04.09.2013 Views

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vårdmöten som strider mot svenska barnmorskors etnocentriska syn på… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />

Varför får <strong>vård</strong>givare inte någon ordentlig utbildning om FGC<br />

trots att det finns en lag som kriminalisera det? I ett försök att ge<br />

en historisk kontext åt några av dessa frågor, men även för att förstå<br />

varför sedvänjan inte har utrotats trots en mängd ingripanden,<br />

är det nödvändigt att ge en kort sammanfattning av vad kvinnlig<br />

omskärelse är, historien, resonemangen bakom <strong>och</strong> förutsättningarna<br />

för de internationella strävandena att utrota sedvänjan <strong>och</strong> för<br />

<strong>vård</strong>en av omskurna kvinnor under graviditet <strong>och</strong> förlossning i det<br />

svenska <strong>vård</strong>systemet.<br />

Kvinnlig omskärelse<br />

Kvinnlig omskärelse eller kvinnlig könsstympning (FGM) eller<br />

female genital cutting (FGC) är termer som används för att beskriva<br />

en komplex tradition som omfattar flera fysiska ingrepp, däribland<br />

avlägsnandet av de externa genitalierna, från att ta bort förhuden på<br />

klitoris till excision av klitoris, labia minora <strong>och</strong> delar eller hela<br />

labia majora samt infibulation (Dorkenoo & Elworthy 1994). Vid<br />

infibulation, sys de båda återstående sidorna av vaginan samman<br />

med bara en liten öppning kvar för urin <strong>och</strong> menstruationsblod<br />

Som socialt fenomen organiseras <strong>och</strong> rättfärdigas ritualen på<br />

olika sätt i olika samhällen (Kenyatta, 1965; Ahlberg, 1991;<br />

Thomas, 1996; Natsoulas, 1997; Beidelman, 1997, Greer, 1997;<br />

Kwaak, 1996; Balk, 2000; Shell-Duncan m.fl., 2000), den har skiftande<br />

social innebörd, (Njambi, 2004; Abusharaf, 2001; Ahmadu,<br />

2000), är normaliserad på olika sätt (Dorkenoo & Elworthy, 1994;<br />

Abusharaf, 2000; Ahlberg m.fl., 2000), <strong>och</strong> har olika aktörer som<br />

spelar olika roller (Ahlberg, 1991; Thomas, 1996; Shell-Duncan<br />

m.fl., 2000; Eliah, 1999; Ahmadu, 2000).<br />

FGM, kvinnlig könsstympning, är den term som används av<br />

Världshälsoorganisationen (WHO) <strong>och</strong> av andra internationella<br />

organ <strong>och</strong> även om den kan anses som en teoretisk <strong>och</strong> medicinsk<br />

term, som återspeglar den skada som åsamkas kvinnor <strong>och</strong> flickor<br />

(Ahlberg m.fl., 2000), är den omtvistad. WHO började nyligen<br />

använda begreppet FGC (Femal genital cutting), en förändring som<br />

återspeglar debatterna <strong>och</strong> kontroverserna (Wilkinson, 1998;<br />

Population Reference Bureau, 2001) <strong>och</strong> att man misslyckats med<br />

att utrota sedvänjan. Som framgår närmare nedan, har många av<br />

ingripandena snarare stigmatiserat <strong>och</strong> tystat ner sedvänjan än<br />

utrotat den (Ahlberg m.fl., 2004), något som delvis är en återspeg-<br />

86

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!