(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 m.fl., 2000). Svagheten i dessa två studier är att man mätte diskrimineringen vid ett enstaka tillfälle och hälsoutfallen flera år därefter. Det har gjorts några försök att mäta både diskriminering och hälsa vid två tillfällen, bland annat i en studie som nyligen publicerats. Den baserades på “The US Eastside Village Health Worker Partnership survey”, som är en befolkningsbaserad deltagande studie av Afroamerikanska kvinnor som bor i östra Detroit. Där mätte man självrapporterad vardaglig diskriminering och relaterade den till depressiva symtom och till självrapporterad allmän hälsa, både 1996 och 2001 (Schulz m.fl., 2006). Författarna visade att en ökning av erfarenhet av diskriminering var relaterad till en ökning av depressiva symtom och till försämrad allmän hälsa. Med andra ord, ju mer diskriminering, desto sämre hälsa, vilket rimmar väl med våra resultat när det gäller att risken för dålig hälsa var så mycket större bland dem som varit utsatta för diskriminering vid flera tillfällen än bland dem som varit utsatta någon gång. Med hänsyn tagen till skillnader i inkomst och utbildning kunde de visa att utsatthet för diskriminering var kausalt relaterat till dålig psykisk och fysisk hälsa. De longitudinella studierna vi beskrivit ovan stödjer antagandet att resultaten från tvärsnittstudier, där samband mellan diskriminering och hälsa påvisats, avspeglar något mera än en tendens bland människor med dålig hälsa att uppleva sig själva som orättvist behandlade. En stor utmaning för den framtida forskningen inom området är att mäta utsatthet för diskriminering genom livet och att försöka analysera den ackumulerade effekten. Ett livsloppsperspektiv skulle kunna bidra till en bättre förståelse av mekanismerna och processerna mellan diskriminering och hälsa, och bidra till att utveckla bättre strategier och framgångsrika interventioner, som i sin tur kan förhindra hälsoproblem hos kommande generationer. Varför finns det ett behov att ett livsloppsperspektiv? Med ett livsloppsperspektiv utgår man från att effekterna av diskriminering går över generationerna. Genom att identifiera perioder som är kritiska i förhållande till effekten av diskriminering på hälsan kan effektivare interventioner och folkhälsoprogram utformas så att framtida folkhälsoproblem kan minimeras. Då kan man bättre avgöra när och hur interventioner behöver göras. Diskrimi- 72
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … neringen påverkar alltså inte bara den nuvarande generationen utan även de kommande. Självrapporterad utsatthet för etnisk diskriminering och stress under graviditeten har kopplats till problem med graviditet och förlossning, till exempel för tidig födsel (Rich- Edwards m.fl., 2001; Dole m.fl., 2003; Hobel, 2004) och låg födelsevikt hos spädbarn (Mustillo m.fl., 2004; Collins m.fl., 2000). Det sistnämnda gäller även efter att man justerat analyserna för socioekonomisk position och livsstilsfaktorer såsom rökning och alkoholkonsumtion. Det finns ett antal möjliga biologiska orsaksvägar som kan förklara dessa samband. Till exempel kan stress som härrör ur upplevelser av diskriminering öka på produktionen av corticotropin-frigörande hormon (CRH) i stora mängder av moderkakan, vilket sedan går ut både i moderns och i fostrets blodcirkulation (Goland m.fl., 1986). Förhöjda nivåer av CRH hos kvinnor som föder för tidigt har rapporterats (Tropper 1992; Hobel, 2004, Stancil m.fl., 2000). Det har också formulerats hypoteser om att förhöjda moderkaks-CRH kan stimulera adrenalinaktiviteten hos fostret, vilket ökar nivåerna av kortisol, som i sin tur snabbar på fostrets mognad och slutligen triggar en för tidig förlossning, när hormonnivåerna når över en viss tröskel (Karalis,1996). Slutsatser I ljuset av det starka stöd för att det föreligger ett samband mellan diskriminering och hälsa – både fysisk och psykisk – som presenterats i detta kapitel, tillsammans med bevis från andra, tidigare utförda studier, så är det ingen tvekan om att diskriminering är ett folkhälso- socialt-, och politiskt problem. Diskriminering i samhället, särskilt av den strukturella karaktären, bör därför vara en fråga av stor angelägenhet för det svenska samhället och dess invånare. Det finns två huvudsakliga orsaker till att bry sig om förekomsten av diskrimineringen; mänskliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser. Varje människa har rätt att bli behandlad korrekt och rättvist. Varför ska några individer behandlas som tredje klassens medborgare? Enligt de mänskliga rättigheterna är alla individer lika och bör behandlas lika. Implikationer av att ha ett stort antal utlandsfödda med dålig hälsa är något som har konsekvenser för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten på sikt. 73
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 122 and 123:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?