(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 Den bio-psykosociala modellen och sambandet mellan diskriminering och hälsa Som vi påvisade i introduktionen så är diskriminering en stressfylld händelse – både akut och kronisk (om den förekommer över en längre tidsperiod). En sådan händelse aktiverar den del av hjärnan som kallas Hypotalamus-hypofys-adrenal (HPA)-axeln. HPAaxeln är en viktig komponent i stressbetingade reaktioner och ett av de mest tydliga exemplen på hur psykosociala faktorer påverkar fysiologiska mekanismer som resulterar i frigörandet av två huvudsakliga kemiska substanser – stereoida hormoner och stresshormonerna kortisol och katekolaminer. Frigörandet av de stereoida hormonerna och stresshormonet kortisol inträffar när HPAaxeln triggar produktionen och frigörandet av stereoida hormoner, inklusive det primära stresshormonet kortisol. Kortisol är mycket viktigt när det gäller att sätta fart på kroppen (t.ex. hjärtat, lungorna, cirkulationen, metabolismen, immunförsvaret och skinnet) så att individen kan hantera den akuta stressen snabbt (Clark m.fl., 1999). HPA-axeln frigör också vissa neurotransmittorer (kemiska budbärare) som kallas catekolaminer, särskilt de som är kända som dopamin, noreffedrin och effidrin (som också kallas adrenalin). Catekolaminer aktiverar ett område i hjärnan som kallas amygdala, som triggar en emotionell respons på en stressfylld händelse. Under den stressfyllda händelsen kan catekolaminerna också hämma aktiviteten i området längst fram i hjärnan, den del som handlar om korttidsminne, koncentration, impulskontroll och rationella tankar. Det gör det möjligt för individen att snabbt reagera på en stressfylld situation (till exempel diskriminering), antingen genom att slåss eller att fly från den. Det hindrar också möjligheten att hantera komplexa sociala eller intellektuella uppgifter eller beteenden under tiden. Det är därför viktigt att i studier av diskriminering och hälsa att ta reda på hur individerna reagerar på de diskriminerande upplevelserna (Krieger, 1990; Williams m.fl., 2003). Den här stressreaktionen påverkar också hjärtat, lungorna och cirkulationen; därför att hotet ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar nästan samtidigt, andningen blir snabb och lungorna tar upp mer syre. Sammanfattningsvis så är det flera andra fysiologiska svar på stress, inkluderande immunsystemet, torrhet i munnen och spasmer i strupen, reaktioner i huden och metaboliska reaktioner (matsmältningsaktivitet). Det finns även många andra fysiologiska 70
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … reaktioner på stress som har en dokumenterat bidragande medverkan till uppkomsten av allvarliga sjukdomar; inkluderande hjärtsjukdomar, stroke, infektioner och immunförsvarssjukdomar, cancer, mag-tarmproblem, irriterad blåsa-syndrom, inflammatorisk blåsa-syndrom, ätstörningar, viktförlust, diabetes, smärta, sömnstörningar, sexualitets- och reproduktiva dysfunktioner (sexuell funktion, premenstruellt syndrom, fertilitet, påverkan på graviditet och förlossning), störningar i minnet, koncentration och inlärning, allergier, hudproblem, oförklarligt håravfall, problem med tänder och tandkött och missbruk (alkohol, rökning och olagliga droger). Eftersom diskriminering orsakar stress finns det starka skäl att tro att diskriminering kan påverka flera av de sjukdomstillstånd vi nämnt ovan. I kapitlet har vi indikerat flera starka samband (oberoende av redan tidigare existerande sjukdomar) mellan diskriminering och en av de huvudsakliga riskfaktorerna för hjärtsjukdom, nämligen högt blodtryck, men även med mag-tarmproblem, diabetes, smärta, sömnstörningar, allergier och hudproblem. Är sambandet mellan diskriminering och hälsa ett orsakssamband? Sambanden mellan upplevd diskriminering och hälsa som presenterats i detta kapitel är baserat på en tvärsnittsstudie, vilket begränsar möjligheten att dra generella slutsatser av orsak och verkan, som vi varit inne på redan tidigare. Tidigare genomförda studier, främst i USA och i England, har kritiserats för att utifrån tvärsnittsstudier dra slutsatser om orsak och verkan. För att ändå kunna få någon idé om eventuella orsakssamband justerade vi för långvariga sjukdomar i analyser. Detta minskar risken för överrapportering av såväl diskriminering och hälsoutfallen beroende på redan existerande dålig hälsa. Våra resultat styrks av tidigare longitudinella studier (se nedan) och våra resultat kan mycket väl tänkas visa den sanna riktning på orsaks- och verkan-sambandet, dvs. att diskrimineringen ger upphov till den dåliga hälsan. En av dessa longitudinella studier utfördes i USA, och där kunde man visa att uppgiven dålig hälsa vid det första mättillfället inte hade något samband med att senare rapportera erfarenheter av etnisk diskriminering (Brown m.fl., 2000). I två andra longitudinella studier från USA kunde man påvisa att utsatthet för diskriminering var relaterat till senare fysiska och psykiska hälsoproblem (Jackson m.fl., 1996; Brown 71
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 120 and 121:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?