(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 ingens nationella översyn och som ligger till grund för Socialstyrelsens bedömningar och uttalanden. Eugenia materialet är litet och begränsat till sin representativitet för hela gruppen av barn med uppgivenhetssymtom, men har i detalj samma bakgrundsfaktorer. Det är jämförelsevis mycket välbeskrivet och handläggningen motsvarar sedvanlig vård av sjuka barn. Det integrerar internationell kunskap. Om Eugeniastudiens observationer och resultat är relevanta för hela gruppen ”apatiska barn”, så kan den stora anhopningen av barn som reagerar med dessa symtom förklaras utifrån att barnen har en likartad multifaktoriell bakgrund och familjerna får ett speciellt passiviserande och för individerna obegripligt, vanmaktsframkallande och dubbelbindande bemötande i det svenska samhället (inte bara av migrationsmyndigheter utan också av socialtjänsten och vården). Detta bryter ned genom att misstänkliggöra istället för att bekräfta dessa människors personliga upplevelser och motiv att söka hjälp i Sverige. Det accentuerar hopplösheten, hjälplösheten och det oförutsägbara tidsperspektivet och kan då utgöra den sista belastningen som kan leda till en förlamande uppgivenheten (Roth, 2006). Otydligheten i bemötandet fräter sönder den psykiska styrkan där meningsfull kamp för egna rättigheter skulle kunnat gynna den personliga integriteten och motståndskraften mot situationens reella belastningar. Det finns anledning att ifrågasätta om bemötandet i Sverige av de apatiska barnen och deras familjer är i samklang med internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och medicinsk etik. Det stora antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom har varit en utmaning inte minst för det svenska vårdsamhället och framtida uppföljningar och utvärderingar kommer att avgöra om den politiserade vårdideologin var ett allvarligt avsteg från medicinsk etik eller ett gynnsamt förhållningssätt. I ett samhälle som vårt är behovet av kompromisser mellan medicinskt etiska frågeställningar och den rådande politiska maktens direktiv mycket mer problematiskt än i ett samhälle där det medicinska etablissemanget står autonomt emot statsmakten. I detta har ett samgående mellan politiska intressen och vårdideologiska kunnat förmärkas på ett sätt som inte omedelbart kan förstås som motsvarande sedvanlig medicinskt etiskt förhållningssätt och där en klyvning uppstått mellan barnmedicinska och barnpsykiatriska företrädare (Zetterström, 2005). 208
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Detta illustreras inte minst i den åtskillnad som gjorts mellan den rådande vårdpolitiska hållningen till problematiken asylsökande barn med uppgivenhetssymtom och rapporterna om den lilla gruppen barn som behandlats på ett traditionellt sätt och där de goda resultaten kraftfullt marginaliserats. Skulle en grupp svenska barn med samma svåra symtombild (oavsett hur den uppstått) bli bemött av samhället och vårdetablissemanget på samma sätt? Helt visst inte ett enskilt svenskt barn. Skulle en sådan grupp svenska barn blivit ett politiskt mål och behandlade därefter? Är det så att alla barn som behöver vård i det svenska samhället inte ges samma rätt att bli behandlade på samma sätt oavsett etnisk bakgrund, trots att de formellt sett har samma rättigheter? Är det så att den här gruppen hjälpsökande människor ställs vid sidan av samhällets resurser för medicinska utredningar, vård och juridisk tillsyn? 22 Det är svårt att inte fundera över orsaker till den tydliga angelägenheten som finns på många nivåer i samhället: Att hålla kvar uppfattningen om den dominerande ”okunskapen” kring ”de apatiska barnen” trots ökande fakta och erfarenheter. De reparativa perspektiven kan extraheras ur det som två professorer, i pediatrik respektive barn- och ungdomspsykiatri, skriver: Under de senaste 2–3 åren har det i Sverige skett en anmärkningsvärd anhopning av asylsökande barn som uppvisat olika grader av apati eller uppgivenhet. Företeelsen som sådan, bakgrunden till och behandlingen av detta tillstånd, har dominerat debatten av flyktingbarn såväl inom massmedia som inom barnprofessionen. Redan tidigt fick denna debatt flyktingpolitiska förtecken inte bara i massmedia utan även inom barnprofessionen. Detta har bidragit till att ett nationellt samlat vetenskapligt grepp att söka finna diagnostiska kriterier, bakomliggande orsaker, såväl biologiska som socialpediatriska, och behandling inte togs från början. Enstaka försök gjordes dock (bl.a. ett seminarium i Uppsala – Läkartidningen 102, nr 17, 2005). Fortfarande saknas ett sådant nationellt och disciplinövergripande program. Önskvärt vore att ett gemensamt undersökningsprogram utformas för att söka klarlägga det biologiska, biokemiska skeendet hos barn med uppgivenhet av olika svårighetsgrader. (Professor emeritus Tor Lindberg) Att planera för mottagandet av barn, ungdomar och vuxna som av olika anledningar tvingats eller valt att lämna sitt hemland för att 22 Zachary Steel beskriver hur läkarkollektivet i Australien protesterat mot myndigheternas sätt att inte bereda adekvat vård för ett asylbarn med svåra uppgivenhetssymtom. (Steel m.fl. 2004). Barnet har småningom aktualiserats för skadestånd för den psykiskt traumatiserande vistelsen i asyllägret. (ABC Online 2006) 209
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 207: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?