(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 De maktlösa och förtryckta kvinnorna Barnmorskorna uttrycker frustration över vad de betraktar som ett extremt förtryck av omskurna kvinnor, med männen och samhället i stort som förtryckare. Samtidigt verkar det förekomma en viss reflektion över hur oerhört komplex frågan om FGC är. Barnmorska: Och sen att det förs vidare och man … tänker ”de där jävla männen” och allt det där och deras makt, men jag menar, det förs vidare kulturellt också. Sen när man sansar sig och tänker att ja, vi har alla vårt kulturella arv och vårt religiösa arv och allt sånt, så det är verkligen komplicerat. Och självklart så väcker det en massa känslor, det är klart att det gör, och man tänker, gud, vad fruktansvärt det måste vara för kvinnan att ha samlag. … Hur kan mannen njuta av samlaget när kvinnan har ont … Visar hon att hon har ont eller biter hon ihop och låter bli att visa det? (Intervju 4) FGC betraktades som ett kulturellt uttryck för manlighet och ett sätt att kontrollera den kvinnliga sexualiteten. Den här barnmorskan beskriver sitt agerande på förlossningsavdelningen gentemot par där kvinnan är omskuren: Barnmorska: De [kvinnorna] är naturligtvis lite avvaktande inför sina män, men så småningom, om mannen går därifrån, så kan jag kanske utnyttja det och försöka skapa lite mer kontakt med henne så att hon kan lita på mig också, det är givetvis absolut nödvändigt för både henne och mig. Tyvärr tar mannen över i de här situationerna. Det är ju bruket i deras manliga kultur. (Intervju 7) Enligt barnmorskornas beskrivning främjas FGC av grupptryck och mäns strävan efter att kontrollera kvinnorna och utöva makt, men de menade även att äldre kvinnliga släktingar var de som ansvarade för att direkt utföra handlingen och föra traditionen vidare: 98 Barnmorska 1: Det här med sociala mönster och sånt, när man måste vara som alla andra och att man inte vill vara ”udda”, och det är därför det är så svårt att kanske vara den första som bryter traditionen … Barnmorska 2: Mmm, jag tror att alla är nyfikna och vill veta att det inte är männens idé … Barnmorska 3: Nej, det är de gamla kvinnornas. Intervjuare: Vilken roll tror ni att männen spelar då? Barnmorska 2: De måste väl vara inblandade i det hela, eller hur? Barnmorska 1: Ja, det är klart. Men jag tror det handlar om … jag tror att det är ett stort kvinnoproblem också. Barnmorska 3: Tror du det? Barnmorska 2: Ja, det är klart om de säger att de inte blir gifta om de
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… inte … om en kille inte bryr sig ett dugg om det så skulle de klara sig utan det, men om de inte kan bli gifta utan att vara omskurna, då måste ju männen spela en viss roll i det hela. Barnmorska 3: Ja, jag menar givetvis bara att de kan vara utsatta för samma sociala tryck … det är helt enkelt så att en kvinna inte är en riktig kvinna eller nåt sånt innan hon är omskuren …(Intervju 9) Många av barnmorskorna funderade aktivt över ursprunget till den här traditionen, som enligt deras synsätt tjänar till att förtrycka kvinnor. Man diskuterade om de verkliga utövarna av detta förtryck är samhället, religionen eller äldre kvinnor. Barnmorska 1: Och sen är det den här biten att det handlar mycket om socialt arv som kvinnor för vidare till andra kvinnor som jag reagerar på. Att det kanske inte alltid är mannen som vill det, utan i stället är det mormor och så vidare. När det faktiskt inte finns någon anledning till alltihopa från början, va, det beror egentligen inte på religionen. Många skyller på religionen, men det kommer inte därifrån. Barnmorska 2: Mmm. Barnmorska 1: Det är bara det här med att de [omskurna kvinnor] inte kan bestämma själva. (Intervju 11) Genom att jämföra med en välbekant sedvänja kunde barnmorskorna resonera sig fram till att traditionen inte fullföljdes på männens eller de äldre kvinnornas önskemål, utan på grund av en önskan om tillhörighet, om att inte ställas utanför gemenskapen, som följande citat visar: Barnmorska: I början när jag inte hade några kunskaper trodde jag att alltsammans var männens fel, och då blir man så aggressiv [skratt] när man tänker, ”just det, det är hans fel”. Tills jag fattade att det inte alls är så, utan i stället är det bara, det är bara som konfirmationen för oss. Man måste konfirmeras för att tillhöra gruppen. Ja, eller inte riktigt så, men som ett exempel i alla fall. Eller som dopet för de flesta människor … Och i deras länder är det så viktigt att bli omskuren. Man gör det för att tillhöra gruppen. Och om man vänder på det, då tänker man att det är klart att man skulle bli omskuren, eller hur, annars skulle man bli utstött. (Intervju 8) Det dominerande synsättet som uttrycks av barnmorskorna är att kvinnorna de talar om är maktlösa, passiva aktörer i sina egna liv. Vissa av dem betraktade visserligen afrikanska kvinnor som mycket starka, men det behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med att ha makt. Den här barnmorskan gör en distinktion genom att mena att kvinnor är starka medan män har makt: 99
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 97: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 149 and 150:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?