(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Hälsa, vård och strukturell diskriminering SOU 2006:78 använts inom den svenska hälso- sjukvården och om hur denna har påverkat vården som organisation för att förebygga diskriminering. Författarna berör också hur de krav som finns för EU/EES-läkare i Sverige när det gäller t.ex. svenska språkkunskaper skiljer sig markant jämfört med de krav som ställs mot de läkare som redan finns i Sverige men som är födda utanför Europa. Diskrimineringen av utomeuropeiska läkare i den svenska hälso- och sjukvården sker bl.a. genom regler och förordningar som gör det svårare för dessa läkare att utöva sin profession. Undersökningen visar också att det var väldigt få inom vården, särskilt på den lägre nivå där vårdgivarna träffar patienter, som kände till lagen mot etnisk diskriminering. Det fanns även den uppfattningen att en sådan lag inte behövdes eftersom hälso- och sjukvården följer hälso- och sjukvårdslagen, etiska riktlinjer och internationella konventioner. Sålunda kunde sjukvårdspersonalen hävda att diskriminering på grund av etnicitet, ”ras”, religion etc. inte förekom och att alla patienter bemöttes med respekt. Denna inställning, menar författarna, är delvis en konsekvens av lagens sätt att lyfta fram frågan om diskriminering som en individuell handling. På så sätt kan hälso- och sjukvårdens organisering kring frågan om etnicitet få ett fritt spelrum för fortsatt marginalisering av personer med utländsk bakgrund, både som vårdtagare och som personal. Trots den dystra bilden fann författarna vissa positiva tecken. Somliga hade en tilltro till att lagen skulle förbättra vården. Tolkningen av lagen ledde bl.a. till att kurser, seminarier och arbetsmöten om ”främmande kulturer” anordnandes av själva personalen under en belastad arbetssituation där deltagande i sådana utbildningar inte var obligatorisk. Studien visar därför att bristen på en samordnad utbildningsinsats och framför allt ett ointresse att gå bortom kulturalistiska föreställningar om ”de andra” var en del av hälso- och sjukvårdens organisering kring frågan om etnisk diskriminering. Detta sätt att marginalisera frågan tyder bl.a. på att lagen mot etnisk diskriminering inte är tillräcklig som ett verktyg för förändring av hälso- och sjukvårdens organiseringsform i diskrimineringsfrågor. Denna poäng blir därför viktig att iaktta för andra samhällsinstitutioners organisering kring diskriminering i dess strukturella form. 22
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering Den villkorade hälsovården I rapporten Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet (SOU 2006:37) behandlar Paulina de los Reyes medborgarskapets situationsbundna giltighet i en rättstat där skydd och trygghet ifrågasätts genom misstänksamhet och fientlighet av personer som har ett visst utseende, efternamn eller religion. Statens kontrollapparat påminner dessa människor om deras ofullständiga rätt som antas finnas i medborgarskapets ”trygga grund”. Inre utlänningskontroller och nationella gränskontroller (SOU 2004:110) samt möjligheten till återkallelse av svenskt medborgarskap för ”en icke svensk etnisk” medborgare (SOU 2006:2) fastställer, med Sharam Khosravis ord, tillståndet av ”kvasimedborgarskap” (Khosravi, 2006). Den statliga kontrollapparaten och hotet att återkalla medborgarskapet för de som erhållit det, fixerar en etnopolitisk ram där människokroppar blir symboler för vem som ska ses som ”legal” och vem man ska misstänka vara den ”illegala” kroppen. Inneslutning och uteslutning blir då uppenbart i den kontext där kroppen förvandlas till ett objekt för statens kontroll, granskning och straff. I en sådan kontext blir den irreguljära immigranten inte bara en symbolisk vara för skapande av gränskontroller och inre utlänningskontroll, utan endast en kropp, en avpolitiserad kropp, en homo sacer (Agamben, 2005), som skiljer sig från den förkroppsligade politiserade formen som medborgarskapet innebär. Mot bakgrund av Sharam Khosravis (2006) analys av irregularitetens villkor, presenteras här en reviderad version av Läkare utan gränsers rapport Gömda i Sverige. Utestängda från hälso- och sjukvård (2005). Med tillstånd av Läkare utan gränser utvidgar Mattias Ohlson analysen av rapporten och belyser bl.a. de irreguljära immigranternas egna upplevelser av hälso- och sjukvården samt fallbeskrivningar inom vården och vårdens perspektiv. Hans syfte är att belysa den faktiska (bristande) tillgången till vård som irreguljära immigranter har i Sverige. Studien utgår från en undersökning av 102 patienter med olika medicinska behov, t.ex. kroniska och smittsamma sjukdomar eller graviditeter. Studien visar att irreguljära immigranters tillgång till primärvård och icke-akut specialistvård i Sverige är nästan obefintlig och att dessa patienter varken har haft tillgång till en adekvat vård eller till nödvändiga läkemedel. Det finns flera faktorer som leder till detta tillstånd, bl.a. de socioekonomiska förhållanden som dessa människor lever under 23
Page 1 and 2: Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4: Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5: Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10: 1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 21: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 33: SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 36 and 37: Svenska empiriska studier av samban
Page 72 and 73:
Svenska empiriska studier av samban
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174:
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229:
Page 232 and 233:
Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236:
Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?