(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hälsa</strong>, <strong>vård</strong> <strong>och</strong> <strong>strukturell</strong> <strong>diskriminering</strong> <strong>SOU</strong> 2006:78<br />
<strong>och</strong> som gör att de inte kan betala osubventionerade läkarbesök. En<br />
annan faktor är den rädsla irreguljära immigranter känner inför<br />
mötet med personalen på svenska <strong>vård</strong>anstalter, på grund av risken<br />
att bli upptäckta <strong>och</strong> överlämnade till polisen eller migrationsmyndigheterna.<br />
Det institutionella arrangemanget av kontrollverksamhet gör att<br />
vissa människor (irreguljära immigranter) sätts i ett rumsligt<br />
undantagstillstånd där internationella konventioner om hälsa <strong>och</strong><br />
tillgång till hälso<strong>vård</strong> inte längre har någon giltighet. Studien<br />
belyser sålunda den form av <strong>diskriminering</strong> som irreguljära immigranter<br />
utsätts för när <strong>vård</strong>inrättningar inte erkänner dem som<br />
patientgrupp. Nödvändigheten att skaffa fram ett regelverk som<br />
ger irreguljära immigranter adekvat tillgång till subventionerad <strong>vård</strong><br />
<strong>och</strong> läkemedel är akut, om hälsan <strong>och</strong> hälso<strong>vård</strong>en inte längre ska<br />
vara en nationell symbol för särskiljande (stats)politik <strong>och</strong> ett ideologiskt<br />
slagfält i ”nationens namn”.<br />
Irreguljära immigranter görs till ”illegala” när normen för<br />
svenskt medborgarskap skapar sin egen antites, sin anti-medborgare.<br />
Den föreställda utgångspunkten för denne anti-medborgare är<br />
dess ”lagliga” utanförskap som gör den till en lagbrytare, omoralisk<br />
<strong>och</strong> ansvarslös (Khosravi, 2006). Medan irreguljära immigranter per<br />
automatik blir anti-medborgare görs reguljära immigranter till irreguljära<br />
medborgare, dvs. medborgare som inte är ”de vanliga” i medborgarskapets<br />
”etniska” termer. Skillnaden uppenbaras därmed i<br />
medborgarskapets situationsbundna giltighet där skydd <strong>och</strong> trygghet<br />
ifrågasätts genom misstänksamhet som grundar sig på utseende,<br />
religion, etnicitet osv.<br />
I detta sammanhang presenterar Göran Bodegård, i det sista<br />
kapitlet av denna antologi, en studie om den medicinska <strong>och</strong> den<br />
politiska behandlingen av barn med uppgivenhetssymptom <strong>och</strong><br />
deras familjer. I denna artikel presenterar författaren dels en rapport<br />
om <strong>vård</strong>en av 25 barn med denna diagnos vid Barnavdelning<br />
Eugenia på Karolinska sjukhuset i Stockholm, dels analyserar han<br />
den politisering som skedde kring frågan om ”apatiska barn”.<br />
”Apatiska barn” är beteckningen på de barn som tillsammans med<br />
sina familjer sökt asyl i Sverige <strong>och</strong> hamnat i ett tillstånd av uppgivenhet<br />
<strong>och</strong> hopplöshet.<br />
I den första delen av kapitlet lyfter Bodegård fram de studieresultat<br />
som avdelningen Eugenia hade när det gäller barn med<br />
uppgivenhetssymtom <strong>och</strong> belyser betydelsen av behandlingens<br />
utformning <strong>och</strong> innehåll i <strong>vård</strong>en av dessa barn. Han kommer fram<br />
24