(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan <strong>diskriminering</strong> <strong>och</strong> psykisk …<br />
psykisk ohälsa. Det mått på samband med psykisk ohälsa som vi<br />
beräknat är oddskvot - från logistiska regressionsanalyser - vilken<br />
kan sägas vara en uppskattning av hur stor risken är att t.ex. ha<br />
olika former av psykisk ohälsa om man har varit utsatt för kränkande<br />
behandling vid flera tillfällen, jämfört med dem som inte<br />
varit det alls. En oddskvot på 1.0 visar att det inte är någon förhöjd<br />
risk för psykisk ohälsa, medan en oddskvot på två visar på en fördubblad<br />
risk för psykisk ohälsa, en oddskvot på fem en femdubblad<br />
risk osv. Säkerheten i sambandsanalysernas resultat kan illustreras<br />
på flera olika sätt. Vi har valt att redovisa konfidensintervall med 95<br />
procent säkerhetsmarginal, som ger en tydlig bild av hur bred risken<br />
är inom denna säkerhetsram. Konfidensintervallen kan sägas<br />
vara det spann inom vilken den ”sanna” risken för ohälsa befinner<br />
sig, <strong>och</strong> det måste ligga över 1.0 för att vara statistiskt signifikant.<br />
Om måttet på sambanden, oddskvoten, är 3,2 <strong>och</strong> konfidensintervallet<br />
är 2,7–4,8 så är det någonstans inom detta spann som<br />
den sanna risken ligger.<br />
Vi har gjort en beräkning av risknivå (oddskvot) efter justering<br />
för ålder <strong>och</strong> långvarig sjukdom. För att kunna testa hypotesen om<br />
<strong>diskriminering</strong> i samband med hälsa oberoende av socioekonomisk<br />
utsatthet har vi vidare justerat för ensamboende, låg utbildning,<br />
arbetslöshet, låg inkomst, ekonomisk kris, saknar kontant marginal<br />
<strong>och</strong> socialbidragstagning. Vi har också gjort en beräkning av andelen<br />
av den ökade risken för ohälsa som förklaras av socioekonomisk<br />
utsatthet.<br />
Resultat<br />
Fördelning av studievariabler i relation till födelseland<br />
I tabell 1 <strong>och</strong> 2 redovisar vi fördelning av olika variabler i relation<br />
till födelseland. En större andel av utlandsfödda personer rapporterade<br />
upplevelse av kränkande behandling än svenskfödda.<br />
Vi fann att en stor andel av personer födda utanför Norden/Europa<br />
var yngre, <strong>och</strong> upplevde <strong>diskriminering</strong>. Trots att en<br />
större andel av dessa personer hade hög utbildning, var en stor<br />
andel av dem väldigt ekonomiskt utsatta (hade låg inkomst, hade<br />
ekonomisk kris, saknade kontantmarginal <strong>och</strong> var socialbidragstagare).<br />
Kvinnor födda utanför Norden/Europa var extremet ekonomiskt<br />
utsatta, t. ex. 60 % saknade kontantmarginal. Å andra<br />
49
Change language