(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med…
4. Tiden från inskrivning till sondmatningens avslutande; alltså den
tid då den intensivaste behandlingen var nödvändig. Från hösten
2002 t.o.m. januari 2004 var mediantiden 10 veckor (n = 6),
för de fyra barnen inlagda under vårterminen 2004 var den 24,5
veckor och. För fyra av de barnen åtta intagna från hösten 2004
kunde sondmatningen avslutas efter 42,5 veckor och för fyra
hade sondmatningen inte avslutats den 1 september 2005. Figur
4 visar att sondmatningstiden förlängs signifikant när vårdnivån
sänks, dvs. familjerna inte kan behandlas enligt de vårdbehov
som föreligger.
5. Tiden mellan erhållande av PUT och sondmatningens avslutande
speglar den tid då intensiv behandling måste fortsätta p.g.a.
barnets bestående funktionsbortfall som ej korrigerats trots att
familjens livssituation då tryggats. Barnens tillstånd förbättrades
endast långsamt och för dem som vårdades på lägre nivå tog
det signifikant längre tid än för dem som sjukhusvårdats att
kunna avsluta sondmatningen även efter erhållande av PUT.
Figur 5.
6. Tiden mellan inskrivningen och återhämtande av förmågan att gå
är signifikant längre för dem som inte sjukhusvårdats. Figur 6.
7. Tiden mellan PUT och återhämtande av förmågan att gå var för
de tre lindriga fallen c:a en månad och för de med allvarlig
symtombild från 1,5 till 15 månader. Figur 7 visar att lägre
vårdnivå förlänger denna återhämtningstid även om familjen
har fått uppehållstillstånd.
De uppmätta tidsperioderna som använts i studien speglar mer
tillförlitligt sjukdomsförloppet än t.ex. vårdtider som influeras av
vårdadministrativa krav och förhållanden etc.
Tjugo av mödrarna bedömdes vid inskrivningen ha svårt sviktande
omsorgsförmåga och sjutton av deras barn hade svåra symtom
– tre av dessa barn hade lättare symtom. Svåra symtom hos
barnet och god omsorgsförmåga hos modern förelåg i fyra fall.
229