04.09.2013 Views

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Att ha rätt till <strong>vård</strong> ≠ att få tillgång till <strong>vård</strong>. Vård av asylsökande barn med… <strong>SOU</strong> 2006:78<br />

<strong>vård</strong>behov <strong>och</strong> enligt rekommendationerna för behandling av pervasive<br />

refusal syndrome (Bodegård, 2005 c <strong>och</strong> d; Thompson &<br />

Nunn, 1997 <strong>och</strong> 1998). Observationerna talar för att sjukhus<strong>vård</strong><br />

(= <strong>vård</strong> med hög intensitet) med detta <strong>vård</strong>innehåll är en överlägsen<br />

behandling för barn med svåra uppgivenhetssymtom. Detta<br />

utesluter inte att andra <strong>vård</strong>former med detta innehåll <strong>och</strong> samma<br />

<strong>vård</strong>attityd kan ge goda resultat inte minst som tidiga <strong>och</strong> profylaktiska<br />

insatser (Bodegård, 2005 f <strong>och</strong> g) En studie från Norrland<br />

visar goda resultat oavsett <strong>vård</strong>form där en humanitär icke ifrågasättande<br />

grundinställning föreligger <strong>och</strong> tidigt upprättade välfungerande<br />

nätverk kunnat identifiera, förebygga <strong>och</strong> behandla uppgivenhetssymtom<br />

innan de djupnat till allvarliga devitaliseringar<br />

(Joelson m.fl., 2005). En rapport från Malmö, med sedvanlig<br />

bedömning av <strong>vård</strong>behov visar betydelsen av god om<strong>vård</strong>nad på<br />

hög <strong>vård</strong>nivå i mötet med barnen med uppgivenhetssymtom<br />

(Johansson m.fl., 2006).<br />

Eugeniastudien talar för att för de yngsta <strong>och</strong> svårast sjuka barnen<br />

med uppgivenhetssymtom försämras förutsättningarna för<br />

behandlingen <strong>och</strong> <strong>vård</strong>förloppen förlängs när <strong>vård</strong>nivån sänks.<br />

Detta kan tala för att den behandlingsform som för närvarande<br />

oftast tillämpas i landet – <strong>vård</strong> i hemmet med ansvaret främst lagt<br />

på föräldrarna för att motverka hospitalisering, regression <strong>och</strong><br />

utveckling av ”abnormal illness behaviour” (Thompson & Nunn,<br />

1996) – inte är den bästa behandlingsmetoden för barn med svåra<br />

symtom. Enligt den nationella undersökningens första rapport så<br />

skulle närmare hälften av barnen med uppgivenhetssymtom tillhöra<br />

gruppen med svåra symtom (<strong>SOU</strong> 2005:2 s. 31–35). Redovisningar<br />

saknas emellertid fortfarande ännu för behandlingsresultaten av<br />

merparten av ”de apatiska barnen” i landet, varför man inte vet om<br />

ett stort antal av de apatiska barnen de facto underbehandlas.<br />

Anekdotiska rapporter visar att många barn ligger i hemmen<br />

utan aktivare behandlingsinsatser både före <strong>och</strong> efter det familjen<br />

fått PUT med barnpsykiatriska bedömningar att ärendet är slutbehandlat<br />

<strong>och</strong> inte mer psykiatrins utan socialtjänstens ansvar (t.ex.<br />

TV4 Kalla fakta 22 mars 2005).<br />

Den generaliserade rekommendationen om <strong>vård</strong> i hemmet prioriterar<br />

inte bedömningen av barnets tillstånd (oavsett hur det uppkommit)<br />

<strong>och</strong> föräldrarnas omsorgsförmåga som vägledande för val<br />

av behandlingssätt.<br />

206

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!