(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk … SOU 2006:78
73 330 personer var 7 365 individer utlandsfödda (3 260 män och
4 105 kvinnor).
Mått på diskriminering (upplevd kränkande behandling)
Baserades på frågan: ”Har du under de senaste tre månaderna blivit
behandlad/bemött så att du kände dig kränkt?” Svarsalternativ:
Nej, Ja, Någon gång, eller Ja, flera gånger. De som svarade ja
ombads att svara vidare på frågan: ”Av vilken/vilka blev du
behandlad/bemött så att du kände dig kränkt?” Svarsalternativ: Sjukvården,
Skolan/arbetet, Arbetsförmedlingen, Polisen/rättsväsendet,
Socialtjänsten, Försäkringskassan, Affärer/restauranger, Bank/försäkringsbolag,
Hyresvärd/bostadsförmedlare, Nära anhörig, Okänd person
på allmän plats, eller Annan.
Uttrycket ”behandling/bemötande på ett kränkande sätt” har
använts i stället för ”diskriminering” i enkätfrågan. Detta användes
i Williams och medarbetares instrument. De använder ”unfair
treatment” i stället för ”discrimination” (Williams m.fl., 1997;
Schulz m.fl., 2000; Kessler m.fl., 1999). Vissa forskare tycker att
detta sätt inte fångar upp diskriminering (Brown, 2001) medan
andra studier har påvisat att det gör det (Williams & Neighbors,
2001). Fördelen med detta instrument är att det fångar upp ett
bredare mått på orättvis behandling som sträcker sig över en stor
andel av personer med olika socioekonomiska och etniska
bakgrunder.
På detta sätt kan man också fånga upp diskriminering på grund
av andra sociala faktorer (kön, funktionshinder, sexuell läggning)
och det kan tillämpas på olika etniska grupper. Vidare får vi information
om hur ofta, och var diskriminering sker. Det är viktigt att
fånga upp strukturell diskriminering utöver individens upplevelse.
Övriga instrument som används för att mäta diskriminering är
väldigt omfattande (Krieger m.fl., 2005; Landrine m.fl., 2006) och
passar inte i en enkät som skickas till en stor population – som den
nationella folkhälsoenkäten som används i denna rapport. En annan
stor nackdel med uttrycket ”diskriminering” i enkätfrågan är att
deltagare har en tendens att överskatta förekomsten av diskriminering
(Gomez, 2001).
Studier som har använt ”diskriminering” rakt av i enkätfrågan
har visat en överrapportering av diskriminering p.g.a. av etnisk
bakgrund eller sexuell läggning.
44