(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SOU</strong> 2006:78 Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med…<br />
Detta illustreras inte minst i den åtskillnad som gjorts mellan<br />
den rådande <strong>vård</strong>politiska hållningen till problematiken asylsökande<br />
barn med uppgivenhetssymtom <strong>och</strong> rapporterna om den lilla<br />
gruppen barn som behandlats på ett traditionellt sätt <strong>och</strong> där de<br />
goda resultaten kraftfullt marginaliserats.<br />
Skulle en grupp svenska barn med samma svåra symtombild<br />
(oavsett hur den uppstått) bli bemött av samhället <strong>och</strong> <strong>vård</strong>etablissemanget<br />
på samma sätt? Helt visst inte ett enskilt svenskt barn.<br />
Skulle en sådan grupp svenska barn blivit ett politiskt mål <strong>och</strong><br />
behandlade därefter? Är det så att alla barn som behöver <strong>vård</strong> i det<br />
svenska samhället inte ges samma rätt att bli behandlade på samma<br />
sätt oavsett etnisk bakgrund, trots att de formellt sett har samma<br />
rättigheter?<br />
Är det så att den här gruppen hjälpsökande människor ställs vid<br />
sidan av samhällets resurser för medicinska utredningar, <strong>vård</strong> <strong>och</strong><br />
juridisk tillsyn? 22<br />
Det är svårt att inte fundera över orsaker till den tydliga angelägenheten<br />
som finns på många nivåer i samhället: Att hålla kvar<br />
uppfattningen om den dominerande ”okunskapen” kring ”de apatiska<br />
barnen” trots ökande fakta <strong>och</strong> erfarenheter.<br />
De reparativa perspektiven kan extraheras ur det som två professorer,<br />
i pediatrik respektive barn- <strong>och</strong> ungdomspsykiatri, skriver:<br />
Under de senaste 2–3 åren har det i Sverige skett en anmärkningsvärd<br />
anhopning av asylsökande barn som uppvisat olika grader av apati eller<br />
uppgivenhet. Företeelsen som sådan, bakgrunden till <strong>och</strong> behandlingen<br />
av detta tillstånd, har dominerat debatten av flyktingbarn såväl inom<br />
massmedia som inom barnprofessionen. Redan tidigt fick denna debatt<br />
flyktingpolitiska förtecken inte bara i massmedia utan även inom<br />
barnprofessionen. Detta har bidragit till att ett nationellt samlat vetenskapligt<br />
grepp att söka finna diagnostiska kriterier, bakomliggande<br />
orsaker, såväl biologiska som socialpediatriska, <strong>och</strong> behandling inte<br />
togs från början. Enstaka försök gjordes dock (bl.a. ett seminarium i<br />
Uppsala – Läkartidningen 102, nr 17, 2005). Fortfarande saknas ett<br />
sådant nationellt <strong>och</strong> disciplinövergripande program. Önskvärt vore<br />
att ett gemensamt undersökningsprogram utformas för att söka klarlägga<br />
det biologiska, biokemiska skeendet hos barn med uppgivenhet<br />
av olika svårighetsgrader. (Professor emeritus Tor Lindberg)<br />
Att planera för mottagandet av barn, ungdomar <strong>och</strong> vuxna som av<br />
olika anledningar tvingats eller valt att lämna sitt hemland för att<br />
22 Zachary Steel beskriver hur läkarkollektivet i Australien protesterat mot myndigheternas<br />
sätt att inte bereda adekvat <strong>vård</strong> för ett asylbarn med svåra uppgivenhetssymtom. (Steel m.fl.<br />
2004). Barnet har småningom aktualiserats för skadestånd för den psykiskt traumatiserande<br />
vistelsen i asyllägret. (ABC Online 2006)<br />
209