(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SOU 2006:78 Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk …
socialt ramverk (Krieger, 1999). Att socioekonomiskt missgynnande
för med sig en rad olika hälsorisker och förtida död
genom olika mekanismer är väl dokumenterat.
2) Diskriminering resulterar i olika bemötande som leder till olikheter
i tillgång till hälsofrämjande resurser, inkluderande hälsovård,
kvantitet och kvalitet på den medicinska vården och lägre
följsamhet när det gäller behandling och interventioner
(Wamala m.fl., 2006a,b; Klassen m.fl., 2002; Bird, 2001;
Friedman m.fl., 2005; Smedley m.fl., 2003).
3) Diskriminering begränsar deltagandet i samhället (särskilt på
arbetsmarknaden) och minskar inflytandet (SOU 2005:1; SOU
2006:53; SOU 2006:60; Rooth, 2002). Bristande deltagande och
oförmåga att påverka har negativ effekt på hälsan.
4) Erfarenheter av diskriminering kan ge upphov till stress – både
akut och kronisk – som kan orsaka bristande psykiskt välbefinnande
och förändringar i fysiologiska processer som påverkar
hälsan negativt (Landrine & Klonoff, 1996; Jackson,
m.fl., 1996; McNeilly & Robinson, 1995). De flesta hälsoforskare
ser etnisk diskriminering som en typ av stress eller en
stressfylld händelse (Brondolo m.fl., 2003, 2005; Contrada
m.fl., 2001; Myer, 2003), och därför är stresshanteringsmodellen
ofta använd för att förklara sambandet mellan diskriminering
och hälsa. Stresshanteringsmodellen utgår från att
psykologiska och biologiska faktorer modererar eller medierar
den negativa effekten på hälsan.
5) Diskrimineringen kan tänkas påverka hälsan genom dess effekter
på levnadsvillkor, en fientlig omgivning kan påverka beteendemönster
och livsstilsfaktorer genom internalisering av diskriminerande
erfarenheter (Krieger, 1990). Rökning och användning
av droger och alkohol har rapporterats ha samband med
diskriminering (Landrine & Klonoff, 2000). Dessa är också
faktorer som är kända för att negativt påverka både fysisk och
psykisk hälsa.
41