(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… SOU 2006:78 Varför får vårdgivare inte någon ordentlig utbildning om FGC trots att det finns en lag som kriminalisera det? I ett försök att ge en historisk kontext åt några av dessa frågor, men även för att förstå varför sedvänjan inte har utrotats trots en mängd ingripanden, är det nödvändigt att ge en kort sammanfattning av vad kvinnlig omskärelse är, historien, resonemangen bakom och förutsättningarna för de internationella strävandena att utrota sedvänjan och för vården av omskurna kvinnor under graviditet och förlossning i det svenska vårdsystemet. Kvinnlig omskärelse Kvinnlig omskärelse eller kvinnlig könsstympning (FGM) eller female genital cutting (FGC) är termer som används för att beskriva en komplex tradition som omfattar flera fysiska ingrepp, däribland avlägsnandet av de externa genitalierna, från att ta bort förhuden på klitoris till excision av klitoris, labia minora och delar eller hela labia majora samt infibulation (Dorkenoo & Elworthy 1994). Vid infibulation, sys de båda återstående sidorna av vaginan samman med bara en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod Som socialt fenomen organiseras och rättfärdigas ritualen på olika sätt i olika samhällen (Kenyatta, 1965; Ahlberg, 1991; Thomas, 1996; Natsoulas, 1997; Beidelman, 1997, Greer, 1997; Kwaak, 1996; Balk, 2000; Shell-Duncan m.fl., 2000), den har skiftande social innebörd, (Njambi, 2004; Abusharaf, 2001; Ahmadu, 2000), är normaliserad på olika sätt (Dorkenoo & Elworthy, 1994; Abusharaf, 2000; Ahlberg m.fl., 2000), och har olika aktörer som spelar olika roller (Ahlberg, 1991; Thomas, 1996; Shell-Duncan m.fl., 2000; Eliah, 1999; Ahmadu, 2000). FGM, kvinnlig könsstympning, är den term som används av Världshälsoorganisationen (WHO) och av andra internationella organ och även om den kan anses som en teoretisk och medicinsk term, som återspeglar den skada som åsamkas kvinnor och flickor (Ahlberg m.fl., 2000), är den omtvistad. WHO började nyligen använda begreppet FGC (Femal genital cutting), en förändring som återspeglar debatterna och kontroverserna (Wilkinson, 1998; Population Reference Bureau, 2001) och att man misslyckats med att utrota sedvänjan. Som framgår närmare nedan, har många av ingripandena snarare stigmatiserat och tystat ner sedvänjan än utrotat den (Ahlberg m.fl., 2004), något som delvis är en återspeg- 86
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… ling av historien bakom och formerna för utrotningssträvanden, dess förutsättningar och resonemang. Utrota FGC eller rädda afrikanska kvinnor från barbariska kulturer och män? Historiskt kan utrotandet av FGC spåras ända tillbaka till de tidiga kristna missionärernas aktiviteter som var ett led i den europeiska koloniseringen av Afrika under 1800-talet. Hur kvinnorna behandlades sågs då som en måttstock på civilisationsgraden (Barker, 2000), en syn som inte skilde sig så mycket från den man har på den afrikanska diasporan i västländerna idag (Razack, 1998; Narayan, 2000). De viktorianska kvinnorna i Storbritannien var den standard som alla ”andra” jämfördes med i det brittiska imperiet. Att befria afrikanska kvinnor från förtrycket i deras egna kulturer utgjorde därför en stor del av den moraliska förklaringen till kolonialismen och framförallt till utrotandet av FGC i områden där det praktiserades. I berättelser från kolonialtiden skildras koloniserade kvinnor i högre grad som offer för underutvecklingen och grymheten i de egna kulturerna än som offer för det koloniala förtryck som de och deras män utsattes för (Ahlberg, 1991; van Onselen, 1976; Elkins, 2005). De tidiga missionärerna började även använda hälsoriskerna och den sexuella försakelsen som argument för att utrota FGC, i en kolonial diskurs, samtidigt som man sexualiserade afrikanska kvinnor (McClintock, 1995) och demoniserade afrikanska män. En allmänt utbredd kampanj som fokuserade på hälsoriskerna, förnekandet av sexuell njutning för kvinnor, sexuellt våld, sexuellt utnyttjande av barn etc. drivs fortfarande i många nationella och internationella forum trots skillnaderna det när gäller fysisk omskärelse, innebörd, normaliseringsstrategier, social organisation och de förändringarna som sker i fråga om FGC (Shell-Duncan, 2000). De flesta ingripandena har riktats mot kvinnor, och därmed bortsett från dynamiken i könsmakten och hur den manifesteras i olika sammanhang där FGC praktiseras eller hur den genomkorsas av andra maktmarkörer, som klass, ålder, religion etc. (Sandoval, 2000). När dynamiken i könsmakten tillstås präglas den av en obefogad universalism med hegemoniska västerländska uppfattningar som antas ha global giltighet (Narayan, 2000; Amadiume, 1997; Sandoval, 2000). Trots komplexiteten, de olika innebörderna 87
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 89 and 90: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?