Hälsosatsningen Saluts arbete med att förbättra barns och ...

Hälsosatsningen Saluts arbete med att
förbättra barns och ungdomars hälsa i
Västerbottens län
– en beskrivning av Salutsatsningens arbete samt en delstudie om
gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet
Health initiative Salut’s efforts to improve
child and adolescent health in Västerbotten
- A description of Salut’s initiative work, and a substudy of high school
students' eating habits and physical activity
Malin Jansson & Zara Isaksson
Student
Vt 2012
Examensarbete 15 hp
Dietistprogrammet 180 hp

Sammanfattning
Bakgrund Övervikt och fetma har ökat i Sverige vilket ökar risken för vällevnadssjukdomar.
Förbyggande insatser är därför viktiga och i Västerbottens län finns hälsosatsningen Salut som
arbetar med att främja hälsa hos barn och ungdomar. Målet är att uppnå trygga och goda
uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet.
Syfte Att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och ungdomars hälsa
i Västerbottens län, samt analysera Saluts data om kostvanor och fysisk aktivitet hos
gymnasieelever i årskurs 1 i Umeå kommun.
Metod Under hösten 2011 svarade 417 elever på ett hälsoformulär. Data som rörde kostvanor
och fysisk aktivitet bearbetades och analyserades med Chi-två test och Fisher´s exact Test. En
semikvalitativ intervju gjordes med processledaren för Salut. Intervjun spelades in med mp3
spelare och transkriberades, varefter relevant innehåll sammanfattades.
Resultat Salutsatsningen har sammanställt kriterier för en hälsofrämjande skola och ger exempel
på åtgärder. Skolorna får sedan själva jobba med att uppnå dessa kriterier. Resultatet från
hälsoformuläret visade att de som åt frukost oftare var fysiskt aktiva (p=0,002), oftare åt frukt
(p=0,001) och grönsaker (p=0,016) samt spenderade mindre tid framför teven, datorn och med
mobilen (p

Abstract
Background Overweight and obesity has increased, which makes a risk for non-communicable
diseases. Preventative intervention is therefore important and in Västerbotten the health initiative
Salut works with children and adolescents health. The goal is to achieve safe and healthy
conditions for the children when they grow up, healthy eating habits and increased physical
activity.
Objective The aim of this study was to describe the health initiative Salut’s work and analyze
Salut´s data on eating habits and physical activity among high school students in first grade in
Umeå.
Methods During the fall of 2011, 417 students answered questions about their health. Data
relating to the students eating habits and physical activity were processed and analyzed using
Chi-square test and Fisher's exact test. A semi-qualitative interview was done with the manager
for Salut. The interview was recorded with an MP3-player and transcribed, afterwards the
relevant content were summarized.
Results Salut has put together criteria for a healthy school and gives examples on how the school
can take actions to become a health promoting school. The schools are then free to do whatever
they want to achieve these criteria. The results of the health questionnaire showed that those who
ate breakfast were more often physically active (p = 0.002), more often ate fruit (p = 0.001) and
vegetables (p = 0.016) and spent less time watching TV, computer and mobile (p

Innehåll
1 BAKGRUND ......................................................................................................................... 5
1.1 Hälsoarbete i skolan .......................................................................................................... 5
1.2 Salutsatsningen ................................................................................................................. 5
2 SYFTE .................................................................................................................................... 6
3 METOD .................................................................................................................................. 6
3.1 Salutsatsningens datainsamling ........................................................................................ 6
3.2 Databearbetning och analys av hälsoformuläret ............................................................... 6
3.3 Intervju .............................................................................................................................. 7
4 RESULTAT ........................................................................................................................... 7
4.1 Beskrivning av Salutsatsningen ........................................................................................ 7
4.2 Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet ....................... 8
4.2.1 BMI ........................................................................................................................ 8
4.2.2 Måltidsordning ....................................................................................................... 8
4.2.3 Frukt och grönsakskonsumtion .............................................................................. 9
4.2.4 Intag av sötad dryck ............................................................................................. 10
4.2.5 Fysisk aktivitet ..................................................................................................... 11
4.2.6 Salutsatsningens reflexioner och förslag till åtgärder .......................................... 11
5 DISKUSSION ...................................................................................................................... 12
5.1 Måltidsordning ................................................................................................................ 12
5.2 Frukt och grönsakskonsumtion ....................................................................................... 12
5.3 Fysisk aktivitet ................................................................................................................ 13
5.4 Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar .......................................................... 14
5.5 Metodkritik ..................................................................................................................... 14
6 SLUTSATS .......................................................................................................................... 15
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE .................................................................... 15
8 TACK ................................................................................................................................... 15
9 REFERENSER ..................................................................................................................... 16
Bilaga 1. Hälsofrågor i Gymnasiet
Bilaga 2. Intervjufrågor

1 BAKGRUND
1.1 Hälsoarbete i skolan
I Sverige har övervikt och fetma ökat och idag lider cirka hälften av alla vuxna och var femte barn av
detta (1,2). Det ökar risken för långsiktiga konsekvenser som t.ex. diabetes typ II och hjärtkärlsjukdomar
(2). Förebyggande insatser är viktigt då det är lättare att förebygga än att gå ner i vikt
när man redan blivit överviktig (1). Blir man överviktig när man är barn är det stor risk att man
behåller den övervikten även som vuxen (3).
En viktig arena för hälsofrämjande arbete är därför skolan (4). World Health Organisation lanserade
tanken om hälsofrämjande skolor på 1980-talet och 1992 skapade de tillsammans med EU och
Europarådet, European Network of Health Promoting School (ENHPS). ENHPS arbetar med att få in
hälsoarbete i undervisningen och läroplanerna för att på så sätt kunna uppnå en sundare livsstil hos
eleverna och lärarna. I Sverige tog man till sig detta och under folkhälsoinstitutets ansvar börjande
man med att utse elva pilotskolor mellan åren 1994-1997 som sedan utvärderades. Resultaten gav en
djupare insikt i hur man kan arbeta vidare med hälsofrämjande skolor i Sverige. Skolverket delade upp
hälsoarbetet i tre olika nivåer för att kunna gruppera insatser av olika karaktär (5). Den första nivån,
främjande, innebär att man skapar en skola där alla elever ska kunna trivas, växa och utvecklas. Den
andra nivån, förebyggande, innebär att skolan ska uppmärksamma den eller de elever som verkar vara
extra utsatta för ohälsa. Den tredje nivån, åtgärdande, handlar om att man akut ska behandla den elev
som har ohälsa och stötta denne så mycket som situationen kräver.
Från och med juni 2010 ingår det i skollagen att det ska finnas en elevhälsa på skolorna (6). Eleverna
ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser.
Regeringen avsätter varje år flera miljoner till elevhälsan som bland annat går till utbildning av
personal som på olika nivåer jobbar med skolmaten, skolidrotten, hem och konsumentkunskapen samt
informationskampanjer om vad näringsriktig skolmat är (7).
1.2 Salutsatsningen
Salutsatsningen är ett folkhälsoarbete som startade som en del av landstinget Västerbottens vision om
att ha världens friskaste befolkning år 2020 (8). Det är en hälsosatsning för barn och ungdomar där
man jobbar med att stödja barnen och deras föräldrar (9). Den är uppdelad i sju moduler som baseras
på barnens olika åldrar (Figur 1) och vid varje modul prioriteras de insatser som är mest relevanta.
Salut strävar efter en god hälsa vilket innefattar både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Målen med Salutsatsningen har satts upp utifrån de nationella folkhälsomålen och innebär trygga och
goda uppväxtvillkor, goda kostvanor och en ökad fysisk aktivitet.
Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Modul 5 Modul 6 Modul 7
Det
ofödda
barnet
0-18mån 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år
Figur 1. De olika åldersmodulerna i Salutsatsningen.
5

2 SYFTE
Syftet med denna studie var att beskriva hur hälsosatsningen Salut arbetar med att förbättra barn och
ungdomars hälsa i Västerbottens län. Ytterligare ett syfte var att analysera redan befintlig data från
Salut gällande gymnasieelevers kostvanor och fysiska aktivitet, med fokus på intaget av sötade
drycker, frukt- och grönsakskonsumtion, måltidsordningen samt fysisk aktivitet på skolan och fritiden,
i relation till elevernas kön och Body Mass Index (BMI).
3 METOD
3.1 Salutsatsningens datainsamling
I Umeå kommun finns det 18 gymnasieskolor och under hösten 2011 delade skolsköterskorna ut ett
hälsoformulär (Bilaga 1) till elever i årskurs 1 på två av skolorna. Totalt går det 968 elever i årskurs 1
på dessa två skolor.
Hälsoformuläret bestod av 27 frågor. De delades ut i klassrummen till 450 elever som fick svara på
frågor som rörde deras fysiska och psykiska hälsa, kroppsutveckling, kostvanor, fysisk aktivitet,
skolmiljö, tobak, alkohol och narkotika. Frågorna diskuterades sedan med skolsköterskan och svaren
registrerades i en databas. Eleverna angav sin vikt och längd och skolsköterskorna räknade ut BMI
()
enligt formeln: BMI:
ä () . Deltagandet var frivilligt och det externa bortfallet utgjordes av 33
elever (8 %). Totalt ingick det 417 elever i studien.
Att använda sig av ett frågeformulär är en enkel metod för att få information från ett stort antal elever
och samtalet med skolsköterskan minimerade risken för att eleverna skulle missförstå frågorna.
3.2 Databearbetning och analys av hälsoformuläret
Databearbetning och analys genomfördes vid Umeå universitet mellan v. 4-13 år 2012. Av etiska skäl
var elevernas personnummer och namn borttagna i den datafil som användes vid databearbetning och
analys.
Eftersom att denna uppsats fokuserar på kostvanor och fysisk aktivitet valdes sex frågor gällande detta
ut från formuläret för att sammanställas och bearbetas i SPSS v20. Tre av frågorna gällde
måltidsordning, intag av frukt och grönsaker samt intag av sötad dryck. De tre resterande frågorna
rörde elevernas fysiska aktivitet. Även elevernas BMI och kön fördes in i SPSS. På frågorna om
elevernas frukt- och grönsakskonsumtion var det interna bortfallet 26 respektive 27 svar och på frågan
om frukostvanor saknades ett svar. BMI saknades på elva elever. Dessa formulär förkastades dock inte
utan de frågor som var besvarade analyserades.
Eventuella samband mellan kostvanor och fysisk aktivitet i relation till kön och BMI analyserades med
Chi-två test och signifikansnivån sattes till p < 0,05. Där Chi-två test inte var möjligt användes
Fisher´s exact Test. Detta var vid analys av eventuella samband mellan BMI och måltidsordning samt
BMI och deltagande i idrottslektioner.
Vid de statistiska analyserna delades svarsalternativen upp i två grupper (Tabell 1).
6

Tabell 1. Dikotom indelning av variabler i enkäten.
Frågor angående: Grupp ett Grupp två
BMI 25
Sötade drycker Aldrig - två dagar i veckan Tre - sju dagar i veckan
Fruktkonsumtion Flera gånger per dag - en gång Några gånger i veckan -
per dag
aldrig
Grönsakskonsumtion Flera gånger per dag - en gång Några gånger i veckan -
per dag
aldrig
Frukost Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan -
aldrig
Lunch Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan -
aldrig
Middag Varje skoldag Fyra skoldagar i veckan -
aldrig
Fysiskt aktiv på fritiden Tre - sju dagar i veckan Två gånger i veckan -
aldrig
Idrottslektioner Alltid Varannan gång - aldrig
3.3 Intervju
Hur Salutsatsningen arbetat med att förbättra barns och ungdomars hälsa undersöktes genom en
semistrukturerad intervju (Bilaga 2) med Magdalena Sundqvist, processledare för Salutsatsningen.
Magdalena informerades om att deltagandet var frivilligt och hon godkände att hennes namn används i
denna uppsats. En semistrukturerad intervju ger möjlighet till utvecklade svar vilket bidrar till en
utförlig beskrivning av Salutsatsningen. Resultatet från hälsoformuläret användes som underlag för
frågor angående vad Magdalena ansåg om resultatet, varför hon tror att resultatet blev som det blev
samt vad nästa steg i Salutsatsningen är. Intervjun spelades in med en mp3-spelare för att sedan
transkriberas. Innehåll relevant för syftet extraherades och sammanfattades.
4 RESULTAT
4.1 Beskrivning av Salutsatsningen
Salutsatsningen är ett förbättringsarbete som startade år 2004. Enligt Magdalena Sundquist var
anledningen till att Salutsatsningen startade att man mellan år 2000 och 2004 hade sett en tendens till
ökning av karies hos barn och ungdomar samt att en oroväckande andel barn led av övervikt och
fetma. Politikerna i Västerbotten beslutade därför att inleda ett samarbete mellan folktandvården och
primärvården. FoUU-staben, landstingets enhet för folkhälsa, blev inkopplad och där arbetar
Magdalena. För att lyckas med en hållbar förändring beslutade man att sätta in resurser så tidigt som
möjligt. Salutsatsningen valde att börja arbeta med de blivande föräldrarna eftersom att det är en tid i
livet då man är villig att göra positiva förändringar. Man valde att fokusera på tre av de
folkhälsopolitiska målen: goda matvanor, ökad fysisk aktivitet samt trygga och goda uppväxt villkor.
De som arbetar med Salutsatsningen har tillsammans en bred kompetens och innefattar en
sjukgymnast, kostekonom, psykolog, hälsopedagog, barntandläkare, barnläkare, BVC-sköterska,
barnmorska och två memeologer (en enhet inom landstinget som jobbar med förbättringskunskap).
Som tidigare nämnts delades barndomen upp i sju åldersmoduler för att på bästa sätt rikta arbetet. Man
började jobba aktivt med de blivande föräldrarna och fortsatte sedan med de nyfödda barnen och har
7

systemiskt arbetat med de övriga åldersmodulerna. I de två första åldersmodulerna, det väntade och det
nyfödda barnet, samarbetar man med mödravårdcentralen, barnavårdcentralen, folktandvården, öppna
förskolan och socialtjänsten. År 2004 började man jobba med fyra pilotområden för att förbättra
barnens hälsa i förskolan upp till högstadiet. Varje åldersmodul, förskola, lågstadium, mellanstadium
och högstadium fick utveckla konceptet hälsofrämjande skola genom att delta i lärande seminarium
under två år. Under dessa lärande seminarier, där elever och lärare från pilotskolorna deltog, kom man
fram till olika kriterier för att nå trygga och goda uppväxt villkor, goda matvanor, rörelsevanor,
munhälsa, en tobaks- och drogfri uppväxt samt en uppväxt i frånvaro av alkohol. Salut kunde därefter
sammanställa totalt ca 65 kriterier samt förslag på åtgärder för att nå en hälsofrämjande skola.
4.2 Resultatet av studien om gymnasielevers kostvanor och fysiska aktivitet
4.2.1 BMI
Totalt var det 229 flickor och 188 pojkar som svarade på hälsoformuläret. Bland pojkarna var det fler
som led av övervikt och fetma än bland flickorna (p=0,005; Tabell 2).
Tabell 2. BMI hos flickor och pojkar på gymnasiet i årskurs 1, Umeå kommun hösten 2011. Data
presenteras som procent (antal).
BMI < 25 BMI > 25 BMI > 30
Flickor (220) 85 (187) 14 (30) 1 (3)
Pojkar (186) 74 (137) 21 (40) 5 (9)
4.2.2 Måltidsordning
Majoriteten av eleverna åt frukost varje skoldag (Figur 2). Andelen skiljde sig inte mellan
underviktiga/normalviktiga elever och elever med övervikt/fetma (p=0,923), inte heller mellan könen
(p=0,827). Däremot såg man att de elever som åt frukost varje skoldag oftare åt frukt (p=0,001) och
grönsaker (p=0,016; Figur 3), oftare ägnade sig åt fysisk aktivitet (p=0,002) och spenderade mindre tid
framför teven, datorn och med mobilen (p

Figur 3. Skillnader mellan elever i gymnasieklass årskurs 1 som äter frukost varje skoldag (n=284)
jämfört med elever som inte äter frukost varje skoldag (n=131) i Umeå kommun, hösten 2011.
4.2.3 Frukt och grönsakskonsumtion
De flesta elever åt frukt några gånger per vecka (n=172) medan de åt grönsaker en gång per dag
(n=145). Fler flickor än pojkar åt frukt och grönsaker dagligen (p=0,001; Figur 4). Frukt och
grönsaksintaget var inte relaterat till BMI (p=0,543). De elever som åt frukt och grönsaker varje dag
drack sötad dryck mer sällan (p

Figur 4. Frukt- och grönsakskonsumtionen hos flickor (n=229) och pojkar (n=188) i årskurs 1 på
gymnasiet, Umeå kommun hösten 2011.
Figur 5. Frukt och grönsaksintag relaterat till intaget av sötade drycker, motion och skärmtid hos
gymnasieelever i årskurs 1, Umeå kommun hösten 2011 (n=390).
4.2.4 Intag av sötad dryck
Majoriteten (n=208) av eleverna drack sötad dryck en till två dagar i veckan. Pojkarna drack sötad
dryck oftare än flickorna (p

4.2.5 Fysisk aktivitet
De flesta elever (85 %, n=354) deltog alltid i skolidrotten och deltagandet var vanligare bland elever
med övervikt/fetma än bland normalviktiga/underviktiga (p=0,014). Deltagandet var inte relaterat till
elevernas kön (p=0,717). De som alltid deltog i idrotten åt frukost oftare än de elever som inte alltid
deltog (p

5 DISKUSSION
5.1 Måltidsordning
Livsmedelsverket rekommenderar en jämn måltidsordning med frukost, lunch och middag samt något
mellanmål (10). De flesta elever i vår studie åt både frukost, lunch och middag. En del studier har visat
på ett samband mellan måltidsordning och BMI (11,12,13). I en amerikansk tvärsnittsstudie kunde
man dock inte påvisa detta (14) och inte heller i vår studie. Däremot var goda frukostvanor relaterat till
andra gynnsamma vanor vad gäller kost och fysisk aktivitet. Anledningen till att de elever som åt
frukost regelbundet var mer aktiva skulle kunna bero på att de får i sig energi och därför orkar mer. Att
det även åt mer frukt och grönsaker kan vara för att både frukostintag och hög konsumtion av frukt och
grönsaker anses som goda vanor. Dock framgår det inte vad som är orsak och vad som är verkan d.v.s.
om det är frukosten som ger andra goda vanor eller om det är andra vanor som ger goda frukostvanor.
Tidigare studier tyder på att intag av frukost hos barn och ungdomar för med sig flera positiva effekter
som t.ex. ökad koncentrationsnivå (15), ökat minne och bättre humör (16). Frukost verkar även öka
kalcium och fiberintaget (17). Detta hade varit intressant att undersöka men hälsoformuläret
innefattade inte denna typ av frågor. Enligt Tanaka et al. (18) finns det ett samband mellan att inte äta
frukost och trötthet under studierna. Denna trötthet skulle kunna vara en anledning till att de som inte
åt frukost varje skoldag oftare drack sötade drycker eftersom att det ger snabb energi och man kan
känna sig piggare för en stund. Information om vilken tid på dygnet eleverna intog sötade drycker
framgår dock inte.
Det kan finnas många anledningar till varför man inte äter frukost, t.ex. att man hellre sover längre,
man är inte hungrig, man är stressad eller att det inte finns någon mat hemma. För att få fler elever att
äta frukost skulle man kunna införa gemensam frukost i skolan. Vidare skulle man kunna utbilda
eleverna i varför det är viktigt att äta frukost och hur en bra frukost kan se ut.
Majoriteten av eleverna i denna studie åt skollunch varje dag medan en tidigare svensk studie visade
att endast 50 % av tonårseleverna åt skollunch (19). Faktorer som skulle kunnat bidra till att så många i
vår studie åt lunch kan ha varit att den smakade gott och var vällagad. Även sociala faktorer skulle
kunna vara en anledning till att många elever åt lunch, ju fler som äter lunch desto fler vill vara med i
det sociala umgänget och äta. Eleverna kanske även hade gott om tid att sitta i lugn och ro och äta.
Faktorer till att man däremot inte äter skollunch varje dag skulle kunna vara att man inte tycker om all
mat som serveras, att man slutar skolan före lunchen eller har håltimma och kanske då äter hemma
eller någon annanstans.
Att de flesta elever åt middag kan bero på att de fortfarande bor hemma hos föräldrarna och att de
kanske då har en gemensam middag på kvällen. I hemmet kan eleverna även styra valet av mat vilket
kan ha bidragit till detta.
5.2 Frukt och grönsakskonsumtion
Ett högt intag av frukt och grönsaker samt en regelbunden fysisk aktivitet kan förebygga övervikt och
fetma hos barn (20). Dock minskar konsumtionen av frukt och grönsaker hos skolungdomar i Sverige
(7). Statens folkhälsoinstitut undersökte hälsovanor bland skolbarn och såg då att flickor åt mer frukt
och grönsaker än med pojkar. Majoriteten av eleverna åt grönsaker minst en gång per dag medan 40 %
av eleverna åt frukt varje dag. I vår studie åt eleverna frukt och grönsaker betydligt mer sällan. Detta
skulle kunna bero på att de inte räknade med de grönsaker som de får i sig via maträtter utan de kanske
bara tänker på grönsaker som ”sallad till maten”. Men däremot kunde man även här se att flickorna åt
mer frukt och grönsaker än pojkarna. Varför flickor konsumerar mer frukt och grönsaker kan bero på
att de är mer medvetna om de positiva effekterna som detta för med sig. Flickorna kan också ha en
högre press på sig att passa in i ett smalt kroppsideal vilket skulle kunna påverka deras intag. Det stora
bortfallet på frågorna om frukt och grönsaker kan bero på att man t.ex. inte vet vad som räknas som
grönsaker och frukt. Det kan även vara så att man äter det väldigt sällan men man vet att man borde äta
12

det oftare och väljer därför att inte svara. Hade dessa elever svarat på frågorna hade vårt resultat
kanske blivit annorlunda.
Enligt livsmedelsverkets rekommendation gällande frukt och grönsaker ska vuxna och barn över tio år
få i sig minst 500 gram per dag. I denna studie är det svårt att dra några slutsatser angående frukt och
grönsaksintag hos eleverna i relation till rekommendationen, då de endast svarat på hur ofta de ätit och
inte hur stora mängder. Det optimala hade varit att eleverna fått ange mängd och sort, då det är stor
skillnad på näringsinnehållet. Dock hade det då krävts ett mer omfattande frågeformulär vilket i sin
tur hade kunnat påverka svarsfrekvensen.
Enligt livsmedelsverket visar studier att de barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta
och feta produkter (21). Resultatet från vår studie skulle kunna styrka detta då de som åt frukt och
grönsaker minst en gång per dag inte drack sötad dryck lika ofta som resten av eleverna. Pojkarna
drack dock sötad dryck oftare än flickorna vilket stämmer överens med en undersökning som tidigare
gjorts på skolungdomar i Sverige (8). Om vår teori stämmer om flickors kroppsideal och att de är mer
hälsomedvetna skulle detta kunna vara en anledning till även denna skillnad.
Grunden för kostvanor läggs i tidig ålder och de barn som äter mycket frukt och grönsaker har ofta
kvar dessa vanor även i vuxen ålder (15). Därför är det viktigt att arbeta med att öka barnens frukt och
grönsaksintag för att få en förändring hos befolkningen i längden. För att göra detta skulle man kunna
servera en större variation av grönsaker till skollunchen, både kalla och varma, samt servera frukt efter
lunchen. Vidare bör man ta reda på vilka grönsaker som är populära bland eleverna så att man kan
servera sådant som faktiskt äts upp. Sälja frukt till ett billigt pris i skolcafeterian och minska eller ta
bort utbudet av söta och näringstäta produkter skulle också kunna öka konsumtionen. För att öka
kunskapen om bra mat och dess hälsovinster skulle man kunna utbilda elever och föräldrar i
näringslära.
5.3 Fysisk aktivitet
Fler pojkar än flickor var överviktiga vilket stämmer överens med statistik på Sveriges befolkning som
visar att män lider av övervikt i större utsträckning än kvinnor (1). I dagens samhälle ställs det mindre
krav på fysisk aktivitet vilket leder till att barn och ungdomar blir mer och mer stillasittande (22).
Detta skulle kunna leda till hälsoproblem i väldigt tidig ålder, man har t.ex. sett ett samband mellan
fysisk inaktivitet och övervikt hos barn (23). Några sådana samband kunde dock inte ses i denna studie
men på längre sikt skulle det kunna bli så. Hur eleverna tolkade frågan gällande fysisk inaktivitet kan
skilja sig åt. En del kanske tolkade frågan som att ”framför teven” är när de sitter ner framför teven
medan andra kanske tolkar det som när den står på i bakgrunden. Att sitta med mobilen kan också
tolkas olika, pratar man i mobilen kan man göra andra saker samtidigt som kräver större fysisk
ansträngning än att bara sitta ner. Mycket tid framför datorn och teven kräver låg energiåtgång och det
kan därför vara bra att uppmärksamma elever och föräldrar att man bör minska den tiden och istället
öka den fysiska aktiviteten.
De allra flesta elever deltog aktivt på skolidrotten vilket är positivt. Det fanns ett oväntat samband
mellan de elever som hade ett BMI över 25 och deltagandet. Det skulle kunna bero på att de har en
önskan att gå ner i vikt. Skolidrotten brukar dock bara vara en till två gånger i veckan och det behövs
mer fysisk aktivitet och goda kostvanor för att lyckas med en viktnedgång. Man har sett att ungdomar
med övervikt underrapporterar sitt energiintag (24), kanske för att de vill framstå som bättre. Detta
skulle även kunna gälla för fysisk aktivitet då de kanske istället överrapporterar. Det är även svårt att
veta vad eleverna menar med ”aktivt” deltagande då detta kan ha olika innebörd för olika personer. En
studie gjord på kanadensiska studenter visade att studenter som hade en låg fysisk aktivitet hade lägre
psykiskt välbefinnande och var i större behov av att uppsöka läkare jämfört med studenterna med en
hög fysisk aktivitet (25). Därför är det viktigt att uppmärksamma de elever som sällan eller aldrig är
med på skolidrotten och försöka motivera dem till mer fysisk aktivitet. Man skulle kunna undersöka
13

vilka aktiviteter som uppskattas av eleverna och sträva efter variation i idrottslektionerna. Man kan
även försöka få in fysisk aktivitet i de övriga lektionerna t.ex. skogsvandring på biologin, räkna
matematik i naturen m.m.
Livsmedelsverket rekommenderar 60 minuters fysisk aktivitet om dagen för barn och ungdomar (10).
En studie gjord på elever i Sverige tyder på att det är få elever som når upp till den dagliga
rekommendationen av fysisk aktivitet (7). Det var dock fler pojkar än flickor som nådde upp till
rekommendationen vilket man även skulle kunna tänka sig i denna studie då det var fler av pojkarna
som var fysiskt aktiva mer än fyra gånger i veckan. Detta skulle kunna bero på att de i större
utsträckning är med i någon idrottsförening (26).
5.4 Hälsofrämjande arbete bland barn och ungdomar
Salut har satt upp kriterier för en hälsofrämjande skola men skolan får själv välja hur de ska uppnå
dessa kriterier. För att hälsofrämjande arbete ska bli framgångsrikt krävs att man ger individen en
möjlighet att själv välja en hälsosam livsstil (27). Därmed ska man inte tvinga en person till en livsstil
utan det är han/hon som ska ta initiativet till förändring. Dock har barn och ungdomar inte samma
valmöjligheter till att förändra sin livsstil som vuxna. Detta gör att omgivningen får en viktigare roll. I
en tidigare studie har man sett att en näringsriktig skollunch har en positiv inverkan på barns kostvanor
(27). Därför är det bra att Salut har kriteriet att varje dag servera en näringsriktig lunch.
Magdalena har nog rätt när hon menar på att den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på
kulturen och klimatet. Men idag har vi tillgång till all världens frukt och grönsaker i matbutikerna
vilket ger goda möjligheter att öka frukt och grönsakskonsumtionen. En bra idé vore att utbilda
föräldrar om hur man kan äta mer frukt och grönt och varför detta är viktigt.
Det finns flera stora hälsoprojekt inom skolor runtom i Sverige. I region Halland har man flera bra
exempel på detta (28). På Östergårdsskolan i Halmstad har eleverna fått göra en kokbok med deras
familjers favoritrecept. Varje elev fick välja ett recept som sedan samlades ihop i en gemensam
kokbok. När kokboken var klar så fick eleverna tillsammans med lärarna laga några utvalda recept för
att sedan äta en gemensam middag på skolan. Detta är ett bra exempel på hur man kan främja
elevernas tankar och förståelse kring mat. Ett annat bra exempel från region Halland är i Kungsbacka
där startade man s.k. ”kompispromenaden” för att stimulera eleverna till mer motion. Den innebär att
eleverna får gå två och två på en promenad och diskutera ett skolrelaterat ämne. Detta skulle absolut
kunna vara något för skolorna inom Salutsatsningen.
Bunkefloprojektet i Skåne län är ett annat hälsoprojekt. Där har man lagt till en timmes fysisk aktivitet
varje dag i de medverkande skolorna (29). Resultaten har bland annat blivit att barnen fått bättre
blodtryck, benmassa och motorik. Det positiva med Bunkefloprojektet är att de sätter in så konkreta
insatser som är lätta att utvärdera, vilket kan tänkas bli svårare för Salut. Dock innefattar Salut så
mycket mer än bara fysisk aktivitet och ska man uppnå en bra och hållbar folkhälsa krävs det att man
även satsar på den psykosociala hälsan. Det spelar ingen roll hur mycket man tränar om man inte har
några vänner eller dåliga familjeförhållanden. Därför tycker vi att Salut är ett bra projekt som mycket
väl skulle kunna spridas till andra län.
5.5 Metodkritik
Det externa bortfallet på 33 elever beror dels på att vissa elever inte ville finnas med i databasen och
dels för att skolsköterskan inte hunnit skriva in dem. Hälsoformuläret lämnades ut till två av 18
gymnasieskolor och endast till eleverna i årskurs 1. Detta gör att vi inte kan generalisera resultatet till
varken hela skolorna eller till hela Umeå kommun. Dock är svarsfrekvensen relativt stor vilket utgör
en styrka med denna studie. Eftersom vi fick färdiginsamlad data från Salutsatsningen, har vi inte
kunnat kontrollera hur formulären fylldes i. Hade vi själva gjort formulären skulle vi ha utvecklat de
14

frågor som vi ansåg var relevanta som t.ex. vilken typ av grönsaker eleverna menade och i
förekommande fall, varför de inte åt frukt och grönsaker. Vi hade även kunnat fråga eleverna om deras
intag av flera sötade produkter som t.ex. godis och glass, och inte bara sötade drycker. Då hade vi fått
en större insikt i hur mycket ”utrymmes mat” eleverna egentligen åt.
Vanligt BMI räknades ut på eleverna och inte så kallat IsoBMI. Då IsoBMI tar hänsyn till barnens kön
och ålder rekommenderas detta till barn som är under 18år. Övervikt klassificeras lägre än 25, som är
gränsen för övervikt vid vanligt BMI (30). Hade IsoBMI används så hade sannolikt fler klassats som
överviktiga/feta och våra resultat hade blivit annorlunda. Det är dock svårare att räkna ut IsoBMI och
det är troligen anledningen till att man valt att räkna på vanligt BMI.
Det saknades BMI på elva elever vilket kan utgöra en felkälla. Hade skolsköterskan vägt och mätt alla
elever hade detta kunnat undvikas. Eftersom eleverna fick fylla i hälsoformuläret i klassrummet kan
det påverkat eleverna till att över eller underrapportera på frågorna. Därför hade det varit bättre om
eleverna satt ensamma när de gjorde detta.
6 SLUTSATS
Att flickorna åt frukt och grönsaker oftare och att pojkarna oftare var fysiskt aktiva skulle kunna bero
på att det är vanligare att pojkar är med i en idrottsförening och att flickor förväntas vara mer
hälsomedvetna. Även kvinnornas kroppsideal kan vara en anledning till att de äter mer frukt och
grönsaker.
Salutsatsningen är ett stort hälsoprojekt i Västerbotten som har goda förutsättningar till att lyckas
förändra befolkningens hälsa till det bättre. Detta eftersom att Salut sätter in åtgärder i tidiga åldrar, då
en stor del av kostvanorna grundläggs. Att de samarbetar med skolan är också positivt då skolan är en
viktig arena för hälsofrämjande arbete. Med tanke på resultaten från denna studie borde
hälsofrämjande arbete, t.ex. inom Salutsatsningen inriktas på att öka pojkars frukt- och
grönsakskonsumtion samt öka flickors fysiska aktivitet. Detta skulle kunna göras genom att öka
utbudet av frukt på skolkafeteriorna, införa fruktstund, ha en aktiv skolidrottsförening och att
samarbeta med lokala idrottsföreningar.
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETE
MJ och ZI har gemensamt planerat, genomfört och sammanställt studien.
8 TACK
Tack till eleverna som svarade på hälsoformuläret och tack till Magdalena Sundqvist.
15

9 REFERENSER
1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Västerås: Socialstyrelsen, 2009. ISBN 978-91-978065-
8-9 Även tillgänglig från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-
71_200912671.pdf
2. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor,
övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm.
Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.
(Rapport 2004:1.) Även tillgänglig från: http://www.fhi.se/PageFiles/3129/COMPASS(2).pdf
3. Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood
from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr 2002;76:653-8
4. Region Halland. Hälsofrämjande skola i Halland. Halmstad: Region Halland, 2003. Även
tillgänglig från: http://www.regionhalland.se/PageFiles/20303/Halsoframjandeskola.pdf
5. Skolverket [hemsida på Internet]. Tre nivåer – Insatser om hälsa [senast granskad 2011 Mars 9;
citerad 2012 Januari 28]. Tillgänglig från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/halsa/halsoframjande-skolutveckling/tre-nivaerinsatser-om-halsa-1.54654
6. Svensk författningssamling. Skollag SFS 2010:800, kap 2 § 25. Västerås: Regeringskansliet,
2010. Tillgänglig från: http:// 62.95.69.3/SFSdoc/10/100800.
7. Statens folkhälsoinstitut. Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från
pilotprojektet ”Elevhälsoenkäten”. Statens folkhälsoinstitut 2011. ISBN (PDF): 978-91-7257-
910-1. Även tillgänglig från: http://www.fhi.se/PageFiles/13146/A2011-14-Hogstadieelevershalsa-och-levnadsvanor-Elevhalsoenkaten.pdf
8. Västerbottens läns landsting. [hemsida på internet] Hälsa 2020 [Uppdaterad: Information ej
tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från:
http://www.vll.se/default.aspx?id=35344&refid=35347
9. Västerbottens läns landsting [hemsida på internet] Salut-satsningen [Uppdaterad: Information
ej tillgänglig; citerad 2012 Januari 24] Tillgänglig från:
http://www.vll.se/default.aspx?id=24725&refid=24775
10. Farry P, Hejl Z, Fodor J, Braun T, Zvolankova K. The frequency of meals. Its relation to
overweight, hypercholesterolemia and decreased glucose-tolerance. Lancet 1964;2: 614-5.
11. Toschke AM, Küchenhoff H, Koletzko B, von Kries R. Meal frequency and childhood obesity.
Obes Res. 2005;13(11):1932-8.
12. Barba G, Troiano E, Russo P, Siani A; ARCA Project Study group. Total fat, fat distribution
and blood pressure according to eating frequency in children living in southern Italy: the
ARCA project. Int J Obes (Lond). 2006 Jul;30(7):1166-9.
13. Nicklas TA, Morales M, Linares A, Yang SJ, Baranowski T, De Moor C, Berenson G.
Children's meal patterns have changed over a 21-year period: the Bogalusa Heart Study. J Am
Diet Assoc. 2004;104(5):753-61.
16

14. Svenska livsmedelsverket. Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket, 2007. ISBN: 91–
771418-0-6. Även tillgänglig från: http://webbutiken.slv.se/images/1/E/5331_37.pdf
15. Gajre NS, Fernandez S, Balakrishna N, Vazir S. Breakfast eating habits and its influence on
attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatr.
2008;45:824-8.
16. Widehorn-Müller K, Hille K, Klenk J, Weiland U. Influence of having breakfast on cognitive
performance and mood in 13- to 20-year-old high school students: results of a crossover trial.
Pediatrics. 2008;122:279-84
17. Affenito SG, Thompson DR, Barton BA, Franko DL, Daniels SR, Obarzanek E et al. Breakfast
consumption by African-American and white adolescent girls correlates positively with
calcium and fiber intake and negatively with body mass index. J Am Diet Assoc.
2005;105(6):938-45.
18. Tanaka M, Mizuno K, Fukuda S, Shigihara Y, Watanabe Y. Relationships between dietary
habits and the prevalence of fatigue in medical students. Nutr. 2008;24:985-9.
19. Bruno-Ambrosius K, Swanholm G, Twetman S. Eating habits, smoking and toothbrushing in
relation to dental caries: a 3-year study in Swedish female teenagers. Int J Paediatr Dent.
2005;15(3):190-6.
20. SBU. Förebyggande åtgärder mot fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 173. ISBN 91-85413-01-1.
21. Livsmedelsverket [hemsida på internet]. Barn över 2 år. [Senast uppdaterad: 2011-11-02;
citerad 2012 januari 24] Tillgänglig från: http://www.slv.se/grupp1/Mat-ochnaring/Kostrad/Barn/Frukt--gront-for-barn/
22. Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Barn
och unga. 2008 (FYSS ISSN: 1651-8624;152-69) Även tillgänglig från: http://fyss.se/wpcontent/uploads/2011/02/11.-Barn-och-unga.pdf
23. Ann-Margret Rydell och Sven Bremberg. Tv-konsumtion och barns hälsa och anpassning. En
systematisk kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut. 2004:24 (ISSN:1651-8624) Även
tillgänglig från: http://www.fhi.se/PageFiles/3239/R200424tvkonsumtion.pdf
24. Vance V, Woodruff S, McCargar L, Husted J, Hanning R. Self-reported dietary energy intake
of normal weight, overweight and obese adolescents. Publ Health Nutr. 2008; 12 (2): 222-27
25. Bray SR, Kwan MY. Physical activity is associated with better health and psychological wellbeing
during transition to university life. J Am Coll Health. 2006;55(2):77-82.
26. Riksidrottsförbundet [hemsida på internet]. Färsk fakta om svensk idrott. [uppdaterad: 2011
Juni 13; citerad 2012 Februari 14] Även tillgänglig från:
http://www.rf.se/Forskningochfakta/ForskningFakta/Nyheter/Nyhetsarkiv/Farskfaktaomsvenski
drott/
17

27. Göteborgs stad, Stadskansliet, Skolutvecklingsenheten. Hälsofrämjande arbete – vilka metoder
fungerar? I: Livsviktigt, Om arbetet med kost och rörelse i skolan och samhället. Göteborg:
2006. ISBN 91–973197-8-3. Även tillgänglig från:
http://www4.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/vyFilArkiv/Livsv_25_31.p
df/$file/Livsv_25_31.pdf
28. Region Halland [hemsida på Internet] Levnadsvanor [uppdaterad 2011 Oktober 24; citerad
2012 Februari 23] Tillgänglig från: http://www.regionhalland.se/sv/utveckling-ochtillvaxt/omrade/folkhalsa/webbstod-halsoframjande-skola/goda-exempel/levnadsvanor/
29. AB Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen [hemsida på internet]. Bunkeflomodellen.
[uppdaterad: 2005; citerad 2012 Februari 21] Även tillgänglig från:
http://www.bunkeflomodellen.com/
30. Livsmedelsverket [hemsida på internet]. När är man överviktig? [uppdaterad: 2012 Februari 6;
citerad 2012 Februari 14]. Även tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-ochnaring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/Nar-ar-man-overviktig/
18

Bilaga 1 (1/4)

Bilaga 1 (2/4)

Bilaga 1 (3/4)

Bilaga 1 (4/4)

Intervjufrågor
• När startade salut?
• Hur började Salut?
• Vad är tanken och målet med det?
• Hur jobbar ni med Salut?
• Hur många jobbar med Salut?
Resultaten
• Vad tycker du om resultatet?
• Vad tror du den låga frukt och grönsakskonsumtionen beror på?
• Arbetar Salut på något sätt med att öka den?
• Arbetar ni på något sätt för att öka den fysiska aktiviteten?
• Varför tror du det har blivit så stort bortfall på frågorna ang. frukt och grönt?
• Jobbar ni med utbildning för elever, föräldrar och skolpersonal ang. kost och motion?
• Vad kommer resultatet leda till?
• Vad är nästa steg för Salutsatsningen?
Bilaga 2 (1/1)