(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78
rerat från Norden eller Europa och de som migrerat från länder
utanför dessa områden obetydliga. I tabellen ser man också att
kvinnor och män som immigrerat från Norden eller från Europa
har likartade psykiska hälsolägen, trots att kvinnor i många undersökningar
visat sig ha betydligt sämre hälsa än män. Män som
immigrerat från länder utanför Norden och Europa har betydligt
sämre psykisk hälsa än kvinnor som immigrerat från dessa länder.
Oddskvoterna i tabell 3 är korrigerade för både ålder och långvarig
sjukdom, vilket gör det extra intressant att skillnaden mellan männen
är så stor.
Tabell 3 Sambandet mellan födelseland och psykisk ohälsa (oddskvot
(95 % konfidensintervall). Justerat för ålder och långvarig sjukdom
Födelseland
Indikatorer för psykisk ohälsa Sverige
(referens)
Norden/
Europa
Andra länder
MÄN
Dåligt psykiskt välbefinnande
Svåra besvär av ångest, oro och
1.0 1.6 (1.4-1.8) 2.7 (2.3-3.2)
ängslan
1.0
2.0 (1.6-2.4) 3.8 (3.1-4.8)
Suicidtankar/försök
Intag av antidepressiv medi-
1.0 1.5 (1.2-1.7) 1.9 (1.5-2.4)
cin/lugnande medicin
1.0
1.5 (1.2-1.9) 2.2 (1.6-3.0)
KVINNOR
Dåligt psykiskt välbefinnande
Svåra besvär av ångest, oro och
1.0 1.5 (1.4-1.6) 1.8 (1.6-2.1)
ängslan
1.0
1.7 (1.5-1.9) 2.1 (1.8-2.6)
Suicidtankar/försök
Intag av antidepressiv
1.0 1.3 (1.2-1.6) 1.6 (1.3-1.9)
medicin/lugnande medicin
1.0
1.3 (1.1-1.5) 1.0 (0.7-1.3)
I tabell 4 redovisar vi risken för att ha olika former av psykisk
ohälsa bland kvinnor och män som någon gång eller som flera
gånger upplevt kränkande behandling. I de analyserna har vi jämfört
dem med personer som aldrig varit med om kränkande
behandling. I tabell 4 kan man utläsa ett tydligt dos-respons-samband,
eller med andra ord, tydligt se att risken för att ha dålig psykisk
hälsa är markant högre bland dem som uppgett att de flera
52