(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan <strong>diskriminering</strong> <strong>och</strong> psykisk …<br />
eller <strong>strukturell</strong> <strong>diskriminering</strong> <strong>och</strong> dess betydelse för hälsa. Diskriminering<br />
är en <strong>strukturell</strong> företeelse <strong>och</strong> upplevelser av <strong>diskriminering</strong><br />
är betydelsefulla för individens hälsa. Därför är utmaningen<br />
för den framtida forskningen med fokus på <strong>diskriminering</strong><br />
<strong>och</strong> hälsa, särskilt i Sverige, att integrera den <strong>strukturell</strong>a <strong>diskriminering</strong>en<br />
med daglig erfarenhet av <strong>diskriminering</strong> <strong>och</strong> att erkänna<br />
betydelsen av att ha en flernivåansats för att kunna förstå hälsoeffekter<br />
av <strong>diskriminering</strong> (Gee, 2002).<br />
Utöver det ovanstående så finns det ett behov att inlemma socioekonomiska<br />
faktorer både på individuell nivå <strong>och</strong> på en mera<br />
kontextuell nivå i studier av <strong>diskriminering</strong> <strong>och</strong> hälsa. Till exempel<br />
så har etnisk <strong>diskriminering</strong> visat sig variera med socioekonomiska<br />
omständigheter (Williams m.fl., 2003; Broman m.fl., 2000). En låg<br />
socioekonomisk position är relaterad till ett dåligt hälsotillstånd,<br />
men en hög socioekonomisk position skyddar inte mot mellanmänsklig<br />
<strong>diskriminering</strong> (Broman m.fl., 2000).<br />
En annan fördel med det <strong>diskriminering</strong>smått som används i vår<br />
studie är att det mäter förekomsten av <strong>diskriminering</strong>, hur ofta den<br />
förekommer, <strong>och</strong> var (i vilken kontext) detta sker. Tidigare studier<br />
har till exempel frågat deltagare om de har upplevd <strong>diskriminering</strong><br />
(svar – ”ja” eller ”nej”) senaste året (Karlsen & Nazroo, 2002) eller<br />
om de någonsin i sin livstid har upplevt <strong>diskriminering</strong> (svar – ”ja”<br />
eller ”nej”) (Gee, 2002). Flera andra studier har använt dikotomiserade,<br />
eller tudelade, frågor där man bara kan svara ja eller nej<br />
(Nazroo, 2003; Jackson m.fl., 1996; Noh & Kaspar, 2003;<br />
Thompson, 1996). Detta sätt att mätta <strong>diskriminering</strong> med ja /nejsvar<br />
på frågan som inte heller tar hänsyn till i vilket kontext <strong>diskriminering</strong><br />
sker har kritiserats i flera olika sammanhang (Krieger<br />
m.fl., 2005; Krieger, 1998; Landrine m.fl., 2006). Ja/nej-svar på frågan<br />
om upplevd <strong>diskriminering</strong> ger ingen information om hur ofta<br />
det förekommer, vilket gör det svårt att tillämpa en analysmodell<br />
som tar hänsyn både till biologiska <strong>och</strong> till sociala aspekter som kan<br />
tänkas påverka hälsan. I studier där ja/nej-svar på <strong>diskriminering</strong><br />
används har hälsoeffekter varit underskattade. Betydelsen av mer<br />
nyanserade frågor om förekomsten av <strong>diskriminering</strong> framgår tydligt<br />
av de dos-respons - samband vi kunnat påvisa, samband som<br />
inte skulle ha kommit fram om enbart ja/nej-frågor använts för<br />
förekomsten av <strong>diskriminering</strong>.<br />
Vårt mått på <strong>diskriminering</strong> inkluderar inte hur individerna<br />
hanterar den <strong>diskriminering</strong>, eller kränkande behandling, de utsätts<br />
för, vilket är en begränsning eftersom vi då inte får någon kunskap<br />
65
Change language