(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78 73 330 personer var 7 365 individer utlandsfödda (3 260 män och 4 105 kvinnor). Mått på diskriminering (upplevd kränkande behandling) Baserades på frågan: ”Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött så att du kände dig kränkt?” Svarsalternativ: Nej, Ja, Någon gång, eller Ja, flera gånger. De som svarade ja ombads att svara vidare på frågan: ”Av vilken/vilka blev du behandlad/bemött så att du kände dig kränkt?” Svarsalternativ: Sjukvården, Skolan/arbetet, Arbetsförmedlingen, Polisen/rättsväsendet, Socialtjänsten, Försäkringskassan, Affärer/restauranger, Bank/försäkringsbolag, Hyresvärd/bostadsförmedlare, Nära anhörig, Okänd person på allmän plats, eller Annan. Uttrycket ”behandling/bemötande på ett kränkande sätt” har använts i stället för ”diskriminering” i enkätfrågan. Detta användes i Williams och medarbetares instrument. De använder ”unfair treatment” i stället för ”discrimination” (Williams m.fl., 1997; Schulz m.fl., 2000; Kessler m.fl., 1999). Vissa forskare tycker att detta sätt inte fångar upp diskriminering (Brown, 2001) medan andra studier har påvisat att det gör det (Williams & Neighbors, 2001). Fördelen med detta instrument är att det fångar upp ett bredare mått på orättvis behandling som sträcker sig över en stor andel av personer med olika socioekonomiska och etniska bakgrunder. På detta sätt kan man också fånga upp diskriminering på grund av andra sociala faktorer (kön, funktionshinder, sexuell läggning) och det kan tillämpas på olika etniska grupper. Vidare får vi information om hur ofta, och var diskriminering sker. Det är viktigt att fånga upp strukturell diskriminering utöver individens upplevelse. Övriga instrument som används för att mäta diskriminering är väldigt omfattande (Krieger m.fl., 2005; Landrine m.fl., 2006) och passar inte i en enkät som skickas till en stor population – som den nationella folkhälsoenkäten som används i denna rapport. En annan stor nackdel med uttrycket ”diskriminering” i enkätfrågan är att deltagare har en tendens att överskatta förekomsten av diskriminering (Gomez, 2001). Studier som har använt ”diskriminering” rakt av i enkätfrågan har visat en överrapportering av diskriminering p.g.a. av etnisk bakgrund eller sexuell läggning. 44
SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … Födelseland Redovisas efter födelseland: födda i Sverige, födda i övriga Norden eller övriga Europa/Nordamerika samt födda i andra länder utanför Europa. I gruppen som är födda i andra länder ingår de som är födda i Asien, Afrika, Oceanien samt Sydamerika. Det finns en oändlig diskussion om hur utlandsfödda bör klassificeras. Vi har valt denna klassificering eftersom den speglar hur personer är utsatta när det gäller diskriminering. Det finns belägg för att personer med utländsk bakgrund har varierande social ordning och ställning och accepteras olika i samhället beroende på vilken världsdel de är födda i. Personer födda i rikare länder som Västeuropa/Nordamerika har t.ex. bättre ställning och är mera accepterade i Sverige än de som är födda i t.ex. Afrika eller Asien. Hälsomått 1) Psykisk ohälsa Fyra olika mått används för att definiera psykisk ohälsa. Dessa är valda med utgångspunkt från en hypotetisk modell över hur upplevd diskriminering kan påverka psykisk hälsa (figur 1). Nedsatt psykiskt välbefinnande Självskattat psykiskt välbefinnande GHQ12 (General Health Questionnaire) är ett frågeinstrument som utgörs av 12 frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den ”normala” funktionen snarare än ett livslångt karakteristikum. GHQ12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina ”normala” funktioner och uppkomsten av nya fenomen av ”psykologisk stresskaraktär”. På var och en av de 12 frågorna ges 0 poäng för bra psykiskt välbefinnande eller 1 för dåligt psykiskt välbefinnande. Som mest kan den svarande få 12 poäng och som minst 0 poäng. Vi har här valt brytpunkten för psykiskt välbefinnande vid summan 3 poäng, vilket betyder att de som hade 0– 2 poäng hade bra psykiskt välbefinnande och de som hade 3– 12 poäng hade nedsatt psykiskt välbefinnande. GHQ är ett väl validerat mått (Goldberg & Williams, 1988) som ökar risken för livs- 45
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 85 and 86: 3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88: SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 95 and 96:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?