(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 och de många olika sätten att organisera ritualen runt FGC, isoleras enstaka aspekter som man ingriper mot, beroende på vem det är som räddar de afrikanska kvinnorna. Oavsett om ingripandena skett hemma eller i diasporan har de lett till skilda reaktioner bland dem de är avsedda för. De har lett till att en djupt internaliserad och normaliserad sedvänja ifrågasatts, vilket betyder att även om FGC fortfarande verkar vara mycket utbrett, finns det inget land där man fortsätter att omskära hundra procent av kvinnorna (WHO, 1996; Obermeyer, 1999). Utrotningsförsöken har dock även motarbetats, ibland med våld som i Kenya och Sudan (Natsoulos, 1997; Abusharaf, 2001), vilket gjort det nödvändigt att vidta åtgärder för att bemöta motståndet. Två former av motstånd och åtgärder för att bemöta motståndet är intressanta på grund av dubbelmoralen och den halvhjärtade inställningen hos de ingripande organen. I Kenya valde de tidiga kristna missionärerna att kompromissa efter våldsamt motstånd från Kikuyu-folket, och tillät utbildade barnmorskor att fortsätta med de fysiska ingreppen inom vårdsystemet. Trots att det är det fysiska ingreppet som är det riskfyllda för kvinnornas hälsa hävdade missionärerna att omskärelsen måste göras hygieniskt. Missionärerna lyckades desto förbjuda de ofarliga ceremonierna och festligheterna före eller efter omskärelsen och allmänhetens beskådande, som inte bara gav det fysiska ingreppet en innebörd, utan även var ett grundläggande uttryck för sociala relationer och ett utbildningsforum för de unga kvinnor och män som genomgick ritualen. De kristna missionärerna hävdade att festligheterna var alltför obscena. Försök görs nu i olika delar av Afrika för att återskapa offentligheten, ceremonierna och festligheterna utan omskärelsen. En liknande kontrovers uppstod på 1600-talet i Egypten. Katolska präster förbjöd på liknande sätt kvinnlig omskärelse, men när de manliga egyptiska konvertiterna vägrade gifta sig med kvinnor som inte var omskurna upphävde kardinalerna i Rom förbudet (Lane & Rubinstein, 1996). Dessa tidiga konfrontationer var upprinnelsen till att FGC medikaliserades och tystandes ner. Upplevelser som nyligen rapporterats av Läkare Utan Gränser tyder på att medikaliseringen av FGC är ett alternativ som diskuteras i vissa områden än idag (Ohlsson, 1999). På sista tiden har afrikanska kvinnor motarbetat olika aspekter av utrotningen. Man har till exempel ifrågasatt begreppet ”stympning” eftersom omskurna kvinnor inte känt sig stympade. Inte heller har 88
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… föräldrarna haft för avsikt att stympa sina döttrar (Rahman & Toubia, 2000). Omskurna kvinnor har även vittnat om att de inte alls upplevt de hälsoproblem eller den sexuella förnekelse som används för att rättfärdiga de ingripanden som gjorts för att utrota sedvänjan (Ahmadu, 2000; Njambi, 2004). Debatterna på den Internationella Kvinnokonferensen i Köpenhamn 1980 och den Internationella Befolkningskonferensen i Kairo 1994 (Abusharaf, 2001) ska ses i den kontexten. I Köpenhamn lämnade afrikanska kvinnor konferensen i protest mot de västerländska feministers sexuella beskrivningar, och hävdade att i motsats till de västerländska feministers uppfattning var de afrikanska kvinnornas problem inte sexualiteten, utan bristen på utveckling, ett ämne som ofta ignoreras i diskussioner om att utrota FGC. De afrikanska kvinnorna rättfärdigade på inget sätt omskärelse. Inte heller förnekade de skadan och den underordnande effekt sedvänjan har på kvinnor. De gav snarare uttryck åt det paradoxala i beskrivningen och benägenheten till det som Narayan (2000) kallar selektiv rubricering (selective labelling) eller räddningspolitiken (politics of rescue) som gör det möjligt för de ingripande organen att osynliggöra de faktiska problemen i utvecklingsdiskursen och sedvänjan, liksom även kvinnornas erfarenheter, samtidigt som man projicerar de misslyckade ingripandena på dem som varande de ”andra” eller på deras kultur. Som Razack (1998) hävdar, är oförmågan att förstå att man själv bidrar till att förtrycka dem man hjälper en central strukturell faktor i diskriminering. När det gäller FGC, förstärks oförmågan att reflektera eller förstå jaget genom den selektiva fokuseringen på att utrota FGC, i synnerhet fokuseringen på lagen som förbjuder det, medan föga energi ägnas åt att se till att ”invandrarna” inte utsätts för diskriminering. Razack drar slutsatsen att den oerhörda energi många forskare och rättaktivister ägnat åt FGC, bidrar till att visa att man främst ägnat sig åt dokument av föga kulturellt värde och åt att bekräfta den västerländska kulturens överlägsenhet. Germaine Greer (1999) stöder den här inställningen genom att peka på den typ av selektiv rubricering som gör att det hon kallar stympning kan passera som neutral, till och med som medicinskt önskvärd, ”plastikkirurgi” i västvärlden. Hon ger ett exempel på sådan stympning som utförs av läkare i USA: American Academy of Pediatrics rekommenderar att klitoris som överstiger treåttondels tum ska avlägsnas från flickor före femton månaders ålder. Fem sådana ingrepp utförs i USA varje dag. Den här typen av ”plastikkirurgi” finns inte med i den internationella statisti- 89
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 91 and 92: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138: 5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?