Hörnefors

Team: Hörnefors Familjecentral
PROJEKTRAPPORT
Syfte med deltagandet i Teammedlemmar: Barn och ungas hälsa i Hörnefors
Genombrott:
(BUH)
Vi vill vara tillgängliga för Förskollärare Annette Andersson (kontakt person))
barn, ungdomar och deras Distrikts sköterska Yvonne Lundqvist
familjer. Att vi tillsammans Distrikts sköterska Maria Bäckman
på familjecentralen ska kunna Kurator (skolan) Emma Lilja, Lisa Fors
hjälpas åt att lösa de Arbetsterapeut Carola Jonasson
vanligaste bekymren innan de Skolsköterska Susanne Ragnarsson
hunnit bli stora.
Talpedagog Margareta Adolphson
Kurator (Hälsocentralen) Maria Konradsson Åström
Barn med psykisk ohälsa ska Socionom Inger Jonsson
genom strukturerat
Specialpedagog Eva Lindgren
bedömningsinstrument/metod För och grundskolechef Anders Nylander
få adekvat stöd i ett tidigt Social chef Camilla Thunell
skede så att ohälsan Hälsocentrals chef Helen Alskog
reduceras.
Att främja barn och ungas
psykiska hälsa genom tidig
upptäckt och i ett tidigt skede
sätta in adekvata åtgärder.
Att hitta ett evidensbaserat
bedömningsinstrument/metod
för tidig upptäckt.
Hitta samarbetsformer för
familjecentralen 0-16 år.
Bakgrund och problem:
Familjecentralen i Hörnefors omfattar sedan hösten-09 barn och ungdomar 0-16 år.
Vi har börjat ett samarbete med skolhälsovården, en av sköterskorna på familjecentralen
arbetar också som skolsköterska.
Vi har även startat ett barnhälsoteam där BVC-sköterskorna träffar special-/talpedagog och
rektorer kring förskolebarn för att tidigt kunna sätta in stöd där det behövs.
Levnadsvane undersökningen, Leva, (enkätundersökning bland högstadieungdomar) visar att
flickor i Hörnefors känner sig mer stressade i jämförelse med Umeå.
Vi vill att det ska kännas naturligt för barn, ungdomar och deras föräldrar att kunna vända sig
till oss när något inte fungerar i deras vardag. Det kan vara lättare att samla en hel familj för
samtal på familjecentralen, som är en känd miljö för både barn och föräldrar. Det finns även
tankar runt någon typ av ungdomsmottagning.
Eftersom vi är i kontakt med familjerna under hela barnets uppväxt anser vi att det finns goda
möjligheter till tidiga insatser. Ibland kan vi i våra olika professioner känna oro för samma
barn/familj. Vad vi idag saknar är en strukturerad arbetsmetod för att identifiera vår oro för
dessa barn och familjer, samt där vi har svårt att upptäcka att stödbehov finns.
Vi vill öka vår förmåga för att kunna vara första linjens hjälp för barn och ungdomar då det
gäller psykisk ohälsa.

Population:
Barn och ungdomar 0-16 år i Hörnefors
Mål:
Aktivitet:
Att alla barn/elever i samband med hälsobesöken (3, 5½, 8, 10 och 14 år) ska erbjudas
screening med hjälp av instrumentet The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ).
Beteende:
Att alla barn/elever som identifierats och har svårigheter enligt SDQ erbjuds insats.
Effekt:
Att alla barn/elever som identifierats med hjälp av SDQ och erbjudits insats når sina
individuella mål.
Mått:
Aktivitet: Mäta antal barn/elever som erbjudits screening med SDQ. Mäta antalet barn/elever
som avböjt screening.
Beteende: Mäta antal barn/elever som identifierats och har svårigheter enligt SDQ. Mäta
antal barn/elever som fått insats/avböjt insats.
Effekt: Mäta andel barn/elever som nått sina individuella mål.
Under läsåret 09/10 kommer mätningar att göras vid 3, 5½, 8, 10 och14 ålder.
Hur gjordes mätningarna?
Aktivitet; BVC sköterskorna/skolsköterskan skickar ut screeningsformulär och
informationsbrev i samband med kallelse till hälsobesök i beslutande åldrar. Tom 8 års ålder
fylls formuläret i av vårdnadshavare och medtages/skickas inför hälsobesöket. Från 10 års
ålder fyller både elev och vårdnadshavare i varsitt formulär.
Screeningformulären är anpassade till barnets ålder och vårdnadshavare.
Vid avslutat hälsobesök registreras resultaten i esMaker som är ett webbaserat program för
inmatning av mätetal.
Resultaten registreras kontinuerligt, statistik tas ut varje halvår.
Beteende; Alla som svarat ja på frågan om barnet har svårigheter med känslor, koncentration,
beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor, erbjuds samtal och
handlingsplan/målformulering upprättas tillsammans med vårdnadshavare/barn.
Effekt; Ansvarig för uppföljning är den som utfört screeningen. Uppföljning av individuella
mål sker enligt handlingsplanen.

Resultat:
Aktivitet;
179 st barn har erbjudits SDQ screening tom 20100131
varav 19 har tackat nej
Antal barn/ elever
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Beteende;
32 st av 160 har svårigheter enligt SDQ
24 st av dem har erbjudits insats
5 st har avböjt insats
Antal barn / elever
35
30
25
20
15
10
5
0
Antal barn/elever som erbjudits screening
Antal barn/elever som avböjt screening
Antal barn / elever med svårigheter enligt SDQ
Antal barn / elever som fått insats
Antal barn / elever som avböjt insats
Effekt; Har i dagsläget ingen statistik att visa eftersom vi inte hunnit så lång i vårt arbete
ännu.

Förändringar som testats:
• Vi har testat olika tillvägagångssätt vid screening. Både att fylla i SDQ på plats eller
att skicka hem. Fördelen med att vårdnadshavarna fyller i hemma är att man hinner gå
igenom formuläret innan hälsobesöket samt att det kan bli en bra diskussion mellan
vårdnadshavarna. Nackdelen är att alla formulär inte kommer tillbaka.
Fördelen med att fylla i formuläret på plats är att vi får högre svarsfrekvens. Det kan
också vara bra när det finns en osäkerhet runt frågornas betydelse så kan man ge svar.
Risken finns att man leder vårdnadshavaren/eleven. Nackdelen är att det tar längre tid.
• Testat olika screeningsåldrar
• Arbetat fram och testat en arbetsprocess för screening. Vi har inte hunnit testa den full
ut , men det som testats fungerar bra och ger en tydlig bild över vårt arbete för
utomstående. se bilaga
• Arbetat fram och testat ett dokument för individuell handlingsplan/målformulering för
de barn som i screeningen svarat ja. Se bilaga
Aktiviteter:
• Utarbetat gemensamma mål för att hitta barn i ”gråzonen”
• Gemensamma och regelbundna träffar i BUH gruppen inklusive chefer
• Hittat ett evidensbaserat screeningsinstrument – SDQ.
SDQ är ett instrument för att skattning av psykisk hälsa i åldrarna 3-16 år. SDQ finns för
föräldra- och lärarskattning av 3-16-åriga barn och ungdomars psykisk hälsa, och för
självskattning för 11-16-åriga ungdomar. Motsvarande versioner för uppföljning finns
också i samtliga fall.
• Information till all personal inom skola, förskola
• Information till vårdnadshavare via föräldramöten samt med informationsbrev i
samband med screening.
• Diskussion angående förvaring, dokumentation av SDQ.
SDQ formulären kommer att följa med i barnets/elevens journal.
• Sekretess diskussion
Utmynnade i ett dokument för individuell handlingsplan/målformulering där
vårdnadshavarna får skriva under på att sekretessen hävs mellan de aktuella
professionerna.
• Screenat alla barn i beslutade åldrar
• I samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), har vi tagit fram en modell
som visar familjecentralens samlade kompetenser när det gäller barn och ungas
psykiska hälsa.
Att arbeta i samverkan för att nå ett gemensamt mål:
- Reflektioner och lärdomar; Med den grund som vi redan hade med inarbetade rutiner runt
samverkan mellan kommun och landsting blev det lättare att utvidga samarbetet med
elevhälsan.
Hörnefors är ett litet samhälle, med god personkännedom och geografisk närhet till varandra
som gör kontakterna smidigare.
Kommun och landstinget har olika kulturer, språk och regelverk som blir tydliga när man tex.

ska utarbeta gemensamma dokument. Vilket ibland kan leda till långa diskussioner.
Viktigt med fasta inplanerade träffar som alla prioriterar.
Att ha engagerade chefer från alla aktörer är viktigt för att kunna avsätta tid, sporra oss, driva
arbetet framåt.
En viktig effekt är att samverkan mellan Familjecentralens aktörer har påbörjats och att
framtida former för samverkan har initierats.
Att arbeta med en standardiserad arbetsprocess inom och över verksamhetsgränser:
- Reflektioner Viktigt att alla chefer har samma mål och en gemensam linje och
kännedom angående varandras budget.
Svårt att hitta en arbetsprocess som fungerar inom alla verksamheter på grund av
våra olika kulturer och regelverk.
- Lärdomar Bra att utgå från de befintliga hälsobesöken som finns inom både
barnhälsovården och skolhälsovården.
Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete:
- Fördelar Pågår under en längre tid. Lärandeseminarium driver processen framåt,
erfarenhetsutbyte med andra grupper, nya kollegor. Bra att avsluta med en rapport, det
blir en sammanfattning av arbetet som gjorts och lättare att se nästa steg i processen.
- Nackdelar Tidskrävande och stort arbete med minimala resurser. Andra
arbetsuppgifter får stå tillbaka.
- Mest givande Samarbetet mellan de olika verksamheterna stärker oss i våra
professioner.
- Svårast Att få till tider för träffar. Att få vårt arbetssätt, tankar och idéer nedskrivna.
- Lärdomar Vi har varit en stor grupp och det har varit viktigt att fördela arbetet mellan
oss så att man hela tiden kommer vidare i processen. Ögonen utifrån har varit
ovärderliga i förbättringsarbetet.
Sammanfattning kring måluppfyllelse:
Vi erbjuder alla barn/elever screening i samband med hälsobesöken. Insatser är
påbörjade.
Reflektion;
Svårare att få in formulären i de högre årskurserna.
Motivera övrig personal att jobba med de elever som inte syns och hörs men
har svårigheter enligt SDQ.
Information till föräldrar och personal har troligtvis bidragit till det uppnådda
resultatet.
Den statistik som finns med i rapporten är egentligen en första test av esmaker och
vi kommer säkert att förändra vissa delar.
Vårt mätunderlag är idag inte speciellt stort. När vi fått in mer data kommer vi att
kunna göra fler reflektioner.

Framtiden;
Vår tanke är att implementera detta arbete i verksamheten
Vi vill också sprida vårt arbete till olika instanser i organisationen så att alla kan känna sig
delaktiga och ha vetskap om vårt arbete. Det kommer vi att göra genom att;
Presentera resultat till personal på de olika enheterna. Ex skola, förskola, hälsocentral
m.m.
Vi planerar för en presentation av vårt arbete för kommundelsförvaltningen.
6 personer ur BUH gruppen åker tillsammans med kommundelschef och
kommundelsnämndens ordförande till Stockholm på en konferens ang. barn och ungas
psykiska hälsa.
Kommentarer:

HANDLINGSPLAN
Barnets namn: ………………………………………………………………………………..
Förskola/klass:………………Kontaktperson:…………………………tel:………………..
Kort problem beskrivning: …………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
Mål, långsiktigt:……………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
Mål, kortsiktigt:……………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
Åtgärd:…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
Uppföljning:……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
Utvärdering:…………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………………………
Finns redan påbörjade insatser? Vilka?.....................................................................................
…………………………………………………………………………………………………
Jag/vi har tagit del av handlingsplanen. Ja Nej
Jag /vi godkänner att mitt barns ärende tas upp i BHT /EHT. Ja Nej
Jag/vi godkänner att mitt barns ärende tas upp med…………………………………………
Vårdnadshavare: namn: ………………………………..tel. bostad………………………….
tel: arb……………………………….mobil………………………………
Vårdnadshavare: namn: ………………………………..tel. bostad………………………….
tel: arb……………………………….mobil………………………………
Ansvarig och datum:…………………………………………………………..