(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 ken som uppskattar att cirka 120 miljoner kvinnor som lever idag har utsatts för könsstympning (1999:101–104). Andra forskare, till exempel Birgitta Essén & Sarah Johnsdotter (2004) och Elisabetta Grande (2004), intresserar sig också för den selektiva rubriceringen och för frågan varför stympning i form av genital plastikkirurgi inte är förbjudet i väst precis som FGC. Den selektiva rubriceringen kan framstå som betydelselös, som ett namn bara, men i en vidare kontext av maktrelationer, fungerar den som ett dubbelverkande tystande av ”jaget” genom att den rättfärdigar projiceringar på den ”andra” och därmed förstärker och sprider idén med att rädda den ”andra” som en välvillig handling. Efter år av eftertanke säger Germaine Greer (1999) följande om sig själv: Jag hörde till de feminister i Mexico City 1985 [början på kvinnornas decennium] som först tog upp problemet med FGM i ett internationellt forum, men nu är jag obenägen att uttala mig om dess betydelse som kulturellt fenomen med tanke på den mystiska böjelse för självstympning som kan märkas i vår egen kultur. I ett försök att förklara barnmorskornas beskrivningar av sexualiteten hos de omskurna kvinnorna i deras vård, tycker vi att den selektiva rubriceringen och det etnocentriska konceptet är mycket användbart, framförallt det hegemoniska perspektivet. I det här fallet innefattar hegemonisk etnocentrism inte bara tron på den egna kulturens eller det egna perspektivets överlägsenhet. Det är snarare en central maktfråga där man använder hierarkiska relationer och övervälde och demoniserar, anklagar och stereotyperar den ”andra” samtidigt som man presentera det egna perspektivet som den universella normen som den ”andra”, den underlägsna måste räddas till. Hegemonisk etnocentrism är vad andra skulle kunna kalla kulturalisering av rasism (Razack, 1999), något som även utmärker de förändringar som skett i konceptualiseringen av rasism i globaliseringsprocessen (Bhavnani, 2001). Den framhäver skillnaderna på ett sätt som ger föga utrymme åt att utforska de värdefulla egenskaper som ligger i mångfalden. Den skapar även intrycket eller benägenheten att se socialt konstruerade system i enkelspåriga termer, och förhindrar därmed förståelsen för de komplexa dynamiska interaktionerna mellan den dominerande kulturen och diasporan, de skiftande identiteterna och det utrymme man förhandlat sig till som faktiskt förändrar även den dominerande kulturen och 90
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… inte bara dem som förväntas integreras i den dominerande kulturen (Bromley, 2000). Det är i denna strukturella kontext som barnmorskornas skildringar och även vården av omskurna kvinnor ska förstås. Vård av omskurna kvinnor i Sverige Omskurna kvinnor, särskilt de som är infibulerade, måste defibuleras kliniskt för att förebygga allvarliga komplikationer för modern och fostret under förlossningen (Toubia, 1994). I Sverige är allmän hälsovårdsutbildning och kriminalisering de främsta strategierna för att förebygga FGC. Men många studier (Dirie & Lindmark, 1994; Ahlberg m.fl., 2004; Widmark m.fl., 2002; Essen m.fl., 2000; Essen m.fl., 2002; Wiklund m.fl., 2000; Hogberg m.fl., 2004; Kangoum m.fl., 2004) visar att det saknas beredskap för att ta hand om omskurna kvinnor på ett adekvat sätt inom den svenska vården. I Sverige ansvarar barnmorskorna självständigt för vården av kvinnor under normal graviditet, normal förlossning, normalt puerperium och för vården av den friska babyn. Vid förlossningen flyttas vården över från barnmorskor på mödravårdscentraler till barnmorskor på sjukhus. Om inga komplikationer tillstöter, träffar kvinnor som fött barn tidigare inte någon läkare varken under graviditeten eller förlossningen och inte heller efter förlossningen, men i vissa områden träffar förstföderskorna en läkare under graviditeten. Det betyder att kvinnor kan gå hela graviditeten utan att man undersöker eller tar reda på om de är omskurna. Intervjuer med barnmorskor visade att de insåg att deras tekniska kunskaper inte var tillräckliga för att ta hand om omskurna kvinnor men kände att de hade mycket lite stöd av principiella riktlinjer. Barnmorskorna beskriver även läkarna som lika osäkra (Widmark m.fl., 2002). Ytterligare intervjuer med gynekologer visar deras brist på medvetenhet när de kommer i kontakt med omskurna kvinnor i förlossningsvården (Widmark m.fl., 2005). Läkarna i synnerhet (bakjour) ville gärna ha mer kunskap och information om FGC. De antydde att den enda information de fått kom från någon kurs de varit på eller något de läst någonstans om omskärelse eller något seminarium de deltagit i, och allt detta verkar vara ad hoc. De gav uttryck åt ett behov av den typen av utbildning eller information på kontinuerlig basis för att de inte skulle glömma. De intervjuade ville lära sig eller ha riktlinjer på arbets- 91
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Svenska empiriska studier av samban
Page 40 and 41: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?