(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 Potentiella påverkande faktorer (confounders) Ålder och långvarig sjukdom betraktades som variabler som kan påverka både hälsoutfall och upplevd diskriminering. Långvarig sjukdom baserades på frågan: ”Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarade ”Ja” redovisas här ha långvarig sjukdom. Andra faktorer som civilstånd (ensamboende) och socioekonomiska variabler var ytterligare tänkbara faktorer som kunde påverka resultaten. Socioekonomisk utsatthet Ensamboende baseras på deltagares rapportering om att han eller hon är ensam vuxen i hushållet. Utbildningsnivå redovisas som kort utbildning, vilket innebär personer som har gått högst 11 år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Arbetslöshet baseras på om deltagare har rapporterat arbetslöshet samma år som undersökningen. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 151 118 kronor (år 2004) och 160 179 kronor (år 2005). Saknar kontantmarginal baseras på svaret ”nej” till frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 000 kronor, skulle du klara det?" Ekonomisk kris baseras på svaret ”ja” till frågan "Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.? " Socialbidragstagare baseras på om deltagaren har haft socialbidrag enligt uppgifter från taxeringsuppgifter (år 2002). Statistiska analyser I de statistiska analyserna har vi studerat dels förekomsten av olika uttryck för psykisk ohälsa bland personer födda i Norden och Europa å ena sidan och personer födda i andra länder å andra sidan, och dels eventuella samband mellan antalet gånger de svarande har upplevt kränkande behandling, i vilken situation de gjort det, och 48
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … psykisk ohälsa. Det mått på samband med psykisk ohälsa som vi beräknat är oddskvot - från logistiska regressionsanalyser - vilken kan sägas vara en uppskattning av hur stor risken är att t.ex. ha olika former av psykisk ohälsa om man har varit utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen, jämfört med dem som inte varit det alls. En oddskvot på 1.0 visar att det inte är någon förhöjd risk för psykisk ohälsa, medan en oddskvot på två visar på en fördubblad risk för psykisk ohälsa, en oddskvot på fem en femdubblad risk osv. Säkerheten i sambandsanalysernas resultat kan illustreras på flera olika sätt. Vi har valt att redovisa konfidensintervall med 95 procent säkerhetsmarginal, som ger en tydlig bild av hur bred risken är inom denna säkerhetsram. Konfidensintervallen kan sägas vara det spann inom vilken den ”sanna” risken för ohälsa befinner sig, och det måste ligga över 1.0 för att vara statistiskt signifikant. Om måttet på sambanden, oddskvoten, är 3,2 och konfidensintervallet är 2,7–4,8 så är det någonstans inom detta spann som den sanna risken ligger. Vi har gjort en beräkning av risknivå (oddskvot) efter justering för ålder och långvarig sjukdom. För att kunna testa hypotesen om diskriminering i samband med hälsa oberoende av socioekonomisk utsatthet har vi vidare justerat för ensamboende, låg utbildning, arbetslöshet, låg inkomst, ekonomisk kris, saknar kontant marginal och socialbidragstagning. Vi har också gjort en beräkning av andelen av den ökade risken för ohälsa som förklaras av socioekonomisk utsatthet. Resultat Fördelning av studievariabler i relation till födelseland I tabell 1 och 2 redovisar vi fördelning av olika variabler i relation till födelseland. En större andel av utlandsfödda personer rapporterade upplevelse av kränkande behandling än svenskfödda. Vi fann att en stor andel av personer födda utanför Norden/Europa var yngre, och upplevde diskriminering. Trots att en större andel av dessa personer hade hög utbildning, var en stor andel av dem väldigt ekonomiskt utsatta (hade låg inkomst, hade ekonomisk kris, saknade kontantmarginal och var socialbidragstagare). Kvinnor födda utanför Norden/Europa var extremet ekonomiskt utsatta, t. ex. 60 % saknade kontantmarginal. Å andra 49
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 99 and 100:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?