(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 om i vilken utsträckning individerna hanterar de stressande erfarenheterna. Amerikanska studier har visat att internalisering, undantryckande eller förnekande av diskrimineringen är kopplade till negativa hälsoeffekter (Krieger, 1990; Taylor & Jackson, 1990). Internalisering av diskriminering har också visat sig kunna förutsäga en lägre tillfredställelse med livet och högre förekomst av kroniska hälsoproblem och psykosomatiska hälsoproblem (Williams & Chung 1996). Att mäta diskriminering i hälsostudier – rekommendationer Det finns egentligen två olika inriktningar när det gäller hur diskriminering ska mätas i hälsostudier. En grupp forskare har åsikten att diskriminering ska mätas på den strukturella nivån, och inte på individuell nivå. Det kan göras genom att analysera hur samhälleliga institutioner fungerar gentemot etniska minoriteter (SOU 2005:41) eller att deltagarna tillfrågas om det förekommer diskriminerande praktiker på deras arbetsplatser, skolor eller i samhället (Nazroo, 2003). Andra forskare rekommenderar att man ska mäta upplevd diskriminering i kombination med att man frågar efter var (inom vilka institutioner) diskrimineringen förekommer (till exempel Williams, 2003; Krieger, 2000; Landrine m.fl., 2006). I vår studie har vi mätt diskriminering enligt rekommendationerna från de sistnämnda. Det finns hållbara argument till varför diskriminering i hälsostudier ska baseras på individernas egna upplevelser. Bland annat har man i andra studier kunnat konstatera att det är skillnad på att rapportera att det förekommer kränkande särbehandling på till exempel sin arbetsplats och att själv vara utsatt för det, vilket visade sig tydligt i en studie av diskriminering och kränkande särbehandling på grund av sexuell läggning. Den allmänna hälsan var inte alls påverkad hos de heterosexuella kvinnor och män som rapporterade att sådan diskriminering och kränkande särbehandling förekom på deras arbetsplatser, vilket den däremot var hos homo- och bisexuella kvinnor och män (Bildt, 2004, Bildt, 2005). Tolkningen av det resultatet var att man måste vara personligt berörd för att förekomsten av t.ex. nedsättande omdömen på arbetsplatsen ska påverka hälsan. Det ligger också väl i linje med resultatet som vi redovisat i detta kapitel, där vi såg ett tydligt dos-respons-samband mellan upplevd kränkande särbehandling och psykisk ohälsa. 66
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … Effekten på hälsan var påtagligt mycket större om de svarande hade utsatts flera gånger, än om det ”bara” hade hänt någon gång. Om man tillhör en grupp som pekas ut, där det förekommer nedsättande omdömen gentemot den gruppen, och om det förekommer många gånger, då är risken stor att individen har en dålig psykisk hälsa. Vilka hälsoeffekter bör man mäta i studier av effekten av diskriminering? Vi har analyserat en stor mängd hälsoutfall – både fysiska och psykiska när vi angripit frågan om sambandet mellan upplevd diskriminering och hälsa. De hälsoutfall vi valt att inkludera i studien är hälsoutfall som är ordentligt validerade och som har en dokumenterad förmåga att förutsäga livshotande sjukdomar såsom hjärtinfarkt och död. Om man tänker på vår hypotetiska modell (figur 1) så är det meningsfullt att fundera på genom vilka mekanismer som diskrimineringen kan tänkas påverka hälsan. Vi har föreslagit fem mekanismer som skulle kunna förklara sambandet mellan diskriminering och hälsa (socioekonomiska förhållanden, tillgång till hälsofrämjande resurser, deltagande och inflytande, stress och beteendemönster). Eftersom den här forskningen är i sin linda är det nödvändigt att ha en bred ansats när man väljer vilka hälsoutfall som ska inkluderas i studien och som ska analyseras i relation till diskriminering. Startpunkten är att se diskriminering som en strukturell faktur, som påverkar hälsan genom samverkan med socioekonomiska förhållanden, som i sin tur påverkar graden av deltagande i samhället, graden av inflytande och tillgång till hälsofrämjande resurser. Ogynnsamma socioekonomiska förhållanden kan i sig skapa stress, som i sin tur kan påverka individers beteende. Genom att använda denna ansats vill vi beskriva de processer genom vilka diskriminering som en stressfaktor kan påverka individers hälsa. Vi hoppas att den här beskrivningen kan vara till hjälp för andra forskare när det gäller att välja lämpliga hälsoutfall. 67
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 15 and 16: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 116 and 117:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?