(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk …
gånger upplevt kränkande behandling, än bland dem som uppgett
att de varit utsatta för det någon gång. Risken är fördubblad, eller
mer än fördubblad, bland dem som vid flera tillfällen blivit utsatta,
jämfört med dem som blivit det någon gång. Detta dos-responssamband
är något starkare bland kvinnor än bland män.
Tabell 4 Sambandet mellan kränkande behandling och psykisk ohälsa
bland utlandsfödda (oddskvot (95 % konfidensintervall). Justerat
för ålder och långvarig sjukdom
Födelseland
Indikatorer för psykisk ohälsa Sverige
(referens)
Norden/Europa Andra länder
MÄN
Dåligt psykiskt välbefinnande
Svåra besvär av ångest, oro och
1.0 1.6 (1.4-1.8) 2.7 (2.3-3.2)
ängslan
1.0
2.0 (1.6-2.4) 3.8 (3.1-4.8)
Suicidtankar/försök
Intag av antidepressiv
1.0 1.5 (1.2-1.7) 1.9 (1.5-2.4)
medicin/lugnande medicin
1.0
1.5 (1.2-1.9) 2.2 (1.6-3.0)
KVINNOR
Dåligt psykiskt välbefinnande 1.0 1.5 (1.4-1.6) 1.8 (1.6-2.1)
Svåra besvär av ångest, oro och
ängslan
1.0 1.7 (1.5-1.9) 2.1 (1.8-2.6)
Suicidtankar/försök
Intag av antidepressiv
1.0 1.3 (1.2-1.6) 1.6 (1.3-1.9)
medicin/lugnande medicin
1.0
1.3 (1.1-1.5) 1.0 (0.7-1.3)
I tabell 5 redovisar vi risken för att ha psykisk ohälsa bland kvinnor
och män som upplevt kränkande behandling inom sjukvården, på
arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller hos socialtjänsten,
samt av hyresvärd eller bostadsförmedlare. I dessa analyser har vi
jämfört med personer som inte varit med om kränkande behandling
i dessa sammanhang. Kränkande behandling inom sjukvården
var kopplat till en påtagligt högre risk för psykisk ohälsa bland
kvinnor än bland män, även om dåligt psykiskt välbefinnande var
signifikant relaterat till kränkande behandling inom sjukvården
även bland män. När det gäller kränkande behandling som ägt rum
på arbetsförmedlingen, försäkringskassan eller hos socialtjänsten så
är risken att ha svår ångest och att använda antidepressiv medicin
53