(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

More documents

Recommendations

Info

Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… SOU 2006:78 bakgrund och den traumatiska börda som de kommer med till Sverige (och berättar om) rimligen är av stor betydelse för utvecklingen av symtomen och hastigheten med vilken barnet insjuknar. Detta utesluter givetvis inte att upplevelser under perioden av otrygg oviss väntan kan ha (re)traumatiserande effekt. Perioden i oviss väntan framkallar i sig psykisk ohälsa och omöjliggör bearbetning av traumatiserande upplevelser och ökar känsligheten för ytterligare belastningar (Roth, 2006; Joelsson m.fl., 2005; Ekblad m.fl., 2005). I översynens första rapport redovisades att många utvecklat uppgivenhetssymtom innan familjen fått något avslag. I den andra rapporten (SOU 2006:49) har observationen inte fördjupats och inte heller har flera andra bakgrundsfaktorer som poängterades i första rapporten och som också rapporterats i tidigare studier vidareutvecklats (se tabell 1). En rad av dessa bakgrundsförhållanden förtjänar förvisso att tjänstgöra som möjliga riskfaktorer vid bedömning av familjerna i asylprocessen. Långa handläggningstider i Migrationsverket och Utlänningsnämnden förlänger sjukdomsförloppet och fördröjer tillfrisknandet för de yngsta barnen med svåra uppgivenhetssymtom (figur 3). De olika långa handläggningstiderna kan ej förklaras av olikheter i barnens tillstånd. Barn med jämförbart allvarliga störningar och likalydande lägesrapporter och intyg skrivna av samma kliniska handläggare har behandlats på ett för den yttre betraktaren obegripligt olikartat sätt. Kan olikheterna förklaras av förändringar i det politiska etablissemangets ”current opinions” angående de apatiska barnen och deras vårdbehov och uppfattningar om faran/värdet av avvisning och risken vid hemtransport? Myndigheterna har inte gjort några systematiska uppföljningar av barn med uppgivenhetssymtom som avvisats. Journalistiska rapporter visar på allvarliga konsekvenser i enstaka fall (Anna Bodin DN nätupplagan 24 april 2005, Sanna Vestin 22 december 2004 DN. Se SVT1 Uppdrag granskning 1 och 7 november 2005). Det instabila kunskapsläget om ”de apatiska barnen” i den offentliga sektorn initierade sommaren 2005 Utlänningsnämnden (UN) att begära regeringens hjälp med vägledning för beslut av avvisning ur landet av barn med uppgivenhetssymtom. Regeringen föranstaltade om en barnpsykiatrisk och pediatrisk bedömning av ett enskilt ärende, en pojke från Uzbekistan med uppgivenhetssymtom som var under handläggning vid UN. Bedömarna poängterade att större hänsyn borde tas till hur barn påverkas av en 204
SOU 2006:78 Att ha rätt till vård ≠ att få tillgång till vård. Vård av asylsökande barn med… avvisning och beslutet i UN blev att pojken fick PUT. Bedömarna framhöll att pojkens sjukdomsbild var väl beskrivbar utifrån gängse barnpsykiatrisk kunskap och att inte några nya diagnostiska beteckningar för hans tillstånd var nödvändiga. Har bedömaren därmed också implicit framhållit att gängse medicinsk-psykiatrisk kunskap och vårdprinciper bör tillämpas för barn med dylika ohälsotillstånd och att behandlingsval inte skall styras av socialpolitiska omständigheter utan fattas på medicinska grunder? Betydelsen av permanent uppehållstillstånd (PUT) Permanent uppehållstillstånd synes vara av stor betydelse för att behandlingen alls skall kunna initiera tillfrisknande. Det är självklart för alla som arbetat med de svåra fallen av uppgivenhetssymtom med en traumatisk bakgrund och där familjen befinner sig i situation av svår psykisk ohälsa, att behandling och bearbetning inte når fram om inte den reella hopplösheten och hoten undanröjs. PUT enbart leder ej till hälsa i dessa fall och garanterar ej mot insjuknade och i inga fall sågs i Eugeniamaterialet omedelbart tillfrisknande vid PUT (Bodegård, 2004, 2005 och 2006). Mycket långa fortsatta behandlingstider efter PUT var i en del fall nödvändiga innan barnen återvann sina förlorade funktioner (figur 5 och 7). Den kliniska bilden under det långsamma tillfrisknandet (se tabell 2, symtom 10) är mycket övertygande om att en psykosomatisk sjukdom verkligen etablerats ur det som initialt kan ha varit en reaktiv beteendestörning (se fotnot 1). Sjukdomsbilden då är helt oförenlig med ett enkelt kausalt samband mellan symtomen och familjens formella status i asylprocessen eller med simulering eller intoxikation. I rapporten SOU 2006:49 framgår betydelsen av PUT för tillfrisknande – detta dock utan att ange att tidigare undersökningar visat detta (Bodegård, 2004 a och b). Rapporten framhåller inte tydligt att PUT enbart inte är tillräcklig behandling för de svårast sjuka, något som inte minst resultaten i den här presenterade studien från Eugenia visar för de svåraste fallen. PUT är heller inte någon garanti mot att insjukna eller återinsjukna i uppgivenhetssymtom. Studien från Eugenia talar för att svåra uppgivenhetssymtom hos traumatiserade barn i asylprocessen kan hävas om familjens trygghet säkras (med PUT) och om vård ges i enlighet med barnets 205
Page 1 and 2:
Hälsa, vård och strukturell diskr
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
Hälsa och hälsovård är en mäns
Page 9 and 10:
1 Hälsa, vård och strukturell dis
Page 11 and 12:
SOU 2006:78 Hälsa, vård och struk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33:
Page 36 and 37:
Svenska empiriska studier av samban
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 85 and 86:
3 Vårdmöten som strider mot svens
Page 87 and 88:
SOU 2006:78 Vårdmöten som strider
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109:
Page 112 and 113:
Är lagen tillräcklig som reformte
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 137 and 138:
5 Irreguljära immigranter - osynli
Page 139 and 140:
SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154: SOU 2006:78 Irreguljära immigrante
Page 171 and 172: 6 Att ha rätt till vård ≠ att f
Page 173 and 174: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 203: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 229: SOU 2006:78 Att ha rätt till vård
Page 232 and 233: Författarpresentation SOU 2006:78
Page 234 and 235: 47. Ökade möjligheter till trafik
Page 236: Finansdepartementet Kontroll av var
show all

(SOU) Hälsa, vård och strukturell diskriminering - Nordiska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?