning tr ning 

Hyperaktivitet, 

koncentrationsstörningar koncentrationsst rningar och 

impulsivitet


Tvångsm Tv ngsmässighet ssighet 

Fixeringar 

Svårt Sv rt att välja v lja 

Planeringssvårigheter 

Planeringssv righeter


Gränsdragning Gr nsdragning mellan AS och 

svår sv r ADHD kan vara svår sv r att dra 

liksom mot Tourettes syndrom

VERKTYGSLÅDA 

VERKTYGSL DA- 

KOGNITIVT STÖD ST 

KUNSKAP om funktionshindret och vad det 

innebär inneb r för f r personen 

KUNSKAP om individen 

FÖRH RHÅLLNINGS LLNINGSÄTT TT-Omgivningen Omgivningen har ett 

tydligt, konkret och anpassat 

förh rhållningss llningssätt tt gentemot individen. 

STRUKTUR 

VISUELLT STÖD 

ST

VERKTYGSLÅDA 

VERKTYGSL DA- 

KOGNITIVT STÖD ST D forts 

Säg g vad man SKA göra g ra istället ist llet för f r vad 

man INTE ska göra g ra… 

Först rstärk rk det positiva, det som fungerar 

och går g r bra 

Arbeta även ven med ”hur hur vet man att det 

blev rätt r tt”, , ”hur hur gjorde jag för f r att det 

skulle bli rätt r tt”. . Jobba med 

FRAMGÅNGSFAKTORER. FRAMG NGSFAKTORER. Varva 

positivt och negativt. 

Behov att lära l ra sig sånt s nt som ”alla alla vet”, vet , 

t.ex. att ”på denna arbetsplats hälsar h lsar vi 

på varandra på p morgonen” 

morgonen

VERKTYGSLÅDA 

VERKTYGSL DA- 


Lära ra sig om hur man gör g r man i sociala 

situation, vad finns det för f r sociala regler 

etc. -t-ex. ex. genom att prata om det, träna tr na 

(t.ex i rollspel) 

Sociala berättelser ber ttelser 

Seriesamtal 

KAT-kittet KAT kittet (Kognitiv Affektiv Träning) Tr ning) (se 

www.cat-kit.com 

www.cat kit.com, , www.cortexutbildning.se) 

www.cortexutbildning.se) 

Kommunikationshjälpmedel Kommunikationshj lpmedel i samtal kring 

tankar och känslor k nslor 

Belönings Bel nings-/motivationssystem 

/motivationssystem

VERKTYGSLÅDA 

VERKTYGSL DA- 


Strategier- Strategier hur göra g ra på p annat sätt s tt i 

svåra sv ra situationer. Ge alternativ, 

”handlingskarta 

handlingskarta” 

”Retr Reträttplats ttplats” 

Utredning 

LSS

ATT BYGGA PÅ P 

PERSONENS STARKA 

SIDOR 

t.ex. 

Individuella 

förm rmågor/egenskaper 

gor/egenskaper 

Stark visuell förm f rmåga ga 

Extremt bra minne 

God inlärningsf inl rningsförm rmåga ga och 

uthållighet uth llighet 

Noggrannhet, punktlighet, 

ärlighet rlighet 

Originella och nyskapande idéer id er

PASSAR SAMMA STÖD ST D 

FÖR R ALLA? 

Som glasögon glas gon- olika personer 

behöver beh ver olika skärpa sk rpa på p sina 

glasögon glas gon 

Inte en skärpa sk rpa för f r alla 

Inte heller att vissa glasögon glas gon 

eller viss skärpa sk rpa är r bättre b ttre än n 

annan 

Individuellt

Egna reflektioner 

Min erfarenhet är r att ju svårare sv rare 

form av AS en person har, desto 

mindre insikt har han/hon i sin 

problematik. Samman sak gäller g ller 

många nga ungdomar med AS. De 

anser att det inte är r något n got fel på p 

dem, det är r samhället samh llet det är r fel 

på. . Många M nga får f r inte insikt i att de 

har svårigheter sv righeter förr f rrän n de är r 

mellan 25- 25 30 år r gamla. Först F rst då d 

är r de mottagliga för f r någon n gon form 

av psykoterapi.

Asperger

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?