(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 effekter på hälsan. Vi har påvisat sådana effekter tidigare i andra studier (Wamala m.fl., 2006c, 2006d). Mått på diskriminering i hälsoforskning Förståelsen av sambandet mellan upplevd diskriminering och hälsa är begränsad av tillkortakommanden när det gäller att mäta diskriminering. Det finns en uppsjö av mätinstrument, men en mängd olika frågor om diskriminering som är avsedda att användas i hälsostudier (Krieger m.fl., 2005). Den stora variationen i mätinstrument gör det svårt att jämföra resultaten i de olika studierna och att dra generella slutsatser. Ett annat problem som gör det svårt att jämföra resultaten från olika studier och styrka på sambandet mellan diskriminering och hälsa är när diskriminering upplevs (med andra ord tidsperspektivet). Tidsramen på upplevd diskriminering som mätts i olika studier varierar från de senaste sex månaderna (Thompson, 1996), till senaste året (Karlsen & Nazroo, 2002) och till hela livstiden (Gee, 2002; Krieger, 1990). Vi har undersökt upplevd diskriminering de senaste tre månaderna. Nackdelen är att vi inte får information om diskriminering som upplevts tidigare än 3 månader. Å andra sidan kan tillförlighet i rapportering av upplevd diskriminering under en längre tid tillbaka ifrågasättas på grund av glömska (såkallade recall bias). Det finns alltså en stor variation i de frågor som ställs om diskriminering, mycket beroende på målgruppen. I USA har undersökningar om etnisk diskriminering gjorts specifikt för Afro-amerikaner och kan därför inte tillämpas till övriga etniska grupper. Måttet som används i denna rapport kan användas allmänt till alla etniska grupper, inklusive svenskar. Detta möjliggör analyser av betydelse av diskriminering för etniska skillnader i hälsa och kan vara ett sådant mått som Landrine m.fl., 2006 efterlyser. De flesta tidigare studier har få deltagare, oftast universitetsstudenter som gör det svårt att generalisera resultaten till övriga befolkningen. I vår studie hade vi möjlighet att analysera effekter av diskriminering på hälsa utifrån en nationell folkhälsoenkät som skickas till en slumpvald stor grupp som representerar en normal population i Sverige. Många tidigare studier har mätt dagliga upplevelser av diskriminering i form av mellanmänsklig diskriminering, eller kränkande behandling, under det att färre har försökt fånga även institutionell, 64
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … eller strukturell diskriminering och dess betydelse för hälsa. Diskriminering är en strukturell företeelse och upplevelser av diskriminering är betydelsefulla för individens hälsa. Därför är utmaningen för den framtida forskningen med fokus på diskriminering och hälsa, särskilt i Sverige, att integrera den strukturella diskrimineringen med daglig erfarenhet av diskriminering och att erkänna betydelsen av att ha en flernivåansats för att kunna förstå hälsoeffekter av diskriminering (Gee, 2002). Utöver det ovanstående så finns det ett behov att inlemma socioekonomiska faktorer både på individuell nivå och på en mera kontextuell nivå i studier av diskriminering och hälsa. Till exempel så har etnisk diskriminering visat sig variera med socioekonomiska omständigheter (Williams m.fl., 2003; Broman m.fl., 2000). En låg socioekonomisk position är relaterad till ett dåligt hälsotillstånd, men en hög socioekonomisk position skyddar inte mot mellanmänsklig diskriminering (Broman m.fl., 2000). En annan fördel med det diskrimineringsmått som används i vår studie är att det mäter förekomsten av diskriminering, hur ofta den förekommer, och var (i vilken kontext) detta sker. Tidigare studier har till exempel frågat deltagare om de har upplevd diskriminering (svar – ”ja” eller ”nej”) senaste året (Karlsen & Nazroo, 2002) eller om de någonsin i sin livstid har upplevt diskriminering (svar – ”ja” eller ”nej”) (Gee, 2002). Flera andra studier har använt dikotomiserade, eller tudelade, frågor där man bara kan svara ja eller nej (Nazroo, 2003; Jackson m.fl., 1996; Noh & Kaspar, 2003; Thompson, 1996). Detta sätt att mätta diskriminering med ja /nejsvar på frågan som inte heller tar hänsyn till i vilket kontext diskriminering sker har kritiserats i flera olika sammanhang (Krieger m.fl., 2005; Krieger, 1998; Landrine m.fl., 2006). Ja/nej-svar på frågan om upplevd diskriminering ger ingen information om hur ofta det förekommer, vilket gör det svårt att tillämpa en analysmodell som tar hänsyn både till biologiska och till sociala aspekter som kan tänkas påverka hälsan. I studier där ja/nej-svar på diskriminering används har hälsoeffekter varit underskattade. Betydelsen av mer nyanserade frågor om förekomsten av diskriminering framgår tydligt av de dos-respons - samband vi kunnat påvisa, samband som inte skulle ha kommit fram om enbart ja/nej-frågor använts för förekomsten av diskriminering. Vårt mått på diskriminering inkluderar inte hur individerna hanterar den diskriminering, eller kränkande behandling, de utsätts för, vilket är en begränsning eftersom vi då inte får någon kunskap 65
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 109: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 112 and 113: Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?