(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 vårdbehov och enligt rekommendationerna för behandling av pervasive refusal syndrome (Bodegård, 2005 c och d; Thompson & Nunn, 1997 och 1998). Observationerna talar för att sjukhusvård (= vård med hög intensitet) med detta vårdinnehåll är en överlägsen behandling för barn med svåra uppgivenhetssymtom. Detta utesluter inte att andra vårdformer med detta innehåll och samma vårdattityd kan ge goda resultat inte minst som tidiga och profylaktiska insatser (Bodegård, 2005 f och g) En studie från Norrland visar goda resultat oavsett vårdform där en humanitär icke ifrågasättande grundinställning föreligger och tidigt upprättade välfungerande nätverk kunnat identifiera, förebygga och behandla uppgivenhetssymtom innan de djupnat till allvarliga devitaliseringar (Joelson m.fl., 2005). En rapport från Malmö, med sedvanlig bedömning av vårdbehov visar betydelsen av god omvårdnad på hög vårdnivå i mötet med barnen med uppgivenhetssymtom (Johansson m.fl., 2006). Eugeniastudien talar för att för de yngsta och svårast sjuka barnen med uppgivenhetssymtom försämras förutsättningarna för behandlingen och vårdförloppen förlängs när vårdnivån sänks. Detta kan tala för att den behandlingsform som för närvarande oftast tillämpas i landet – vård i hemmet med ansvaret främst lagt på föräldrarna för att motverka hospitalisering, regression och utveckling av ”abnormal illness behaviour” (Thompson & Nunn, 1996) – inte är den bästa behandlingsmetoden för barn med svåra symtom. Enligt den nationella undersökningens första rapport så skulle närmare hälften av barnen med uppgivenhetssymtom tillhöra gruppen med svåra symtom (SOU 2005:2 s. 31–35). Redovisningar saknas emellertid fortfarande ännu för behandlingsresultaten av merparten av ”de apatiska barnen” i landet, varför man inte vet om ett stort antal av de apatiska barnen de facto underbehandlas. Anekdotiska rapporter visar att många barn ligger i hemmen utan aktivare behandlingsinsatser både före och efter det familjen fått PUT med barnpsykiatriska bedömningar att ärendet är slutbehandlat och inte mer psykiatrins utan socialtjänstens ansvar (t.ex. TV4 Kalla fakta 22 mars 2005). Den generaliserade rekommendationen om vård i hemmet prioriterar inte bedömningen av barnets tillstånd (oavsett hur det uppkommit) och föräldrarnas omsorgsförmåga som vägledande för val av behandlingssätt. 206
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… Det torde vara unikt i svensk medicin att sjuka barn med synnerligen varierande vårdbehov behandlas på ett och samma sätt utan att detta är belagt som vare sig effektivt eller ens riskfritt. Ännu saknas väsentlig kunskap om tillståndets biologi och psykopatologi (Lindberg m.fl., 2005 a) och efterundersökningar har ännu inte rapporterats. Betydelsen på sikt av eventuellt otillräcklig vård till de här barnen kan värderas först när uppföljningsundersökningar studerat långtidseffekter av långvariga devitaliseringstillstånd. Hur har detta påverkat fysisk, psykisk och social utveckling? Har dessa barn utvecklat en specifik form av sänkt ångest- och stresstolerans kopplad till en specifik symtomutveckling? Hur är deras sårbarhet inför nya traumatiska livshändelser? Slutsats och avslutande reflexioner Helhetsbilden som vuxit fram ur vården vid Eugenia av barn med svåra uppgivenhetssymtom är att syndromet är en allvarlig form av stressreaktion som har utvecklats på en multifaktoriell bakgrund av psykisk sårbarhet, premorbida faktorer hos barnet och speciellt modern, (Predisposition), traumatisering i hemlandet (Precipitating factors) och under asylperioden och en utveckling i familjerna av hopplöshet, hjälplöshet och oförutsägbarhet i tidsperspektiven (Perpetuating factors). Förhållandena under asylperioden omöjliggör avslutande och bearbetning av det traumatiska tillståndet och bäddar för retraumatiseringar (vid t.ex. avslag av asylansökan). Ackumulerande belastningar leder till en familjedynamisk ohälsa och ett nedsjunkande i ”abnormal illness behaviour” som kan framkalla uppgivenhetssymtom hos ett sårbart barn med speciell ställning i familjen. De allvarligaste formerna har ett kroniskt förlopp som inte vänder förrän familjens livssituation har säkrats och adekvata vårdinsatser ges i det nya och tryggare livsperspektivet. Vårdinnehåll, vårdattityd och vårdnivå syns vara mycket väsentliga för behandlingens utfall. De svåra fallen kräver lång tid av behandling också efter PUT för att tillfriskna och dessa, som ses också under pågående sjukhusvård, kan omöjligen förklaras av simulering eller intoxikationer. Erfarenheterna och kunskapsutvecklingen från Eugenia är delvis mycket annorlunda jämfört med vad som rapporterats från reger- 207
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 205: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?